hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 8 of 8
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahmadi, Fereshteh
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Sociologi/Socialt arbete.
    Norberg, Maria
    Socialogiska Institutionen, Uppsala universitet.
    Aggressiv musik som copingstrategi2010Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 87, nr 2, s. 78-86Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I artikeln ”aggressiv musik och coping” diskuteras aggressiv musik (heavy metal, hårdrock, punkrock, hård rap och aggressiv popmusik) som copingstrategi vid den rollkonflikt som kan uppstå i samband med att någon drabbas av cancer. Detta eftersom den sjukroll som tenderar att tillskrivas individen i många fall strider mot den roll personen själv önskar inneha. Diskussionen förs utifrån två fallbeskrivningar hämtade från en studie som fokuserar på musikens roll för personer som drabbats av cancer. I analysen av de två fallbeskrivningarna framgår att aggressiv musik har fungerat som en copingmetod genom att hjälpa informanterna att hantera den ovan nämnda rollkonflikten.

    Emellertid visade analysen på att ålder kan vara en aspekt av betydelse beträffande vid vilken tidpunkt som ett motstånd gentemot sjukrollen växer fram och en konflikt mellan rollerna uppstår. Det är viktigt att se att en copingstrategi är en mötesplats mellan individ och situation. Den är komplex, mångbottnad och högst kontextuell. Diskussionen i denna artikel, vilken förs utifrån detta synsätt, visar på att aggressiv musik, som ofta förknippas med

    aggressivitet och våld, kan verka som en funktionell och högst användbar copingstrategi för unga personer som drabbas av cancer.

  • 2.
    Ahmadi, Fereshteh
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för socialt arbete.
    Tornstam, Lars
    Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.
    De Gamla Flygande Holländarna: Pendlande invandrare med dubbla tillgångar1996Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 7-8, s. 379-384Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 3.
    Burström, Bo
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Macassa, Gloria
    Karolinska Institutet.
    Öberg, Lisa
    Södertörns högskola.
    Bernhardt, Eva
    Stockholm universitet.
    Smedman, Lars
    Karolinska Institutet.
    Barnadödlighet, fattigdom och sanitära reformer2003Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 80, nr 3, s. 209-215Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Trygged, Sven
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Backlund, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Elofsson, Stig
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Vem kan man lita på? Skolelevers förtroende för skolpersonal2013Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 90, nr 4, s. 591-603Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Syftet var att studera skolelevers förtroende för lärare och elevhälsopersonal i förhållande till sociala bakgrundsfaktorer och familjesituation. Elever från mellan-, högstadium samt gymnasieskolan (n=28,798) besvarade enkätfrågor på skoltid. Elevernas svar analyserades med binära logistiska regressioner. Resultatet visar att elever som har förtroende för skolpersonal oftare har förtroende för sina föräldrar, bor med båda föräldrarna och kommer från resursstarka hem. Äldre elever har mer sällan förtroende för skolpersonal än yngre. Äldre elever med invandrarbakgrund har i lägre grad förtroende för skolpersonal än de med svensk bakgrund. Pojkar på högstadiet uppger oftare att de har förtroende för lärare än flickor, medan flickor i högre grad har förtroende för skolsköterska.

  • 5.
    Trygged, Sven
    et al.
    Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan.
    Hedlund, Ebba
    Socialstyrelsen, Stockholm.
    Kåreholt, Ingemar
    Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan.
    Sociala konsekvenser av sjukdom - Exemplet stroke2013Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 90, nr 4, s. 613-629Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Allvarliga sjukdomar kan medföra stora sociala konsekvenser för de drabbade. Konsekvenserna varierar beroende på sjukdom och påverkas av de drabbades socioekonomiska position före insjuknandet. Tre registerstudier om situationen efter en stroke visar att 1)personer med högre utbildning och högre inkomst har större sannolikhet att återkomma i arbete, 2)personer med högre utbildning separerar i lägre utsträckning än personer med lägre utbildning och 3)personer med låga inkomster har en förhöjd risk att avlida i förtid efter en stroke. En fjärde studie, byggd på intervjuer, visar att personer som återgått i arbete efter en stroke har fortsatta besvär med trötthet och sårbarhet. Eftersom sociala orättvisor även skapar ojämlikheter på hälsans område så krävs att insatserna mot stroke sätts in i ett brett socialpolitiskt perspektiv.

  • 6.
    Trygged, Sven
    et al.
    Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan.
    Hedlund, Ebba
    Socialstyrelsen, Stockholm.
    Kåreholt, Ingemar
    Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan; Institutet för gerontologi, Hälsohögskolan Högskolan i Jönköping; ARC Aging Research Centre, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Våldsutsatta kvinnor drabbas av långsiktiga ekonomiska konsekvenser2013Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 90, nr 4, s. 604-612Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Utsatthet för våld kan medföra långvariga konsekvenser. Studien tar upp långsiktiga ekonomiska konsekvenser för våldsdrabbade kvinnor med fokus på behovet av försörjningsstöd. Den sammanfattar två registerstudier som undersökt den ekonomiska utvecklingen för 6085 kvinnor 18-64 år som utsatts för våld som krävt sjukhusvård. Gruppen jämförs med 55 016 kvinnor i befolkningen. Analyser görs med logistiska regressioner. Utsatthet för våld ökar risken för långvariga negativa ekonomiska konsekvenser både för kvinnor med och utan barn. Lågutbildade kvinnor löper störst risk att råka ut för våld men alla som drabbas löper en väsentligt förhöjd risk att behöva försörjningsstöd. Den förhöjda risken kvarstår upp till tio år efter vårdtillfället.

  • 7.
    Trygged, Sven
    et al.
    Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan.
    Kåreholt, Ingemar
    Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan.
    Återgång i arbete bland yngre strokepatienter: effekter av socioekonomisk position2007Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 6, s. 20-26Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 8.
    Tysk, Lennart
    et al.
    Department of Psychiatry, Sandviken Hospital, Sandviken, Sweden .
    Wessén, Bernice
    Sandvikens sjukvårdsdisktrikt, Landstiget Gävleborg.
    Allt färre patienter i sluten psykiatrisk vård: Förändringar i Gästrikland 1985-19931994Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 10, s. 480-483Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Den psykiatriska vården har genomgått genomgripande förändringar på senare år. I Gästrikland genomfördes omorganisationen huvdsakligen under andra hälften av 1980-talet. Då minskades den slutna vården till förmån för en utbyggd och decentraliserad öppen vård. Under 1990-talet förändrades förutsättningarna genom att nya regler får vårdköp mellan sjukvårdsdistrikten infördes. Samtidigt minskade de ekonomiska ramarna. Detta kan ha bidragit till att slutenvården fortsatt att minska. Genom patientinventeringar 1985, innan förändingsarbetet tog fart, 1991, efter sektoriseringens genomförande och 1993, i skedet efter sektoriseringen, kunde förändringar i patientsammansättning och vårdtider avläsas. Drivkraften bakom förändringarna diskuteras.

1 - 8 of 8
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf