Earlier reports have shown that prospective teachers' conceptions about teaching science to a high degree are resistant and do not change substantially during the teacher-training programme. In our investigation we elucidate the prospective teachers' initial conceptions about pupils' understanding of science and mathematics. We applied 'The Lesson Preparation Method' and used a phenomenographic approach in order to reveal the range of conceptions that the prospective teachers hold. A third of the prospective teachers did not consider pupils' conceptions when planning lessons. The rest of the 32 participants expressed awareness; some of the prospective teachers even referred to subject-specific teaching experience. Also regarding the prospective teachers' conceptions about pupils' knowledge and beliefs, as well as about pupils' difficulties, there was a significant diversity. By raising these issues about pedagogical content knowledge the prospective teachers' conceptions can be extended and developed during the education.
A crucial issue for prospective teachers (PTs) in their education is to develop pedagogical content knowledge (PCK; i.e. how to make a topic comprehensible to pupils). However, research has shown that PTs may have tacit ideas about teaching that act as filters preventing consideration of unfamiliar and discrepant ideas. These ideas must be elicited and taken into consideration in order to be modified. Therefore, PTs’ explicit conceptions may constitute a valuable resource in teacher education. The aim of this study was to investigate PTs’ ideas about pupils’ difficulties, at a topic-specific level, upon beginning the teacher education programme. The “Lesson Preparation Method” was used in four case studies to elicit the conceptions of 32 PTs regarding pupils’ difficulties in four specific science and mathematics topics: plant growth, gases, equations and heat and temperature. In all four topic groups (n = 5 – 11), there was a variety of initial conceptions about pupils’ difficulties, which were categorised into two to five topic-specific categories. Although, initially, PTs may not have expressed any notions about pupils’ difficulties, conceptions were elicited by using the Lesson Preparation Method. Furthermore, we found that the initial ideas corresponded with earlier research on pupils’ difficulties, which could provide a potential resource when creating a scaffolding context in teacher education programmes where PCK development is stimulated.
En grupp studenter, på grundskollärarprogrammet med inriktning mot matematik och naturvetenskap för årskurserna 4 — 9, har följts genom sin utbildning i fysik från det att de börjar sin första kurs till dess att de tar sin examen och går ut som nyblivna lärare. Det är speciellt studenternas utveckling av föreställningar och kunskap i fysikens ämnesdidaktik som studeras. Innan den första kursen i fysik började fick studenterna planera 2-3 lektioner som introduktion till momentet temperatur och värme. De fick därefter fylla i en enkät och blev slutligen intervjuade. Studien, som finns redovisad i Thorén (2001), visar vilka föreställningar om undervisning och vilka insikter i fysikens ämnesdidaktik studenterna hade när de påbörjade studierna i fysik vid Högskolan i Gävle. I denna rapport redovisas en studie av hur studenterna har utvecklats vidare under de obligatoriska kurserna i fysik. Studenterna visar en tydlig förändring i sättet att arbeta med experiment i undervisningen och uppger att de under sina studier i ämnet ofta tänker på tillämpningar i sitt kommande yrke och på sina elevers lärande. De bedömer själva att de utvecklats tillfredsställande när det gäller att förstå fysik och förklara så att deras blivande elever förstår. Insikterna i fysikens didaktik, och särskilt kunskapen om elevernas föreställningar och svårigheter att förstå olika fenomen och begrepp, har dock inte utvecklats så bra trots att momentet behandlats ingående i de två första kurserna. Slutsatsen blir ändå att studenterna under de obligatoriska kurserna i fysik tillägnat sig ett lärarbeteende i sina studier.
I ett samarbetsprojekt mellan högskolan i Gävle/Sandviken och Gävle kommun bedrivs forsknings- och utvecklingsarbete om hur undervisning kan utveckla barns begreppsbildning och förståelse av naturvetenskapliga sammanhang. Datorn skall användas som ett verktyg i klassrummet.
En undervisningsmodell som utgår från barnens egna föreställningar utvecklas. Speciell uppmärksamhet ägnas åt verksamheten i klassrummet där både samspelet mellan elever, elever och lärare som elever och dataprogram studeras. Gamla program testas och modifieras och idéer till nya program utvecklas i samband med att olika arbetsområden planeras och genomförs.
Forsknings- och utvecklingsgruppen består av lärare från alla stadier i grundskolan samt från Gävle Datapedagogiska Centrum och Högskolan i Gävle/Sandviken. Arbetet inriktar sig främst mot den konkreta undervisningen i klassrummet och syftar till att utveckla modeller, material, metoder och programvara för en tidsenlig undervisning i naturvetenskap - främst fysik - i grundskolan.
Inom det första området materia har delmomentet material genomförts i tre klasser i årskurserna 1 till 3. Två dataprogram har använts som integrerade delar i arbetsmaterialet och verksamheten i klassrummet har studerats genom s.k. aktionsforskning och dokumenterats.
Analyserna visar att det varit lätt att motivera barnen att arbeta med naturvetenskap och att diskussionerna och experimenten i mindre grupper fungerat mycket bra. Varje klass hade en dator med programvara i sitt klassrum och eleverna lärde sig mycket snart att arbeta med de både program som integrerats i arbetsmaterialet. Redan efter ett par veckor hade klassen vant sig vid datorn i klassrummet och ett system där elever eller grupper av elever avlöste varandra vid datorn fungerade mycket bra och störde inte alls den övriga verksamheten i rummet.
Utvecklingsarbetet fortsätter med delmoment som behandlar Värme och temperatur samt Materiens olika former. Erfarenheterna från det första delmomentet Material skall utnyttjas och datoranvändningen ökas. Bl.a. tänker vi använda datorn för mätningar och simuleringar.