Abstrac

Purpose: This study aims to explore and evaluate the impact of job stress on job motivation andperformance while relating it to the psychological capital that the employees face in the workplace.

Design and Methodology: This research is empirical and based on research objective data iscollected from 240 respondents working in Pakistani firms through an online survey. The selfadministered questionnaire is used to collect the data with help of convenience data collectiontechnique. The retrieved responses were processed and analyzed to test the study hypotheses withthe help of statistical analysis by employing SPSS. The sample size for this research is 240Pakistani professionals. To study the hypothesis, regression analysis was employed and results in a state thatjob stress is negatively related to job motivation and job performance and psychological capitalmoderates the relationship between job stress and job motivation.

Findings: These research findings state that job stress negatively impacts job performance and jobmotivation, therefore it is important to provide a stress-free environment to the employees toimprove their performance so they can perform better and help the organization to perform betterin local as well as international market. Further, the finding of this research states that thepsychological capital moderates the relationship between job stress and job motivation, and jobmotivation is positively associated with the job performance

Practical Implications: The findings of the thesis provide implications for businesses andemployees to understand how job stress, job motivation, and the psychological factor are all relatedand influenced by each other.

Limitations: This study is based on the data collected on one geographical context, the Pakistan.

Originality: This research provides the Pakistan perspective regarding the importance of jobstress, and how it shapes job motivation and performance. Further, this study enriches the existingliterature by providing the moderating role of psychological capital and according to the best ofthe author's knowledge, only a few researches are available on psychological capital in the field ofhuman resource management.

I samband med arbetet att utforma de nya kunskapsmiljöerna vid Högskolan i Gävle fick biblioteket i uppdrag att ta fram statistik och bibliometriska mått för publiceringen vid Högskolan. Syftet med uppdraget var att ta fram data som grund för framtida utvärderingar och uppföljningar av verksamheten utifrån dessa kunskapsmiljöer.

Följande rapport innehåller statistik avseende publiceringen vid Högskolan i Gävle, citeringsanalyser samt analys av samförfattande. Statistiken presenteras för hela Högskolan, för respektive kunskapsmiljöer samt för forskningsämnet biologi.

Several cultural and weather factors during the season influence the susceptibility of apple fruit to post-harvest pathogens. In the present study, the effect of different weather parameters on postharvest susceptibility of apples of the cv. ‘Ingrid Marie’ to grey mould was investigated. In 2015, apple fruit were collected from orchards in Southern Sweden, where local weather stations monitored different parameters. After harvest, the fruit were tested for susceptibility to grey mould by artificially inoculating them with%FLQHUHD. Lesion development was monitored over a 10-day-period. Analysis of results for a few orchards showed that cold weather for over a month preceding harvest and a low total number of growth degree days gave apples that were more susceptible to grey mould. This study was carried out in conventional orchards, but the conclusions can be important also for organic production, since they deal with the general effect of sunshine, temperature and rain, factors that may strengthen fruit during cultivation, regardless of production type. Future studies may focus on organic production to investigate whether these effects are general and also apply to organic production.

Dagens informationssamhälle ställer höga krav på att studenter inom högre utbildning ska ha förmåga att sovra bland och värdera information. Under utbildningen stöter studenterna även på riktlinjer kring hur deras rapporter och uppsatser ska utformas. De enskilda lärosätena bedriver ett eget kvalitetssäkringsarbete och har i sin tur Universitetskanslersämbetets kvalitetskrav att förhålla sig till. I processen från den enskilde studentens informationskompetens, källkritiska tänkande och referenshantering till högskolans samlade studieresultat spelar högskolebiblioteket en betydande roll. Förutsättningar måste finnas inte bara för att upprätthålla den befintliga verksamheten utan även för att kunna utveckla och förbättra den.

I högskolebibliotekets verksamhetsplan för 2015 lyfts informationskompetens, digital kompetens och lärande fram som huvuduppgifter. Genom undervisningen i informationssökning ska biblioteket utveckla studentens förmåga att hitta och kritiskt förhålla sig till vetenskaplig information. I samarbete med Learning Center ska undervisningen i informationssökning också göras så flexibel och välanpassad som möjligt för högskolans många distansstuderande (Hallén 2014, ss. 2-4).

Det nätbaserade lärandet och undervisningen i informationssökning är djupt förankrade i högskole-bibliotekets huvuduppdrag och utgör även satsningsområden för 2015. Biblioteket har för avsikt att bättre samordna och stärka det nätbaserade lärandet samt att undersöka förutsättningarna för att ut-veckla undervisningen och på ett bättre sätt nå ut med den.

Undervisningen i informationssökning bokas enskilt av lärarna i samband med deras kursplanering. Den ingår alltså inte som en obligatorisk del i samtliga utbildningar vid högskolan. I verksamhets-planen för 2015 står att biblioteket ”[…] ska utreda förutsättningarna för att kritisk informationssök-ning integreras i alla utbildningar och omfattar alla studenter för att öka deras informationskompe-tens” (ibid. s. 5).

Det övergripande syftet med detta projekt är att undersöka förutsättningarna för att sprida och utveckla undervisningen. Då det nätbaserade lärandet och undervisningens former hör ihop, är det nätbaserade lärandet också något som behandlas i denna rapport. Parallellt med undervisningspro-jektet pågår ett ombyggnadsprojekt, där en del av bibliotekets tysta läsesal byggs om till en interaktiv-laborativ lärosal. Målen med den nya teknikrustade salen är att bland annat att kunna prova nya undervisningsmetoder och digitala verktyg och skapa hybridkurser av idag separata campus- och distanskurser (ibid. s. 4). Förhoppningen är att på sikt kunna använda lärosalen för de nya former av undervisning (blended learning/flipped classroom) som närmare beskrivs i denna rapport. Under rubriken ”Den nya lokalen i biblioteket” ges även en kort redogörelse för ombyggnadsprojektet som går under arbetsnamnet Flipped classroom.

Till grund för undersökningen ligger en kartläggning av genomförd och planerad undervisning på högskolebiblioteket under en tvåårsperiod. Bakom projektet står en arbetsgrupp bestående av tre kontaktbibliotekarier vid Högskolan i Gävle. Projektet har inte inneburit några extra utgifter.

Bakgrund och problem

Forskning om jämställdhetsintegrering av organisationer visar på betydelsen av att ledningen initierar arbetet utifrån kunskap och medvetenhet om vad arbetet handlar om (Wittbom 2009).

Som ett led i regeringsuppdraget att jämställdhetsintegrera universitet och högskolor i Sverige 2016-2019 har cheferna på Högskolan i Gävle under kalenderåret 2018 genomgått en poängbelagd genusvetenskaplig utbildning, Genus och jämställdhet i organisationer, 4 hp. Syftet med utbildningen var att ge cheferna tillräckligt med kunskap samt att ge dem bättre verktyg för att kunna planera och fatta beslut som leder till ökad jämställdhet. Utbildningen som bestod av fyra utbildningstillfällen (fem heldagar) avslutades i december 2018 med att deltagarna redovisade de handlingsplaner för jämställdhetsintegrering av den egna verksamheten som de utarbetat under utbildningens gång. 

Det övergripande syftet med presentation av kursen Genus och jämställdhet i organisationer 4 hp är att beskriva ett effektivt sätt att stärka jämställdhetsarbetet i en organisation genom att börja uppifrån och utbilda chefer i genus och jämställdhet. I enlighet med detta fokuserar presentationen, på den mer detaljerade nivån, till att belysa hur arbetet med jämställdhetsintegrering kräver kunskap om kön, genus och normer kopplade till organisationen. Detta för att långsiktigt förändra maktstrukturer som skapar ojämställdhet. Genom att samtidigt utbilda alla chefer i organisationen skapas förutsättningar för att kunna genomföra analyser som fokuserar på makt och hierarkier, analyser som kan leda till motsättningar om inte förändringsarbetet ägs av organisationen. Detta för att arbetet med jämställdhetsintegrering ska leda till förverkligande av de jämställdhetspolitiska målen[1] och inte enbart reduceras till kvantifierbara övningar inom rådande system (Callerstig 2014).

Aktiviteter

Kursen Genus och jämställdhet i organisationer 4 hp genomförs under kalenderåret 2018 med ett första utbildningstillfälle i januari, ett andra i juni, ett tredje i september och ett fjärde avslutande i december. Till tre av fyra utbildningstillfällen är föreläsare inbjudna. Det första utbildningstillfället (två heldagar) inleds med en föreläsning av högskolans rektor Ylva Fältholm (”Min genusresa och organisationen”). Under samma utbildningstillfälle föreläser också organisationspsykolog Lars Einar Engström (”En sexists funderingar: bekännelser, karriär och våld”) samt organisationsforskare Hanna Kusterer, Högskolan i Gävle (”Genus och chefskap i organisationen”). Vid det andra utbildningstillfället föreläser statsvetaren Renée Andersson från Örebro universitet (”Genus och organisation”) och vid det tredje utbildningstillfället föreläser pedagog Susanne Andersson från Stockholms universitet (”Genusmedvetna chefer som ett villkor för ett genusmedvetet universitet”).

Inför det andra utbildningstillfället får deltagarna i uppgift att genomföra observationer av genusmönster i den egna verksamheten. Resultaten som redovisas i samband med utbildningstillfället utgör en grund för probleminventeringen som handlar om att ta fram relevanta fakta om tillståndet på varje avdelning (till exempel könsuppdelad statistik) inom organisationen.  Utifrån resultatet av probleminventeringen får grupperna diskutera hur man skulle komma till rätta med den brist på jämställdhet som uppdagats. Små och stora problem, kortsiktigt såväl som långsiktigt, till exempel att locka fler studenter som är män till kvinnodominerade utbildningar och tvärt om, lyfts fram och diskuteras. I samband med detta synliggörs maktstrukturer som ger könsdiskriminerande effekter vilket leder till en diskussion om hur dessa kan utmanas och förändras.

Samtliga föreläsningar följs upp av diskussioner där föreläsningens tema knyts till den aktuella organisationen och situationen på Högskolan i Gävle. Föreläsningarna tillsammans med kurslitteraturen (cirka 800 sidor med fokus på chefskap, organisation och kön) fungerar som inspiration till det största arbetet i kursen: det arbete som sker i mindre, avdelningsvisa grupper (beskrivet ovan).

I januari 2019 bedöms och analyseras de handlingsplaner för jämställdhetsintegrering av den egna verksamheten, vilka utgör utbildningens examinationsuppgift, av kursledningen.

Resultat

Resultatet av den genomförda utbildningen i genus och jämställdhet för chefer vid Högskolan i Gävle visar att samtliga deltagare har fått större kunskap och medvetenhet om hur genus konstrueras och omförhandlas i organisationer och det omgivande samhället och hur detta påverkar den egna organisationen och det egna ledarskapet. De handlingsplaner för jämställdhetsintegrering som deltagare utarbetat under utbildningens gång (utbildningens examinationsuppgift) visar att deltagarna uppnått olika mått av färdighet och förmåga. I några fall mycket hög, i andra fall god, i några få fall mindre god. En analys av särskilt det senaste är att utbildningen med fördel hade kunnat vara längre.

Ett ytterligare resultat av utbildningen är deltagarnas förändrade inställning till möjligheten att på ett naturligt sätt integrera ett genus- och jämställdhetsperspektiv i de ordinarie arbetsuppgifterna.

Litteratur

Wittbom, Eva, Att spränga normer. Om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering. Diss, Stockholms universitet, 2009.

Callerstig, Making equality work: Ambiguities, conflicts and change agents in the implementation of equality in public sector organisations. Diss, Linköpings universitet, 2014.

[1] Det övergripande målet med jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Arbetet med jämställdhetsintegrering av organisationen handlar om att organisationen ska nå de jämställdhetspolitiska målen. För akademins del handlar arbetet lika mycket om att ge lärare och forskare jämställda förutsättningar att genomföra sitt arbete och att göra akademisk karriär, som om att säkerställa att studenterna erbjuds en jämställd utbildning

För att belysa tillgången till och användningen av digitala informationsresurser kommer följande aspekter att redovisas och analyseras:

• Beståndet av digitala informationsresurser
• Förändringar de fyra senaste åren
• Jämförelser med övriga lärosäten inom Bibsam-konsortiet och regionen
• Användningstatistik för de tre senaste åren – sökningar och nedladdningar
• Kostnadsutvecklingen under de tre senaste åren – totalt och per nedladdad artikel/sektion
• Täckningsgraden för de tidskrifter som HiG:s forskare oftast citerar respektive publicerar sig i. Vilka saknar vi?
• De tidskrifter som HiG:s forskare och studenter oftast beställer fjärrlånekopior ur, dvs tidskrifter som saknas på HiG
• Genom en enkät till nyckelgrupper har forskarnas och lärarnas synpunkter samlats in beträffande vilka av de befintliga informationsresurserna som anses vara viktigast, vilka som bör införskaffas och slutligen hur lättillgängliga resurserna uppfattas vara.

Med dessa analyser som grund ges ett förslag med specificerade kostnader beträffande vilka informationsresurser – databaser och enskilda tidskriftsprenumerationer – som Högskolan bör satsa på för att öka ambitions-nivån inom profilområdena och för de centrala utbildningsprogrammen.

I ett andra steg ges ett förslag till uppdaterade riktlinjer för den vetenskapliga informationsförsörjningen på Högskolan i Gävle. Det är inte medtaget i denna rapport.

This paper presents an innovative education program at the University of Gävle, Sweden. The program, creative programming, combines traditional methods of teaching computer graphics, with other cross-disciplinary areas such as art, cognition, and film. The uniqueness of the program is represented by the students who are accepted and the teaching environment they are put in. A judicial process is used to screen applicants, with and without portfolios to the program. This is followed by an examination of intellectual capacity, practical examination, and finally an interview. Together, these are used as guidelines to determine if the student is a suitable candidate for the program. The final group selected has varying backgrounds, ranging from the professional artist to the traditional computer scientist. They are then immersed in a lab environment for the whole duration of the education on the campus. The remainder of the education involves a period in industry. The combination of selective students, a lab environment has produced very satisfactory results, and can be used as basis for further developing the education.

Background

Evaluation of a complex intervention are often described as being diminished by difficulties regarding acceptability, compliance, delivery of the intervention, recruitment and retention. Research of peer learning for nursing students have found several positive benefits while studies of peer learning for newly graduated nurses are lacking. This study aimed (1) to investigate the study process in terms of (a) first-line managers’ perspectives on the intervention study, the difficulties they face and how they handle these and (b) new graduates’ fidelity to the intervention and (2) to examine the effect of the peer learning intervention in workplace introduction for newly graduated nurses.

Methods

A mixed-methods approach using semi-structured interviews with eight managers, repeated checklist for fidelity and questionnaires conducted with 35 new graduates from June 2015 and January 2018, whereof 21 in the intervention group. The peer learning intervention’s central elements included pairs of new graduates starting their workplace introduction at the same time, working the same shift and sharing responsibility for a group of patients for 3 weeks. The intervention also included 3 months of regular peer reflection.

Results

Managers offered mostly positive descriptions of using peer learning during workplace introduction. The intervention fidelity was generally good. Because of recruitment problems and thereby small sample size, it was difficult to draw conclusions about peer learning effects and, thus, the study hypothesis could either be accepted or rejected. Thereby, the study should be regarded as a pilot.

Conclusions

The present study found positive experiences of, from managers, and fidelity to the peer learning intervention; regarding the experimental design, there were lessons learned.

Trial registration

Before starting data collection, a trial registration was registered at (Trial ID ISRCTN14737280).