Syftet med denna studie var att söka svar på hur individer upplever varaktiga effekter av coaching samt hur coachingen påverkat deras välbefinnande. De tre respondenterna i studien hade fått en blandning av ledarskapscoaching och livscoaching hos samma coach. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att få en djupgående förståelse för de tidigare klienternas upplevelser av coaching och därefter analyserades datan med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att samtliga upplevt ett ökat och varaktigt välbefinnande. Ytterligare effekter, som hos vissa av deltagarna även var bestående var: en större trygghet i sig själv och/eller i yrkesrollen, ett större mod, självkännedom och förändring genom ökad reflektion, medvetenhet och insikt samt utökade färdigheter/förmågor. Slutsatsen som kan dras av studien är att de effekter som tidigare klienter upplevt av coaching bidragit till personlig utveckling och ett ökat varaktigt välbefinnande.
Syftet med studien är att undersöka vad några verksamma inom förskolan har för åsikter, vetskap och erfarenheter om hur språk och kommunikationsstöd används i förskolan. I studien undersöks också vilka tillvägagångssätt som används för att stödja barn i deras språkutveckling och om de intervjuade anser att det finns några fördelar och nackdelar med språkstöd. För att samla in material gjordes intervjuer med verksamma inom fem olika förskolor och tre olika områden, vilket var förskollärare, talpedagog och specialpedagog. Data samlades in genom ljudupptagning samt anteckningar som sedan transkriberades och delades upp i sex kategorier. Utifrån studien fick vi i resultatet fram att språk och kommunikationsstöd är något som gynnar alla barn, oavsett svårigheter. Det framkom att bild- och teckenstöd är den vanligaste metoden men också att pedagogernas relation till barnen är en av de viktigaste faktorerna för att det ska kunna bli ett stimulerande lärande. Resultatet visar också att en nackdel med språkstöd är tidsbrist och brist på kunskap och intresse hos pedagoger.
Denna studie handlar om hur fritidshemmet arbetar för att främja barns fysiska aktivitet. Syftet var att ta reda på hur fritidshemmet arbetar i sitt dagliga arbete för att främja fysisk aktivitet samt vad fritidspedagoger har för tankar angående ett samarbete med föreningslivet. För att få svar på undersökningens frågeställningar användes en semistrukturerad enkät som besvarades av verksamma fritidspedagoger. Resultatet visar att fritidshemmen använder utelek för att uppnå daglig fysisk aktivitet. I studien framgår det också att de flesta respondenterna menar att idrottshallen kommer till användning för att ge barnen möjlighet till att röra på sig. Resultatet visar även att fritidspedagoger tror att ett samarbete mellan fritidshem och föreningslivet kan leda till att barnen får ett mer hälsosamt liv. En viktig aspekt för att ett samarbete ska kunna ske mellan parterna är att de båda har en enad syn angående syftet till samarbetet.
The Interactive Whiteboard (IWB) is now a common technological artefact in Swedish preschools and schools. This study examines preschool teachers’ thinking behind the embedding of IWB in the early years’ mathematics classroom and how preschool teachers structure their mathematical activities when using IWB. Two complementary empirical studies, that is, interviews and video observations, were conducted with four preschool teachers. The findings demonstrate that (just) having a positive attitude to technological artefacts like IWB is less likely to enrich the learning environment and lead to pedagogical change. This suggests that teachers’ IWB use is mostly informed by their pedagogical knowledge.
Syftet med presenterat examensarbete är att undersöka förskolepedagogers kunskap om särbegåvade barn. Frågeställningen består av två forskningsfrågor; Hur uppfattar förskolepedagoger sin kunskap om särbegåvade barn? Uppvisar förskolepedagoger tecken på kunskap om särbegåvade barn? För att svara på dessa forskningsfrågor har en enkätundersökning genomförts, som riktat sig till yrkesverksamma förskollärare och barnskötare runt om i Sverige. Tecken på kunskap om särbegåvning tolkas i den här studien med hjälp av den forskningsbakgrund som presenteras. De insamlade svaren från enkäten genomgår även en korrelationsanalys för att statistiskt undersöka sambandet mellan den självupplevda kunskapen om särbegåvning och tecken på kunskap om ämnet. Resultatet diskuteras tillsammans med aktuell forskning inom fältet för särbegåvning – särbegåvade barns behov och förutsättningar i förskolan sätts i relation till studiens fynd. Med hjälp av forskningsbakgrunden belyses problematiken i att pedagoger som arbetar med barn dagligen har så lite kunskap om särbegåvade barns natur och deras behov. Konsekvenserna av utanförskap och den socioemotionella beteendeproblematik som ofta hör ihop med särbegåvning diskuteras också. Därtill diskuteras bristen på tillförlitlig identifikationsmetodik. Slutsatser som dragits utifrån studien är att mer forskning behövs inom området för särbegåvning hos små barn samt att lärar- och barnskötarutbildningarna bör inkludera undervisning om särbegåvning hos barn i den ordinarie utbildningsplanen.
Denna studie undersöker erfarenhetens betydelse för lärande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Detta för att det i Sverige råder en ”poliskris” då erfarna och kompetenta poliser lämnar sin tjänst av andra skäl än pension. Svenska polisförbundet (2017) menar att förlusten av erfarna poliser medför konsekvenser för ett effektivt utfört polisarbete. Vad betyder då förlusten av erfarna kollegor utifrån ett lärandeperspektiv? Föreliggande examensarbetes syfte är att undersöka polisers upplevelser av yrkeserfarenhetens betydelse för lärande i arbetet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och använde sig av intervjuformen fokusgruppintervju för att samla in data. Analysmetod var en kvalitativ innehållsanalys och bearbetad data tolkades genom ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visar att yrkeserfarenhet inom yrkesutövningen är betydelsefull för lärande, både för egenupplevda erfarenheter och genom att kollegors erfarenheter och yrkeskunskaper bidrar till eget lärande. Studiens slutsats är att erfarna poliser behövs i tjänst; om de slutar är det en förlust för verksamheten utifrån ett pedagogiskt lärandeperspektiv.
Uppsatsens syfte var att undersöka hur dramapedagogen ser på sin roll i skapandeprocessen samt hur denne resonerar kring och förhåller sig till budskapet i en föreställning som deltagarna skapar själva. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra auktoriserade dramapedagoger. Resultatet visade att alla dramapedagoger upplever att de har ansvar för helheten och publikfokuset men att de utgår ifrån elevernas idéer i skapandeprocessen. Förhållandet till budskapet i en föreställning var för tre av de fyra dramapedagogerna underordnat eller oviktigt, något som de inte reflekterat så mycket kring. En dramapedagog uttryckte, till skillnad från de andra, att det är viktigt att arbeta och reflektera med gruppen om föreställningens budskap. Alla dramapedagoger berättade dock att de närmar sig budskapet genom att ibland ställa frågor till deltagarna: Vad vill vi visa? Vad vill vi att publiken ska uppleva? Vad säger den här rollen?
Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger interagerar och bemöter barn under vuxenledda aktiviteter på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Samt om det skiljer sig åt mellan förskolorna beroende på huvudmannaskap, privat eller kommunalt. Designen som användes är en kvalitativ, semi-strukturerad observationsstudie. Observationerna genomfördes på två förskolor, en privat och en kommunal, med barn i åldrarna fyra till sex år. därefter analyserades resultaten utifrån tidigare forskning författarna tagit del av. Resultaten visade att på den privata förskolan förekom mer omedvetet könsskapande från pedagogerna i det att pojkarna tilläts ta mer plats i aktiviteterna. Resultaten från den kommunala förskolan var mer svårtolkade då inget tydligt bemötande utifrån könsstrukturerna förekom. Istället för pedagogernas bemötande av barnen valde författarna att också tolka barnens beteende utifrån tidigare forskning.
The average life expectancy in society increases, and with this also the risk increases that older people can suffer different injuries and diseases, this is also a problem that leads to the well-being of the older age group decreases. Physical activity is a method of prevention and care of diseases or injuries, but there is also a method of increasing the welfare of people. The purpose of the study was to examine retirees attitudes and motivations for physical activity and thereby identify the interest for a Senior Sports School. The selection was based on retirees aged 65 and above and living in Gavleborg. Survey was chosen as the method, and the study took place in two different PRO associations and some individual questionnaires handed out via the internet. The results showed that those who were motivated to be physically active is in the current situation more physically active than those who were not motivated and that another motivating factor was to train in groups and meet others. Furthermore, the results show that the retirees who want more knowledge to become more active and healthy is either active very few days a week or all days of the week. The conclusion shows the importance of motivating seniors to be physically active, it is not enough that there are opportunities to be physically active, it is equally important that they have something that motivates them. Another conclusion is the importance of social interaction and community for seniors, then they have through physical activity opportunities to make new contacts and maintain now that they no longer have a job to go to.
Stress är ett vanligt problem inom näst intill alla yrken och arbeten men som ofta inte upptäcks i tid. På grund av psykiska besvär och sjukdomar har sjukskrivningar ökat påtagligt under följande år. Psykisk ohälsa och stress i arbetslivet har visat stor ökning generellt under 1990-talet. Vi behöver blicka framåt och tänka förebyggande och barnen är vår framtid. Förskollärare har en viktig roll i barnets utveckling och grund till livslångt lärande vilket gör det därför viktigt att identifiera vad som orsakar att de upplever stress i arbetslivet. Syftet i denna studie var att undersöka ledarskapets betydelse till förskollärares upplevelse av stress i sitt arbete. Jag ville ta reda på hur ledarskapet skiljer sig på en kommunal förskola och en föräldrakooperativ förskola och om det finns någon koppling mellan ledarskapet och de eventuella stressorerna. Som datainsamlingsstrategi användes intervjuer och studien baseras på åtta respondenter vilket gjordes av ett strategiskt urval. Resultatet visar att den totala stressupplevelsen på förskolorna gick upp och ned och pågick sällan under längre perioder. De centrala anledningarna till den upplevda stressen visade sig vara förhållande mellan kollegor, ”top-down” och frihet inom arbetet.
Syftet med vår studie och undersökning är att studera hur verksamma inom förskolan arbetar och bemöter modersmålsstöd i förskolan. Vi vill även titta närmare på hur personalen i förskolan uppmärksammar barnens olika kulturer i verksamheten. Vi har arbetat fram tre frågeställningar: Hur ser verksamma inom förskolan på modersmålsstöd? hur arbetar förskolor med att alla barn ska få ta del av varandras språk och kulturer? och hur arbetar förskolor med dokumentation av språkutveckling? Vi har valt att genomföra en enkätstudie och lämnat ut enkäter till förskolechefer, förskollärare och barnskötare inom två olika kommuner. Vi har även genomfört en kvalitativ intervju tillsammans med en SVA lärare (svenska som andra språk). Av vår studie kan vi se att modersmålet har stor betydelse för barnets individuella utveckling och att förskollärarens förhållningssätt har stor betydelse för hur detta bemöts. Vi har också kunnat se att uppmärksamhet kring varandras kulturer och språk minskar känslan av att vara annorlunda, samt hur arbetet kring detta ser ut i de olika förskolorna vi undersökt. Vi har också sett hur viktigt det är att vi dokumenterar barns språkutveckling för att kunna erbjuda rätta metoder till barns språkutveckling och även hur det bemöts på förskolorna.
Alla förskolor i Sverige har en gemensam läroplan som beskriver en värdegrund som ska vara grund i den dagliga verksamheten men hur arbetet ska gå till benämns inte. Drama är en metod som har visat positiva effekter och kan därför vara ett sätt för det praktiska arbetet med värdegrunden (Szecsi, 2008). Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera åtta förskollärares praktiska arbete med drama på de förskolor där de arbetar i relation till förskolans värdegrundsmål i kapitel 2.1 (Skolverket, 2011). Genom sex intervjuer på ungefär en timme var samlas resultat för att besvara frågorna “Hur ser det praktiska dramaarbetet ut?”, “På vilket sätt relaterar dramaarbetet till de enskilda målen i läroplanen kapitel 2.1 (Skolverket, 2011)?” och “Hur förhåller sig förskolelärarnas dramaarbete till Deweys och Vygotskijs teorier?” Materialet analyseras i förhållande till Deweys tankar om bland annat lärarens inblandning i undervisningen och Vygotsikijs teori om fantasi och kreativitet och kopplas sedan till tidigare forskning kring estetiska läroprocesser och lärarens inblandning i barns utveckling gjorts. Resultatet visar att pedagogerna på flera sätt arbetade med målen. Femman, mini-forumspel, fantasi i vardagen, värdegrundsteater, årssaga, lekprojekt, barnens sagor och förstärkning är praktiska dramametoder som alla relaterar till värdegrunden.
De som arbetar i förskolan har som uppdrag att lägga grunden för ett livslångt lärande inom flera områden av ett barns kommande lärande och liv. Betydelsebärande områden i förskolans verksamhet är språklig förmåga och socialt samspel. Dessa två områdens utveckling har visat sig ha stor betydelse för hur barns fortsatta liv kommer att utvecklas och är ett samband som ofta var föremål för diskussion på olika förskolors elevhälsoträffar. I diskussionerna togs olika förmågor och samband upp som visade sig kunna sammanfattas i begreppet social kommunikation. Vid sökande av information och forskning kring begreppet uppdagades att endast andra yrkeskategorier hade beskrivit området. Vid läsning av befintlig litteratur kom det fram att de resultat som presenterades på vissa väsentliga punkter inte stämde med det som förskollärarna såg och beskrev som problemområden. Denna skillnad väckte uppsatsskrivarnas intresse.
Studiens syfte var att beskriva hur förskollärare bearbetar och förstår begreppet social kommunikation. Denna process följdes och dokumenterades. Metoden som användes för analys av arbetet var kvalitativ innehållsanalys. Denna metod valdes eftersom det i studien söktes efter bärande och centrala begrepp som beskrev social kommunikation som förskollärare såg och förklarade det. Dessa begrepp analyserades och indelades efter det i kategorier av uppsatsskrivarna. Trovärdighet i denna indelning eftersöktes.
Resultatet visade att tre kategorier gick att finna i förskollärarnas svar angående vilka begrepp de ansåg ingick i den pedagogiska definitionen av social kommunikation. Dessa kategorier blev: miljö som förutsättning för social kommunikation, barns sociala förmåga och förutsättning för social kommunikation och barns språkliga förmåga och förutsättningar för social kommunikation. Frågor som togs upp angående social kommunikation i kollegial handledning visade sig alla ämnesmässigt kunna sorteras in under en av de tre kategorierna. I studien presenterades inte ett slutgiltigt förslag till en pedagogisk definition av begreppet social kommunikation, men ett inledande förslag gjordes.
I dagens samhälle stöter barn och vuxna på digitala verktyg dagligen, tekniken och verktyg utvecklas allt mer.Skol- och fritidsverksamheten har i ansvar att utbilda och utveckla elever i digitalt användande för lärandeoch kritiskt tänkande. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare uppfattar förutsättningarnaför att arbete med IKT i fritidshem. Genom en kvalitativ studie genomfördes undersökningen av nio fritidslärarei tre olika verksamheter. Resultatet påvisar ett positivt engagemang till IKT men att den grundläggandeutbildningen är bristande och fritidslärarna påtalar om utbildning.
Syftet med uppsatsen är att skapa vetskap om hur några intervjuade förskollärare anser sig ha kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande föräldrar. För att nå vårt syfte har vi intervjuat fem stycken förskollärare med olika bakgrunder och erfarenheter. Efter vi intervjuat förskollärarna kategoriserade vi in deras svar i fem olika huvudkategorier: kunskap, erfarenhet, symtom/tecken, känslor och relationer. Dessa har vi sedan valt att dela in i mindre underrubriker.
För att skapa kunskap om barn som lever i familjer med alkoholmissbruk har vi använt oss av sökning i litteratur, databaser och internetbaserade sidor.
Slutsatsen vi kom fram till utifrån våra intervjuer var att samtliga informanters erfarenhet och kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande föräldrar såg väldigt olika ut. Dock anser vi att kunskapen är liten då så många som 385 000 barn lever i familjer med alkoholmissbruk.
This presentation contributes to the knowledge about how children learn about and explore mathematics in their everyday activities. Children´s mathematical encounters in play activities give them experiences as a base for education. The understanding of children’s mathematical encounters in play and teachers’ teaching is presented as teachable and learnable moments in ‘here-and-now’ situations. The data used for this study consists of video recordings of young children’s play in four Swedish preschools. In the presentation I use two examples to illustrate and discuss how children’s play can be a starting point for teachers’ teaching. The results display that a teacher’s questions in play can support children’s explorations if the teacher observes, recognizes the mathematical content and asks questions.
The purpose of the thesis is to study how mathematics is experienced and used in preschool children’s activities and how preschool teachers frame their teaching of mathematical content. The studies include analyses of children’s actions in different activities from a mathematical perspective and preschool teachers’ intentions with and their teaching of mathematics. Preschool teachers’ understanding of the knowledge required in this area is also scrutinised. The theoretical points of departure are variation theory and sociocultural theory. With variation theory the focus is directed towards how mathematical content is dealt with in teaching situations where preschool teachers have chosen the learning objects. The sociocultural perspective has been chosen because children’s mathematical learning in play often takes place in interactions with others and in the encounter with culturally mediated concepts. The theoretical framework also includes didactical points of departure. The study is qualitative, with videography and phenomenography as metholological research approaches. In the study, video observations and interviews with preschool teachers have been used as data collection methods. The results show that in children’s play mathematics consists of volume, geometrical shapes, gravity, quantity and positioning. The situations also include size, patterns, proportions, counting and the creation of pairs. The preschool teachers’ intentions, planning and staging of their goal-oriented work are that all children should be given the opportunity to discern a mathematical content. This also includes making learning objects visible in here-and-now-situations. Variation and a clear focus on the mathematical content are important in this context. One of the study’s knowledge contributions concerns the didactics of mathematics in the preschool. This relates to the teaching of mathematics and includes the knowledge that preschool teachers regard as essential for their teaching. This includes theoretical and practical knowledge about children and children’s learning and didactical issues and strategies. The conclusion is that preschool teachers need to have a basic knowledge of mathematics and the didactics of mathematics.
The aim with this paper is to discuss play as an arena for mathematical learning and children’s everyday mathematics in preschool. The study focuses on what the children are doing in the play activities and how they express their everyday mathematics. Play can be a mathematical activity (Bishop, 1992) and children’s mathematical formation in play shows their everyday mathematics (Ginsburg, 2006). This paper discusses play and everyday mathematics from a sociocultural perspective (Vygotskij, 1990) and in relation to curriculum (National Agency, 2010, 2012). The empirical data is drawn from a larger study in Sweden (Bäckman, 2015) and video observation is used as a method to explore 4 year old children’s play and everyday mathematics. The examples used in this paper were chosen because they are common play situations in the participating preschools. The ethical considerations follow the rules from The Swedish Research Council (2011). The parents have given permission for the video observations and research to be conducted. The results of the analysis of children’s mathematical formation show two main categories: Exploring mathematics through play and children comparing mathematical experiences. Exploring mathematics through play consists of five sub-categories: experiencing volume, exploring geometrical shapes, discerning weight, discerning quantity and acting for positioning. The category children comparing mathematical experiences consists of four sub-categories: experiencing and comparing size, creating and comparing patterns, comparing proportions and counting and pair production. Implications for practice is that the preschool teachers should have knowledge to design a learning environment that support children’s mathematical exploring and learning through play.
The aim with this paper is to present research about teaching in preschool and the meaning of education in the preschool context within the perspective of quality. More specific the research focus on teaching mathematics and didactical considerations.Teaching mathematics always consists of several components with teacher, children and the mathematical content as three major parts. One of these basic components includes preschool teachers' intentions, choices and actions in which the goal is to create opportunities for children's learning in mathematics. Another component is the children, with their own experiences, intentions and their own choices. A third component is the mathematical content of the teaching situation (Brousseau, 1997). Play is a keyconcept in mathematical activities (Bishop, 1992) and in teaching of a mathematical content (Brousseau, 1997).The research focus is on didactic situations and more specifically the social interaction in teaching so-called didactic contract (Brousseau, 1997). Didactic contract can be understood as the dilemma between the educational goals and the participants’ intentions. A case study illustrates didactic situations in one Swedish preschool.Permissions has been gathered from the parents. The ethical rules for researcher in Sweden have been followed.The findings show the teachers use of play aspects in didactic situations expands the learning opportunities. The didactic contract in teaching give learning opportunities for children. Preschool teachers use of play in didactic situations make the teacher's aware of the mathematical and didactic considerations in relation to context and thereby improve the teaching of mathematical content.
The research objective is to explore the knowledge teachers in Botswana and Sweden, which is important and/or necessary when they teach mathematics and science in Early Childhood Education (ECE). The aim is to discern the basic teacher knowledge that might be global and knowledge shaped by culture. Previous research shows that Pedagogical Content Knowledge (PCK) in early childhood includes didactical considerations in relation to culture and children’s experiences (e.g. Clements & Sarama, 2009). According to Shulman (1986) and later Grossman (1990) teachers’ subject knowledge and pedagogical content knowledge both influence teaching. The study involves one survey in Sweden with 64 preschool teachers and one survey in Botswana with 65 preschool educators. We have also used focus groups interviews to gain deeper knowledge of certain issues.
We follow the ethical rules for researchers in both countries. The considerations include informed consent and confidentiality. The knowledge base teachers need in preschool include pedagogical and didactical knowledge together with subject knowledge. Data shows that there is basic knowledge that is similar and maybe global when it comes to mathematics and science. However, some knowledge is shaped by culture, local traditions and expectations. To ensure quality education for the youngest children educated teachers with knowledge about content like mathematics and science is needed. Teachers also need knowledge about children and of the learning strategies they are using. Teacher knowledge also includes curriculum goals and how to implement curriculum in daily activities and play.
The aim of this paper is to discuss the knowledge preschool teachers need when they teach mathematics. The study focuses on how the knowledge from curriculum affect and is transmitted to teaching and how content is selected, valued and organised when they work with mathematics and documentation. Earlier research shows that the official curricula are important and have impact on how teachers organise the practice (Carr, 2007; Clements & Sarama, 2007). This paper is discussing preschool teacher’s professional knowledge in relation to mathematics and documentation and curriculum. Curriculum theory is used as frame factor in the analysis (Dahlberg et al., 2005; Lundgren, 1972; National Agency, 2010 & 2012). The empirical data drawn from a larger study in Sweden (Bäckman, 2015) include interviews with 19 Swedish preschool teachers. Focus was on their understanding of knowledge and strategies in teaching mathematics. Analyses also consist of frame factors like policy documents and the national preschool curriculum. The ethical considerations follow the rules from The Swedish Research Council (2011). The main findings of the analyses concerning preschool teachers' professional knowledge in relation to teaching mathematics are that policy documents and the national curriculum are strong frame factors and also support different educational strategies. The teachers want to design learning environments that supports children’s mathematical exploring and learning. In that work they used documentation as a strategy to organise the teaching. Children’s teachers need knowledge of the frame factors, both international and national, when they create participatory practice and learning opportunities for children.
I förskoleklassens, grundskolan och fritidshemmets gemensamma läroplan benämns inte den anmälningsplikt som råder (Skolverket, 2018). Detta trots att det specificeras i kap. 14 i Socialtjänstlagen (2001:453) att yrkespersoner inom skolverksamhet är skyldiga att anmäla vid misstanke att ett barn far illa. Skolverket (2019) benämner hur samverkan mellan skolan och socialtjänsten bör följas för de barn som inte har det bra hemma. Hur denna samverkan ska ske är däremot inget som understryks. Ytterligare kunskap behövs inom området i hur samverkan sker samt de rutiner som finns i förhållande kring anmälningsplikten. Studiens syfte är att få en större kännedom i hur samverkan mellan skolan och socialtjänsten ser ut. Målet är att uppmärksamma de rutiner pedagoger inom skolverksamheten har i samband med orosanmälan till socialtjänsten.
Uppsatsens resultat visar att pedagoger anser att brister finns i samverkan med socialtjänsten. Det synliggörs hur de yrkesverksamma finner samverkan med socialtjänsten som en envägskommunikation och att de känner bristfällighet i återkoppling. Resultatet visar även att mer än hälften av pedagogerna är osäkra kring vilka rutiner som finns gällande orosanmälan på den arbetsplats de har. Genom dessa resultat kan studien bidra med inspiration för förbättringsarbete kring samverkan mellan skolan och socialtjänsten.
I styrdokument som rör skola och utbildning likställs jämställdhet med samma möjligheter till utbildning och karriär. Det som hindrar jämställdhet antas vara traditionella könsnormer. Vad betyder ’samma möjligheter’ i denna kontext och vad krävs för att realisera detta? Utbildnings- och karriäralternativ ska avkönas, vilket analyseras som att de dels ha samma betydelser för könen, dels vara lika realiserbara. Detta verkar kräva kvantitativ jämställdhet inom varje alternativ. Vad är det då som hindras av könsnormerna? Enligt dokumenten är det individernas autentiska val. Detta analyseras som förverkligandet av antingen den mänskliga naturen eller det individuella självets autentiska önskningar. Båda dessa vägar visar sig vara återvändsgränder. Slutsatsen blir att kvantitativ jämställdhet är det enda substantiella jämställdhetsbegreppet.
Feminist theory needs a constructivist account of biological sex for at least two reasons. The first is that as long as female and male are the only two sexes that are taken for granted, being cisgender, heterosexual, and preferably a parent will be the norm, and being intersexed, transgender, bi- or homosexual, infertile or voluntarily childless will be deemed failure. The second is the fact that, usually, sex and gender come together in the way that is expected, i.e. the fact that most females are women and most males are men needs to be explained. This paper provides a constructivist theory of sex, which is that the sex categories depend on norms of reproduction. I argue that, because the sex categories are defined according to the two functions or causal roles in reproduction, and biological functionis a teleological concept involving purposes, goals, and values, female and male are normative categories. As there are no norms or values in nature, normative categories are social constructions; hence, female and male are not natural but social categories. Once we understand that biological normativity is social, biological norms of heterosexuality, fertility, and so on are no longer incontestable. In addition, as many gender norms also concern reproduction - socially mediated reproduction - this simple theory of sex explains the common confluence of sex and gender.
In a literature review of Hume’s psychology of the passions, Elisabeth Radcliff calls for a consistent understanding of his accounts of the indirect passions, the structural and the introspective. Hume gives a structural account of the indirect passions as he locates them within a causal structure of perceptions. Since many readers find the causal relation of passion and (sort of intentional) object mistaken they, identify the passion with the entire structure why the object is constitutive of the passion for logical or conceptual reasons. Hume however regards the passions as simple impressions only contingently related to other perceptions, and defines them by how they feel. That is the introspective account. In this paper, I present a reading of Hume’s theory that makes use of the structural account and consistently unites it with the introspective. Unlike other commentators, I argue that Hume distinguishes between having feelings of pride and being proud. Combined with an understanding of causation as event causation in opposition to species causation, this distinction is enough to save him from criticism.
In the Treatise, Hume writes several seemingly incompatible things about the moral sentiments, thus there is no general agreement about where they fit within his taxonomy of the perceptions. Some passages speak in favor of the view that moral sentiments are indirect passions, a few infavor of the view that they are direct passions, and yet a couple of explicit statements strongly suggest otherwise. Due to these tensions in Hume's text, we find at least five competing characterizations in the literature:
This paper assesses each of these interpretations. When their virtues are brought together, a new interpretation of the origin of moral sentiments starts to emerge.
Today, it is rather common that feminist researchers position themselves as new materialists within the theory of science instead of as social constructivists or poststructuralists. Since we believe that this change happened without very much discussion, we encourage debate on the topic, in order to get a deeper understanding of new materialism and how it relates to these other positions. Our point of departure is the view of Karen Barad as presented in Meeting the Universe Half-Way. In a reaction against (oversimplified) post-structuralism, Barad attempts to reintroduce the significance and causality of matter into scientific explanations without ending up as an empiricist. Like social constructivist and poststructuralists she thinks that knowledge always depends on the subject of knowledge, situated in her social and historical context. In addition, Barad thinks that everything we observe are phenomena that depend on perceptive and technical apparati, that is, tools for investigating nature including ourselves. Since we are nature, or the ‘object’ of enquiry, strictly speaking we have no causal relation to the ‘object’. This is so because relata (that which the causal relation is a relation of) have to be two distinct entities, but the subject of knowledge is not distinct from the object of knowledge. Barad underscores this by writing that we intra-act (as opposed to interact) with nature. Because of this, she concludes that phenomena are everything that exists. This conclusion and some other entailments have not been thoroughly scrutinized.
The objective to teach Christianity is stated in the Swedish national syllabus since the very beginning of compulsory school. Initially, teaching proceeded from the Lutheran catechesis; a mission successively replaced by biblical studies and later developed into (Lutheran) Christianity as being part of non-confessional “Religious Studies” (Religionskunskap). However, the mission to pay certain weight to Christianity has survived, although in a new and secularized Swedish context. The privilege of Christianity is today instead motivated by its cultural position rather than from a religious rationale, and the ambition to conduct a cultural legacy. We will approach how Christianity is depicted in compulsory school by analysing currently used teaching books. This will be done within the frame of educational research, more specifically subject didactics. The purpose of our paper is to describe and problematize the depiction of Christianity in Swedish textbooks for Swedish compulsory Religious Studies.
Nine national and prominent textbooks for the lower secondary school has been selected. Using discourse analysis (Fairclough 2003; von der Lippe 2011), dominating patterns will be revealed and related to broader discourses in society, within and outside Sweden. Our preliminary analysis shows that Christian doctrines are highlighted without relating them to religious practice, resembling a teaching tradition of presenting doctrines as demarcated facts; Christianity is further presented foremost in terms of church history which relate to an idea of religions as old entities carried by traditions from the past; the teaching books also tends to connect the teaching of Jesus with modern, protestant liberal theology.
C-uppsats: ”Drama som pedagogisk metod i undervisningen.” Författare: Linnea Carlsson. Lärosäte: Högskolan i Gävle. Skriven: 2015 – 02 – 19
Denna studie undersöker lärare och pedagogers syn på drama som metod i undervisningen. Jag har intervjuat tre verksamma lärare som använder sig av drama som metod i undervisningen. I studien framkommer bland annat leken som en viktig del i drama. Lekens funktion blir del av undervisningens lärande och lockar fram elevernas vilja att arbeta i skolan. Begreppet drama som benämning upplevs som missvisande information enligt informanterna. Istället för drama används synonymer som teater, lek eller övning. Studien har även resulterat i ett fokus på lärandets utformning inom drama i undervisningen.
Nyckelord: Drama, undervisning, lek, teater, lärandet.
Idén till denna studie kom när ett barn talade om att vår planet skulle må bättre om vi återanvände saker. Däri väcktes vår idé om en låne-/bytesplattform mellan förskolor av material som tillfälligt inte används på förskolan. Vår studie har förankrats teoretiskt i läroplansteori samt forskning om utbildning inom hållbar utveckling i barns tidiga levnadsår. Syftet med studien var att undersöka hur verksamma inom förskolan förhåller sig till en låne-/bytesplattform, där material som inte används på en förskola återanvänds på en annan förskola, i arbetet för hållbar utveckling. Studien har genomförts i två delar, delstudie I och delstudie II utifrån kvantitativ metodik. Delstudie I omfattade 13 förskolor inom ett förskoleområde och bestod av ett projekt med en epostplattform för utbyte som skulle följas upp i form av en enkät. Delstudie I upphörde efter utebliven aktivitet bland verksamma inom förskoleområdet. Delstudie II genomfördes därefter i form av webbenkät publicerad på Facebook, för att nå ut till olika delar i landet med flera verksamma personer inom förskolan. Resultatet från delstudie II visade att en större del av de 60 respondenterna ansåg att en låne/bytesplattform kunde ha en positiv effekt på den hållbara utvecklingens tre dimensioner dvs. ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Dels uppfattade respondenterna att låne-/bytesplattformen var miljövänligt och ekonomiskt fördelaktigt men också ett sätt för barnen att skapa förståelse för andra människors livssituationer. Dock visade resultatet från båda delstudierna att olika faktorer kan påverka låne-/bytesplattormens tillämpning på förskolorna. Studien i sin helhet visar att det finns en potential för en låne-/bytesplattform och att den har inverkan på arbetet med hållbar utveckling inom förskolan.
Syftet med examensarbetet är att undersöka vad tidigare forskning sagt och vad som sägs om litteraturens betydelse och användningsområden i förskolans verksamhet. Frågeställningarna är: Vilken betydelse har litteraturen och högläsningen för barns utveckling av språket?, Hur kan vuxna påverka barnens literacyutveckling? och Hur kan boksamtal utformas i förskolan?
Ett av de återkommande begrepp som beskriver barns lärande och utveckling av skriftspråket är litteracitet, eller engelskans literacy. Begreppet inkluderar både sociala och kulturella aspekter på lärande inom skriftspråkande, men också symboler, tecken, bilder och berättande. Samspelet, interaktionen, med människor i barnets omgivning är viktig i utvecklingen och lärandet och det är något som därför kan koppla litteracitetsutvecklingen till det sociokulturella perspektivet.
Denna systematiska litteraturstudie visar att man på flera håll i världen använder litteraturen för högläsning, men utan att se den som ett verktyg för att öka barnens literacyförmågor. Analysen bygger på fyra studier som på olika sätt beskriver arbetet med barns litteracitet genom intervjuer och observationer. Materialet är hämtat från studier gjorda i Sverige, Australien, Amerika och Storbritannien.
Resultatet visar att det finns stora kunskaper och erfarenheter kring arbetet med barn och literacy, som tyvärr inte framkommer i den dagliga verksamheten. Prioriteringen och planeringen av arbete med litteratur på olika sätt behöver komma fram och vara bland de viktigaste punkterna i förskolans arbete. Man kan ana att resultatet skulle förbättras om arbetet gjordes på en högre kvalitativ nivå än vad som nu är fallet.
Detta är ett utvecklingsarbete med syfte att på vetenskaplig grund med ett sociokulturellt förhållningssätt arbeta fram det pedagogiska materialet Årstidsmattan. Syftet är att Årstidsmattan kan användas i förskolan och förskoleklass för att på ett lekfullt sätt bidra till lärande om årstider och månader. För att på så sätt ge barnen möjlighet att få kunskap om våra gemensamma referensramar. Utvecklingsarbetet har utförts i en förskoleklass tillsammans med barnen och deras förskollärare. För att undersöka och utvärderat arbetet har samtal med förskolläraren transkriberats och analyserats för att utifrån detta få syn på om syftet med materialet har uppnåtts. I resultatet kan utläsas att i just denna förskoleklass har Årstidsmattan bidragit med kunskap om årets månader och årstider.
Examensarbete i pedagogik, 15 hp. Förskollärarprogrammet.
Titel: Anmälningsplikten i förskolan. En intervjustudie om kunskaperna hos dem som är skyldig att anmäla sin oro för barn.
Författare: Lina Dahlöf och Liiz Pettersson.
Termin och år: Höstterminen 2014.
Handledare: Maud Söderlund.
Examinator: Peter Gill.
Enligt socialtjänstlagen 14 kap. 1 § (2001:453) har alla som arbetar inom förskolan skyldighet "att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd". Tidigare forskning visar att förskola och skola endast anmäler 30-40 procent av de fall som de borde anmäla (Olsson, 2011). Orsakerna till att så pass få fall faktiskt anmäls tycks vara flera men en av dem kan bero på okunskap (Ekelund & Dahlöf 2009). Vårt syfte med denna studie var att se vad de som vi intervjuat har för kunskaper om förskolans anmälningsplikt. Vi ville även se hur samarbetet mellan förskolorna och socialtjänsten ser ut då det handlar om anmälningsplikten. I vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med åtta respondenter som arbetar som förskollärare, förskolechef eller socialsekreterare. Resultatet visar att kunskapen om den anmälningsplikt som finns är något som de allra flesta respondenter har men de känner ändå en viss osäkerhet. Undersökningen visar även att om en anmälan sker så är det via förskolechefen.
Nyckelord: Anmälningsplikt, barn som far illa, förskollärare och samverkan.