hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Berglund, Jenny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Dahlberg, Moa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Digital HR: Vilka effekter har digitaliseringen på de anställda och deras relationer?2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och Syfte: Digital HR är ett system för verksamhetsstyrning där digitala verktyg används för att hantera verksamhetens mänskliga resurser. Tidigare forskning menar att det finns en brist på forskning gällande användande av digital HR ur de anställdas perspektiv och även hur relationerna påverkas. Studiens syfte är därmed att öka förståelsen för hur anställda upplever användandet av digital HR, samt vilka effekter användandet kan ha på relationer i verksamheter.

    Metod: Studien antar ett hermeneutiskt perspektiv med inspiration från aktörssynsättet. Forskningsansatsen har en abduktiv inriktning där en kvalitativ forskningsdesign har använts med tio semistrukturerade intervjuer.

    Resultat & slutsats: Studien visar att digitala HR-verktyg uppfattas som ett värdefullt stöd i arbetet, men ibland med en ökad arbetsbelastning. Vidare visar studien att relationerna bara till viss del har påverkats av digital HR och då främst genom att kommunikationen till större del sker digitalt. Studien visar även att ingenting kan ersätta det personliga mötet.

    Förslag till fortsatt forskning: Studien kunde ha utvecklats än mer om ansvariga intervjuats över motiveringen till nuvarande digitala HR-verktyg. Det för att se chefers upplevelser av de aktuella lösningarna, men även för att se om de reflekterat över andra alternativ. Vi anser därför att fortsatt forskning kan ge ett bidrag genom att studera ämnet från ett chefsperspektiv, eftersom det finns en brist på forskning även ur det perspektivet.  

    Uppsatsens bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att digital HR ökar känslan av trygghet och kontroll i arbetet, men att det även kan öka arbetsbelastningen. Studien visar även att en digital relation ses som en möjlighet att få en relation till fler i organisationen. Sett till det praktiska huvudbidraget ges rådet att satsa på en genomgående utbildning i systemen. Ytterligare praktiska bidrag är att ha alternativa lösningar när tekniken inte fungerar och att fler organisationer borde överväga att använda digital HR som ett sätt att samla allt gällande personalen på ett ställe.

  • 2.
    Forsell, Philip
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Gaming and School Langauge: A study of gamers’ use of a second language and attitudes towards English during online gaming and in the classroom2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This research paper investigates the language that is used by upper secondary students both in gaming and in school related situations. The overarching aim is to compare the language that students in upper secondary school use during online gaming and in classroom situations and how one influences the other and what attitudes students have regarding spoken English during online gaming and in the classroom. A questionnaire was used to gather information about the students’ gamer habits and how they perceive the connection between online games and second language learning. The results provided by the questionnaire showed that there is a positive attitude among the students regarding how online games can provide opportunities for expansion of a second language vocabulary. Many of the students felt that the online sphere provided a more secure and more accessible setting for learning than what their school could give them. It also showed that second language learning through online gaming is possible, but at the same that the language provided through online games has limited use in for example a school environment. Words and phrases that the students have picked up from online gaming are in many cases not useful outside of the speech community of gamers. Therefore, the conclusion that was made was that online gaming is a large part of many students’ second language learning and that many students feel that is a more accessible way to learn a second language. Therefore, a didactic implication is that it is important that teachers start to include online gaming language in their education.

  • 3.
    Frölin Hagström, Hanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Larsson, Emelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Digitala medel i förskolan: Förskolepedagogers uppfattningar och erfarenheter av IKT i förskolan2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Avsikten med undersökningen var att få djupare kunskap kring IKT i förskolan, hur IKT används samt de pedagogiskt ansvariga i förskolans egna perspektiv och åsikter kring IKT som ett hjälpmedel i verksamheten. Detta har uppnåtts via en enkätundersökning där det både funnits öppna frågor såväl som slutna frågor. De frågeställningar vi haft och använt oss av i denna studie är följande;

    - Vilka digitala medel finns det på förskolorna?

    - Hur använder de pedagogiskt ansvariga sig av IKT i förskolan?

    - Vad är de pedagogiskt ansvarigas syn på digitala medel som verktyg i förskolan?

    Resultatet visar att de pedagogiskt ansvariga i förskolan är generellt positiva till användandet av digitala medel i verksamheten. Samtidigt upplever de flesta att de inte har tillräckligt med kunskap och utbildning för att bedriva en pedagogisk verksamhet där digitala medel används som stöd.

  • 4.
    Jansson, Alexsandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Nguyen, Thanh
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Effektiv kommunikation genom digitala kanaler: En undersökning om användandet av lärplattformar inom gymnasieskolan2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det svenska skolväsendet har sedan 2000-talet fått övergripande stöd från regeringen för att utveckla den digitaliserade undervisningsformen. Trots detta har upprepande årsrapporter kring IT-användning i skolan visat på brister inom användarkunskap och IT-kompetens utvecklingsmöjligheter. Syftet med denna studie är att kartlägga hur digitala lärplattformar används och varför den digitala kommunikationen mellan lärare och elever inte uppnått förväntade resultat. Följande forskningsfrågor har varit relevanta i detta sammanhang: Hur ser användandet av lärplattformar på gymnasieskolan ut idag? Varför har digitalisering ännu inte slagit igenom som ett effektivt verktyg i undervisningen?

    Studien är baserad på en empirisk undersökning där data insamlats från intervjuer med rektorer och lärare från sex gymnasieskolor i Gävle och Uppsala. Ett slumpmässigt urval av 80 elever har även svarat på en enkät med mål att representera den generella inställningen till skolans digitala kommunikationssystem för delning av undervisnings-och studiematerial. Vidare har en litteraturgenomgång utförts där problemområden och brister inom forskningsområdet presenteras. Dels är informationen hämtad från forskare inom kommunikation och teknologi, men även från Skolverket och Skolinspektionen.

    Resultatet visar på att skolans lärplattformar används som verktyg för informationsöverföring där information överförs i vertikal riktning från lärare till elever. I nuläget används lärplattformar främst på grund av krav från ledningen och inte som en kanal för dubbelriktad kommunikation, där lärare och elever kan diskutera lösningar på uppgifter och problem, få feedback samt tips och råd. Resultatet påvisar även att lärare upplever tekniska brister i delar av lärplattformen och att de saknar systematiska arbetsrutiner för effektiv användning. Detta utgör ett hinder som begränsar kommunikationens effektivitet med avseende till kunskapsutveckling genom lärplattformer.

  • 5.
    Karlsson, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Vagelin, Therese
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    IKT som ett pedagogiskt verktyg: En studie om pedagogers syn på IKT i svenska och engelska förskolor.2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study has been to research how ICT is used in a selection of both Swedish and English preschools and what the pedagogues attitude towards the use of ICT is like. The framing of the study is based on the following questions; How to use ICT in preschool? Seen ICT as a limitation or as a support in the preschool? What image have the educators of their own digital competence? The study was performed through a survey where the questions were phrased so that the pedagogues would answer based on themselves and their opinion/reaction to ICT in their work. The study shows that the pedagogues have a positive attitude towards using ICT along with the kids and by themselves as aid in their work. The pedagogues’ opinions affect the use of ICT but all pedagogues are aware of the curriculum and the goals that are listed there.

  • 6.
    Riihimäki, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Lärplattan - vad, hur och varför?: Barns och förskollärares användande av lärplattan2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här arbetet handlar om lärplattan och dess roll inom förskolan. Lärplattan är idag ett digitalt verktyg som många förskollärare och barn använder sig av i sin verksamhet på förskolan. Det finns många faktorer som avgör vad lärplattan används till, hur den används och varför den används. Skolverket har som vision att öka IT-kompetensen för personalen inom skolväsendet, vilket även inkluderar personalen i förskolan. Skolverket har även som vision att öka användandet utav digitala verktyg, både för barn och för personal. Frågan är hur användandet av lärplattan ser ut i förskolor. Tidigare forskning har antytt att språk, dokumentation och matematik är stora användningsområden för lärplattan och att lärplattan har blivit ett verktyg för barnen. Annan forskning poängterar att lärplattan är ett smidigt verktyg som barnen lätt kan använda sig av och ta med sig vilket skulle öka barnens möjlighet till självständighet. Det här arbetet utgår från den tidigare forskningen och en enkät utformades för att få fram det empiriska materialet. Enkäten har varit webbaserad vilket har gjort att respondenterna har fyllt i enkäten när de har haft möjlighet att göra det. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur lärplattan används förskolor. Studien vill belysa hur förskollärarna anser att de använder sig av lärplattan, varför de gör det och till vad de använder lärplattan. Studien syftar även till att belysa hur förskollärarna upplever att barnen använder sig av lärplattan och varför förskollärarna tror att barnen använder sig av lärplattan.

    Frågeställningen som detta arbete är utformat efter är följande:

     

    • Vad används lärplattan till i förskolan?
    • Varför används lärplattan?
    • Hur ser förutsättningarna runt lärplattan ut?

     

    Denna studie vill i förlängningen försöka bidra till att i en tydligare diskussion om hur digitala hjälpmedel kan användas för att stötta den didaktiska utvecklingen i förskolan.

    Studiens resultat visade att det finns likheter med det som tidigare publicerats angående lärplattan som verktyg inom förskolan men att det finns olikheter också. Genom dessa likheter och olikheter argumenteras det, i detta arbete, om huruvida lärplattan är ett verktyg för barnen eller förskollärarna och huruvida det är ett verktyg som för förskolans verksamhet och barns lärande framåt.

  • 7.
    Rundberg, Mattias
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    "Det är ju bara att göra som vanligt, men i digital form": IKT i det naturvetenskapliga klassrummet - en studie av lärares yrkesförmågor för att hantera det digitaliserade klassrummet.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en studie som grundar sig teoretiskt i ett sociokulturellt perspektiv och med Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) som ramverk. Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse för hur lärare erfar och använder digitala verktyg i den naturvetenskapliga undervisningen. 

          I denna studie i didaktik står två naturvetenskapslärare i fokus och hur de ser på sin egen förändringsprocess som yrkesutövare i ett digitaliserat klassrum.

    Datamaterialet för studien består av semistrukturerade intervjuer med lärarna när de planerar och analyserar en genomförd lektion i sex och samlevnad med VSR. De transkriberade intervjuerna med lärarna har analyserats med hjälp av kategoriseringskoder som bygger på TPACK utarbetad av Mishra och Koehler (2006) och med influenser från TPACK-in-Action (Koh, Chai, & Tay, 2014).

          Resultatet visar att lärarna har tydligt fokus att överföra sin tidigare undervisning in en ny digital ”kostym”. Lärarna betonar faran med att se införseln av digitala hjälpmedel som t.ex. surfplattor som ett syfte i sig. Vikten av att ha en tydlig plan och ett syfte med användningen av surfplattan och inte lämna eleverna själva i dessa processer är något lärarna lyfter fram.

          Lärarna framhåller olika fördelar med de digitala verktygen bl.a. att tillbakadragna elever lättare kan få möjlighet att komma till uttryck. Andra fördelar som framkommer vid intervjuerna är att elever med läs- och skrivsvårigheter eller elever med annat modersmål en svenska kan stödjas genom olika appar och program som hjälpverktyg.  Dessutom menar lärarna att när undervisningen sker i ämnen som kan vara känsliga för eleverna som t.ex. i sex och samlevnad går det att arbeta med program där eleverna kan ställa frågor och svara anonymt.

          Vidare visar resultatet att lärarna har ett tydligt fokus mot de delar i TPACK som förenar pedagogiken med tekniken (TPK). Lärarna lyfter i väldigt liten omfattning fram hur tekniken kan användas för att förtydliga och understödja elevernas förståelse för ämnesinnehåll.

  • 8.
    Torvang, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Hedman, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Möjligheter och utmaningar med att använda IKT i pedagogisk dokumentation: En intervjustudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Pedagogisk dokumentation rekommenderas av Skolverket som metod för att arbeta med de avsnitt i förskolans läroplan som berör uppföljning, utvärdering och utveckling. IKT är numera ett vanligt inslag i den svenska förskolan och används av både barn och pedagoger. Det finns bristfällig forskning på hur dessa två arbetsverktyg kan sammanföras och användas i förskollärarens didaktiska arbete. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare resonerar om användningen av IKT i den pedagogiska dokumentationen. Tio förskollärare intervjuades för att ge en bild av förskollärares synvinkel och på så vis bidra med bredd till den befintliga forskningen på området. Det insamlade materialet bearbetades genom tematisk analys för att urskilja betydelsefulla teman. Resultatet visade att förskollärare både ser möjligheter och utmaningar med användningen av IKT i arbetsprocessen pedagogisk dokumentation. Alla intervjuade förskollärare var positivt inställda till IKT som arbetsverktyg men det framkom att det finns ett behov av att erövra IKT som egna verktyg. En framstående möjlighet är att viss typ av IKT kan bidra till barns delaktighet samt att det underlättar för att utveckla förskollärarens didaktiska arbete. Vidare diskuteras hur barns delaktighet med hjälp av IKT kan lösa etiska dilemman och underlätta för problematik som tidigare forskning tar upp kring pedagogisk dokumentation.

1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf