hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 143
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aspfors, Jessica
    et al.
    University of Nordland, Bodø, Norway.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Didaktik.
    A metasynthesis of research on mentor education: three emerging dimensions2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this meta-synthesis is to deepen the understanding and knowledge of research focusing on education for mentors of newly qualified teachers (NQTs). Altogether, 10 studies met the criteria for full inclusion and were synthesised. Three overarching dimensions were found as a final synthesis guiding the further development of mentor education: 1) Contextual dimensions, 2) Theoretical-analytical dimensions, and 3) Relational dimensions. The synthesis stresses the importance of a systematic, long-term and research-based mentor education that develops mentors’ (self-)understanding of teaching and mentoring, i.e. is well integrated in the educational context, has a balance of theoretical and practical components, includes rich possibilities for interaction and reflection and prepares for an evidence-informed mentoring.

    A REVISED AND EXTENDED VERSION OF THIS PAPER HAS LATER BEEN PUBLISHED AS OPEN ACCESS, SEE:  http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0742051X1500030X

     

  • 2.
    Aspfors, Jessica
    et al.
    Universitetet i Nordland.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Att kvalificera sig till mentor – perspektiv på kompetensbehov och utbildning av mentorer för nya lärare2015Ingår i: Psykologi i kommunen, ISSN 1892-3364, Vol. 50, nr 2, s. 17-27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Under senare år har allt mer fokus och resurser riktats mot lärares kompetensutveckling. Ett område för satsningar har bl.a. varit mentorskap. Mycket har skrivits om mentorskap generellt och om nya lärare och deras behov speciellt, men vad vet vi om mentorers kompetensutveckling och lärande? Vilka kompetenser behövs och hur påverkar det utbildning av veiledere/mentorer?

    I denna artikel sätter vi fokus på kvalificering av mentorer för nya lärare och på den kompetens de kan behöva för att på ett medvetet och framgångsrikt sätt vara mentor för nya lärare. Vi kommer att diskuter vilka kompetenser mentorer kan behöva och hur det i sin tur kan påverka utbildning av veileder/mentorer – såväl till innehåll som till form. Vi kommer inte att gå närmare in på frågan i vilken mån mentorskap är positivt eller inte för nya lärare, eftersom vår bedömning är att det finns mycket forskning som på ett övertygande sätt visar på dess positiva effekter (se t.ex. Bjerkholt, 2012; Dahl et al., 2006; Ingersoll & Strong, 2011; Waterman & He, 2011), även om vissa frågetecken kan resas kring dess räckvidd, exempelvis för skolutveckling (Dahl et al., 2006). Vi tar utgångspunkt i den internationella forskningen på området men ger också konkreta exempel från ett nordiskt perspektiv, i synnerhet från Sverige och Finland. Vi inleder med en bakgrundsteckning kring vad tidigare forskning på området lyfter fram om mentorers professionella utveckling och lärande till att bli mentor.

  • 3.
    Aspfors, Jessica
    et al.
    Universitetet i Nordland.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Forskning om mentorsutbildningar: en meta-syntes2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 4.
    Aspfors, Jessica
    et al.
    Universitetet i Nordland.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Research on mentor education for mentors of newly qualified teachers: A qualitative meta-synthesis2015Ingår i: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, E-ISSN 1879-2480, Vol. 48, s. 75-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this meta-synthesis is to deepen the understanding and knowledge of qualitative research focusing on education for mentors of newly qualified teachers. Altogether, 10 studies were included and synthesised. Four common themes emerged in the initial analysis: School and mentoring context, Theory and practice, Reflection and critical thinking and Relationships. Furthermore, three overarching dimensions were found as a final synthesis guiding the further development of mentor education: 1) Contextual dimensions, 2) Theoretical-analytical dimensions, and 3) Relational dimensions. The synthesis stresses the importance of a systematic, long-term and research-informed mentor education that develops mentors' (self-)understanding of teaching and mentoring.

  • 5.
    Aspfors, Jessica
    et al.
    Faculty of Education, Åbo Akademi University, Finland.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Heikkinen, Hannu
    Finnish Institute for Educational Research, University of Jyväskylä, Finland.
    Collaboration or assessment? Some perspectives on mentoring in Finland and Sweden.2010Ingår i: The conference Promoting Learning and Well-Being of Students and teacher at University of Jyväskylä, Finland, 7-9 June 2010.: Paper Presented 7 June, 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Collaboration or assessment? Some perspectives on mentoring in Finland and Sweden

    JESSICA ASPFORS, Faculty of Education, Åbo Akademi University, Finland

    GÖRAN FRANSON, Faculty of Education and Business Studie, University of Gävle, Sweden

    HANNU L. T. HEIKKINEN, Finnish Institute for Educational Research, University of Jyväskylä, Finland

    In this presentation, some tensional trends within mentoring, which we call a contradiction between collaboration and assessment, will be addressed. The aim is threefold: firstly to describe and compare the development of mentoring programs in Finland and Sweden at a system level, secondly to illustrate how the various mentoring systems have been experienced by the persons involved and thirdly to discuss the political and ideological circumstances and the possible effects of these solutions. The study is based on empirical data from the Finnish and Swedish contexts, both on the level of mentors’ and NQTs’ experiences, based on interviews and/or focus group discussions and on the national policy level, based on policy documents on teacher education and, in the Swedish part, the responses of teacher educators to them.

    The tentative result indicates profound differences between the two national initiatives of mentoring in Finland and Sweden. The mentoring process in Finland, peer group mentoring, is clearly based on social constructivist assumptions on knowledge and learning. The integration of formal, informal and nonformal learning as well as the equality and professional autonomy as persons and professionals is central. The proposed system of a mandatory induction system in Sweden is, however, very different with mentoring, probation year, registration of teachers and possible assessment of NQTs as central components. In the presentation these issues will be discussed upon in terms of teachers’ continuing professional learning and development.

  • 6.
    Aspfors, Jessica
    et al.
    Åbo Akademi University, Vaasa, Finland.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Heikkinen, Hannu
    Finnish Institute for Educational Research, University of Jyväskylä, Jyväskylä, Finland.
    Mentoring as Dialogue, Collaboration and/or Assessment?2012Ingår i: Transitions and Transformations in Learning and Education / [ed] P. Tynjälä, M.-L. Stenström & M. Saarnivaara, Dordrecht: Springer Berlin/Heidelberg, 2012, s. 271-290Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this chapter, some tensional trends within mentoring, which we call a contradiction between collaboration and assessment, are addressed. The aim is threefold: First, to describe and compare the development of mentoring programmes in Finland and Sweden at the system level; second, to illustrate how the various mentoring systems have been experienced by the persons involved; and third, to discuss the political and ideological circumstances and the possible effects of these solutions. The study is based on empirical data gathered in Finland and Sweden and examines the experiences of mentors and newly qualified teachers (NQTs) as well as the relevant national policies. The findings indicate profound differences between the two national initiatives of mentoring in Finland and Sweden. The mentoring process in Finland, using peer group mentoring, is based on social constructivistic assumptions regarding knowledge and learning. The integration of formal, informal and non-formal learning, as well as the equality and professional autonomy as a person and as a professional, is central. The system of mandatory induction in Sweden is very different, with mentoring, a probation year and the registration of teachers being central components. In such a system, the mentors' role of avoiding direct or indirect involvement in the assessment may become more challenging.

  • 7.
    Aspfors, Jessica
    et al.
    Åbo Akademi.
    Kemmis, Stephen
    Charles Sturt University, Australia.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Edward-Grove, Cristine
    Charles Sturt University, Australia.
    Contested Architectures of Mentoring: Support, Supervision or Collective Self-Development2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, we describe contested practices of mentoring within and between Australia, Finland and Sweden. Our study is based on national policy documents and empirical data from participants involved in mentoring. The theoretical framework will build on practice theory (Kemmis & Grootenboer, 2008; Kemmis & Heikkinen 2012). The aim is to demonstrate three archetypes persisting in literature and practices: mentoring as supervision, support and collective self-development. In Australia, we find the three kinds of mentoring jostling with one another. In Finland, the perspective of collective self-development is emphasized. In Sweden, the traditional model of mentoring (support) has been typical since 1995, with a current reform of teacher induction which turns mentoring more into supervision.

    Our paper will show (1) that the meanings of 'mentoring' are contested within and between the countries involved; (2) that the three forms of mentoring identified represent three different projects: (a) assisting newly qualified teachers (NQTs) to pass through probation or (b) traditional mentoring of NQTs by more experienced teachers or (c) peer-group mentoring (PGM); and (3) that these three projects, that could be simultaneously present, also involve and imply quite different practice architectures in the form of different materialeconomic, social-political and cultural-discursive arrangements.

  • 8.
    Dahlström, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Pedagogiska rådet.
    Fransson, GöranHögskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Kunskap och lärande i den högre utbildningen: lärarreflexioner från praktiken2004Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    I denna antologi analyserar, problematiserar och diskuterar lärare och forskare vid Högskolan i Gävle olika sidor av att undervisa inom Högskolan. Exempelvis fokuseras möjligheter och dilemman som kan uppstå när lärare försöker att mäta och värdera kvalitativa aspekter av studenters kunskap; hur ett pedagogiskt utvecklingsarbete kan bedrivas i den egna ämnesgruppen; hur ett processorienterat skrivande kan användas för att utveckla studenternas skriftliga språk; vikten av att göra djupare analyser av kursutvärderingar samt hur högskolelärare förstår sin egen kompetens.

    Texterna har vuxit fram som en, av flera, examinationsuppgifter inom ramen för en kurs i högskolepedagogik som genomförts vid Högskolan i Gävle.

  • 9.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    A Culture of Trust or an Ideology of Distrust?: Comparing Finnish and Swedish Educational Culture and the Impact on National Mentoring Approaches2015Ingår i: Uncovering the Cultural Dynamics in Mentoring Programs and Relationships: Enhancing Practice and Research / [ed] F. Kochan, A. Kent & A. Green, Charlotte, N. Carolina, USA: Information Age Publishing, 2015, s. 253-271Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 10.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    A teacher registration reform that transforms the ‘educational space’: An analysis of changing roles, relations, powers and positions2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Using the theoretical perspective of ‘educational space’, this paper analyses the Swedish teacher registration reform and it´s induction system and how it changes roles, positions, relations, powers and identities within the Swedish educational system. An educational space can be understood as a relational category in which object and actor are related to another and where changeable positions and boundaries are created (Ferrrare & Apple, 2010). In this sense, actors within an educational system – such as teachers, principals, mentors and NQTs – position themselves and are also actively positioned by others (Leander & Osborne, 2008). They are also positioned by norms, values, curricula and legislation; in this case by the teacher registration reform and the structured induction system.

  • 11.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    A theoretical contribution to research on ‘teacher induction policies’ and ‘mentoring policy’2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    Mentoring is a global phenomenon. Even though the concept of ‘mentoring’ exists in different national and cultural contexts and is performed in a variety of ways, it is nevertheless a contested practice (Kemmis et al., 2014). The incoherent way of naming, framing and defining ‘mentoring’ has been discussed in the literature, in that different concepts, such as mentoring, coaching, supervision etc., have been used to describe the same phenomenon (cf. Gold, 1996; Sundli, 2007; Mullen, 2012;). For instance, Mullen (2012) writes that: “While some theorists think of coaching as a type of mentoring, others see the exact reverse – that is, mentoring as a type of coaching” (p. 9). Further, in the educational field a clear line is seldom drawn between ‘mentoring’ practiced in  initial teacher training and the ‘mentoring’ of newly qualified teachers. This may mean that the same phenomenon is described in different ways, or that different descriptions are applied to the same phenomenon.

    The purpose of this conceptual paper is to problematize how the concept of ‘mentoring’ is used in the literature to address the ‘phenomenon of mentoring’.

    Perspective(s) or theoretical frame­work

    In this study, a sensemaking perspective is used to acknowledge the processes of sensemaking and negotiation of meanings. According to Weick (1995), sensemaking involves three specific elements: a frame of past moments and understandings, cues of the present moment of experience and a connection in-between, Accordingly, ‘the content of sensemaking is to be found in the frames and categories’ (p. 111) that summarize past experiences. Thus, how the concept of ‘mentoring’ or the ‘phenomenon of mentoring’ is made sense of in individual or specific contexts is a result of negotiations of meanings.

    Methods and data

    The data for this conceptual paper comes from strategically chosen journal articles as examples of how the concept of ‘mentoring’ is used in different national and cultural educational contexts. A content analysis is performed to identify the various meanings of mentoring and the contexts in which it is used (Miles, Huberman & Saldaña, 2014).

    Arguments and con­clusions

    The analysis shows that major challenges in (accurate) sensemaking can be due to:

    (a)   language transformation (notions and concepts from one language are transformed into another language, most often into English, which can result in a change of meaning)

    (b)  context transformation (sensemaking of context specific circumstances may be difficult)

    (c)   context insensitivity (mixing up different ‘mentoring contexts’)

    (d)  phenomenon insensitivity (mixing up different phenomena, e.g. ‘coaching’, ‘mentoring’, etc.

    In certain contexts, some of these issues may be of minor relevance, whilst in others they may be vital for achieving (accurate) sensemaking.

    The paper draws attention to the importance of acknowledging linguistic, conceptual and contextual dimensions of ‘mentoring’ in the sense-making process in order to achieve stringency and coherence in research, for instance when research overviews are conducted to frame own research.

    References:

    Kemmis, S., Heikkinen, H., Fransson, G., Aspfors, J. & Edwards-Groves, C. (2014).  Mentoring of new teachers as a contested practice: Supervision, support and collaborative self-development. Teaching and Teacher Education. Vol. 43, 154–164

    Miles, M.B., Huberman, A.M. & Saldaña, J. (2014). Qualitative data analysis: a methods sourcebook. (3. ed.) Los Angeles: Sage.

    Mullen, C.A. (2012). Mentoring: An Overview. In S.J. Fletcher & C.A. Mullen (Eds.), The SAGE Handbook of Mentoring and Coaching in Education (pp. 7–23). London: SAGE.

    Sundli, L. (2007): Mentoring – A new mantra for education? Teaching and Teacher Edu­cation. 23(2). pp. 201–214.

    Weick, K. (1995): Sensemaking in Organisations. Thousand Oaks. California: Sage Pub­lications.

  • 12.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Anekdotisk argumentering?2012Ingår i: Arbetarbladet, nr 18 septArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik. Lärarhögskolan i Stockholm; Försvarshögskolan.
    Att se varandra i handling: en jämförande studie av kommunikativa arenor och yrkesblivande för nyblivna fänrikar och lärare2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to describe and analyse the process of professionalisation of newly commissioned second lieutenants and newly qualified school teachers. The professionalisation of these two occupational categories is examined from a comparative perspective and concentrates on the communicative conditions and institutional arenas that affect the professionalisation process.

    The theoretical framework of the thesis is comprised of communication theory and concepts of sense making found in institutional theory models. The empirical data was collected during the first year after second lieutenants received their officer’s commissions and teachers received their teaching credentials. Four second lieutenants and four teachers were interviewed three times during their first year of professional service. Some observations are also included in the thesis.

    The dissertation’s main conclusions are connected, in part, to issues of transparency in communicative conditions and, in part, to incentives connected to supervision, support and control. On the one hand, the commissioned officers’ and one of the teacher’s process of sensemaking appeared visible and collective in character, where the rules of conduct and meaning emerge clearly without ambiguity. On the other hand, the majority of the certified teachers’ process of sense making appeared private, concealed, inaccessible and diverse in character.

    It was observed that incentives for supervision, support and control are strong among commissioned officers because they are directly dependent on each other’s work. The same incentives are weaker among certified teachers because they are not as dependent on each other’s work. One conclusion to draw from this difference is that the professionalisation of commissioned officers is collective-oriented while the professionalisation of certified teachers is less so.

  • 14.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Att stödja flygförares utveckling – en studie av instruktörsbeteenden under övning i flygsimulator2001Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Föreliggande licentiatuppsats utgör en kappa som bygger två rapporter. Dessa rapporter, ”Utbildning under uppbyggnad” (Fransson m.fl, 1999a) samt ”Lära av egen kraft” (Fransson m.fl, 1999b) har producerats som ett led i en utvärdering av en av svenska flygvapnets pilotutbildningar.

    Syftet med uppsatsen är att ge en översiktlig bild av de överväganden, utgångspunkter och analyser som präglat dessa; att diskutera några av resultaten i ett vidgat teoretiskt perspektiv, i detta fall ett institutionellt perspektiv, samt att diskutera metodernas och teoriernas lämplighet i sammanhanget. De resultat som diskuteras har avgränsats till att beröra exemplet om två instruktörers pedagogiska beteendemönster under en övning i en simulator.

    De som förenar de båda bakomliggande rapporterna är det sociokulturella perspektiv de båda utgår ifrån, den etnografiskt inspirerade datainsamlings- och analysmetodiken samt att de bygger på studier i samma utbildningsmiljö. I den första rapporten analyseras empiriska data med hjälp av aktivitetsteori. Som modell för arbetsgången tillämpades metodiken inom den utvecklingsinriktade arbetsforskningen, ”developmental work research”. I den andra rapporten analyseras förutsättningar för lärande genom att betrakta lärande i perspektivet av ett legitimt perifert lärande.

    I uppsatsen förs diskussioner bl.a. om att begreppet motsättning, som ingår i den aktivitetsteoretiska begreppsapparaten, effektivt kan bidraga till att fokusera på faktorer eller förhållanden i verksamheten som utveckling och förändring kan utgå ifrån. Motsvarande tydlighet finns inte uttalad inom det institutionella perspektivets begreppsapparat. Vidare konstateras att det finns vissa svårigheter att problematisera relationen mellan det aktivitetsteoretiska perspektivet och det institutionellt perspektivet. En av orsakerna därtill är att institutionsbegreppet i samband med aktivitetsteoretiska analyser förefaller tillämpas utan närmare definition. Utförligare beskrivningar av hur institutionsbegreppet förstås och används förordas för att kunna göra närmare analyser av hur de båda perspektiven kompletterar varandra.

    I uppsatsen framhålls den etnografiska metodens tillämpbarhet. En svårighet som kan uppstå när man genomför studier i högteknologiska miljöer påtalas dock. En risk kan finnas att forskaren inledningsvis fascineras av tekniska aspekter, med följd att fokus på de mänskliga aspekterna då fördunklas. Denna effekt bör inte underskattas av forskare.

  • 15.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Comparing Finnish and Swedish educational culture and the impact on national mentoring approaches2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    The purpose of this analytical paper is to examine how culturally embedded norms, values, relations and prerequisites operate in the development of a mentoring system. This is done by contrasting the case of Sweden with that of Finland. Although these neighbouring Nordic countries have a lot in common, their educational systems have taken different directions, especially with regard to the mentoring of new teachers (Aspfors, Fransson & Heikkinen, 2012). As is proposed and argued in this paper, these different approaches to mentoring are largely culturally embedded and the results of specific social, cultural, educational, philosophical and political conditions. I will analyse these culturally embedded preconditions for mentoring at an overall macro-level.

    In Finland, the mentoring of (new) teachers came into focus in 2010 with the launching of the national programme Osaava Werme, funded by the Finnish Ministry of Education and Culture. Mentoring is organised as peer-group mentoring with groups of 4-10 early career teachers, from different schools and with different subject skills, in their first to fifth year. In one year they participate in six to eight seminars which are facilitated by an experienced and specially trained teacher. This programme, which is voluntary, has evolved out of research and a series of pilot projects and action research programmes (e.g. Heikkinen, Jokinen & Tynjälä, 2012).

    In Sweden, the mentoring of new teachers came about as a result of the Swedish Parliament’s decision in 2011 to implement a teacher registration reform and a mandatory probation year for new teachers. The reform requires new teachers to have a mentor, and to be evaluated by principals as to whether he/she is competent enough to be registered. One-to-one mentoring is emphasised in the policy documents and the reform is regarded as a top-down reform (Swedish National Agency for Education, 2011).

     

    Theoretical framework - the dynamic of culture

    The analysis of cultural aspects and the theoretical framework both focus on culture and cultural dynamics. According to McDaniel, Samovar and Porter (2012), definitions of culture often focus on “shared values, attitudes, beliefs, behaviours, norms, material objects, and symbolic resources” (p. 10-11). However, the aspects that construe what we call culture are not fixed and stable (Hall, 2007). On the contrary, they are construed and negotiated in human interactions and are thus always included in processes of transformation and change.   

    By means of the Cultural Mentoring Framework, Kochan and Pascarelli (2012) offer an analytical framework for analysing these aspects of mentoring in terms of three cultural constructs: traditional, transitional and transformative. The rationale of the traditional construct is to transmit the existing culture to newcomers, thus recognising the norms, values, beliefs, behaviour and so on as timeless and general. The rationale of the transitional construct is change and adaptation to changing preconditions. Changing the preconditions, such as changing teachers’ tasks or emphasising certain organizational aspects or perspectives of teaching and learning, may lead to mentors facilitating the transformation process of these ‘messages’. The rationale of the transformative construct is, according to Kochan and Pascarelli, to move beyond the transitional construct by questioning norms, values, beliefs and behaviour more, and in that way, contribute to cultural change. In a transformative construct, mentoring may take the shape of networking and learning communities with evolving and transforming roles that challenge and change the concepts of mentoring. This framework offers insights into the different aspects of (possible) cultures and the dynamic of cultures, i.e. the mechanisms for how culture changes, evolves and may be challenged. Thus, the changing preconditions for educational systems and new aspects and ideas all become intertwined with the cultural conditions, and result in culturally-bound outcomes.

     

    Methods and sources of data

    The analysis data consists of oral and written information and a qualitative meta-analysis (Denzin & Lincoln, 2005) of policy documents from Sweden and Finland and of presented or published research (n=29) concerning Finnish and Swedish culture and the educational systems in Finland and Sweden, especially research into mentoring or induction systems.  The meta-analysis implies an aggregative approach of studies on micro- and meso-level to macro-level (cultural level), and in the analysis the (possible) interplay between micro- meso- and macro-level has been critically analysed. Thus the analyses have been performed in a deductive way. The analyses of the cases of Finland and Sweden are to be regarded as a qualitative cross-case comparison (Miles, Huberman & Saldaña, 2014) where especially the similarities, differences and patterns in the results are highlighted.

    The findings and conclusions presented in this paper have emerged gradually and, since 2005, have developed in conjunction with a series of network projects and collaborative research projects run by researchers from Sweden, Finland and other Nordic and Baltic countries. The mentoring systems in these countries have also been analysed and discussed at a number of national and international conferences and symposia organised by the networks or in connection with other established annual conferences (e.g. Author, XXX & YYY, 2011: Jokinen et al, 2010) in which I have participated.  These kinds of experience have its pros and cons, and Pickering (2008) emphasise the centrality of experience in cultural studies, but warns also for the risk of ‘self-interpreting’. However, in this study the solid base of written information and research are the key-source for the analysis that was performed in 2013.

     

    Results

     

    The culture of education that determines the mentoring approaches is highly influenced by a country’s history, especially in the Finnish case with its history of wars and Cold War living under threat, making the issue of building a nation and a national identity very important. Thus, Finnish educational researchers having the culturally embedded position, trust and task to realise research-based pilot projects (Sahlberg, 2011); the outcomes of which outcomes are able to influence national policy and become more widespread. This culturally embedded trust in educational researchers and Finnish teachers influences the development of peer-group mentoring. However, these highly regarded teachers have great autonomy, and claims have been raised that this not optimises the opportunities to cooperate and learn from each other (Jokinen & Välijärvi, 2006) which makes the idea of peer-group mentoring and collaborative learning more interesting – and perhaps also necessary – ­than one-to-one-mentoring. This innovative aspect of peer-group mentoring has been developed through pilot projects.

    Compared to Finland, Swedish teachers do not have the same degree of social standing. While Finnish teachers are highly respected, Swedish teachers and the Swedish educational system, teacher and educational researchers have been under systematic attack over the last two decades, mainly from neo-liberal positions. This ideological shift, its bureaucratic consequences and its steering model, named as new public management (NPM), has been implemented in Sweden to a very high degree an increased focus on control, inspection, regimes of accountability and the evaluation of teachers, (Dyrdal Solbrekke & Englund, 2011; Lundahl et al., 2010) which has meant that the top-down state initiative and implementation of a mandatory one-to-one mentoring system with elements of teacher assessment has been a logical step.

    Thus, Finnish teachers seem to be living in a culture of trust, while Swedish teachers have to face an ideology and culture of distrust.

     

     

     

     

    References:

    Author, [details removed for peer review] (2011). [details removed for peer review]  Paper presented in the, at the European Conference on Educational Research (ECER) in **** ** September **.

    Aspfors, J., Fransson, G. & Heikkinen, H.L.T. (2012). Mentoring as dialogue, collaboration and/or assessment? In P. Tynjälä, M.-L. Stenström & M. Saarnivaara (Eds.) Transitions and Transformations in Learning and Education. (pp. 271–290). Berlin: Springer.

    Denzin, N.K. & Lincoln, Y.S. (eds.) (2005). The Sage handbook of qualitative research. (3. ed.) Thousand Oaks, Calif.: Sage.

    Dyrdal Solbrekke, T. & Englund, T. (2011). Bringing professional responsibility back in. Studies in Higher Education 36(7), 847–861.

    Hall, S. (Ed.) (1997). Representation: cultural representations and signifying practices. London: Sage.

    Heikkinen, H. L. T., Jokinen, H. & Tynjälä, P. (Eds.) (2012). Peer-Group Mentoring for Teachers Professional Development, London/New York: Taylor and Francis.

    Jokinen, H., [details removed for peer review] (201*). [details removed for peer review]   Paper presented at the European Conference of Educational Research (ECER) in [details removed for peer review], **-** August 201*.

    Jokinen, H. & Välijärvi, J. (2006). Making Mentoring a Tool for Supporting Teachers’ Professional Development. In: R. Jakku-Sihvonen & H. Niemi (Eds.) (2006): Research-based Teacher Education in Finland. Reflections by Finnish Teacher Educators. Research in Educational Sciences 25. Turku: Finnish Educational. Research Association.

    Kochan, F. & Pascarelli, J.T. (2012). Culture and Mentoring in the Global Age. In Fletcher, S. and Mullen, C.A. Handbook of Mentoring and Coaching in Education (pp.184-198), Thousand Oaks, CA: Sage Press.

    Lundahl, L., Erixon Arreman, I., Lundström, U. & Rönnberg, L. (2010). Setting Things Right? Swedish Upper Secondary School Reform in a 40-Year Perspective, European Journal of Education 45(1), 46–59.

    McDaniel, E. R., Samovar, L. A. & Porter, R. E. (2012). Using Intercultural Communication: The Building Block, In: L. A. Samovar, R. E. Porter & E. R. McDaniel (Eds.) (2012). Intercultural Communication. A Reader, (13th edition), (pp. 4–18), Boston, Mass.: Wadsworth Cengage Learning.

    Miles, M., Huberman, M. & Saldaña, J. (2014) Qualitative data analysis: a methods sourcebook, 3. ed., Sage Publication.

    Pickerig, M (2008). Experience and the Social World. In M. Pickering (Ed.). Research Methods for Cultural Studies, (p. 17-31). Edinburgh: Edinburgh University.

    Sahlberg, P. (2011). Finnish lessons: what can the world learn from educational change in Finland? Teachers College Press: New York.

     

  • 16.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Conceptual and contextual confusion? Making Sense of the Concept of “Mentoring” and the Accurate “Context”2018Ingår i: AERA-conference-deposit, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Mentoring is a global phenomenon. Even though the concept of ‘mentoring’ exists in different national and cultural contexts, and is performed in a variety of ways, it is nevertheless a contested practice (Kemmis et al., 2014). The incoherent way of naming, framing and defining ‘mentoring’ has been discussed in the literature, in that different concepts, such as mentoring, coaching, supervision etc., have been used to describe the same phenomenon (cf. Gold, 1996; Sundli, 2007; Mullen, 2012).

    The purpose of this conceptual paper is to problematise how the concept of ‘mentoring’ is used in the literature to address the ‘phenomenon of mentoring’. I first discuss how the concept of mentoring can be used in different contexts and then conduct an in-depth analysis of how the results from one specific article (Aspfors & Fransson, 2015) are used by others. More precisely, I analyse how this article is cited and quoted by other scholars.

  • 17.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    De fyra musketörerna… och den ensamma kämpen: Om två nyblivna lärares skilda förutsättningar att lära sig2004Ingår i: Lärande i arbetsliv och var dag / [ed] Elisabet Jernström & Roger Säljö, Jönköping: Brain Books , 2004, s. 250-272Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Lärandet sker när man kanske minst anar det, och på platser där man befinner sig för att i första hand göra något annat än att just lära sig något. I denna bok lyfts det som ibland beskrivs som den ”osynliga” eller ”tysta” kunskapen i arbetslivet fram. Den här sortens kunskap har ofta haft lägre status än boklig kunskap och har dessutom betraktats som mindre komplicerad. Men här tas emellertid flera exempel på motsatsen upp.

    Lärande i arbetsliv och var dag fokuserar på det lärande som sker i situationer där vuxna människor befinner sig i sitt vardagliga arbete. Vitt skilda yrkesområden beskrivs – IT-företag, lärararbete, industriföretag, prästarbete, arbete inom sjukvård och äldreomsorg, gravyrkonst, hantverk och yrkesverksamhet som dansare.

    Elisabet Jernström är forskare vid Internationella handelshögskolan i Jönköping och Roger Säljö är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Övriga medverkande är professorer, doktorer, doktorander och ledare inom utbildning och företagsamhet, som själva också är aktivt involverade i forskning nära samverkan med de arbetssituationer som analyseras.

  • 18.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Debatteknik och sakfråga2012Ingår i: Gefle Dagblad, nr 23 oktArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Debatteknik och sakfråga2012Ingår i: Arbetarbladet, nr 21 septArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Delrapport I: Bakgrund, metod och genus. Fördjupningsprojektet jämförelser mellan nyblivna fänrikars och nyblivna lärare gällande deras första yrkesverksamma år.2003Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Digital Dilemmas in Dilemmatic Space(s): Analysis of a Digitalized Society2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to critically analyse digital society from the perspective of dilemmatic space. The theoretical frame offers new ways of making sense of the digital society, and may provide new perspectives on how to manoeuvre (or not) in it. The theoretical framework is applied in relation to three themes of digitalised society: (a) the blogosphere and social networking communities (SNC), (b) file sharing, network control and surveillance; and (c) educational school context. These themes have been chosen in order to illustrate the different aspects of a digital society and to show how the theoretical framework operates when different aspects of these themes are placed in the foreground or background, i.e. emphasised or downplayed.

  • 22.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Discussant in the Symposia "Research on Practices of Teacher Induction Part II"2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The symposium consists of two consecutive sessions (Research on Practices of Teacher Induction I and II). In the first paper of the first session (Part I), a theoretical framework was introduced, and the two following papers studied the practices of induction from two different empirical viewpoints. The second session of the symposium (Part II) will introduce three more empirical research projects about teacher induction. The session will continue on the direction which has been indicated in the first part of the symposium, addressing the research ruestion: how are the practices of teacher induction constituted in the three aforementioned dimensions: (1.) physical spacetime, (2.) semantic space and (3.) social space (Kemmis & Grootenboer 2008; Kemmis & Heikkinen 2012). The speakers come from countries with different culture and history, teacher education and induction systems which enriches the quality of information gathered within the symposium. The first presentation from Norway will focus on examining mentors’ pedagogical content knowledge (PCK) which is constituted of content knowledge and pedagogical knowledge. This presentations is focused on the (2.) semantic space of induction. It addresses the meaning-making processes of teachers through asking how mentors themselves define their professional content knowledge. The second paper will introduce an emerging practice of teacher induction, Peer-Group Mentoring model (PGM) which is currently being disseminated throughout Finland. Based an empirical analysis of qualitative and quantitative data, experiences of the national program will be introduced. The third presentation is based on the work of the European PAEDEIA network (Pedagogical Action for a European Dimension in Educators' Induction Approaches) and introduces a comparative research design about three parallel models for induction: one in Finland, one in Turkey and one in Sweden.

  • 23.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Diversities in different educational settings: a comparative study of communicative conditions and the process of professionalisation for commissioned officers and school teachers2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This study is focusing on diversities of different educational settings, school and military units, and diversity of being and in the process of professionalisation becoming a Newly Qualified Teacher (NQT) and a Newly Qualified Commissioned military Officer.

    The main conclusions are connected, in part, to issues of transparency in communicative conditions and, in part, to incentives connected to supervision, support and control. Incentives for supervision, support and control are strong among commissioned officers because they are directly dependent on each other’s work. The same incentives are weaker among certified teachers because they are not as dependent on each other’s work. One conclusion is that the professionalisation of commissioned officers is collective-oriented while the professionalisation of certified teachers is less so.

  • 24.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Dokumentation för kvalitetsutveckling: Olika sätt att dokumentera nya lärareserfarenheter2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Drivkrafter för diskussioner kring ”teori och praktik”: nedslag i texter om fyra yrkesgruppers yrkes- och utbildningsarenor2006Ingår i: Verklighet verklighet: teori och praktik i lärarutbildning / [ed] Agneta Bronäs och Staffan Selander, Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag , 2006, s. 99-116Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel belyses hur ”teori och praktik” hanteras i fråga om, eller snarare i relation till, så vitt skilda yrkesgrupper som arkitekter, ingenjörer, sjuksköterskor och militära officerare och deras utbildningar. Det finns alltid orsaker till att specifika ämnen, teman eller frågor börjar diskuteras i termer av ”teori och praktik”. Syftet med kapitlet är att försöka beskriva och förstå drivkrafterna till varför frågor kring ”teori och praktik” behandlas och diskuteras i relation till de olika yrkesgrupperna och deras respektive utbildningar. Centralt blir att försöka identifiera och förstå de spänningsfält som ger upphov till diskussioner kring ”teori och praktik”. Begreppet spänningsfält är valt för att det indikerar dels polarisering och konflikt, dels utvecklingskraft och drivkraft (som följd av strävan att komma ur polarisering och konflikter). Spänningsfältet byggs upp av olika (konkurrerande) faktorer, exempelvis synsätt, prioriteringar, målkonflikter, begrepp eller fakta.

    Kapitlet bygger i huvudsak på vidare bearbetningar av forskningsöversikten Teori och praktik i yrke och utbildning, komparativa fallstudier med arkitekter, ingenjörer, sjuksköterskor och officerare (Fransson, 2003). I översikten studeras i huvudsak texter om de olika yrkesgrupperna, om yrkesutövningen och om respektive utbildning, och särskilt då texter som på något vis berör frågor kring ”teori och praktik”. Texterna har varit skrivna mellan åren 1997 och 2003. Utgångspunkten för vad som menas med ”teori och praktik” har tagits i de olika sammanhang som begreppen används i respektive texter. Genom texternas sammanhang och formuleringar återspeglas de drivkrafter och de spänningsfält inom vilka frågor kring ”teori och praktik” rör sig för de olika yrkesgrupperna. Exempelvis återspeglar resonemang och strukturella aspekter kring t.ex. utbildning, lärande, yrkesutövning och yrkespraxis de spänningsfält inom vilket frågor kring ”teori och praktik” skapas.

  • 26.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Educational culture and the impact on national mentoring approaches: Comparing issues of trust, research-based development and ideology in a Finnish and Swedish educational context2014Ingår i: AERA conference, digital database, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this analytical paper is to examine how culturally embedded norms, values, relations and prerequisites operate in the development of a mentoring system. This is done by comparing Sweden’s top-down mandatory one-to-one mentoring approach and evaluation, with Finland’s bottom-up peer-group mentoring approach initiated, piloted and implemented by researchers. The analysis is based on meta-analysis of research, policy documents, written and oral information.

    The analysis show that culturally embedded issues, such as a culture of trust, an ideology of distrust, teachers’ and researchers’ positions and the ‘need’ to strengthen cooperation or evaluate teachers in different ways, contribute to the development of peer-group mentoring and one-to-one mentoring with evaluation. 

  • 27.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    En lärarlegitimation kan skapa nya problem2010Ingår i: Arbeterbladet, ISSN 1103-9027, nr 3 november, s. 3-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    En sammenlikning mellom skole og det militære når det gjelder spørsmålet om innføring i yrket2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Fusk, lärande och kreativa genvägar: ett resonemang om hur lärare kan arbeta för att motverka studentfusk2012Ingår i: I mötet mellan vetenskap och lärande: 13 högskolepedagogiska utmaningar / [ed] Göran Fransson & Helena Hammarström, Gävle: Gävle University Press , 2012, s. 45-66Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Head Teachers on Evaluating Newly Qualified Teachers’ Competencies – What to Focus on and How.2012Ingår i: Teachers’ Life-cycle from Initial Teacher Education to Experienced Professional / [ed] I. Žogla & L. Rutka, Brussels: Association for Teacher Education in Europe (ATEE) , 2012, s. 74-90Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A mandatory probationary year for newly qualified teachers in conjunction with teacher registration is to be introduced in Sweden from 1st July 2012 (Government Bill 2010/11:20). This reform requires newly qualified teachers to be supported by a mentor. During the probationary year, head teachers will be responsible for evaluating whether the teacher should be registered or not. This paper reports on an interview study that was conducted with nine Swedish head teachers concerning what kind of teacher competencies they would focus on when evaluating NQTs and how they would perform the evaluation.

    The results show that the head teachers would primarily like to focus on the following competencies of an NQT: (a) social interaction, (b) leadership and classroom management, and (c) mission and goal achievement. General pedagogical skills were mostly emphasised, whereas issues like subject knowledge and pedagogical content knowledge seemed to be taken for granted.

    The question of how the evaluation should be performed has two distinct dimensions: how to acquire information about NQTs competencies, which relates to technical issues of how information and impressions are made available for evaluation and how head teachers perceive, interpret, assess and evaluate what they see, hear and feel. As the latter, more elusive dimension involves cognitive and procedural aspects of evaluation, the head teachers involved in the study found it difficult to describe and explain.

  • 31.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Induction in different professions — trends and tails2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Induction-forskningen vid Högskolan i Gävle samt nätverket NewlyQualified Teachers in Northern Europe— Research and Development Network (NQTNE)2009Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    International cooperation and the challenge of sensemaking2008Ingår i: Newly qualified teachers in Northern Europe: comparative perspectives on promoting professional development, Gävle: Gävle University Press , 2008, s. 27-44Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article highlights and problemizes some challenges and dilemmas in international cooperation. The focus is on individual and collative processes of communication, interpreting, understanding and sensemaking - processes emerging as challenging when participants have different kind of frames and contexts of knowledge. These kinds of challenges are ever present, but become however more apparent when people from quite different cultural, social, economical and political conditions meet in international cooperation. In this article, experiences and challenges made within NQTNE are analysed and discussed in this perspective. One conclusion is that even if there are communicative and conceptual obstacles having to be overcome when cooperate internationally, cooperation and comparative perspectives is a powerful tool to become aware of assumptions that are taken for granted; to challenge one’s own perspectives; raise new kind of questions and construct new perspectives and new ways to conceptualise, think, and act.

  • 34.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    İsveç'te yeni öğretmenler için mentorluk [Mentoring new teachers in Sweden – a teacher registration reform under implementation].2012Ingår i: Dunyada Mentorluk [Mentoring in the world] / [ed] Y Ramazan & K. Ibrahim, Ankara: Pegem Akademi , 2012, s. 135-154Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Knowledge input in responses to a government inquiry concerning probationary year for new teachers: the role of mentors and headmasters2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, with no tradition of mentors participating in formal summative assessment of newly qualified teachers, a Government Inquiry proposes this dual role for mentors. This paper examines how the mentor’s and headmaster’s role in the assessment and the relations between mentor and mentee are discussed in the 108 responses sent to the Swedish Ministry of Education, as response to this Government Inquiry. Results show that the issue of evaluation in discussed in half of the responses (54 of 108); the headmasters role in mentioned twice as much as the mentors role (in 41 respectively 23 of the 108 responses); and that higher education institutions are most active focusing the mentors. Only 23 of the responses mention the mentor’s role in the assessment; none of these responses is positive to the mentor’s double role but eleven questions it; and the relationship between the mentor and mentee is discussed in only four responses. This raises question as to what extent new information or perspectives could be expected from responses, especially from a research-based perspective.

  • 36.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Kognitiva verktyg som strukturerande resurser två fallstudier över nyblivna lärares lärande2002Ingår i: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 12, nr 3-4, s. 149-164Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 37.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Lärarlegitimation, introduktionsperiod och lämplighetsprövning - en översikt och problematisering av reformerna2012Ingår i: Kvalificerad som lärare? Om professionell utveckling, mentorskap och bedömning med sikte mot legitimation / [ed] Christina Gustafsson och Göran Fransson, Gävle: Gävle University Press , 2012, s. 21-52Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Lättvindigt, Beckman och Backman2012Ingår i: Gefle Dagblad, nr 5 oktArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Making sense of a digitalised society? Manoeuvring a digital dilemmatic space2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 40.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Manoeuvring in a digital dilemmatic space: making sense of a digitised society2016Ingår i: Nordic Journal of Digital Literacy, ISSN 1891-943X, E-ISSN 1891-943X, Vol. 11, nr 3, s. 185-201Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although an increasingly digitised society offers a variety of options, it also implies challenges, risks and dilemmas for citizens, organisations and corporations. The purpose of this article is to critically analyse digital society from the perspective of dilemmatic space. The theoretical frame offers new ways of making sense of the digital society, and may provide new perspectives on how to manoeuvre (or not) in it. By taking dilemmas as the starting point, aspects such as uncertainty, plurality, options, challenges and decision making are in focus, as are processes of power, negotiation, identity formation, positioning and manoeuvring.The theoretical framework is applied and exemplified in relation to three digitised society themes: (a) the blogosphere and social networking communities (SNC), (b) file sharing, network control and surveillance, and (c) education. These themes have been chosen in order to illustrate the different aspects of a digital society and to show how the theoretical framework operates when different aspects of these themes are placed in the foreground or background, i.e. emphasised or downplayed. This implies that the unknown and unexpected must be taken into account, and that this involves having to manoeuvre in new, changing and ever present dilemmatic spaces.

  • 41.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Mentors assessing mentees?: An overview and analyses of the mentorship role concerning newly qualified teachers2010Ingår i: European Journal of Teacher Education, ISSN 0261-9768, E-ISSN 1469-5928, Vol. 33, nr 4, s. 375-390Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sweden has no tradition of mentors participating in the formal summative assessment of newly qualified teachers. However, an Inquiry Committee Report proposed that mentors should have some involvement in this process. This article reports on the results of an examination of 108 official responses to the Inquiry Report submitted to the Ministry of Education and provides a research overview. The results show that only 23 of the 108 responses mention assessment, and none of these are positive to the proposed expansion of the mentor’s duties. Only four responses include an explicit discussion of the relationship between mentors and mentees. These results are discussed in the light of research into relations between mentors and mentees and whether or not mentors should participate in the assessment of their mentees. One conclusion is that answers to this question need to relate to the prerequisites, values and objectives of the educational context.

  • 42.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Om institutionella förväntningar på lärare och lärarroller2002Ingår i: Mellan praktik och teori: Tio didaktiska berättelser om undervisning i förskola, skola, fritidshem och lärarutbildning / [ed] Gerhard Arfwedson, Stockholm: HLS Förlag , 2002, s. 100-112Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Boken innehåller ”didaktiska berättelser” från hela skolans fält, dvs. från förskolans yngsta barn till lärarutbildningens nyblivna lärare. Två av artiklarna handlar dessutom om fortbildningsprojekt som omfattar yrkesverksamma lärare. Boken vill ge exempel på att det finns möjligheter till gemensamma analyser och samarbete mellan lärare oavsett elevålder och skolform. De för alla lärare gemensamma perspektiven är många och omfattande.

    Boken är resultatet av ett lagarbete. Författarna har arbetat utifrån ett gemensamt teoretiskt perspektiv – med socialkonstruktionistisk och delvis postmodernistisk prägel – ett perspektiv som presenteras av Gerd B Arfwedson i bokens avslutande kapitel.

    Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma lärare, som vill pröva på samarbete och diskussioner över gränser inom såväl skola som lärarutbildning. Den är användbar i både lärarutbildning och fortsatt utbildning. Bokens bidrag grundar sig på författarnas självupplevda didaktiska problem samtidigt som den är skriven utifrån en gemensam syn på didaktiska teorier, vilket gör den till något nytt i litteraturen om skola och lärarutbildning.

  • 43.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Om retoriken kring skola och lärarutbildning2008Ingår i: Gävle Dagblad, nr 25 septArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Online (Web-based) Education for Mentors of Newly Qualified Teachers: Challenges and Opportunities2016Ingår i: International Journal of Mentoring and Coaching in Education, ISSN 2046-6854, E-ISSN 2046-6862, Vol. 5, nr 2, s. 111-126Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this paper is to report on a research project concerning a web-based (online) course for mentors of newly qualified teachers (NQTs). 

    Design/methodology/approach – A mixed-method approach with questionnaires and interviews was used to collect the data.

    Findings – Positive attitudes towards online education were discerned and initial concerns about the use of technical tools were dissipated during the course. It was found that the mentoring related content of the online course could be mediated. The most significant difference in the participants’ meaning making and ability to ‘connect theory and practice’ with ‘concrete knowledge’ was between those with experience of mentorship before or during the course and those without.

    Research limitations/implications – The study focuses on one cohort of mentor participants (n=18) attending one mentor education course.

    Practical implications – The paper contributes to the value of online education for mentors of NQTs and includes some practical recommendations for mentor education providers.

    Originality/value – This paper reports on an under-researched area. Research on professional development programmes for mentors in general is limited, and even more so when it comes to online education for mentors.

  • 45.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Policy borrowing, but what about policy learning? Analyses of the changing roles, relations, power and position of the educational space when implementing a teacher registration reform.2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    One effect of a globalized world with international competition, a wide-spread market-choice discourse and a dominant neo-liberal framing is the increased amount of policy borrowing between countries (cf. Lingard, 2010). From a macro-perspective this could be seen as a trend towards a global policy convergence, although from a more contextual perspective it leads to the re-structuring of educational systems and the implementation of new elements.   

     

    In 2008 the idea of a probationary year for newly qualified teachers (NQT), mentoring and registration was ‘imported’ into Sweden from Scotland and Canada. These practices were borrowed, and initially hardly changed at all to fit the Swedish educational context. The aim of this paper is to analyze how this kind of policy borrowing from the international arena is transformed and implemented in the Swedish educational system and how this change positions relations, identities and power between actors in the educational space (cf. Fransson, 2010; Fransson & Grannäs, 2012).  The educational space is to be seen as a relational category in which object and actor are related to another and changeable position and boundaries are created (Ferrrare & Apple, 2010). In this sense, teachers position themselves and are also actively positioned by others, as well as by norms, values, curricula and legislation.

     

    The analyses show, for instance, that the relationship between NQTs, principal and mentors changes as mentors become more involved in the formal assessment of the new teacher; a role that mentors have  not had before in Sweden (Fransson, 2010; Fransson & Gustafsson, 2008). The implementation of a Teacher´s Disciplinary Board also changes the roles, relations and positions between e.g. teachers, parents and school inspectors. This means that teachers are more vulnerable to being reported, which could lead to the registration process being suspended or a warning issued. The reforms can thus be used as a tool to discipline teachers and make them act within the regimes of accountability and governmentality (cf. Devos, 2010).

  • 46.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Pre-School Managers on Evaluation Newly Qualified pre-school Teacher’s Competencies for Teacher Registration2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 47.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Professionalisering eller deprofessionalisering? Positioneringar och samspel i ett dilemmatic space2012Ingår i: Kvalificerad som lärare? Om professionell utveckling, mentorskap och bedömning med sikte på lärarlegitimation / [ed] Christina Gustafsson och Göran Fransson, Gävle: Gävle University Press , 2012, s. 261-285Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Qualifications and training needed by mentors: Swedish, Norwegian and Estonian examples2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Reflektion, lärande och kompetensförståelse: aspekter av högskolelärares professionalism2004Ingår i: Kunskap och Lärande i den högre utbildningen: lärarreflexioner från praktiken / [ed] Sara Dahlström och Göran Fransson, Gävle: Högskolan i Gävle , 2004, s. 80-98Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I denna antologi analyserar, problematiserar och diskuterar lärare och forskare vid Högskolan i Gävle olika sidor av att undervisa inom Högskolan. Exempelvis fokuseras möjligheter och dilemman som kan uppstå när lärare försöker att mäta och värdera kvalitativa aspekter av studenters kunskap; hur ett pedagogiskt utvecklingsarbete kan bedrivas i den egna ämnesgruppen; hur ett processorienterat skrivande kan användas för att utveckla studenternas skriftliga språk; vikten av att göra djupare analyser av kursutvärderingar samt hur högskolelärare förstår sin egen kompetens.

    Texterna har vuxit fram som en, av flera, examinationsuppgifter inom ramen för en kurs i högskolepedagogik som genomförts vid Högskolan i Gävle.

  • 50.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Rektor och lämplighetsprövningen - Hur rektorer skulle bedöma nya lärares kompetens under introduktionsperioden2012Ingår i: Kvalificerad som lärare?: Om professionell utveckling, mentorskap och bedömning med sikte på lärarlegitimation / [ed] Christina Gustafsson och Göran Fransson, Gävle: Gävle University Press , 2012, s. 137-174Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
123 1 - 50 av 143
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf