Recension av Anders Sjöborgs doktorsavhandling i religionssociologi vid Teologiska fakulteten, Uppsala universitet.

Länsarbetsnämnden i Norrbottens län har mot bakgrund av resultatet av utvärderingen av projektet Jämvägens tredje R beslutat om genomförande av ytterligare ett brytprojekt,

Anamma Jäm. Det uppföljande projektet har haft i uppgift att bana vägen för mainstreaming av AMSs jämställdhetspolicy genom att ägna kontorschefernas särskild uppmärksamhet, vilket innebar att medelst särskild utbildning ge dem möjlighet att upptäcka att jämställdhetsperspektivet gav nya möjligheter åt det lokala ledningsarbetet.

I denna rapport redovisas projektarbetet och en utvärdering av projektarbetet omfattande tre perspektiv. För det första redovisas ett försök att avläsa förändring hos cheferna orsakad av projektet (delundersökningen »Hemläxa«). Resultatet är att en viss förändring kan konstateras, men att spridningen mellan cheferna är stor.

För det andra innehåller rapporten en beskrivning av hur ett urval chefer själva beskriver sin personliga utveckling ifråga om inställning till jämställdhet (delundersökningen »Backspegel«). Några chefer uppfattar inte att de förändrats alls, medan andra beskriver de olika influenserna när det gäller deras inställning till jämställdhet. Som resultat anges att det hos många saknas innehåll och substans i definitionen av jämställdhet.

För det tredje har den eventuella förändringen hos cheferna mätts genom sådant som de anställda på kontoret har kunnat upptäcka (delundersökningen »Övriga anställdas utveckling«). Här har två enkäter med kontorens anställda genomförts och skillnaderna mellan bedömningarna vid de två frågetillfällena kan sägas utgöra resultatet av förändringsarbetet. Resultatet är bitvis spretigt, men det finns exempel på att positiva effekter kan avläsas. Cheferna upplevs ha blivit mer positiva till projekt av typen top—down, och de har blivit mer positiva till att statsmakten driver på för att öka jämställdheten på arbetsmarknaden.

En utvärdering av systemet för ekonomisk utjämning mellan ekonomiska enheter inom Svenska kyrkan har genomförts. Arbetet har beställts av Kyrkostyrelsen och utförts vid institutionen för religionsvetenskap vid Umeå universitet under senare delen av höstterminen 2001, hela år 2002 och januari 2003.

Utredningen har organiserats på följande sätt: En utredare har tillsatts (denna skrifts författare), som till sin hjälp har fått en expertgrupp utsedd av Kyrkostyrelsen. Utredaren ensam ansvarar för de bedömningar och resultat som presenteras i denna skrift. Några särskilda yttranden från experterna har inte lämnats.

I en situation där befolkningsminskningen i glesbygden sätter de samhällsbyggande krafterna i de lokala miljöerna på ett allvarligt prov, bidrar den omnormering som Svenska kyrkan beslutat om med anledning av skilsmässan från staten till att ytterligare förvärra de små församlingarnas situation, för det första i och med att Kyrkoordningen utfärdar sådana generella bestämmelser för församlingarna att de tvingas avsätta en stor del av arbetskraftsresurserna på gudstjänstfirande, för det andra i och med att en strukturrationalisering tvingar fram utglesad personalstyrka, för det tredje i och med att främjandepersonalen i strukturerna i stift och på riksplan som norm framhåller gudstjänstformer som glesbygdsförsamlingarna inte har en chans att komma i närheten av.