hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 1 - 50 av 208
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alderman Andersson, Yvonne
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Avstå eller avbryta livsuppehållande behandling - Intensivvårdssjuksköterskans delaktighet i beslutsprocessen2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2.
    Alftberg, Helene
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Vårdpreventivt arbetssätt för att förhindra undernäring hos äldre – Intervjuer med vårdpersonal inom tre vårdnivåer2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens uppfattning om risker för undernäring och preventivt arbete hos personer 70 år och äldre, på olika vårdnivåer och inom en kommun. Studien hade en beskrivande design och tolv vårdpersonal deltog, varav fyra sjuksköterskor från en medicinavdelning, två sjuksköterskor, en sjukgymnast och en arbetsterapeut från en hälsocentral samt två sjuksköterskor, en enhetschef och en sjukgymnast från ett äldreboende inom en kommun. Intervjuer användes vid datainsamlingen. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och bildade kategorierna Tillstånd som utgör en risk för undernäring, Säkerställa näringsintaget, Ett strukturerat arbetssätt samt Samverkan och ansvar. Som risker för undernäring beskrevs sjukdomar, funktionsnedsättning samt förlorad uppfattning om vikten. Att säkerställa näringsintag innefattade mat, mellanmål och måltidsmiljö. Ett strukturerat arbetssätt handlade om riskbedömningar, åtgärder samt utvärdering. Vidare beskrevs samverkan inom och utanför den egna yrkesgruppen, vårdnivåer och ansvaret omkring arbetet med näringsfrågorna. Vårdpreventivt arbetssätt upplevdes spara tid, tydliggöra vad som skall göras och möjliggöra utvärderingar. Läkarens medverkan i det preventiva arbetet behöver klargöras och rutiner för spridning av arbetssättet till andra enheter formas. Vidare behövs beslut om hur näringstillstånd och behov ska dokumenteras och rapporteras för att säkerställas mellan vårdnivåerna

  • 3.
    Areteg, Marcus
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Utvärdering av postoperativ noninvasiv ventilationmed Bi-level Positive Airway Pressure av obesapatienter som genomgår elektiv gastric bypasskirurgi2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter med morbid obesitas har en ökad risk för atelektasbildning och postoperativarespiratoriska komplikationer efter generell anestesi på grund av sänkt vitalkapacitet (VC),funktionel residualkapacitet (FRC) och total lungkapacitet (TLC). Tidigare forskning har visat attPostoperativ Bi-level Positiv Airway Pressure (BIPAP) ventilations behandling minskar denna risk.Denna studie avsåg att utvärdera om postoperativ BIPAP-behandling förbättrar patienternas SpO2,paO2 , paCO2 och pH i arteriellt blod efter genomgången elektiv gastric bypass kirurgi jämfört medtraditionell postoperativ behandling. Insamlat material från 18 patienter huvudsakligen bestående avarteriella blodgaser och bakgrundsdata analyserades med analytisk statistisk. För att kunna beskrivahur patienterna upplevde BIPAP-behandlingen ställdes två öppna frågor ställdes till patienterna,.Resultatet visar att postoperativ behandling med BIPAP under 3 timmar ger högre SpO2 och lägrepaCO2 än traditionell postoperativ behandling efter elektiv gastric bypass kirurgi. Vid bådabehandlingarna sjunker paO2 och pH är oförändrat. Flera av patienterna upplevde besvär av BIPAPbehandlingen.

  • 4.
    Asplin, Margret
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Brink, Jenny
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors och läkares förhållningssätt till basala hygienrutiner inom slutenvård och primärvård2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe and compare nurses, district nurses and physicians approach to the hygiene guidelines. The data collection was conducted with a questionnaire within four hospital units and nine primary care units in a Swedish county during spring and early summer of 2009. A total of 186 healthcare workers returned the questionnaire, 86 from hospital units and 100 from primary care units. The main result of the study shows that the healthcare workers from both hospital and primary care didn´t estimate all, by the authors chosen, routines equally. A significant difference found between the units was that hospital personnel estimated the importance of not to wear private clothes during work higher than personnel from primary care. Also, they more rarely departed from the routines regarding to disinfect their hands after physical contact, not to wear jewelry or a watch on their hands or arms and not to wear private clothes during work hours. Nurses/district nurses from hospital and primary care units estimated the importance of following the guidelines to be higher than the physicians did from both units. They also estimated higher on the majority of the moments regarding compliance. This study shows the need of continued studies within this subject because of the lack of studies regarding healthcare workers approach to the guidelines and what effect it can have on improving compliance.

  • 5.
    Azar , Jonny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Snickars, Sophie
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Hur ungdomar med cancer hanterar sin sjukdom och vad de har för livskvalitet: en litteraturstudie2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med litteraturstudien var att genom litteraturen redogöra för cancersjuka ungdomars livskvalitet och hur de hanterar sin sjukdom. Denna studie är en beskrivande litteraturstudie där författarna sökte vetenskapliga artiklar på Medline, Cinahl, SweMed+ och PsykInfo. I resultatet redovisas femton artiklar. Resultatet visade att socialt stöd i form av föräldrar och en speciell vän visade ha stor betydelse för ungdomarnas välmående. Ungdomarna beskrev också att det kändes bra att prata med andra ungdomar i samma situation. Att ha en positiv inställning och humor hjälpte ungdomarna att hantera sin sjukdom. Ett sätt att komma ifrån sjukdomen, och slippa tänka på den för ett tag var att försöka känna sig normal. Detta gjorde de till exempel genom att bära accessoarer, moderna kläder och testa sina gränser. I och med att ungdomarna spenderade så mycket tid på sjukhus blev de isolerade, vilket skapade en utanförkänsla gentemot friska ungdomar. Förändrat utseende, rädsla och utanförskapskänsla är faktorer som påverkade ungdomars livskvalitet negativt. Det visade sig att de cancersjuka ungdomarna hade lägre livskvalitet än friska ungdomar, men desto längre tid det gick efter diagnosen desto högre blev deras livskvalitet. Flickor visade sig generellt ha bättre välbefinnande än pojkar.

  • 6.
    Backlund, Helena
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Distriktssköterskans dokumentation av kroniska bensår i omvårdnadsjournalen2009Studentuppsats
  • 7.
    Baumeister, Per
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelse av att ha en PICC-line kateter: En intervjustudie2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva hur personer upplever att ha en PICC-line kateter och hur patientens vardagsliv påverkats. Studien hade en beskrivande design och tio personer från Mellansverige deltog i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultaten som framkom i studien redovisas utifrån kategorierna Skötsel av PICC-line kateter, Positiva erfarenheter av PICC-line kateter, Upplevda problem, Leva som vanligt och Begränsad vardag. Ur kategorierna framkom även femton underkategorier. Det som framkommit i studien är att deltagarna upplevde att de accepterat sin situation efter en kortare tid och att de till största delen kunde leva som vanligt utan att påverkas utav sin PICC-line kateter. Deltagarna upplevde föreskrifterna till PICC-line katetern som inskränkande på deras vardagsliv, bland annat fick de inte bada bastu och nyttja badanläggningar då PICC-line katetern inte fick bli blöt. Deltagarna upplevde en oro i samband med distriktssköterskornas omläggning av PICC-line katetern då distriktssköterskorna inte tillämpade samma omläggningsrutin. Om distriktssjuksköterskorna eftersträvade gemensamma riktlinjer samt uppträdde på ett likartat sätt inför patienten i samband med omläggningen skulle patienterna kunna känna en ökad trygghet med sin PICC-line kateter.

  • 8.
    Bellander, Lisa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Gunnarsson, Cajsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Vårdpersonals uppfattning av stöd gentemot syskon till svårt sjuka barn2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva hur vårdpersonal skattar användbarheten av stöd samt i vilken frekvens de använder sig av stöd gentemot syskon till svårt sjuka barn. Syftet var även att undersöka skillnader mellan sjuksköterskor och undersköterskor gällande den skattade användbarheten samt frekvens i användandet av stöd till syskon till svårt sjuka barn.

    Studien var deskriptiv och jämförande. Ett bekvämlighetsurval användes. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkät som delades ut till 94 personer på tre avdelningar och mottagningar i ett mellansvenskt län. Femtiofem respondenter besvarade enkäten och inklusionskriterierna motsvarades av 53 respondenter, vilka inkluderas i studien. Undersökningsgruppen bestod av sjuksköterskor och undersköterskor, alla kvinnor. Enkäten var en, till svenska, översatt version av instrumentet Sibling Social Support Questionnaire. Deltagarna bedömde "användbarhet" och "frekvens" av stöd inom 30 påståenden. Dessa berörde områdena emotionellt-, instrumentellt- och informativt stöd samt uppskattning som stöd. Huvudresultatet visade att stödområdet "Uppskattning som stöd" sammantaget ansågs vara mest användbart och också användes mest. Resultatet visar också en statistiskt signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna (p = 0,03). Sjuksköterskorna använde stödområdet "Uppskattning som stöd" mer frekvent (mean rank 29,88) än undersköterskorna (mean rank 20,63).

  • 9.
    Berglund, Camilla
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Löfvenberg, Latifa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Upplevd livskvalitet hos patienter med cancer i den palliativa vården utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv: en litteraturstudie2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt. Resultatet visar att upplevelse av livskvalitet sker genom avsaknad av smärta. Smärta är det vanligaste upplevda fysiska symtomet hos patienter med cancer i den palliativa fasen. Ångest och depression är de psykiska symtomen som är starkt relaterad till försämrad upplevd livskvalitet hos patienter genom den hela palliativa fasen. Man kunde även se att en bra kommunikation och dialog mellan sjuksköterskor och behandlande läkare värderades högt av patienterna. Den palliativa fasen hos cancersjuka patienter präglades av att det sociala nätverket med familj och närstående fördjupades, vilket var en viktig del för att kunna göra ett avslut.

     

    Nyckelord:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.

  • 10.
    Bergström, Annelie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Algotsson, Martina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Influens på självuppskattad sjuksköterskekompetens inom psykiatrisk vård2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 11.
    Billmark Elfstrand, Kristina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Patientutbildning för personer med typ 2 diabetes. En kartläggning inom primärvården i Sverige2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Patientutbildning är en viktig del av behandlingen vid typ 2 diabetes. Det finns dock ingen samlad kartläggning av vilken patientutbildning som bedrivs sedan tidigare. Syftet med studien var att kartlägga hur patientutbildning för personer med typ 2 diabetes bedrevs inom primärvården i Sverige år 2006 samt studera om det fanns något samband mellan hur patientutbildning bedrevs och personernas metabola kontroll. Totalt deltog 684 vårdcentraler/hälsocentraler/mottagningar (mottagningar). Data erhölls både från en enkät och Nationella diabetesregistret som omfattade 91 637 patienter med typ 2 diabetes. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och med multipla linjära regressionsanalyser. Resultatet visade att den vanligaste formen av utbildning var patientutbildning med förutbestämt innehåll som bedrevs individuellt på 362 mottagningar, utav dessa mottagningar bedrev 108 kompletterande grupputbildning. Patientutbildning utifrån patienternas behov bedrevs individuellt på 55 mottagningar och utav dessa bedrev 12 kompletterande grupputbildning. Ospecificerad patientutbildning förekom på 267 mottagningar. Ett statistiskt signifikant samband konstaterades som indikerade att patienternas HbA1c var lägre på de mottagningar som bedrev individuell utbildning utifrån patientens behov, vilket förekom på 55 av mottagningarna. Studien har visat att vid patientutbildning var det främst vårdgivaren som bestämde vad patienten behövde veta och utgick ifrån någon form av checklista. Få vårdgivare utgick utifrån patientens behov och intresse.

  • 12.
    Bolinder, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Falk, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Patienters uppfattning av livskvalitet efter en överviktsoperation.: - En litteraturstudie2009Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter uppfattar sin livskvalitet efter en överviktsoperation. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline via Pubmed och kompletterades med manuella sökningar. Femton artiklar som mötte inklusionskriterierna granskades och analyserades. Resultatet visade att feta eller överviktiga patienter som genomgått en överviktsoperation uppfattade att de fått en livskvalitet förändrad till det bättre. Läkemedelsanvändandet som var relaterat till övervikten minskade drastiskt efter operationen och så även antalet sekundärsjukdomar. Det mentala välbefinnandet ansåg patienterna i stort blev bättre med tiden, även självförtroendet ökade samt utvecklades en mer positiv syn på sig själv. Den tilltagna möjligheten till fysisk aktivitet betydde mycket för patienterna, precis som den förbättrade relationen till sina medmänniskor samt ett förbättrat socialt liv. Även om förändringen genom viktnedgången var genomgående positiv, innebar inte detta att livet efter överviktsoperationen var enkel. Flera patienter menade att bli bemött på ett bättre sätt än tidigare sårade dem djupt. Resultatet visade vidare att viktnedgången efter en operation var starkt förknippat med förbättrad livskvalitet, men även att livskvalitet består och påverkas av flera faktorer samt är en subjektiv upplevelse.

  • 13.
    Bos, Elisabeth
    et al.
    Centre for Family and Community Medicine, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Huddinge, Sweden.
    Löfmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Törnkvist, Lena
    Centre for Family and Community Medicine, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Huddinge, Sweden.
    District nurses' experience of supervising nursing students in primary health care: A pre- and post-implementation questionnaire study2009Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 9, nr 6, s. 361-366Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Nursing students go through clinical supervision in primary health care settings but district nurses' (DNs) circumstances when supervising them are only briefly described in the literature. The aim of this study was to investigate DNs experience of supervising nursing students before and after the implementation of a new supervision model. Ninety-eight (74%) DNs answered a questionnaire before and 84 (65%) after implementation of the new supervision model. The study showed that DNs in most cases felt that conditions for supervision in the workplace were adequate. But about 70% lacked training for the supervisory role and 20% had no specialist district nurse training. They also experienced difficulty in keeping up-to-date with changes in nurse education programmes, in receiving support from the university and from their clinic managers, and in setting aside time for supervision. Improvements after the implementation of a new model chiefly concerned organisation; more DNs stated that one person had primary responsibility for students' clinical practice, that information packages for supervisors and students were available at the health care centres, and that conditions were in place for increasing the number of students they supervised. DNs also stated that supervisors and students benefited from supervision by more than one supervisor. To conclude, implementation of a new supervision model resulted in some improvements.

  • 14.
    Brunn, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Carlsson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Anmälningar till landstingets patientnämnd gällande etik och bemötande          : En registerstudie2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 15.
    Carleson, Barbro
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Cancerrelaterad smärta: riktlinjer för smärtbedömning, patientundervisning och komplementär smärtbehandling1999Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Carleson, Barbro
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Kvalitetsindikatorer för bedömning av patienter med cancerrelaterad smärta2001Ingår i: Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad, Stockholm: Gothia , 2001, s. 127-139Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Carleson, Barbro
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Kvalitetsindikatorer för bedömning av patienter med cancerrelaterad smärta2007Ingår i: Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad, Stockholm: Gothia , 2007, s. 88-102Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Carleson, Barbro
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Nursing management of cancer-related pain: guidelines for pain assessment, patient education and complementary pain therapy2000Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Carleson, Barbro
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Omvårdnad2001Ingår i: Smärtbehandling i livets slutskede, Stockholm: Socialstyrelsen , 2001, s. 31-33Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Carleson, Barbro
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Smärtupplevelse, sjukfrånvaro och livstillfredsställelse hos personer med långvarig smärta - En utvärdering 12 månader efter genomgången rehabiliteringskurs.2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 21.
    Chowdhury, Patrik
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Aspekter som avgör anestesisjuksköterskans val av peroperativ ventilation vid bukkirurgi, volym eller tryckkontrollerad ventilation?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Enligt den nya kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor framgår bland annat att anestesisjuksköterskan ska ha kompetens att övervaka och följa upp ventilation och cirkulation hos sina patienter. Det har länge varit vanligt att använda volymkontrollerad ventilation (VCV) till patienter som genomgår bukkirurgi. Nu finns det ett annat alternativ, tryckkontrollerad ventilation (PCV). Det är ett omdiskuterat ämne huruvida det mer traditionella VCV eller det senare PCV ska tillämpas på patienter som genomgår bukkirurgi. Syfte. Syftet med denna studie var att beskriva de aspekter som avgör anestesisjuksköterskans val av ventilationsmode vid bukkirurgi. Metod. Studien har en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Tio anestesisjuksköterskor fick svara på en frågeguide. Frågeguiden var konstruerad med öppna frågor. Svaren analyserades utifrån ett innehållsanalytiskt perspektiv. Resultat. Svaren på frågeguiden redovisas utifrån följande subkategorier: patientens bakgrund, operationsberoende aspekter, operationens förlopp, patient instabilitet, utbildning samt patientsäkerhet. Diskussion. Det visade sig att det fanns aspekter som påverkade anestesisjuksköterskan inför valet av ventilationsmode så som: patientens ålder, tidigare sjukdomar, operationsteknik samt kunskap om anestesiapparaten.

  • 22.
    Dahl, Joanne
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för psykologi.
    Nilsson, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Evaluation of a randomized preventive behavioural medicine work site intervention for public health workers at risk for developing chronic pain.2001Ingår i: European Journal of Pain, ISSN 1090-3801, E-ISSN 1532-2149, Vol. 5, nr 4, s. 421-432Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 23.
    Dahl, Joanne
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för psykologi.
    Wilson, Kelly G
    University of Missisippi.
    Nilsson, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Acceptance and Commitment Therapy and the Treatment of Persons at Risk for Long-Term disability resulting from stress and pain symptoms: A Preliminary Randomizad trial2004Ingår i: Behavior Therapy, ISSN 0005-7894, E-ISSN 1878-1888, Vol. 35, nr 4, s. 785-801Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Approximately 14% of the working-age Swedish population are either on long-term sick leave or early retirement due to disability. Substantial increase of sick listing,reports of work disabilities and early retirement due to stress and musculoskeletal

    chronic pain suggest a need for methods of preventing loss of function resulting from these conditions. The present preliminary investigation examined the effects of a brief Acceptance and Commitment Therapy (ACT) intervention for the treatment of public health sector workers who showed chronic stress/pain and were at risk for high sick leave utilization. ACT was compared in an additive treatment design with medical treatment as usual (MTAU). A group of 19 participants were randomly distributed

    into 2 groups. Both conditions received MTAU. The ACT condition receivedfour 1-hour weekly sessions of ACT in addition to MTAU. At post and 6-month followup, ACT participants showed fewer sick days and used fewer medical treatment resources

    than those in the MTAU condition. No significant differences were found inlevels of pain, stress, or quality of life. Improvements in sick leave and medical utilization could not be accounted for by remission of stress and pain in the ACT group

    as no between-group differences were found for stress or pain symptoms.

  • 24.
    Dahlgren, Helene
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Informationens betydelse för livsstilsförändringar hos personer som genomgått hjärtinfarktSjälvständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 25.
    Dahlström, Anders
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Johansson, Ulrika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Hemodialyspatienters följsamhet gällande kost- och vätskerestriktioner. En empirisk studie.2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 26.
    Danielsson, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Hellström, Linda
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Omvårdnadspersonalens uppfattning av hur smärta kan uttrycka sig hos personer med demens och vilka hjälpmedel de har i sin bedömning: en intervjustudie2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

    The aim of the study was to describe the level of understanding of nursing staff regarding the expression of pain by patients suffering from dementia. A further aim was to examine what help and support is available to nursing staff in aiding assessment of pain levels in these patients.

    The study is descriptive in character and has a qualitative perspective.

    Six interview subjects, who were strategically chosen for convenience, were selected to help in this study. The criteria used for selection was that all should have a minimum of three years experience caring for patients suffering from dementia. As an aid to the interview process, semi structured questions and an interview guide were used. The material gathered was then literally transcribed, analysed and divided into eight categories and sub categories.

    Interviewees report that patient express pain in a variety of different ways. Some patients use body language where they become withdrawn and their facial expressions and posture alters. Mood changes are also described, with patients becoming restless and anxious and sometimes aggressive. Verbal expressions of pain, such as wailing and screaming, are also described as well as the observation that patients suffering from dementia sometimes develop difficulties in sleeping and can wander off.

    Further observations from the study show that combined importance of really knowing and being familiar with the patient and his/her background, a good relationship between nursing staff and the patients relatives, and finally, the need of pain assessment tools.

     

  • 27.
    Dicksson Svensson, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Distriktssköterskor i primärvården och deras upplevelser av sin yrkesroll och vad som ingår i uppdraget: En intervjustudie med tio distriktssköterskor2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sin yrkesroll och vad som ingår i uppdraget. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från tre olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via strukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom under intervjuerna redovisas utifrån tre kategorier och ett tema: Att utvecklas i yrkesrollen och i teamarbetet trots avsaknaden av tydliga styrdokument om uppdraget. Kategorierna som framkom var: Yrkesroll, teamarbete och distriktssköterskans uppdrag.  Distriktssköterskorna upplevde sin yrkesroll som ett brett, fritt och ett varierande yrke med många möjligheter att utvecklas i. Att arbeta som distriktssköterska idag byggde på ett teamarbete med flera olika yrkeskategorier inom vården och distriktssköterskan är den som är spindeln i nätet kring patienterna. Distriktssköterskorna vet vad som ingår i deras arbetsuppgifter men de har svårt att uttrycka vad som egentligen är deras uppdrag. Distriktssköterskorna upplevde att de inte vet om uppdraget finns nedskrivet någonstans och om det diskuterats eller om det arbetats med vad som ska ingå i uppdraget på arbetsplatsen. Distriktssköterskorna kände viss oro i sin yrkesroll inför framtiden relaterat till att flera omorganisationer inom landstinget var på gång.

  • 28.
    Engelmark, Emilia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Johansson, Elin
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Upplevelser av livskvalitet i samband med en pacemakeroperation: En litteraturstudie2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this literature study was to describe how patients experience their quality of life while undergoing a pacemaker implantation. Searches were carried out in the databases Academic Search Elite, Ebsco Host, Pub Med, Pub Med Central, Science Direct and manually. Keywords used were quality of life, treatment outcomes, emotions, pacing and life. This resulted in nineteen peer rewieved articles that were selected for the study results. The results showed that patients undergoing a pacemaker implantation experienced an improvement in their physical health with increased functional status, more energy and strength. From a psychological perspective, some patients experienced an improvement in quality of life while others felt worried and depressed. A common factor among the patients was anxiety and insecurity concerning daily routine activities. The amount of time passed after the pacemaker implantation was also a common factor that had impact on how patients experienced their physical and psychological health. To get a deeper knowledge and understanding when meeting patients undergoing a pacemaker implantation it is important that more research, especially qualitative, is carried out.

  • 29.
    Englund, Nina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Persson, Gunilla
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Upplevelse av stöd från den psykiatriska vården till barn som har föräldrar med psykisk sjukdom: sett ur barns och vårdpersonals perspektiv2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Barn påverkas av föräldrars psykiska sjukdom i form av oro, rädsla och skuld samt har en förhöjd risk att själva drabbas av psykisk sjukdom. En utmaning för den psykiatriska vården är det ökande antalet av vuxna med psykiatrisk sjukdom som även är föräldrar till minderåriga barn. Sjuksköterskor inom psykiatrin har en viktig roll när det gäller att uppmärksamma dessa barn samt se till att de får adekvat hjälp och stöd. Syftet med studien var att beskriva hur barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever det stöd de får ifrån den psykiatriska vården samt beskriva vårdpersonals upplevelser av stöd till dessa barn. Metoden som användes var kvalitativa forskningsintervjuer som genomfördes med sex barn som har föräldrar med psykisk sjukdom och fjorton vårdpersonal som arbetar inom den psykiatriska vården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultatet utmynnade i fyra kategorier. 1. Barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever sig bli hjälpta av stödet från den psykiatriska vården även om det bör förbättras. 2. Vårdpersonal upplever att den psykiatriska vården erbjuder olika verksamheter som ger ett gott stöd till barn även om det bör förbättras. 3. Vårdpersonal upplever att barn behöver uppmärksammas, informeras och stödjas i kontakten med sina föräldrar. 4. Vårdpersonal upplever svårigheter i form av osäkerhet kring sin egen kunskap samt föräldrars ovilja att blanda in barn i den psykiatriska vården. En slutsats av studien är att barn till föräldrar med psykisk sjukdom får ett relativt gott stöd även om det behöver förbättras. För att göra detta krävs utbildning av vårdpersonal och att verksamheten har framtagna rutiner och användbara metoder för att kunna stödja barn.

  • 30.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap. Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap..
    A Caregiver Perspective on Incorporating IT support into Dementia Care2006Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aim: The overall aim of the present thesis was to describe and evaluate IT support in dementia care from the perspectives of staff and relatives. More specifically, it was to examine staff members’ satisfaction with work, life satisfaction and sense of coherence before and after increased IT support, to describe staff members’ opinions and perceptions of IT support during the process of implementation, to describe relatives’ opinions of IT support and to compare relatives’ perceptions of their irritations with care and life satisfaction before and after increased IT support. In addition, three questionnaires were further developed and tested among staff working in elderly care, and then used in the staff evaluation. Methods: A quasi-experimental design with baseline assessments and follow-ups and experimental and control groups was used in two studies to investigate the outcomes of IT support. A descriptive design was used to study staff views on IT support, and a correlative design was used in the methodological study. Participants were 33 staff members and 22 relatives in the evaluation, 14 staff members in the descriptive study and 299 staff members in the methodological study. Data collection methods were questionnaires and group interviews. The IT support consisted of passive passage alarms, fall detectors, sensor-activated night-time illumination of the lavatory, movement detectors, email communication, an Internet website and additional computers. Findings and conclusions: Staff job satisfaction and perceived quality of care increased in the experimental group. The relatives were generally positive about the IT support, and the experimental group showed a decrease in practical/logistical irritations. Staff described ‘moving from fear of losing control to perceived increase in control and security’ and ‘constant struggling with insufficient/deficient systems’. Conclusions are that IT support can be a resource in dementia care as perceived by caregivers if IT support is incorporated into the care system.

  • 31.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    IT-stöd i vården av personer med demens2007Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Robotar i vård och omsorg: hur kan vi skapa en användar- och behovsdriven teknikutveckling som kompletterar den befintliga omsorgen/vården?2006Ingår i: Teknik & Vetenskap, ISSN 1402-5701, Vol. 22, nr 4, s. 52-52Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Engström, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Lindqvist, Ragny
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Ljunggren, Birgitta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Carlsson, Marianne
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Relatives’ opinions of IT support, perceptions of irritations and life satisfaction in dementia care2006Ingår i: Journal of Telemedicine and Telecare, ISSN 1357-633X, E-ISSN 1758-1109, Vol. 12, nr 5, s. 246-250Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We studied relatives' opinions of IT support at a residential home for persons with dementia. We also investigated the relatives' perceptions of irritations and life satisfaction before and after increased IT support. This was accomplished using an experimental group (n = 14) and a control group (n = 8) of subjects in dementia care. The design was quasi-experimental with baseline assessments and three follow-ups. Data were collected using two questionnaires measuring opinions of the IT support: irritations in care (the Nursing Home Hassles Scale) and life satisfaction (the Life Satisfaction Questionnaire). Results showed that relatives' opinions of IT support were generally positive. In the experimental group, relatives' perceptions of practical/logistical irritations decreased between baseline and 12-month follow-up. In the control group, there was an increase in the total Nursing Home Hassles score between baseline and three-month follow-up. This difference did not persist at seven- and 12-month follow-ups. No significant differences were found for life satisfaction. We conclude that relatives had positive opinions of IT support, and their perceptions of practical/logistical irritations decreased after implementation of the IT support package.

  • 34.
    Engström, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Lindqvist, Ragny
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Ljunggren, Birgitta
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Carlsson, Marianne
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Staff members' perceptions of a ICT support package in dementia care during the process of implementation2009Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 17, nr 7, s. 781-789Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim The aim of the present study was to describe staff members' perceptions of an information and communication technology (ICT) support package during the process of implementation. Background ICT in dementia care will likely increase in the future. The diffusion of new innovations can be better understood through diffusion research. Methods Fourteen staff members in dementia care were interviewed, in groups, once before the new ICT, twice during its implementation and once after. Data were analysed using qualitative content analyses. The ICT included monitors/alarms: passage alarms, fall detectors, sensor-activated night-time illumination of the lavatory, and communication technology: Internet communication and additional computers. Results The results showed two themes 'Moving from fear of losing control to perceived increase in control and security' and 'Struggling with insufficient/deficient systems'. Conclusions Staff perceptions of ICT were diverse and changed during the implementation. Benefits were more pronounced than disadvantages, and improvements were described both in care and in staff job situation. Implications for nursing management Functioning and use of ICT may relate to design as well as by application and the surrounding structure, and the whole system: the organizational structure, the employers and the new product needs to be taken into consideration when implementing new technology.

  • 35.
    Engström, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Ljunggren, Birgitta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Lindqvist, Ragny
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Carlsson, Marianne
    Staff perceptions of job satisfaction and life situation before and 6 and 12 months after increased information technology support in dementia care2005Ingår i: Journal of Telemedicine and Telecare, ISSN 1357-633X, E-ISSN 1758-1109, Vol. 11, nr 6, s. 304-309Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We measured staff members' satisfaction with their work before and after increased information technology (IT) support in dementia care. Comparisons were also performed of perceived life satisfaction and sense of coherence. Data were collected before, and 6 and 12 months after implementation of the first part of an IT support project. Instruments used were the Satisfaction with Work Questionnaires, the Life Satisfaction Questionnaire (LSQ) and the Sense of Coherence (SOC) scale. The study was performed in a residential home for persons with dementia. The participants were 33 staff members. The IT technology included general and individualized passage alarms, sensor-activated night-time illumination, fall detectors and Internet communication. Results showed that staff members' job satisfaction and perceived quality of care improved in comparison with the control group. Personal development, workload, expectations and demands, internal motivation and documentation, as well as the total scores for 'psychosocial aspects of job satisfaction' and 'quality of care aspects', increased in the experimental group. There were significant interaction effects for the factors family relation, close friend relation (LSQ), the total SOC scale and the meaningfulness subscale. The study showed that IT support in dementia care increased staff members' satisfaction with their work in several ways.

  • 36.
    Engström, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Ljunggren, Birgitta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Lindqvist, Ragny
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Carlsson, Marianne
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Staff satisfaction with work, perceived quality of care and stress in elderly care: psychometric assessments and associations2006Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 14, nr 4, s. 318-328Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS: To evaluate validity and reliability of three questionnaires measuring 'work satisfaction', 'patient care' and 'staff health' for staff in elderly care and to study the relationship between staff members' satisfaction with work and perceived stress.

    BACKGROUND: Increased workload, difficulties in recruiting and retaining nurses are reported in elderly care. Valid and reliable instruments measuring staffs' perceptions of work are needed.

    METHODS: A convenience sample of 299 staff answered the questionnaires.

    RESULTS: Factor analysis of 'work satisfaction' gave eight factors, 'patient care' four factors and 'staff health' two factors, explaining 52.2%, 56.4% and 56.8% of the variance. Internal consistency was mostly satisfactory. Multiple regression analysis revealed a model that explained 41% of the variance in perceived stress symptoms.

    CONCLUSIONS: There was support for the instruments' validity and reliability. Older age, higher scores/satisfaction with workload, cooperation, expectations and demands, personal development and lower scores on internal motivation contributed to less stress.

  • 37.
    Engström, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Scandurra, Isabella
    Centre for eHealth, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Ljunggren, Birgitta
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Lindqvist, Ragny
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Swedentet.
    Koch, Sabine
    Centre for eHealth, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Carlsson, Marianne
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Evaluation of OLD@HOME virtual health record: staff opinions of the system and satisfaction with work2009Ingår i: Telemedicine journal and e-health, ISSN 1530-5627, E-ISSN 1556-3669, Vol. 15, nr 1, s. 53-61Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the present research was to study outcomes of use of the OLD@HOME Virtual Health Record with regard to staff opinions about information, communication technology, and satisfaction with work. A quasi-experimental design was used. Staff opinions about the information and communication technology were assessed using a study-specific questionnaire at the test site (n =22) and at other settings in the municipality (n =172). Staff (n =22) job satisfaction, perceived quality of care, and psychosomatic health were assessed using the Satisfaction with Work Questionnaires before and after a 5-month period of testing the technology in an intervention and a comparison group. Staff opinions about the information and communication technology were significantly more positive at the test site compared to other settings in the municipality. For the total scale of quality of care and the factor documentation, there were significant differences in change scores between intervention and comparison groups, with improvements for the comparison group. For job satisfaction and psychosomatic health, there were no differences in change scores between the groups. Participatory design enhances staff opinions about information and communication technology. However, a 5-month test period showed no benefits regarding staff satisfaction with work when compared to a comparison group. On the contrary, the comparison group improved in documentation, and for the intervention group, there was a trend toward deterioration, which may be due to their knowing how to document, but not having time when using both paper-based and electronic systems.

  • 38.
    Eriksson, Annelie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Sundström, Monica
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Smärta i rygg, leder och muskler samt sömnproblem hos ambulanspersonal2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens självskattning/upplevelse av smärta i rygg, leder och muskler samt sömn, vila och återhämtning. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det finns några skillnader i nämnda besvär relaterat till kön och yrkeskategori. Data samlades in med enkäter och personal vid fyra ambulansstationer i Mellansverige deltog i studien. Sammanlagt delades 110 enkäter ut och 89 enkäter besvarades (svarsfrekvens 81 %). Resultatet avseende själskattad smärta visade att 53 personer (59,6 %) uppgav att de hade haft ländryggsbesvär de senaste 12 månaderna. Trettionio personer (43,6 %) uppgav nacksmärta de senaste12 månaderna. Tjugonio personer (32,6 %) uppgav skuldra/axelsmärta. Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad mellan kön och yrkeskategorier. Resultatet avseende sömn visade att 72 personer (81 %) upplevde att de sov ganska bra till mycket bra. Cirka hälften av de 89 deltagarna 53 % uppgav att de kunde återhämta sig efter varje arbetspass och under lediga perioder uppgav 49 personer (55 %) att de kunde återhämta sig i stort sett varje period. Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad mellan kön eller yrkeskategorier när det gällde smärt – och sömnbesvär.

    Slutsats: För att förbättra arbetsmiljön för ambulanspersonal bör åtgärder inriktas mot belastningsergonomiska faktorer i arbetet.

  • 39.
    Eriksson Salander, Kristina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Effekter av individuella vårdplaner för nutrition på ett särskilt boende2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om individuella omvårdnadsplaner i nutrition kunde förbättra nutritionsstatus och som en följd därav förbättra den hälsorelaterade livskvalitén hos omsorgstagarna. Studien var en jämförande kvantitativ undersökning. Den utfördes på ett kommunalt äldreboende för 36 omsorgstagare, deras medelålder var 87 år. Som riskbedömningsinstrument för undernärnäring användes MNA-SF, värdet därav sammanvägdes med bedömningen av sjuksköterskan vid ställningstagande till omvårdnadsplan i nutrition. Nattfastans längd togs också i beaktande vid upprättandet av omvårdnadsplanerna. EQ-5D användes för att mäta omsorgstagarnas hälsorelaterade livskvalité och därefter verkställdes omsorgstagarnas omvårdnadsplaner i nutrition. Omsorgstagarna följde sina omvårdnadsplaner för nutrition i fyra veckor. Därefter gjordes nya mätningar inklusive EQ-5D. Resultatet visade att det i denna studie inte fanns något samband mellan förändring i nutritionsstatus och den hälsorelaterade livskvalitén och att fyra veckor är för kort tid för att se någon skillnad i en studie som den här.

     

  • 40.
    Eriksson, Victoria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Jovic, Dijana
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Omvårdnadspersonalens upplevelse av att vårda patienter med självskadande beteende.2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet var att belysa omvårdnadspersonalens upplevelser av patienter med självskadande beteende samt vården av dem. Arbetet hade en beskrivande design, 21 sjuksköterskor och skötare/undersköterskor från somatisk och psykiatrisk akutmottagning deltog i arbetet. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i form av tre kategorier som bildades utifrån följande koder. Kategorin ”emotionella problem” bildades utifrån koderna frustration, irritation, sympati, manipulation, vanmakt över onåbara patienter, maktlöshet, oro och beskriver omvårdnadspersonalens upplevelser av patienter med självskadande beteende. Patienter med självskadande beteende väcker mycket emotioner, både positiva och negativa. I arbetet framkom mest negativa emotioner omkring den här patientkategorin. Kategorin ”omvårdnadsproblem” framkom ur koderna hjälplöshet angående vården, tidsbrist, resursbrist, patienten vill inte ha hjälp, kroniskt beteende och beskriver upplevelsen av vården av patienter med självskadande beteende. Vården av en självskadande patient beskrivs av omvårdnadspersonalen som krävande och otillräcklig. Kategorin ”kompetensbrist” har växt fram ur koderna behov av riktlinjer och strikta ramar, förståelse för patienten, otillräcklig kunskap, negativa attityder, splittring inom arbetsgruppen och beskriver också vården av patienter med självskadande beteende. Omvårdnadspersonalen berättade att de saknar tillräcklig kunskap för att ge en optimal vård. På grund av kunskapsbrist uppstår många problem och oförståelse för patientens beteende som även påverkar vården av dem.

  • 41.
    Ernesäter, Annica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Holmström, Inger
    Folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Computerized decision support systems in telenursing: how it is perceived by telenurses2009Ingår i: Med-e-Tel 2009: proceedings, 2009, s. 409-410Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Telephone advice nursing (telenursing) is an expanding service in many Western countries and in recent year’s centralization of telenursing services has occurred in some countries. Telenursing is a complex and knowledge intensive health service were registered nurses (RN’s) individually triage callers need for further care, give self care advice or refer the caller to appropriate care giver. These telenurses have numerous patient encounters every day, regarding all ages of callers and questions presented to the telenurses addresses a broad variation of medical conditions.  

    Telenursing has shown to be appreciated by the population as well as cost efficient.

     In an attempt to ensure quality and safety within telenursing the use of computerized decision support systems (CDSS) increased since CDSS enables uniformity and consistency of advices given to callers.   

    Traditionally, telenurses have relied on clinical knowledge, collegial support and books when triaging callers and few studies describe how telenurses perceive CDSS in their daily work.

    Eight telenurses from three different telephone advice call centres, all using CDSS took part in semi-structured interviews in 2006. Data were analysed using qualitative content analysis.

    The aim of the study was to describe telenurses experiences of working with CDSS. Telenurses described that the CDSS had both positive and negative influences of their work. They described that the CDSS simplified their work, complemented their knowledge and gave them a sense of security. They also described how the CDSS contributed to quality improvement of telenursing. The negative aspects of the CDSS were described as being inhibited by the system. Telenurses described how they perceived the system as partly incomplete and controlling and that they sometimes disagreed with the measures presented by the system.

    These advantages and disadvantages perceived within the system can be connected to the concepts of usability: user-worthiness and user-friendliness. Software should be easy to learn, contain few errors and be easy to orient in, to enhance usability. Hence usability could be further improved in the present system.

    There might be a risk that the CDSS will mechanize and undermine the communication between callers and telenurses. It is important, in order to increase the telenurses’ professional competence and the feeling of tele-presence that callers not only are given a correct estimation of their conditions but also a sense of security and confirmation. Otherwise callers may seek emergency care solely because of insecurity and anxiety.

  • 42.
    Ernesäter, Annica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Holmström, Inger
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Telenurses' experiences of working with computerized decision support: Supporting, inhibiting and quality improving2009Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 65, nr 5, s. 1074-1083Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim. This paper is a report of a study conducted to describe telenurses' experiences of working with computerized decision support systems and how such systems could influence their work. Background. Telenursing is an expanding service in many Western countries, and in recent years centralization of telenursing services has occurred in Sweden. In connection with this, the use of computerized decision support has increased. Method. Eight Registered Nurses from three telephone advice call centres in Sweden who were using computerized decision support took part in semi-structured interviews in 2006. The data were analysed using qualitative content analysis. Findings. The findings are presented as one theme and three categories. Telenurses experienced their work with a decision support system as supporting, inhibiting and quality improving. Based on two of the categories -'supporting' and 'inhibiting'- a theme was revealed: being strengthened, but simultaneously controlled and inhibited. This theme represents the individual level. The telenurses found that the decision support system simplified their work, complemented their knowledge, gave them security and enhanced their credibility. They also described experiencing the system as incomplete, sometimes in conflict with their own opinions and controlling. The third category referred to the organizational level: the decision support system ensured the quality of telenursing. Conclusions. Although the telenurses experienced computerized decision support as both supporting and inhibiting, they preferred working with it. They also described how a computerized decision support system cannot replace telenurses'knowledge and competence, and that it should be considered as complementary.

  • 43.
    Falk, Susanne
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Lindahl, Kenth
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Livskvalitet hos personer som genomgått en total höftledsplastik - en litteraturstudie2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of the study was based on scientific literature to describe the quality of life of persons who have undergone a total hip replacement. The method was a descriptive literature review. The results showed that pain was the most obvious change after surgery. Mild pain before surgery was strongly associated with mild pain after surgery. But despite less pain were experienced early, it took 1 year to achieve the full benefits of improved physical function. It was found that there were no age-related differences in pain, physical function and quality of life. Patients regardless of ages showed improvements in pain, function and stiffness. Several studies revealed that the discomfort in the back, lower limb or back pain was a problem for patients after surgery and was associated with worse functional status after surgery. Back pain was also important in planning rehabilitation. The medical factors that were associated with worse functional status were obese, two or more chronic diseases and two or more common geriatric problems. The results also indicated a clear correlation between preoperative criteria and good performance of health-related quality of life after total hip replacement. Total hip replacement was cost-effective interventions that improve quality of life of patients. Quality of life was sustained 5 years after surgery the majority of patients.

    Keyword: Quality of life, hip replacement, physical function and pain.

  • 44.
    Fen Tang, Ping
    et al.
    Kunming Medical College, Kunming, Province of Yunnan, China.
    Johansson, Camilla
    Örebro University, Örebro, Sweden.
    Wadensten, Barbro
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Stig, Wenneberg
    Örebro University, Örebro, Sweden.
    Gerd, Ahlström
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Chinese nurses' ethical concerns in a neurological ward2007Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 14, nr 6, s. 810-824Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Our aim was to describe Chinese nurses' experiences of workplace distress and ethical dilemmas on a neurological ward. Qualitative interviews were performed with 20 nurses. On using latent content analysis, themes emerged in four content areas: ethical dilemmas, workplace distress, quality of nursing and managing distress. The ethical dilemmas were: (1) conflicting views on optimal treatment and nursing; (2) treatment choice meeting with financial constraints; and (3) misalignment of nursing responsibilities, competence and available resources. The patients' relatives lacked respect for the nurses' skills. Other dilemmas could be traced to the transition from a planned to a market economy, resulting in an excessive workload and treatment withdrawal for financial reasons. Lack of resources was perceived as an obstacle to proper patient care in addition to hospital organization, decreasing the quality of nursing, and increasing moral and workplace distress. The nurses managed mainly by striving for competence, which gave them hope for the future.

  • 45.
    Fläckman, Birgitta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Work in eldercare - staying or leaving: caregivers' experiences of work and support during organizational changes2008Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overall aim of the present thesis was to reveal nursing home (NH) caregivers’ work ex-periences when receiving support through education and clinical supervision over a two-year period, while the workplace was undergoing organizational changes. The studies (I-IV) com-bine qualitative and quantitative methods in a longitudinal two-year follow-up project in three Swedish NHs (NH I - III), in which support was given to the staff at NH I-II. NH III was in-cluded as a comparison. The thesis is based on interviews (I-IV) and self-assessment ques-tionnaires (I), which were conducted at three occasions: at start, after 12 and 24 months at the respective NHs. As a result of political decisions, NH I was informed of organizational changes and pending financial cutbacks shortly after opening. The other NHs were informed at around 12 months. The numbers of caregivers willing to participate at start were 32, 21 and 22 at the respective NHs. No new participants were included to replace dropouts. Descriptive statistics (I) and qualitative content analyses (I-IV) were used. Study I focused on the organ-izational climate and the prevalence of burnout symptoms in the three NHs. The result from NH I revealed an improvement over time as opposed to NH II, which showed negative pro-gression at 12 months, despite support. This corresponded to the time at which they received information about financial cutbacks. The improvement based on the interviews at NH I was not as distinct as that based on the self-assessment scores. The support given seemed to have helped the caregivers at NH I, but was not able to alter the situation at NH II. The develop-ment based on self-assessments at NH III was more constant throughout the study. Results from interviews at NH II and III were more in accordance with the scores. In Study II, the caregivers’ work experiences at NH II, while receiving support through education and clinical supervision, showed that they valued the caring milieu and their own knowledge. The value of knowledge was related to their different backgrounds and to the knowledge gained through the support, and it seemed to be one factor underlying participants’ continued willingness to stay. In Study III, caregivers’ experiences and reflections on working at NH III, while under threat of organizational changes and termination notice, showed a transition from ‘having a professional identity and self-confidence’ to ‘being a professional in a threatening situation caused by someone else’. Finally they were ‘struggling to adapt to a changed working envi-ronment as a person and a professional’. The caregivers experienced a loss of pride and satis-faction. Included in Study II and III were interviews from those caregivers who had been interviewed on all three occasions. Study IV focused on what had caused caregivers at the three NHs to decide to leave their employment during the study period. Caregivers’ decisions to leave work could be encompassed in one main category: ‘Unmet expectations’. Their ex-periences were lack of encouragement, trust and professional development. Also reported were feelings of insecurity, different opinions on the care delivered, being disregarded and betrayed, followed by thoughts of leaving work and pursing other opportunities. It can be concluded that the changes at all three NHs seemed to have over-shadowed attempts to im-prove working conditions. Successful changes require a vision that justifies them. High-level decision-makers and managers ought to be conscious of the factors that facilitate or impede similar transitions. They should also focus on supporting caregivers during change processes, as the literature shows a risk for decreasing quality of care.

  • 46.
    Fläckman, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Fagerberg, Ingegerd
    Department of Caring and Public Health Sciences, Mälardalen University, Västerås; Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Kihlgren, Annica
    Department of Health Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden; Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Kihlgren, Mona
    Centre of Nursing Science, Örebro University Hospital, Örebro, Sweden; Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Despite shattered expectations a willingness to care for elders remains with education and clinical supervision2007Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 21, nr 3, s. 379-389Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Despite shattered expectations a willingness to care for elders remains with  education and clinical supervision The aim was to describe nursing home (NH) caregivers’ work experiences while receiving education and clinical supervision for 2 years. Working in elder care seems to be losing its attraction especially with organizational changes, cutbacks and changes in work place conditions. Clinical supervision has been reported to increase job satisfaction and creativity. Semi-structured interviews from caregivers working at an NH in Sweden were conducted, at the start and again at 12 and 24 months. At about 12 months the caregivers were informed of planned cutbacks. Content analysis was the method used to analyse the interviews from seven caregivers who participated throughout the entire period. Findings show that the value of a caring milieu was one category generated by the subcategories: experiences related to work activities and changes, and experiences related to relationships. The value of knowledge was the other category that was influenced by the experiences related to the different backgrounds and the experiences related to increased knowledge gained from the support through education and clinical supervision. The categories contained positive as well as negative influences on care. The initial focus on practical duties associated with the opening of the NH shifted towards caregiver activities with the elders they spoke warmly about. After 2 years the caregivers’ willingness to care continued despite their disappointment in the worsened working conditions. The main theme that resulted was: Despite shattered expectations a willingness to care for elders remained. Continued education and clinical supervision seems to be one factor behind the retained willingness. These findings demonstrate that support and caregiver involvement in educational programmes are important during times of change and when disappointments arise in the workplace.

  • 47.
    Fläckman, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap. Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Hansebo, Görel
    Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Ersta Sköndal University College, Stockholm, Sweden.
    Kihlgren, Annica
    Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Örebro University, Örebro, Sweden.
    Struggling to adapt: Caring for older persons while under threat of organizational change and termination notice : Feature2009Ingår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800, Vol. 16, nr 1, s. 82-91Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Organizational changes are common in elder care today. Such changes affect caregivers, who are essential to providing good quality care. The aim of the present study was to illuminate caregivers' experiences of working in elder care while under threat of organizational change and termination notice. Qualitative content analysis was used to examine interview data from 11 caregivers. Interviews were conducted at three occasions during a two-year period. The findings show a transition in their experiences from 'having a professional identity and self-confidence', to 'being a professional in a threatening situation caused by someone else' and to 'struggling to adapt to a changed working environment as a person and a professional'. The caregivers experienced a loss of pride and satisfaction. Previous literature indicates that this may have consequences for the quality of care and that employees may be at risk of negative health effects. However, the caregivers continued to struggle, doing their best to complete their duties. The study has implications for high-level decision-makers, managers and caregivers in similar work-life situations in that it deals with factors that facilitate or impede similar transitions.

  • 48.
    Fläckman, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Sørlie, Venke
    Kihlgren, Mona
    Unmet expectations: why nursing home staff leave care work2008Ingår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 3, nr 1, s. 55-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background. The shortages of healthcare professionals have been a common topic in care of older people.

    Aim and objectives. The aim of the present study was to illuminate what caused the nursing home caregivers to decide to leave their employment.

    Design. A two-year intervention study was performed in three nursing homes in Sweden.

    Method. This qualitative interview study was conducted with 18 caregivers who decided to leave their employment during the first year. Content analysis was the method used to analyse the interviews.

    Result. The caregivers’ decisions to leave their work in care of older people could be encompassed in one main category: ‘Unmet Expectations’. Their experiences were of lack of encouragement and trust and professional development. Feelings of insecurity, different opinions on the care delivered, being disregarded and betrayed followed as did thoughts of leaving work and pursuing other opportunities.

    Conclusions. The main findings indicated that organizational work pressure with information about pending financial cutbacks caused the caregivers to leave the nursing homes.

    Relevance to clinical practice. The study’s results show the value of meeting the needs of caregivers, as caregivers consider that they meet the needs of the older people. Optimal use of caregivers’ skills, experiences, competence and respect for their aspirations is also likely to result in cost-efficient care.

  • 49.
    Forsmark, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Vårdgivares uppfattning om fallrisker och fallprevention inom tre vårdnivåer2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Utvecklingen av de äldres hälsa har stor betydelse för behoven av vård och omsorg. Hälsan för äldre har förbättrats men fall och fallskador är ett stort problem och akuta sjukdomar, aktiviteter och omgivningsfaktorer är ofta utösande orsaker till fall. Syftet med denna studie var att beskriva vårdgivares uppfattning om fallrisker och fallprevention. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med en beskrivande design. Tolv personer har intervjuats från hälsocentral, sjukhus och kommunalt äldreboende i ett län i Mellansverige. Resultatet redovisas utifrån två kategorier. Kategorin ”Faktorer som kan bidra till fall” framkom ur subkategorierna; Patientens tillstånd och omvårdnadsbehov, Fysisk miljö, Brist på kunskaper hos vårdpersonalen, Tidsbrist, stress och otillräcklig bemanning, Personalens ansvar och att inte följa rutiner samt Otillräcklig samverkan mellan yrkesgrupper och vårdnivåer. Kategorin ”Faktorer som kan motverka fall/fallprevention” framkom ur subkategorierna; Fysisk miljö och hjälpmedel, Kunskaper och utveckling av ett systematiskt arbetssätt, Ansvaret hos olika yrkeskategorier samt Samverkan. Resultatet i studien visade att det finns flera olika faktorer kring en patient som kan bidra till fall och som kan motverka fall. Samverkan mellan olika vårdnivåer, kunskaper och utveckling av ett systematiskt arbetssätt framkom som viktiga faktorer till fördel för patienten.

  • 50.
    Fröjd, Camilla
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Psychosocial Oncology, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Lampic, Claudia
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Larsson, Gunnel
    Department of Medical Sciences, Section of Endocrine Oncology, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Birgegård, Gunnar
    Department of Medical Sciences, Section of Haematology, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    von Essen, Louise
    Department of Public Health and Caring Sciences, Psychosocial Oncology, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Patient attitudes, behaviours, and other factors considered by doctors when estimating cancer patients' anxiety and desire for information2007Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 21, nr 4, s. 523-529Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim was to describe the patient attitudes, behaviours, and other factors, considered by doctors when estimating cancer patients' worry about how the disease may develop and the desire for information about the disease and its treatment. Data was gathered through semi-structured interviews with 19 doctors regarding 29 patients within endocrine oncology and haematology care, and the data were analysed by content analysis. The doctors considered the patients' verbal expressions, verbal behaviours, questions, body language, and facial expressions together with their own professional knowledge and experience, when estimating the patients' worry and desire for information. The doctors also considered contextual factors, patients' demographical factors, and medical situation when estimating the patients' worry, and also when estimating the patients' desire for information. The findings illustrate that estimating patients' worry and desire for information is a multifaceted and complex task, and that doctors consider not only the patients' verbal and nonverbal cues, but also factors, such as their own professional knowledge and experience, contextual factors, and patients' demographical variables. The findings should be communicated to doctors who meet cancer patients in medical consultations in order to illuminate the complexity of the medical consultation. The awareness of potentially important patient cues and other factors may aid doctors in their efforts to gain insight about their patients' emotions and informational needs.

12345 1 - 50 av 208
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf