hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 23 av 23
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bora, Gabor
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film (upphört 080911).
    Postscript to a future2007Ingår i: Documenta Magazines Online JournalArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Ekstrand, Eva
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film.
    RIT: anteckningar från vintersamtal i Riittas ateljé2006Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Katalogtext. Konstnär: Riitta Tjörneryd.

  • 3.
    Eriksson, Elin
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Bland gudar och krigare: asatro, ideologi och mansidealet i nationalromantikens konst2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om användandet av asagudarna som en idealbild för urtypen av det nordiska och som en symbol för hjältemod och råstyrka. Undersökningen är inriktad på framställningen av detta mansideal i konsten från tiden för nationalromantiken. Valet av tidsperiod beror på att det var under nationalromantiken som den moderna bilden av vikingen och asagudarna skapades. Studiens syfte är att undersöka hur de konstnärliga tolkningarna av asamyten i valda verk speglar mansidealet under 1800-talet. Vidare undersöks de möjliga politiska budskapen i dessa verk.

    Genomförandet har inneburit främst litteraturgranskning kring ämnena nationalromantik, nationalromantisk konst, asatro och tolkning av asatro, samt framställning av asatron inom den nationalromantiska konsten under 1800-talet. Detta har sedan kombinerats med en analys av utvalda nationalromantiska konstverk. Begränsningar som gjorts i urvalet rör verkens tillkomstperiod och motiv. Samtliga av de sex verk som valts är därför skapade inom 1800-talet och avbildar på varierande sätt främst manliga asagudar.

    Studiens frågeställningar har varit följande; 

    • Hur framställs asatrons mytologi i de utvalda nationalromantiska konstverken?
    • Vilka drag i den nordiska mytologin och religionen framhävs inom de valda nationalromantiska konstverken; vad var det som lockade med denna mytologi och vilka teman är populärast?
    • Hur framställs det manliga i de valda verken? Stämmer den bilden med de historiska källornas bild av myten och vilka ideal presenteras i framställningarna?
    • Vilka politiska budskap förmedlas av konstnärerna i de valda verken?

    Samtliga av arbetets frågeställningar har varit möjliga att besvara. Resultatet av analyserna visar att konstverkens framställningar är mer beroende av idealen hos konstnären och rådande förhållanden under tillkomstperioden, än av de historiska källornas information. Påpekas bör dock att konstnärerna i viss mån har dragit nytta av källorna i sina framställningar. Detta syns i användandet av specifika attribut för de avbildade gudomarna. Asarna har i de utvalda konstverken framställts som ett ljust krigarfolk. Med två undantag innehåller alla valda verk avbildningar av vapen och samtliga målningar visar asarna som ljushyade. Mytologin i övrigt blir genom dessa detaljer framställd som mäktig och asarna blir således en sorts maktsymboler.

    I två av de valda verkens motiv syns bl.a. scener tagna ur asamytologins berättelse om världens undergång. Ett tredje verk visar en av asarna i strid mot representanter för mörkrets makter. Tre verk visar asar tagna ur sina mytologiska kontexter. I tre av de valda verken syns åskguden Tor avbildad. Andra gudomar som är avbildade i mer än ett verk är Oden, Balder och Loke. Således är de populäraste motiven, med utgångspunkt från denna betraktelse, förknippade med dessa gudar. Vidare kan de avbildade händelserna ur mytologin kopplas till kampen mellan "ljus" och "mörker".

    Manlighet framställs i de valda verken som förknippat med styrka, mod, stridsduglighet, reslighet och handlingskraft. Utöver detta syns även skäggväxt som ett tecken på manlig mognad. I analysen framkommer även en motsatsbild till detta ideal. Denna yttrar sig i avbildandet av fienden som vekt byggd, falsk och vild. Vad gäller hur framställningarna stämmer överrens med de historiska källorna, så innehåller de valda verken en del konstnärliga friheter. Bland dessa detaljer syns frånvaron av Odens enögdhet samt tydliga influenser av de klassiska avbildningar som tidigare gjorts av grekiska gudar. I överlag tycks dock hänsyn ha tagits till de framställningar som gjorts i de historiska källorna. Detta innebär att varje as eller asynja som framställts har gjorts så med koppling till attribut eller tydliga markeringar av rollen i det valda motivet.

    Budskap som kan tolkas ligga i de valda verkens utföranden är av varierande art. Dessa budskap kan dock sammanfattas med ett framhävande av det nordiska folkets styrka och egenart. Vidare kan budskapen sägas göra en urskiljning av vilka folkslag som hör till de goda, respektive onda makterna, utifrån detaljer i utseendet.

    Följande slutsatser kan dras utifrån denna studie: (1) att asarna periodvis under 1800-talet sågs som starka krigare med tydligt nordiskt ursprung; (2) denna ideologi kom att uttryckas på varierande sätt i konsten och kom även att användas av den rasideologiska vetenskapen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 4.
    Högfors, Hans Olov (Olle)
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Johan Thunberg - en konstnär i tiden2011Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen är en biografisk och receptionshistorisk studie av en svensk nutida konstnär. Tidningarnas recensioner och artiklar, personliga samtal med Johan Thunberg och analys av Thunbergs målningar ger underlag till uppsatsen. Materialet har hämtats från bibliotekets mikrofilmsarkiv, tidningarnas internetarkiv och konstnärens hemsida på Internet med länkar till Konstnärslexikonet Amanda och Svenska konstnärer.

     

    Vid informationsinsamlandet av underlaget till uppsatsen har långsamt en ”bild” av Johan Thunbergs konstnärliga verksamhet vuxit fram som idag år 2011 kan ses som en mindre affärsrörelse. En intressant del i affärsrörelsen, förutom den konstnärliga kreativiteten att framställa originalmålningar, är marknadsföringen av enmansföretaget. En särskild analys av denna marknadsföring har gjorts.

     

    Slutligen har en analys av studien gjorts och slutresultatet redovisats.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Johansson, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Alm, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Kultur på recept: En litteraturstudie om kultur som allternativ behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag dagens samhälle blir människan mindre medveten om sina känslor och sämre på att lyssna på kroppens varningssignaler. Kulturaktiviteter kan trigga igång det som styr människans känslomässiga och mentala närvaro, och på så vis stimulera känslor av lycka och få ett nytt perspektiv på livet. Syftet med litteraturstudiestudien var att undersöka kultur som behandlingsmetod. Med hänsyn till studiens syfte utfördes ett strategiskt urval, åtta artiklar valdes från databasen Discovery via biblioteket på Högskolan i Gävle. Artiklarna omfattade en variation av målgrupper och kulturella aktiviteter som behandlingsmetod. Resultatet visade att kultur har hälsofrämjande effekter på människan, både fysiskt, psykiskt och socialt. Kultur kan fungera som stressreducerande, ge en känsla av tillhörighet, ett ökat engagemang att integrera sig mer socialt samt verktyg att se omvärlden ifrån ett nytt perspektiv. Detta medför att människan kan hantera sin livssituation bättre. Kultur ses därmed som en lämplig behandling eller komplement till den traditionella vården för alla målgrupper, men i synnerhet för människor med psykisk nedsättning och för individer med fysisk sjukdom eller funktionsnedsättning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Ney, Agneta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för filmvetenskap, historia, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap.
    Dans les marges de la Tapisserie de Bayeux2009Ingår i: La Tapisserie de Bayeux. Une chronique des temps vikings?: Actes du colloque international de Bayeux 29 et 30 mars 2007, Bayeux: Point de vues , 2009, s. 163-173Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 7.
    Nylander, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    De medeltida målningarna i Arbrå kyrka: en typologisk tolkning2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this essay is to investigate the murals in the church of Arbrå, what they portrait and how they can be linked to medieval typology as described in Biblia Pauperum (BP), the Poor Man’s Bible. The aim is also to find out what the purpose was to paint medieval churches and what the function of the paintings was. Arbrå Church was painted around 1520-1530, and almost all of the motifs from the Old Testament can be directly traced back to BP as can one motif from the New Testament. Together these paintings represent most of the important events which make out the foundation of the Christian Cult. The purpose of painting churches was probably a combination of at least three; People of wealth could pay for different things for their church as a tribute to God, the paintings made people feel closer to God as they became enclosed in the biblical history and the paintings served an educative purpose as people could more easily remember what the priests preached.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 8.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Affisch med budskap1993Ingår i: Gefle Dagblad, ISSN 1103-9302, Vol. 3 marsArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Den gömda Billman-fresken i Gävle köptes till en vägg som inte finns1977Ingår i: Arbetarbladet, ISSN 1103-9027, Vol. 29 aprilArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    "Efter muren" ett seriehäfte om Östeuropa1990Ingår i: Gefle Dagblad, ISSN 1103-9302, Vol. 12 juniArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    En lärorik historielektion1986Ingår i: Folket i Bild/Kulturfront, ISSN 0345-3073, nr 13, s. 16-17Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Billmans fresk skildrar samhällsutvecklingen c 1870 till andra världskrigets slut. Freskens centrala figurer är August Strindberg (Röda rummet, episoden i Vita Bergen), August Palm och Torgny Segerstedt.

  • 12.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Konst i Gysinge2007Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Konst i Gysinge Wärdshusstallet sommaren 2008: I ögonvrån2008Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I ögonvrån ser jag en lång stenrelief som får mig att tänka på tre unga män i en bok. Om jag minns rätt heter de Coppi och Heilmann och den tredje bokens berättaren. Boken heter Motståndets estetik och skrevs av Peter Weiß och den utspelar sig i Tyskland en tid efter det nazistiska maktövertagandet. De tre unga är mot nazismen och när de studerar Pergamonfrisen letar de efter Herakles. Pergamonfrisen skildrar striden mellan gudarna och de jättelika som det berättas i den antika mytologin och där sägs att gudarna inte kan vinna om inte en människa deltar i striden på gudarnas sida. Herakles var med och stred på gudarnas sida och hans mamma var Alkmene, prinsessa av Mykene. De unga männen i Peter Weiß bok kan sin myt och söker efter Herakles. Till sist finner de en lejonklo, en bit av den hud Herakles drog av det nemeiska lejonet sedan han dödat detta monstrens moder. De tre får på detta sätt ett hopp om att den nazistiska makten med tiden ska kunna kämpas ner.

    Stenreliefen i ögonvrån visade sig vara en skildring av samma strid som den som finns på Pergamonfrisen, med den skillnaden att Herakles finns med hel och hållen. Vi ser lejontassen knuten över bringan och lejonskallen framsträckt mot en jätte som snart ska blir nedkämpad. Som vi vet vann gudarna. Vinner gör också vi som i konstens alla uttrycksformer vill berätta och fråga, föreslå svar och hitta nya frågor om det mänskliga. Konstnärer och betraktare, alla hoppas vi att pennor, kritor, papper, oljefärger, dukar, huggmejslar, kameror, datorer och allt vad det kan vara som blir konst ska få oss att leva inte nödvändigtvis lyckligare, men ändå en smula hoppfullare i vetskap om tillvarons mångfald och överraskningskraft. Att kunna betrakta, leva sig in i och reagera på företeelser vi är bekanta med, inte känner igen och som vi inte visste att vi kunde komma åt i konstverk från förflutenhetens landskap, nuets tillvaro och framtidens ovissa domäner är i sanning en mänsklig förmåga som inger - hopp.

    Athen måndagen den 21 april 2008

    Bengt Söderhäll

    Foto av stenrelief i ön Sifnos skattkammare vid Apollotemplet i Delfi, före 525 f v t. Herakles i kamp mot giganterna.

    Foto: /svartstigen/ Bengt Söderhäll

  • 14.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Konst i Gysinge Wärdshusstallet: Trasmattan2009Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Text om av-bildande, mimesis och annat inför konstutställningen i Gysinge 21 juni-9 augusti 2009.

    Artikeln/novellen illustrerad av en bild av en trasmatta och ett träsnitt föreställand en koltrast (av författaren).

  • 15.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    När träet var dyrt hyvlades bilderna bort…: En öl med Billman1984Ingår i: Arbetarbladet, ISSN 1103-9027, Vol. 25 juliArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Rudolf Broby-Johansen död1987Ingår i: Arbetarbladet, Vol. 15 augustiArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Samhällsutveckling1982Ingår i: Från Gästrikland, ISSN 0429-2820, s. 27-34Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Om Torsten Billmans fresk "Samhällsutveckling" i Gävle Folkets Hus, målad 1947

  • 18.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Samhällsutveckling slår upp dörrarna2010Ingår i: Torsten Billman: Bildmakaren / [ed] Dan Lennervald, Värnamo: ABF Norra Halland, Kungsbacka , 2010, s. 212-229Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln ingår i en monografi över Torsten Billman, omfattande 464 sidor. "Samhällsutveckling slår upp dörrarna" behandlar fresken "Samhällsutveckling", målad av Torsten Billman i Gävle Folkets Hus 1947.

  • 19.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Självklara van Gogh: Utställningen2009Ingår i: Gefle Dagblad, Vol. juni, nr 22Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Om en van Gogh-utställning i Basel, vår - sommar - höst.

  • 20.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Surfa på nätet: Djungeljakt eller gallerirunda?: Internet1997Ingår i: Gefle Dagblad, ISSN 1103-9302, Vol. 14 aprilArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Essä om finnande i cyberrymdens informationsvärld

  • 21.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Ta klivet in i Sofies värld1993Ingår i: Gefle Dagblad, ISSN 1103-9302, Vol. 18 oktoberArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Teckning 2008: tankar om tecknande en kväll i januari vid Dalälvsbrinken på Mon i den kommun som intecknat namnet Älvkarleby2008Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 23.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Träsnitt med riktigt hjärta: Bok i dag1993Ingår i: Gefle Dagblad, ISSN 1103-9302, Vol. 6 aprilArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1 - 23 av 23
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf