hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hygge, Staffan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Miljöpsykologi.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mixter, Susanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    A cross-sectional study of alternations between physical and mental tasks2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background. Health and well-being at work is generally assumed to be associated with sufficient physical and mental variation. Job rotation, where workers typically alternate between different physical tasks, is a popular initiative. Controlled experiments suggest that favourable effects are associated with alternations between mental and physical tasks, but little is known about this intervention in real work. The aims of this study were (1) to describe the occurrence of alternations between mental and physical tasks, and (2) to identify key determinants of such alternations.

    Method. We developed a questionnaire combining established questions with specific questions about alternations. Workers from two occupations (industrial and non-industrial blue-collar work), in jobs containing both physical and mental tasks, were included in the study. 122 (55 females) out of 293 workers approached at four companies answered the questionnaire.

    Results. On average, the workers alternated 3.5 times per day between mental and physical tasks. In the non-industrial companies, workers reported wanting more alternations than they had, while desired and actual alternations did not differ in the industrial companies. This effect of occupation on the difference between the number of alternations wanted and the actual alternations available was significant (p < 0.001). Furthermore, there was a general preference for performing a physical task after a mental task, and vice versa. This main effect of primarily performed task type (i.e. either physical or mental) on preferred subsequent task type was significant (p < 0.001). In a univariate analysis, gender appeared to be a strong determinant of the occurrence of alternations, but the effect was absorbed when adding the occupation variable.

    Discussion. Within the studied companies, work offered alternations between mental and physical tasks and there was a preference among workers to alternate between tasks. Occupation rather than gender was a key determinant of the number of alternations reported.

  • 2.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hygge, Staffan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Miljöpsykologi.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mixter, Susanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Variation at work: alternations between physically and mentally demanding tasks in blue-collar occupations2017Ingår i: Ergonomics, ISSN 0014-0139, E-ISSN 1366-5847, Vol. 60, nr 9, s. 1218-1227Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aims of this questionnaire study were to describe the occurrence and desired number of alternations between mental and physical tasks in industrial and non-industrial blue-collar work, and determine to which extent selected personal and occupational factors influence these conditions. On average, the 122 participating workers (55 females) reported to have close to four alternations per day between mental and physical tasks, and to desire more alternations than they actually had. They also expressed a general preference for performing a physical task after a mental task and vice versa. In univariate regression models, the desired change in task alternations was significantly associated with Gender, Age, Occupation, Years with current work tasks, and Perceived job control, while Occupation was the only significant determinant in a multiple regression model including all factors. Our results suggest that alternations between productive physical and mental tasks could be a viable option in future job rotation.

  • 3.
    Mathiassen, Svend Erik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hygge, Staffan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Miljöpsykologi.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mixter, Susanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kombination av fysiska och mentala arbetsuppgifter: en modell för effektiv arbetsrotation?2018Ingår i: FALF konferens 2018 Arbetet – problem eller potential för en hållbar livsmiljö?: Program och Abstracts / [ed] Lindberg, Per, Gävle: Gävle University Press , 2018, s. 56-57Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Fysisk variation i arbetet anses allmänt av både forskare och praktiker att vara en förutsättning för god hälsa. Både för hög och för låg belastning kan med tiden leda till sämre välbefinnande och prestation. Den gällande föreskriften om belastningsergonomi (AFS 2012:2) anger specifikt att problem med repetitivt, styrt och bundet arbete ska förebyggas genom ökad variation, ”till exempel genom arbetsväxling, arbetsutvidgning eller pauser.” Samtidigt visar flera aktuella forskningsöversikter om variation och arbetsrotation att det vetenskapliga stödet för att dessa initiativ verkligen leder till bättre hälsa är otillräckligt. En anledning kan vara att de idéer till ökad variation som studerats har varit ineffektiva, till exempel därför att de arbetsuppgifter man växlat mellan har varit snarlika till sin belastning, eller att man, som i många studier av pauser, endast kunnat intervenera under en mindre del av arbetsdagen av hänsyn till produktionen. En modell för arbetsrotation med potential för att både säkra en hållbar produktion och leda till god fysisk och mental variation skulle kunna vara att kombinera fysiskt belastande arbets-uppgifter med produktiva uppgifter som ställer mentala krav, men inte är fysiskt krävande. Vid Forte-centret har vi under ett antal år arbetat med denna modell ur olika perspektiv.Det här symposiet ger en överblick över vår forskning. Vi kommer att sammanfatta det internationella forskningsläget, både om variation i stort och specifikt om kombinationer av fysiskt och mentalt belastande arbetsuppgifter. Vi kommer även att presentera en ny princip för hur man kan arbeta med belastning, variation och återhämtning: Guldlocks-principen. Vi kommer att visa resultat från våra egna studier av förekomsten av omväx-lande fysiska och mentala arbetsuppgifter i detaljhandel och industri, och vilka mönster av omväxling de anställda föredrar. Vidare kommer vi att gå igenom våra studier av stress och trötthetsutveckling då man kombinerar repetitivt fysiskt arbete med en mental uppgift av olika svårighetsgrader. Sammantaget kommer symposiet att visa både vilken forskning vi och andra bedrivit på området och vilka forskningsbehov som kvarstår för att svara på om en arbetsrotation som kombinerar fysiska och mentala arbetsuppgifter kan vara effektiv, både vad gäller hälsoeffekter och produktion.

  • 4.
    Mixter, Susanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Combining cognitive and physical work tasks: Short-term effects on fatigue, stress, performance and recovery2021Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kombinationer av fysiska och kognitiva arbetsuppgifter förekommer i många yrken (både samtidiga och alternerande), men ännu har ingen sammanfattat forskningen gällande effekterna av sådana kombinationer. Väldigt få studier har undersökt effekterna av alternerande fysiska och kognitiva uppgifter, vilket har föreslagits som ett alternativ till klassisk jobbrotation. Syftet med denna avhandling var att undersöka effekten av samtidiga och alternerande fysiska och kognitiva arbetsuppgifter på trötthet, stress, återhämtning och prestation, och i vilken utsträckning som den kognitiva arbetsuppgiftens svårighetsgrad och tidsmönstret av alterneringarna har betydelse för utfallen.

    Metod: I studie I sammanfattades 48 studier bestående av kombinationer av fysiska och kognitiva uppgifter i en systematisk litteraturöversikt. I två kontrollerade experiment (Studie II, III och IV), utförde deltagare alterneringar av en fysisk och en kognitiv uppgift. I studie II och III varierades svårighetsgraden av den kognitiva uppgiften mellan betingelserna, och i studie IV varierades både svårighetsgraden och tidsmönstret av alterneringar mellan betingelserna. Under arbetet mättes indikatorer på trötthet (studie II och IV), stress (studie IIIoch IV) och prestation (studie II och IV).

    Resultat: Samtidiga fysiska och kognitiva arbetsuppgifter har en negativ inverkan på biomekaniska indikatorer, trötthet och prestation, medan effekten på stress är mer oklar. Alternerande fysiskt och kognitivt arbete leder till viss ackumulerad trötthet över tid, men med fysisk återhämtning under den kognitiva uppgiften. Indikatorer på stress ökade inte över tid, och varken trötthet eller stress påverkades av den kognitiva uppgiftens svårighetsgrad.

    Slutsatser: Samtidiga fysiska kognitiva uppgifter bör undvikas i arbetslivet och om de måste utföras, bör arbetsgivaren minska arbetsuppgiftens krav. Alterneringar verkar å andra sidan kunna utföras utan större påverkan på trötthet och stress, och med bibehållen prestation. Resultaten från den här avhandlingen kan utgöra en bas för rekommendationer om hur arbetsrotationer ska organiseras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
    Ladda ner (jpg)
    Presentationsbild
  • 5.
    Mixter, Susanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lindfors, Petra
    Department of Psychology, Stockholm University.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Fatigue, stress and performance during alternating physical and cognitive tasks - effects of the temporal patterns of alternations2021Ingår i: Annals of Work Exposures and Health, ISSN 2398-7308 , E-ISSN 2398-7316 , Vol. 65, nr 9, s. 1107-1121Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In occupational life, performing mental work tasks in-between fatiguing physical work tasks may allow recovery and reduce stress without losing productive working time. The temporal pattern of such alternations is likely a determinant of the recovery effect, influencing both stress and fatigue; the difficulty of the mental task would also be a likely determinant. The aim of this study was to determine to what extent the temporal pattern of alternations between a repetitive physical task and a cognitive task of different difficulties influenced perceived fatigability, performance fatigability, stress-related outcomes, and performance. Fifteen women performed four work sessions comprising 110 minutes of repeated bouts of a repetitive physical task (pipetting), alternating with a cognitive task (CT; n-back). Sessions differed in bout cycletime (short: 7+3 min vs long: 14+6 min) and CT difficulty (easy vs difficult). Fatigue was assessed from recordings of Maximal Voluntary Contraction (MVC) force in shoulder elevations and handgrip pre- and post- work, electromyography (EMG) from the right trapezius and right forearm extensors during work, and repeated self-ratings of fatigue and pain throughout the session. Stress was assessed using electrocardiography (heart rate variability), salivary alpha amylase, and self-reports. Perceived fatigue increased significantly over time for all protocols, and more in long-cycle than short-cycle conditions. EMG activity did not increase markedly over time in any condition. Neither objective nor subjective indicators suggested that stress increased over time, regardless of the temporal pattern. Pipetting performance remained stable in all conditions. Cognitive performance, measured as the proportion of correct and false answers, differed between CT difficulty levels, but remained stable over time, with no significant difference between temporal patterns. In summary, temporal patterns of alternating tasks influenced fatigue to some extent, but had no obvious influence on stress indicators or performance. Thus, alternating cognitive and physical work can serve as a feasible alternative to job rotation between physical tasks only.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Mixter, Susanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Alternations between physical and cognitive tasks in repetitive work – Effect of cognitive task difficulty on fatigue development in women2019Ingår i: Ergonomics, ISSN 0014-0139, E-ISSN 1366-5847, Vol. 62, nr 8, s. 1008-1022Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In a context of job rotation, this study determined the extent to which the difficulty of a cognitive task (CT) interspersed between bouts of repetitive, low-intensity work (pipetting) influences recovery from fatigue. Fifteen participants performed three experimental sessions, each comprising 10 repeats of a 7 min + 3 min combination of pipetting and CT. The CT was easy, moderate or hard. Surface electromyography (EMG amplitude of the forearm extensor and trapezius muscles) and self-reports was used to assess fatigability. Perceived fatigue and trapezius EMG amplitude increased during sessions. CT difficulty influenced fatigue development only little, besides forearm extensor EMG increasing more in CT3 than in CT1 and CT2. During CT bouts, fatigability recovered, and to a similar extent irrespective of CT. Thus, CT difficulty influenced recovery of perceived as well as performance fatigability to a minor extent, and may not be a critical issue in job rotation comprising alternating physical and cognitive tasks.

  • 7.
    Mixter, Susanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Alternations between physical and mental tasks – a viable option for job rotation?2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    IEA_2018_abstract
  • 8.
    Mixter, Susanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Alternations between physical and cognitive tasks – does temporal pattern and cognitive task difficulty influence fatigue development?2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Some evidence suggests that alternations between physical and cognitive work tasks may be a viable option for job rotation, since production can be maintained without excessive fatigue. Effects on fatigue and pain of the temporal distribution of physical and cognitive tasks are, however, uncertain. The aim of this study was to examine development of fatigue and pain during physical and cognitive work tasks of different difficulties, alternating in different temporal patterns.

    Methods

    Fifteen women performed alternating bouts of a physical task (phys) and a cognitive task (CT) for a total of 100 minutes. Four experimental conditions were tested in a repeated-measures design. Conditions 1 and 2 consisted of five long-cycle sequences (phys+CT, 14+6 minutes), and in conditions 3 and 4, 10 short-cycle sequences (7+3 minutes) were performed. Each temporal pattern was completed with an easy or a difficult CT. Muscle fatigue was assessed using surface electromyography (EMG) from the right trapezius, and perceived fatigue and pain in the right shoulder was assessed using CR-10 ratings. Effects of time and experimental condition on these outcomes were tested using ANOVA.

    Results

    Perceived fatigue and pain in right shoulder after pipetting work bouts increased in all four conditions (long-cycle, fatigue F=5.68, p<0.001, pain F=4.12, p=0.01; short-cycle, fatigue F=10.59, p<0.001, pain F=5.45, p<0.001). Trapezius EMG did not change significantly across work bouts (long-cycle, F=2.14, p=0.09; short-cycle, F=1.03, p=0.42). Irrespective of the temporal alternation pattern, neither EMG nor fatigue and pain were influenced by CT difficulty (CT main effect and CT×time interaction: EMG, all F≤2.5, p≥0.1; fatigue and pain, all F≤2.0, p≥0.7).

    Conclusions

    The temporal pattern of alternations between a repetitive physical task and a CT did not influence fatigue development, and the difficulty level of the CT did not significantly influence fatigue and pain, irrespective of the temporal alternation pattern.

  • 9.
    Mixter, Susanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lindfors, Petra
    Department of Psychology, Stockholm University.
    Does the difficulty of a memory task interspersed between bouts of repetitive work influence recovery?2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background. Controlled experiments suggest that active breaks with mental activity interspersed between physical work bouts can lead to more effective recovery from fatigue than passive rest. However, most of these studies investigated a highly stereotyped physical task until exhaustion. Research investigating the effects of mental breaks in tasks of higher occupational relevance is limited. The aim of this study was to evaluate the extent to which a working memory task performed at three difficulty levels would enhance recovery of perceived fatigue after a repetitive physical work task.

    Methods. 12 women (mean age 26.4) performed 10 work cycles each comprising seven minutes of pipetting (to model repetitive work) followed by three minutes devoted to a working memory task. Three difficulty levels (MT1, MT2, MT3) of the memory task were tested on three different days in a randomized order across participants. During the last minute of pipetting and after the memory task, participants rated fatigue on the Borg CR-10 scale. Before, during and after each experiment, salivary a-amylase was measured.

    Results. Perceived fatigue in the right shoulder during the last minute of pipetting increased with time (p<0.001) but did not significantly differ between types of MT (p=0.314). Perceived fatigue in the right shoulder just after the memory task also increased with time (p<0.001), and in a pattern differing between MT types (time*MT: p=0.042), while MT type showed no significant main effect (p=0.169). Post-hoc tests showed that MT3 led to better recovery than MT1 (effect of MT: p=0.041; time*MT: p=0.025). Salivary a-amylase increased with time (p=0.001) but showed no significant effects of MT type (p=0.214).

    Discussion. Our results indicate that recovery of perceived fatigue after a repetitive task was better when performing a difficult — as compared to an easy — memory task. This effect was not accompanied by any differences in a-amylase response.

  • 10.
    Mixter, Susanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hygge, Staffan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap, Miljövetenskap.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lewis, Charlotte
    Umeå University, Department of Public Health and Clinical Medicine.
    Effects of combining occupationally relevant physical and cognitive tasks. A systematic review2023Ingår i: Annals of Work Exposures and Health, ISSN 2398-7308 , E-ISSN 2398-7316 , Vol. 67, nr 3, s. 303-319Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives

    Physical and cognitive tasks occur together in many occupations. Previous reviews of combined tasks have mainly focused on their effects in a sports context. This review investigated to which extent combinations (concurrent or alternating) of occupationally relevant physical and cognitive tasks influence responses reflecting biomechanical exposure, stress, fatigue, performance, and well-being.

    Methods

    We searched Scopus, Pubmed, Cinahl, and Psychinfo for controlled experiments investigating the effects of combinations of occupationally relevant physical and cognitive tasks in participants aged 18 to 70. In total, we identified 12 447 records. We added recent papers that had cited these studies (n = 573) to arrive at a total of 13 020 publications. After screening for relevance, 61 studies remained, of which 57 were classified to be of medium or high quality. Of the 57 studies, 51 addressed concurrent tasks, 5 alternating tasks, and 1 both concurrent and alternating tasks.

    Results

    Most studies of concurrent physical and cognitive tasks reported negative effects, if numerically small, on indicators of biomechanical exposure, fatigue, and performance, compared to a physical task alone. Results were mixed for stress indicators, and well-being was too little studied to justify any conclusions. Effects depended on the tasks, including their intensity and complexity. Alternating physical and cognitive tasks did not appear to influence outcomes much, compared to having passive breaks in-between physical tasks.

    Conclusions

    The reviewed evidence indicated that concurrent physical and cognitive work tasks have negative, yet small effects on biomechanical indicators, fatigue and performance, compared to performing the physical task alone, but only if the physical task is intense, and the cognitive task is complex. Alternating between physical and cognitive tasks may have similar effects as breaking up physical tasks by passive breaks, but studies were few. Future studies should address ecologically valid combinations of physical and cognitive tasks, in particular in controlled field studies devoted to the long-term effects of combined work.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Mixter, Susanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hygge, Staffan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap, Miljövetenskap.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lewis, Charlotte
    Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet.
    Effects of combining physical and cognitive work tasks - a systematic reviewManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Mixter, Susanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lindfors, Petra
    Stockholm University, Sweden.
    Dimberg, Kent
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, Biologi.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Stress-related responses to alternations between repetitive physical work and cognitive tasks of different difficulties2020Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 17, nr 22, artikel-id 8509Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Alternating between physical and cognitive tasks has been proposed as an alternative in job rotation, allowing workers to recover from the physical work while still being productive. However, effects of such alternations on stress have not been investigated. This controlled experiment aimed at determining the extent to which stress-related responses develop during alternating physical and cognitive work, and to determine the extent to which cognitive task (CT) difficulty influences these responses. Fifteen women performed three sessions of 10 consecutive work bouts each including a seven-minute repetitive physical task (pipetting) and a three-minute CT (n-back) at one of three difficulty levels. Stress was assessed in terms of changes in heart rate variability, blood pressure, salivary alpha-amylase, salivary cortisol, perceived stress, and cognitive performance. The work session did not result in any marked stress response, and CT difficulty did not significantly influence stress, apart from alpha-amylase being higher at the easiest CT (F = 5.34, p = 0.02). Thus, according to our results, alternating between repetitive physical tasks and cognitive tasks may be a feasible alternative to classic job rotation between physical tasks only, even if the cognitive task is quite difficult. Future studies should address possible effects of the temporal pattern of alternations, and combine even other occupationally relevant tasks, preferably for extended periods of time.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf