This article deals with the new OECD international VAT/GST Guidelines on place of supply of B2B Services and Intangibles. The Guidelines were approved by the OECD Committee on Fiscal Affairs in January 2014. The aim of the article is to analyse the new Guidelines from an EU law perspective and also from the perspective of how the Guidelines may contribute to reducing the risks of double taxation and unintended non-taxation.

Mervärdesskatten, eller momsen, är i sin nuvarande form i Sverige förhållandevis ung. Det beskattningssystem i form av en flerledsskatt avsedd att träffa konsumtion som används idag infördes i Sverige så sent som i slutet av 1960-talet. Förhållandevis omfattande förändringar av systemet genomfördes i och med Sveriges inträde i EU den 1 januari 1995. Mervärdesskattelagen från 1994 är den som fortfarande är i kraft idag. Denna artikel handlar om mervärdesskatten i Sverige utifrån ett historiskt perspektiv.

Den 10 mars 2014 kom Skatteverket med en ny riktlinje avseende det som tidigare kallades fördjupad samverkan, och som nu går under namnet fördjupad dialog. Den 12 juni 2014 arrangerade Börje Leidhammar och Eleonor Kristoffersson en konferens vid Högskolan i Gävle om Skatteverkets för-djupade dialog med storföretagen. Konferensen finansierades av stiftelsen Centrum för skatterätt, stiftelsen TOR/Skattenytt och Högskolan i Gävle. Nedan presenteras de viktigaste slutsatserna från konferensen.

Den 7 juli 2014 genomförde Skatterättsnämnden en lagprövning enligt 12 kap. 10 § regeringsformen (1974:152) RF. Lagprövningen avsåg huruvida den stadgade ordningen för visst riksdagsbeslut hade åsidosatts i väsentligt hänseende när den i statsbudgeten beslutade nedre skiktgränsen ändrades till följd av ett utskottsinitiativ. Ändringen ledde till att skiktgränsen sänk-tes i förhållande till vad som hade beslutats. Skatterättsnämnden ansåg i sitt förhandsbesked att den stadgade ordningen inte hade åsidosatts i väsentligt hänseende.

Denna artikel återger de turer som har varit kring den lägre skiktgränsen för statlig skatt avseende år 2014. Artikeln behandlar både frågan om ett utskottsinitiativ efter det att statsbudgeten hade beslutats var förenligt med riksdagsordningen, och frågan om ifall det finns någon möjlighet till prövning i domstol av denna fråga. Artikeln utmynnar i slutsatserna att det finns utrymme för olika uppfattningar om huruvida utskottsinitiativet var förenligt med bestämmelserna om rambeslut för statsbudgeten och att frågan torde kunna bli föremål för domstolsprövning

Systemet för koncernbeskattning på mervärdesskatteområdet är konsoliderad beskattning, eller så kallade mervärdesskattegrupper. De företag som ingår i en mervärdesskattegrupp anses som en enda beskattningsbar person, [2] vilket innebär att gruppinterna transaktioner inte beskattas. I Sverige är möjligheten att bilda mervärdesskattegrupper begränsad till företag inom den finansiella sektorn och försäkringssektorn, samt deras stödföretag, och till företag som befinner sig i ett inkomstskatterättsligt kommissionärsförhållande. [3] Möjligheten att bilda mervärdesskattegrupper är såväl inom EU-rätten som enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML, begränsad till företag som har ett fast etableringsställe inom landet. [4] Mervärdesskattegrupperna hotas i Sverige av att avskaffas. Regeringen ska återkomma med en proposition om mervärdesskattegruppernas avskaffande under år 2015.

Den 17 september 2014 kom EU-domstolens dom i målet C-7/13 Skandia America Corp. (nedan Skandiamålet). Domen är ett förhandsavgörande. Tolkningsfrågorna ställdes av Förvaltningsrätten i Stockholm. EU-domstolen kom fram till att tjänster som en huvudetablering i tredje land tillhandahåller sin filial belägen i en medlemsstat utgör beskattningsbara transaktioner när filialen ingår i en mervärdesskattegrupp. I ett sådant fall blir mervärdesskattegruppen skattskyldig i enlighet med bestämmelserna om omvänd beskattning.

I denna artikel analyseras EU-domstolens dom. Frågor som hur omvända Skandia-situationer och transaktioner bör beskattas diskuteras. De situationer som avses är när filialen i stället för huvudkontoret är utanför mervärdesskattegruppen eller när filialen i mervärdesskattegruppen, liksom i Skandiamålet, men tjänsten tillhandahålls från mervärdesskattegruppen till huvudkontoret. Vidare diskuteras om utfallet skulle kunna bli annorlunda i ett fall då både mervärdesskattegruppen och den företagsdel som är utanför mervärdesskattegruppen är etablerade inom EU.

Den 21 april i år blev Sverige fällt i EU-domstolen för fördragsbrott avseende mervärdesskatt på frimärken och andra tjänster och därmed förenade varuleveranser inom ramen för det offentliga postväsendet. [2] Sverige har sedan EU-inträdet debiterat mervärdesskatt på sådana tillhandahållanden, vilket nu har visat sig strida emot EU-rätten. Domen avser Posten AB (nedan kallat Posten). Sedan år 2009 bedrivs motsvarande verksamhet av PostNord AB (nedan kallat PostNord). Det är således PostNord som anses driva det offentliga postväsendet i Sverige. Vidare har PostNord i praktiken en monopolställning beträffande att tillhandahålla frimärken. [3]

Denna artikel syftar till att diskutera frågor kring återbetalning av ingående mervärdesskatt som aktualiseras av domen. Vem har rätt att få återbetalning av staten och under vilka förutsättningar? Kan kunderna vända sig till Posten/PostNord och på civilrättslig grund återkräva tidigare debiterad mervärdesskatt. Först refereras domen. Därefter diskuteras återbetalning till Posten/PostNord från staten. Efter det diskuteras om kunderna har återbetalningsrätt följt av en kort civilrättslig analys. Sist återfinns några avslutande kommentarer.

Denna artikel handlar om mervärdesbeskattning av s.k. crowdfunding , eller gräsrotsfinansiering, och streaming från internet. Förutsättningarna för gräsrotsfinansiering har förändrats i och med att internetanvändningen har ökat till följd av större tillgänglighet. Numera finns webbplattformar på vilka investerare och företag och privatpersoner med kapitalbehov kan mötas och matchas. Det kan exempelvis gå till på så sätt att entreprenörer startar kampanjer genom att informera om sina tilltänkta verksamheter och att finansiärer genom att söka bland entreprenörernas kampanjer hittar intressanta företag att investera i. Investeraren kan få ersättning i form av entreprenörens produkter, andelar i bolaget eller ränta på sin investering, men det kan även vara fråga om ren välgörenhet. Genom streaming är det möjligt att exempelvis titta på film eller lyssna på musik över internet. Kunderna kan abonnera på en streamingtjänst mot ersättning, betala för enstaka tillhandahållanden, inte betala alls eller lämna frivilliga donationer. Mervärdesskatterättsligt uppstår frågor avseende om det finns en omsättning av en vara eller tjänst mot ersättning, om tillhandahållandet i så fall är skattepliktigt eller skattefritt, när tillhandahållandet har skett och vilket beskattningsunderlaget är.

I en värld präglad av en tilltagande globalisering har mobiliteten bland individer och företag ökat märkbart. Gränsöverskridande transaktioner är allt vanligare förekommande och har uppmärksammats särskilt i de fall där företag använt sig av avancerade skatteupplägg i syfte att skatteplanera och därmed minska sin globala skattebörda. Fenomenet som sådant adresseras ofta under etiketter såsom tax avoidance, skatteplanering och aggressiv skatteplanering.

EU:s ändrade attityd gentemot det skatterättsliga området under de senaste åren illustrerar ett paradigmskifte. EU har de senaste femtio åren sett nationella skattesystem och skatteregleringar som potentiella hinder för den inre marknaden. Fokus har därmed legat på såväl avregleringen och funktionen av den inre marknaden som finansieringen av EU som institution. De senaste årens regleringar, bland annat EU:s tax avoidance package, skiljer sig märkbart från detta synsätt. Fokus har istället lagts på de individuella medlemsstaterna och skyddet av deras skattebaser. EU har sakta men säkert vidtagit åtgärder för att stötta  medlemsländerna genom att öka transparensen dem emellan och stärka idén om lika villkor och rättvis beskattning mellan skattebetalare. Paradigmskiftet kan ses i en kontext som dels inkluderar tidigare finanskrisers påverkan på statskassor, dels det internationella samarbetet mot ett starkare skydd av skattebaserna där vi exempelvis kan se OECD:s BEPS-projekt.

Den här boken diskuterar fenomenet tvärvetenskapligt genom att involvera den rättsvetenskapliga och ekonomiska disciplinen. Flertalet bidrag behandlar rättsliga frågeställningar utifrån den individuella medlemsstaten, den nationella lagstiftaren och EU vilket resulterat i ett ”top-down”-perspektiv. Även ett ”bottom-up”-perspektiv appliceras då flertalet ekonomiska texter utgår huvudsakligen från skattebetalaren och företaget.

The taxation of aviation fuel has been restricted since the introduction of the Chicago Convention in 1944. Other international agreements have later fortified this prohibition. EU Member States are also obliged to refrain from taxing aviation fuel, as the Energy Taxation Directive comprises a prohibition against the taxation of aviation fuel referable to commercial flights. However, reducing air travelling is desirable as it is considered as one of the main contributors to climate change. In light of this, the restraint has been bypassed by some EU Member States through taxes on domestic air travel while leaving international flights (including those flights between Member States) untaxed. Some Member States have also chosen to apply taxes/fees to passengers in order to circumvent the prohibition. A range of taxes can therefore be found within the Member States, e.g. charter taxes, tourism taxes, taxation of commercial flights etc. Sweden recently introduced a new aviation tax with the purpose of disincentivising air travel and/or longer trips (Thailand being particularly popular with Swedes) for the benefit of other transportations, e.g. train. The tax is designed in accordance to the polluter pays principle as it applies a tax calculated in accordance to the final destination of the trip. Three categories of final destinations are applied in order to determine the fee, i.e. (1) 60 SEK (ca 6 Euro) per passenger travelling to a state within Europe. (2) 250 SEK (ca 25 Euro) per passenger travelling to a state outside of Europe. (3) 400 SEK (ca 40 Euro) per passenger travelling to a state not mentioned in the two appendixes listing states for previous two categories. The airlines are obliged to declare and pay the tax in order for the passengers to be directly burdened. The tax has, similar to many other environmental taxes, been widely debated both before and after its implementation. The public debate has primarily been focused on how it will impact the aviation industry and if the tax will have an actual positive impact on the environment. My contribution aims to describe the Swedish aviation tax and while doing so link it to EU state aid law as Member States. Distortions to the internal market are, as a general rule, not allowed and can be seen enforced through competition- and state aid law. State aid rules include taxes, as either a punitive tax or an incentive tax may distort competition between companies or industries. An aviation tax must therefore consider these rules in order for it to comply with EU law. A brief comparison to other aviation taxes within EU Member States will be done as the tax could be utilized as an example to other Member States. An aviation tax could also be discussed as a harmonized EU tax. Such a harmonized tax could contribute to fiscal revenues to the EU in addition to implementing a common environmental policy.