hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bellman, Lina
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik. (CER).
    Gebert Persson, Sabine
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik. (CER).
    Kulander, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Nationalekonomi.
    Lind, Hans
    KTH, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Boende för äldre: en studie av 10 kommuner2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Andelen äldre personer i det svenska samhället ökar. I Sverige finns boendeformer som på olika sätt är anpassade efter äldres behov. Hur utbudet av dessa för äldre individer anpassade boendeformer ser ut och vilken information kommuner ger till äldre kan ses som viktiga för att förstå om äldre väljer att bo kvar eller flytta.  I denna rapport kartläggs hur nuvarande utbud av de tre boendeformerna vård- och omsorgsboende, trygghetsbostäder och seniorbostäder ser ut på bostadsmarknaden vad gäller den äldre befolkningen i tio utvalda kommuner. I rapporten ligger tonvikten på kommunala företrädares uppfattningar och på kommunernas planer. För att få en större förståelse görs jämförelser med siffror från samtliga kommuner hämtade från Boverkets Bostadsmarknadsenkät (2014). Denna rapport är den första delen av en större studie som syftar till att undersöka push- och pullfaktorer som påverkar äldres val av boende. Av kartläggningen framgår att bostadsutbudet i de olika kommunerna skiljer sig åt, där vissa har bostadsöverskott medan andra har bostadsunderskott men där majoriteten av kommunerna erbjuder de tre olika boendeformerna. I storstadsregionen och i de större städerna finns ett utbud av samtliga tre boendeformer medan flera av glesbygdskommunerna saknar trygghetsbostäder. Rådgivning i de flesta kommuner är reaktiv snarare än proaktiv. I rapporten väcks frågan om hur vi ska se på boendet för de äldsta.                      

  • 2.
    Gebert Persson, Sabine
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik. (CER).
    Bellman, Lina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik. (CER).
    Kulander, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Nationalekonomi.
    Lind, Hans
    KTH, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Vad påverkar äldres val av boendeform: Slutrapport2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet har varit att belysa vilka push- respektive pullfaktorer som inverkar på äldres val av boende. För att få en förståelse för den kontext som kan påverka push- och pullfaktorer undersöktes även kommuners utbud av och information om bostäder för äldre. Utbudet av och information om seniorbostäder, trygghetsbostäder och vård- och omsorgsboende skiljer sig mellan kommuner och en samstämmighet kring synen på bostadsformer saknas. Detta återspeglas även i den kunskap som finns bland 55-84 åringar kring olika bostadsformer. Det finns vissa skillnader i hur pull- och push- faktorer påverkar vid olika åldrar men skillnaderna var mindre än förväntat.

  • 3.
    Kulander, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Fastighetsekonomi. School of Architecture and the Built Environment, Department of Real Estate and Construction Management, KTH.
    Do the elderly move at the right time?2012Ingår i: ENHR Conference 2012: Housing: Local Welfare and Local Markets in a Globalised World - Book of Abstracts, Stockholm: Department of Real Estate and Construction Management, KTH , 2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article describes preliminary results from an ongoing study of the elderly accommodation situation in Gävle – a place situated at commuting-distance from Stockholm. The study is based on a questionnaire that was sent out in March to habitants in the age of 65-85 year, living in different kinds of housing. The question that is in focus is"Do the elderly move at the right time?" Do the elderly move when they, themselves, like to move, or does some kind of transaction cost exist that prohibits the elderly from moving? Transaction costs may arise in different ways – it may be financial or it may be psychological or it may be a combination of both. Questions are asked in the questionnaire that may – or may not - verify certain probable hypothesis. A pilot study has been made through interviews with managers and residents living at nursing homes to get a better overview of the Swedish social insurance system concerning the elderly.

  • 4.
    Kulander, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Nationalekonomi. KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Do the elderly move at the right time?2013Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige har under många år haft en policy att hjälpa de äldre att kunna bo kvar i sitt nuvarande boende så länge som möjligt. Är detta en bra policy för de äldre och är detta en bra policy ur ett välfärdsperspektiv? Denna studie fokuserar på två aspekter vad gäller de äldres flyttmönster. Stannar de äldre i sitt nuvarande boende för att det är optimalt för hushållet eller beror det på någon form av transaktionskostnader? Är det optimala boendet även optimalt ur ett välfärdsperspektiv vad gäller flyttkedjor för alla ålderskategorier?

    Studien genomfördes i Gävle, en medelstor stad med ca 70 000 invånare ca 100 km norr om Stockholm. Bostadsmarknaden är generellt i jämvikt och priserna är ungefär genomsnittliga för den svenska bostadsmarknaden vilket gör att Gävle är ett bra exempel. Gävle har också en tradition av forskare som är aktiva inom fastighetssektorn. Som inledning till den huvudsakliga enkäten utfördes en pilotstudie under 2011 som fokuserade på avdelningschefer och boende på äldreboenden i Gävle. Frågorna fokuserade på transaktions-kostnader som kan uppkomma när man flyttar och är äldre. Fem avdelningschefer och 18 boende på olika äldreboenden intervjuades. Alternativet till att flytta till äldreboende är att ha hemtjänst. Detta betyder att det är viktigt att särskilja frågan

    "flyttar de äldre till ett mindre boende (downsizing) vid rätt tidpunkt?" och frågan "flyttar de äldre till ett äldreboende vid rätt tidpunkt?". Eftersom pilotstudien visade att beslutet att flytta till ett äldreboende till stor del styrs av de sociala myndigheterna flyttades fokus istället på de som funderar på att flytta till mindre boende. Totalt skickades 1000 enkäter ut till hushåll I åldersgruppen 65-85 år, boende inom den ordinarie bostadssektorn, varav 660 svarade.

    Studien täckte bara till en mindre del informationsaspekten, men om en person är nöjd med sin situation, vilket de allra flesta var, är det snarare brist på initiativ än brist på information som förhindrar flytt, förutom vad gäller de äldre ålderskategorierna. Vad gäller skattesystemet så kunde inga indikationer på att detta förhindrar äldres flyttmönster ses, men slutsatsen kan bero på prisnivån vilket gör att det inte går att generalisera. Även om skattesystemet inte är ett problem så oroar sig många över sina månatliga kostnader. De månatliga kostnaderna kan öka när man flyttar till ett mindre boende eftersom ett nyare boende kan innebära högre månadskostnader. Eftersom det sociala nätverket avtar med åldern och hälsan kan försämras är det möjligt att påverka speciellt en-persons-hushåll över 80 år, boende i 3-5-rumslägenheter. Här kan riktade åtgärder för att underlätta flytt till ett mindre boende eller hjälp att hitta bättre alternativ likt den hjälp som introducerats i Storbritannien ge effekter.

  • 5.
    Kulander, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Nationalekonomi.
    Does the choice of living depend on where you live?2019Ingår i: Book of proceedings: 8th Malmö Real Estate Research Conference / [ed] Peter Palm, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    For many years, it has been policy in Sweden to help elderly people remain in their current homes for as long as possible. Earlier research has been performed in the USA (Gibler and Clements III, 2011) and in China (Jia and Heath, 2016), but these questions remain understudied in Sweden. Kulander (2018) showed a model of the demand for adapted houses that was designed and tested on data gathered in Gävle in 2012. The method uses a binary choice model with stated preference data. In this article, we would like to test this model on a more general basis to see whether the result is the same no matter if the respondents live in an urban or rural area. An argument is that urban areas have a higher population density and thus higher taxes, higher demands on property and greater spread in the demography. This could be set in relation to the more rural areas characterized by low population density where the younger generation move to urban areas where the jobs are, which in turn creates supply of properties higher than the demand. In order to capture the pattern of the life cycle in housing, data for this paper has been gathered in Stockholm, Vallentuna, Uppsala, Sundsvall, Vansbro, Sollefteå, Torsby, Ragunda and Överkalix during 2015. From 7000 questionnaires that has been sent responses from about 40 % persons was received. Data indicate a difference between rural and urban areas as expected.

  • 6.
    Kulander, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Nationalekonomi.
    Moving later in life – preferences and opportunity2018Ingår i: International Journal of Housing Markets and Analysis, ISSN 1753-8270, E-ISSN 1753-8289, Vol. 11, nr 5, s. 852-874Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    Statistics from Eurostat show that several European countries have an increasing proportion of elderly people, making their housing situation of increasing interest. For many years, it has been policy in Sweden to help elderly people remain in their current homes for as long as possible. This paper aims to find reasons why people want to move at different stages in life and investigate whether the pattern follows the life cycle in housing. Earlier research has been performed in the USA (Gibler and Clements III, 2011) and in China (Jia and Heath, 2016), but these questions remain understudied in Sweden.

    Design/methodology/approach

    A model of the demand for adapted houses is designed and tested on data gathered in Gävle in 2012. The method uses a binary choice model with stated preference data.

    Findings

    The results of this study show that earlier preferences and age determine the future living situation, but that senior living (rental or condominium) is most popular as a future home.

    Practical implications

    Not everyone has the economic resources to move according to their preferences; reasons include high monthly costs and taxes. Changes in the tax system may produce better moving chains and increase the supply of affordable housing.

    Originality/value

    The model in this paper could guide future studies within the area.

  • 7.
    Kulander, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Nationalekonomi.
    Why do the elderly move – and where?2016Ingår i: 5th Real Estate Research Workshop - Abstracts, 2016, s. 6-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In several countries in the world an increasing proportion of the population is 65 years or older, something that makes the housing situation for the elderly gaining more and more interest. For many years it has been a policy in Sweden to help elderly to stay at their current home as long as possible, often with the help of home care in different ways and at different levels. This may be a good policy for younger elderly that is active, but not for elderly that has reached a certain age and are less active as it may be a hindrance to someone that really wants to move. Is the preference towards moving different depending on your current living situation, and does the reason for moving differ depending on which group you belong to? The purpose of this article is to find reasons why people want to move at different stages in life, and if the pattern follows the life cycle in housing. Sweden is of interest because it is a country with relatively low expected self-financing when elderly care is needed compared to the average of EU-27. Also little research has been made in Sweden so far in this field. The result of the article is that different current housing may lead to different preferences of the future living situations, but that senior living – either as a rental living or a condominium – is most popular as a future home. A problem is however that not everyone has the economic resources to move according to their preferences due to for example high monthly costs and taxes. Data is used from a survey gathered in Gävle, Sweden 2012.

  • 8.
    Kulander, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för ekonomi, Ämnesavdelningen för nationalekonomi. Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Lind, Hans
    Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Lundström, Stellan
    Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Hur skulle hyresmarknaden för bostäder i Stockholm påverkas av friare hyressättning?2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Lind, Hans
    et al.
    Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Kulander, Maria
    Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Belåningsgrader och lånevillkor: en studie av husköpare våren 20082009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den internationella utvecklingen när det gäller huspriser och en kraftig ökning av antalet hushåll som tvingas sälja sin bostad leder naturligtvis till frågan om samma sak kommer att hända här. Utifrån den negativa internationella bilden kan man säga att resultaten av denna studie i huvudsak ger skäl till en mer optimistisk bild av situationen:- Den genomsnittliga belåningsgraden är relativt låg (drygt 60%) , även om det var en fjärdedel som hade en belåningsgrad på över 88%.- En mycket liten grupp av hushållen oroar sig för inte klara sina boendekostnader. Endast 2% kände en stor oro och förklaringen är rimligen att inkomstnivå är relativt hög bland de hushåll som köpt bostad under den aktuella tiden. I media har rapporterats att det skett en kraftig procentuell ökning av antalet exekutiva auktioner, men det är viktigt att notera att detta räknas från en mycket låg nivå i absoluta tal och därför motsäger inte detta resultatet i denna studie som pekar på att enbart en mycket liten grupp av hushåll kommer att drabbas av detta. Även om det är en tragedi i det enskilda falletär det därför inte troligt att det blir ett stort samhällsekonomiskt problem eller att det blir storakreditförluster för bankerna.Ska man peka på några oroande drag är det:- Många hushåll har alla lån på rörlig ränta vilket kan ge stora utgiftsökningar om räntorna stiger. Eftersom räntehöjningar normalt sker i uppåtgående konjunkturer kan det dock mycket väl vara så att hushållen klarar dessa höjningar.- Många hushåll amorterar inget och det gör att den långsiktiga belåningsgraden kan bli ett problem. Även om huspriserna inte fallit nämnvärt hittills, bedömer de flesta experter att huspriserna även i Sverige långsiktigt kommer att falla och då kan amorteringsbehovet öka. Avslutningsvis kan man säga att en orsak till husköparnas relativt goda ekonomiska situation är att man har gjort en "boendekarriär". De allra flesta har ägt en bostadsrätt eller egnahem redan innan och prisökningarna under de sista 5-10 åren har rimligen bidragit till att denna grupp har kunna bygga upp ett betydande eget kapital. Samtidigt har naturligtvis denna utveckling gjort det svårare att ta steget från hyresrätt till ägd bostad.

  • 10.
    Lind, Hans
    et al.
    Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Kulander, Maria
    Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den svenska fastighetsbeskattningen har flera olika komponenter. När man talar omfastighetsskatt är det i första hand den löpande beskattningen som åsyftas, men det finns ocksåskatter som är knutna till själva transaktionen, främst realisationsvinstbeskattning ochstämpelskatten. I debatten har det lyfts fram att dessa skatter kan ha negativa konsekvensergenom att det uppstår inlåsningseffekter av olika slag.Syftet med denna rapport är i första hand att i detalj beräkna hur stora merkostnader somskattesystemet skapar i samband med en flytt. Kalkyler görs för- två städer med olika prisnivå (Stockholm resp Gävle)- för ett pensionärshushåll (som flyttar från en villa till en bostadsrätt) och för en barnfamilj(som flyttar från en bostadsrätt till en villa)- för pensionärshushållet görs en uppdelning efter hur länge man bott på orten- för barnfamiljen görs en uppdelning utifrån om man har uppskov på tidigarerealisationsvinstbeskattning eller ej.Detta ger totalt 8 olika fall.I samtliga fall antas att inkomsterna hos hushållen är sådan att inga särskilda bidrag utgår.Kalkylen är uppbyggt så att alla engångskostnader, t ex stämpelskatten, finansieras med lånoch det som redovisas är förändringen i hushållets löpande månadskostnad före respektiveefter flytten. I tabellerna nedan sammanfattas resultatet. Det antas att hushållen köper enbostad som kostar lika som det som de får för den som de säljer (5 miljoner i Stockholm,2 miljoner i Gävle).Översikt pensionärsalternativFörändring i månadsutgiftStockholm - bott länge +4618, varav amortering: 1 925Stockholm - bott ca 10 år + 1510, varav amortering: 550Gävle- bott länge +475, varav amortering: 92Gävle- bott ca 10 år +17, (ingen amortering pga inget lån)Översikt barnfamiljFörändring i månadsutgiftStockholm - inget tidigare uppskov +2405, varav amortering: 592Stockholm - tidigare uppskov +3369, varav amortering: 1203Gävle- - inget tidigare uppskov +1047, varav amortering: 139Gävle- tidigare uppskov +1047, varav amortering: 139Som framgår av tabellerna är det betydande kostnadsökningar pga de transaktionsrelateradeskatterna, särskilt vid höga prisnivåer som de som antogs i Stockholmsfallet. Den störstakostnadsökningen uppstår för pensionshushåll som bott länge i sitt hus och för barnfamiljersom redan tidigare har ett uppskov med en realisationsvinstskatt.

1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf