In this conceptual paper, we discuss how collegiality as a governing form in contemporary universities is challenged in its ability to influence organizational control over—and responsibility for—teaching and research. In particular, we examine how contemporary organizational conditions, beyond mere formal structures, might limit the space within which collegiality remains relevant, and how these conditions undermine the very academic practices it aims to serve. We suggest two different processes of ‘decollegialization’ of higher education and research that, as we see them, jointly redefine collegiality as a governing form: colonization and adulteration.

Rapportens syfte är att skapa förståelse för äldreomsorgens praktik, styrning och ideologi idag, genom att sätta detta i ett historiskt sammanhang. Vi visar hur styrning och ledning av äldreomsorgen gradvis blir mer abstrakta och hur styrningspraktiken distanseras från den sociala verkligheten. Detta går hand i hand med, och menar vi kanske delvis beror på att, nya mer professionella tjänstemannagrupper, ibland helt utan erfarenhet och utbildning inom äldreomsorgen fått en viktigare roll, samtidigt som kommunpolitiken alltmer partipolitiserats och samtidigt blivit en karriärväg för de ledande partiföreträdarna. Vårt fokus ligger på nutiden, men för att förstå denna går vi tillbaka i äldreomsorgens historia, och beskriver hur äldreomsorgen utformats under olika tider, samt hur det uppstod en kommunal politikerroll som skulle styra äldreomsorgen. Efter det beskriver vi hur de yrkesgrupper som dominerar administration och organisation av äldreomsorgen vuxit fram och utvecklats. Slutligen diskuterar vi konsekvenserna av utvecklingen för äldreomsorgen idag. Rapportens empiriska material bygger på arkivmaterial från Uppsala kommun samt nationella och lokala styrdokument av social omsorg i allmänhet och äldreomsorg i synnerhet.

What is the role of media(tisation) in organisation and provision of elderly care? By looking at how planning, organising and execution of elderly care is understood in two Swedish municipalities this paper seeks to contribute to discussions of the ways in which values, preferences and working practices of news media play out in shaping conditions for provision of municipal welfare services. Our findings suggest that we can see the role of media values and preferences as embedded – although in different ways and to varying extent – in three distinct but inter-related processes that influence how actors connected to organisation and provision of municipal welfare services understand and relate to each other. These are: 1) setting the aims, aspirations and priorities in the provision of welfare services (i.e., the what); 2) translating these aims, aspirations and priorities into necessary means, resources and activities (i.e., the how); and 3) explaining and justifying the what and the how to different constituencies (i.e., the why). The paper concludes that commonly held values and beliefs about media reinforce the ongoing changes in the governing regime of elderly care in a direction where the role of municipal administrative bodies is more explicitly articulated, especially in terms of accountability and responsibility.