The paper describes and discusses the learning potential of unofficial techno-literacy activities in the classroom with regards to Swedish 7–8-year-olds’ exploration of semiotic resources when interacting with computers. In classroom contexts where every child works with his or her own computer, such activities tend to take up a substantial amount of time. The children have access to a wide range of sites and programmes and show an interest in discovering these resources. The paper thus explores a previously often neglected site for learning, located in the official classroom context but involving self-chosen activities with contemporary technology. In terms of theory and methodology, social semiotic ethnography is introduced into the field of young children’s techno-literacies. It is illustrated how a social semiotic approach allows for a more detailed analysis of the semiotic resources, whereas ethnographic data are necessary for an understanding of how such resources are put to use.

Artikeln behandlar det läsande och skrivande i vid bemärkelse som yngre barn ägnar sig åt via datorn i hemmiljö och i skolmiljö, och hur det kan förstås utifrån en sociosemiotisk syn på texthantering. Syftet med artikeln är att beskriva barns multimodala texthantering och relatera den till tecken på lärande, progression och den nya kursplanen i svenska (Lgr 11). Artikeln ger därmed infallsvinklar på multimodal texthantering utifrån såväl yngre barn, lärare som kursplanen. Multimodalitet och skärmbaserad texthantering kan nog fortfarande betraktas som nya begrepp i diskussioner om kursplanen i svenska och undervisning i skolan och därmed är diskussioner om bedömning av multimodala texter och synen på vad som kännetecknar progression i skapande av multimodala texter också något nytt. För barn i årskurs 1 och 2 är däremot användningen av sådana texter inte nya, utan snarare en naturlig del av att delta i det nutida textlandskapet för att kommunicera, interagera, hämta information, utbilda och roa sig.

Den nya kursplanens konkretisering av multimodala och skärmbaserade texter kommer att innebära både förändrade arbetssätt med redan befintliga texter i klassrummen och att nya texter används och skapas. I artikeln diskuteras hur multimodal texthantering kan förstås och erkännas utifrån delvis nya perspektiv på både processen och produkten. De nya perspektiven innebär t.ex. att inte bara innehållet utan också semiotiska modaliteter och resurser ska anpassas på ett medvetet sätt för särskilda syften och mottagare och att de tekniska möjligheterna för kommunikativ effekt ska övervägas. I artikeln framhålls att en vidgad syn på tecken på lärande inom svenskämnet bör vara viktig för att barnen ska kunna fungera som multimodala designer och för att lärande inom andra modaliteter än verbalspråket och i kombination med verbalspråket ska kunna erkännas. 

Yngre barn, i detta fall 7- och 8-åringar, använder datorer både i skolan och hemma. I så kallade "en-till-en"-projekt har varje barn en dator i skolan, och huvuddelen av undervisningen är knuten till denna dator. Projektet visar hur kopplingar mellan det som barnen gör med datorer hemma och i skolan, och mellan självvalda och lärarinitierade aktiviteter i klassrummet, kan ha underutnyttjad potential för lärande. Dessutom diskuteras principer för hur yngre barns texter där skrift, bild och grafik blandas kan bedömas. Ett barn kan till exempel skapa julkänsla i en text genom samspelet mellan färger och skrift, medan andra förlitar sig helt på skriften.

Dagens barn lever i ett mångfasetterat textlandskap och de flesta kommer tidigt i kontakt med olika sätt att hantera text. Barnen skriver med penna och papper eller via datorn och mobilen. De hanterar också text vid dataspelande och tevetittande. Texthanteringen sker i olika miljöer: i det egna hemmet, i kompisars hem, i skolan och, för många barn, på flera olika språk. Vi vet att dagens barn kommer att behöva använda och producera text på många olika sätt i framtiden. Vi vet också att flerspråkigheten är en resurs som såväl individen som samhället behöver ta vara på och utveckla. I kapitlet diskuteras hur flerspråkiga barns totala litteracitet kan utgöra en värdefull lärandepotential i skolan.