hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234 1 - 50 of 197
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ackelman, Birgitta Helmerson
    et al.
    Karolinska Univ Hosp, Area Occupat Therapy & Phys Therapy, Stockholm, Sweden..
    Sundholm, Anna
    Karolinska Inst, Dept Clin Neurosci, Stockholm, Sweden..
    Kierkegaard, Marie
    Karolinska Univ Hosp, Funct Area Occupat Therapy & Phys Therapy, Stockholm, Sweden.;Karolinska Univ Hosp, Dept Neurobiol Care Sci & Soc, Div Physiotherapy, Stockholm, Sweden.;Karolinska Inst, Stockholm, Sweden..
    Hedborg, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Waldenlind, Elisabet
    Karolinska Inst, Dept Clin Neurosci, Stockholm, Sweden..
    Ingela, A.
    Remahl, M. Nilsson
    Karolinska Inst, Dept Clin Neurosci, Stockholm, Sweden..
    Migraine patient school (MPS) - A structured multimodal educational programme for patients with high frequency and chronic migraine2019Inngår i: Cephalalgia, ISSN 0333-1024, E-ISSN 1468-2982, Vol. 39, s. 332-332Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nilsson, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede inom kommunal hemsjukvård2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård innebär att vården är lindrande och inte botande, där fokus ligger på att främja livskvalitet ända in i döden. Den palliativa vården varierar i Sverige. Palliativ vård är ett stort ansvarsområde för distriktssköterskor anställda vid kommunal hemsjukvård.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede inom kommunal hemsjukvård.

    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, där tio distriktssköterskor från kommunal hemsjukvård med erfarenhet av palliativ vård i hemmet deltog. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev att de upplevde arbetet med den palliativa vården som utmanande men även som positivt och tillfredsställande. Att kunna göra skillnad, ha involverade anhöriga och ett specialiserat palliativt team angavs som de största fördelarna i den palliativa vården. Svårigheterna var bristande samarbete, eller när patientens anhöriga inte var införstådda med situationen. Distriktssköterskorna uppgav att de var nöjda med sitt sätt att hantera sina känslor, där de flesta sökte stöd hos kollegorna i första hand. Svårare känslor uppstod oftare vid vård av yngre patienter eller när barn var inblandade.

    Slutsatser: Distriktssköterskorna i föreliggande studie upplevde arbetet med patienter i palliativt skede som utmanade, utvecklande och känslosamt, men att det gav mycket tillbaka. Svårigheter som belystes var framförallt bristande samarbete och svårare känslohantering vid vård av yngre patienter eller när barn var inblandade. Studien kan leda till ökad förståelse hos olika yrkeskategorier som kommer i kontakt med patienter i palliativt skede samt belyser behovet av samarbete för att förbättra omvårdnaden av patienten.

  • 3.
    Andreassen Devik, Siri
    et al.
    Centre for Care Research Mid-Norway, Norway; Nord University, Norway.
    Enmarker, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Hellzén, Ove
    Mid Sweden University, Sweden.
    Nurses’ experiences of compassion when giving palliative care at home2020Inngår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 27, nr 1, s. 194-205Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Compassion is seen as a core professional value in nursing and as essential in the effort of relieving suffering and promoting well-being in palliative care patients. Despite the advances in modern healthcare systems, there is a growing clinical and scientific concern that the value of compassion in palliative care is being less emphasised.

    Objective: This study aimed to explore nurses’ experiences of compassion when caring for palliative patients in home nursing care. Design and participants: A secondary qualitative analysis inspired by hermeneutic circling was performed on narrative interviews with 10 registered nurses recruited from municipal home nursing care facilities in Mid-Norway. Ethical considerations: The Norwegian Social Science Data Services granted permission for the study (No. 34299) and the re-use of the data.

    Findings: The compassionate experience was illuminated by one overarching theme: valuing caring interactions as positive, negative or neutral, which entailed three themes: (1) perceiving the patient’s plea, (2) interpreting feelings and (3) reasoning about accountability and action, with subsequent subthemes.

    Discussion: In contrast to most studies on compassion, our results highlight that a lack of compassion entails experiences of both negative and neutral content.

    Conclusion: The phenomenon of neutral caring interactions and lack of compassion demands further explorations from both a patient – and a nurse perspective. 

  • 4.
    Anjie, Nan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Lu, Zhang
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nursing interventions to glycemic control among patients with type 2 diabetes: A descriptive literature review2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 5.
    Annelie, Kolling
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hur upplever vuxna med ADHD sitt dagliga liv?2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Bakgrund: Det har skett en kraftig ökning av användandet av centralstimulerande läkemedel som medicinering vid Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD, uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning). Funktionsnedsättningen kan ge symtom som uppmärksamhetssvårigheter, överaktivitet, impulsivitet samt avsaknad av impulskontroll. Dessa symtom kan bidra till betydande svårigheter i vardagen. Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna med ADHD upplever sitt dagliga liv. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på nio vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Alla deltagare beskrev upplevda symtom som hyperaktivitet, impulsivitet, ouppmärksamhet, glömska och känslan av att vara oorganiserad. Symtomen påverkade deltagaren negativt inom flera områden i deras liv, som till exempel svårigheten av att påbörja och slutföra något men även att upprätthålla en relation. Flertalet av deltagare valde att medicinera för att få hjälp med symtomen men behövde också använda sig av strategier som hjälp i vardagen. Några deltagare beskrev ett behov av att självmedicinera med alkohol och narkotika. Slutsats: För en person med ADHD är upplevelsen av sin funktionsnedsättning individuellt och behöver bemötas utifrån detta, det vill säga bemöta personen på den nivå där denne befinner sig. Ett individanpassat bemötande för att öka delaktigheten. När samhället och framför allt sjukvården inte lever upp till detta påverkas personen negativt. Samhället behöver mer kunskap och information, för att alla personer oavsett om man har ADHD eller inte, är det viktigt att känna sig delaktig i samhället. Detta skulle leda till mindre lidande och en större förståelse för hur personer med ADHD fungerar och en god omvårdnad samt de skulle känna sig mera delaktiga i sin vård.

  • 6.
    Arleving, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans hanteringsstrategier i mötet med anhöriga inom akutsjukvård2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Emergency care is an eventful area. Emergency clinics have stressful meetings and emergency situations. Patients who come to emergency rooms often have a relative with them. Relatives are often described as someone who should be involved in the care. Coping has a central role in this environment for both patients, relatives but also the staff.

    Aim: To describe nurses' experiences of meetings with relatives in emergency care. The methodological aspect was to examine the selection method of the selected articles.

    Method: Literature study with 9 articles examined.

    Results: Nurses' experiences of meetings with relatives in emergency care have proved to have several dimensions of a problem. Emergency clinics are described as a place that is hectic, the staff assess and help patients in a first stage. Emergency clinics are often built for a lower patient pressure than reality. The staff have poorer conditions for coping. The staff are exposed to threats and anger from relatives. Recent research indicates that relatives are also involved in the emergency rooms. The picture that was painted was that nurses often do not want to allow relatives to take the place they need. In the study, the good example of how an emergency department meets relatives and lets them participate is revealed. The emergency department shows what should be done. Coping needs more space.

    Conclusion: The nurse's ability for using their coping strategies are worse at emergency departments. The author sees that processing processes cannot be managed properly before the next difficult-to-handle situation comes. The work environment is thus an important factor that affects the nurse's coping and also affects the meeting with relatives in emergency care. Relatives can give the nurse increased and reduced stress at work. At the same time, relatives can support the nursing and provide information to the nurse, which is a great resource.

  • 7.
    Asylbekova, Gulmira
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Upplevelser av livskvalité hos patienter med bensår: Litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Omkring 100 000 svenskar beräknas lida av bensår vilka kräver långa behandlingstider och medför ekonomiska kostnader för samhället. Olika sjukdomstillstånd såsom trauma och försämrad blodcirkulation anses som riskfaktorer. Att leva med bensår kan ha negativ inverkan på människors dagliga liv. Det är viktigt för sjuksköterskor att informera patienterna kring behandlingen, ge stöd samt ha förmågan att bemöta dem med respekt och empati. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin livskvalitet samt att beskriva undersökningsgrupperna som ingick i de inkluderade artiklarna. Metod: Beskrivande litteratur studie som inkluderade tolv vetenskapliga artiklar som söktes fram i databasen Cinahl. Huvudresultat: Patienterna beskrev smärta som påverkade deras dagliga liv både fysiskt och psykiskt. Sömnproblem påverkade det psykiska måendet negativt. Rädslan för att skada sig begränsade patienterna fysiskt och man beskrev även känslan av skam, missmod, ensamhet, oro, ångest, depression och förlust av hopp. Bensår upplevdes tidssamt energikrävande och brister i kunskap hos sjukvårdpersonalen hade negativ påverkan på patienternas livskvalité. Undersökningsgrupperna varierade i antal från 5 till 247 deltagare, majoriteten var kvinnor, åldern var mellan 18 till 99 år. De flesta deltagarna hade haft venösa bensår, vilka varade mellan 6 veckor till 43 år. Slutsats: Att leva med bensår påverkade livskvaliteten. Relationen mellan sjuksköterska – patient hade stort betydelse för sårläkningen och välbefinnande. Det är viktigt att sjuksköterskor har tillräcklig kunskap om denna patientgrupp samt att ge ett professionellt bemötande, stöd och information om en egenvård. 

  • 8.
    Berg, Lotta
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Attityder till och kunskap om trycksår och trycksårsprevention: En enkätstudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trycksår är ett omfattande och kostsamt problem för samhället, leder till smärta och lidande hos patienterna. Trots mycket vetenskaplig fakta om ämnet fortsätter prevalensen av trycksår att vara alltför hög. Många studier påvisar att det finns brister i både kunskap och attityder till trycksår och trycksårsprevention bland omvårdnadspersonal. Syfte: Att beskriva och jämföra vilka attityder till och vilken kunskap om trycksår och trycksårsprevention det fanns hos omvårdnadspersonal inom två olika verksamhetsområden ortopedi och kirurgi. Metod: Deskriptiv och komparativ enkätstudie med kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till 82 sjuksköterskor och undersköterskor inom två olika omvårdnadsenheter, ortopedi och kirurgi. Det var 41 personer som deltog i studien. Resultat: Samtliga var positivt inställda till trycksårsprevention. Inga statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan grupperna inom attityddelen. Inom kunskapsdelen fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna i temat Riskbedömning/instrument, där omvårdnadspersonalen inom kirurgi besatt en större kunskap. Inom resterande teman fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna. Slutsats: I denna studie var attityderna till att arbeta med trycksårsprevention positiva, det fanns dock kunskapsbrist bland omvårdnadspersonalen inom vissa områden av trycksår och trycksårsprevention. Inom temat Förebyggande åtgärder fanns mest bristande kunskap, därför behövs utbildning där tyngdpunkten bör ligga på de bristande områdena inom trycksår och trycksårsprevention.

     

  • 9.
    Berggren, Jenny Jacqueline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjöberg, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Effekten av yoga vid bröstcancer: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Att drabbas av bröstcancer medför ofta stora psykiska och fysiska påfrestningar och besvären kvarstår i många fall efter avslutad behandling. I dagsläget finns det endast begränsade rehabiliteringsalternativ för de som drabbats. Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet ger positiva effekter hos personer som drabbats av bröstcancer. Yoga är en träningsform som kombinerar fysisk aktivitet med meditativa tekniker och kan anpassas till deltagarens förutsättningar oavsett hälsotillstånd.  En ökad kunskap om yogans effekter kan ge sjuksköterskor en förståelse för hur yoga kan användas inom rehabilitering för att hjälpa den som drabbats av bröstcancer under återhämtningsprocessen.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av yoga vid bröstcancer, där den metodologiska aspekten belyser vilka fysiska och psykiska effekter yoga har på personer som drabbats av bröstcancer.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie där tolv randomiserade kontrollerade studier granskats och sammanställts för att svara på syftet.  

    Huvudresultat: Resultatet visade på fler förbättringar inom psykiska symtom än vid fysiska symtom. I resultatet framkom att yoga har en direkt effekt på fatigue och livskvalitet med en kvarstående effekt efter avslutad behandling jämfört med kontrollgrupper. Även resultatet för menopausala symtom visade på en tydlig minskning efter yogainterventionen. Däremot visade resultatet för sömnkvalitet endast på förbättringar om yoga utövades minst två gånger i veckan.

    Slutsats: Även om utfallet av litteraturstudien gav ett blandat resultat speglar huvudresultatet yogans positiva effekter på psykiska symtom hos personer som drabbats av bröstcancer. En ökad kunskap om yogans effekter kan ge sjuksköterskor en bättre förståelse för hur yoga kan användas inom rehabilitering med syfte att ge en förbättrad livskvalitet för den specifika patientgruppen.

  • 10.
    Bergh, Amanda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Sievers, Alexandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Patienters erfarenheter av tvångsvård inom den psykiatriska slutenvården: En beskrivande litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Inom den psykiatriska slutenvården i Sverige vårdas cirka en av fem patienter mot sin vilja, enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Att lida av psykisk ohälsa och blivit utsatt för tvångsvård är en omvälvande livshändelse för patienter. Det är önskvärt att förbättra tvångsvården och minska förekomsten av tvångsåtgärder. För att kunna göra det, och för att som sjuksköterska kunna ge bästa möjliga omvårdnad, krävs en djupare förståelse för patienters erfarenheter av tvångsvård.  

    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av tvångsvård inom den psykiatriska slutenvården.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga, kvalitativa artiklar.

    Huvudresultat: Resultatet, som presenteras i fem kategorier, visade att många patienter hade liknande erfarenheter av tvångsvård. Tvångsvården i sig beskrevs inte sällan som rätt åtgärd för att skydda patienten eller andra, men många patienter upplevde att den utfördes på fel sätt. Negativa erfarenheter som nämndes var brist på information, kommunikation och delaktighet eller att bli bemött som en diagnos av personalen. Däremot beskrevs empatisk och hjälpsam personal, adekvat information om sjukdom och behandling, känslan av delaktighet och autonomi samt en trevlig yttre miljö och flexibla regler som positiva erfarenheter som gynnade tillfriskningsprocessen. 

    Slutsats: Patienter beskrev ofta både bra och dåliga erfarenheter av tvångsvård. För att kunna ge bästa möjliga omvårdnad och minimera risken för tvångsåtgärder är det viktigt att sjuksköterskan känner till och har förståelse för patienters erfarenheter av tvångsvård. Det kan minska patientens vårdlidande och främja återhämtningen.

  • 11.
    Berglund, Karin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Primärvårdssköterskors reflektioner av kamratlärande i primärvården: En intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Primärvården bedöms bli den bestämda basen i hälso- och sjukvården. Samtidigt väntar stora pensionsavgångar bland befintlig hälso- och sjukvårdspersonal vilket innebär minskade resurser att handleda studenter. Ett steg i att möta detta har primärvården i en region i Mellansverige tagit beslut på att kamratlärande skall implementeras på alla hälsocentraler för sjuksköterske- och distriktssköterske-studerande.

    Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors reflektioner av kamratlärande i primärvården.

    Metod: Studien hade kvalitativ ansats med beskrivande design. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide utvecklad av författaren. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat: I resultatet framkom temat: En positiv och utvecklande utmaning vilket beskriver primärvårdssköterskornas gemensamma reflektioner av kamratlärande i primärvården baserat på de tre kategorier som uppstod. I kategorin Förutsättningar för att införa kamratlärande reflekterade primärvårdssköterskorna över förutsättningarna för att utöva kamratlärande. Kategorin handlar om handledarnas kompetens, inställningen till kamratlärande hos såväl arbetskamrater som studenter, samt beskrivningar om när resurserna minskat. Primärvårdssköterskornas reflektioner av lärandemiljön för studenterna beskrivs i kategorin Lärandemiljön vid kamratlärande. Den redogör för handledarens roll i kamratlärande, om hur studenterna blir en naturlig del av andra professioners vardag samt reflektioner om studenternas utveckling med kamratlärande. Kategorin Arbetssätt som används vid kamratlärande beskriver primärvårdssköterskornas erfarenheter av förberedandet, själva utförandet av kamratlärande och utmaningar samt hur de tänkt sig framtidens kamratlärande.

    Slutsats: Resultatet av denna studie påvisade att primärvårdssköterskor upplevde kamratlärande i primärvården som en positiv utvecklande utmaning vilket kan underlätta fortsatt implementering av kamratlärande i primärvården under rätt förutsättningar.

  • 12.
    Bergman, Mathias
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Rosén, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelse av att ha drabbats av Hjärtinfarkt eller Takotsubo: En beskrivande litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När någon drabbas av en allvarlig sjukdom som kan vara livshotande blir det i regel en förändring i livet. Upplevelsen av hjärtinfarkt eller takotsubo kan bli både skrämmande och främmande inte bara för den drabbade, utan även för deras närstående. Hjärtinfarkt är en sjukdom som drabbar många och är ett av vår tids mest förekommande sjukdomstillstånd. Takotsubo är en nytillkommen diagnos som kan misstolkas som hjärtinfarkt. Det är värdefullt att ha förståelse och kunnande om insjuknandet och livet efter för de personer som drabbats av sjukdomen, även för deras närstående och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha drabbats av hjärtinfarkt eller takotsubo. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en studie med mixad ansats. Sammanlagt nio artiklar. Artiklarna söktes via CINAHL och PubMed via Medline. Huvudresultat: Kvinnornas vanligaste upplevelser var förnekelse av symtomen och de såg sig inte vara i riskgruppen att drabbas av hjärtsjukdom. En rädsla att bli betraktad som hypokondriker och dålig erfarenhet av vården ledde till fördröjning av att söka vård. Kvinnorna upplevde skillnader på vårdens kompetens, mellan olika vårdinrättningar. Kvinnorna upplevde en tacksamhet över att ha överlevt och insåg behovet av livsstilsförändringar. Merparten av kvinnorna upplevde oro och ångest över att drabbas av hjärtinfarkt igen. Slutsats: Kvinnorna förväntades inte att drabbas av hjärtinfarkt eller takotsubo. Kvinnorna samt vårdpersonal uppfattade inte symtomen som en hjärtinfarkt eller takotsubo, vilket leder till fördröjd vård. Kvinnorna upplever också ojämn kvalitet på vård. Kvinnorna upplever en stor förändring av livet samt att dess rädsla och oro alltid kommer att vara närvarande. Nyckelord: Myocardial infarkt, Takotsubo kardiomyopati, Upplevelser, Kvinnor.

  • 13.
    Bergström, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Öberg, Linda
    Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att perioperativt vårda patienter med långvarig smärta: En kvalitativ intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Patienter med långvarig smärta är i behov av en strukturerad behandling. Studier visar på otillräcklig postoperativ smärtbehandling.

    Syfte: Att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att perioperativt vårda patienter med långvarig smärta.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med 15 anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor, vilka baserades på kliniska vinjetter. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat: I studiens resultat framkom fem kategorier att vara förberedd, att vården är komplex och kunskapskrävande, att ha ett professionellt samarbete, att känna sig otillräcklig och att bemöta patienten. Specialistsjuksköterskornas erfarenhet visade att en tydlig plan och tydliga läkemedelsordinationer gav specialistsjuksköterskorna möjlighet att förbereda sig. Detta tillsammans med en mer informerad och delaktig patient förbättrade den postoperativa smärtbehandlingen. Genom att ge extra tid till patienter med långvarig smärta minskade deras upplevelse av smärta, oro och ångest. Specialistsjuksköterskorna efterfrågade utbildning i smärtbehandling och en tydligare kontakt med smärtkliniken. Specialistsjuksköterskorna menade att det var viktigt att ha ett bra samarbete med läkarna för att optimera och påbörja smärtbehandlingen i tid. Specialistsjuksköterskorna erfor att patienter med långvarig smärta riskerade att underbehandlas. I de fall där smärtlindringen misslyckades beskrevs känslor av frustration och maktlöshet.

    Slutsats: Genomgående för alla specialistsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med långvarig smärta var att det krävdes en tydlig och detaljerad plan för patientens smärtbehandling vilken skulle sträcka sig perioperativt och vidare till vårdavdelning eller hemgång. Med planering och förberedelse ökade förutsättningarna för en bättre omvårdnad av patienter med långvarig smärta.

     

     

     

     

     

    Nyckelord: anestesisjuksköterska, erfarenhet, intensivvårdssjuksköterska, kronisk smärta, långvarig smärta, postoperativ vård

  • 14.
    Bergström, Sofia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Murén, Saana
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors reflektioner kring sin roll och förutsättningar att ge god omvårdnad vid palliativ hemsjukvård2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Bakgrund: Allt fler palliativt sjuka patienter vårdas i hemmen vilket leder till ett ökat behov av palliativ vård i hemsjukvården. Distriktssköterskan har ett övergripande ansvar över dessa svårt sjuka patienter och deras närstående.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor som arbetar i den kommunala hemsjukvården reflekterar kring sin roll och förutsättningar att ge god omvårdnad vid palliativ hemsjukvård.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes.

    Huvudresultat: Distriktssköterskorna såg arbetet med palliativ vård som sin mest prioriterade arbetsuppgift och kände ett stort ansvar över dessa patienter. Att bygga upp en relation med patienten och närstående tidigt i vårdförloppet samt kontinuitet var en förutsättning för god vård. Distriktssköterskorna beskrev ett väl fungerande samarbete med palliativa teamet, något som ofta saknades från hälsocentralerna. Arbetet var tidskrävande och i kombination med kravet på tillgänglighet ledde detta till en känsla av stress och otillräcklighet. Stöd från kollegor ansågs värdefullt då regelbunden handledning saknades. Kunskapsbrist hos omsorgspersonal försämrade omvårdnaden och försvårade distriktssköterskans arbete. Samtliga distriktssköterskor såg behovet av förbättring inom den palliativa vården och en önskan om ett speciellt palliativt team samt ett hospice framkom.

    Slutsats: Slutsatsen av studien är att det ansvarsfyllda och tidskrävande arbetet ledde till en känsla av otillräcklighet hos deltagarna. Det framkom en stark önskan från samtliga deltagare om förbättring i den palliativa vården i form av special team och hospice.

     

  • 15.
    Birgisdóttir, Dröfn
    et al.
    Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences Lund, Oncology and Pathology, Institute for Palliative Care, Lunds University, Lund, Sweden.
    Bylund-Grenklo, Tove
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Clinical Cancer Epidemiology, Department of Oncology-Pathology, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Nyberg, Tommy
    Clinical Cancer Epidemiology, Department of Oncology-Pathology, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Centre for Cancer Genetic Epidemiology, Department of Public Health and Primary Care, University of Cambridge, Cambridge, UK; Department of Women's and Children's Health, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Kreicbergs, Ulrika
    Department of Women's and Children's Health, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Department of Caring Sciences, Palliative Research Center, Ersta Sköndal Bräcke University College, Stockholm, Sweden.
    Steineck, Gunnar
    The Sahlgrenska Academy, Department of Oncology, Division of Clinical Cancer Epidemiology, University of Gothenburg Institute of Clinical Sciences, Gothenburg, Sweden.
    Fürst, Carl J.
    Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences Lund, Oncology and Pathology, Institute for Palliative Care, Lunds University, Lund, Sweden.
    Losing a parent to cancer as a teenager: Family cohesion in childhood, teenage, and young adulthood as perceived by bereaved and non-bereaved youths2019Inngår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 28, nr 9, s. 1845-1853Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of this study was to investigate levels of perceived family cohesion during childhood, teenage years, and young adulthood in cancer-bereaved youths compared with non-bereaved peers.

    METHODS: In this nationwide, population-based study, 622 (73%) young adults (aged 18-26) who had lost a parent to cancer 6 to 9 years previously, when they were teenagers (aged 13-16), and 330 (78%) non-bereaved peers from a matched random sample answered a study-specific questionnaire. Associations were assessed using multivariable logistic regression.

    RESULTS: Compared with non-bereaved youths, the cancer-bereaved participants were more likely to report poor family cohesion during teenage years (odds ratio [OR] 1.6, 95% CI, 1.0-2.4, and 2.3, 95% CI, 1.5-3.5, for paternally and maternally bereaved youths, respectively). This was also seen in young adulthood among maternally bereaved participants (OR 2.5; 95% CI, 1.6-4.1), while there was no difference between paternally bereaved and non-bereaved youths. After controlling for a number of covariates (eg, year of birth, number of siblings, and depression), the adjusted ORs for poor family cohesion remained statistically significant. In a further analysis stratified for gender, this difference in perceived poor family cohesion was only noted in females.

    CONCLUSION: Teenage loss of a parent to cancer was associated with perceived poor family cohesion during teenage years. This was also noted in young adulthood among the maternally bereaved. Females were more likely to report poor family cohesion. Our results indicate a need for increased awareness of family cohesion in bereaved-to-be families with teenage offspring, with special attention to gender roles.

  • 16.
    Bjurbo, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Eriksson, Ulrika
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Att befinna sig i ett ingenmansland på en akutmottagning och ändå känna tillit till akutsjukvården: En kvalitativ intervjustudie med sköra äldre patienter2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst tilgjengelig fra 2020-12-31 18:25
  • 17.
    Bjurlefält, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Erfarenhet av debriefing inom akutsjukvården.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Samfattning

     

    Bakgrund:

    I vår vardag världen över drabbas människor oavsett kön och ålder av olyckor, dödsfall och andra traumatiska händelser. Vissa yrken medför en större risk att utsättas för traumatiska händelser. Exempel på dessa är ambulans, räddningspersonal, polis och vårdpersonal inom främst akutsjukvård. Dessa händelser kan ibland bli personen övermäktigt. Ett sätt att motverka bl.a. utbrändhet och posttraumatiskt stressymptom (PTSD) hos vårdpersonalen är att genomföra debriefingsamtal. Detta genomförs med den vårdpersonal som varit delaktig i en traumatisk händelse.  

     

    Syfte:

    Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheten av debriefing hos vårdpersonal inom akutsjukvården i samband med traumatiska händelser i sin yrkesutövning.

     

    Metod:

    Litteraturstudie som totalt innehåller 10 vetenskapliga artiklar varav fem är kvalitativa och fem är kvantitativa.

     

    Resultat:

    Studieresultatet påvisar att debriefing uppfattas som ett positiv redskap när det gäller avlastning efter en traumatisk händelse för vårdpersonalen inom akutsjukvården. De främsta faktorerna som lyfts i studien är tid och plats för debriefing, debriefingens

    inverkan på kommunikationen mellan vårdpersonalen, val av debriefingledare och behovet av väl utformade riktlinjer för debriefingen.

     

    Slutsats:

    I föreliggande studie påvisas att debriefing bör betraktas som ett effektivt verktyg att motverka psykisk ohälsa hos vårdpersonalen och att debriefing även förstärker kommunikationen mellan de olika professionella yrkesgrupperna inom akutsjukvården. Studien visar även att det är viktigt med väl utformade riktlinjer för att debriefingens syfte skall uppnås.

  • 18.
    Björklund, Caroline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Shumina, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av misshandel av äldre personer inom äldreomsorgen2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld mot äldre anses vara en enstaka eller upprepad handling som orsakar skada eller smärta hos en äldre person. Personer som blir gamla kan behöva ökad hjälp av andra människor för att klara sin vardag. Äldre personer med multipla sjukdomar blir lätt beroende av vårdpersonalen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av misshandel av äldre personer inom äldreomsorgen. Metod: En deskriptiv litteraturstudie bestående av nio artiklar, tre med kvantitativ ansats samt sex med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Sjuksköterskor beskrev att mötet med en våldsutsatt äldre väckte många känslor, där känslan av maktlöshet och otillräcklighet var mest påträffad. Sjuksköterskor var överens om att det finns ett behov av att hjälpa vårdpersonal att hantera misshandel och försummelse av äldre. Slutsats: Sjuksköterskor behöver nya riktlinjer och utbildning gällande rapportering samt hur man vårdar de våldsutsatta äldre. Genom att införa fler resurser kan man minska arbetsbelastningen för varje enskild sjuksköterska och på så sätt minska på den arbetsrelaterade stress som kan leda till misshandel och försummelse.

  • 19.
    Björklund, Ove
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    FRÅN LIVSLEDA TILL LIVSMOD : Unga människors erfarenheter av arbetslöshet och stödåtgärder2019Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The overall aim of this dissertation is to increase our understanding of what it is like to live as an unemployed young person, by looking at young people’s narratives. An additional aim is to explore and describe how unemployed young people’s experiences of participating in a support project can be understood from a caring science perspective. The overall questions addressed in the dissertation are: What does living in unemployment mean to a young person? How can a resource center for unemployed young people provide care? The dissertation includes a compilation of four scientific articles and an introductory chapter; it has a descriptive design and a hermeneutical approach. The dissertation starts from four meta-concepts used in caring science: human being, health, caring, and the world. These meta-concepts are the mainstays of the dissertation, at the same time as they give the research themes their caring science framework. The informants were 15 unemployed Finnish young men, aged 18-27 years, and 12 unemployed Finnish young women, aged 18-26 years. All had been out of work for between two and six months. The data were gathered by means of semi-structured interviews. The interviews were examined using content analysis and hermeneutic interpretation. To increase understanding of the dissertation’s themes as related to caring science, empirical results from the four studies were connected to elements of caring science theory taken from Katie Eriksson’s caritative caring theory. In summary, the results pertaining to the young men’s and women’s experiences of unemployment can be likened to a kind of suffering or weariness of life. Activities at the resource center for unemployed young people were characterized by Eriksson’s caring science concepts of tend, play and learn. Tending was revealed in how the young people were made to feel appreciated and accepted as the persons they were and are. The concepts play and learn were revealed in how the unemployed young people were given opportunities to express their dreams for the future and to dare to see other perspectives. At the resource center, positive caring powers could be identified – powers that worked together to enable the transition from suffering and weariness of life to a feeling of zest and the courage to face life. It can be established, in summary, that unemployment affects young people’s health. Not only for the unemployed individual, but also for society at large, it should be of great value to characterize the everyday life and reality of the unemployed at an early stage, and to move those who are suffering into a caring context in order to, if all goes well, replace weariness of life with the courage to face life.

  • 20.
    Björklund, Ove
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Unemployment may increase feelings of lacking context in Life: Experiences narrated by Young Finnish Women2019Inngår i: Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 21.
    Björklund, Ove
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Nyström, L.
    Hope and Faith in the Future. Young Unemployed Finnish Women´s Experiences of Having Participated in a Specific Active Labor Market ProgramManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Björkman, Annica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Salzmann-Erikson, Martin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Giving advice to callers with mental illness: adaptation among telenurses at Swedish Healthcare Direct2019Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 14, nr 1, artikkel-id 1633174Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: Our aim was to describe Swedish Healthcare Direct (SHD) and its features as a complex system.

    Methods: Qualitative interviews were conducted with 20 SHD telenurses, covering their experiences and skills when encountering and advising callers with mental illness. Complexity science was used as an a priori theoretical framework to enhance understanding of the complex nature of telenursing.

    Results: SHD was described as a complex system as nurses were constantly interacting with other agents and agencies. During these interactions, dynamic processes were found between the agents in which the nurses adapted to every new situation. They were constantly aware of their impact on the care-seekers, and perceived their encounters with callers with psychiatric illness as "balancing on a thin line". SHD was also described as both an authority and a dumping ground. The openness of the system did not give the nurses possibility to control the number of incoming calls and the callers' intentions.

    Conclusions: These new insights into SHD have important implications for organization developers and nursing management in terms of overcoming linear thinking.

  • 23.
    Blad, Linda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Forslin, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Intensivvårds- och anestesisjuksköterskors upplevelser av sin arbetsmiljö vid ett sjukhus som saknar akutkirurgi - en intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Bakgrund: Sjukhusvården förändras och kraven på specialistsjuksköterskor ändras. Transporter med patienter från små sjukhus blir fler och sträckorna längre. Upplevelsen av sin arbetsmiljö har visat sig viktig, inte minst vad gäller upplevelsen av patientsäkerheten.  

    Syfte: Syftet var att, ur ett arbetsmiljöperspektiv, beskriva intensivvårds- och anestesisjuksköterskors upplevelse av att arbeta på ett sjukhus utan akutkirurgi.

    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. 11 semistrukturerade intervjuer utfördes med intensivvårdssjuksköterskor (n=6) och anestesisjuksköterskor (n=5). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat: Under analysen av intervjuerna framträdde sex kategorier. 1. Att uppleva vikten av att rutiner följs 2. Att samverkan och personkännedom inom sjukhuset underlättar arbetet 3. Upplevelse av nuvarande uppdrag 4. Att se vikten av närliggande vård 5. Att samverka med andra sjukhus och 6. Upplevelse av tillgång till resurser och kompetens. Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskorna upplevde att det var viktigt att följa rutiner. Att samverkan och personkännedom inom sjukhuset kan underlätta arbetet var ytterligare en upplevelse som beskrevs. De upplevde en tillfredställelse med det nuvarande uppdraget, även om en önskan att få ett utökat uppdrag beskrevs. Vikten av att ha närliggande vård beskrevs och avståndet till närmaste akutsjukhus upplevdes som ett problem. Samarbetet med andra sjukhus beskrevs ibland fungera bra och ibland fick en kamp föregå samarbetet. Upplevelsen av tillgång till resurser och kompetens beskrevs där det framkom att resursbristen kunde skapa frustration.

    Slutsats: Positiv upplevelse av nuvarande uppdrag. Vid akuta tillstånd där svårt skadade eller sjuka patienter kom in till sjukhuset upplevdes frustration med de resursbrister som fanns.

    Nyckelord: Anestesisjuksköterska, Arbetsmiljö, Intensivvårdssjuksköterska

  • 24.
    Broberg, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Lidström, Sophie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Kvinnor med bröstcancer och deras erfarenheter av fysisk aktivitet vid fatigue: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor och den behandlas vanligen med kirurgi, strålning och cellgiftsbehandling. Både bröstcancer och dess behandling är känd för att ge många symtom och biverkningar varav fatigue, extrem trötthet, är en av de vanligaste. Fatigue påverkar kvinnornas vardag, sociala liv och många upplever minskad livskvalité. Att vara fysisk aktiv förebygger många sjukdomar och på så vis kan en aktiv livsstil öka välbefinnandet och bidra till en ökad livskvalité. Sjuksköterskan har som ansvar att främja och bevara hälsa vilket kan uppnås genom att informera, stödja och motivera kvinnorna till att utföra egenvård under och efter cancerbehandling. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva vilka erfarenheter kvinnor med bröstcancer har av fysisk aktivitet vid fatigue. Metod: Beskrivande litteraturstudie utifrån 12 kvantitativa vetenskapliga artiklar identifierande utifrån databassökningar via MEDLINE på PubMed och CINAHL. Artiklarna är granskade med granskningsmallar och sammanfattade utefter likheter och skillnader. Resultat: Kvinnorna erfor att fysisk aktivitet lindrade deras fatigue. Regelbunden träning var en viktig faktor för god effekt och mer krävande träning visade sig ha bättre resultat än lättare träning. Under cellgiftsbehandling ökar symtomen av fatigue, resultatet visar då att styrketräning och högintensiv intervallträning har mycket god effekt på fatigue. Fysisk aktivitet hade god effekt vid fatigue i upp till tre månader efter behandling. Slutsats: Kvinnorna upplevde att fysisk aktivitet i olika former reducerade deras fatigue. därför bör fysisk aktivitet erbjudas som en del av bröstcancerbehandlingen då många av kvinnorna lider av fatigue. 

  • 25.
    Brundin, Philip
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Marcus, Ekenberg
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Patienters erfarenheter av livet samt livskvalité efter en hjärtinfarkt.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är en vanlig sjukdom, som drabbar både män och kvinnor. Syretillförseln till hjärtat minskar, vilket försämrar hjärtats vitala funktion. Hjärtinfarkt kan påverka människans hälsa och livskvalitet ur olika aspekter. Det behövs mer kunskap om detta.

    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av livet samt livskvalité efter en hjärtinfarkt.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie. Sökningar av artiklar gjordes i databasen Cinahl. Studiens resultat grundar sig på tio utvalda vetenskapliga artiklar, varav sju kvantitativa, två kvalitativa samt en mixed method.

    Resultat: I studiens resultat framkom att hjärtinfarktpatienters erfarenheter av sin livskvalitet kan delas upp i två huvudkategorier, nämligen negativ samt positiva erfarenheter av sin livskvalitet. Många patienter upplever en kraftig trötthet, psykiska besvär i form av oro/rädsla samt fysiska begränsningar. Vissa patienter kan känna tacksamhet för att de faktiskt fortfarande lever, samt att det framkommit hur viktigt det är med coping. De negativa erfarenheterna delades upp i underkategorier trötthet/sömnbrist, psykisk påverkan, social påverkan samt fysiska begränsningar. Motsvarande delades de positiva erfarenheterna upp i underkategorierna hopp/tacksamhet samt copingstrategier.

    Slutsats: Denna studie visade på hur patienters erfarenheter speglade deras livskvalitet efter drabbad hjärtinfarkt. Erfarenheterna kunde efter analys delas upp i två olika huvudkategorier, positivt samt negativt. I denna studie beskrivs hur patienternas vardag påverkas av diagnosen hjärtinfarkt och hur den influerar på dennes livskvalitet. Det mest påtagliga som uppkom från resultatet var de olika begränsningar som patienterna ansåg påverka deras livskvalité.

    Vårdpersonal kan med fördel ta del av denna studie för att i fortsatt omvårdnadsarbete kunna se patienten i centrum och identifiera dennes behov för att upprätthålla en bra livskvalitet. 

     

  • 26.
    Bylund-Grenklo, Tove
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Oncology Pathology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Werkander-Harstäde, Carina
    Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö; Center for Collaborative Palliative Care, Växjö, Sweden; Center for Collaborative Palliative Care, Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Sandgren, Anna
    Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö; Center for Collaborative Palliative Care, Växjö, Sweden; Center for Collaborative Palliative Care, Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Benzein, Eva
    Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Kalmar; Center for Collaborative Palliative Care, Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö, Sweden .
    Östlund, Ulrika
    Centre for Research and Development, Uppsala University/Region Gävleborg, Gävle; Faculty of Medicine and Health, School of Health Sciences, Örebro University; Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden .
    Dignity in life and care: The perspectives of Swedish patients in a palliative care context2019Inngår i: International Journal of Palliative Nursing, ISSN 1357-6321, E-ISSN 2052-286X, Vol. 25, nr 4, s. 193-201Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: How patients preserve their sense of dignity in life is an important area of palliative care that remains to be explored. Aims: To describe patients' perspectives of what constitutes a dignified life within a palliative care context. Methods: Twelve palliative care patients were interviewed about their views on living with dignity. Data were analysed using qualitative content analysis. Results: What constitutes a dignified life during end-of-life care was captured by the theme 'I may be ill but I am still a human being' and presented under the categories 'preserving my everyday life and personhood', 'having my human value maintained by others through 'coherence' and 'being supported by society at large'. Conclusion: Patients' sense of dignity can be preserved by their own attitudes and behaviours, by others and through public support. Health professionals need to adopt a dignity-conserving approach, for which awareness of their own attitudes and behaviours is crucial. 

  • 27.
    Carlsson, Marianne
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University.
    Self-reported competence in female and male nursing students in the light of theories of hegemonic masculinity and femininity2020Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 76, nr 1, s. 191-198Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: In most parts of the world, nursing historically has been considered an occupation for women. Gender stereotypes are associated with the nursing profession.

    AIM: The aim was to describe and compare the self-reported competence in female and male nursing students. The students were also compared according to their different background college educations. The theoretical framework of hegemonic masculinity and femininity was used.

    DESIGN: A cross-sectional design with a questionnaire was used at two points in time, 2012 and 2017.

    METHODS: Nursing students completed a questionnaire on graduation from a three-year university nursing program from 12 universities/university colleges in Sweden. In total, 1,810 students were participating, 1577 female and 227 male students. The Nurse Professional Competence scale was used for data collection.

    RESULTS: There were statistical significant differences in the self-reported competence between female and male students (t-tests and ANOVAs). These differences are in agreement with the patterns of hegemonic masculinity and femininity. Female students estimated their competence in giving value-based nursing care as higher than male did. Male students estimated their competence in development and leadership higher than female did.

    CONCLUSION: The pattern of hegemonic masculinity and femininity could be identified. This indicates a difference in power between female and male students.

    IMPACT: The study addresses the self-reported competence of female and male nursing students. The results indicated that male students possibly looked on themselves as superior to the female students. In order to change the image of nursing as a woman's work, the self-images should be discussed in nursing education as well as in college education. Women interested in development, research and leadership and men interested in nursing care and administration must feel that nursing is a suitable profession for them. The stereotypical image of nursing as a women's work is a barrier to nurses' professional development.

  • 28.
    Chen, Chen
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Ning, Zhou
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    The effect of patient education interventions on stoma patients: - A descriptive review2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 29.
    Chen, Jian Hua
    et al.
    Department of Nursing, Medicine and Health College, Lishui University, Lishui, Zhejiang Province, China.
    Björkman, Annica
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Zou, Ji Hua
    Department of Nursing, Medicine and Health College, Lishui University, Lishui, Zhejiang Province, China.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Self–regulated learning ability, metacognitive ability, and general selfefficacy in a sample of nursing students: A cross-sectional and correlational study2019Inngår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 37, s. 15-21Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The healthcare sector is fast-growing and knowledge-intensive, and to meet the demands associated with it, nursing students must have high levels of self-regulated learning (SRL), metacognition, and general self-efficacy (GSE). In this cross-sectional, correlational study, data were collected from 216 nursing students through a questionnaire. The aims were: 1) to describe the levels of SRL ability, metacognitive ability and GSE among second- and third-year nursing students; 2) to explore the relationships between the SRL ability, metacognitive ability and GSE of second- and third-year nursing students; 3) and to compare SRL ability, metacognitive ability and GSE between second- and third-year nursing students. Nursing students had moderate levels of SRL ability and metacognitive ability, but lower levels of GSE. Positive relationships between SRL ability, metacognitive ability, and GSE were observed. Third-year nursing students had a higher level of SRL ability but lower levels of GSE, compared to second-year students. In terms of metacognitive ability, no significant differences were observed between the student batches. Interventions are required for the improvement of nursing students’ SRL ability, metacognitive ability, and GSE.

  • 30.
    Chi, Cheng
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap. Lishui University, China.
    Wenbo, Tang
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap. Lishui University, China.
    The effect of physical activity on the quality of life in patients with type-2 diabetesThe effect of physical activity on the quality of life in patients with type-2 diabetes: – A descriptive literature review2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 31.
    Chunyi, Tang
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap. Lishui University, China.
    Qiongwei, Wang
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap. Lishui University, China.
    Quality of life among nursing home residents: – A questionnaire study2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 32.
    Ciping, Zhang
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Enhui, Huang
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nurses’ experience of workplace violence: A descriptive literature review2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 33.
    Dahlberg, Caroline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Dahlqvist, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta familjecentrerat i relation till barn inlagda på sjukhus2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 34.
    Dahlkvist, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Nilsson, Annika
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Residents’ use and perceptions of residential care facility gardens: a behavior mapping and conversation study2019Inngår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim

    To describe the gardens and their use by individuals living at residential care facilities (RCFs) with high ratings on restorative values.

    Background

    Being outdoors has been described as important to older people's well‐being. Use of outdoor gardens may increase residents’ well‐being through experiences of restorative qualities such as being away and fascination. Thus far, there has been little research on restorative experiences of gardens in the care of older people.

    Design

    A descriptive design using behaviour mapping observations integrated with qualitative field notes and recorded conversations.

    Methods

    A criterion sampling of two gardens (out of a total of 87) was made based on residents’ ratings of restorative values; the two with the highest values were chosen. Eleven residents at the two RCFs took part. Data were collected through behaviour mapping observations, field notes and conversations on five occasions in the respective facilities during residents’ visits to the garden.

    Results

    The observations revealed that the main uses of the gardens were to socialise and relax. The conversations also showed that the garden stimulated residents’ senses and evoked memories from the past. These restorative values were interpreted as a sense of being away and fascination. Not having opportunities for outdoor visits was reported to result in disappointment and reduced well‐being.

    Conclusions

    The findings showed that two basic gardens with different characteristics and views could stimulate residents’ senses and evoke memories from the past; this supports the call for residents to be able to spend time in gardens to promote their well‐being.

    Implications for practice

    First‐line managers, nurses and healthcare staff in the care of older people should consider that regular opportunities to spend time outdoors may promote older people's well‐being through feelings of being away and fascination.

  • 35.
    Dannison, Phawlay
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Rezaei, Mustafa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Personers upplevelser av att leva med typ 2 diabetes.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2)är en av den vanligaste sjukdomarna och den ökar mer och mer på grund av ohälsosam livsstil. Faktorer som höjer risken för att utveckla DMT2 är livstillfaktorer som till exempel tobak, minskad fysisk aktivitet, stillasittande liv, matvanor och fetma. Sjukdomen behandlas med hälsosam kost, fysisk aktivitet och medicinering.

    Syftet: Syftet med studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med DTM2.

    Metod: Litteraturstudie med en beskrivande design som bygger på 13 kvalitativa artiklar.

    Resultat: personerna upplever en psykologisk påverkan som visar sig som oro, rädsla, nedstämdhet och oro över framtiden. Personerna upplever också olika sociala begränsningar. Egenvården som främst består av medicinering, kost och fysisk aktivitet upplevs som mycket viktig. Kunskap och stöd av närstående och vårdpersonalen upplevs som viktig.

    Slutsats: Personer med DMT2 känner sig nedstämda och upplever oro. Genom att få stöd från närstående och vårdpersonal underlättas personernas självhantering av sjukdomen. Personerna upplever att umgänget med andra personer minskas på grund av sociala begränsningar. Olika copingstrategier samt egenvård spela stor roll för personer med diabetes typ 2. Mer kunskap inom området vore önskvärt för att ge ett adekvat bemötande.

    Nyckelord: diabetes mellitus typ 2, dagligt liv, upplevelser.

     

  • 36.
    Edlund, Hanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Wiklander Palmertz, Linnea
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Upplevelser av icke farmakologisk smärtlindring hos patienter med cancerdiagnos2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det vanligast förekommande symtomet hos patienter diagnosticerade med cancer är smärta, detta resulterar i fysiskt och psykiskt lidande hos den drabbade. Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Cancersmärta finns i flera olika former och därför finns ingen standardiserad behandling utan behandlingen sker med hjälp av olika metoder samt olika metoder i kombination. Smärtan kan behandlas med hjälp av farmakologiska och icke farmakologiska behandlingsmetoder.  

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva cancerpatienters upplevelser av icke farmakologisk smärtlindring.

    Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie. 

    Huvudresultat: Resultatet visar att en majoritet av de patienter som behandlats med akupunktur och taktilmassage har positiva upplevelser. En stor del av patienterna beskriver både en smärtlindrande upplevelse och andra positiva upplevelser som återkommer i resultatet är bland annat lindring av andra fysiska symtom. Flertalet patienter upplevde också en ny form av energi efter behandlingen och ett ökat välbefinnande. Dock upplevde en liten del av patienterna motsatt effekt av behandlingen där de fysiska symtomen tilltog i styrka samt upplevelsen av effekt uteblev efter behandling. 

    Slutsats: Smärta är en central känsla och upplevelse för denna patientgrupp, det är vanligt att smärtan drabbar patienten både fysiskt och psykiskt. Det framkom i föreliggande litteraturstudie att patienterna hade både positiva och negativa upplevelser av akupunktur och taktilmassage, majoriteten av patienterna hade dock positiva upplevelser. Upplevelserna behandlade både smärtlindrande effekt men även god effekt på andra symtom som denna patientgrupp är drabbad av i olika utsträckning. Detta bekräftar att icke farmakologisk smärtlindring kan vara en viktig del i behandlingen av patienter diagnosticerade med cancer.  

  • 37.
    Eivergård, Kristina
    et al.
    Department of Nursing Sciences, Mid-Sweden University, Östersund, Sweden; Department of Health Care Science, Ersta Sköndal Bräcke University College, Stockholm, Sweden.
    Enmarker, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Livholts, Mona
    Department of Social and Welfare Studies, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Aléx, Lena
    Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Hellzén, Ove
    Department of Nursing Sciences, Mid-Sweden University, Östersund, Sweden.
    The Importance of Being Acceptable - Psychiatric Staffs' Talk about Women Patients in Forensic Care2019Inngår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 40, nr 2, s. 124-132Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Currently, women comprise about ten percent of those sentenced to psychiatric forensic clinics in Sweden. Those who are sentenced to forensic care because of offending and violent behaviour have already taken a step away from the usually expected female behaviour. On the other hand, there are many women in forensic care who have not committed crimes, but who instead self-harm. Studies have identified a gender bias in diagnosing and care in psychiatric settings, but there are few studies conducted on women in forensic care. The present study therefore examined how the situation of women patients and female norms are expressed in the staff's talk about these women during verbal handovers and ward rounds at a forensic clinic in Sweden. The aim was to explore how psychiatric staff, in a context of verbal handovers and ward rounds, talk about women who have been committed to forensic psychiatric care, and what consequences this might have for the care of the patients. The content of speech was examined using audio recordings and a method of analysis that was inspired by thematic analysis. The analysis identified that the staff talked about the women in a way that indicates that they expected the women to follow the rules and take responsibility for their bodies in order to be regarded as acceptable patients.

  • 38.
    Ekh, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Häggström, Martina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser och erfarenheter av digital vård.: En litteraturstudie.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Samhället är under ständig utveckling, inte minst när det gäller teknologin och digitala lösningar. Digital vård har funnits sedan 1950-talet men har fortsatt utvecklas. Idag har de flesta patienter varit i kontakt med den digitala vården på ett eller annat sätt. För att kunna utnyttja de digitala hjälpmedel som finns är god kommunikation och ett gemensamt språk av betydelse.

    Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av digital vård. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar, 5 med kvalitativ ansats och 7 med kvantitativ ansats.

    Huvudresultat: Studiens resultat visade på både styrkor och svagheter i att söka vård digitalt, även användandet kring digitala hjälpmedel. Det som framkom tydligast var patienternas upplevelse av tillgängligheten, tack vare tekniken som möjliggjorde uppföljningar både när det gällde att vårda patienter i hemmet och modet att utföra egenvård. Kommunikationen var kärnan som ledde till ökad trygghetskänsla hos patienten. Svagheter som framkom var teknikens sårbarhet,  uppkopplingar som inte fungerade eller andra problem med de tekniska hjälpmedlen och att patienten inte kunde nå sina vårdare, bidrog till oro.  

    Slutsats: Det framkom i studien att upplevelserna av digital vård skiljde sig hos de olika patientgrupperna. Det som utmärkte sig tydligt var den yngre generationen, de kände en större tillförlitlighet i användandet av digital kommunikation. En annan utmärkande patientgrupp var de som valde att vända sig till sin religion för vägledning i hälsofrågor iställetför till vårdpersonal.

  • 39.
    Ekstedt, Mirjam
    et al.
    Linnéuniversitet; Karolinska institutet.
    Lindblad, Marléne
    Ersta Sköndal Bräcke University College; KTH.
    Löfmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Nursing students’ perception of the clinical learning environment and supervision in relation to two different supervision models – a comparative cross-sectional study2019Inngår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 18, artikkel-id 49Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Knowledge concerning nursing students’ experiences of the clinical learning environment and how supervision is carried out is largely lacking. This study compares nursing students’ perceptions of the clinical learning environment and supervision in two different supervision models: peer learning in student-dedicated units, with students working together in pairs and supervised by a “preceptor of the day” (model A), and traditional supervision, in which each student is assigned to a personal preceptor (model B).

    Methods

    The study was performed within the nursing programme at a university college in Sweden during students’ clinical placements (semesters 3 and 4) in medical and surgical departments at three different hospitals. Data was collected using the Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher evaluation scale, CLES+T, an instrument tested for reliability and validity, and a second instrument developed for this study to obtain deeper information regarding how students experienced the organisation and content of the supervision. Independent t-tests were used for continuous variables, Mann-Whitney U-tests for ordinal variables, and the chi-square or Fischer’s exact tests for categorical variables.

    Results

    Overall, the students had positive experiences of the clinical learning environment and supervision in both supervision models. Students supervised in model A had more positive experiences of the cooperation and relationship between student, preceptor, and nurse teacher, and more often than students in model B felt that the ward had an explicit model for supervising students. Students in model A were more positive to having more than one preceptor and felt that this contributed to the assessment of their learning outcomes.

    Conclusions

    A good learning environment for students in clinical placements is dependent on an explicit structure for receiving students, a pedagogical atmosphere where staff take an interest in supervision of students and are easy to approach, and engagement among and collaboration between preceptors and nurse teachers. This study also indicates that supervision based on peer learning in student-dedicated rooms with many preceptors can be more satisfying for students than a model where each student is assigned to a single preceptor.

  • 40.
    Elin, Carlsson
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sofia, Frank
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Kvinnor med endometrios erfarenheter av möten med vården: En beskrivande litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en vanlig sjukdom som drabbar 1 av 10 menstruerande kvinnor. Smärta i nedre buken är ett vanligt symtom som ofta leder till minskad livskvalitet och minskat välbefinnande hos de drabbade kvinnorna. Trots detta finns relativt lite kunskap inom området och forskning kring drabbade kvinnors erfarenheter av möten med vården. Syfte: Att beskriva vilka erfarenheter kvinnor med endometrios har av möten med vården. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar varav tio med en kvalitativ ansats och en med en kvantitativ ansats. Artiklarna hämtades i databaserna MedLine via PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Kvinnor med endometrios beskrev erfarenheter av att de inte blev tagna på allvar och att deras symtom normaliserades i möten med vården. Det framkom att kvinnor hade erfarenheter av att vårdpersonal hanterade fertilitetsfrågor på ett okänsligt sätt. Kvinnor med endometrios beskrev erfarenheter av både positiv och negativ kommunikation i möten med vården beroende på vårdpersonalens kommunikationsförmåga. Erfarenheter av kunskapsbrist hos vårdpersonal och vag eller komplicerad information ledde till oro hos kvinnor och gjorde att de tappade förtroende för vården och sökte information på egen hand. Slutsats: De erfarenheter som kvinnor med endometrios har av möten med vården är av avgörande betydelse för hur deras livskvalitet ser ut, hur de mår psykiskt, deras självkänsla och hur de klarar av att hantera sjukdomen. Kunskapsbrist och normativa föreställningar om kvinnor från vårdpersonalens sida leder till negativa erfarenheter av vårdmötet för de drabbade kvinnorna. Det är därför viktigt att öka kunskapen förståelsen om endometrios hos vårdpersonal

  • 41.
    Engström, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Högberg, Hans
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Strömberg, Annika
    Hagerman, Heidi
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Skytt, Bernice
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Staff Working Life and Older Persons’ Satisfaction With Care: A Multilevel, Correlational Design2019Inngår i: Journal of Nursing Care Quality, ISSN 1057-3631, E-ISSN 1550-5065Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 42.
    Engström, Therese
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Wallström, Madelene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av hälsosamtal för 40-åringar: En intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning har visat att risken för livsstilsrelaterade sjukdomar påverkas av en persons levnadsvanor. Folkhälsan i Sverige är globalt sett god, trots det insjuknar tiotusentals människor varje år i sjukdomar som hade kunnat förhindras med förebyggande hälso- och sjukvård. Ohälsan rapporteras vara som allra störst i Gävleborgs län. I Gävleborgs län blir alla som fyllt 40 år erbjudna ett kostnadsfritt hälsosamtal via sin hälsocentral. Samtalet kan hållas av en distriktsköterska och huvudfokus i hälsosamtalet är patientens levnadsvanor. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av hälsosamtal för 40-åringar på hälsocentraler i Gävleborgs län. Metod: Tio deltagare som uppfyllde inklusionskriterierna deltog i studien. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade telefonintervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier: Tydlig struktur på hälsosamtalet, nytändning och motivation efter hälsosamtalet och brister i hälsosamtalet. Deltagarna upplevde en tydlig struktur på hälsosamtalet då stjärnprofilen visualiserade patienternas totala hälsostatus på ett tydligt sätt. Flertalet deltagare hade blivit mer motiverade till att göra en livsstilsförändring efter hälsosamtalet, hälsosamtalet hade startat en reflektion angående deras hälsa. De hade också en förhoppning om att hälsosamtalet skulle ge de en nytändning. Majoriteten av deltagarna uppgav att det fanns brister i hälsosamtalet, de saknade erbjudande om uppföljning och de önskade även mer individanpassad rådgivning. Slutsats: Patienters upplevelser av hälsosamtal för 40-åringar sågs som en positiv ”hälsocheck-up”. Samtalsledarens roll har betydelse för upplevelsen av hälsosamtalet. Det framkom att hälsosamtalet har brister gällande uppföljning. Deltagarna saknade individanpassad rådgivning. 40-årssamtalet levde inte upp till patientens förväntningar och förhoppningar.

  • 43.
    Enohnyaket, Rose
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Mahammed, Amina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Faktorer som sjuksköterskor skattar som attraktiva för arbetet: En enkätstudie på ortopediska vårdavdelningar2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background. Shortage of nurses is an alarming problem in Sweden and the world as a whole. To be able to solve this problem it important to identify those factors that according to the nurses can contribute to make their work attractive.

    Aims. The aim of this study was to describe factors that make work attractive and how these differ from the actual work situation among nurses who work in orthopedic departments.

    Methods. It was a cross-sectional survey with descriptive and comparative design. Data were collected in orthopedic departments in sex different hospitals in the middle of Sweden using questionnaires. A total of 95 nurses responded. Correlation and regression analyses was used to analyze the data.

    Main Results. According to the nurses’ factors that were most important for a job to be attractive were leadership, salaries, collaboration (teamwork) and job status. Nurses appreciated their current work situation lower than the attractive work. To feel valuable was the best in the current work situation, while the salary was worst. Comparison of the current work with the attractive work shows significant difference with significant level <0.05 when comparing all factors. The most significant was salary because it had the biggest discrepancy between the current work and the attractive work while the journey to and from work had the least discrepancy.

    Conclusions. According to the results of the analyses good leadership, high salaries, good collaboration (teamwork) and good job status are of great importance when considering strategies to retain nurses. Nurses appreciated their current work situation lower than the attractive work with salaries being worst. This implies that one strategy that could improve the current working situation may be an increase in salaries.

     

  • 44.
    Eriksson, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Wejåker, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Danhard, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Nilsson, Annika
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Living with a spouse with chronic illness – the challenge of balancing demands and resources2019Inngår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 19, nr 1, artikkel-id 422Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and objectives. To describe the partners’ experiences of living with a person with chronic illness and how they manage everyday life.

    Background. The number of partners providing informal care for their chronically ill spouse is rising, and they describe their daily life as demanding.

    Design. A descriptive design with a qualitative approach was used.   

    Methods. A purposive sample of 16 partners with a chronically ill spouse were interviewed. The interviews were recorded, transcribed, and analyzed using qualitative content analysis.

    Results Four main themes were identified: ‘Living with challenges caused by the spouse's disease,’ ‘Seeking support for living with the spouse’s illness,’ ‘Appreciating the good parts of life’ and ‘Adapting to constant changes and an uncertain future.’ The participants rated their health as rather good and had great confidence in their own ability to cope with daily life. Their experiences of support from formal care providers varied; they expressed the need for more assistance from the health care sector.

    Conclusions. The partners experienced many challenges in everyday life when providing informal care for their chronically ill spouse. This affected both their physical and psychological health, as they had limited time for themselves. The partners seemed to receive more support from their informal network than from formal care providers. In handling daily life, the partners balanced demands and resources to identify possibilities to move forward and find meaning in life.

    Relevance to clinical practice. Formal care providers must acknowledge partners' needs, develop evidence-based assessment guidelines, and provide efficient support to partners with a chronically ill spouse. 

  • 45.
    Eriksson, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Jonsson, Ann-Sofi
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av patientbedömning i samband med MIG-uppdrag2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskan ingår tillsammans med en narkosläkare i en Mobil Intensivvårdsgrupp (MIG). Om en patient på en vårdavdelning påvisar försämring i vitala parametrar och misstänks ha en begynnande organsvikt konsulteras MIG som tillsammans med patientansvarig läkare och sjuksköterska utvärderar och bedömer patienten. MIG rekommenderar därefter en behandling eller flyttar patienten till intensivvårdsavdelning.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att bedöma patienter i samband med MIG-uppdrag samt vad de beaktar i samband med bedömningen.

    Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och beskrivande design. Elva intensivvårdssjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

    Resultat: Det framkom sex huvudkategorier i resultatet: Att vara förberedd och ha information har betydelse för bedömning, Att använda sina sinnen och erfarenhet vid bedömning, Att samarbeta med andra personalkategorier har betydelse, Att använda hjälpmedel vid bedömning, Att ha upplevelser av miljön kring patienten i samband med bedömning, och Att begränsningar inverkar vid bedömning och fortsatt vård. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev att strukturerad rapport, bra samarbete samt att använda hjälpmedel, klinisk blick och erfarenhet underlättade vid bedömningen. Resultatet visade även att det tycktes finnas individuella skillnader i hur bedömningen utfördes och på vilka grunder besluten togs samt att hög belastning, stress, resursbrist, vårdbegränsningar och distraktion i omkringliggande miljö kunde ha inverkan på bedömning.

    Slutsats: Studiens resultat har bidragit till att öka förståelsen av intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser vid bedömning av patienter i samband med MIG-uppdrag. Studiens resultat har också uppmärksammat att hög arbetsbelastning, stress, miljö, vårdbegränsningar och personalbrist kan ha inverkan vid bedömning av patienter.

    Nyckelord: Intensivvårdssjuksköterska, Mobil intensivvårdsgrupp, Vårdbehovsbedömning

  • 46.
    Eriksson, Joakim
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Skoglund, Maja
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av yrkesrelaterad stress som skulle kunna leda till utbrändhet2019Independent thesis Basic level (professional degree), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskans arbete var ofta stressigt och långtidssjukskrivningar bland sjuksköterskor kunde till stor del kopplas till stress. Långvarig stress kunde leda till utbrändhet och tecken på utbrändhet var vanligt förekommande bland sjuksköterskor och försämrade deras arbetsförmåga. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av yrkesrelaterad stress som skulle kunna leda till utbrändhet. Metod: En beskrivande litteraturstudie där studier i databaserna MEDLINE via PubMed och CINAHL söktes med sökorden “Burnout, professional”, “Nurses”, “Experience”, “Qualitative studies”. 10 studier analyserades genom en förenklad tematisk analys. Huvudresultat: Sjuksköterskorna upplevde stress relaterat till påfrestande arbetsmiljö och emotionellt engagemang i vårdandet och dem beskrev positiva och destruktiva hanteringsstrategier. Motgångarnas omfattning och bristen på stöd var anmärkningsvärd hos sjuksköterskorna i studierna. Slutsats: Hög arbetsbelastning, bristfälligt stöd, stort ansvar och emotionellt engagemang i vårdandet framkom som erfarenheter av yrkesrelaterad stress som skulle kunna leda till utbrändhet. Hanteringsstrategierna var varierade och genom att ta del av sjuksköterskors erfarenheter skapades en förståelse för hur sjuksköterskor upplever yrkesrelaterad stress som skulle kunna leda till utbrändhet.

  • 47.
    Eriksson, Madelen
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Krantz, Jaana
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    En beskrivande upplevelse av att leva med utmattningssyndrom: Ett analysarbete utifrån självbiografier2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Utmattningssyndrom klassificeras som stressrelaterad psykisk ohälsa och är ett eskalerande samhällsproblem. Syndromet är mångdimensionellt och kan feldiagnostiseras som depression.

    Syfte: Litteraturstudiens syfte var att utforska och beskriva människors berättelser att ha drabbats av fenomenet utmattningssyndrom utifrån hur det uttrycks i självbiografier.

    Metod: En manifest innehållsanalys av sex självbiografier, med en induktiv kvalitativ ansats.

    Huvudresultat: Att leva med utmattningssyndrom är ett mångfacetterat fenomen som inverkar på hela människan och deras livsvärld. Ofta har de fysiska symtomen negligerats och när kraschen väl kommer är den första rädslan tankar på en fysisk sjukdom. Studien belyser de olika faserna som sker inom människan efter att ha fått diagnosen.

    Slutsats: Utmattningssyndrom är ett eskalerande fenomen som påverkar på såväl individ- som samhällsnivå. Att mer forskning krävs är ett faktum, dock har denna studie belyst utmattningssyndromets många sidor ur de drabbas egna perspektiv. En förhoppning är att den personcentrerade vården ska få en större plats i vårdkontexten för att som distriktssköterska arbeta för att förbättra förutsättningarna för god kommunikation och delaktighet.

  • 48.
    Eriksson, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att genomföra efterlevandesamtal inom den kommunala äldreomsorgen: En intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den palliativa vården upphör inte i och med att patienten avlider utan innefattar även att sjukvården finns som ett stöd till närstående i deras sorgeprocess. En kvalitetsindikator på en god palliativ vård är att närstående erbjuds efterlevandesamtal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor inom den kommunala äldreomsorgen hade av att genomföra efterlevandesamtal. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och en beskrivande design. Åtta sjuksköterskor som arbetade inom äldreomsorgen i en kommun i mellan Sverige intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Huvudresultat: Fyra kategorier och elva subkategorier framkom ur dataanalysen. De fyra kategorierna var; Förberedelser, Utförande av efterlevandesamtal, Innehåll i efterlevandesamtal och Samtalets betydelse för sjuksköterskan. Genomförandet av efterlevandesamtal var en viktig men oprioriterad arbetsuppgift. Förberedelserna inför ett efterlevandesamtal var individuella och samtalens innehåll varierade. Det var en balansgång att hålla samtalet professionellt utan att närstående upplevde att samtalet utfördes på rutin. Efterlevandesamtalen framkallade känslor hos sjuksköterskorna, tillförde sjuksköterskan en uppföljning av vårdtiden och bidrog till att sjuksköterskan växte i sin yrkesroll och gavs en ökad trygghet inför kommande patienter som vårdades i livets slut. Samtalet sågs även som ett avslut på relationen. Slutsats: Efterlevandesamtal behöver synliggöras som en arbetsuppgift. Sjuksköterskorna behöver ha avsatt tid för genomförandet, informeras om vad som förväntas av sjuksköterskan i samband med samtalet och få en ökad kunskap om en bra struktur för samtalet. Om det nås kan det leda till att sjuksköterskor växer i sina yrkesroller och den palliativa vården vid enheten kontinuerligt utvärderas.

  • 49.
    Forsell Eriksson, Jenny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hedblom, Anna-Carin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hur mödrar upplever postpartum depression och mötet med vården2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning.

    Bakgrund: Att bli förälder är en av de största förändringarna i livet och uppfattas som en glädjefull upplevelse i de flesta kulturer. För vissa kvinnor blir den första tiden efter en förlossning istället en tid då de känner sig oroliga, nedstämda och känslomässigt labila. Dessa känslor brukar vara övergående och försvinna inom några veckor. Men för många kan nedstämdheten övergå i förlossningsdepression. På grund av skuld och skam undviker många att söka hjälp och därmed förblir deras depression oftast odiagnostiserad Syfte: Att beskriva mödrars upplevelse av Postpartum depression samt att beskriva hur de upplevde mötet med vårdgivare. Metod: Examensarbetet gjordes som en litteraturstudie uppbyggd på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO användes, med begränsningarna peer-reviewed, max 10 år, tillgänglig via HiG. Huvudresultat: De vanligaste upplevelserna som mödrar kände var skuld och oro över att något skulle hända barnet. Sjuksköterskans attityd gentemot kvinnorna var av stor vikt för huruvida de kände sig trygga nog att berätta om deras tankar och känslor. En förhoppning mödrarna hade var att sjuksköterskan skulle ta upp förlossningsdepression, och på det sättet skulle mödrarna våga öppna sig. På grund av detta så hade mödrarna en önskan om att få träffa en och samma sjuksköterska. Slutsats: Ökad kunskap om PPD till den allmänna sjuksköterskan kan snabbare ge mödrar den vård de behöver. Det första mötet med vården blir en viktig del om kvinnorna ska känna trygghet. Sjuksköterskan bör ha en god kunskap och ett empatiskt bemötande om relationen mellan dom ska bli stärkt.

     

    Nyckelord: Mödrar, Postpartum depression, Upplevelser

  • 50.
    Forsman, Henrietta
    et al.
    Högskolan Dalarna.
    Inger, Jansson
    Göteborgs Universitet.
    Leksell, Janeth
    Högskolan Dalarna.
    Lepp, Margret
    Göteborgs Universitet.
    Sundin Andersson, Christina
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Nilsson, Jan
    Sophiahemmet Högskola.
    Clusters of competence: Relationship between self-reported professional competence and achievement on a national examination among graduating nursing students2020Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 76, nr 1, s. 199-208Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims

    To identify clusters based on graduating nursing students’ self‐reported professional competence and their achievement on a national examination. Furthermore, to describe and compare the identified clusters regarding sample characteristics, students’ perceptions of overall quality of the nursing programme and students’ general self‐efficacy.

    Design

    A cross‐sectional study combining survey data and results from a national examination.

    Methods

    Data were collected at two universities and one university college in Sweden in January 2017, including 179 students in the final term of the nursing programme. The study was based on the Nurse Professional Competence Scale, the General Self‐Efficacy scale and results from the National Clinical Final Examination. A Two‐Step Cluster Analysis was used to identify competence profiles, followed by comparative analyses between clusters.

    Results

    Three clusters were identified illustrating students’ different competence profiles. Students in Cluster 1 and 2 passed the examination, but differed in their self‐assessments of competence, rating themselves under and above the overall median value respectively. Students in Cluster 3 failed the examination but rated themselves at the overall median level or higher.

    Conclusion

    The study illustrates how nursing students’ self‐assessed competence might differ from competency assessed by examination, which is challenging for nursing education. Self‐evaluation is a key learning outcome and is, in the long run, essential to patient safety.

    Impact

    The study has identified clusters of students where some overestimate and others underestimate their competence. Students who assessed their competence low but passed the exam assessed their general self‐efficacy lower than other students. The findings illuminate the need for student‐centered strategies in nursing education, including elements of self‐assessment in relation to examination to make the students more aware of their clinical competence.

1234 1 - 50 of 197
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf