hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 101 - 150 of 1319
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Bergman, Sanne
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Ess, Madelen
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av den vårdande relationen till patienter med anorexia nervosa och/eller bulimia nervosa: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 102.
    Bergroth, Sofia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Maja
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Påverkan på familjen när ett barn har typ 1 diabetes: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som främst drabbar barn. Det är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar och innebär att ungefär 700 barn i åldrarna 0–15 år, drabbas årligen. Orsaken till diabetes typ 1, är ännu idag okänd.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka familjens påverkan av att ha ett barn (0–18 år) med typ 1 diabetes samt att beskriva undersökningsgrupperna i artiklarna.Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design. Sökningarna av artiklarna som användes genomfördes i Cinahl där författarna hittade 11 artiklar; nio med en kvalitativ ansats och två med kvantitativ ansats. Båda författarna granskade artiklarna objektivt.Huvudresultat: I resultatet framkom det att föräldrarna påverkades negativt av barnets sjukdom, diabetes typ 1. Föräldrarna drabbades av stor oro och rädsla över barnets mående. Det var främst mammorna som drabbades av en stor oro medan fadern inte kände av samma oro. Mammorna led av fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt och kognitivt negativa känslor. Syskonen till barnet kände sig utanför och bortglömda av föräldrarna.Slutsats: Alla familjemedlemmar påverkades av att en familjemedlem insjuknade i diabetes typ 1. Både positiva och negativa känslor kunde uppkomma inom familjen. De vanligaste känslorna som föräldrarna upplevde när barnet fått diabetes typ 1 var stress och oro. Medans syskonen till barnen kände sig bortglömda och ensamma.

  • 103.
    Bergsman, Ann-Christin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Karlsson, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    En empirisk tvärsnittsstudie om snabbmatskonsumtion och medieanvändande hos ungdomar i nionde klass – en kvantitativ studie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte; Syftet var att undersöka BMI, snabbmatskonsumtion, läskintag och medieanvändande hos ungdomar i klass 9 samt se om samband fanns mellan snabbmatskonsumtion och medieanvändande. Metod; Studien var en delstudie av projektet "Mat och Hälsa 2007". Via en kvantitativ metod har 359 ungdomar i klass 9 (182 pojkar, 177 flickor) på 10 slumpmässigt utvalda skolor i ett län i Mellansverige svarat på frågor via frågeformulär. Resultat; Pojkarnas BMI var i genomsnitt 21 och för flickorna 20.4 och majoriteten av ungdomarna var normalviktiga. Drygt en tredjedel av ungdomarna åt snabbmat och pommes frites mer än två till tre gånger i månaden. Ungefär en tredjedel av ungdomarna drack läsk en gång per vecka och en femtedel uppgav att de drack läsk två till tre gånger per vecka. Majoriteten av ungdomarna tittade på tv mellan en till tre timmar per dag och gällande tv-spel uppger en majoritet att de aldrig använder denna typ av media. Mer än hälften spenderar två till tre timmar per dag eller mer framför datorn. Ett samband kan ses mellan snabbmatskonsumtion och medieanvändande. Slutsats; Ungdomarna i denna studie hade ett normalt BMI och en relativt bra kosthållning, dock en högre läskkonsumtion. Gruppen överviktiga/feta drack läst i större utsträckning än de underviktiga men båda grupperna konsumerade snabbmat lika ofta. Datoranvändandet var relativt högt hos ungdomarna men de spelade nästan aldrig tv-spel. Ett positivt signifikant samband fanns mellan snabbmatskonsumtion och medieanvändande.

  • 104.
    Bergstedt,, Lovisa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Woggart, Amanda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Familjers upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn.: En litteraturstudie.2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige insjuknar ungefär ett barn i cancer varje dag. Många av barnen med cancer kunde uppleva att deras föräldrar inte berättade allt om sjukdomen för att inte göra dem ledsna. Många familjer kände att livet förändrades när barnet fick en långvarig sjukdom, det kunde vara att de kände chock, rädsla eller oro. I mötet med barn och deras familjer är det viktigt att som sjuksköterska vara lyhörd. Syfte: Att beskriva familjers upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn, samt att studera artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design som grundade sig på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet presenterades med huvudrubrikerna “Föräldrars upplevelser” och “Syskons upplevelser”. Föräldrarna upplevde ofta maktlöshet men ansåg att det var viktigt att hopp fanns. Relationen mellan föräldrarna försämrades när barnet fick cancer och även syskonet blev påverkat på det sätt att syskonet hamnade i skymundan. Stöd från andra var viktigt och ett bra stöd kunde föräldrarna få från andra föräldrar i samma situation och från vårdpersonal. Undersökningsgrupperna i studierna var oftast väl beskrivna då bland annat kön, ålder och diagnos redovisades i många av artiklarna. Den vanligaste diagnosen i studierna var leukemi. Slutsats:Vikten av stöd från vårdpersonal som gav information och vägledning ansågs som viktigt. Som sjuksköterska anser författarna att det är viktigt att veta hur och när information ska ges och hantera situationer som kan uppstå, samt att lära sig hur relationen till familjerna ska hanteras. 

  • 105.
    Bergström, Charlotta
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Englin, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Föräldrars erfarenheter av stöd från sjukvårdspersonal när deras barn diagnostiserats med Downs syndrom under det första levnadsåret: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Down syndrome (DS) is the most common cause of intellectual disability in children. The child has an extra chromosome in the 21st chromosome pair. It is important that the nurse is comfortable within their own field of knowledge in order to give every individual the specific care they need. Becoming a parent is a major event in people's lives and it can be fraught with joy and anxietya bout the future.

    Aim: The aim of this literature review was to describe parents' experiences of support from the health care professionals when the child is born with DS and the experiences of support during the child's first year. The aim was further more to describe the included articles data collections methods.

    Method: A literaturere view with descriptive design. The literature contains ten scientific articles with both qualitative and quantitative approach. The articles were collected through PubMed and Cinahl. The authors reviewed articles and looked for similarities and differences that could form the basis of the result.

    Main result: The literature review shows that parents of children with DS are concerned about the future when support and information from nurses and health care professionals is inadequate. The parents feel unprepared for the parent hood. The results of this review were based on both qualitative and quantitative articles. Interviews, surveys and questionnaires were used as data collection methods in these articles.   

    Conclusion: This literature demonstrates the importance of good communication between parents and health care professionals. The lack of informative and emotional support creating anxiety and fear among parents. Having a child with DS is something that can change the lives of the entire family. The nurse has an important role in providing adequate support to the whole family.

  • 106.
    Bergström, Emma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Kärvin, Linnéa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Att vara ett syskon till en bror eller syster med cancer2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år insjuknar ca 320 barn mellan 0-18 år av cancer i Sverige vilket innebär att många syskon kan få en förändrad vardag. Cancer orsakas av att celler i kroppen börjar dela sig okontrollerat samt ökar i storlek, vilket resulterar i en cancertumör. Hur ett syskon reagerar när en bror eller syster får sin cancerdiagnos är beroende på ålder och tidigare erfarenheter. I mötet med ett sjukt barn och dess familj är det viktigt att som sjuksköterska stötta och hantera hela familjens upplevelser i den rådande situationen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva syskons upplevelse av att ha en bror eller syster med cancer samt att studera de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som inkluderar elva vetenskapliga artiklar som söktes via databasen Medline via PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Polit och Becks niostegsmodell för ett objektivt urval. Huvudresultat: Syskon som hade en bror eller syster med cancer upplevde många omställningar i livet, både emotionellt, fysiskt och psykiskt. Resultatet visar tre centrala stora upplevelser som syskonen upplevde, ”Känslosamma ögonblick”, “Att rätt information skapar trygghet” samt “Att leva i en förändrad tillvaro”. Undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna var individer mellan 6-22 år och både pojkar och flickor samt att antalet varierade mellan 6-125 deltagare. Slutsats: Ett syskon till en bror eller syster med cancer upplever många känslor och förändringar samt påverkas av den nya tillvaron som uppstår efter cancerbeskedet. Detta innebär att familjesituationen, relationer och skolan påverkas på olika sätt.  

  • 107.
    Bergström, Filippa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Granevåg, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hjärtsviktspatienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska behandlingsriktlinjer – en litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades.  Artiklarna söktes vid databaserna Pubmed och Cinahl. Delar från studiernas resultat plockades ut och analyserades. Dessa delades sedan upp under kategorier och underkategorier passande för att svara till litteraturstudiens frågeställningar.

    Resultat: Generellt var följsamheten till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna bristande. Flest antal hinder identifierades beträffande riktlinjer gällande saltrestriktioner. Törst, glömska, samt fysiska symtom var även de stora hinder till en följsam icke-farmakologisk behandling. De största fördelarna som identifierades till en följsam behandling var ökat välmående samt minskade sjukhusinläggningar.

    Slutsats: En generellt bristande följsamhet till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna gällande salt- och vätskerestriktioner, regelbunden vägning samt träning förekommer bland hjärtsviktspatienter. Många hinder till en följsam behandling identifierades, men även fördelar till att vara följsam till icke-farmakologiska behandlingsriktlinjer beskrevs i studierna.

  • 108.
    Bergström, Filippa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Granevåg, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hjärtsviktspatienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska behandlingsriktlinjer– en litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna söktes vid databaserna Pubmed och Cinahl. Delar från studiernas resultat plockades ut och analyserades. Dessa delades sedan upp under kategorier och underkategorier passande för att svara till litteraturstudiens frågeställningar.

    Resultat: Generellt var följsamheten till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna bristande. Flest antal hinder identifierades beträffande riktlinjer gällande saltrestriktioner. Törst, glömska, samt fysiska symtom var även de stora hinder till en följsam icke-farmakologisk behandling. De största fördelarna som identifierades till en följsam behandling var ökat välmående samt minskade sjukhusinläggningar.

    Slutsats: En generellt bristande följsamhet till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna gällande salt- och vätskerestriktioner, regelbunden vägning samt träning förekommer bland hjärtsviktspatienter. Många hinder till en följsam behandling identifierades, men även fördelar till att vara följsam till icke-farmakologiska behandlingsriktlinjer beskrevs i studierna.

  • 109.
    Bergström, Martina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Schilke, Jeanette
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bipolär sjukdom innebär att den som drabbas växlar mellan förändringar i sin aktivitetsnivå i form av depression, mani eller hypomani. Sjukdomen medför svåra prövningar och utmaningar för den som som drabbas såväl som för dennes anhöriga. För att sjuksköterskor ska kunna vägleda och ge god omvårdnad till personer med bipolär sjukdom, behövs en ökad förståelse om dennes livsvärld.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom och att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder.Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Datainsamlingen skedde via databaserna PubMed och PsycINFO och resulterade i tio kvalitativa artiklar till litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att personer som lever med bipolär sjukdom beskrev sina erfarenheter av att få diagnosen som en omtumlande tid med svårigheter att acceptera diagnosen och erfarenheter av stigmatisering. Personerna beskrev att sjukdomen påverkade livet genom en känsla av förlorad autonomi, begränsningar och förändrad identitet. Hantering av sjukdomen skedde genom en god struktur, skapa medvetenhet om varningssignaler, triggers och behovet av stöd. Intervjuer som datainsamlingsmetod användes i majoriteten av artiklarna. Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom kan innebära olika svårigheter för den som drabbas. Det är av stor vikt att personer som lever med bipolär sjukdom får stöd och hjälp att veta hur de ska hantera det föränderliga sjukdomsförloppet och undvika uppkomst av nya skov. Att som sjuksköterska få kunskaper om hur personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom, underlättar för att förstå hur vården runt dessa personer kan utformas på bästa möjliga sätt.

  • 110.
    Bergström, Maud
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Lagestrand, Emmie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Skolsköterskors berättelser om sitt hälsofrämjande arbete med tonåringar2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie var att deskriptivt återge skolsköterskors berättelser om sitt hälsofrämjande arbete med tonåringar. Ett strategiskt urval användes och skolsköterskor från Uppsala, Älvkarleby och Gävle kommun deltog i studien. Datainsamling skedde genom 5 semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet delades in i fyra kategorier: hälsa, hälsoarbete, utmaningar/begränsningar och skolsköterskans hälsofrämjande arbete. I resultatet framkom att skolsköterskor upplevde tonåringars hälsa som god och att hälsa ett allmänt välbefinnande utifrån sina egna förutsättningar. Skolsköterskorna upplever att tonåringarna mår bra men de som mår dåligt, mår sämre än förut. Det hälsofrämjande arbetet bestod av många delar där hälsosamtalen lade en grund för vilka insatser som kunde behövas vidare. De hälsofrämjande insatser som skolsköterskorna lade fokus på var lite olika från skola till skola. Runt tonåringarna berättade skolsköterskorna att det fanns ett stort skyddsnät bestående av både professionell personal och föräldrar. De berättade också att det kunde vara svårt att nå fram till tonåringar och identifiera de som behövde hjälp i tid. Tid var något som sågs som en bristvara. Slutsatsen i denna studie är att skolsköterskorna inriktar sitt arbete efter tonåringens behov utifrån hälsosamtalen.

  • 111.
    Bergström, Tobias
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Litteraturstudie angående problem och möjligheter i samband med informationsöverföring mellan vårdgivare: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 112.
    Bertelson, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Ett livsavgörande beslut och en livslång förbindelse: Patienters behov av stöd före och efter gastric bypass2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva vilket stöd gastric bypass-opererade upplever att de behöver före och efter sin operation. Studien hade en beskrivande design och sjutton gastric bypass-opererade svenskar deltog. Data insamlades genom semistrukturerade frågeformulär via mail och materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i tre kategorier och ett tema. Kategorin Känna sig utelämnad beskriver hur deltagarna upplevde ett bristande stöd från sjukvården inför sin operation. I kategorin framkom en saknad av psykologiskt stöd både före och efter gastric bypass-operationen. Kategorin beskriver också den bristande uppföljningen efter operationen. Kategorin Känna trygghet skildrar betydelsen av information före ingreppet och vikten av att vara förberedd på livet efter operationen. Kategorin visar hur viktigt stöd från sjukvården, anhöriga och andra opererade var för att känna trygghet. Den tredje kategorin, Stå på egna ben, visar att de gastric bypass-opererade tog eget ansvar för att söka information före och efter operationen och att de då inte var i behov av stöd från sjukvården. Temat Så stor, men ändå så liten - att ta eget ansvar för ett livsavgörande beslut, men ändå behöva stöd med förbindelsen framkom ur kategorierna och beskriver vilket stöd de gastric bypass-opererade upplever att de behöver före och efter sin operation.

  • 113.
    Bertelson, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av att genomgå utbildning om smärta och systematisk smärtskattning hos äldre: Att bygga en relation för kommunikation – ett förhållande mellan erfarenhet och kunskap2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att genom gruppintervju beskriva sjuksköterskors upplevelser av attgenomgå utbildning om smärta och systematisk smärtskattning hos äldre, samt beskriva hur sjuksköterskor upplever att de uppmärksammar och åtgärdar smärtproblematik hos äldre efter utbildningen. Studien hade en beskrivande design och fem sjuksköterskor, som arbetade på särskilt boende, deltog i intervjun. Materialet från gruppintervjun analyserades med kvalitativ innehållsanalys som metod. Resultatet redovisas i de fem kategorierna; Uttryck för smärta uppmärksammas, Betydelsen av kunskap om smärta, Teamarbete vid smärta, Betydelsen av smärtskattningsinstrument och Omvårdnad och uppföljning vid smärta. I kategorierna framkom att sjuksköterskorna tolkade de äldres verbala uttryck och kroppsspråk, samt vilka svårigheter kring kommunikationen om smärta som fanns. Det framkom att de anhöriga bidrog med information kring de äldres smärta. Sjuksköterskorna uttryckte att den egna smärterfarenheten gav kunskap och de framförde också vilka förväntningar de hade på utbildningsinsatsen. Även sjuksköterskornas upplevelser kring hur samarbetet mellan olika yrkeskategorier fungerade framkom. Sjuksköterskorna framförde också hur resultaten från smärtskattningarna kunde vara ett stöd i kommunikationen, hur läkemedel används för att lindra smärta, liksom alternativa smärtlindrande metoder. Studiens resultat visade att utbildning i smärta och smärtskattning hos äldre är viktigt för upptäckt av smärta hos äldreoc h för kommunikationen kring adekvat smärtlindring.

     

  • 114.
    Berthilson, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Caroline
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Avledande icke farmakologiska metoder och metodernas effekter vid procedursmärta hos barn 2-12 år: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn behöver ibland uppsöka sjukvård för att genomgå vårdprocedurer av olika slag. Barns reaktioner på oro och rädsla styrs av ålder, förståelse, fantasi och verklighetsuppfattning. Barn behöver därför förberedas inför obehagliga ingrepp som ska hända till exempel: smärtsamma undersökningar, venpunktion eller injektioner. Dessa undersökningar kan skapa oro och rädsla hos barn.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva olika icke farmakologiska avledande metoder och dess effekter vid procedursmärta hos barn. Samt att beskriva undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna.

    Metod: En deskriptiv design användes för att besvara litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Studien baserades på tretton vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna var publicerade mellan åren 2006-2016.

    Huvudresultat: Studien påvisar att icke farmakologiska avledande metoder som till exempel: blåsa såpbubblor, titta i ett kalejdoskop, lyssna på musik eller använda ”Buzzy” har haft lindrande effekt på barns rädsla, oro och smärta. Effekterna har skattats med hjälp av olika skalor genom sjuksköterskors, forskare och föräldrars observationer. Barnen har själva fått skattat effekterna av de icke farmakologiska avledande metoderna.

    Slutsats: I resultatet i föreliggande studie har författarna kommit fram till att icke farmakologiska avledande metoder kan lindra barnens rädsla, oro eller smärta vid olika omvårdnadshandlingar. Författarna har även kommit fram till slutsatsen att de avledande metoderna som undersökts kan användas i det vardagliga arbetet inom barnsjukvården.

  • 115.
    Beyene, Ellelta
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Karelius, Matilda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hanteringsstrategier hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom: En beskrivande litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

    Background: Inflammatory bowel disease involves major changes where psychological and physical stress becomes a part of ones daily life. The ability to adapt and cope well with the situation, increases the chances of feeling satisfied with life. There are various management strategies that people with IBD use to cope with their daily life.

    Aim: The aim of this study is to describe strategies that people with inflammatory bowel disease use to manage their daily lives. A further purpose is to describe the study group in the included articles.

    Method: A descriptive literature review. This study is based on 12 scientific articles, searched in the databases Cinahl and Pubmed. Keywords used were; Inflammatory Bowel Disease, Management strategies and Self-management.

    Main Results: A positive attitude stimulate energy and hope which in turn prevents people with IBD from being controlled by their disease. Help with practical aspects such as, seeing a therapist, charring information with close ones and complementary alternative methods have been shown to have positive effects. Warm baths, speaking to one`s self and use of analgesic drugs or other stimulation is used as pain relief (Audulv 2013). A passive attitude, avoidance behavior and allowing disease to take over ones life is less common. Normalization and understanding that there are less fortunate people in worse conditions, is also a management strategy.

    Conclusion: Management strategies used by people with IBD in everyday life are problem and emotionally oriented coping strategies. According to the authors, the result is of great importance for a better understanding between nurses and patients with IBD. Keywords: Inflammatory bowel disease, coping strategies and management.

  • 116.
    Bhambhani, Yagesh
    et al.
    Faculty of Rehabilitation Medicine, University of Alberta, Edmonton, Canada.
    Mactavish, Jennifer
    Faculty of Kinesiology and Recreation Management, University of Manitoba, Winnipeg, Canada.
    Warren, Sharon
    Faculty of Rehabilitation Medicine, University of Alberta, Edmonton, Canada.
    Thompson, Walter R.
    Department of Kinesiology and Health, Georgia State University, Atlanta, GA, United States.
    Webborn, Anthony
    Sussex Centre for Sport and Exercise Medicine, Chelsea School Research Centre, University of Brighton, United Kingdom.
    Bressan, Elizabeth
    Department of Sport Science, Stellenbosch University, South Africa.
    De Mello, Marco Tuilo
    Medicina e Biologia Do Sono, Universidade Federal de Sao Paulo, Sao Paulo, Brazil.
    Tweedy, Sean
    School of Human Movement Studies, University of Queensland, Brisbane, Australia.
    Malone, Laurie
    Lakeshore Foundation, Research and Education, Birmingham, AL, United States.
    Fröjd, Kennet
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Idrott och hälsa. Swedish Development Centre for Disability and Sport.
    Van De Vliet, Peter
    International Paralympic Committee, Bonn, Germany.
    Vanlandewijck, Yves
    Faculty of Kinesiology and Rehabilitation Sciences, Catholique University, Leuven, Belgium.
    Boosting in athletes with high-level spinal cord injury: Knowledge, incidence and attitudes of athletes in paralympic sport2010Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 32, nr 26, s. 2172-2190Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Autonomic dysreflexia (AD) is unique to individuals with spinal injuries (SCI) at T6 or above and can be voluntarily induced. Although AD improves wheelchair racing performance in some athletes, it also elicits exaggerated blood pressure, which could be dangerous. The International Paralympic Committee considers AD doping and banned its use. Purpose. The purpose of this study is to evaluate AD knowledge, incidence and attitudes (KIA) of Paralympians with SCI. Methods. An existing questionnaire was modified to include questions of AD KIA, validated by three experts and piloted with a small sample. It was administered on-line, mailed to members of a scientific network and distributed during the Beijing Paralympic Games. Fisher Exact test was used to evaluate differences across gender, injury and education. Results. Of 99 participants, 54.5% had previously heard of AD while 39.4% were unaware; 16.7%, all males, had used AD to enhance performance. Participants reported that AD was (1) useful for middle (78.6%) and long distance (71.4%), marathon (64.3%) and wheelchair rugby (64.3%); (2) somewhat dangerous (48.9%), dangerous (21.3%) or very dangerous (25.5%) to health. Results were not influenced by age, injury level or injury duration. Conclusions. Findings indicate the need for educational programmes directed towards enhancing the AD knowledge of rehabilitation professionals, coaches and trainers working with SCI individuals.

  • 117.
    Bieber, A.
    et al.
    Medical Faculty, Institute for Health and Nursing Science, Martin Luther University Halle-Wittenberg, Halle (Saale), Germany.
    Stephan, A.
    Medical Faculty, Institute for Health and Nursing Science, Martin Luther University Halle-Wittenberg, Halle (Saale), Germany.
    Verbeek, H.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    Verhey, F.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    Kerpershoek, L.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    Wolfs, C.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    de Vugt, M.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    Woods, R. T.
    Dementia Services Development CentreWales, Bangor University, Bangor, UK.
    Røsvik, J.
    Norwegian National Advisory Unit on Ageing and Health, Vestfold Hospital Trust, and Department of GeriatricMedicine, Oslo University Hospital, Oslo, Norway.
    Selbaek, G.
    Norwegian National Advisory Unit on Ageing and Health, Vestfold Hospital Trust, and Department of GeriatricMedicine, Oslo University Hospital, Oslo, Norway.
    Sjölund, Britt-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Neurobiology, Care sciences and Society, Karolinska Institut, Stockholm, Sweden.
    Wimo, A.
    Department of Neurobiology, Care sciences and Society, Karolinska Institut, Stockholm, Sweden.
    Hopper, L.
    School of Nursing and Human Sciences, Dublin City University, Dublin, Ireland.
    Irving, K.
    School of Nursing and Human Sciences, Dublin City University, Dublin, Ireland.
    Marques, M. J.
    CEDOC, Chronic Diseases Research Centre, Nova Medical School/Faculdade de Ciências Médicas, Universidade Nova de Lisboa, Lisbon, Portugal.
    Gonçalves-Pereira, M.
    CEDOC, Chronic Diseases Research Centre, Nova Medical School/Faculdade de Ciências Médicas, Universidade Nova de Lisboa, Lisbon, Portugal.
    Portolani, E.
    Alzheimer’s Research Unit-Memory Clinic, Brescia, Italy.
    Zanetti, O.
    Alzheimer’s Research Unit-Memory Clinic, Brescia, Italy.
    Meyer, G.
    Medical Faculty, Institute for Health and Nursing Science, Martin Luther University Halle-Wittenberg, Halle (Saale), Germany.
    Access to community care for people with dementia and their informal carers: Case vignettes for a European comparison ofstructures and common pathways to formalcare [Zugang zu professioneller Unterstützung für Menschen mit Demenz und ihre Angehörigen: Fallvignetten für den europäischen Vergleich von Strukturen und Zugangswegen zu professioneller Pflege]2018Inngår i: Zeitschrift für Gerontologie und Geriatrie (Print), ISSN 0948-6704, E-ISSN 1435-1269, Vol. 51, nr 5, s. 530-536Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    People with dementia and their informal carers often do not receive appropriate professional support or it is not received at the right time.

    Objectives

    Description and comparison of common pathways to formal community dementia care in eight European countries as a part of the transnational Actifcare project.

    Materials and methods

    The German team was responsible for creating an individual case scenario as a starting point. The research teams in Ireland, Italy, the Netherlands, Norway, Portugal, Sweden, and the United Kingdom were then asked to describe a common pathway to formal dementia care by writing their own vignette using the provided individual case scenario.

    Results

    A transnational qualitative content analysis was used to identify the following categories as being the most important: involved professionals, dementia-specific and team-based approaches, proactive roles, and financial aspects. General practitioners (GPs) are described as being the most important profession supporting the access to formal care in all the involved countries. In some countries other professionals take over responsibility for the access procedure. Dementia-specific approaches are rarely part of standard care; team-based approaches have differing significances in each of the countries. Informal carers are mainly proactive in seeking formal care. The Nordic countries demonstrate how financial support enhances access to the professional system.

    Conclusion

    Enhanced cooperation between GPs and other professions might optimize access to formal dementia care. Team-based approaches focusing on dementia care should be developed further. Informal carers should be supported and relieved in their role. Financial barriers remain which should be further investigated and reduced.

  • 118.
    Billberg, Linda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Johansson, Anton
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Luftvägshantering utanför operationsavdelningen, teamdynamik, tillit till sin egen förmåga och psykologisk empowerment – en kvantitativ studie ur anestesisjuksköterskans perspektiv2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anestesisjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter i en högteknologisk miljö och arbetet sker självständigt med ASA I - II patienter. Anestesisjuksköterskan är en del av det team som ställs inför uppgiften att hantera en ofri luftväg och i en sådan situation är ett väl fungerande samarbete viktigt. Simuleringsträning är effektivt för att förbättra teamarbete och kunskaper. Incidensen av en svårhanterad luftväg är dubbelt så hög hos patienter utanför operationsavdelningen och då blir ett snabbt beslutsfattande viktigt för patientens överlevnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur anestesisjuksköterskor skattar teamdynamiken, tillit till sin egen förmåga och psykologisk empowerment i en klinisk situation med ofri luftväg utanför operationsavdelningen. Ytterligare ett syfte var att undersöka samband mellan självskattningar av teamdynamik, tillit till sin egen förmåga och psykologisk empowerment. Metod: Ett frågeformulär angående teamdynamik, tillit till sin egen förmåga samt psykologisk empowerment delades ut till anestesisjuksköterskor på två sjukhus i Mellansverige. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och Spearmans korrelation. Huvudresultat: Teamdynamiken och tilliten till sin egen förmåga vid en ofri luftväg utanför operationsavdelningen skattades högt av anestesisjuksköterskorna. Det fanns samband mellan teamdynamik, tillit till sin egen förmåga och psykologisk empowerment. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna skattade att teamarbetet fungerar bra vid händelse av ofri luftväg utanför operationsavdelningen med en förbättringspotential kring kommunikationen i teamet. Simuleringsträning skattades som ett viktigt verktyg i att öva färdigheter och därmed rekommenderar författarna att simuleringsträning och utbildning i standardiserade kommunikationsmetoder kontinuerligt erbjuds för anestesisjuksköterskor.

  • 119.
    Billingsley, Jennifer
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelse av att vårda människor med depression: En beskrivande litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är en psykisk sjukdom som går i skov och är annorlunda från person till person i hur länge det håller i sig och hur pass allvarligt depressionen anses vara. För varje nytt skov en person får så ökas risken för framtida skov som kan bli allt mer allvarligare och därmed svårare att återhämta sig från. Då depression är en vanlig sjukdom som blir allt vanligare så finns det ingenstans inom vården där en sköterska inte kommer att möta dessa människor.

     

    Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda människor som har depression samt beskriva vilka undersökningsgrupper som finns i de valda artiklarna.

     

    Design: En beskrivande litteraturstudie.

     

    Resultat: Sjuksköterskor kände sig säkra i att känna igen depressionssymtom, men ändå förblev många depressionstillstånd odiagnostiserade och obehandlade. Frustration kring sjukdomen och dess behandling uppstod då det inte fanns tid eller rätt kunskap för att kunna hantera det. Viljan att lära sig mer och vara lyhörda för patienternas behov fanns vilket hänvisade till ett behov av att ha en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten. Det var en tydlig dominans av kvinnor i de 10 utvalda artiklarna. Det fanns allt från nyanställda sköterskor till sjuksköterskor som arbetat i flera år även om de flesta av deltagarna i de olika studierna var i medelåldern.

     

    Slutsats: Sjuksköterskor upplever frustration och maktlöshet när de vårdar människor med depression vilket leder till känslan av stigmatisering och dåliga relationer mellan vården och patienten. Viljan att bli bättre på att känna igen depression och kunna vara ett stöd för människorna med sjukdomen finns hos sköterskorna, men bristen på tid, kunskap och kommunikation gör att sjuksköterskor känner att de inte kan hantera patienterna och blir otrygga i sin arbetsroll som vårdare.

  • 120.
    Birath, Diana
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Olsson Kalmering, Katarina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Humor i vårdmötet- skämtar du eller?: en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 121.
    Bjerke, Sofia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Nordling, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Livskvalitet hos personer som lever med en implanterbar defibrillator (ICD), ur ett köns- och åldersperspektiv: En beskrivande litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: The ICD controls the heart rhythm and reacts to serious heart rhythm abnormalities and trigger, if necessary, a defibrillation to restore the heart to normal rhythm. Living with an ICD can provide major changes in everyday life. Nurse´s important role regards to provide relevant patient education to include promoting the health and quality of life (QOL) for these individuals. Purpose: To describe QOL for people living with an ICD, from a gender and age perspective, and to examine the included articles selection strategy and research group. Method: The result of this descriptive literature review compiled from eleven quantitative scientific articles, sought in PubMed and Scopus. Main Results: Women reported lower QOL then men linked to impaired mental, physical and social function. Also a greater concern and anxiety were found in women. Mental illness affected mainly young people, who also experienced a lower acceptance to the device than older ICD- receivers. Older people reported less concern that the ICD would deliver a shock. However, a reduced QOL related to higher incidence of physical impairment, were noticed in the elderly ICD- receivers compared to the younger. Four articles specified their selection strategy. All reported the number of participants and how many were men and women. The age range of participants was specified in five articles. Conclusion: Impacts on QOL could be discerned to different gender and ages. These findings confirmed the need for health professionals to access more holistic patient- education programs that focus not only on the technical aspects of living with an ICD but more on the individual impact.

  • 122.
    Bjerén, Rasmus
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Brelin, Andreas
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Ambulanspersonals följsamhet till basala hygienrutiner: En observationsstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Basala hygienrutiner ska enligt Socialstyrelsen tillämpas för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett hot mot patientsäkerheten och kan medföra ökat lidande för patienten och ökade kostnader för samhället.

    Syfte: Att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvård i ett antal utvalda omvårdnadssituationer.

    Metod: En deskriptiv kvantitativ studie där data inhämtades genom strukturerad observation. Bekvämlighetsurval tillämpades och totalt 68 observationer gjordes på två ambulansstationer inom samma landsting.

    Huvudresultat: Följsamhet till basala hygienrutiner varierade, med högst följsamhet till rutinen om kort eller uppsatt hår (87%) samt till användning av handskar (87%). Lägst följsamhet observerades till rutinen om handdesinfektion före patientnära arbete eller användning av handskar (1%). Inte vid någon observation (0%) visades följsamhet till samtliga sju basala hygienrutiner som undersöktes.

    Slutsats: Att brister av varierande grad fanns i följsamhet till basala hygienrutiner. Särskilt stor förbättringspotential visade de basala hygienrutinerna gällande handdesinfektion före och efter patientnära arbete eller användning av handskar. Bristerna i följsamhet till basala hygienrutiner kan leda till brister i patientsäkerhet i form av en risk att patienter drabbas av VRI och ökat lidande. Orsakerna till resultatet kan troligtvis ligga både på individnivå och organisationsnivå vilket gör det särskilt angeläget att resultatet diskuteras i berörda verksamheter samt fortsatta studier.

  • 123.
    Bjuhr, Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vårdande vård utifrån patientens perspektiv.: En kvalitativ intervjustudie med patienter inom psykosvården.2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva och öka förståelsen för vad patienter med

    psykosproblematik upplevde vad i vården som var befrämjande eller hindrande i

    deras återhämtningsprocess och för deras hälsa, hur det tog sig i uttryck och

    varför.

    Patienterna vårdades på ett för målgruppen specialiserat internatboende.

    Metod, studien hade en beskrivande och tolkande design med hermeneutisk

    fenomenologisk metod inspirerad av Van Manen. Datainsamlingen genomfördes

    med hjälp av semistrukturerade intervjuer, sju deltagare medverkade i studien.

    Analysen utfördes i flera steg, holistisk strategi, detaljerad strategi och selektiv

    strategi. Resultatet av analysen utmynnade i fem huvudteman med fjorton

    tillhörande subteman: Mellanmänsklig relation, Demokratisk atmosfär,

    Kommunikation, Att vara aktiv och

    Hopp. Hoppet framkom som en naturlig och underliggande aspekt som

    genomsyrade alla andra teman. Den övergripande tolkningen utmynnade i

    begreppet Medvaro, som var det gemensamma för alla teman. Medvaro beskrev

    också temanas beroende förhållande till varandra.Slutsatsen av den här studien var

    att patienternas upplevelse var att vården på internatboendet där de vistas var

    vårdande, vad som gjorde att den var vårdande framgick av de fem huvudtemana,

    hur det tog sig i uttryck beskrevs genom patienternas egna berättelser och varför

    fenomenet framträdde så som det gjorde tolkades utifrån begreppet Medvaro.

    Nyckelord: Patientens erfarenhet, psykos, återhämtning,

  • 124.
    Bjuhr, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Westerberg Jacobson, Josefin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Willmer, Mikaela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Lindberg, Magnus
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Women with disturbed eating behavior rate less work engagement2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There is a lack of research exploring emotional commitment to work in relation to eating attitudes. Since eating disorders are associated with adverse psychological and social consequences, work engagement could be affected. The purpose was to compare work engagement among women with and without disturbed eating (DE).

    A cross-sectional survey using the Utrecht Work Engagement Scale and the Eating Disorder Examination Questionnaire in a general population cohort of 26-36-year-old women (n=847). Threshold for DE was 1 SD above general population mean. Independent t-test was used to compare work engagement. Ethical approval (reg no:2014/401)

    The level of work engagement was lower (p=0.02) among women with DE (mean 3.69 +-1.43) than women without DE (mean 4.06 +-1.18). The score for dedication was also lower (p=0.02) within the DE group (mean 3.74+-1.57 vs 4.22 +-1.26). However, vigour and absorption were not different.

    The work engagement in the cohort was within the average range although women with DE had significantly lower emotional commitment to work. As work engagement is linked to business success, workplace growth and sustainability it seems important to explore tailored strategies to improve work engagement among women with DE.

  • 125.
    Bjursell, Ingrid
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Grönquist, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Viktiga omvårdnadsfaktorer av Suicidala unga: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Suicid anses idag vara ett stort globalt hälsoproblem då det är en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga i åldrarna 15-25 år. I Sverige begår ca 150 unga personer suicid varje år.

    Syfte: Syftet var att beskriva viktiga faktorer i sjuksköterskans omvårdnad av unga med suicidalt beteende samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper.

    Metod: Föreliggande litteraturstudies resultat är en sammanställning av totalt 11 vetenskapliga artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna är hämtade ur databaserna PsycINFO, PubMed och CINAHL och granskade enligt anvisningar i Polit och Beck (2016).

    Resultat: Sjuksköterskor saknar resurser så som tid och kunskap i hur de ska hantera och bemöta unga med suicidalt beteende för att kunna ge en god omvårdnad. Både patienter och sjuksköterskor vittnar själva om bristande kompetens. Flera patienter beskriver hur viktigt det är att det finns någon där som lyssnar och tar dem på allvar.

    Slutsats: Det är svårt att peka ut en enskild faktor som den viktigaste i omvårdnaden av unga med suicidalt beteende. Det är tydligt att de identifierade faktorerna är beroende av varandra. Sjuksköterskan bör ha en icke-dömande attityd, ett holistiskt förhållningssätt och sträva efter att bygga en tillitsfull relation. Det är viktigt med utbildning och reflektion för att ökad kompetens samt en anpassad miljö. Tid och suicidscreening är ytterligare faktorer av vikt i omvårdnaden av unga med suicidalt beteende.

     

  • 126.
    Björck, Madelené
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Haagensen, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Erfarenheter av dialysbehandling: En litteraturstudie ur ett patientperspektiv2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år behandlas ungefär 2900 personer med hemodialys, vilket innebär att blodet renas från slaggprodukter via en dialysmaskin. När en person påbörjar en dialysbe-handling förändras hela deras liv och de behöver finna sätt att hantera det på. Copingstrategier kan vara till hjälp för patienten i den jobbiga processen. Det är också viktigt för patienten att sjuksköterskan finns där och ger stöd samt anpassad information.

    Syfte: Att beskriva patienter med njursjukdomars erfarenheter av att leva med dialysbehand-ling, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder.

    Metod: En beskrivande design har använts i denna litteraturstudie. 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har använts.

    Huvudresultat: Dialysbehandling är en tuff process som påverkar patienten både fysiskt, psykiskt och existentiellt. Tiden som patienten tvingas lägga ner tillsammans med dialysma-skinen inkräktar på patientens vardag såpass att de inte har möjlighet att resa bort längre än ett par dagar. Patienten måste genomgå dialysbehandlingen för att överleva, trots den upplevda rädslan och smärtan. Ett sätt att hantera alla känslor och den trötthet patienten upplever är genom att använda sig av copingstrategier. Artiklarna som använts i studien är kvalitativa där intervjuer använts för att få fram deltagarnas erfarenheter.

    Slutsatser: Patienterna påverkas mycket av den tuffa dialysbehandlingen. Det krävs att pati-enten klarar av att hantera den tuffa processen för att överleva sin sjukdom, oavsett alla nega-tiva och påfrestande konsekvenser som det medför. Sjuksköterskan kan utgöra stöd och hjälpa patienten med att ge den information samt hitta de resurser som patienten behöver för att han-tera situationen.

  • 127.
    Björk, Madelen
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Wiker, Jennifer
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Den fysiska belastningen och skador hos kvinnliga fotbollsspelare: Finns det ett samband?2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Fotboll är en lagsport som innehåller fysiska -och tekniska krav. Till författarnas kännedom finns det begränsat med vetenskaplig forskning om kvinnliga fotbollsspelare, dess belastning och sambandet till skador under träning och match. Syfte: Syftet med denna studie var att mäta den fysiska belastningen och skador under en fyra veckors träning -och matchperiod hos kvinnliga fotbollsspelare i ålder 18–22 år. Metod: Datainsamlingen genomfördes med 10 hertz Global Positioning System (GPS)- enheter på sex kvinnliga fotbollsspelare från mellersta Sverige under säsong 2018. Variablerna som mättes var distans i meter, player load, meter i olika hastigheter, en egenskattad belastning för styrketräningspass och egenskattad veckobelastning. Fotbollsspelarna studerades under 17 träningstillfällen och tre matcher. Data analyserades deskriptivt för att se som det fanns samband mellan player load och egenskattad belastning. Ett t-test användes för att se om det fanns några skillnader i lagets planerade belastning och den uppmätta belastningen. Vidare analyserades även om det fanns ett samband mellan de skador som uppstod och den fysiska belastningen. Resultat: Mätningarna visar att de kvinnliga fotbollsspelarnas planerade belastning stämmer relativt bra med den uppmätta belastningen för distans (m) och player load, dock inte hastighetszonerna. Vid ett högre player load värde skattar sig fotbollsspelarna som en mer ansträngd belastning och muskeltrötthet. Under denna studie uppstår fyra skador hos de deltagande. Slutsats: Resultatet tyder på att hög fysisk belastning kan ha ett samband med skador hos kvinnliga fotbollsspelare.

  • 128.
    Björk, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Liendeborg, Lisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vårdpersonalens och ledningsgruppens beskrivning av verksamheten med vårdhund samt deras erfarenheter om vårdhundens betydelse för personer med demenssjukdom och äldre somatiskt sjuka samt deras vård2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Människan och hunden har en nära relation vilket lett till att hunden utvecklat en förmåga att känna av sinnestillstånd och kroppsspråk hos människan. Hund har används i vården under många år och studier har visat att hunden ger människan ett bättre mående och ökar den sociala och fysiska aktiviteten. Syfte: Är att undersöka hur vårdpersonal och ledningsgruppen beskriver verksamheten med vårdhund samt deras erfarenheter av och reflektioner om vårdhundens betydelse för personer demenssjukdom och äldre somatiskt sjuka samt deras vård. Metod: Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. I studien har 21 intervjuer genomförts med personal på ett äldreboende; omvårdnadspersonal som arbetar med äldre somatiskt sjuka, de som arbetar med demenssjuka och personal i ledningsgruppen. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att personal från de tre grupperna var positiva till verksamheten med vårdhund samt att de upplevde att vårdhunden var positiv för de boende ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Personalen som arbetade med personer med demenssjukdom och personalen i ledningsgruppen beskrev att de önskade att verksamhetens med vårdhund skulle utökas och utvecklas. Som ett sätt att utveckla verksamheten beskrevs att vårdpersonalen i större utsträckning skulle göras delaktiga i träningsaktiviter med vårdhunden och att vårdhunden i större utsträckning skulle kunna användas vid olika omvårdnadssituationer. Slutsats: Personalen var positiva till vårdhundsverksamheten och upplevde att vårdhundarna var värdefulla för de boende. Möjligheter att utöka och utveckla vårdhundsverksamheten beskrevs.

    Nyckelord: demenssjukdom, intervjustudie, personal, somatiskt sjuka, vårdhund

  • 129.
    Björklund, AnnCharlott
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Krigh Brodin, Pernilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans omvårdnad och barns upplevelser vid stickprocedurer : – En litteraturstudie2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns upplevelser av oro och rädsla i samband med stickprocedurer. Vidare var syftet att beskriva vilken omvårdnad sjuksköterskan kan ge barn och föräldrar vid stickprocedurer. Metod: Vid litteratursökning användes databaserna Cinahl och Medline via PubMed. Fjorton vetenskapliga artiklar valdes och analyserades. Genom litteraturstudien användes Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Huvudresultatet visade att känslor som oro, rädsla, stress, smärta och ångest var vanligt förekommande bland barn vid stickprocedurer och en traumatisk stickprocedur ökade risken att utveckla stickrädsla. Stickrädsla initieras oftast i barndomen och kan orsaka ett undvikande av nödvändig sjukvård i framtiden. Viktigt var att sjuksköterskan ombesörjde en god omvårdnad som förebygger utvecklande av stickrädsla genom att använda smärtlindring, interventioner, distraktioner och copingstrategier. Att kommunicera med barnet och göra barnet delaktigt samt att anpassa varje situation till barnets utveckling och individuella förutsättningar var viktigt. Sjuksköterskan bör även förbereda och involvera vårdnadshavaren då denne kan ha både positiv och negativ effekt på barnets upplevelse av stickproceduren. Slutsats: Barns upplevelser och omvårdnad vid stickprocedurer påverkar deras fortsatta kontakt med hälso- och sjukvården, därför är det av yttersta vikt att sjuksköterskan har kunskaper och färdigheter att hantera dessa situationer på ett korrekt och evidensbaserat sätt.

     

     

     

     

     

     

     

     

    Nyckelord: Stickprocedur, barn, sjuksköterska, rädsla, oro

     

  • 130.
    Björklund, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Larsson, Sandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Familjers uppfattningar relaterat till sitt barns övervikt eller fetma: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:Overweight and obesity among children has increased, this is seen to be due to genetic causes in combination with environmental factors. Overweight and obesity is a contributing factor due to diseases such as type 2 diabetes and cardiovascular disease and psychological stress of the individual.

    Aim: The aim of the present study was to describe the families' perceptions related to their child being overweight or obese. Furthermore, the aim has been to describe the articles included data collection method.

    Method: Twelve pieces of scientific papers were used as a basis for a literature study with a descriptive design.

    Main results:This literature study shows that families rarely perceive their child's proper weight. In most cases families underestimated child obesity because they considered them as normal weight. Difference between girls and boys was something that emerged, it turned out that the parents had a higher acceptance regarding overweight boys related to girls being overweight. Socioeconomic differences were also significant when one clearly saw a higher acceptance regarding obesity in parents with low income. The parents felt that in the preventive work with overweight children, it was important that the focus would be on the whole family and not just the overweight child. Articles data collection method consisted of interviews and questionnaires.

    Conclusion: Families often underestimated their child's obesity. Parents felt that in the preventive work with overweight or obese children, it was important that the focus would be on the whole family and not just on the child. Knowledge of how families perceive their child's overweight and obesity are important to increase understanding of how prevention work should be improved and be made by health care professionals.

  • 131.
    Björklund, Ove
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Åbo Akademi University, Vaasa, Finland.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Åbo Akademi University, Vaasa, Finland.
    Nyström, Lisbet
    Åbo Akademi University, Vaasa, Finland.
    Young Finnish Unemployed Men's Experiences of Having Participated in a Specific Active Labor Market Program2017Inngår i: American Journal of Men's Health, ISSN 1557-9883, E-ISSN 1557-9891, Vol. 11, nr 5, s. 1426-1435Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of the present study was to describe young Finnish unemployed men's experiences of having participated in a specific active labor market program, intended to fight unemployment and offered at a resource center. Fifteen young unemployed Finnish men in the age range 18 to 27 years were interviewed face-to-face. Purposive sampling was used to increase the variation among informants. The interview texts were analyzed using both manifest and latent qualitative content analysis. The present results reported that the young men felt that they, thanks to the program at the resource center, had acquired daily routines and could ultimately believe in the future. The young men described how they now had a structure, economic support, and that they could return to their daily life. The informants also described how they could see new possibilities and believe in oneself. There is a lack of empirical studies assessing the possible impact of active labor market programs on the unemployed based on participants' own experiences. Further research is needed to describe and elucidate in more detail the effects of targeted support measures and the needs of unemployed men of different ages and living in different contexts.

  • 132.
    Björklund, Ove
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Åbo Akademi.
    Söderlund, Maud
    Åbo Akademi.
    Nyström, Lisbet
    Åbo Akademi.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Åbo Akademi.
    Unemployment and Health: Experiences Narrated by Young Finnish Men2015Inngår i: American Journal of Men's Health, ISSN 1557-9883, E-ISSN 1557-9891, Vol. 9, nr 1, s. 76-85Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Studies have shown that the experiences and consequences of unemployment can affect people differently depending on, for example, age and gender. The purpose of the present study was to describe young Finnish men's experiences of being unemployed as well as how their experiences of health emerged. Fifteen young unemployed Finnish men in the age range 18 to 27 years were interviewed face to face. Purposive sampling was used to increase the variation among informants. The interview texts were analyzed using both manifest and latent qualitative content analysis. The present results showed that the young men were strongly negatively affected by being unemployed. They described how they had slowly lost their foothold. They also described feelings of shame and guilt as well as a flight from reality. The present results show that even young men who have only experienced shorter periods of unemployment, in this study periods between 2 and 6 months, are negatively affected, for example, with regard to their identity and emotional life. Further research is needed to describe and elucidate in more detail the effects of unemployment on men of different ages and living in different contexts.

  • 133.
    Björklund, Victor
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sving, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Att vara patient på akutmottagningen: En beskrivande litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akutmottagningen är en plats dit människor söker sig vid akuta besvär, de har öppet dygnet runt, det finns inga schemalagda besök och väntetiderna är långa. Kommunikation är en viktig faktor på en akutmottagning då det används för att leverera omvårdnad och för att samarbeta. Sjuksköterskan på en akutmottagning har en hög arbetsbelastning och besitter breda kunskaper för att leverera vård till de varierande sjukdomarna som förekommer. Man vet att vara patient på ett sjukhus kan innebära ett förlorat egenvärde och hopplöshet däremot finns det lite studier på hur det är att vara patient på en akutmottagning.

  • 134.
    Björkman, Annica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Andersson, Kajsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Bergström, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Salzmann-Erikson, Martin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Increased Mental Illness and the Challenges This Brings for District Nurses in Primary Care Settings2018Inngår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 39, nr 12, s. 1023-1030Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Patients with mental illness generally make their initial healthcare contact via a registered nurse. Although studies show that encountering and providing care to care-seekers with mental illness might be a challenge, little research exists regarding Primary Care Nurses' (PCN) view of the challenges they face. The aim of this study was to qualitatively explore PCNs' reflections on encountering care-seekers with mental illness in primary healthcare settings. The results consist of three themes: constantly experiencing patients falling through the cracks, being restricted by lack of knowledge and resources, and establishing a trustful relationship to overcome taboo, shame, and guilt.

  • 135.
    Björkman, Annica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden; Nursing Department, Medicine and Health College, Lishui University, Lishui, China .
    Olsson, Annakarin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Wahlberg, Anna Carin
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Identified obstacles and prerequisites in telenurses’ work environment: a modified Delphi study2017Inngår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 17, nr 1, artikkel-id 357Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Telenursing is an expanding part of healthcare, staffed with registered nurses whose work environment is typical of a call centre. Work-related stress has been shown to be a major problem in nurses’ work environments and of importance to the outcome of care, patient safety, nurse job satisfaction and burnout. Today, however, we have a limited understanding of and knowledge about the work environment for telenurses. The aim of the present study is to explore and reach consensus on perceived important obstacles and prerequisites in telenurses’ work environment.

    Methods: A modified Delphi design, using qualitative as well as quantitative data sequentially through three phases, was taken. Data were initially collected via semi-structured interviews (Phase I) and later using a web survey (Phase II-III) between March 2015 and March 2016.

    Results: The findings present a consensus view of telenurses’ experiences of important obstacles and prerequisites in their work environment. Central to the findings are the aspects of telenurses having a demanding work, cognitive fatigue and having no opportunity for recovery during the work shift was ranked as important obstacles. Highly ranked prerequisites for managing were being able to focus on one caller at a time, working in a calm and pleasant environment and having technical support 24/7.

    Conclusions: Managers need to enable telenurses to experience control in their work, provided with possibilities to control their work and to recover during work; shortening work time could improve their work environment. Limited possibilities to perform work might contribute to feelings of stress and inability to perform work. 

  • 136.
    Björkman, Annica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Salzmann-Erikson, Martin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    The bidirectional mistrust - callers’ online discussions about their experiences of using the national telephone advice service2018Inngår i: Internet Research, ISSN 1066-2243, Vol. 28, nr 5, s. 1336-1350Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this paper is to explore and describe online communication about the experiencesand attitudes toward Swedish Healthcare Direct, a national telephone advice nursing (TAN) service.

    Design/methodology/approach – A descriptive research design was adopted using a six-step netnographicmethod. Three Swedish forums were purposefully selected and data from the virtual discussions were collected.

    Findings – Three themes emerged: expectancy and performativity of the nurses, absurdity in accessibilityand the scrutinizing game. The most prominent finding was the scrutinizing game, which included aspects ofbidirectional mistrust from both nurses and callers. Another salient finding was the attitudes that callers heldtoward nurses who used a technique interpreted as “passing the buck.”

    Research limitations/implications – The use of a nethnographic method is novel in this area of research.Consequently, the body of knowledge has regarding telephone advise nursing service has significantly beenbroadened. A limitation in this study is that demographic data for the posters are not available.

    Practical implications – Bidirectional distrust is an important issue that must be acknowledged by TANservices, since it might damage the service on a fundamental level. Healthcare providers, politicians, andresearchers should account for the power and availability of virtual discussions when seeking consumers’opinions and evaluating the quality of the care provided.

    Originality/value – This analysis of the ongoing discussions that take place on the internet provides insightinto callers’ perceptions of a national TAN service. The bidirectional mistrust found from both the nurses andthe callers might be a threat to callers’ compliance with the advice given and their care-seeking behavior.

  • 137.
    Björkman, Annica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Salzmann-Erikson, Martin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    When all other doors are closed: Telenurses' experiences of encountering care seekers with mental illnesses.2018Inngår i: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349, Vol. 27, nr 5, s. 1392-1400Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to describe the telephone nurses' experiences of encountering callers with mental illnesses. Telenursing services are solely staffed with telenurses, who with the support of a decision support system (CDSS) independently triage callers based on the severity of the main symptoms presented by the care seeker. The system focuses on somatic symptoms, while information regarding mental health and mental illnesses is limited. Information about telenurses' experiences of encountering care seekers with mental illnesses is scarce, despite the increase in mental illnesses in the population. The study used a descriptive design with a qualitative approach. Twenty telenurses were interviewed, and the data were then analysed using inductive qualitative content analysis. The results are elaborated in the following three categories: (i) Experiences of encountering care seekers with mental illnesses; (ii) Experiences of facing difficulties and challenges; and (iii) Experiences of facing dissatisfaction and threats. Encountering care seekers with mental illnesses is metaphorically addressed as 'when all other doors are closed'. Encountering care seekers with mental illnesses was perceived as time-consuming and did not adequately correspond to the resources given by the service. Even though telenurses strive to achieve agreement, there is a collision between human needs and organizational structures. The study pinpoints the lack of resources for and education about mental illnesses and the limitations of the decision system, which needs to be updated in order to provide all care seekers care on equal terms.

  • 138.
    Björkman, Josefin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sandberg, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Föräldrars copingstrategier för att hantera tiden efter att deras barn fått en cancerdiagnos: en litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Nästan dagligen drabbas ett barn i Sverige av cancer. Barncancer kan vara en långvarig process som involverar hela familjen. Föräldrarna är barnets trygghet och är vanligtvis delaktiga i barnets vård. Cancerdiagnosen orsakar påfrestande känslor hos föräldrarna, då kan föräldrarna på olika sätt hantera och anpassa sig till den förändrade livssituationen.  

     

    Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur föräldrar till ett cancersjukt barn hanterar/hanterade livssituationen under sjukdomstiden. Samt att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.

     

    Metod: En deskriptiv litteraturstudie som grundar sig på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som erhölls genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed.    

     

    Huvudresultat: Genomgående i resultatet sågs copingstrategier vara effektiva. I resultatet framkom copingstrategier som (1) stöd vilket föräldrarna inhämtade från religion, andra i liknande livssituation och omgivningen. (2) Upplevelse av kontroll, som föräldrarna åstadkom genom information, rutiner och planering. (3) Förändrat tankesätt och känslor, genom att bibehålla hoppet, tänka positivt, vara optimistisk, ha ett undvikande beteende och utföra distraherande aktiviteter. Majoriteten av deltagarna i inkluderade artiklar var kvinnor. Åldern varierade mellan 20-60 år. Två av artiklarna var genomförda i Sverige och resterande i andra länder.

     

    Slutsats: Copingstrategier sågs vara ett effektivt sätt för föräldrarna att klara av den svåra tid som de infann sig i. Tre övergripande copingstrategier uppmärksammades vara behjälpliga för föräldrarna, stöd, förändrat tankesätt och känslor samt upplevelse av kontroll. Genom att hälso- och sjukvårdpersonal får förståelse för hanteringen hos föräldrarna och bidrar eller stärker copingstrategier kan de arbeta mot att främja hälsa och välbefinnande bland föräldrarna. 

  • 139.
    Björn, Catrine
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden; Centre for Research & Development, Uppsala University/Region Gävleborg, Gävle, Sweden .
    Lindberg, Magnus
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Rissén, Dag
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Centre for Research & Development, Uppsala University/Region Gävleborg, Gävle, Sweden.
    Significant factors for work attractiveness and how these differ from the current work situation among operating department nurses2016Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 25, nr 1-2, s. 109-116Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: The aim was to examine significant factors for work attractiveness and how these differ from the current work situation among operating department nurses. A second objective was to examine the associations between age, gender, length of employment, work engagement, work ability, self-rated health indicators and attractiveness of the current work situation.

    BACKGROUND: The attractiveness of work is rarely taken into account in research on nurse retention. To expand this knowledge, it is relevant to examine factors that make work attractive and their associations with related concepts.

    DESIGN: Correlational, cross-sectional survey using a convenience sample.

    METHODS: Questionnaires were answered by 147 nurses in four operating departments in Sweden. Correlation and regression analyses were conducted.

    RESULTS: The nurses rated the significance of all factors of work attractiveness higher than they rated those factors in their current work situation; salary, organisation and physical work environment had the largest differences. The most significant attractive factors were relationships, leadership and status. A statistically significant positive correlation between work engagement and attractive work was found. In the multiple regression model, the independent variables work engagement and older age significantly predicted work attractiveness.

    CONCLUSIONS: Several factors should be considered in the effort to increase work attractiveness in operating departments and thereby to encourage nurse retention. Positive aspects of work seem to unite work engagement and attractive work, while work ability and self-rated health indicators are other important dimensions in nurse retention.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: The great discrepancies between the significance of attractive factors and the current work situation in salary, organisation and physical work environment suggest ways in which work attractiveness may be increased. To discover exactly what needs to be improved may require a deeper look into the construct of the examined factors.

  • 140.
    Björn, Daniella
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Holm, Rebecca
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Personer med schizofreni och deras upplevelser av mötet med sjuksköterskan: en beskrivande litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa existerar i hela världen och år 2016 uppgav 16 % av den svenska befolkningen att de led av nedsatt psykiskt välbefinnande. Enligt WHO (World Health Organisation) lider 21 miljoner personer världen över av schizofreni. Cirka 30 000-40 000 personer i Sverige har i dagsläget diagnosen schizofreni och årligen beräknas 1200-1500 personer insjukna i psykos.

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer (från 18+ år) med schizofreni inom öppen- och slutenvården upplever mötet med sjuksköterskan samt att beskriva den metodologiska aspekten av de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp.

    Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design. Sökningarna av artiklarna genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Båda författarna granskade artiklarna objektivt.

    Huvudresultat: Resultatet presenterades med hjälp av tre rubriker, tillgänglighet, relation och förväntningar. Tillgänglighet, där visades att mer tid önskas med sjuksköterskan för att uppnå ett gott möte. Under relation framkom varierande resultat där både en god samt en dålig relation beskrivs i mötet med sjuksköterskor. Förväntningar där patienterna uttryckte sina förväntningar på sjuksköterskan innan och vid mötet.

    Slutsats: Patienter som i mötet med sjuksköterskan upplevde en god relation, gavs tid samt fick sina förväntningar uppfyllda var mer tillfredsställd med vården. Mer forskning kring patientens upplevelser i mötet med sjuksköterskan behövs.

  • 141.
    Björn, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Föräldrars kunskap om och attityder till vaccin mot humant papillomvirus: En beskrivande litteraturstudie2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sedan januari 2010 ingår vaccin mot humant papillomvirus i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Beslutet att vaccinera eller inte vaccinera sina barn kan vara svårt för föräldrar. Syfte: Var att beskriva föräldrars kunskap om och attityd till vaccin mot humant papillomvirus och hur det inverkar på deras beslut att vaccinera sina barn. Design: Mixed-methods research integrated design. Metod: Beskrivande litteraturstudie. En systematisk sökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed och 12 artiklar identifierades. Artiklarna hade kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Föräldrar var positiva till HPV-vaccin. Många föräldrar hade liten kunskap om vaccinet och upplevde att de inte hade tillräckligt med information. Det fanns en oro för vaccinets säkerhet och biverkningar. Många fick information från media men den föredragna informationskällan var vårdgivare. De som fått information från vården var mer positiva till vaccinet. Föräldrar ansåg att den rekommenderade åldern för vaccinet var för låg och det fanns en rädsla att en vaccination skulle påverka dotterns sexuella beteende. Bland de föräldrar som valde att vaccinera var den oron mindre. Sociala normer och religion påverkade föräldrarna i besluten kring vaccination. Lägre utbildning var en prediktor för att välja att vaccinera. Egen eller anhörigas erfarenhet av cellförändringar eller cervixcancer påverkade också intentionen att vaccinera.

     

    Sökord: MeSH-termerna accept*, attitudes, behavior, beliefs, decision, HPV-vaccine, intent*, knowledge, parents.

  • 142.
    Björnholm, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Yasin, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Erfarenheter av kvinnlig könsstympning och mötet med västerländsk sjukvård: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kvinnlig könsstympning (female genital mutilation [FGM]) berör ca 100 till 140 miljoner kvinnor i världen. Varje år är det ca 3 miljoner flickor mellan åldrarna 0 till 15 år som riskerar att bli könsstympade.  Könsstympning förekommer i 26 länder belägna i Afrika, Mellanöstern & Asien. Att könsstympa kvinnor är en sed som är djupt inrotad i den spirituella och kulturella synen.  Enligt Svensk lag är all form av könsstympning olagligt och får ej utföras.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse och erfarenheter av att leva med könsstympning samt deras möte med västerländsk sjukvård. Syftet var även att beskriva studiernas undersökningsgrupp i de inkluderade artiklarna.

    Metod: För att svara på föreliggande studies syfte har författarna gjort en beskrivande litteraturstudie. Litteraturstudien har 11 stycken artiklar som är av kvalitativ ansats, 1st som är av kvantitativ ansats och 3st som är av både kvalitativ och kvantitativ ansats, dessa analyserades objektivt. Databaserna Pubmed och CINAHL användes.

    Resultat: Kvinnorna i studien förklarar att det är tradition, kultur och en heder gentemot familjen att könsstympas. Känslor som rädsla, oro och skam är upplevelser kvinnorna förklarar vid mötet med västerländsk sjukvård, det kan vara i form av kommunikationsbrist och dåligt bemötande. Kvinnorna anser att det finns för lite kunskap om könsstympning inom västerländsk sjukvård och att detta behöver bli bättre. Positiva erfarenheter som kvinnorna tar upp är att de blev bemötta med respekt och god omvårdnad.

    Slutsats: Kvinnorna som genomgått könsstympning har både positiva och negativa erfarenheter av att vara könsstympad. Vid mötet med västerländsk sjukvård visar studier att rädsla och oro kan uppstå hos kvinnor som genomgått könsstympning. De positiva erfarenheter kvinnorna hade i mötet med sjukvården var att de kände sig bemötta med respekt av sjukvårdspersonalen som hade goda kunskaper om könsstympning. Genom ökad kunskap hos sjukvårdspersonal kommer kvinnornas oro och rädsla succesivt minska i de länder där könsstympning ej förekommer.

  • 143.
    Blanck, Susanne
    et al.
    Baldersnäs Din Hälsocentral, Bollnäs, Sweden.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    District nurses' prescribing practice and its link to structural conditions2015Inngår i: Journal of the American Association of Nurse Practitioners, ISSN 2327-6886, E-ISSN 2327-6924, Vol. 27, nr 10, s. 568-575Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: To describe district nurses' (DNs') prescribing practice and examine associations between DNs' self-reported prescribing frequency, opinions about prescribing, and structural conditions/empowerment.

    Data sources: A cross-sectional and correlational design was employed. Data were collected during 2012 using questionnaires and a prescribing register. A random sample of 150 DNs from 32 primary care centers in Sweden was invited.

    Conclusions: DNs' ability to prescribe is used to a relatively small extent and access to "opportunities" and "informal power" seems to be the most important structural empowerment conditions for increased prescribing frequency and positive opinions about prescribing. The results support Kanter's theory of structural empowerment.

    Implications for practice: This article regarding restricted prescribing shows how important structural conditions/empowerment is to DNs' prescribing and employers have to enhance nurses' access to especially the structures "opportunities" and "informal power" to increase nurse prescribing. More targeted support and training are needed in different prescribing areas to make use of DNs' prescription qualification to a greater extent.

  • 144.
    Blom Johansson, Monica
    et al.
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Carlsson, Marianne
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Östberg, Per
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Sonnander, Karin
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    A multiple-case study of a family-oriented intervention practice in the early rehabilitation phase of persons with aphasia2013Inngår i: Aphasiology, ISSN 0268-7038, E-ISSN 1464-5041, Vol. 27, nr 2, s. 201-226Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Having a family member with aphasia severely affects the everyday life of the significant others, resulting in their need for support and information. Family-oriented intervention programmes typically consist of support, information, and skill training, such as communication partner training (CPT). However, because of time constraints and perceived lack of skills and routines, such programmes, especially CPT, are not common practice among speech-language pathologists (SLPs).

    Aims: To design and evaluate an early family-oriented intervention of persons with stroke-induced moderate to severe aphasia and their significant others in dyads. The intervention was designed to be flexible to meet the needs of each participant, to emotionally support the significant others and supply them with information needed, to include CPT that is easy to learn and conduct for SLPs, and to be able to provide CPT when the persons with aphasia still have access to SLP services.

    Methods & Procedures: An evaluative multiple-case study, involving three dyads, was conducted no more than 2 months after the onset of aphasia. The intervention consisted of six sessions: three sessions directed to the significant other (primarily support and information) and three to the dyad (primarily CPT). The intervention was evaluated both qualitatively and quantitatively based on video recordings of conversations and self-assessment questionnaires.

    Outcomes & Results: The importance of emotional support as well as information about stroke/aphasia was clearly acknowledged, especially by the significant others. All significant others perceived increased knowledge and understanding of aphasia and related issues.

    Communicative skills (as manifested in the video recordings) showed improvements from pre- to post-intervention.

    Conclusions: The results corroborate the need for individualised and flexible family-oriented SLP services that are broad in content. Furthermore, the results support the early initiation of such services with recurrent contact. The usefulness of CPT this early in the rehabilitation process was indicated but is yet to be proved.

  • 145.
    Blom Johansson, Monica
    et al.
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Carlsson, Marianne
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Östberg, Per
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Sonnander, Karin
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Communication changes and SLP services according to significant others of persons with aphasia2012Inngår i: Aphasiology, ISSN 0268-7038, E-ISSN 1464-5041, Vol. 26, nr 8, s. 1005-1028Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Significant others are important to persons with aphasia. For several reasons they should be involved in speech-language pathology (SLP) services, including acquiring facilitating communicative strategies and receiving support. In order to further adapt SLP services there is a need to know the perceptions and views of the significant others. Little is known about how they perceive changes in communication as well as received SLP services and in what way they want to be involved in these services.

    Aims: The study aimed to investigate which communicative changes significant others of persons with aphasia had experienced after a stroke event and to what extent these changes were experienced. A further aim was to describe the significant others' experiences of SLP services and their motivation to participate in these services. Finally, the significant others' experiences were compared in terms of sex, age, type of relationship, time since stroke onset, and type and severity of aphasia.

    Methods & Procedures: An 80-item study-specific questionnaire was answered by 173 significant others of persons with aphasia living throughout Sweden (response rate 69%). Of these, 33% were male and 67% female. Mean age was 64.2 years (range 33–87 years) and 85.5% of the participants were a cohabiting partner to a person with aphasia.

    Outcomes & Results: A total of 64% of participants perceived their conversations as being less stimulating and enjoyable compared with conversations before stroke onset. Aphasia was considered a substantial or very substantial problem by 64%. The participants took on an increased communicative responsibility, and 70% had changed their communicative behaviour in order to facilitate conversations. A total of 75% (n = 130) had met with the SLP of the person with aphasia. Of those, 63% perceived their own support from SLP services to be adequate; 87% considered language ability training as the most important SLP service. Type and severity of aphasia were especially related to the communicative experiences of the participants and their motivation to be involved in SLP services.

    Conclusions: The substantial decrease from pre- to post-stroke regarding enjoyment and meaningfulness of conversations suggests the need to further improve SLP services in order to help the people in question communicate at an optimal level. We suggest that clinicians should put more emphasis on explaining the benefits and availability of different kinds of aphasia rehabilitation services, such as functional communication training and communication partner training in addition to language ability training.

  • 146.
    Blomberg, Caroline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Lindberg, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Föräldrars upplevelser av att få ett prematurt fött barn som vårdas på neonatalavdelning: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 147.
    Blomberg, Fanny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Rick, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av livmoderhalscancer: en litteraturstudie2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 148.
    Blomberg, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Lindberg, Cathrine
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Upplevelser av djurterapi hos patienter med psykisk ohälsa: En deskriptiv litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagsläget finns djur inom vården med ett brett spektrum för att assistera människan med rent praktiska saker. Terapi med djur inom psykiatrin har dock inte etablerat sig på samma sätt med strukturerad evidens som i den somatiska vården. Både barn med psykiatriska handikapp och personer med demens har studerats tillsammans med djurterapi, men studier på patienter med psykisk ohälsa är få.

    Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av djurterapi hos patienter med psykisk ohälsa samt granska den metodologiska aspekten undersökningsgrupper i valda artiklar.

    Metod: Artikelsökning skedde vid Högskolan i Gävle under hösten 2016 i databaserna MedLine via PubMed, CINAHL och PsycINFO. Sökord i MeSH-termer var “Animal assisted therapy”. Vid sökning i fritext användes sökorden “Mental disorders”, “Psychiatric disorders” och ”experience”. Dessutom genomfördes en manuell sökning med relevans för inklusionskriterier, syfte och frågeställningar. Artiklar lästes individuellt och gemensamt. Därefter sammanställdes resultat och tabeller.

    Huvudresultat: Totalt 11 artiklar ingick i litteraturstudien. Artiklarna redovisar övergripande positiva resultat så som en källa till glädje, samhörighet och en känsla av att vara behövd, ökad livskvalitet, självkänsla och ökad social förmåga. I avseende på depression framkom både positiva och negativa resultat.

    Slutsats: Resultaten i föreliggande litteraturstudie visar att terapi med djur kan ge positiva upplevelser hos patienter med psykisk ohälsa. Detta genom att stärka självkänsla, förmåga att lättare klara av vardagen och underlätta sociala kontakter. För sjuksköterskan kan kunskap och evidensstöd inom djurterapi utgöra ett verktyg i dennes yrkesutövning. Speciellt inom klinisk omvårdnad för att överbrygga interaktion och främja patientens hälsoprocess. Dock är studierna få inom detta ämne och ett bättre kunskapsunderlag är önskvärt för att kunna använda djurterapi på ett evidensbaserat arbetssätt inom vården.

  • 149.
    Blomberg, Priyanka
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Lindgren, Carina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Trycksårsprevention genom utbildning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur sjuksköterskor genom utbildning kan förebygga uppkomsten av trycksår samt att beskriva de utvalda artiklarnas urvalsmetod.

    Metod: Studien har en deskriptiv design. Artiklar publicerade mellan årtalen 2007–2017 söktes i databasen Cinahl. Resultatet baseras på 10 artiklar, varav nio hade kvantitativ ansats och en hade kvalitativ ansats.

    Resultat: De inkluderade studierna visade att utbildning inom omvårdnadsåtgärder, riskbedömningsskalor, tryckavlastande hjälpmedel och dokumentation för sjuksköterskor, reducerar uppkomsten av trycksår. Denna litteraturstudie baseras på tio artiklar där urvalet har granskats. Tre av de tio inkluderade artiklarna hade ett ändamålsenligt urval och tre hade ett randomiserat urval. De andra urvalsmetoderna som användes var systematiskt urval, kluster urval och bekvämlighetsurval. I en av de inkluderade artiklarna framgick inte vilken urvalsmetod som använts.

    Slutsats: För att minska uppkomsten av trycksår krävs att sjuksköterskan får mer kunskap gällande sambandet mellan trycksår och preventionsarbete.

  • 150.
    Blomberg, Sanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Interprofessionell samverkan bidrar till förbättrad patientsäkerhet: Intensivvårspersonalens reflektioner kring mobil intensivvårdsgrupp (MIG)2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
1234567 101 - 150 of 1319
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf