hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
123 101 - 102 of 102
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Widar, Linda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Wiitavaara, Birgitta
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Heiden, Marina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Boman, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Psykologi.
    Att arbeta på distans – möjligheter och konsekvenser för universitetslärare2018Inngår i: FALF KONFERENS 2018 Arbetet – problem eller potential för en hållbar livsmiljö?   10-12 juni 2018 Gävle: Program och abstracts / [ed] Per Lindberg, Gävle: Gävle University Press , 2018, s. 118-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Universitets- och högskoleväsendet har under de senaste årtiondena genomgått stora förändringar. Den teknologiska utvecklingen och ökade konkurrensen nationellt och internationellt har lett till högre krav på effektivitet, produktivitet och tillgänglighet av personal oavsett vart de befinner sig. Arbetssituationen inom universitet- och högskole-väsendet har på detta sätt blivit mer krävande. Universitetslärare är en yrkesgrupp som i allt större utsträckning har möjlighet att arbeta på distans, och nyttjar den möjligheten regelbundet både inom och utanför ordinarie arbetstid. Trots detta är det få studier som undersökt hur undervisande och forskande personal inom högskolesektorn upplever och påverkas av distansarbete.

    Syfte

    Att undersöka hur distansarbete praktiseras av, och påverkar universitetslärare, samt att undersöka första linjens chefers upplevelser av att leda en personalgrupp som i varierande omfattning arbetar på distans.

    Metod

    Projektet innehåller fyra delstudier. Delstudie I består av en web-baserad enkätunder-sökning av hälsa, stress, återhämtning, balans mellan arbete och privatliv, arbetsmo-tivation, och förekomst av distansarbete bland universitetslärare vid svenska högskolor och universitet. Datainsamlingen pågår och förväntas vara avslutad i slutet av VT-18. I delstudie II kommer universitetslärare att följas under en arbetsvecka med mätningar av rörelsemönster, hjärtfrekvens och stresshormon. Mätningarna kommer att förläggas till en vecka då läraren arbetar minst en dag på ordinarie arbetsplats och minst en dag på annan plats, så att jämförelser av exponering kan göras inom person. Datainsamling för delpro-jekt III genomförs genom semistrukturerade intervjuer med universitetslärare för att undersöka deras upplevelser av att arbeta på, respektive utanför, ordinarie arbetsplats och vad som motiverar dem att arbeta på distans. I delprojekt IV undersöks upplevelser av att leda en personalgrupp som i varierande omfattning arbetar på distans, genom semistrukturerade intervjuer med universitetsanställda med en första linjens chefsposition.

    Resultat

    Projektet förväntas bidra med fördjupad kunskap om hur distansarbete inom universitets- och högskolesektorn relaterar till olika aspekter av hälsa och välbefinnande bland universitetslärare, och vilka effekter det får för individen att ta med sig arbetet från den ordinarie arbetsplatsen. Projektet förväntas även generera kunskap om hur universitets-anställda med en personalledande funktion upplever att leda anställda som arbetar på distans. Denna kunskap kommer att bidra till utvecklandet av rekommendationer för en hållbar arbetsmiljö, i lärarkåren och hos universitetsanställda med en personalledande funktion.

  • 102.
    Willander, Johan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Psykologi. Gösta Ekman Laboratory, Department of Psychology, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Sikström, Sverker
    Department of Psychology, Lund University, Lund, Sweden.
    Karlsson, Kristina
    Department of Psychology, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Multimodal retrieval of autobiographical memories: sensory information contributes differently to the recollection of events2015Inngår i: Frontiers in Psychology, ISSN 1664-1078, E-ISSN 1664-1078, Vol. 6, artikkel-id 1681Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Previous studies on autobiographical memory have focused on unimodal retrieval cues (i.e., cues pertaining to one modality). However, from an ecological perspective multimodal cues (i.e., cues pertaining to several modalities) are highly important to investigate. In the present study we investigated age distributions and experiential ratings of autobiographical memories retrieved with unimodal and multimodal cues. Sixty-two participants were randomized to one of four cue-conditions: visual, olfactory, auditory, or multimodal. The results showed that the peak of the distributions depends on the modality of the retrieval cue. The results indicated that multimodal retrieval seemed to be driven by visual and auditory information to a larger extent and to a lesser extent by olfactory information. Finally, no differences were observed in the number of retrieved memories or experiential ratings across the four cue-conditions.

123 101 - 102 of 102
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf