hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 29 av 29
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlbom, Håkan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Inspirerar teknikämnet i den svenska grundskolan till högre teknikstudier?2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Krisen i tillströmningen till svensk teknikutbildning har uppmärksammats kraftigt av avnämarkategorierna den senaste tiden. Fackföreningen Sveriges Ingenjörer hävdar att om inget görs kommer det år 2020 att fattas 50 000 ingenjörer, vilket motsvarar en fjärdedel av arbetsstyrkan i vid bemärkelse om något mer än ett decennium. I ROSE-rapporten beskrivs ett allmänt ointresse för tekniska och naturvetenskapliga studier bland I-ländernas ungdomar i skarp kontrast till ungdomar i utvecklingsländer. Detta beror på att elevernas väljer utbildning efter värderingar och identiteter, vilket inte tycks uppfyllas av tekniska studier.

     

    I föreliggande arbete kommer faktorer för ungdomars studieval att kartläggas. Den svenska grundskolans teknikämne har ett uttalade mål - att utveckla intresse för teknik. Undersökningen vänder sig direkt till eleverna och försöker ge svar på om teknikämnet lever upp till detta mål. De lokala kursplanerna skiljer sig avsevärt och de typer som man kan hitta på skolornas webbplatser är oftast av någon av följande typer:

    1.      Lokal kursplan som i detalj beskriver vad som skall behandlas årskursvis samt de mål som eleven förväntas uppnå.

    2.      Nationella kursplanen utan lokala tolkningar eller specifikationer för ämnets genomförande.

    3.      En synnerligen kort lokal kursplan (mera traditionella ämnen är vanligtvis avsevärt mera specificerade).

    4.      Ingen kursplan för teknikämnet presenteras överhuvudtaget.

     

    Undersökningen tar även hänsyn till lärarnas kompetens inom ämnet och sätter resultatet i relation till bristfällig utbildning.

     

    Frågeställningar: Hur kan man genomföra god utbildning i teknikämnet utan kursplan eller endast med den nationella kursplanen möjligen kompletterad med synnerligen rudimentära tolkningar och specifikationer? Hur kan en lärare med bristfällig utbildning inom ämnet genomföra högkvalitativ undervisning och utveckla elevernas intresse? Finns det en korrelation mellan vagt specificerade kursplaner, lärares brister i utbildning, samhällets signaler om att förverkliga personliga mål i samklang med den egna identiteten, samt den mångfacetterade svenska gymnasieskolan, som kan ge svar på varför elever avstår från högre tekniska studier? Vilka är elevernas synpunkter på teknikämnet som inspirationskälla och vad minns man från undervisningen efter någon tid? I vilken mån utvecklade teknikämnet ett tekniskt intresse och gav det i så fall resultat i valet av gymnasieutbildning?

     

    Undersökningen är primärt baserad på en fenomenologisk kvalitativ metod med djupintervjuer. I detta arbete kommer pilotintervjuer att redovisas – ett sätt att förfina metoden och senare göra mera omfattande intervjuarbete där egna förutfattade meningar om intervjuobjekten minimeras, informationen renodlas och resultat syntetiseras.

     

    Urvalet av intervjuobjekt sker i grundskolans sista år, då eleverna bestämt sig för gymnasieinriktning (oavsett vilket) och därför sannolikt kan ge information om vilka faktorer som inverkade. Urvalet kommer att ske såväl med tanke på kön (teknikutbildning är manligt dominerad) som hemvist (uppväxt på landet eller i tätort) - faktorer som kan ha betydelse i studievalet.

     

    Elever från gymnasiets första (och möjligen andra) år kommer att delta i en enkätundersökning för att undersöka om deras teknikintresse har ändrats. Enkäten kommer senare att utnyttjas på intervjuobjekten från grundskolan, när de påbörjat gymnasiala studier, och resultaten jämförs med den tidigare informationen från intervjuerna.

  • 2.
    Ahlbom, Håkan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Why choose a technical career?2010Ingår i: Socio-cultural and Human Values in Science and Technology Education / [ed] Slavko Dolinšek, Terry Lyons, Ljubljana, Slovenia: IRI UL , 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

     

    Technology is a neglected mandatory subject in the Swedish compulsory school. The subject is supposed to inspire young people to consider a technical career, due to an increasing need for engineers and a declining recruitment to engineering education.

    An investigation of influential factors for choosing a technical career is presented. The factors are well-known, but the relative impact of the factors is investigated using questionnaires and semi-structured interviews with engineering students. Special focus is put on the effect of previous technical schooling. The most important factors for choosing technical education are personal technical interest, future salary expectations, and personal qualities.

  • 3.
    Ahlbom, Håkan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Ylva, Bjelksäter
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Eva, Hartell
    Stockholms universitet, UTEP.
    Edvard, Nordlander
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Cooperative methods for investigating the influence of Swedish compulsory technology education on pupils’ attitudes to technology2009Ingår i: PATT 22  (Pupils' Attitudes Towards Technology), 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The number of Swedish students applying to technical education is decreasing, and this fact will lead to a severe shortage of engineers in a just a decade. As an example, the candidates applying to the Royal Institute of Technology (KTH) has reduced by 30 % the last couple of years. Furthermore, the ROSE report clearly describes young people’s lack of interest in science and technology in the industrialised world in sharp contrast to the situation in the developing countries.

    Why is the interest for technical education decreasing? What makes other fields of education more popular? What image of technology does the compulsory school deliver?

    Technology was introduced as a mandatory subject in Swedish compulsory school in 1980 and got its own syllabus when the current national curriculum was introduced in 1994. One of the goals of the Swedish compulsory school is to develop an interest for technology as well as capability and judgement in handling technical issues.

    In what way does the Swedish compulsory school work with this goal? Is the school successful in making pupils interested? What are the pupils’ opinions?

    Each school can decide when and how the pupils get technology education, but every pupil is expected and entitled to reach the national goals.

    To get an overall picture of the technology subject questions will be investigated as parts of tree different Ph.D. projects.

    • How do we actually know that pupils learn what they are entitled to?
    • How is the technology syllabus interpreted, in theory and practice?
    • Does the technology subject really develop an interest for technology and does it inspire to further technical studies? 

    In order to find out if pupils reach the national goals in technology, a questionnaire is launched in schools all over Sweden. The interpretation of the syllabus will be studied through observations comparing teaching practice with the local planning of the technology subject. To get answers, whether the technology subject has any impact on the interest and the choice of further studies, interviews are made among students and teachers in compulsory school as well as in upper secondary school.

    The findings of the cooperating projects will together contribute with answers about the state of the technology education in the Swedish compulsory school system, and how the subject could be developed in the future.

  • 4.
    Attorps, Iiris
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Matematik.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Nordström, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Fysik.
    MST education in Swedish preschool2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present study is part of the EU-Fp7 project SECURE. The research question in the present study is: How is the current Swedish MST curriculum for preschool implemented by the teachers, and perceived by the 5-year old learners?

    The introduction of a revised preschool curriculum in 2011 has given MST a prominent place in Swedish preschool, and may be intended by the authorities to change the weak positions and declining trends in the PISA and TIMSS surveys for Swedish school children. The new teaching task seems to be highly appreciated by the preschool teachers. However, the curriculum is quite ambitious, and a major concern is how the implementation will be done. The concept of ”emergent science” is discussed in order to induce positive attitudes towards MST.

    In this study, semi-structured interviews with teachers in 15 Swedish preschools are the main source of information combined with some interviews with learners and photographic materials. The method for the analysis uses a category system of which results from some of the categories are reported.

    The preschool teachers are aware of the new role as teachers rather than just child minders. The revised curriculum seems to increase the self-confidence for MST of the learners as well as the teachers. The teachers say that the learners are interested in MST and that it is a case of catching opportunities, which may lead to emergent science. The 5-year old learners confirm that they like the activities related to MST.

    Working with hypotheses and storyline activities is shown as an example how emergent science can be promoted in 5-year old children. Activities connected to ”emerging science” have been common in Swedish preschools for some time, but after the implementation of the revised curriculum teachers also verbalize this for themselves and the learners.

  • 5.
    Attorps, Iiris
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Matematik.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Nordström, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Fysik.
    MST-utbildning i den svenska förskolan2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Svenska elever hamnar efter i PISA- och TIMSS-undersökningarna. I matematik har matningarna visat på sjunkande kunskaper sedan början av 2000-talet och i naturvetenskap ligger de svenska eleverna ständigt under det internationella genomsnittet. Detta är alarmerande för landet och skälen bör utredas.Som en del i EU-projektet SECURE inom ramprogrammet Fp7 presenteras resultat från lokal forskning om genomförandet av MST-kursplanerna och attityder till ämnena bland lärare och elever. Med MST avser vi matematik, naturvetenskap och teknik. Intervjuer och enkäter har utförts bland lärare och elever i 47 klasser i 15 skolenheter i några mellansvenska kommuner. De åldersgrupper som studerats är elever från åldersgrupperna 5, 8, 11 resp. 13 år. Vi fokuserar här på förskolans verksamhet, d.v.s. arbetet med 5-åringar.Som en följd av införandet 2011 av en reviderad läroplan för förskolan, kan vi se att MST har fått en framträdande plats i den svenska förskolan som verkar vara mycket uppskattad av förskollärarna. I den reviderade läroplanen framgår att förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling, samt stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Exempel på hur de skall gå tillväga finns också i läroplanen. Detta kan i praktiken uppfattas som en informell tidigareläggning av den obligatoriska skolan i Sverige, eftersom förskolan inte är obligatorisk men utnyttjas av de allra flesta. Det skulle därmed kunna innebära en vändpunkt för resultaten i grundskolan och förhoppningsvis ge avtryck i kommande PISA- och TIMSS-undersökningar.De förskollärare som intervjuats är medvetna om vikten av att undervisa MST i förskolan. Detta tydliggörs av några uttalanden från intervjuade förskollärare. 'Det som är nytt nu är att man pratar om lärare och att vi utbildar barnen.' 'Det här lärandet är för livet. Det är inte bara för individen. Verksamheten på förskolan bidrar till hela samhällsutvecklingen.' Även föräldrarnas förväntningar på förskolan har förändrats. 'Föräldrarna uppskattar resultaten i matematik och ser förskolan som en skolform snarare än förvaring av barn.'I denna presentation ges exempel på hur MST-ämnena undervisas på ett integrerat sätt i förhållande till den praxis som råder i svenska förskolan, samt i förhållande till ålder och mognad hos barnen.

  • 6.
    Bengtsson, Olof
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Johansson, Ted
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Rydberg, Anders
    Optimization of High-Voltage RF Power SiGe Transistors for Cellular Applications1999Ingår i: High Power Microwave Electronics: Measurements, Identification, Applications, 1999. MIA-ME '99. Proceedings of the IEEE-Russia Conference, 1999Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The base profile design for high-voltage RF power silicon transistors with epitaxial SiGe base was studied using 2-D process and device simulations. The addition of Ge in the base makes thin base widths with very high base doping possible. This gives rise to a higher maximum oscillation frequency thus improving the critical power gain for these devices

  • 7.
    Bjelksäter, Ylva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Matematik.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Is technology an attractive school subject?: A pilot study of the subject in theory and practice2010Ingår i: Socio-cultural and Human Values in Science and Technology Education / [ed] Slavko Dolinšek, Terry Lyons, Ljubljana, Slovenia: IRI UL , 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

     How does a teacher convey technological understanding through interactions with learners?

    A case study is performed using a stimulated-recall methodology with one teacher in a limited Technology learning module in grade 8. Based on the official syllabus and local interpretations, what in fact occurs in the meeting with pupils is discussed regarding how technology is portrayed by the teacher.

    An important result is what messages about technology the teacher is expecting the pupils to understand from each lesson. In order to get appropriate feedback, selected pupils are interviewed about their impressions of the lesson.

  • 8.
    Cortas Nordlander, Maria
    et al.
    Vasaskolan, Gävle.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    A Study of Students’ Ability to Solve Text-Based Mathematical Problems with Irrelevant or Superfluous Information2008Ingår i: Mathematical Views, MAVI 14: Strobl/Salzburg, Austria, May 2008, 2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A limited quantitative survey has been performed in order to study the capability of students to solve text-based mathematical problems containing irrelevant or superfluous information, as well as their ability to scrutinize text and sort out the relevant information. The students took a written test with text-based problems of different amount of irrelevant or superfluous information. The capability of understanding such problems was investigated versus degree of maturity and gender. Obtained results indicate a noticeable correlation between the occurrence of irrelevant or superfluous information and ability of solving the problems. Furthermore, the results show that the degree of maturity, expressed in terms of age, has a clear influence on the results. This study has not revealed any significant difference between genders as regards ability of sorting out the relevant information.

  • 9.
    Cortas Nordlander, Maria
    et al.
    Vasaskolan, Gävle.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Influence of Student’s Attitudes and Beliefs on the Ability of Solving Mathematical Problems with Irrelevant Information2009Ingår i: Beliefs and attitudes in mathematics education: new research results / [ed] Jürgen Maasz and Wolfgang Schlöglmann, Rotterdam: Sense Publishers , 2009, s. 165-178Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A limited quantitative survey has been performed in order to study how attitudes, beliefs and feelings of students may influence the ability of solving text-based mathematical problems containing irrelevant information. The survey is also analyzing their capability of scrutinizing texts and sorting out relevant information.

    The students took a written test with text-based problems of different amount of irrelevant information. The capability of understanding such problems was investigated versus degree of mathematical maturity and gender. Obtained results indicate a noticeable correlation between the occurrence of irrelevant information and the ability of solving the problems. Furthermore, attitudes, beliefs, and the degree of mathematical maturity, expressed in terms of age, have a clear influence on the results. On the other hand, this study has not revealed any significant difference between genders as regards the capability of solving text-based problems with irrelevant information.

     

  • 10.
    Cortas Nordlander, Maria
    et al.
    Vasaskolan, Gävle.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Komplexa tal är inte så komplexa!2010Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Abstraktion kan ofta utgöra ett hinder för lärande i matematik. Momentet med komplexa tal är inte något undantag. Varför ska man acceptera att i2=-1? Hur kan lärare introducera det på ett pedagogiskt sätt? Visualisering kan vara ett väsentligt led i att underlätta studenters lärande, ge dem en känsla av lägre abstraktion och härigenom vara nyckeln till djupare förståelse. Artikeln beskriver en visuell ansats som uppfyller kravet på lättillgänglighet. Metoden bygger på upprepade rotationer i det komplexa talplanet, vilket åskådliggör och konkretiserar komplexa tal genom visualisering.

  • 11.
    Cortas Nordlander, Maria
    et al.
    Vasaskolan, Gävle.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    On the concept image of complex numbers2012Ingår i: International journal of mathematical education in science and technology, ISSN 0020-739X, E-ISSN 1464-5211, Vol. 43, nr 5, s. 627-641Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A study of how Swedish students understand the concept of complex numbers was performed. A questionnaire was issued reflecting the student view of own perception. Obtained answers show a variety of concept images describing how students adopt the concept of complex numbers.

    These concept images are classified into four categories in order to clarify the learning situation. Furthermore, this study also revealed a variety of misconceptions regarding this concept, and most of the misconceptions were also possible to refer to the classification system. In addition, results from an identification test show that students have difficulties discerning the basic property of complex numbers, i.e. that any number is a complex number.

  • 12.
    Grenholm, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Girls and technology: Effects from a 6-year experiment2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Technology has been a mandatory subject in Swedish compulsory school the last 30 years. The last 18 years it has been a subject of its own, with specific syllabus and grading of the students. Nevertheless, the schools did not really get hold on how to teach the subject. Moreover, there are very few of the teachers with training in Technology. Most of the teachers giving Technology in the later years of compulsory school are traditional Science teachers and in earlier years they are not even trained in Science.

    Municipalities have found that girls are not stimulated by the Technology subject. This is seen in gender-sensitive statistics of the transition from compulsory school to the upper secondary school. As a result, some municipalities offer 14-year old girls a voluntary summer school between 8th and 9th grade. The summer school is a cooperation between the municipality and the nearest university. Examples of activities in the summer school project are Geomatics, GPS measurements, CAD construction, Graphic design, Automatic control, Image processing, Energy conversion, and Electronics.

    In this presentation, the summer school of a Swedish small-sized town was selected. The activity has been followed during 6 years between 2005 and 2010. Statistics of how the participants have chosen upper-secondary school education was gathered for each year, compared to the statistics for all girls of the same age in this municipality. The results vary between years for different educational programs in upper secondary school, but the general trend is that the participants of the summer school are more inclined to select a technical (theoretical or practical) or Science education (theoretical) than the other girls in the same age group.

  • 13.
    Grenholm, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Hur påverkar kön och etnicitet intresset för teknik hos grundskoleelever?2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Intresset för teknik som skolämne och karriärväg är idag mycket lågt. Som resultat väljer tonåringar andra vägar i gymnasiet än de som leder till tekniskt avancerade högskolestudier i teknik. Den kommande ingenjörsbristen bedöms av fackförbundet Sveriges Ingenjörer till c:a 50000 år 2020. En kontinuerlig produktion av kompetent arbetskraft för den inhemska industrin är en väsentlig del av begreppet hållbar utveckling. Kunskapen som genereras genom forskningen i det planerade projektet bör kunna påverka såväl lärarutbildning som ingenjörsutbildning på alla nivåer. Detta konferensbidrag ger en planering av ett forskningsprojekt i Pedagogiskt arbete med inriktning mot Teknikens didaktik, vid KaU. Projektet, som är grunden för en licentiatuppsats, är i en förberedelsefas och skulle vinna på att diskuteras i ett bredare forum som NOFA 3.

    Undersökningen kommer att fokusera på hur kön och/eller etnicitet påverkar benägenheten hos grundskoleelever att välja en teknisk utbildnings- och karriärväg. Till en början tas skolorna i Sandvikens kommun som grund för projektet. Vid behov kommer även grundskolor i Gävle kommun att användas av för att stärka den validiteten i resultaten. Städernas karaktär är helt olika och Sandviken kan betecknas som en starkt präglad bruksort.

    Av grundskoleeleverna som finns i Sandvikens kommun bör uppskattningsvis 10% ha invandrarbakgrund, vilket i runda tal motsvarar 500 elever. Från Sandvikens kommun kommer två F-9-skolor att väljas ut som studieobjekt i undersökningen, under förutsättning att de själva, berörda elever och deras målsmän accepterar detta. Även lärarna kommer att vara studieobjekt utifrån kön och/eller etnisk bakgrund. Representanter för Sandvikens kommun har visat stort intresse för projektet och kommer att stödja dess framgång.

    I konferensbidraget presenteras en plan över hur undersökningen kommer att läggas upp. I planen finns ett antal s.k. milstolpar markerade, som utgör en avstämningsmöjlighet i forskningsarbetet.

  • 14.
    Grenholm, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Om att använda fokusgrupper i forskningen2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Forskningsfråga: Hur påverkas intresset för teknisk utbildning hos grundskoleelever av kön och etnicitet?Att hitta orsaker till elevers val, eller bortval, av utbildningar inom teknik och naturvetenskap är en fråga som är viktig för såväl individen som samhället i stort. Elevernas attityder är ofta resultat av påverkan från lärare, föräldrar och kamrater. Elstad och Turmo (2010) genomförde en studie i Norge med 16-17 år gamla elever på gymnasiet av bl.a. föräldraengagemanget för pojkar och flickor i etniska minoritetsgrupper.Attitydundersökningar kan behandlas via enkäter (Robson, 2011). Å andra sidan ger en kvantitativ enkätundersökning mindre utrymme att observera motiv och känslor jämfört med flexibelt designade kvalitativa intervjuer (Bell, 2006). En mindre kommun i Mellansverige är positivt inställd till att medverka i projektet och grundskoleelever från denna kommun kommer att vara forskningsobjekt. Med detta som bakgrund är avsikten att göra en inledande kvantitativ enkätundersökning i den aktuella kommunen som skall ge svar på om det finns skäl att tro att elevernas kön och etnicitet påverkar deras intresse för teknisk utbildning. Det innebär 375 enkäter till samtliga elever i årskurs 9 från nio skolor i den samverkande kommunen som skall distribueras och sammanställas. Enkätsvaren ges i en likertskala och skall ge grund för en fördjupad studie i form av fokusgrupper samt utformande av intervjuguide. Valet av fokusgrupper som metod ger möjlighet att utnyttja gruppdynamiken samt interaktionen mellan deltagarna för att observera känslor som inte framkommer vid andra undersökningsmetoder (Wibeck, 2010).En pilotundersökning med fokusgruppintervjuer som metod genomförs för att bekanta sig med metoden och för att ge en fingervisning om utformandet av intervjuguiden (Robson, 2011). Pilotundersökningen kommer att genomföras med en grupp bestående av 5 elever (varav några har invandrarbakgrund), som har deltagit i ett projekt som kallas 'Tjejer och teknik' och nu går åk 2 i olika gymnasieprogram. Frågorna53behandlar vilka faktorer som låg bakom deltagarnas val av gymnasieprogram. Pilotundersökningen utvärderas med avseende på gruppsammansättning, längd och innehåll.Följande frågor kommer att diskuteras vid presentationen:- Storlek på fokusgruppen, Wibeck (2010), Dunbar (2007), Robson (2011), Morgan (1998), Stewart och Shamdasani (1990)- Sammansättning av fokusgruppen (homogen eller inhomogen), Wibeck (2010), Jarret (2003)- Antal fokusgrupper för teoretisk mättnad, (Wibeck, 2010), Helander (1998)- Längd på intervjuer- Intervjuguide- Typ av dokumentation (noteringar, ljudupptagning, videoinspelning)- Etiska överväganden- Styrkor och svagheter

  • 15.
    Grenholm, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Talking about the future : What makes secondary-school students choose or avoid a technology career?2014Ingår i: Technology Education: Learning for Life / [ed] Howard Middleton, Sydney, Australia: Griffith University , 2014, Vol. 1, s. 87-95Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden most students make their most crucial educational decision in the transition from compulsory school to upper-secondary school. Swedish upper-secondary school provides a number of educational programs, both theoretical and vocational, including Design and Technology. Sweden, as well as most of the countries in the industrialized world, has a problem with decreasing interest for Science and Technology amongst youngsters. The future demand for manpower in the technological sector, however, is much greater than the supply.     

    This study identifies factors of importance when secondary-school students think about their future study options. A special focus is on reasons why they choose or avoid educational paths including Technology. A paper-based questionnaire was given to 320 students who already had made their choices to upper-secondary school. The questions deal with their reflections on e.g. the situation in school, relationship with Science and Technology, influences from parents and classmates, as well as future career expectations. The answers were stored in a database making it possible to compare combinations of themes, e.g., gender vs. interest in school subjects. Amongst several observations, the results show that boys find the subject Technology more fun and less difficult than girls do.

  • 16.
    Grenholm, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Technology education for a girl? My daddy told me to!2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Swedish students make their most crucial educational decision in the transition from compulsoryschool to upper-secondary school. Swedish upper-secondary school provides a number oftheoretical and vocational educational programs, including design and technology. Nonetheless,the interest for science and technology education of Swedish youngsters is decreasing, leaving thefuture demand for manpower in the technological sector much greater than the supply.This study identifies factors of importance when secondary-school students reflect on future studyoptions. A special focus is on the reasons why to choose or avoid technology education. A paperbasedquestionnaire was given to 320 students who already had made their choices to uppersecondaryschool. The questions deal with their reflections on e.g. the situation in school, relationto science and technology subjects, influences from parents and classmates, as well as futurecareer expectations. The answers were stored in a database making it possible to comparecombinations of themes, e.g., gender vs. interest in school subjects. The results show that boysfind the subject technology more fun and less difficult than girls do. Maybe this is the reason forthe majority of girls choosing a technology-oriented program to mention the father’s impact asimportant for their choice of education.

  • 17.
    Hansson, Sven Ove
    et al.
    KTH.
    Nordlander, EdvardHögskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.Skogh, Inga-BrittStockholms universitet.
    Teknikutbildning för framtiden: Perspektiv på teknikundervisningen i grundskola och gymnasium2011Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    År 2011 fick teknikämnet nya kurs- och ämnesplaner för både grundskolan och gymnasiet. Men hur ska de nya läroplanerna i teknik förverkligas i praktiken? Hur kan skolledning och lärare utveckla teknikundervisningen så att ämnet teknik blir intressant, relevant och viktigt för alla elever? Och vilka pedagogiska metoder, vilken inlärningsmiljö, vilka läromedel och vilken attityd till uppgiften skulle kunna underlätta detta?

    Teknikutbildning för framtiden redovisar forskningsbaserad information och idéer om just detta. De femton författarna är alla verksamma lärare, de flesta med lång erfarenhet av teknikundervisning i grundskola och gymnasium. Boken bygger på den forskning som bedrevs inom en teknikdidaktisk forskarskola för lärare under åren 2008–2011 av Högskolan i Gävle, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet. Den är avsedd att användas i lärarutbildningen och av yrkesverksamma lärare, och innehåller instuderingsfrågor som riktar sig till både blivande och aktiva lärare.

  • 18. Johansson, Ted
    et al.
    Bengtsson, Olof
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö. Elektronik.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö. Elektronik. Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Rydberg, Anders
    RF-power SiGe transistors for cellular base stations: base profile design1999Ingår i: RVK99, 1999Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Kingdon, Patricia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Methods to study the influence of recruiting campaigns on pupils’ notions of technology and technology education2009Ingår i: Strengthening the Position of Technology Education in the Curriculum: Proceedings PATT 22 Conference / [ed] Arien Bekker, Ilja Mottier, Marc J. de Vries, 2009, s. 270-278Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper will discuss the methodology to be used in a newly started Ph.D. study about the Image of the Engineering Student and Engineering. The aim of the study is to deconstruct the images of the engineering student and the engineering profession occurring in recruiting campaigns of the Royal Institute of Technology (KTH). The campaigns can be seen as a part of a discourse. According to Foucault, a discourse is statements more or less uniformly produced. In the Foucault concept, the practice is also of interest in the context. Practice can be described as human activities which bring forth what can be said within a certain institution, e.g., the Royal Institute of Technology. There is no strict boundary between the discourse and the practice, and, hence, the concept discoursive practice will be useful to describe the under-lying restrictions and possibilities of what can be said and done within a practice.

    The campaigns are parts of an ongoing larger pedagogic project with the purpose of influencing young people’s notions of technology and technology education. According to Foucault, power is strictly nothing more than its exercise which is practised by control and administrative techniques. In this context, power is brought to the campaigns. This fact does not mean that individuals are victimised by the influence of campaigns, but, nevertheless, they have to act against or adjust to the discourse to which they are exposed.

    A suitable methodical approach to the subject implies content analysis and discourse analysis. In this paper, suitable tools and variables for the analysis will be discussed. For example, significant variables are gender and technical specialization in an engineering profession or engineering education. The variables will be organised in a coding system. Other types of variables which will be coded are themes. In this respect, socio-economic status is an example of a relevant theme, which possibly has to be divided into sub-themes.

  • 20.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Vad tycker tekniklärarna?2011Ingår i: Teknikutbildning för framtiden: Perspektiv på teknikundervisningen i grundskola och gymnasium / [ed] Hansson, S. O., Nordlander, E., & Skogh, I-B., Stockholm: Liber , 2011, 1, s. 90-102Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Rekryteringen till tekniska utbildningar på gymnasienivå och högskolenivå är svag. Den tycks inte heller förstärkas med tiden, vilket kommer att innebära ett avsevärt samhällsproblem. Utan kvalificerade tekniker i industri och samhällsfunktioner kan inte landets bärkraft som välfärdsstat bibehållas.

    Kopplingen mellan teknik som skolämne och teknisk karriärväg är tydlig, men trots detta är intresset för högre studier i teknik mycket lågt i Sverige. En stor, webbaserad, ämnesdidaktisk enkätundersökning av kvantitativ/statistisk karaktär om teknikämnet status i grundskolan, har genomförts bland aktiva lärare under 2007 och början av 2008. Undersökningen beaktar såväl genusaspekter som etniska aspekter på problematiken. Resultaten jämförs med tidigare utförda nationella undersökningar för generaliseringar.

  • 21. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Nordlander, Edvard
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Cortas Nordlander, Maria
    Vasaskolan, Gävle, Sverige.
    Enkla regler för en komplex värld2016Ingår i: Ämnesdidaktiska utmaningar - inom matematik, naturvetenskap och teknik / [ed] Mikael Björling, Gävle: Gävle University Press , 2016, 1, s. 27-46Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Nordlander, Edvard
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Cortas Nordlander, Maria
    Vasaskolan, Gävle.
    Konsten att berätta en god historiaManuskript (preprint) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Problemlösning uppfattas av många elever som en svårighet att övervinna genom att försöka lära sig utantill. Detta synsätt betecknar en algoritmisk inställning till lärande och har egentligen mycket lite med problemlösning att göra. Man sätter sin tillit till att upprepning av recept ger lika gott resultat oavsett problemställning. Vissa tycker dessutom att ett felaktigt resonemang, eller ett resonemang med bristfälliga eller obefintliga motiveringar, kan anses vara acceptabelt så länge svaret är korrekt.

    För att förebygga en algoritmisk inställning till problemlösning kan man införa en strategi för att förbättra problemlösningsförmågan hos elever – en metod som alla elever kan ta till sig. Att systematiskt teckna uppgiften är detsamma som att metodiskt reda ut för sig själv vad uppgiften går ut på, vilka teoretiska resonemang man kan tillämpa, hur man kan tänkas lösa uppgiften grundat på dessa teoretiska resonemang, samt slutligen genomföra lösningen på ett tydligt sätt. En god idé är att tänka sig att någon annan skall kunna följa resonemanget utan några andra hjälpmedel än den beskrivning som eleven själv producerar.

    De flesta brukar fascineras av en god historia. Det gäller för pedagogen att fånga intresset genom att framställa sin kunskap i berättandets form på ett begripligt, metodiskt uppbyggt och trovärdigt sätt. Även matematisk eller tillämpad problemlösning kan beskrivas för elever på detta vis p.g.a. sin logiska uppbyggnad.

    Man kan indela en god historia i fyra oundgängliga punkter: ingress, intrig, uppbyggnad av spänning och, slutligen, upplösning. Härutöver kan man tillägga ytterligare två punkter för att förgylla berättandet, nämligen prolog och epilog.

  • 23.
    Nordlander, Edvard
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Cortas Nordlander, Maria
    Vasaskolan, Gävle.
    Problemlösning - Konsten att berätta en god historia2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Problemlösning uppfattas av många elever som en svårighet att övervinna genom att försöka lära sig utantill. ”Visa mig alla formler och hur man gör. Då behöver jag inte förstå!” Detta synsätt betecknar en algoritmisk inställning till lärande och har egentligen mycket lite med problemlösning att göra. Man sätter sin tillit till att upprepning av recept ger lika gott resultat oavsett problemställning. Ett annat beteende som förekommer i samband med problemlösning är ”lotsning”, där elever genomskådar hur en uppgift är konstruerad för att hitta på ett svar utan att förstå problemets riktiga innehåll. Många tycks tro att det räcker med att producera ett någorlunda riktigt svar på en uppgift utan att egentligen beskriva vägen dit, eller ens att vägen dit är korrekt.

    För att förebygga en algoritmisk inställning till problemlösning kan man införa en enkel strategi för att förbättra problemlösningsförmågan hos elever – en metod som alla elever kan ta till sig. Att systematiskt teckna uppgiften är detsamma som att metodiskt reda ut för sig själv vad uppgiften går ut på, vilka teoretiska resonemang man kan tillämpa, hur man kan tänkas lösa uppgiften grundat på dessa teoretiska resonemang, samt slutligen genomföra lösningen på ett tydligt sätt. En god idé är att tänka sig att någon annan skall kunna följa resonemanget utan några andra hjälpmedel än den beskrivning som eleven själv producerar.

    De flesta brukar fascineras av en god historia. Man kan indela en god historia i fyra oundgängliga punkter: ingress, intrig, uppbyggnad av spänning och, slutligen, upplösning. Härutöver kan man tillägga ytterligare två punkter för att förgylla berättandet, nämligen prolog och epilog.

    I föreläsningen exemplifieras ovanstående metodik för problemlösning och åskådliggörs med utgångspunkt från bedömningskriterierna i ett svenskt nationellt prov i matematik.

  • 24.
    Nordlander, Edvard
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Cortas Nordlander, Maria
    Vasaskolan, Gävle.
    The Noble Art of Problem Solving: A Critical View on a Swedish National Test2013Ingår i: Technology Teachers as Researchers: Philosophical and Empirical Technology Education Studies in the Swedish TUFF Research School / [ed] Inga-Britt Skogh & Marc J De Vries, Rotterdam: Sense Publishers, 2013, 1, s. 101-117Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Problem solving is compared to telling a good story. The example given is taken from a high-school (upper secondary) national test in Mathematics, but the idea proposed in the article can be applied to any subject in Science or Technology/Engineering concerning problem solving. The authors are critical reviewing the assessment method suggested by the Swedish authorities. A modified way of setting up the solution in steps is given. The steps are logically built referring to the way of telling a good story of any kind.

    Storytelling in problem solving is divided into six steps:

     • The Prologue: Recite the task literally.

     • The Preamble: The storyteller’s own description of the task. Discussion of what information given in the task is relevant for the solution process.

     • The plot: The mathematical solution, with all assumptions, statements, and disposition, is presented.

     • The building of tension: Numeric values ​​are processed according to the preamble and the plot.

     • The Resolution: The answer to the problem is presented and clarified.

     • The Epilogue: The answer is checked to be reasonable and representative for the problem. A check if everything is taken into account that should be considered.

  • 25.
    Nordlander, Edvard
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Grenholm, Jan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Hur påverkar kön och etnisk bakgrund intresset för tekniska studier?2007Ingår i: Genusvetenskapligt symposium "Forskning och förändring: genusvetenskapen och dess konsekvenser": Gävle, Sverige, November 2007, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skolämnet Teknik har funnits i den svenska grundskolan ett drygt tjugotal år i någon form och ett drygt tiotal år som eget ämne. Likväl visar ett flertal undersökningar att teknikämnet inte alls fått den plats och aktning som det rimligen förtjänar, dels ur ett samhällsperspektiv och dels ur läroplansperspektiv. Studier av i första hand kvinnors attityder till ordet teknik visar att sexåringar inte har en aning om vad ordet betyder. Vissa har dock ett minne av att ha hört ordet och anser att det måste vara något svårt, eftersom ”pappa jobbar med teknik”. Dessa föreställningar är också mycket vanliga hos pojkar i samma ålder. Bland tioåringarna är kunskaperna något mer avancerade. Man kan där koppla ordet till vanliga tekniska företeelser i omgivningen, såsom sladdar, TV m.m. Men det förekommer också att ordet företrädesvis kopplas till betydelser i idrottssammanhang, som t.ex. åktekniken i slalom. Hos vuxna kvinnor associeras ordet till mekaniska anordningar. De fantasifulla kugghjulen från vinjetten i det sedan länge avsomnade TV-programmet Tekniskt Magasin föresvävar fortfarande åtskilliga som prototypen för teknik.

     

    Hur kan det vara så? Är teknik ett ord som har magiska förtecken eller kanske t.o.m. skrämmer? Tekniken omger oss alla och utnyttjas flitigt av alla! Vilken tonåring idag tvekar att använda en mobiltelefon till de mest avancerade uppgifter? Vilka barn är rädda att använda datorer i sin vardag, t.ex. till chattande? Vilka avstår från att använda mp3-spelare? Troligen inga alls!

     

    Men om nu tekniken är en naturlig del av vardagen så borde det ju finnas ett större intresse av att förstå vad som döljer sig bakom. Likväl är intresset för teknik som skolämne och karriärväg mycket lågt idag. Om denna trend fortsätter kommer landet att utarmas på kvalificerad teknisk arbetskraft och därmed försätta landets teknikintensiva industri i ett långsiktigt dilemma. Utan tillgång till kvalificerad teknisk arbetskraft finns det ingen utvecklingspotential i företagen och därmed inte heller någon framtid. Landets välstånd hotas således!

     

    Ett skäl kan vara att teknikundervisningen i grundskolan inte inspirerar eleverna som den borde. Högskolan i Gävle lanserar hösten 2007 en stor enkätundersökning bland aktiva tekniklärare i grundskolan för att klarlägga vilka faktorer som påverkar undervisningen och dess resultat. En väsentlig del i denna enkät berör kön och etnicitet. Enkätfrågorna behandlar t.ex. om läraren märker några skillnader i intresse för teknikämnet resp. tekniska sammanhang i allmänhet mellan flickor och pojkar. Frågan uppspaltas även för att få könsuppdelat perspektiv på attityderna hos elever med invandrarbakgrund. Frågan ställs i relation till betygsintresse, gruppåverkan (kamraters attityder och förväntningar), föräldrapåverkan m.m. och huruvida teknikämnet i grundskolan påverkar attityderna till teknik i positiv riktning för tekniska och naturvetenskapliga studier i gymnasieskolan.

     

    Stiftelsen den Göranssonska Fonden, Region Gävleborg (Gävleborgs kommuner och landsting) samt DoRiS har bidragit ekonomiskt till projektet.

  • 26. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Nordlander, Edvard
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Grenholm, Jan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Teknik i skolan – en utmaning för samhället2016Ingår i: Ämnesdidaktiska utmaningar inom matematik, naturvetenskap och teknik / [ed] Mikael Björling, Gävle: Gävle University Press , 2016, 1, s. 133-151Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Varför är teknikyrket sällan något som ungdomar vill satsa på? Tror de att den teknik som de gärna använder – mobiltelefoner, datorer, spelkonsoler, surfplattor m.m. – utvecklas av sig själva så att man inte behöverbry sig om att bidra till detta? Kan man verkligen livnära sig på ”självförverkligande”, som tycks ha varit ledordet för tonåringar under alltför lång tid? De svenska industriföretagen som representeras av organisationen Teknikföretagen har reagerat och likaså fackföreningen Sveriges Ingenjörer. Teknikföretagen har å sin sida sedan länge alarmerat om bristerna i teknikundervisning i grundskolan och dess konsekvenser i två rapporter (Teknikföretagen, 2006, 2013) och Sveriges Ingenjörer konstaterade redan 2007 i ett pressmeddelande att ”bristen på kvalificerad arbetskraft har redan börjat visat sig och om inget görs kommer det år 2020 att fattas 50 000 ingenjörer” (Sveriges Ingenjörer, 2007). Denna siffra motsvarar ungefär 25 % av de ingenjörer, civilingenjörer, tekniker och arkitekter som Statistiska centralbyrån, SCB, redovisade i Sverige år 2006. Det är väl inte säkert att det behövs lika många ingenjörer 2020 som då, men man måste förmoda att Sverige även i framtiden har en industri som kräver kvalificerad teknisk personal. Hur skall vi annars bibehålla vårt välstånd i landet?

    I denna artikel beskrivs hur teknikundervisningen i den svenska grundskolan skall gå tillväga utifrån kursplanetexten, men frågan är om lärarna besitter kompetens i tillräcklig mån för att genomföra kursplanensintentioner. I artikeln diskuteras även möjligheten, eller svårigheten, till framtida lärarförsörjning genom att ta exempel från lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle.

  • 27.
    Nordlander, Edvard
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Grenholm, Jan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Teknikämnet i grundskolan: en lokal förstudie av teknikämnets roll i utbildning och samhälle2007Ingår i: Første nordiske konferanse i Fagdidaktikk mellom skole og lærerutdanning (NOFA 1): Oslo, Norge, Maj 2007, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skolämnet Teknik har funnits i den svenska grundskolan ett tjugotal år i någon form och ett tiotal år som eget ämne. Likväl visar ett flertal undersökningar att teknikämnet inte alls fått den plats och aktning som det rimligen förtjänar, dels ur ett samhällsperspektiv och dels ur läroplansperspektiv. Detta är på sikt skadligt för landets välfärd och orsakerna förtjänar att uppmärksammas.

    Intresset för teknik som skolämne och karriärväg är mycket lågt idag. Om denna trend fortsätter kommer landet att utarmas på kvalificerad teknisk arbetskraft och därmed försätta landets teknikintensiva industri i ett långsiktigt dilemma. Utan tillgång till kvalificerad teknisk arbetskraft finns det ingen utvecklingspotential i företagen och därmed inte heller någon framtid. Tanken på utflyttning ligger således nära till hands.

    Vi kan inte stillatigande konstatera att förutsättningarna till välstånd i landet försvinner. Vi måste i alla fall förstå orsakerna! Vid Högskolan i Gävle har en mångvetenskaplig didaktisk förstudie av hinder och möjligheter för lärare och skolledare att ge teknikämnet en betydande roll i grundskolan påbörjats. I första hand kommer Gävleregionens grundskolor att vara studieobjekt. Om det visar sig att Gävleregionens grundskolor är signifikativa för landet i övrigt genom jämförelser med tidigare utförda nationella undersökningar, så kan dessa skolor utnyttjas för djupdykning/forskning i identifierade problemområden utifrån ett didaktiskt perspektiv.

    Förstudiens upplägg är av kvantitativ/statistisk karaktär i form av en stor enkätundersökning. Ungefär 100 frågor ingår i enkäten och målet är att c:a 1000 aktiva tekniklärare i regionens grundskolor skall deltaga i undersökningen. Härmed förutsätts att nationell signifikans uppnås i resultaten. Upplägget beaktar såväl genusaspekter som etniska aspekter på problematiken. Förstudien finansieras huvudsakligen av en privat fond med viss anknytning till Sandvik AB.

    Resultatet av förundersökningen och fortsatt teknikdidaktisk forskning skall påverka lärarutbildningen nationellt.

    En presentation av bakgrund/syfte, upplägg, resultat och slutsatser ges vid konferensen.

  • 28.
    Nordlander, Edvard
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Grenholm, Jan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Cortas Nordlander, Maria
    Vasaskolan, Gävle.
    Enkätundersökning av teknikämnets ställning i grundskolan2008Ingår i: 9:e rikskonferensen ”Tekniken i skolan”: Norrköping, Sverige, April 2008, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En stor enkätundersökning av tekniklärarnas syn på ämnets roll i grundskolan har genomförts. Här presenteras ämnets status, lärarnas egen insats, deras utbildnings relevans samt behov av fort- och vidareutbildning, ämnets förmåga att intressera elever för teknik med särskilt fokus på kön och etnicitet, samt dess dragkraft till vidare studier i teknik.

  • 29.
    Nordlander, Edvard
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Grenholm, Jan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Cortas Nordlander, Maria
    Vasaskolan, Gävle.
    Tekniklärares uppfattning om teknikämnet i den svenska grundskolan2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skolämnet Teknik har funnits i den svenska grundskolan ett knappt trettiotal år i någon form och i 15 år som eget ämne. Likväl visar ett flertal undersökningar att teknikämnet ofta missköts. Kopplingen mellan teknik som skolämne och teknisk karriärväg är tydlig, men trots detta är intresset för högre studier i teknik mycket lågt i Sverige. Om denna trend fortsätter kommer landet att utarmas på kvalificerad teknisk arbetskraft och därmed försätta landets teknikintensiva industri i en långsiktig utvecklingskris.

     

    En stor, webbaserad, ämnesdidaktisk enkätundersökning av kvantitativ/statistisk karaktär om teknikämnet status i grundskolan, har genomförts under 2007 och början av 2008. Undersökningen beaktar såväl genusaspekter som etniska aspekter på problematiken. Av 561 tillfrågade lärare har 325 (c:a 59%) från 32 svenska kommuner påbörjat enkäten. Av naturliga skäl representerar huvuddelen (c:a 65%) av deltagarna Gävle och Sandvikens kommuner. 302 deltagare (c:a 54%) har fullföljt hela enkäten. Resultaten jämförs med tidigare utförda nationella undersökningar för generaliseringar.

     

    Av de deltagande lärarna var c:a 68% kvinnor och c:a 32% män. Merparten är födda i perioden 1947-76 med en ganska jämn fördelning i 5-årsintervall däremellan. Majoriteten anser sig vara eldsjäl för teknikämnet i någon mening, vilket kan snedvrida resultatet i positiv riktning.

     

    Tekniklärarnas åsikt om bl.a. följande frågor kommer att behandlas under konferensen:

     

    • Är de väl utbildade för uppdraget som tekniklärare jämfört med läraruppdraget i stort?
    • Tycker de att teknikkunskaper är viktiga för eleverna och deras framtid?
    • Vad anser de att teknikämnet har för funktion att fylla för eleverna och deras framtid?
    • Hur säkra upplever de sig i att undervisa teknik?
    • Vilka ämnen prioriteras inom lärarkollegiet resp. skolledningen framför teknikämnet?
    • Hur värderas teknikämnet ekonomiskt, statusmässigt, schemamässigt, lokalmässigt resp. utrustningsmässigt?
    • Finns det någon lärare med särskilt ansvar på skolan för teknikämnet? Finns en lokal arbetsplan?
    • Vilka typer av skrivna läromedel används och vilka behövs det mer av?
    • Vilka lokaler används för teknikämnet, samt hur lämpliga är dessa för ändamålet?
    • Finns adekvat utrustning tillgänglig på skolan för teknikundervisningen och ur bör utrustningen kompletteras?
    • Hur fungerar teknikundervisningen på skolan totalt sett, samt om man behandlar teknikämnet på bästa möjliga sätt på skolan.
    • Når skolan upp till de nationella målen för år 5 resp. år 9?
    • Integreras teknikämnet med andra skolämnen?
    • Vad styr deras undervisning i teknikämnet?
    • Finns det möjligheter finns att stärka deras arbete i teknikämnet, t.ex. genom medverkan av industri/näringsliv?
    • Kommer elevernas teknikintresse att stimuleras om de praktiska inslagen i undervisningen ökade?
    • Finns det behov av fort- och vidareutbildning inom teknikämnet?

    Nedanstående frågor är relaterade till såväl kön som invandrarbakgrund:

    ·        Hur väl når de eleverna i undervisningen i teknikämnet?

    ·        Hur bedöms elevernas intresse för teknikämnet jämfört med tekniska sammanhang i allmänhet?

    • Dominerar betygsintresse över teknikintresse?
    • Vilken betydelse har gruppåverkan (kamraters attityder och förväntningar) resp. föräldrapåverkan på elevernas teknikintresse?
    • Vilken påverkan har teknikämnet på elevernas teknikintresse?

     

    Slutligen:

     

    • Behöver teknikämnets karaktär förändras för att stimulera elevernas teknikintresse?
    • Tror lärarna att teknikämnet påverkar eleverna positivt att välja tekniska eller naturvetenskapliga studier i gymnasieskolan?
1 - 29 av 29
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf