hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Arlinger, Stig
    et al.
    Hagerman, Björn
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för inomhusmiljö.
    Kähäri, Kim
    Landström, Ulf
    Poulsen, Torben
    Musik och höga ljudnivåer: praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 2. Arlinger, Stig
    et al.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för inomhusmiljö.
    Landström, Ulf
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för inomhusmiljö.
    Kähäri, Kim
    Hagerman, Björn
    Poulsen, Torben
    Bengtsson, Johanna
    Musik, musiker och hörsel: en kunskapssammanställning om höga ljudnivåer och hörselskaderisker i musik- och underhållningssektorn2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Hygge, Staffan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Landström, Ulf
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Störande buller i arbetslivet: Kunskapssammanställning2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Landström, Ulf
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Buller2010Inngår i: Arbets- och Miljömedicin: En lärobok om hälsa och miljö / [ed] Christer Edling, Gunnar Nordberg, Monica Nordberg, Lund: Studentlitteratur , 2010, 3, s. 221-233Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 5.
    Landström, Ulf
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för inomhusmiljö.
    Buller: störningseffekter2007Inngår i: Nordisk lärobok i audiologi, Bromma: CA Tegnér , 2007, , s. 8Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Landström, Ulf
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för inomhusmiljö.
    Man and Noise2006Inngår i: Baltic-Nordic Acoustical Meeting, 2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 7.
    Nilsson, Håkan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för inomhusmiljö.
    Landström, Ulf
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för inomhusmiljö.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för inomhusmiljö.
    Exponering och upplevelser av trafikbuller på arbetsplatser2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Sjödin, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Miljöpsykologi.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Miljöpsykologi.
    Knutsson, Anders
    Landström, Ulf
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Miljöpsykologi.
    Lindberg, Lennart
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Miljöpsykologi.
    Measures against preschool noise and its adverse effects on the personnel: an intervention study2014Inngår i: International Archives of Occupational and Environmental Health, ISSN 0340-0131, E-ISSN 1432-1246, Vol. 87, nr 1, s. 95-110Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to analyze the exposure effects of different types of noise measures carried out at preschools. The project was carried out as an intervention study. The investigation included 89 employees at 17 preschools in the northern part of Sweden. Individual noise recordings and recordings in dining rooms and play halls were made at two departments in each preschool. The adverse effects on the employees were analyzed with validated questionnaires and saliva cortisol samples. Evaluations were made before and 1 year after the first measurement. Between the two measurements, measures were taken to improve the sound environments at the preschools. The effects of the measures varied a lot, with respect to both the sound environments and health. Regarding acoustical measures, significant changes were seen for some of the variables analyzed. For most of the tested effects, the changes, however, were very small and non-significant. The effects of organizational measures on the objective and subjective noise values were in overall less pronounced. Acoustical measures improved the subjectively rated sound environment more than organizational measures. This may be due to the high work effort needed to implement organizational measures. Even though the sound level was not lower, the personnel experienced improvements of the sound environment.

  • 9.
    Sjödin, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Knutsson, Anders
    Sweden Mid University, Department of public health.
    Landström, Ulf
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Lindberg, Lennart
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Noise and stress effects on preschool personnel2012Inngår i: Noise & Health, ISSN 1463-1741, E-ISSN 1998-4030, Vol. 14, nr 59, s. 166-78Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to analyze the presence of stress-related health problems among preschool employees and the way in which these reactions are related to noise and other work parameters. The investigation included 101 employees at 17 preschools in Umeå County, located in northern Sweden. Individual noise recordings and recordings in dining rooms and play halls were made at two departments from each preschool. The adverse effects on the employees were analyzed by use of different validated questionnaires and by saliva cortisol samples. Stress and energy output were pronounced among the employees, and about 30% of the staff experienced strong burnout syndromes. Mental recovery after work was low, indicated by remaining high levels of stress after work. The burnout symptoms were associated with reduced sleep quality and morning sleepiness. Cortisol levels supported the conclusion about pronounced daily stress levels of the preschool employees.

  • 10.
    Sjödin, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Knutsson, Anders
    Sweden Mid University, Department of public health.
    Landström, Ulf
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Lindberg, Lennart
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Noise exposure and auditory effects on preschool personnel2012Inngår i: Noise & Health, ISSN 1463-1741, E-ISSN 1998-4030, Vol. 14, nr 57, s. 72-82Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Hearing impairments and tinnitus are being reported in an increasing extent from employees in the preschool. The investigation included 101 employees at 17 preschools in Umeå county, Sweden. Individual noise recordings and stationary recordings in dining rooms and play halls were conducted at two departments per preschool. The effects of noise exposures were carried out through audiometric screenings and by use of questionnaires. The average individual noise exposure was close to 71 dB(A), with individual differences but small differences between the preschools. The noise levels in the dining room and playing halls were about 64 dB(A), with small differences between the investigated types of rooms and preschools. The hearing loss of the employees was significantly higher for the frequencies tested when compared with an unexposed control group in Sweden. Symptoms of tinnitus were reported among about 31% of the employees. Annoyance was rated as somewhat to very annoying. The voices of the children were the most annoying noise source. The dB(A) level and fluctuation of the noise exposure were significantly correlated to the number of children per department. The preschool sound environment is complex and our findings indicate that the sound environment is hazardous regarding auditory disorders. The fluctuation of the noise is of special interest for further research.

  • 11.
    Sjödin, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Landström, Ulf
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Lindberg, Lennart
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Knutsson, Anders
    Sweden Mid University, Department of public health.
    Minimizing speech contribution using different microphone noise dosimeter positions2012Inngår i: Proceedings of BNAM 2012 / [ed] Peter Juhl, 2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Use of noise dosimeter recordings in low sound level environments is often problematic due to the voicecontribution from the carrier. The aim of the study was to find a microphone position with low speechcontribution while still providing an accurate sound level recording. An experiment with differentmicrophone positions was conducted in a low sound reverberation room. Two types of noise dosimeterswere used (Brüel & Kjaer 4445 and Larson Davis Spark 706-Atex). In repeated measurements the carrierwas instructed to read a text chapter during 60 seconds and at a speech of level about 60 dB(A), acquiredby practice, with different background noise and noise levels. White noise and preschool noise was usedat sound levels 50, 60, 70 and 80 dB(A). The voice contribution to the background noise level was thenmeasured. Three microphone positions were tested; on the shoulder, above the ear and on the back of thehead. The position with the microphone placed behind the head of the carrier had the lowest speechcontribution, less than 2 dB(A) to the background noise at 70 dB(A). This compared to positions rightabove the ear 6 dB(A and on the shoulder 12 dB(A).

  • 12.
    Sjödin, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Landström, Ulf
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Lindberg, Lennart
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Byggvetenskap - tillämpad psykologi.
    Knutsson, Anders
    Sweden Mid University, Department of public health.
    Tinnitus, noise and health effects in preschool environments2012Inngår i: Proceedings of BNAM 2012 / [ed] Peter Juhl, 2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The study included 93 employees at 17 preschools in the county of Umeå located in northern part ofSweden. Personal daily noise dosimeter recordings were made at five representative work days.Stationary noise recordings were made during the same days at two departments of each preschool, in theplaying halls and in the dining rooms. Besides audiometric tests, the employees rated their experiences ofthe noise, hearing and tinnitus as well as well as different health effects, on validated questionnaires.Tinnitus was reported among 31 per cent of the participants. The study group was dichotomized intoemployees with or without tinnitus. Employees with tinnitus reported higher prevalence of subjectivehearing loss, higher experiences of elevated sound levels at work, anxiety of the noise at work, chestpressure/pain, burn out symptoms, depression and reduced sleep quality. Significant differences wereseen for shoulder tension/pain. No group differences were seen for the objective personal or stationarynoise measures or the number of children present at the department. The results of the study are discussedin terms of underlying causes and the way in which the symptom interfere with experiences and healtheffects of the employees.

  • 13. van den Berg, Johannes
    et al.
    Landström, Ulf
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för inomhusmiljö.
    Dålig sömn ger trötta yrkesförare2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 14. van den Berg, Johannes
    et al.
    Landström, Ulf
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för inomhusmiljö.
    Mätmetoder av sömnighet2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 15. van den Berg, Johannes
    et al.
    Landström, Ulf
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för inomhusmiljö.
    Symptoms of sleepiness while driving and their relationship to prior sleep, work and individual characteristics2006Inngår i: Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, ISSN 1369-8478, E-ISSN 1873-5517, Vol. 9, nr 3, s. 207-226Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In total, 154 lorry and bus drivers participated in a questionnaire study dealing with sleepiness in traffic. The questionnaire included questions about sleep before work, appearance of sleepiness, the type of sleepiness they experienced while driving, and ways to counter sleepiness while driving. Driver sleepiness was analysed with respect to age, type of driving, traffic intensity, experience of work, and sleep before work. About 14% of the drivers reported regular sleepiness while driving, 33% had occasionally fought sleepiness while driving, and 8% had experienced nodding of the head while driving. The majority of the drivers had once been so tired that they had to stop driving. Sleepiness normally occurred between 03.00 and 06.00, at the end of longer trips, and was most frequently appeared in autumn. Poor sleep and poor working hours were considered as the most important causes to sleepiness. Eye tiredness, yawning, difficulties concentrating on the road, and difficulties keeping one’s thoughts together: these were the most frequently reported symptoms of sleepiness. More sleeping hours before work, better working hours, naps during work, listening to the radio, conversations, and lowering the cabin temperature were the most frequently mentioned countermeasures. The appearances of sleepiness while driving was strongly correlated to lower sleep hours and lower sleep quality before work. Age, type of work, or work experience did not interfere with sleepiness in the investigated group in any systematic way.

  • 16.
    van den Berg, Johannes
    et al.
    National Institute of Working Life, Umeå, Sweden.
    Neely, Gregory
    National Institute of Working Life, Umeå, Sweden.
    Wiklund, Urban
    Department of Biomedical Engineering and Informatics, University Hospital, Umeå, Sweden.
    Landström, Ulf
    National Institute of Working Life, Umeå, Sweden.
    Heart rate variability during sedentary work and sleep in normal and sleep-deprived states2006Inngår i: Clinical Physiology and Functional Imaging, ISSN 1475-0961, E-ISSN 1475-097X, Vol. 25, s. 51-57Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf