Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur offentliga sjukvårdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende på kund- och ekonomiperspektiv.
Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsätt. Data har samlats in från ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning.
Resultat & slutsats: Balanced Scorecard är begränsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv är lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet är begränsat eftersom sjukvården inte kan påverka budget. Kundperspektivet fokuserar på nationella riktlinjer där väntetider har fått ett stort fokus.
Förslag till fortsattforskning: Studien har endast utförts inom ett landsting i Sverige och därför anser vi att fortsatta studier skulle kunna utforska hur andra sjukhus inom andra landsting har anpassat sitt styrkort.
Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med att stärka tidigare forskning kring vilka perspektiv somanvänds inom den offentliga sjukvården samt hur den offentliga sjukvården använder ekonomi och kundperspektivet.