hig.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Eriksson, Mårten
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, Department of Social Work and Psychology, Psychology.
    Vidman, Åsa
    University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, Department of Social Work and Psychology, Social work.
    Josefsson, Barbro
    Vad i arbete är hälsofrämjande?2014In: Hälsa, livsmiljö och arbetsliv: ur ett socialt arbete-perspektiv / [ed] Fereshteh Ahmadi & Sam Larsson, Gävle: Gävle University Press , 2014, p. 43-59Chapter in book (Other academic)
  • 2.
    Vidman, Åsa
    Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet.
    Det är så mycket som kan spela in: en studie av vägar till, genom och från sjukskrivning baserad på intervjuer med långtidssjukskrivna2007Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att belysa erfarenheter och processer som är relaterade till långtidssjukskrivning, såväl till att bli sjukskriven, till att förbli sjukskriven under lång tid och till insatserna och arbetet för att återgå i arbete. Utgångspunkten har varit erfarenheter, upplevelser och uppfattningar hos personer som på grund av sjukdom eller annan funktionsnedsättning under lång tid varit utestängda från arbetsmarknaden. Studien har genomförts i Arvidsjaurs kommun där 17 långtidssjukskrivna personer intervjuats. Det var 13 kvinnor och fyra män i åldrarna 26 till 60 år varav de flesta var sjukskrivna på grund av problem med rörelseapparaten eller utmattningsdepression och liknande. Intervjuerna var öppna med karaktär av dialog, och analysen siktade till att förstå de konstruktioner de långtidssjuka skapat för att bringa mening i sin livssituation. Vid analysen framgick att intervjuerna förutom det som var direkt relaterat till studiens syfte – orsaker till sjukskrivning, om att vara sjuk under lång tid samt om stöd och hjälp för att kunna återgå i arbete – också handlade om hur sjukdom kan förstås, om könsskillnader samt om långvarig sjukdom och moral.

    Det övervägande intrycket är att informanterna ser sjukskrivningen som en konsekvens av många olika samspelande faktorer. Några har också varit med om olyckshändelser som endera bidragit till eller direkt orsakat sjukskrivningen. Bland annat beskriver de flera olika arbetsmiljöproblem som bakomliggande orsak. Dessa problem kan kopplas till den benägenhet att ta på sig stort ansvar som kvinnorna i studien ger uttryck för. Men tillvaron har varit kravfylld även utanför yrkesarbetet. Annat de tänker kan ha lett till den långvariga sjukskrivningen är hinder de upplevt i de olika hjälpsystemen. De flesta har också upplevt frustration och besvikelse över stödet och rehabiliteringen. Rehabiliteringsaktörerna upplevs inte beakta önskemål och initiativ från de långtidssjuka. De aktörer som beskrivs mest är hälso- och sjukvård samt Försäkringskassa. Informanterna är ambivalenta till de vanligaste insatserna – läkemedel och sjukgymnastik – från hälso- och sjukvården, och Försäkringskassan har upplevts som alltför regelstyrd och passiv. Det de efterfrågar är samtal och socialt stöd.

    Att vara långvarigt sjuk och därför utestängd från arbetsmarknaden ter sig olika beroende på tidigare erfarenheter, den totala livssituationen och vilka symtom man har. Med tiden har de fått kunskap som medfört att de kan undvika sådant som utlöser symtom, men kunskapen har då också fått en disciplinerande effekt. Informanterna har haft svårt att acceptera att de inte längre kan utföra sådant de tidigare gjort eller att de ska ha livslång värk. Relationerna till andra har förändrats och de sociala kontakterna har minskat. Informanterna i denna studie har problem som inte är uppenbara för omgivningen, vilket medfört att de upplever sig ifrågasatta. Överhuvudtaget har normen att man ska arbeta och försörja sig själv haft inflytande på informanternas situation – dels genom att de arbetat trots symtom av skilda slag och dels genom negativa attityder hos allmänheten. Allmänheten anser att sjuka oftast själva har förorsakat sjukdomen, och den som blivit sjuk ska också göra allt den kan för att återfå hälsa och arbetsförmåga. Många upplever misstro mot att de är sjuka och att andra tror de istället försöker hålla sig från arbete. Informanterna upplever därför misslyckande och skam. Moralen har stort inflytande på hur dessa människor beskriver sina liv – såväl hur de genom att uppfylla normerna till sist blivit sjukskrivna som de attityder de möts av genom att de är sjukskrivna.

    För att sjukdomen ska få legitimitet måste den också sanktioneras av läkare, så att de upplevda symtomen omvandlas till en diagnos. Diagnoser är socialt konstruerade och förändras över tid, men ger intryck av att vara konstanta. Medicinen uppfattas som en objektiv vetenskap och har också fått stort inflytande på våra vardagsliv, inte minst över sjukskrivning och rehabilitering. Detta trots att problemen många gånger i grunden är sociala. Även de rehabiliteringsaktörer som inte ingår i hälso- och sjukvården tycks ha influerats av medicinen. Rehabiliteringsaktörerna tenderar att förenkla den komplexa verkligheten för att det ska passa in i den uppsättning terapier eller åtgärder den egna myndigheten erbjuder.

    Arbetslivet och samhället har förändrats så det har skapats en konflikt mellan de normer som präglar arbetslivet och de traditionella förväntningarna. För kvinnorna i studien framstår situationen som extra sammansatt. De upplever att deras behov inte tillgodoses av myndigheterna. Regleringen utgår från att kvinnor och män lever jämställt, men så är inte fallet. Kvinnorna har i långt större utsträckning ansvar för hem och familj än vad män har och uppfostras till att ta hänsyn till andra. Deras egna behov prioriteras inte. Kvinnorna i studien upplever det som en extra påfrestning att inte längre kunna ta hand om barn och familj på det sätt de brukat.

  • 3.
    Vidman, Åsa
    University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, Department of Social Work and Psychology, Social work.
    Från kamratförening till yrkesförening: ett sekel med Föreningen Social Omsorg2018 (ed. 1)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Boken "Från kamratförening till yrkesförening : Ett sekel med Föreningen Social Omsorg" är en rapport som tar sin början med den utbildning som Svenska fattigvårdsförbundet startade 1908 för att komma till rätta med problemen inom fattigvården i Sverige. De personer som gått utbildningen, t.ex. ålderdomshemsföreståndare och barnhemsföreståndare, arbetade ofta ensamma och såg ett stort värde i att möta andra som också gått utbildningen och som till vardags brottades med liknande problem. Därför anordnades ett möte för dem 1920, och på mötet beslutades det att en kamratförening skulle bildas. Utgångspunkten i boken är föreningens protokoll och andra handlingar som finns bevarade. Men även annat material finns refererat, exempelvis från Svenska fattigvårdsförbundets och dess efterföljares tidskrift. Även om boken främst handlar om föreningen - hur den arbetat, hur den varit organiserad och vilka frågor som varit centrala - så ger den samtidigt en bild av socialpolitik och arbetsförhållanden inom 1900-talets äldreomsorg.

  • 4.
    Vidman, Åsa
    Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet.
    Langtidssykemeldning som et spörsmål om å leve rätt2008In: Arbeid, sykdom og moral: Om legeattestert fravær og veien tilbake til jobb / [ed] Sandvin, Johans, Bergen: Fagboksforlaget , 2008, p. 69-92Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Vidman, Åsa
    University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, Ämnesavdelningen för socialt arbete.
    Långtidssjukskrivning som en fråga om att bete sig rätt2009In: Arbete, sjukdom och moral: : om sjukskrivning oh vägen tillbaka till arbetet / [ed] Sandvin, Johans, Lund: Studentlitteratur , 2009Chapter in book (Other academic)
  • 6.
    Vidman, Åsa
    University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, Department of Social Work and Psychology, Sociology/Social work.
    Sjukskrivning och socialt omsorgsarbete2012In: Genusperspektiv i socialt arbete / [ed] Lis Bodil Karlsson & Katarina Piuva, Stockholm: Natur och kultur, 2012, 1, p. 280-297Chapter in book (Other academic)
  • 7.
    Vidman, Åsa
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, Department of Social Work and Psychology, Social work.
    Strömberg, Annika
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Business and Economic Studies, Business administration.
    Både och och lite till: ledarskap som hälsofrämjande faktor2014In: Hälsa, livsmiljö och arbetsliv: ur ett socialt arbete-perspektiv / [ed] Fereshteh Ahmadi & Sam Larsson, Gävle: Gävle University Press , 2014, p. 77-95Chapter in book (Other academic)
  • 8.
    Vidman, Åsa
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, Department of Social Work and Psychology, Social work.
    Strömberg, Annika
    University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, Department of Social Work and Psychology, Social work.
    “Well it is for their sake we are here”: meaningful work tasks from care workers' view2018In: Working with Older People, ISSN 1366-3666, Vol. 22, no 2, p. 111-120Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose – Employees in elderly care have a high rate of sick leave. One explanation is that employees that experience a low level of meaning of work are at a higher risk for long-term sick leave. The paper aims to discuss these issues.

    Design/methodology/approach – This qualitative interview study aims to examine what employees in residential care facilities experience as the meaningful aspects of their work tasks. Interviews with 14 persons employed in residential care facilities were conducted.

    Findings – The findings show that meaningful work tasks are about organizing the work to make use of the creativity and knowledge of the staff in order to support relations with older people.

    Originality/value – The knowledge about what constitutes a healthy work environment is not as comprehensive as it is about what constitutes health risks. Furthermore, these issues have been considered by only a few qualitative studies about social care in the field of sick leave. Therefore, this qualitative interview study examines what employees in residential care facilities experience as meaningful aspects of their work tasks.

1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf