hig.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 10 of 10
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bellman, Lina
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik. (CER).
    Gebert Persson, Sabine
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik. (CER).
    Kulander, Maria
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Business and Economic Studies, Economics.
    Lind, Hans
    KTH, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Boende för äldre: en studie av 10 kommuner2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Andelen äldre personer i det svenska samhället ökar. I Sverige finns boendeformer som på olika sätt är anpassade efter äldres behov. Hur utbudet av dessa för äldre individer anpassade boendeformer ser ut och vilken information kommuner ger till äldre kan ses som viktiga för att förstå om äldre väljer att bo kvar eller flytta.  I denna rapport kartläggs hur nuvarande utbud av de tre boendeformerna vård- och omsorgsboende, trygghetsbostäder och seniorbostäder ser ut på bostadsmarknaden vad gäller den äldre befolkningen i tio utvalda kommuner. I rapporten ligger tonvikten på kommunala företrädares uppfattningar och på kommunernas planer. För att få en större förståelse görs jämförelser med siffror från samtliga kommuner hämtade från Boverkets Bostadsmarknadsenkät (2014). Denna rapport är den första delen av en större studie som syftar till att undersöka push- och pullfaktorer som påverkar äldres val av boende. Av kartläggningen framgår att bostadsutbudet i de olika kommunerna skiljer sig åt, där vissa har bostadsöverskott medan andra har bostadsunderskott men där majoriteten av kommunerna erbjuder de tre olika boendeformerna. I storstadsregionen och i de större städerna finns ett utbud av samtliga tre boendeformer medan flera av glesbygdskommunerna saknar trygghetsbostäder. Rådgivning i de flesta kommuner är reaktiv snarare än proaktiv. I rapporten väcks frågan om hur vi ska se på boendet för de äldsta.                      

  • 2.
    Gebert Persson, Sabine
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik. (CER).
    Bellman, Lina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik. (CER).
    Kulander, Maria
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Business and Economic Studies, Economics.
    Lind, Hans
    KTH, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Vad påverkar äldres val av boendeform: Slutrapport2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet har varit att belysa vilka push- respektive pullfaktorer som inverkar på äldres val av boende. För att få en förståelse för den kontext som kan påverka push- och pullfaktorer undersöktes även kommuners utbud av och information om bostäder för äldre. Utbudet av och information om seniorbostäder, trygghetsbostäder och vård- och omsorgsboende skiljer sig mellan kommuner och en samstämmighet kring synen på bostadsformer saknas. Detta återspeglas även i den kunskap som finns bland 55-84 åringar kring olika bostadsformer. Det finns vissa skillnader i hur pull- och push- faktorer påverkar vid olika åldrar men skillnaderna var mindre än förväntat.

  • 3.
    Kulander, Maria
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Business and Economic Studies, Real estate administration. School of Architecture and the Built Environment, Department of Real Estate and Construction Management, KTH.
    Do the elderly move at the right time?2012In: ENHR Conference 2012: Housing: Local Welfare and Local Markets in a Globalised World - Book of Abstracts, Stockholm: Department of Real Estate and Construction Management, KTH , 2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This article describes preliminary results from an ongoing study of the elderly accommodation situation in Gävle – a place situated at commuting-distance from Stockholm. The study is based on a questionnaire that was sent out in March to habitants in the age of 65-85 year, living in different kinds of housing. The question that is in focus is"Do the elderly move at the right time?" Do the elderly move when they, themselves, like to move, or does some kind of transaction cost exist that prohibits the elderly from moving? Transaction costs may arise in different ways – it may be financial or it may be psychological or it may be a combination of both. Questions are asked in the questionnaire that may – or may not - verify certain probable hypothesis. A pilot study has been made through interviews with managers and residents living at nursing homes to get a better overview of the Swedish social insurance system concerning the elderly.

  • 4.
    Kulander, Maria
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Business and Economic Studies, Economics. KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Do the elderly move at the right time?2013Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    For many years the policy in Sweden has been to help the elderly to stay in their current homes as long as possible. Is this a good policy for the elderly and is this a good policy from a welfare perspective? The study focused on two aspects of the moving pattern for the elderly. Are the household staying in their current home because it is optimal from the household’s point of view or because there is some kind of transaction cost? Is the optimal solution for the household also the best option for the society as a whole concerning moving chains for all age categories?

    This study was carried out in Gävle, a medium sized city of approximately 70 000 inhabitants about 100 km north of Stockholm. The housing market is in general in equilibrium and the prices are about the average for the Swedish housing market which makes Gävle an interesting case. Gävle has also a tradition of researchers active within the housing sector. As an introduction to the main questionnaire study a pilot study was carried out during 2011 focusing on managers and persons living at nursing home in Gävle. The questions were focusing on transaction costs that may arise while moving when you are older. Five managers were interviewed and 18 persons living at different nursing homes.

    As an alternative to moving to some kind of elderly living, the elderly can get various kinds of home service for a reduced fee. This means that it is important to separate the question “is the elderly moving to a smaller dwelling (downsizing) at the "right" time?” and the question “are they moving to some kind of elderly living at the "right" time?” As the pilot study showed that the decision to move to elderly living in the form of nursing home often is made by social authorities the focus was shifted to those considering downsizing within the ordinary housing sector. In total 1000 questionnaires was sent out to households in the age group 65-85 year within the ordinary housing sector, out of which 660 answered.

    The study has only covered the information aspect to a minor extent, but if a person is satisfied with their current situation, as most households were, it should be lack of incentives rather than lack of information that is that prohibits the move, except for the oldest categories. Concerning the tax system, the study does not indicate that this is something that prohibits the elderly from moving, but this conclusion may depend on the price level of dwellings and it is therefore hard to generalize. Even if the tax system is not a problem, the concern for the monthly expenses is more of a problem. The monthly expenses may increase while downsizing because this may mean a newer and therefore more expensive dwelling. As the social network decreases with age and the health may deteriorate it may be possible to influence especially single-person households over 80 year that live in 3-5 room. Here direct subsidies to downsize and help to find better alternatives – like in U.K - might help elderly to go through with a move.

  • 5.
    Kulander, Maria
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Business and Economic Studies, Economics.
    Does the choice of living depend on where you live?2019In: Book of proceedings: 8th Malmö Real Estate Research Conference / [ed] Peter Palm, 2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    For many years, it has been policy in Sweden to help elderly people remain in their current homes for as long as possible. Earlier research has been performed in the USA (Gibler and Clements III, 2011) and in China (Jia and Heath, 2016), but these questions remain understudied in Sweden. Kulander (2018) showed a model of the demand for adapted houses that was designed and tested on data gathered in Gävle in 2012. The method uses a binary choice model with stated preference data. In this article, we would like to test this model on a more general basis to see whether the result is the same no matter if the respondents live in an urban or rural area. An argument is that urban areas have a higher population density and thus higher taxes, higher demands on property and greater spread in the demography. This could be set in relation to the more rural areas characterized by low population density where the younger generation move to urban areas where the jobs are, which in turn creates supply of properties higher than the demand. In order to capture the pattern of the life cycle in housing, data for this paper has been gathered in Stockholm, Vallentuna, Uppsala, Sundsvall, Vansbro, Sollefteå, Torsby, Ragunda and Överkalix during 2015. From 7000 questionnaires that has been sent responses from about 40 % persons was received. Data indicate a difference between rural and urban areas as expected.

  • 6.
    Kulander, Maria
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Business and Economic Studies, Economics.
    Moving later in life – preferences and opportunity2018In: International Journal of Housing Markets and Analysis, ISSN 1753-8270, E-ISSN 1753-8289, Vol. 11, no 5, p. 852-874Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose

    Statistics from Eurostat show that several European countries have an increasing proportion of elderly people, making their housing situation of increasing interest. For many years, it has been policy in Sweden to help elderly people remain in their current homes for as long as possible. This paper aims to find reasons why people want to move at different stages in life and investigate whether the pattern follows the life cycle in housing. Earlier research has been performed in the USA (Gibler and Clements III, 2011) and in China (Jia and Heath, 2016), but these questions remain understudied in Sweden.

    Design/methodology/approach

    A model of the demand for adapted houses is designed and tested on data gathered in Gävle in 2012. The method uses a binary choice model with stated preference data.

    Findings

    The results of this study show that earlier preferences and age determine the future living situation, but that senior living (rental or condominium) is most popular as a future home.

    Practical implications

    Not everyone has the economic resources to move according to their preferences; reasons include high monthly costs and taxes. Changes in the tax system may produce better moving chains and increase the supply of affordable housing.

    Originality/value

    The model in this paper could guide future studies within the area.

  • 7.
    Kulander, Maria
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Business and Economic Studies, Economics.
    Why do the elderly move – and where?2016In: 5th Real Estate Research Workshop - Abstracts, 2016, p. 6-Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In several countries in the world an increasing proportion of the population is 65 years or older, something that makes the housing situation for the elderly gaining more and more interest. For many years it has been a policy in Sweden to help elderly to stay at their current home as long as possible, often with the help of home care in different ways and at different levels. This may be a good policy for younger elderly that is active, but not for elderly that has reached a certain age and are less active as it may be a hindrance to someone that really wants to move. Is the preference towards moving different depending on your current living situation, and does the reason for moving differ depending on which group you belong to? The purpose of this article is to find reasons why people want to move at different stages in life, and if the pattern follows the life cycle in housing. Sweden is of interest because it is a country with relatively low expected self-financing when elderly care is needed compared to the average of EU-27. Also little research has been made in Sweden so far in this field. The result of the article is that different current housing may lead to different preferences of the future living situations, but that senior living – either as a rental living or a condominium – is most popular as a future home. A problem is however that not everyone has the economic resources to move according to their preferences due to for example high monthly costs and taxes. Data is used from a survey gathered in Gävle, Sweden 2012.

  • 8.
    Kulander, Maria
    et al.
    University of Gävle, Department of Business Administration and Economics, Ämnesavdelningen för nationalekonomi. Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Lind, Hans
    Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Lundström, Stellan
    Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Hur skulle hyresmarknaden för bostäder i Stockholm påverkas av friare hyressättning?2008Report (Other academic)
  • 9.
    Lind, Hans
    et al.
    Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Kulander, Maria
    Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Belåningsgrader och lånevillkor: en studie av husköpare våren 20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den internationella utvecklingen när det gäller huspriser och en kraftig ökning av antalet hushåll som tvingas sälja sin bostad leder naturligtvis till frågan om samma sak kommer att hända här. Utifrån den negativa internationella bilden kan man säga att resultaten av denna studie i huvudsak ger skäl till en mer optimistisk bild av situationen:- Den genomsnittliga belåningsgraden är relativt låg (drygt 60%) , även om det var en fjärdedel som hade en belåningsgrad på över 88%.- En mycket liten grupp av hushållen oroar sig för inte klara sina boendekostnader. Endast 2% kände en stor oro och förklaringen är rimligen att inkomstnivå är relativt hög bland de hushåll som köpt bostad under den aktuella tiden. I media har rapporterats att det skett en kraftig procentuell ökning av antalet exekutiva auktioner, men det är viktigt att notera att detta räknas från en mycket låg nivå i absoluta tal och därför motsäger inte detta resultatet i denna studie som pekar på att enbart en mycket liten grupp av hushåll kommer att drabbas av detta. Även om det är en tragedi i det enskilda falletär det därför inte troligt att det blir ett stort samhällsekonomiskt problem eller att det blir storakreditförluster för bankerna.Ska man peka på några oroande drag är det:- Många hushåll har alla lån på rörlig ränta vilket kan ge stora utgiftsökningar om räntorna stiger. Eftersom räntehöjningar normalt sker i uppåtgående konjunkturer kan det dock mycket väl vara så att hushållen klarar dessa höjningar.- Många hushåll amorterar inget och det gör att den långsiktiga belåningsgraden kan bli ett problem. Även om huspriserna inte fallit nämnvärt hittills, bedömer de flesta experter att huspriserna även i Sverige långsiktigt kommer att falla och då kan amorteringsbehovet öka. Avslutningsvis kan man säga att en orsak till husköparnas relativt goda ekonomiska situation är att man har gjort en "boendekarriär". De allra flesta har ägt en bostadsrätt eller egnahem redan innan och prisökningarna under de sista 5-10 åren har rimligen bidragit till att denna grupp har kunna bygga upp ett betydande eget kapital. Samtidigt har naturligtvis denna utveckling gjort det svårare att ta steget från hyresrätt till ägd bostad.

  • 10.
    Lind, Hans
    et al.
    Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Kulander, Maria
    Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den svenska fastighetsbeskattningen har flera olika komponenter. När man talar omfastighetsskatt är det i första hand den löpande beskattningen som åsyftas, men det finns ocksåskatter som är knutna till själva transaktionen, främst realisationsvinstbeskattning ochstämpelskatten. I debatten har det lyfts fram att dessa skatter kan ha negativa konsekvensergenom att det uppstår inlåsningseffekter av olika slag.Syftet med denna rapport är i första hand att i detalj beräkna hur stora merkostnader somskattesystemet skapar i samband med en flytt. Kalkyler görs för- två städer med olika prisnivå (Stockholm resp Gävle)- för ett pensionärshushåll (som flyttar från en villa till en bostadsrätt) och för en barnfamilj(som flyttar från en bostadsrätt till en villa)- för pensionärshushållet görs en uppdelning efter hur länge man bott på orten- för barnfamiljen görs en uppdelning utifrån om man har uppskov på tidigarerealisationsvinstbeskattning eller ej.Detta ger totalt 8 olika fall.I samtliga fall antas att inkomsterna hos hushållen är sådan att inga särskilda bidrag utgår.Kalkylen är uppbyggt så att alla engångskostnader, t ex stämpelskatten, finansieras med lånoch det som redovisas är förändringen i hushållets löpande månadskostnad före respektiveefter flytten. I tabellerna nedan sammanfattas resultatet. Det antas att hushållen köper enbostad som kostar lika som det som de får för den som de säljer (5 miljoner i Stockholm,2 miljoner i Gävle).Översikt pensionärsalternativFörändring i månadsutgiftStockholm - bott länge +4618, varav amortering: 1 925Stockholm - bott ca 10 år + 1510, varav amortering: 550Gävle- bott länge +475, varav amortering: 92Gävle- bott ca 10 år +17, (ingen amortering pga inget lån)Översikt barnfamiljFörändring i månadsutgiftStockholm - inget tidigare uppskov +2405, varav amortering: 592Stockholm - tidigare uppskov +3369, varav amortering: 1203Gävle- - inget tidigare uppskov +1047, varav amortering: 139Gävle- tidigare uppskov +1047, varav amortering: 139Som framgår av tabellerna är det betydande kostnadsökningar pga de transaktionsrelateradeskatterna, särskilt vid höga prisnivåer som de som antogs i Stockholmsfallet. Den störstakostnadsökningen uppstår för pensionshushåll som bott länge i sitt hus och för barnfamiljersom redan tidigare har ett uppskov med en realisationsvinstskatt.

1 - 10 of 10
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf