hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 20 of 20
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Carlsson, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Constructions of RE teacher knowledge in supervision conferences2015Inngår i: Shifting borders in Religious Education: XIII Nordic Conference on Religious Education Ed: Olga Schihalejev 15 - 18 June 2015, University of Tartu, Estonia (Abstract Book), 2015, s. 40-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this paper presentation is to present a tentative analysis of what is constructed as “teacher knowledge” of a RE teacher through supervision conferences in Swedish teacher education. The analysis will discuss different categories related to knowledge, skills and dispositions, needed for a RE teacher to teach in upper secondary school. A theoretical assumption is made that joint talk will construct meaning and, in the present case of studying a teacher education practice, that joint talk (and the analysis of joint talk) will construct scientific knowledge about “RE teacher knowledge”. The analysis is based upon an empirical material generated from observations and transcriptions of six supervisory conferences in Swedish RE teacher education held atsix different schools in five different cities, organized by three different universities in Sweden. Each supervisory conference is a tripartite dialogue, involving a RE student teacher, a RE teacher educator from university and a RE teacher from school. In the methodological design of the study, interviews with all three participants are included, both before and after the supervision conference. An observation of a RE lesson held by the student teacher before all supervision conferences respectively, arealso included. In the presentation a comparison will be included between RE teacher knowledge which is constructed by the triad in the conference talk and knowledge categories in focus when the participants are interviewed individually. To sum up, the presentation will concern a tentative analysis of RE teacher knowledge through the construction of categories based upon observations of a teacher education supervision practice and interviews with the participants.

  • 2.
    Carlsson, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Ethics – a missing theme (?) when student teachers and teacher educators construct the competent RE teacher2017Inngår i: What may be learnt in ethics? Conference 11-13 December 2017: Abstracts, 2017, s. 6-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In my PhD-thesis, constructions of RE teacher knowledge are investigated based on observations of six RE supervision trialogues in teacher education (Carlsson, 2016). In this paper I am returning to the empirical material from the thesis, investigating it from an ethics perspective: What discourses about ethics are articulated in RE teacher education supervision trialogues? Preliminary findings show that few articulations can be identified when searching for the terms ethics, moral and values. The next step in the research process includes the main research question - an attempt to investigate the non-articulated: Is ethics a present theme when exploring other statements that can be understood as different conceptions of ethics in light of ethical theories? To be able to answer this research question, an expanded understanding of the content of ethics/ethical competence must be at hand. My inspiration comes from a few different, but from this perspective related, views on ethics. In the Swedish school system, ethics is a part of the RE subject were a “multicultural ethical competence” must be developed (Franck, 2014, p. 198). In relation to Franck, the conception of understanding different others might also be considered the affinity of (aspects of) the ethical theories of Nussbaum (1995), Bauman (1996) and Benhabib (1994). I will use this conceptualization when exploring the empirical material and in that way be able to analyze the construction of the competent RE teacher in terms of ethics and/or ethical competence as a possible present, or missing, theme in RE teacher education supervision trialogues.

  • 3.
    Carlsson, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Förändring i samtiden?: Elevers livsåskådningsbeskrivningar och religionskunskap2015Inngår i: Det postsekulära klassrummet: Mot ett vidgat religionskunskapsbegrepp / [ed] David Carlsson & Peder Thalén, Gävle: Högskolan i Gävle , 2015, s. 55-70Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Carlsson, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Kritiska uppmaningar från skolinspektionen till religionskunskapsämnet på gymnasiet: några svar och fortsatta frågetecken från religionsdidaktiska trepartssamtal2018Inngår i: Religion och livsfrågor, Vol. 2Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Carlsson, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Representation and safe space: conflicting discourses in RE teacher education supervision2018Inngår i: British Journal of Religious Education, ISSN 0141-6200, E-ISSN 1740-7931Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article explores supervision conferences in RE teacher education in Sweden. Two discourses that are often articulated in supervision conferences are ‘representation’ and ‘safe space’. These are investigated and presented as necessary components for becoming a competent teacher of upper secondary school RE in Sweden. The empirical material consists of observations of six RE supervision trialogues and interviews with the participants–student teachers, upper secondary school supervisors and university-based teacher educators. Based on the analysis of the empirical material, representation and safe space emerge as essential ‘RE teacher knowledge’. Furthermore, the antagonism between representation and safe space that emerges in the supervision trialogues is explored and highlighted. By way of conclusion, the presented discursive struggle is reflected on as a battle over power within the supervision triad.

  • 6.
    Carlsson, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    "Skills" as RE teacher knowledge in supervision conferences2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 7.
    Carlsson, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Vad är religionslärarkunskap?: En diskursanalys av trepartssamtal i lärarutbildningen2016Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    From an overall perspective, the aim of this thesis is to investigate teachers’ knowledge in relation to Swedish teacher education and to the school subject religious education (RE), by exploring constructions of essential knowledge for an RE teacher. Two research questions are in focus: What RE teacher knowledge is discursively constructed in teacher education supervision trialogue and in interviews with student teachers, teacher educators from school and teacher educators from university? How are those discourses constructed in supervision trialogue between student teachers, teacher educators from school and teacher educators from university? The results are based on empirical material consisting of six observations of teacher education supervision trialogues (three-way conferences) in RE and interviews with RE student teachers, RE teacher educators from upper secondary school and RE teacher educators from university, both before and after each trialogue. This empirical material is worked through and analysed using discourse analysis that mainly draws on the perspectives of Norman Fairclough. The findings give rise to an order of discourse regarding essential RE teacher knowledge. Three discourses are constructed. The dominant discourse is called “Knowing one’s subject” and refers to an RE teacher’s capacity to master the content, problematise it and both know and teach the content in an up-to-date manner. The second discourse is entitled “Knowing and meeting the pupils”. Within this discourse, it is important for a teacher in RE to be familiar with, and use, the pupils’ different pre-understandings and to communicate with the pupils in the RE classroom. The third discourse is called “Knowing oneself”. This discourse highlights the importance of being objective, reflective and being a leader. Moreover, the analysis shows that the discourses are primarily constructed as complementary in relation to one another. There seems to be a common agreement among students and teacher educators about the fact that RE teachers need to know the subject, know the pupils and know themselves. However, discursive conflicts can arise when discourses are initiated in an antagonistic manner. These RE conflicts imply neither consensus nor hegemony. Antagonistic discourses reflect aspects of dominance mainly in relation to discourses, i.e. RE teacher knowledge, but also in relation to positions.

  • 8.
    Carlsson, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Lantz, Sandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Att undervisa i religionskunskap i en postsekulär samtid: en avslutande reflektion2015Inngår i: Det postsekulära klassrummet: mot ett vidgat religionskunskapsbegrepp / [ed] David Carlsson & Peder Thalén, Gävle: Högskolan i Gävle , 2015, s. 193-196Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 9. Bestill onlineKjøp publikasjonen >>
    Carlsson, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Thalén, PederHögskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Det postsekulära klassrummet: mot ett vidgat religionskunskapsbegrepp2015Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Carlsson, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Thalén, Peder
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Teaching secular worldviews in a post-secular age2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The paper discusses how secular world views should be included in RE. Knowledge of secular world views can be understood in different ways. The paper distinguishes between two types of knowledge of secular world-views. The first type reflects the self-understanding of modernity while the second one represents a more critical stance influenced by post-modern thinking. It is argued that only the latter type is suitable for RE in public schools if the aim is to conduct an inclusive, non-confessional education.

  • 11.
    Deborg, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Religionsvetenskap.
    Exploring collaborative education: a reflexive perspective on didactics2011Inngår i: The new student: as a didactic challange / [ed] Ristiniemi, Jari & Sundqvist, Olof, Gävle: Högskolan i Gävle , 2011, s. 103-122Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 12.
    Deborg, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Religionsvetenskap.
    Möten för "religionslärarkunskap": om undervisning och lärande i religionsdidaktik2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I detta paper presenteras mitt avhandlingsprojekt som syftar till att undersöka hurreligionslärarkunskap konstrueras i det trepartsmöte som sker då högskolans lärarutbildare besöker en lärarstudent under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vad konstrueras som väsentlig kunskap för en religionskunskapslärare i gymnasieskolan? De övergripande frågeställningarna antyds i titeln: Vad är ”religionslärarkunskap”/religionsdidaktisk kunskap? Vad behöver en gymnasielärare i religionskunskap veta och kunna? De frågeställningar som utvecklar projektets syfte är: a) Hur konstrueras religionslärarkunskap i mötet mellan lärarstudenter och lärarutbildare? b) Vilken religionslärarkunskap konstrueras i mötet mellan lärarstudenter och lärarutbildare? De metoder som används för att generera det empiriska materialet är observationer och intervjuer. Genom observation undersöks vilken kunskap som synliggörs och hur mötet genom samtalet konstruerar kunskap (Watt Boolsen, 2007). Den kvalitativa halv-eller semistrukturerade intervjun (Kvale & Brinkmann, 2009) används som kompletterande metod för att generera empiri som möjliggör en djupare förståelse av hur forskningsfrågorna kan besvaras och hur mötet kan förstås. Den genererade empirin analyseras enligt Hjerm & Lindgrens modell för kategorisering, kodning och tematisering. (Hjerm & Lindgren, 2010). Valet av trepartsmötet som det huvudsakliga studieobjektet grundas i att lärarutbildningen å ena sidan är en sammanhållen utbildning, men å andra sidan bedrivs i två skilda sociala praktiker (Afdal, 2010), den högskoleförlagda-och den verksamhetsförlagda utbildningen, vilket kan skapa spänningar. Trepartsmötet är kanske enda gången som lärarstudenten utbildas i en gemensam kontext, tillsammans med både läraren från högskolan och handledaren från praktikskolan. Frågan är vilken religionsdidaktisk kunskap, vilken ”religionslärarkunskap”, som konstrueras i dessa förhandlingar?

  • 13.
    Deborg, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Religionsvetenskap.
    Postsekulära elever?2011Inngår i: Religion och livsfrågor, ISSN 0347-2159, nr 3, s. 10-12Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Deborg, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Religionsvetenskap.
    Religionsdidaktik i trepartssamtalets praktik: Perspektiv på kunskapsförhandling i mötet mellan akademi och yrke2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I bidraget diskuteras ämneslärarutbildningens trepartssamtal ur ett religionsdidaktiskt perspektiv. Syftet är att belysa frågan om vilken lärarkunskap som görs central i trepartssamtalet samt att bidra med perspektiv på hur förhandlingen kan gå till. Baserat på två observationer av religionsdidaktiskt inriktade trepartssamtal under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) mellan student, lokal lärarutbildare (handledare) och lärarutbildare från högskola/universitet görs en prövande analys för att visa på tendenser i materialet. De centrala frågor som diskuteras rör dels process; hur trepartssamtal konstruerar religionslärarkunskap, och innehåll; vad som i samtalen kan förstås som religionslärarkunskap. Därmed prövas i bidraget begreppet religionslärarkunskap som en lärares religionsdidaktiska kunskap, i betydelsen viktiga kunskaper, förmågor och färdigheter som är nödvändiga för en lärare i religionskunskap att behärska. Vidare prövas i bidraget huruvida det i professionsteoretisk forskningstradition förekommande begreppet gränsarbete kan användas för att förstå och förklara hur gränser mellan akademi och yrke upprätthålls och omförhandlas i trepartssamtalet.

  • 15.
    Deborg, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Religionsvetenskap.
    Resumé av Nordic Conference of Religious Education (NCRE)2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Deborg, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Religionsvetenskap.
    Trialog i lärarutbildningen: om undervisning i religionsdidaktik och lärande av "religionslärarkunskaper"2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Deborg, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Religionsvetenskap.
    Trialogue in Swedish RE teacher education2013Inngår i: NCRE 2013 : Religious education in post-secular (?) societies: Book of abstracts, 2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the study is to explore what is constructed as key knowledge, essential for an Upper Secondary school RE teacher, in Swedish RE teacher education and to analyze how this knowledge is constructed. This paper sets out to give an overview of the project and discuss some initial results from a pilot study based on one observation of a three-way meeting and interviews with the participants both before and after the trialogue.Swedish Upper Secondary school teacher education is conducted in what can be considered as two different social practices, one being the academic courses at university and the other the in-school training at the partner schools. Accordingly, the teacher students are educated in two educational contexts -the “theoretical” social practice of university and the “practical” social practice of school. The outline sketched above is why this research project sets out not to investigate the regular education in RE teacher education through lectures, seminars etc., the dialogue between teacher student and their teachers respectively, but instead the trialogue between RE teacher student, RE Upper Secondary school teacher and mentor, and the RE university professor. The three-way meeting described is beingundertaken when the teacher student carries out in-school training and the academic professor, the student and the mentor meet for a trialogue concerning the development of the teacher student. In conclusion, the main aim of this paper is to present my PhD student research project, with a focus on initial results from a pilot study.

  • 18.
    Deborg, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Religionsvetenskap.
    Trialogue in Swedish RE teacher education2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 19.
    Liljestrand, Johan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Carlsson, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Thalén, Peder
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Images of Christianity in teaching materials for the Swedish compulsory school2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The objective to teach Christianity is stated in the Swedish national syllabus for RE since the very beginning of compulsory school. Actually, the syllabus from a century ago states teaching both about, and in, the Lutheran catechesis – a mission that was successively replaced by biblical studies and later developed into the subject “Religionskunskap”. The latter in which Christianity was only one of several (foremost world-)religions and prominent views of life. However, the mission to pay a certain weight to Christianity has survived although in a new and (post)secular context. The privilege of Christianity is today typically motivated by its cultural position rather than from a religious or moral rationale. 

    In the Swedish context, in which Religionskunskap is a mandatory school subject, students are engaged in teaching and learning Christianity back and forth during their compulsory period of school. Widening the context from the school system, there has been debates regarding the status of Christianity in the Swedish RE syllabus. A common argument in defence of the privileged position of Christianity is the importance of a “Christian common heritage”. One way to address how students are engaged with Christianity on the arena of compulsory education is to investigate teaching materials currently used in school. The purpose of our paper is to investigate the depiction of Christianity in current and widely used Swedish teaching materials. Using discourse analysis, prominent and dominating discourses will be revealed. The results from the analysis will be used to reflect on and discuss the position of Christianity in Swedish schools within a cultural-historical context in Sweden and Europe.

  • 20.
    Thalén, Peder
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Carlsson, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Inledning2015Inngår i: Det postsekulära klassrummet: Mot ett vidgat religionskunskapsbegrepp / [ed] David Carlsson & Peder Thalén, Gävle: Högskolan i Gävle , 2015, s. 7-16Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
1 - 20 of 20
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf