hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 115
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abarghache, Nadia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Johansson, Ellen
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Kan en läshund bidra till att positivt påverka barns läsförmåga?: En metainspirerad innehållsannanlys2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att få en djupare förståelse om på vilket sätt läshunden kan bidra till att förbättra barns läsförmåga. Studien använder sig av en metainspirerad innehållsanalys. Metaanalys användes för att samla in information till studien samt att kunna dra slutsatser om tidigare forskning. Innehållsanalys användes för att skapa teman och kodning, med hjälp av innehållsanalys kan man skapa en djupare mening med textens innehåll. Artiklarna från resultatdelen samlades in från vetenskapliga databaser där alla artiklar är peer-reviewe.

     

    Studien undersöker på vilket sätt kan en läshund bidra till att positivt påverka barns läsförmåga? Är det hunden i sig som påverkar barnets läsförmåga eller är det miljön? Resultat visar på att läshunden påverkar barn positivt både psykiskt, fysiskt och socialt. Resultatet visar även på att det är läshunden som påverkar barnen positivt och inte miljön de vistas i under lästiden. Slutsatsen man kan dra av denna studie är att läshunden visar på en positiv påverkan på barn och har givit oss förståelse om på vilket sätt läshunden påverkar barnen.

  • 2.
    Andersson, Sandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Fysisk aktivitets betydelse för hälsan: Hur arbetar pedagoger inom årskurs 1-3 med detta?2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet fokuserar på fysisk aktivitet och hälsa inom årskurs 1–3. Syftet är att belysa på vilka sätt pedagoger arbetar för att öka elevers förståelse kring fysisk aktivitets betydelse för hälsan och vilken påverkan detta har på eleverna. Urvalsgruppen är verksamma pedagoger. Undersökningen är en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som har kompletterats med ”critical incidents” observationer. Resultatet visar att pedagogerna ofta upprepar fysisk aktivitets betydelse för hälsan för att öka elevernas förståelse kring detta, genom samtal och fysiska aktivitets upplevelser. Kunskap om människokroppen anses även behövas. Slutsatser är att kroppsuppfattning - kunskap om människokroppen, förmåga att använda sin kropp och fysiska aktiviteter - är viktigt för barns förståelse om dess betydelse för hälsan. Studiens resultat ger idéer till pedagoger inom skolan om olika arbetssätt kring fysisk aktivitet för att skapa förståelse, främja hälsosamma vanor och bättre förutsättningar för lärande. Resultatet antyder att elevers totala skolprestationer förbättras av fysisk aktivitet.

  • 3.
    Asp, Monica
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Arbete i glädje och sorg: En kvalitativ studie om arbetsglädje för personal på ett äldreboende2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Behovet av personal inom vård- och omsorg beräknas öka. Personal som arbetar i denna sektor står bakom de flesta av anmälningarna av arbetsskada. Det är betydelsefullt att arbeta förebyggande med arbetsmiljö både för att främja anställdas hälsa och utveckla verksamheter. Personal inom äldreomsorg utför ett viktigt arbete för de äldre som är i behov av vård. Syftet i denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer beskriva vårdpersonalens upplevelse av arbetsklimatet och ha Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang - KASAM som teoretisk modell för att se vad som kan göras för att verka för ett gott arbetsklimat.

    Resultatet visar att den uppskattning personalen får av de boende gör att arbetet upplevs som meningsfullt. Det finns resursbrist i form av personalbrist men även ekonomiska enligt personalens utsagor vilket påverkar hanterbarheten. Personalen upplever att det finns få möjligheter att få utbildning i arbetet och att vidareutbildning i yrket inte lönar sig.

  • 4.
    Becker, Wulf
    et al.
    National Food Administration, Uppsala.
    Lennernäs, Maria
    Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University.
    Gustafsson, Inga Britt
    Department of Culinary Art.
    Haraldsdóttir, Johanna
    Research Department of Human Nutrition, Royal Veterinary/Agricultural University, Copenhagen.
    Nydahl, Margaretha C.
    Department of Domestic Sciences, Uppsala University.
    Vessby, Bengt O. H.
    Unit for Clinical Nutrition Research, Department of Public Health Sciences, Uppsala University.
    Ytterfors, Arne
    Unit for Clinical Nutrition Research, Department of Public Health Sciences, Uppsala University.
    Precoded food records compared with weighed food records for measuring dietary habits in a population of Swedish adults1998Ingår i: Scandinavian Journal of Nutrition/Næringsforskning, ISSN 1102-6480, E-ISSN 1651-2359, Vol. 42, nr 4, s. 145-149Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In a cross-over design, 82 women and men recorded their food intake by a precoded 7-day record book (PR) including both standard portions in household measures and photographs, and a weighed 7-day record (WR), respectively. Single 24-h urine samples, for determination of nitrogen excretion, were collected for 39 subjects during the WR period. Comparing the PR to the WR method, the mean intake of some foods, as cheese, was higher, and bread and vegetables lower. For energy and nutrients, the fat energy percent (E%) was higher, and protein E%, dietary fibre, iron, thiamin, folate, carotene and α-tocopherol were all lower. Protein intake registered by the PR method was 20% lower compared to 24-h urine samples, and 11% lower for the WR method. The results indicate that some of the standard portion sizes, used by the PR method, contributed to the observed differences in food and nutrient intakes. The subjects found it easier and less time-consuming to record their food intake with the PR than with the WR method. The time spent on processing data was reduced by 50% when using the PR method. The results of the study will be used for improvements in the design of the PR for use in large-scale dietary surveys for monitoring dietary habits.

  • 5.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Schemalagt arbete - Hälsofrämjande återhämtningsmönster i schemalagda arbeten: Delområde Färjerederiet2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Schemalagt arbete - Hälsofrämjande återhämtningsmönster i schemalagda arbeten: Delområde Förarprov2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Schemalagt arbete - Hälsofrämjande återhämtningsmönster i schemalagda arbeten: Delområde Trafikledning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Uppfattningar kring hälsofrämjande ledarskap: En mixad studie om jämförelsen mellan första linjens chefers och medarbetares uppfattning av hälsofrämjande ledarskapsaspekter och dess relation till medarbetarnas välbefinnande2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ledarskap har visat sig vara en utav de viktigaste faktorerna för att främja hälsa i arbetslivet. Tidigare forskning betonar att ett hälsofrämjande ledarskap där chefen bland annat är engagerad i de anställdas arbete och tillåter inflytande i beslutstagande ökar medarbetarnas trivsel och välbefinnande i arbetet, samt kan minska risken för sjukskrivning. Det är dock inte alltid chefen når ut med alla delar av sitt ledarskap, vilket kan resultera i ett ”gap” mellan chefens och medarbetarnas uppfattning. Medarbetarna kan då bli omotiverade i arbetet, vilket påverkar såväl individens välbefinnande som företagets och samhällets ekonomi. Syftet med denna studie var att utifrån begreppet hälsofrämjande ledarskap undersöka hur första linjens chefer på ett kommunalt helägt aktiebolag inom energisektorn uppfattade sitt eget ledarskap i jämförelse med medarbetarnas uppfattning av ledarskapet, samt om detta relaterade till medarbetarnas välbefinnande i arbetet. Denna studie är en fördjupning av ett tidigare projekt, GodA och är baserad på tvärsnitts design där både kvantitativa och kvalitativa metoder användes. För att jämföra chefens och medarbetarnas uppfattning av ledarskap användes ett urval av enkätfrågor från GodA. Chefens värdering av sitt ledaskap utifrån hälsofrämjande aspekter undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att det fanns en bred uppfattning kring innebörden av ett hälsofrämjande ledarskap hos cheferna. De upplevde även en viss svårighet i rollen som första linjens chef. Jämförelsen mellan chefens och medarbetarnas uppfattning av ledarskapet resulterade i ett gap, då hälften av grupperna hade en signifikant skillnad. Det fanns även en positiv signifikant korrelation mellan gapet och medarbetarnas välbefinnande, där en större skillnad resulterade i sämre välbefinnande. Då tidigare forskning visat att chefer ofta överskattar sitt ledarskap och att ett gap kan påverka medarbetarnas välbefinnande, är det viktigt att vidare undersöka vad skillnaden kan bero på och hur gapet kan minskas. Det är även relevant att skapa en tydlig definition av ett hälsofrämjande ledarskap i syfte att utveckla hälsofrämjande strategier i arbetet.

  • 9.
    Björklund, Ove
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Åbo Akademi University, Vaasa, Finland.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Åbo Akademi University, Vaasa, Finland.
    Nyström, Lisbet
    Åbo Akademi University, Vaasa, Finland.
    Young Finnish Unemployed Men's Experiences of Having Participated in a Specific Active Labor Market Program2017Ingår i: American Journal of Men's Health, ISSN 1557-9883, E-ISSN 1557-9891, Vol. 11, nr 5, s. 1426-1435Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of the present study was to describe young Finnish unemployed men's experiences of having participated in a specific active labor market program, intended to fight unemployment and offered at a resource center. Fifteen young unemployed Finnish men in the age range 18 to 27 years were interviewed face-to-face. Purposive sampling was used to increase the variation among informants. The interview texts were analyzed using both manifest and latent qualitative content analysis. The present results reported that the young men felt that they, thanks to the program at the resource center, had acquired daily routines and could ultimately believe in the future. The young men described how they now had a structure, economic support, and that they could return to their daily life. The informants also described how they could see new possibilities and believe in oneself. There is a lack of empirical studies assessing the possible impact of active labor market programs on the unemployed based on participants' own experiences. Further research is needed to describe and elucidate in more detail the effects of targeted support measures and the needs of unemployed men of different ages and living in different contexts.

  • 10.
    Bornedal, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Individers uppfattningar av motivation till en viktnedgång samt det sociala stödets inverkan: en fenomenografisk studie2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är hälften av alla män överviktiga, drygt en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn är överviktiga eller feta (Svenska livsmedelsverket, 2010). Med detta i åtanke väcktes tanken angående hur överviktiga individer motiveras i en process av viktnedgång. Syftet med studien var att undersöka uppfattningar av motivation hos överviktiga individer som genomgår en viktminskningsprocess. Vidare var även syftet att undersöka hur dessa individer påverkas av att genomgå en viktminskningsprocess i grupp. Detta är en fenomenografisk studie där intervjuer har genomförts med tre individer som är i en pågående viktminskningsprocess hos ett viktminskningsföretag. Efter en bearbetning av det empiriska materialet kunde tre beskrivningskategorier utläsas, att komma igång, att nå framsteg samt att blicka framåt. Resultatet visade på många skillnader, men också likheter i individernas uppfattningar av motivation. Slutsatsen blev att respondenterna fann motivation i form av ett stort stöd hos gruppen på viktminskningsföretag, vilket var viktigt för dem i deras viktminskningsprocess, samt att en snabb start i början av processen ökar motivationen för den resterande resan

  • 11. Brattberg, Charlotta
    et al.
    Lennernäs, Maria
    National Institute of Public Health.
    Socialtjänstens roll i det förebyggande folkhälsoarbetet1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Byström, Marianne
    et al.
    Department of Work and the Physical Environment, National Institute for Working Life.
    Landström, Ulf
    Statshälsan/Prevab, Department of Work and the Physical Environment, National Institute for Working Life.
    Lennernäs, Maria
    Swedish Dairy Association.
    Kännedom, attityd och levnadsmönster bland högskolestuderande angående kost, motion och trötthet2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Byström, Marianne
    et al.
    Department of Work and the Physical Environment, National Institute for Working Life.
    Neely, Gregory
    Umeå university, National Institute for Working Life.
    Landström, Ulf
    Statshälsan/Prevab, National Institute for Working Life, Umeå.
    Lennernäs, Maria
    Swedish Dairy Association.
    Måltidens inverkan på vakenhet och prestation2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Cuibe, Catarina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Socialsekreterares upplevelse av hur sociala relationer till arbetskollegor påverkar hälsan.: En intervjuundersökning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Författare: Catarina Cuibe

    Titel: Socialsekreterares upplevelse av hur sociala relationer till arbetskollegor påverkar hälsan.

    Kurs: Projektkurs i arbetshälsovetenskap, magisternivå

    Lärosäte: Högskolan i Gävle.

    Socialsekreterare är en yrkesgrupp där sjukskrivningar är vanligt förekommande på grund av tillstånd som orsakats av en pressad arbetssituation. De beskrivningar som ges idag gällande socialsekreterares arbetssituation tyder på att det finns behov av att titta närmare på faktorer som påverkar hälsa hos socialsekreterare. Flera studier visar att sociala relationer till arbetskollegor har betydelse för socialsekreterares hälsa. Det saknas dock en djupare förståelse och förklaring till vad det är i de sociala relationerna som påverkar hälsan utifrån socialsekreterares eget perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever och beskriver de sociala relationerna till arbetskollegor och hur relationerna till arbetskollegor påverkar hälsan. Den metod som använts för att besvara syftet var öppna intervjuer med fem  socialsekreterare. Resultatet visade att känslan av utsatthet och utlämnande reduceras när det finns en stödjande arbetsgrupp. Fungerande relationer till kollegor uppfattades bidra till en känsla av att inte behöva vara ensam med alla svåra bedömningar/beslut, alla tunga möten, den höga arbetsbelastningen och så vidare. Minskad känsla av att vara utlämnad påverkar hälsan genom att det leder till mer energi och ork, mindre stress och oro samt att arbetstrivsel ökar. Denna studie visar vad i de sociala relationerna som är viktiga för hälsa. Den kunskap som studien ger är ett viktigt bidrag till ledning och styrning av socialtjänsten. Genom att veta vilka aspekter av relationerna som är viktiga kan fokus läggas på att arbeta med dessa i arbetsgruppernas olika processer. Detta ökar möjligheten till en välmående organisation med långsiktig ekonomisk hållbarhet.

  • 15.
    Dahlbo, Jonatan
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Intervjuer om hinder och motiv med fjorton tidigare gymtränande fysiskt inaktiva individer2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16.
    Dawson, Marie-France
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Den goda arbetsmiljön: En kvalitativ intervjustudie med förskolepersonal2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Mycket av den tidigare arbetsmiljöforskningen har fokuserat på faktorer som bidrar till ohälsa inom förskolan och mindre ansträngningar har inriktas på att försöka erhålla kunskaper om vad som bidrar till hälsa. Den här studien kommer därför att fokusera på den salutogena arbetsmiljön inom förskolan.  Syfte: Var att undersöka förskolepersonals uppfattningar om och erfarenheter av begreppet god arbetsmiljö i förskolan. Metod: Fyra förskolelärare och fem barnskötare från en fristående förskola och två kommunala förskolor i Stockholms län deltog. Semistrukturerande intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna analyserades med hjälp av fenomenografisk metod och fem beskrivningskategorier samt fjorton underteman skapades. Etiska överväganden beaktades under hela studien.  Resultat: Studiens fem beskrivningskategorier var ett bra ledarskap, god ergonomi, goda miljöer på förskolan, positivt arbetsklimat och hinna vara en bra pedagog. Slutsats: Förskolan har en möjlighet att skapa god arbetsmiljö gällande faktorer som förskolepersonalen själva kan påverka personligen eller inom arbetslaget som till exempel delaktighet och trivsel inom arbetslaget. Det som hindrade förskolan till att skapa god arbetsmiljö var faktorer där enbart chefer, ledningen och politiker kan påverka som icke närvarande chefer och tidsbrist.

  • 17.
    Drangeus, Jessica
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård: Perspektiv på utformning, erfarenheter och effekter2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur olika trädgårdsrelaterade program inom kriminalvård kan vara utformade och hur dessa program påverkar de intagna. Studien är designad som en litteraturstudie kompletterad med intervjuer och erfarenhetsberättelser från intagna och personal på fängelser. I resultatet framkom att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan vara utformade i rehabiliterande syfte, som yrkes- eller utbildningsinriktade program, arbete eller som alternativ till annan sysselsättning. Erfarenheter från personal och intagna samt forskning visar i denna studie att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan gynna de intagna. Hälsoeffekter som framkom var bland annat bättre samarbetsförmåga, ökad socialisering och minskad stress. Forskningen inom detta område är dock ännu i sin linda och kompletterande studier behövs för att kunna fastställa evidens inom området.

  • 18.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Flexibelt arbete: Utveckling och validering av ett kvantitativt frågeformulär2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens teknik möjliggör för anställda att arbeta mer flexibelt i tid och rum, men forskningen ger ännu en oklar bild över om det har en positiv eller negativ inverkan på de anställdas hälsa och välbefinnande. Den här oklarheten kan ha att göra med att det inom forskningen funnits en brist på tillförlitliga enkätbaserade mätinstrument som kan fånga upp hur flexibelt arbete läggs upp och tillämpas i olika företag. Syftet med den här uppsatsen var att utveckla och validitetstesta ett svenskt frågeformulär som kan fånga upp determinanter för- och förekomsten av faktisk flexibilitet hos tjänstemän med olika grad av reglerat arbete. En enkät utvecklades och dess innehålls- och ytvaliditet prövades genom kvalitativa intervjuer med tre personer, samt i diskussioner med referenspersoner. Enkäten skickades därefter ut till 266 tjänstemän inom tre företag med olika grad av flexibelt arbete och besvarades av totalt 92 anställda. En enkel kvalitativ innehållsanalys av intervjuerna och diskussionerna visade att enkäten behövde korrigeras utifrån de fyra temaområdena, begrepp, frågor, struktur/enkätupplägg och omfattning. Efter korrigeringarna indikerade svaren från de anställda på företagen att frågor och begrepp nu hade god innehållsvaliditet och ytvaliditet (> 95 %), men att frågornas struktur/enkätupplägg kunde tydliggöras (16,3 %). Tre Principalkomponentanalyser på enkätdata visade även att tydliga faktorer kunde dras ut för determinanterna, samt för de två delområdena inom faktisk flexibilitet (teknik och uppkoppling; balans mellan arbete- och privatliv), vilket stödjer strukturell validitet. Vidare visade hypotesprövningen att merparten av frågorna om faktisk flexibilitet gav signifikanta skillnader mellan grupper som har olika grad av reglerat arbete, vilket stödjer begreppsvaliditet. Resultaten bör betraktas som ett första steg i utvecklingen av ett svenskt frågeformulär om flexibelt arbete. Den här uppsatsen har genererat flera valida frågeområden som kan inkluderas vid framtida kartläggningar av flexibilitetens samband med hälsa och välbefinnande i arbetet.

  • 19.
    Engberg, Sandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Folkhälsovetenskap.
    Stärka barnens integritet: En kvalitativ studie om hur förskolan arbetar med att stärka barnens integritet och förebygga sexuella kränkningar mot barn2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    2440 cases of sexual child abuse was reported in 2015 in Sweden that is about one out of five children. Research shows that prevention strategies that focus on strengthening children’s integrity have proven effective for helping children recognize abusive behaviors as well as gain confidence to disclose.

       The aim of this study is to investigate and describe the preschools role in strengthening children’s integrity to prevent child abuse, and describe how the work is done. The study has a qualitative approach with mix of semi-structured and unstructured interviews, called a qualitative interview form. This study used a purposive selection, four informants with management position within preschool were interviewed. The interviews were recorded and then transcribed, which will serve as a database for analysis.  For this study a content analysis was chosen.

       The results showed that the preschool work aims to strengthen children’s integrity, but that the pre-schools do not use any specific strategies to strengthen children’s integrity with the aim of preventing child abuse.

    The conclusion showed that the preschool does not work consciously to prevent sexual child abuse, instead they are focusing in strengthening children’s integrity and values.

  • 20.
    Eriksson, Nathalie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Damfotbollsspelares kostintag under 24 timmar retroperspektiv intervjustudie: En tvärsnittundersökning2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka kostintaget hos amatördamfotbollsspelare i division 2, 3 och 5 i mellersta Sverige. Studien är en deskriptiv, empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamlingen bestod av 24 h recall intervjuer och en enkät med bakgrundsinformation om deltagaren. Deltagarnas genomsnittliga kaloriintag beräknades med hjälp av programmet Dietist Net Pro till 1979 kilokalorier/dag utifrån medianvärde, att jämföra med det genomsnittliga rekommenderade dagliga intaget som beräknades till 2137 kcal, (även detta utifrån medianvärdet). Det låga energiintaget bidrog även till att deltagarna inte nådde upp i RDI för järn, folat, vitamin D, kalcium, magnesium och kolhydrater. Det var 19 deltagare som åt mer än genomsnittet av kilokalorier och 21 deltagare som åt under genomsnittskalorierna. Inga statistiska signifikanta skillnader i energi- eller näringsintag kunde påvisas mellan deltagare i olika divisioner eller åldersgrupper. Damfotbollsspelarna i denna studie visade sig äta för lite energi utifrån sitt energibehov, vilket potentiellt kan bidra till näringsbrister, specifikt fråga om järn, folat, vitamin D, kalcium, magnesium och kolhydrater. Detta riskerar leda till försämrad prestationsförmåga vid träning och match, försämrad allmän hälsa och återhämtningen, nedbrytning av kroppen kan förekomma och vardagsorken kan försämras med ett otillräckligt energiintag i relation till träningsfrekvens, intensitet och duration. Denna studie kan vara ett första steg inom Sverige för att förstå att kost och träning är viktiga komponenter för att kunna prestera och orka med längre stunder av ansträngning.

  • 21. Erlandsson, Maja
    et al.
    Lennernäs, Maria
    Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University.
    Månsson, Helena Lindmark
    Mjölk & mejeriprodukter: viktiga näringskällor2005Ingår i: Vaar Foeda, ISSN 0042-2657, Vol. 57, nr 1, s. 30-35Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Forinder, Ulla
    et al.
    Socialhögskolan, Stockholms universitet.
    Lindahl Norberg, Annika
    Uppsala universitet, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Posttraumatic growth and support among parents whose children have survived stem cell transplantation2014Ingår i: Journal of Child Health Care, ISSN 1367-4935, E-ISSN 1741-2889, Vol. 18, nr 4, s. 326-335Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the current study, we investigated the occurrence of posttraumatic growth (PTG) among parents whose children had had stem cell transplantation (SCT) and survived. Although SCT is well established, it remains stressful and dangerous, and SCT is only performed if there is no other choice of treatment to be considered. A questionnaire batteries including the Post-Traumatic Stress Disorder (PTSD) Check List-Civilian version and the Post-Traumatic Growth Inventory were sent out to a cross-sectional national sample of parents of children who had had SCT six months or more before the study. The response rate was 66% (n = 281). The data were analyzed in relation to parents' appraisal of the event, gender, and perceived social support. The results confirm that SCT in childhood is an event of extreme adversity for the parents. Indications of PTSD were found among an important minority of the parents. Nevertheless, a large proportion of the parents had experienced growth as a consequence of the child's illness. Appreciation of life and personal strength were the domains with the highest scores. Moreover, a higher level of PTG was correlated with a higher level of posttraumatic stress and with an experience of the trauma as more severe. In summary, the study indicates that PTG is a relevant concept for this group of parents.

  • 23.
    Gillberg, M.
    et al.
    Public health Sciences, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Pernler, H.
    Public health Sciences, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Nordlund, G.
    Department of Education, University of Umeå , Umeå, Sweden.
    Norberg, H.
    Department of Education, University of Umeå , Umeå, Sweden.
    Lennernäs, Maria
    Swedish Dairy Association, Stockholm, Sweden.
    Longitudinal changes in the sleep habits of Swedish adolescents2006Ingår i: Journal of Sleep Research, ISSN 0962-1105, E-ISSN 1365-2869, Vol. 15, nr Suppl. 1, s. 83-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Sleep habits change during adolescence both for biological and psychological/social reasons. Longitudinal studies on suchhabits are, however, scarce. The aim of the present study was toinvestigate the longitudinal changes of subjective sleep habits in Swedish adolescents.

    Method: The present study was part of a larger investigation mainlyon food habits that originally included all (about 2500) 14 year oldfrom three representative middle-sized Swedish towns. The adolescents filled in questionnaires at 14, 15 and 18 years of age. The 638 adolescents that answered all the questions on their sleephabits at each of the three occasions were included in the present study.

    Results and discussion: The adolescents developed later weekday bed- and rise times with increasing age (bedtimes from 22:35 h to23:20 h; risetimes from 06:50 h to 07:05 h). Consequently, time inbed on weekday nights decreased (from 8:15 h to 7:45 h). On weekends the adolescents went to bed later (around 2 h) and stayed in bed longer (around 1:20 h) than during the weekdays. Weekend time in bed decreased with increasing age. Differences between genders indicated that the changes observed were more obvious among boys. A dropout analysis implied that those adolescents that only participated at one occasion (at the age of 14) or at two occasions (at 14 and 15 years of age), respectively, went to bed later, woke up later and had shorter sleep compared to those who participated at all three occasions. Hence, the results might not be completely representative.

    Conclusions: A delay of bedtimes and of shortening of sleep duration as a function of age was observed. Weekend changes showed a delay of bedtimes and a (presumably) compensatory increase in sleep duration. Boys seemed 'worse off'.

  • 24.
    Graaf, Cees De
    et al.
    Department of Human Nutrition, Wageningen Agricultural University.
    Gaag, Monique A. Van Der
    Department of Human Nutrition, Wageningen Agricultural University.
    Kafatos, Anthony George
    School of Health Sciences, University of Crete.
    Lennernäs, Maria
    Uppsala, Sweden.
    Kearney, John M.
    Institute of European Food Studies, Trinity College, Dublin.
    Stages of dietary change among nationally-representative samples of adults in the European Union1997Ingår i: European Journal of Clinical Nutrition, ISSN 0954-3007, E-ISSN 1476-5640, Vol. 51, nr Suppl. 2, s. S47-S56Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To investigate the distribution across the different stages of change for each of the 15 participating European countries, and the effect of socio-demographic variables such as sex and education on this distribution. Also to assess the relationships between stages of change and influences of food choice, and other variables. Design: A cross-sectional study in which quota-controlled, nationally-representative samples of approximately 1000 adults from each country completed a face-to-face interview-assisted questionnaire. Setting: The survey was conducted between October 1995 and February 1996 in the 15 member states of the European Union. Subjects: 14,331 subjects (aged 15 y upwards) completed the questionnaire. Data were weighted by population size for each country and by sex, age and regional distribution within each member state. Subjects were divided into five different categories according to their attitudes towards 'changing their eating habits in order to eat healthier': (1) Precontemplation; do not consider any changes, (2) Contemplation; consider changes, (3) Decision; make plans to change, (4) Action; carry out the changes, and (5) Maintenance; maintained changes for more than six months. Results: 52% of the subjects were in the precontemplation stage, whereas 31% of the subjects were in the maintenance stage. Two, one, and seven percent of subjects were in the contemplation, decision and action stage, respectively. In the Mediterranean countries, and in Germany, there were more people (55-64%) in the precontemplation stage, whereas in the Scandinavian countries there were less people in precontemplation stage (20-38%). The opposite was true for the maintenance stage, whereas women and people with a higher education level tended to be more in the maintenance stage. With respect to influences on food choice, subjects in precontemplation stage found that taste was more important, whereas people in maintenance stage found that health was more important. Conclusions: The stages of change model makes a useful distinction between people with different attitudes towards nutrition and health. Nutrition education can benefit from this distinction.

  • 25.
    Gullsby, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Motivation och livsstilsförändring: En kvalitativ intervjustudie om tre kvinnors motivation till att vara fysiskt aktiva som barn och som vuxna.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hälsorelaterade sjukdomar ökar och medicinska kostnader för samhället växer. Mycket av detta skulle kunna förebyggas med ett hälsosammare levnadsmönster. Samtidigt visas det att barn i skolan har mindre motivation till fysisk aktivitet än tidigare. Denna studie vill undersöka om de yttre, inre och autonoma motivationsfaktorer som fått några vuxna att göra livsstilsförändringar är desamma som motiverade dem att vara fysiskt aktiva som unga. Syftet är också att studera vad som motiverar dessa vuxna att fortsätta var fysiskt aktiva. Tre semistrukturerade kvalitativa studier genomfördes på en träning- och motionsanläggning i mellersta Sverige. Målgruppen var tre stycken medelålders kvinnor som varit fysisk aktiv som unga men som haft ett uppehåll för att sedan göra en livsstilsförändring och börja med fysisk aktivitet. Resultaten i studien visar att samtliga deltagare motiverats av positiv inre och yttre motivation som unga och att den autonoma motivationsfaktorn ”glädje” är viktigaste delen för dem både när de var yngre och som vuxen. Positiv motivation och en fördomsfri miljö fick dem att fortsätta träna efter livsstilsförändringen.

  • 26.
    Hallebjörk, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Vad i Hälsoprofilbedömning motiverar människor att göra en livsstilsförändring?: En kvalitativ intervjustudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Stor del av människors hälsa och flertalet sjukdomar beror på människors ohälsosamma levnadsvanor. Metoden hälsoprofilbedömning (HPB) har visat ge stora positiva hälsoeffekter. Med mätningar, konditionstest på cykel och motiverande samtal läggs fokus på nuläge och förändring för att motivera deltagare till livsstilsförändring.

    Syfte Syftet med studien är att undersöka vad personer som gjort en HPB upplever som motiverande till förändring av livsstil.

    Metod Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fyra kvinnor som hade genomfört HPB högst en månad innan intervjuerna genomfördes. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys.

    Resultat Det visade sig att både inre och yttre faktorer påverkade motivation till förändring hos informanterna. Efter att ha gjort HPB kunde informanterna se möjligheterna till förändring utifrån sina egna förutsättningar, att det krävs mindre ansträngning än de trott för att få positiva effekter på hälsan, samt att de nu kunde se hur livsstilen påverkar hälsan.

    Slutsats Mätningarna och konditionstestet är en motiverande faktor där informanterna får bekräftat vad resultatet är, medan MI är en viktig del för att deltagarna ska veta hur de själva ska gå tillväga för att genomföra en förändring utifrån sina egna förutsättningar. HPB som helhet är en bra metod för livsstilsförändring.

  • 27.
    Hedqvist, Izabelle
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för folkhälso- och idrottssvetenskap.
    Äldres upplevelser av salutogen fokuserad vård- och omsorg2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     Sammanfattning  Syftet med denna studie var att undersöka hur äldre människor upplever hur det salutogenfokuserade arbetet fungerar på deras vård- och omsorgsboende samt hur deras mående påverkas av det. Studien var av induktiv ansats med semi- strukturerade intervjuer. Urvalet i studien var fyra informationsrika respondenter som bodde på ett vård- och omsorgsboende som arbetade utifrån ett salutogent förhållningssätt. En manifest innehållsanalys gjordes för att få fram kategorier av resultatet. Resultatet av studien visade att salutogent arbete medförde ett bra mående, innehållsrika dagar, självbestämmande och individanpassade dagar. Dock visade resultatet att det salutogena arbetet också hade brister i form av inte tillräckligt anpassade aktiviteter och att de boende upplevde att personalen hade för mycket att göra. Slutsatsen av studien var att salutogent förhållningssätt inom vård- och omsorg gav de äldre ett bra mående med innehållsrika dagar med självbestämmande. Resultatet visade även att det fortfarande finns en del kvar att arbeta med för att uppnå en optimal salutogen omsorg för den äldre.

  • 28.
    Heiden, Marina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Widar, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Wiitavaara, Birgitta
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Boman, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Psykologi.
    Telecommuting in academia – associations with health and well-being among staff2018Ingår i: Annals of Work Exposures and Health, ISSN 2398-7308Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 29.
    Heiden, Marina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Trunk and upper arm postures in paper mill work2019Ingår i: Applied Ergonomics, ISSN 0003-6870, E-ISSN 1872-9126, Vol. 70, s. 90-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to assess postures andmovements of the trunk and upper arm during paper mill work, and to determinethe extent to which they differ depending on method of assessment. For each oftwenty-eight paper mill workers, postures and movements were assessed duringthree full shifts using inclinometer registration and observation from video. Summary metrics for each shift, e.g.,10th, 50th, and 90th posture percentile, were averagedacross shifts and across workers. In addition, the standard deviation between workers,and the standard deviation between shifts within worker were computed. The resultsshowed that trunk and arm postures during paper mill work were similar to otheroccupations involving manual materials handling, but the velocity of armmovements were lower. While postures determined by inclinometry and observationwere similar on a group level, substantial differences were found betweenresults obtained by the two methods for individual workers, particularly for extremepostures. Thus, measurements by either method on individuals or small groupsshould be interpreted with caution.

  • 30.
    Hellbom, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Ledarskap i offentlig sektor: Organisationsfaktorer, ledarskapsmodeller, förutsättningar och medarbetarens hälsa2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to examine leadership in the public sector based on leadership models, organizational factors, conditions and health of employees. The study was divided into sub-study one and two. In sub-study one the design was an observational study using cross sectional design in which 67 first line managers in the public sector answered a survey about conditions and leadership models. Sub-study two was an observational study using case-control design focusing on a health promoting leadership intervention in the municipal sector. Two semi-structured interviews and 41 surveys were collected. The first-line managers in each group were interviewed and their employees had to answer a questionnaire.  The results showed that there is a difference between first line managers’ conditions in the public sector. Further, the result showed that there is a significant difference in how intervention group and control group estimate demand, control and structure-oriented leadership. But it is difficult to say if the differences only depend on the intervention or other factors. 

  • 31.
    Helmer, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Socialsekreterares värdering av olika arbetsmiljöfaktorers betydelse för en god arbetsmiljö2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Socialsekreterare är en utsatt yrkesgrupp som det kommit negativa signaler från på senare tid vad gäller deras arbetsmiljö och arbetssituation. En stor andel sjukfrånvaro, hög personalomsättning och svårigheter till nyrekrytering kan få allvarliga konsekvenser för yrkesgruppen. Det finns en hel del forskning som visar på att arbetsmiljön har betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Strategier för hälsoarbete i Sverige kopplat till arbetsplatsen har i allt större utsträckning antagit en hälsofrämjande utgångspunkt i stället för att enbart vara riskorienterade. Forskning med fokus på främjande av hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen visar att faktorer som sociala relationer, möjlighet att påverka sin arbetssituation och ledarskap har betydelse i många olika typer av verksamheter. Om arbetsgivaren har kännedom om vilka arbetsmiljöfaktorer som socialsekreterare bedömer som viktigast för sitt välbefinnande i arbetet, där det även tas hänsyn till om det skiljer sig något i bedömningen mellan yngre och äldre personer, skulle riktade arbetsmiljöinsatser som främjar en hälsosammare arbetssituation för socialsekreterarna kunna identifieras och initieras från arbetsgivarens sida. En kvantitativ studie genomfördes som riktade sig till socialsekreterare anställda vid några av stadsdelsförvaltningarna inom Malmö Stad. En enkät skickades ut till 34 socialsekreterare med frågor och påståenden om olika arbetsmiljöfaktorers betydelse för deras välbefinnande och i vilken grad de ansåg att dessa förekom på arbetsplatsen. Enkäten besvarades av 17 personer. Resultaten från studien visade att kommunikation och ledarskap var de två teman som hade störst betydelse för socialsekreterarnas välbefinnande i arbetet. Resultaten visade också på en diskrepans avseende förhållandet mellan hur viktigt påståendena i enkäten ansågs vara och i vilken grad de förekom på arbetsplatsen vilket pekar på utvecklingsmöjligheter. Däremot kunde det inte påvisas någon skillnad mellan hur yngre och äldre bedömde vikten av de olika arbetsmiljöfaktorernas betydelse för deras välbefinnande i arbetet. Fler studier med olika infallsvinklar av hur kommunikation och ledarskap påverkar socialsekreterares välbefinnande i arbetet skulle kunna bidra till att identifiera lämpliga arbetsmiljöinsatser för en förbättrad arbetssituation för socialsekreterare.

  • 32.
    Holm, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Elevernas upplevelse av hälsa, stress och avslappningsövningar i en skola som aktivt arbetar med avslappning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever stress, hälsa och avslappningsövningar, i en skola där lärarna aktivt arbetar med hälsofrågor och avslappningsmetoder med eleverna. Undersökningen utgår från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Totalt nio elever intervjuades, tre elever från tre olika klasser. Vidare intervjuades de tre klasslärarna om hur de arbetar med hälsorelaterade frågor och strategier, för att förebygga stress hos elever. Lärarna beskrev tre olika avslappningsmetoder som används med eleverna. Två av metoderna utförs oftast och massage, som är en av dessa, är mest omtyckt bland eleverna. Både lärarna och några elever upplevde att avslappningsmetoderna sänker  ljudnivån på timmarna samt ger ett vänligare klimat i klassen. Eleverna upplever att de lär sig om hälsa och dess betydelse. Resultatet visade att eleverna själva tycker att de inte är stressade och att de har en god hälsa, sover bra samt äter bra mat i skolan. Slutsatsen är att eleverna som går på en skola som aktivt arbetar med hälsofrågor och avslappningsmetoder inte upplever sig stressade. Resultaten i denna studie kan ge idéer till andra verksamma lärare hur man kan arbeta för att förebygga uppkomsten av stress.

  • 33.
    Holmbäck, Ulf C.
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Clinical Nutrition and Metabolism, Uppsala University.
    Forslund, Anders H.
    Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University Hospital.
    Forslund, Jeanette M.
    Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University Hospital.
    Hambræus, Leif M.
    Department of Biosciences, Unit for Preventive Nutrition, Karolinska Institute.
    Lennernäs, Maria
    Institutet för psykosocial medicin (IPM), Avdelningen för stressforskning, Karolinska institutet.
    Löwden, Arne
    Stockholm University, Stress Research Institute.
    Stridsberg, Mats
    Department of Medical Science and Clinical Chemistry, Uppsala University Hospital.
    Åkerfeldt, Torbjörn
    Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University Hospital.
    Åkerstedt, Torbjörn
    National Institute for Psychosocial Factors and Health, Karolinska Institutet, Avdelningen för stressforskning, Karolinska institutet.
    Changes in blood lipid profile and endocrine response as a result of an isocaloric high carbohydrate or high-fat diet in consideration of circadian rhythm2001Ingår i: The FASEB Journal, ISSN 0892-6638, E-ISSN 1530-6860, Vol. 15, nr 4, s. A640-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 34.
    Holmbäck, Ulf C.
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Clinical Nutrition and Metabolism, Uppsala University.
    Forslund, Anders H.
    Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University Hospital, Clinical Chemistry Laboratory, Department of Medical Sciences, Uppsala University Hospital.
    Forslund, Jeanette M.
    Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University Hospital, Swedish Dairy Association, Karolinska Institute.
    Hambræus, Leif M.
    Department of Biosciences, Unit for Preventive Nutrition, Karolinska Institute, IPM - National Institute of Psychosocial Medicine, Karolinska Institutet.
    Lennernäs, Maria
    Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University Hospital.
    Löwden, Arne
    Stockholm University, Stress Research Institute, Swedish Dairy Association, Karolinska Institute.
    Stridsberg, Mats
    Department of Medical Science and Clinical Chemistry, Uppsala University Hospital, IPM - National Institute of Psychosocial Medicine, Karolinska Institutet.
    Åkerstedt, Torbjörn
    National Institute for Psychosocial Factors and Health, Karolinska Institutet, Avdelningen för stressforskning, Karolinska institutet, IPM - National Institute of Psychosocial Medicine, Karolinska Institutet.
    Metabolic responses to nocturnal eating in men are affected by sources of dietary energy2002Ingår i: Journal of Nutrition, ISSN 0022-3166, E-ISSN 1541-6100, Vol. 132, nr 7, s. 1892-1899Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Because night work is becoming more prevalent, we studied whether feeding at different times of a 24-h period would elicit different metabolic responses and whether dietary macronutrient composition would affect these responses. Seven men (26-43 y, 19.9-26.6 kg/m2) consumed two isocaloric diets, in a crossover design. The diets were a high carbohydrate (HC) diet [65 energy % (E%) carbohydrates, 20E% fat] and a high fat (HF) diet (40E% carbohydrates, 45E% fat). After a 6-d diet-adjustment period, the men were kept awake for 24 h and the food (continuation of respective diet) was provided as six isocaloric meals (i.e., every 4 h). Energy and substrate turnover, heart rate, mean arterial pressure (MAP), blood glucose, triacylglycerol (TAG), nonesterified fatty acid (NEFA) and glycerol were measured throughout the 24-h period. Significantly higher energy expenditure and NEFA concentration, and lower blood glucose and TAG concentrations were observed when the men consumed the HF diet than when they consumed the HC diet. Significant circadian patterns were seen in body and skin temperature (nadir, 0400-0500 h). When the men consumed the HF diet, significant circadian patterns were seen in fat oxidation (nadir, 0800-1200 h; plateau, 1200-0800 h), heat release (nadir, 0800-1200 h; plateau, 1600-0800 h), heart rate (nadir, 0000 h), blood glucose (nadir, 0800-1200 h; peak, 0000-0400 h), NEFA (nadir, 0800-1200 h; peak, 1200-2000 h) and TAG (nadir, 0800-1200 h; peak, 0400-0800 h) concentrations. Energy expenditure, carbohydrate oxidation, MAP and glycerol concentration did not display circadian patterns. Unequal variances eradicated most circadian effects in the HC-diet data. The increased TAG concentration in response to feeding at 0400 h might be involved in the higher TAG concentrations seen in shift workers. Distinct macronutrient/circadian-dependent postprandial responses were seen in most studied variables.

  • 35.
    Holmbäck, Ulf C.
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Clinical Nutrition and Metabolism, Uppsala University.
    Forslund, Anders H.
    Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University Hospital.
    Forslund, Jeanette M.
    Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University Hospital.
    Hambræus, Leif M.
    Department of Biosciences, Unit for Preventive Nutrition, Karolinska Institute.
    Lennernäs, Maria
    Institutet för psykosocial medicin (IPM), Avdelningen för stressforskning, Karolinska institutet.
    Åkerfeldt, Torbjörn
    Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University Hospital.
    Löwden, Arne
    Stockholm University, Stress Research Institute.
    Åkerstedt, Torbjörn
    National Institute for Psychosocial Factors and Health, Karolinska Institutet, Avdelningen för stressforskning, Karolinska institutet.
    Changes in energy expenditure and substrate utilization as a result of a nigh carbohydrate or high fat diet in consideration of diurnal rhythm2000Ingår i: The FASEB Journal, ISSN 0892-6638, E-ISSN 1530-6860, Vol. 14, nr 4, s. A790-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 36.
    Holmbäck, Ulf C.
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Clinical Nutrition and Metabolism, Uppsala University, Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University Hospital.
    Forslund, Anders H.
    Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University Hospital.
    Löwden, Arne
    Stockholm University, Stress Research Institute, Institutet för psykosocial medicin (IPM), Avdelningen för stressforskning, Karolinska institutet.
    Forslund, Jeanette M.
    Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University Hospital.
    Åkerstedt, Torbjörn
    National Institute for Psychosocial Factors and Health, Karolinska Institutet, Avdelningen för stressforskning, Karolinska institutet, Department of Biosciences, Unit for Preventive Nutrition, Karolinska Institute.
    Lennernäs, Maria
    Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University Hospital.
    Hambræus, Leif M.
    Department of Biosciences, Unit for Preventive Nutrition, Karolinska Institute.
    Stridsberg, Mats
    Department of Medical Science and Clinical Chemistry, Uppsala University Hospital.
    Endocrine responses to nocturnal eating: Possible implications for night work2003Ingår i: European Journal of Nutrition, ISSN 1436-6207, E-ISSN 1436-6215, Vol. 42, nr 2, s. 75-83Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Night work is becoming more common and shift workers display several metabolic disturbances. Aim: To study the endocrine responses in relation to time of day during a 24-h period and how dietary macronutrient composition affects these responses. Design: Seven males (26-43 y and 19.9-26.6 kg · m-2) were studied in a crossover design. Isocaloric diets described as highcarbohydrates (HC; 65 energy percent (E%) carbohydrates and 20E% fat) or high-fat (HF; 40E% carbohydrates and 45E% fat) were given. After a 6-day diet adjustment period, the subjects were kept awake for 24 h in a metabolic unit and were served an isocaloric meal (continuation of respective diet) every 4-h. Blood samples were taken throughout the 24-h period. Results: Insulin and leptin responses to meal intake differed with respect to time of day (p ≤ 0.05). Time of day affected glucagon, thyroid stimulating hormone (TSH), free thyroxin (fT4), total triiodothyronine (tT3), cortisol, chromogranin A (CgA) and pancreatic polypeptide (PP) concentrations (p ≤ 0.05). Meal intake decreased cortisol concentration after meals at 0800, 1200 and 0400 but not at 1600, 2000 and 0000 h. The PP's postprandial increase was greater during 0800-1600 h compared to 2000-0800 h. With the HC meals, lower glucagon and CgA concentrations (p ≤ 0.05), and a tendency for lower tT3 concentrations (p = 0.053) were observed compared to the HF meals. Conclusion: Insulin, PP, TSH, fT4, cortisol and leptin responses to meal intake differed with respect to time of day. The decreased evening/nocturnal responses of cortisol and PP to meal intake indicate that nocturnal eating and night work might have health implications.

  • 37.
    Holmbäck, Ulf C.
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Clinical Nutrition and Metabolism, Uppsala University, Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University Hospital.
    Löwden, Arne
    Stockholm University, Stress Research Institute, Institutet för psykosocial medicin (IPM), Avdelningen för stressforskning, Karolinska institutet.
    Åkerfeldt, Torbjörn
    Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University Hospital.
    Hambræus, Leif M.
    Department of Biosciences, Unit for Preventive Nutrition, Karolinska Institute.
    Lennernäs, Maria
    Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University Hospital.
    Forslund, Jeanette M.
    Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University Hospital.
    Åkerstedt, Torbjörn
    National Institute for Psychosocial Factors and Health, Karolinska Institutet, Avdelningen för stressforskning, Karolinska institutet, Department of Biosciences, Unit for Preventive Nutrition, Karolinska Institute.
    Stridsberg, Mats
    Department of Medical Science and Clinical Chemistry, Uppsala University Hospital.
    Forslund, Anders H.
    Department of Medical Sciences, Nutrition, Uppsala University Hospital.
    The human body may buffer small differences in meal size and timing during a 24-h wake period provided energy balance is maintained2003Ingår i: Journal of Nutrition, ISSN 0022-3166, E-ISSN 1541-6100, Vol. 133, nr 9, s. 2748-2755Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Because ∼20% of the work force in the industrialized world have irregular working hours, it is pertinent to study the consequences of eating at irregular, especially nighttime hours. We studied the postprandial responses during nocturnal fasting vs. e+ating throughout a 24-h wake period. Seven healthy males were studied twice in a crossover design. After a 6-d diet adjustment period [high fat diet, 45 energy percent (en%) fat, 40 en% carbohydrates)] with sleep from 2300 to 0700 h, the men were kept awake for 24 h at the metabolic ward and given either 6 isoenergetic meals, i.e., every 4 h (N-eat) or 4 isoenergetic meals from 0800 to 2000 h followed by a nocturnal fast (N-fast), with the same 24-h energy intake. Energy expenditure, substrate utilization, activity, heat release, body temperature and blood variables were measured over 24 h. Energy expenditure and blood glucose, triacylglycerol, insulin and glucagon concentrations were lower and nonesterified fatty acids concentrations were higher during the nocturnal fast than during nocturnal eating (P < 0.05); however, no 24-h differences between the protocols were apparent. Nocturnal fasting slightly altered the secretory patterns of the thyroid hormones and cortisol (P < 0.05). We found no clear indication that it would be more favorable to ingest few larger daytime meals than smaller meals throughout the 24-h period. The body seems to be able to buffer small differences in meal size and timing provided energy balance is maintained

  • 38.
    Holmström, Ida
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Känsla av sammanhang i förhållande till ålder, egenupplevd sjukdomsbild och hälsotillstånd hos en grupp individer med reumatiska sjukdomar2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 39.
    Hydén, Anders
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Lära sig hantera smärta och förändra sjukskrivningsmönstret2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Hydén, Anders
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Projekt Resursrehab: En utvärdering av ett Dagmar - och Finsamfinansierat rehabiliteringsprojekt vid Söderhamns rehabiliteringsenhet, primärvården Hälsingland2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bergsten, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Flexibelt arbete - Hälsofrämjande interventioner för en hållbar digitalisering: Delområde Centrala funktioner2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bergsten, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Flexibelt arbete - Hälsofrämjande interventioner för en hållbar digitalisering: Delområde Investering2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bergsten, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Flexibelt arbete - Hälsofrämjande interventioner för en hållbar digitalisering: Delområde IT2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bergsten, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Flexibelt arbete - Hälsofrämjande interventioner för en hållbar digitalisering: Delområde Planering2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bergsten, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Flexibelt arbete - Hälsofrämjande interventioner för en hållbar digitalisering: Delområde Resultatenheterna Färjerederiet, Trafikverksskolan, Fordonsresurser och Förarprov2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bergsten, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Flexibelt arbete - Hälsofrämjande interventioner för en hållbar digitalisering: Delområde Stora projekt2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bergsten, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Flexibelt arbete - Hälsofrämjande interventioner för en hållbar digitalisering: Delområde Trafikledning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bergsten, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Flexibelt arbete - Hälsofrämjande interventioner för en hållbar digitalisering: Delområde Underhåll2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Jansson, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Hammarberg, Marie
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    En studie om kvinnlig omsorgspersonals upplevelse av chefens stöd vid långtidssjukskrivning.2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 50.
    Jeppsson Levin, Jennifer
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Restaurangpersonals upplevelse av sexuella trakasserier i arbetsgruppen: En semistrukturerad intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Restaurangbranschen beskrivs ofta som en bransch med hårt och otrivsamt klimat. Av alla branscher är restaurangbranschen den bransch där minst är nöjda med sitt arbete samt utsätts de för flest sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier inom arbetslivet är ett uppträdande av sexuell natur som kränker en annan arbetstagare. Sexuella trakasserier kan påverka arbetshälsan både fysiskt och psykiskt och kan yttra sig genom ångest, rädsla, trötthet, huvudvärk och depression. Tidigare forskning kring sexuella trakasserier mellan arbetstagare och chefer var begränsat vilket tyder på att det behövs ökad kunskap och forskning kring det. Tidigare forsknings resultat påvisar att sexuella trakasserier inom restaurangbranschen beror på makt, att det är en form av maktutövande. För att få förståelse om problematiken och restaurangpersonalen upplevelse om sexuella trakasserier genomfördes en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk ansats. Syftet var att undersöka upplevelsen av sexuella trakasserier bland anställda i restaurangbranschen. Resultatets essens kan beskrivas som en acklimatiseringsprocess där sexuella trakasserier upplevs som en skämtsam jargong med sexuella kommentarer, essensen utrycks samt genom en rädsla när det kommer till att anmäla sexuella trakasserier. Rädslan kring att anmäla utrycks som att informanterna är rädda för ryktesspridning, att mista gemenskapen eller att bli utfryst från kollegor/restaurangbranschen. Jargongen och rädslan blir tillslut en del av vardagen och informanterna beskriver sig att inte tänka på det längre, sexuella trakasserier blir efter en tid normalt. En normalisering sker utav sexuella trakasserier där informanterna beskriver att de inte uppmärksammar sexuella trakasserier på samma sätt längre. Informanterna beskriver det som att gränserna har flyttats eller suddats ut när det kommer till sexuella trakasserier, det har blivit en självklar del av arbetsmiljön och restaurangbranschen. Jargongen, rädslan och normaliseringen av sexuella trakasserier kan beskrivas som en acklimatiseringsprocess. Informanterna har acklimatiserat sig till en arbetsmiljö som inkluderar sexuella trakasserier.

123 1 - 50 av 115
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf