hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234 101 - 150 of 155
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Liljestrand, Johan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Hammarberg, Annie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    The social construction of the competent, self-governed child in documentation: panels in the Swedish preschool2017Inngår i: Contemporary Issues in Early Childhood, ISSN 1463-9491, E-ISSN 1463-9491, Vol. 18, nr 1, s. 39-54Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Documentation has become an important issue for policy, practice and accountability in many national contexts. The documentation of children’s activities is a requirement in the national syllabus for the Swedish preschool. However, the documentation of children is always a social construction that focuses on certain things and excludes (possible) others. Such constructions can be linked to broader discourses of the competent and self-governed child, and the tendency to label the child as autonomous and competent in policy documents. The purpose of this article is to explore how constructions of the competent and self-governed child are performed in documentation panels in Swedish preschools. The theoretical framework is taken from visual methodology combined with an analysis of intertextuality. Three images (pictures and written text) of the preschool are discerned: the child as a good pal; the child as an autonomous investigator; and the child as a public speaker. In all three images, the children are depicted as competent in different respects. The result is discussed by relating the findings to broader discourses emphasising the competent and self-governed child.

  • 102.
    Liljestrand, Johan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Olson, Maria
    School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden; Centre for Teaching and Learning in the Humanities, Stockholm University, Stockholm, Sweden; School of Health and Learning, University of Skövde, Skövde, Sweden.
    The (educational) meaning of religion as a quality of liberal democratic citizenship2016Inngår i: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 48, nr 2, s. 151-166Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Religion has become a prominent issue in times of pluralism and in relation to citizenship in school and in society. As religious education (RE) is assigned to be one of the main school subject where issues of what religion is are to be raised, RE teachers’ conceptualizations of religion are of vital concern to investigate. In this article, RE teachers’ descriptions of ‘religion’ are scrutinized and analysed in terms of implications for citizenship with special regard to the role of RE. Three vital conceptions of religion emerge in teachers’ descriptions. First, religion is mainly individual or private, secondly, it denotes ethical guidance, and thirdly, it relates to sociocultural systems for thinking. Taken together, these conceptualizations share two characteristics about religion: religion as being individual-centred and private, and religion as being mind oriented. Out of this analysis, we discuss the role of religion and RE in contemporary liberal democratic life in society. The discussion is concluded by addressing two key things; the importance of the RE teacher as a curriculum maker, and the importance of religion and RE as active interventions in today’s contemporary discussion about pluralism in liberal democratic societies.

  • 103. Lindblad, Sverker
    et al.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Getting the numbers right: An introduction2018Inngår i: Education by the Numbers and the Making of Society: The Expertise of International Assessments / [ed] Sverker Lindblad, Daniel Pettersson, & Thomas S. Popkewitz, Taylor & Francis Group, 2018, s. 1-20Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This is a book about knowledge on and in education. The focus is on numbers—on how numbers shape our understandings of education, its dynamics, practices, operations, goals and missions. Important are the comparative powers of numbers—how differences and similarities between kinds of people and performances are constructed by numbers, over time and over places. Numbers appear to be neutral and precise, but like all symbols (such as letters, flags, etc.), the relations between numbers and what they represent are to be socially produced and learned, and the techniques to translate the one to the other (the symbol to its representation), such as statistics, are built on specific systems of reasoning. Numbers say little as such, but as they have come to be powerful representations of the modern world, shown in tables, diagrams or percentages, they are today also highly embedded with what is, and is not, of value and importance. Numbers are not only tools for analyses, but also highly performative, as they are framing our thoughts and conceptions of things. If there were a modern purgatory, it would be a spectacle of numbers that translated into such things as diagrams and regression lines showing dramatically where we are and what to expect, fear or hope for. Numbers make us read the world in taken-for-granted terms of progress and crises, ups and downs, differences and similarities. From where, and how, do these powers of numbers come about—and what are their premises and preconditions as they have come to play a key role in large-scale assessments and other forms of science-based policies and governance?

  • 104.
    Lindblad, Sverker
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik. Uppsala universitet.
    Intellectual and social organisation of international large-scale assessment research2019Inngår i: New Practices of comparison, Quantification and Expertise in Education: Conducting Empirically Based Research / [ed] Elde Mølstad, C. & Pettersson, D., London & New York: Routledge, 2019, 1Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 105.
    Lindblad, Sverker
    et al.
    University of Gothenburg.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    International Large-Scale Assessments in Education: Social and Intellectual Organization ofa Research Field2018Inngår i: NERA 2018 - 46th Congress: Educational Research: Boundaries, Breaches and Bridges: Abstracts, 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper is a result from a systematic research review on international comparisons in education by means of International Large-Scale Assessments (ILSA). We asked what research is carried out and which research results and conclusions are presented in this field of study? We started with an identification of a large set of research publications in the field – more than 11 000 texts were identified by means of search engines for the period 2004 –2017. Of these we choose the PISA-, TIMSS-and the CIVED/ICCS-research programs –in sum more than 8 000 publications. Given the task to assess research quality we included peer reviewed scientific articles and only including primary research doing international comparisons. Important in mapping and synthesizing research was to capture arguments and conclusions in a broad field that varied in terms of study objects as well as knowledge objects. A broad result concerns what to be explained. We noted in the reviewed articles a very large share ofidentifications of achievement gaps over population taxonomies. To a much lesser extent differences in efficiency were analyzed. We also found research analyzing how to redirect or govern students into certain careers –often in science –being highlighted in some studies. Looking into how these explanations are made the studies referred to student characteristics, different kinds of education measures, and variations in contextual circumstances as explanations. These analyzes presented what was regarded as significant results based on the strength in associations between categories and variables – e.g. how early differentiation in a school system is related to increased social inequity or how gender gaps differ between national contexts. To our understanding, ILSA research entails a particular kind of statistical analysis and construction of data for defining the world of education. One conclusion is that the ILSA research field is heterogeneous, when the subjects of its research are described. This point was supported by the rather fragmented research communication structure that we captured by means of analyses of journal publications citation of articles. However, considering the knowledge objects there is a homogeneous intellectual organization of ILSA in terms of what can be discussed in terms of style of reasoning. This refers to the ways research objects are formulated, how research inquiries are carried out, and what is considered as valid statements in this research process. There is an internal relation in the formulation of explanandum and explanans as knowledge object plus accepted procedures for accepting or rejecting statements concerning this relation –e.g. when comparing school performances among different parts of the population. This is to our understanding basic in the style of reason at work in international large-scale assessments. Such a style of reason sets limits as well as it opens for specific analyses and production of valid statements concerning the research problematic in focus.

  • 106.
    Lindblad, Sverker
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Komparativ pedagogik2018Inngår i: Pedagogik som vetenskap / [ed] Mattias Nilsson Sjöberg, Lund: Gleerups Utbildning AB, 2018, 1, s. 93-112Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 107.
    Lindblad, Sverker
    et al.
    University of Gothenburg.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    On the intellectual organisation of international comparative research in Sweden2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 108.
    Lindholm, Helene
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Sahlberg, Jessica
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Musikhandledning: - Ett pedagogiskt verktyg i förskoleverksamheten2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att skapa ett pedagogiskt redskap i form av en musikhandledning för att ge förskollärare och andra yrkesverksamma ett hjälpmedel för lärande och utveckling i musikaktiviteter med barn. Musikhandledningen har utformats för att uppmärksamma barns utveckling i samband med musik och har sedan prövats och utvärderats av åtta förskoleavdelningar. Förskollärare och barnskötare på avdelningarna har besvarat en enkät och deras åsikter har sedan analyserats och diskuterats. Resultaten visar att musikhandledningen gav inspiration samt underlättade för musikaktiviteter tillsammans med barn och kan användas som ett återkommande pedagogiskt redskap i förskoleverksamheten. 

  • 109.
    Ljungquist, Sarah
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Carlson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Svaleryd, Kajsa
    Högskolan i Gävle, Högskolegemensam administration.
    Genus och jämställdhet i organisationer: Om en kurs för chefer2019Inngår i: FALF 2019: Hållbar utveckling i organisationer: Book of Abstracts, 2019, s. 94-95Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problem

    Forskning om jämställdhetsintegrering av organisationer visar på betydelsen av att ledningen initierar arbetet utifrån kunskap och medvetenhet om vad arbetet handlar om (Wittbom 2009).

    Som ett led i regeringsuppdraget att jämställdhetsintegrera universitet och högskolor i Sverige 2016-2019 har cheferna på Högskolan i Gävle under kalenderåret 2018 genomgått en poängbelagd genusvetenskaplig utbildning, Genus och jämställdhet i organisationer, 4 hp. Syftet med utbildningen var att ge cheferna tillräckligt med kunskap samt att ge dem bättre verktyg för att kunna planera och fatta beslut som leder till ökad jämställdhet. Utbildningen som bestod av fyra utbildningstillfällen (fem heldagar) avslutades i december 2018 med att deltagarna redovisade de handlingsplaner för jämställdhetsintegrering av den egna verksamheten som de utarbetat under utbildningens gång. 

    Det övergripande syftet med presentation av kursen Genus och jämställdhet i organisationer 4 hp är att beskriva ett effektivt sätt att stärka jämställdhetsarbetet i en organisation genom att börja uppifrån och utbilda chefer i genus och jämställdhet. I enlighet med detta fokuserar presentationen, på den mer detaljerade nivån, till att belysa hur arbetet med jämställdhetsintegrering kräver kunskap om kön, genus och normer kopplade till organisationen. Detta för att långsiktigt förändra maktstrukturer som skapar ojämställdhet. Genom att samtidigt utbilda alla chefer i organisationen skapas förutsättningar för att kunna genomföra analyser som fokuserar på makt och hierarkier, analyser som kan leda till motsättningar om inte förändringsarbetet ägs av organisationen. Detta för att arbetet med jämställdhetsintegrering ska leda till förverkligande av de jämställdhetspolitiska målen[1] och inte enbart reduceras till kvantifierbara övningar inom rådande system (Callerstig 2014).

    Aktiviteter

    Kursen Genus och jämställdhet i organisationer 4 hp genomförs under kalenderåret 2018 med ett första utbildningstillfälle i januari, ett andra i juni, ett tredje i september och ett fjärde avslutande i december. Till tre av fyra utbildningstillfällen är föreläsare inbjudna. Det första utbildningstillfället (två heldagar) inleds med en föreläsning av högskolans rektor Ylva Fältholm (”Min genusresa och organisationen”). Under samma utbildningstillfälle föreläser också organisationspsykolog Lars Einar Engström (”En sexists funderingar: bekännelser, karriär och våld”) samt organisationsforskare Hanna Kusterer, Högskolan i Gävle (”Genus och chefskap i organisationen”). Vid det andra utbildningstillfället föreläser statsvetaren Renée Andersson från Örebro universitet (”Genus och organisation”) och vid det tredje utbildningstillfället föreläser pedagog Susanne Andersson från Stockholms universitet (”Genusmedvetna chefer som ett villkor för ett genusmedvetet universitet”).

    Inför det andra utbildningstillfället får deltagarna i uppgift att genomföra observationer av genusmönster i den egna verksamheten. Resultaten som redovisas i samband med utbildningstillfället utgör en grund för probleminventeringen som handlar om att ta fram relevanta fakta om tillståndet på varje avdelning (till exempel könsuppdelad statistik) inom organisationen.  Utifrån resultatet av probleminventeringen får grupperna diskutera hur man skulle komma till rätta med den brist på jämställdhet som uppdagats. Små och stora problem, kortsiktigt såväl som långsiktigt, till exempel att locka fler studenter som är män till kvinnodominerade utbildningar och tvärt om, lyfts fram och diskuteras. I samband med detta synliggörs maktstrukturer som ger könsdiskriminerande effekter vilket leder till en diskussion om hur dessa kan utmanas och förändras.

    Samtliga föreläsningar följs upp av diskussioner där föreläsningens tema knyts till den aktuella organisationen och situationen på Högskolan i Gävle. Föreläsningarna tillsammans med kurslitteraturen (cirka 800 sidor med fokus på chefskap, organisation och kön) fungerar som inspiration till det största arbetet i kursen: det arbete som sker i mindre, avdelningsvisa grupper (beskrivet ovan).

    I januari 2019 bedöms och analyseras de handlingsplaner för jämställdhetsintegrering av den egna verksamheten, vilka utgör utbildningens examinationsuppgift, av kursledningen.

    Resultat

    Resultatet av den genomförda utbildningen i genus och jämställdhet för chefer vid Högskolan i Gävle visar att samtliga deltagare har fått större kunskap och medvetenhet om hur genus konstrueras och omförhandlas i organisationer och det omgivande samhället och hur detta påverkar den egna organisationen och det egna ledarskapet. De handlingsplaner för jämställdhetsintegrering som deltagare utarbetat under utbildningens gång (utbildningens examinationsuppgift) visar att deltagarna uppnått olika mått av färdighet och förmåga. I några fall mycket hög, i andra fall god, i några få fall mindre god. En analys av särskilt det senaste är att utbildningen med fördel hade kunnat vara längre.

    Ett ytterligare resultat av utbildningen är deltagarnas förändrade inställning till möjligheten att på ett naturligt sätt integrera ett genus- och jämställdhetsperspektiv i de ordinarie arbetsuppgifterna.

    Litteratur

    Wittbom, Eva, Att spränga normer. Om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering. Diss, Stockholms universitet, 2009.

    Callerstig, Making equality work: Ambiguities, conflicts and change agents in the implementation of equality in public sector organisations. Diss, Linköpings universitet, 2014.

    [1] Det övergripande målet med jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Arbetet med jämställdhetsintegrering av organisationen handlar om att organisationen ska nå de jämställdhetspolitiska målen. För akademins del handlar arbetet lika mycket om att ge lärare och forskare jämställda förutsättningar att genomföra sitt arbete och att göra akademisk karriär, som om att säkerställa att studenterna erbjuds en jämställd utbildning

     

  • 110.
    Lundström, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Råberg, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    “Kan bli för stramt och fyrkantigt”: En enkätstudie om pedagogers upplevelser och erfarenheter av arbetet med konflikthantering i förskolan: tankestilars roll och påverkan kring hur relationer inramas och formuleras.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Konstruktiv hantering av konflikter kan bidra till lärandesituationer. Som en del i att synliggöra det vardagliga arbetet lyfter studien pedagogers erfarenheter och upplevelser kring konflikthanteringsarbetet i förskolan. I en strävan att utveckla både värdegrundsarbete och verksamhet, har det efterfrågats och skett ett sökande efter kunskap och verksamma strategier för att hantera vardagliga konflikter mellan barnen. Konflikthantering utgör dock ett mångfacetterat fält, hanteras och uppfattas på olika sätt, både i arbetslag och verksamhet. Det praktiska arbetet kan därmed upplevas svårt av pedagogerna att orientera sig i och ett helhetsarbete genomsyrar därmed inte alltid verksamheten.

    Tankestilar är starkt sammankopplade med förhållningssätt vilket bidrar till att styra blicken mot hur arbetet med konflikter bör hanteras. Med pedagogernas blick riktad mot det ”det goda arbetet” kan lätt normer och värden osynliggöras inom verksamheten och påverka vad som blir möjligt för barnen att vara en del av.

    Studien belyser förskolors olika strategier att hantera konflikter och därmed vilka områden som fokuseras. Utifrån enkäter har pedagogernas svar utgjort en grund för att problematisera vilken roll konflikthantering och användandet av konflikthanteringsmodeller spelar i det relationella vardagliga arbetet -i strävan mot ett demokratiskt klimat och social hållbar utveckling.

    Resultatet visar att bland annat kunskap, tid och avsaknad av samsyn utgör faktorer som hindrar ett gemensamt arbete med konflikthantering i förskolan. Genom samtal, reflektion, granskning och utvärdering finns dock möjlighet att lyfta olika perspektiv och tankar kring använda strategier och hur de kan anpassas till verksamhetens ständigt reviderade behov. Där motsättningar ges utrymme får tankestilar möjlighet att mötas och utvecklas. Studien belyser därmed vikten av pedagogernas behov av utrymme för att löpande kunna granska och problematisera både förhållningssätt samt val av konflikthanteringsstrategier.

  • 111.
    Lång, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Jansson, Madelene
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Pedagogers erfarenheter av arbete med barn med funktionsnedsättningar och extra anpassningar i fritidshem2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In the after school program, educators meets students with different disabilities with special needs. The role that the educators are given is to ensure that all students are being seen for who they are and that they receives the support that they need in their daily activities. This study aims at investigating what experiences educators have of working with children with these kind of disabilities and special needs in the after school program. The study was conducted through surveys that were given to educators at six different schools. The results shows that the educators' experiences of working with neccesary adjustments for children with disabilities based on the requirements, skills and financial conditions of the management documents may look different. However, the result is that additional adjustments are important and are performed daily.

  • 112.
    Marklund, Erika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik. Erika Marklund.
    Kreativa metoders funktion i grupphandledning: En intervjustudie med fem handledare2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftar till att belysa hur några erfarna handledare resonerar kring kreativa metoders funktion vid grupphandledning. Tidigare forskning visar att kreativa metoder effektiviserar handledningen, hjälper de handledda att få tillgång till sina inre resurser, stärker gruppsammanhållning, möjliggör perspektivbyte, samt stärker reflektion genom att man tränar handling. Dessutom sker en metodutveckling. I bakgrunden presenteras systemteori och grupputvecklingsteori samt en presentation av grupphandledningens funktioner inom svensk skola. Studien består av fem semistrukturerade intervjuer med erfarna handledare. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys och resultatet ger att enligt dessa handledare har kreativa metoder funktionen att skapa trygghet, synliggöra och möjliggöra olika perspektiv. Handledarna menar också att metoderna ökar kreativiteten i gruppen och möjliggör för den enskilde att integrera tanke, känsla och handling. Studiens resultat visar god samstämmighet med tidigare forskning och funktionerna skulle kunna ses som stärkande av de teoretiska perspektiven.

  • 113.
    Martinsson, Martin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Möllhagen, Eric
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Värdet av utomhuspedagogik - pedagogernas perspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om pedagoger inom grundskolans perspektiv på utomhuspedagogik som ett komplement till elevernas formella lärande och hur de ser på utomhuspedagogikens möjlighet till att främja elevernas utveckling.  Metoden består av semistrukturerade intervjuer med 5 olika respondenter. Pedagogerna som intervjuades berättar att de tycker att utomhuspedagogik fungerar bra som ett komplement till det formella lärandet och på vilka sätt som de tycker att eleverna utvecklas genom utomhuspedagogik. De menar att eleverna bl.a. utvecklar deras sociala kompetens, koncentrationsförmåga och kan även leda till ökad trygghetskänsla. För vidare forskning kan det vara intressant att ta reda på hur perspektivet på utomhuspedagogik ser ut i en större skala, då vi tror att resultatet kommer skilja sig när pedagoger som inte har utomhuspedagogik får berätta sin syn på ämnet.

  • 114.
    Mikhaylova, Tatiana
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Cybernetics and Systems Thought as a Salvation for Educational Problems2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper presents a comparison between two national educational contexts – the Soviet Union and Sweden. The countries exhibit similarities on how education was thought in relation to cybernetics (for a description of the early thinking of cybernetics, see Wiener, 1948) and ‘systems thought’ (for a description, see Heyck, 2015) from the early 1960s and onwards. By performing our study, we are able to historicize some of the prerequisites for the contemporary beliefs in education such as accountability, ‘evidence-based education’, and ‘feedback’.

    The history of Soviet cybernetics is a history of rebellion and conformity, enchantment and disappointment. This is a story of fascination with a new revolutionary language, which eventually gave way to a frustration when this new language was appropriated by the Soviet nomenclature (Gerovitch, 2002). But, it is also a history of how a new educational language and a new way of reasoning (cf. Hacking, 1990) on education was developed that embraced all educational ‘things’ in terms of organization, structure, system, function, and process (cf. Heyck, 2015). In this way, Soviet cybernetics in education carried a promise and a means of ‘salvation’ for making the educational sciences more ‘objective’ and ‘evidence-based’.

    In the Swedish case, we acknowledge cybernetics and ‘systems thought’ as something growing into a specific intellectual tradition, commonly labeled as a ‘systems approach’ (Kaijser & Tiberg, 2000). It has advanced into different fields of science, such as systems analysis, policy analysis and futures studies. The ‘systems approach’, combining cybernetics and ‘systems thought’, also entered the field of education through the language of behaviorism (Bosseldal, 2019) and ‘education technology’.

    Our paper is elaborative in its purpose: When dealing with data we firstly present articles important for the phase when cybernetics and ‘systems thought’ were introduced in the educational sciences in the USSR and Sweden (1960s an onwards). In the analysis of these texts we conclude that cybernetics and ‘systems thought’, carried a promise of ‘imagined futures’ (Beckert, 2016) and a tool for resolving some of the perceived educational problems at that time.  Secondly, we analyze (text)books published with a mission of introducing cybernetics and ‘systems thought’ to Soviet and Swedish teachers and students. In performing this task, we are able to demonstrate how cybernetics and ‘systems thought’ changed the organization, practices and roles within education creating a new ‘technology’ of teaching and learning; this is specifically demonstrated in relation to changes in curriculum, pedagogy and evaluation (cf. Bernstein, 1975).

    This setup allows us to elaborate on why and how the present reasoning on accountability, feedback, and evidence-based education are made intelligible.

    References:

    Beckert, J. (2016) Imagined Futures: Fictional Expectations and Capitalist Dynamics. Cambridge & London: Harvard University Press.

    Bernstein, B. (1975) Class, Code and Control. Volume 3. Towards a Theory of Educational Transmissions. London: Routledge & Kegan Paul.

    Bosseldal, I. (2019) Vart tog behaviorismen vägen? Social responsivitet mellan barn och vuxen, hund och människa. Lund: Lunds universitet.

    Gerovitch, S. (2002) Newspeak to Cyberspeak: A History of Soviet Cybernetics. Cambridge & London: MIT Press.

    Hacking, I. (1990) The Taming of Chance. Cambridge: Cambridge University Press.

    Heyck, H. (2015) Age of System: Understanding the development of modern social science. Baltimore: John Hopkins University Press.

    Kaijser, A. & Tiberg, J (2000) From Operations Research to Future Studies: The Establishment, Diffusion, and Transformation of the Systems Approach in Sweden. A. C. Hughes & T. P. Hughes (Ed.) Systems, Experts, and Computers: The Systems Approach in Management and Engineering, World War II and After. Cambridge & London: MIT Press.

    Wiener, N. (1948) Cybernetics: or Control and Communication in the Animal and the Machine. Cambridge: MIT Press.

  • 115.
    Mikhaylova, Tatiana
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Cybernetics in Soviet Union: From threat to treat2019Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 116.
    Molstad, Christina
    et al.
    Hedmark University College, Elverum, Norway.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Forsberg, Eva
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Legitimization of knowledge: policy versus research by PISA and TIMSS2016Inngår i: NERA 2016, Social Justice, Equality and Solidarity in Education: Book of Abstracts, 2016, s. 148-149Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In society, different testsof educational performance have been given importance in policy initiatives, curriculum change, as well as in media. Throughout the last 15 years, the educational assessment programs PISA and TIMSS have been reference points for general economic and social policies and influential for national educational policy (Pettersson 2014). Research using PISA-and TIMSS-data and results are recurrently referred to in media debates (Forsberg & Román 2014) and in arguments for policy reforms and curriculum development. Given the importance of this discourse as a social practice it is crucial to take into account how International Large-Scale Assessment (ILSA) research is institutionalized.

    The main objective of this study is to enlarge our understanding about key actors and the legitimation and dissemination of different kinds of knowledge within the ILSA-research field. We analyse research articles reporting and discussing PISA and TIMSS data, respectively. Our corpus consists of articles published in international peer-reviewed journals and represents a selection of “high-impact” articles present in Web of Sciences. We focus on the disciplinary belonging of the journals and the affiliation of the authors of the articles as well as the publications referred in the articles. In addition, we pay attention to other articles referencing the PISA and TIMSS articles in our corpus.

    Our specific research questions are: what is the difference between actors and knowledge legitimized by the selected PISA and TIMSS articles? This is investigated by exploring which authors, fields and countries that are connected to the corpus through the method of scientometrics, which has demonstrated a potential in using research-databases for studying patterns of research activity.

    Our findings illuminate that there is a substantial difference in actors defining the discourse within PISA and TIMSS. TIMSS research is more internationally spread. In PISA research there was a large bias towards English speaking westernized nations in dissemination. For TIMSS research, USA and Germany are the most evident countries for author affiliation, and Egypt is the third most common country, followed by countries like People’s Republic of China and Turkey. Additionally within PISA research it was possible to observe two substantial key nodes of research environments. Notes of research are also evident in TIMSS research, but in comparison to PISA they are not that dominant. This also holds true concerning journals for publishing -TIMSS articles are more spreadin terms of different journals. Finally, connected to the PISA articles there is a connection between the research fields of education and psychology in framing the context of the phenomenon in focus as a new mode of global educational governance as well as reformulation of the relationship between curriculum, pedagogy and evaluation. This is not identified in the TIMSS articles, where education research is dominant. Based on our findings the PISA research field seems more aligned with an external political discourse while the TIMSS research field appears to be constituted primarily by an internal research discourse.

  • 117.
    Nygren, Elias
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Berglund Johansson, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Fritidshemmet och en yrkesroll i förändring: En fenomenografisk studie om uppfattning av fritidslärare2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 118.
    Obbarius, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Krüger, Amanda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Implementering av likabehandlingsplanen i förskolan: En kvalitativ intervjustudie med förskollärare2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förskolans styrdokument är överens om att de grundläggande demokratiska värderingarna ska vara grunden i förskolans verksamhet. Diskrimineringsombudsmannen säger att det ska finnas en plan för att skapa främjande insatser och förebygga diskriminering och kränkande behandling, planen utgår från diskrimineringsgrunderna. Genom normkritik ges förskolläraren kunskap och detta beskrivs som en grund i ett framgångsrikt likabehandlingsarbete. Genom normalisering utvecklar förskolläraren ett normkreativt förhållningssätt. Förhållningssättet hos förskolläraren påverkar barnens roll i likabehandlingsarbetet. Barnen ges inflytande och delaktighet i likabehandlingsarbetet, det är förskollärarens ansvar. Syftet med detta arbete var att undersöka hur förskolläraren implementerar likabehandlingsplanen i den pedagogiska verksamheten. Implementering av likabehandlingsplanen kräver medvetenhet.  Studien utgick från intervjuer med verksamma förskollärare. Intervjuerna undersökte betydelsen av likabehandlingsplanen, barnens delaktighet och hur den systematiska dokumentationen genomförs. Förhållningssätt och arbetssätt blev kärnan i resultatet. Likabehandlingsarbetet kräver kunskap om samhällets utveckling, stöd från förskolechef, planering, kreativitet och vidgande av normer.

  • 119.
    Olofsson, Johannes
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Beteendeproblem i fritidshem; erfarenheter av och strategier verksamma pedagoger kan använda för att hantera dessa: En kvalitativ undersökning om personal i fritidshems syn på och strategier för att hantera beteendeproblem i fritidshemmet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I fritidshemmet möter pedagoger dagligen elever som i beteendet sticker ut från mängden. Detta beteende kan ses som problematiskt och svårt att hantera. Syftet med studien är att undersöka verksamma pedagoger i fritidshems syn på och erfarenheter av beteendeproblem samt ta reda på vilka strategier de använder för att hantera dessa. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua fem pedagoger som är verksamma i fritidshem. Resultatet visar på att respondenterna alla regelbundet behöver förhålla sig till beteendeproblem och att de använder sig av ganska likartade och dessutom medvetna strategier för att hantera dessa.

  • 120.
    Olsson, Anja
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Wennberg, Stina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Att arbeta för en inkluderande förskola: Vilket stöd kan specialpedagoger erbjuda förskollärare?2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers uppfattning kring inkludering i förskolan, och vilket stöd de kan erbjuda förskolläraren. För att samla in data gjordes kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger i olika kommuner. Den teorianknytning som använts för att analysera resultatet är den sociokulturella teorin, där vi tar stöd i socialt samspel, verksamhet och verktyg. Resultatet visar att specialpedagogerna kan uppfatta inkluderingsbegreppet som svårt och komplext. Trots detta så visar resultatet också att det finns en samsyn på inkludering, att alla barn ska känna tillhörighet i ett socialt sammanhang. Informanterna talar om vikten av det sociala samspelet. Vidare beskriver specialpedagogerna de olika former av stöd de kan erbjuda i verksamheten. Dessa stöd innefattar rådgivning, handledning, fortbildning, samt fysiska hjälpmedel i form av AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation) och anpassningar av den materiella kontexten som kan underlätta arbetet med inkludering av barn i behov särskilt stöd. Just den fortbildande delen beskrev specialpedagogerna som förebyggande och denna del kan förändra arbetssituationen för specialpedagogen och sättet förskolläraren ställer sig till det inkluderande arbetet.

  • 121.
    Olsson, Ronya
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Thuresson, Ida
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Inkluderande förskola: En enkätstudie om förskollärares arbete med inkludering av barn med speciella behov2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur olika förskolor arbetar för att skapa en inkluderande miljö som är till för alla barn men också där speciellt barn med speciella behov uppmärksammas och inkluderas i den pedagogiska verksamheten. För att få svar på syftet har vi utgått från tre frågeställningar som är följande: ”Hur tolkar förskollärarna begreppet inkludering?”, ”Vilka förutsättningar har betydelse i arbetet med inkludering av barn med speciella behov?” och ”Vilka fungerande metoder har förskollärare för att inkludera barn med speciella behov i den pedagogiska verksamheteten?”. Studien är baserad på en enkät i två undersökningsgrupper med totalt 60 förskollärare, 45 i grupp 1 och 15 i grupp 2. Resultatet visade på att det finns många metoder som fungerar men det finns även många hinder i arbetet med inkludering så som personalbrist och bristande kunskap och många förskollärare upplever att de inte har rätt förutsättningar för att kunna bedriva ett inkluderingsarbete. Resultatet visar dock också på att majoriteten av förskollärarna tolkar inkludering på samma sätt att det ska vara en förskola för alla barn men de har inte förutsättningarna för att nå dit. Slutsatsen av studien är att förskollärare behöver bättre förutsättningar för att kunna genomföra ett lyckat inkluderingsarbete.

  • 122.
    Olsson Röst, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Två länders läroplaner: En jämförelse av Englands och Sveriges läroplaner för barn i förskoleålder med inriktning på värdegrund, mål och utvärdering2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete presenteras en jämförelse av läroplaner i England och Sverige för barn upp till fem års ålder. Denna jämförelse görs för att kunna se skillnader mellan de olika läroplanernas innehåll för att besvara frågorna; Hur skiljer sig innehållet mellan Englands och Sveriges läroplan för barn i förskoleålder? Leder skillnaderna i läroplanernas innehåll till att de har olika läroplanskoder? Examensarbetet inleds med en genomgång av läroplansteori och en presentation av hur Englands Early Years Foundation Stage framework och Sveriges Läroplan för förskolan 2018 växt fram. Läroplanerna har studerats sida vid sida och texten kategoriserats efter innehåll, de tre kategorierna som presenteras är; värdegrund, mål och utvärdering. Det kategoriserade materialet analyseras sedan med hjälp av teorin om läroplanskod. Resultatet visar på hur Sverige har en starkare anknytning till moralisk läroplanskod medan Englands läroplan passar mer in i en rationell läroplanskod. Arbetet avslutas med en diskussion om hur jämförelsen av dessa två läroplaner passar in i ett större perspektiv och om det finns anledning att tro att Sverige är på väg mot en läroplan som mer liknar den engelska.

  • 123.
    Palm, Therese
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Att möta barn i svåra livssituationer i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Följande arbete undersöker hur förskollärare bemöter barn i svåra livssituationer i förskolan. Syftet är att få kunskap om hur förskollärare på bästa möjliga sätt kan ge stöd till sådana barn, för att de lättare ska kunna komma ur den svåra livssituationen. Arbetet baseras på muntliga intervjustudier med erfarna förskollärare kring deras kunskaper, erfarenheter och råd i frågan. Intervjuerna resulterade i flera metoder i att bemöta barn i svåra livssituationer i förskolans verksamhet, för att kunna ge dem bekräftande närhet, trygghet, rutiner och se deras individuella behov. Intervjuerna resulterade även i flera metoder som förskollärarna använts sig av för att bemöta de berörda barnens föräldrar, liksom förlag på kreativa sysselsättningar för barnen för att kunna bearbeta den svåra livssituationen.

  • 124.
    Persson, Joakim
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Speech and Gender in the English as a Second Language Swedish High School Classroom: a Sociolinguistic Study.2018Student paper other, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Gender dominance has been the focus of research in recent years. However, this research was conducted in countries with less progressive stances towards gender equality than Sweden. This paper focuses on gender equality in the Swedish high school English as a second language classroom. 

    A mix of quantitative research, empirical analyses using modern technology and qualitative interviews were conducted. This approach focused upon students’ views regarding gender and speech dominance and how these views correlate with the views of the teachers. Furthermore, the quantitative amount of spoken language output was measured to confirm informants’ views about speech dominance.

    Three informant groups were interviewed and observed. For a myriad of reasons, it was impossible to come to a definite conclusion regarding speech and gender equality. However, it is clear that floor-time is a vital factor for students’ learning, meaning that it is important that second language teachers are aware of the issues raised.

  • 125.
    Pettersson, Aillinora
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Kimström, Micaela
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    "Genusböcker finns det ju gott om": Förskollärares uppfattningar om normkritiskt arbete med barnlitteratur2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet normkritik och hur de tillämpar det i arbetet med barnlitteratur i förskolan. Forskning kring det normkritiska perspektivet visar att det krävs stor medvetenhet kring normer och privilegier för att vi inte omedvetet istället förstärker normer och skapa utanförskap. Tidigare forskning har visat att förskollärare tycker att det är svårt att implementera normkritiska arbetssätt på ett enkelt sätt i förskolans vardag. De upplever heller inte att de har tillräckligt med utbildning eller förståelse för ämnet. Genom kvalitativa intervjuer och en tillämpning av normkritiskt perspektiv i analysen har vi undersökt vilka normer som lyfts i samtalet kring begreppet normkritik och vilka normer som inte nämns. Studien undersöker även förskollärares uppfattningar om arbetet med barnlitteratur ur ett normkritiskt perspektiv. Empirin består av tio intervjuer av förskollärare i geografiskt olika områden i Sverige.

     

    Undersökningen visar att förskollärare definierar normkritik på tre olika sätt. De beskriver normkritik som ett förhållningssätt, en medvetenhet om egna privilegier och fördomar och som ett synliggörande av normer och strukturer. Studien visar att alla förskollärare i undersökningen anser att de har förståelse för ämnet, antingen genom utbildningen eller eget intresse. I studien framkommer det att genus är den norm som uppmärksammas mest, både i definitionen av normkritik och i förskollärarnas uppfattningar om arbetet med barnlitteratur. Vi kan också se att fortbildning i normkritik behövs för att ge förskollärarna bättre förutsättningar att välja bra litteratur till förskolan.

  • 126.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    International Large-Scale Assessments in Education: The Social and Intellectual Organization of a Research Field2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper is the result of a systematic research review of international comparisons in education by means of International Large-Scale Assessments (ILSA). We ask what research has been carried out and which research results and conclusions are presented in this field of study. We begin by identifying a large set of research publications in the field – more than 11 000 articles are identified by means of search engines for the period 2004-2017. The PISA- and TIMSS-research programmes and the CIVED/ICCS research programme on civics education are chosen – in sum more than 8 000 publications. In the task of assessing research quality, we include peer reviewed scientific articles and primary research on international comparisons. When mapping and synthesizing research it is important to capture arguments and conclusions in a broad field that vary in terms of study- and knowledge objects. A broad result concerns what needs to be explained. We note that the reviewed articles commonly identify achievement gaps over population taxonomies, e.g. classifications in terms of social class or gender, thus pointing to inequities and how they are associated with different kinds of education measures or contextual variations, such as gender inequity coefficients in different countries. To a much lesser extent the differences in efficiency are analyzed, e.g. school performances over educational measures or school systems. We have also found research that analyzes how to redirect or govern students into certain careers – often in science. Examining how these explanations are formulated, the studies often refer to student characteristics, different kinds of education measures and variations in the contextual circumstances. These analyses present what is regarded as significant results based on the strength of association between categories and variables, e.g. how early differentiation in a school system is related to increased social inequity, or how gender gaps differ between national contexts. To our understanding, ILSA research entails a particular kind of statistical analysis and construction of data in order to define the world of education. One conclusion is that the ILSA research field is heterogeneous when the subjects of its research are described. This point is supported by the rather fragmented research communication structure that is captured by analyzing how journal publications quote or reference articles. However, with regard to knowledge objects, there is a homogeneous intellectual organization of ILSA in terms of what can be discussed as style of reasoning. This refers to the ways in which research objects are formulated, how research inquiries are carried out and what are considered as valid statements in this research process. There is an internal relation in the formulation of explanandum and explanans as knowledge objects and accepted procedures for accepting or rejecting statements concerning this relation, e.g. when comparing school performances in different parts of the population. We understand this to be the kind of reasoning that is at work in international large-scale assessments. Such reasoning also sets limits, in that it lends itself to specific analyses and the production of valid statements about the research problem in focus.

  • 127.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik. Uppsala universitet.
    Skolkris och internationella jämförande kunskapsmätningar: siffran och jämförelsens hegemoni2016Inngår i: Vägval i skolans historia, ISSN 2002-0147, Vol. -, nr 1Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 128.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Sveriges och Tysklands deltagande i internationella kunskapsmätningar2016Inngår i: Bedömningskulturer i omvandling / [ed] Eva Forsberg & Henrik Roman, Uppsala: Uppsala universitet , 2016Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 129.
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Elde Mølstad, Christina
    Inland University, Norway.
    A summary and an invitation2019Inngår i: New Practices of Comparison, Quantification and Expertise in Education: Conducting Empirically Based Research / [ed] Elde Mølstad, C. & Pettersson, D., London & New York: Routledge, 2019, 1Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 130.
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik. Uppsala universitet.
    Elde Mølstad, Christina
    Inland University, Norway.
    Introduction2019Inngår i: New Practices of Comparison, Quantification and Expertise in Education: Conducting Empirically Based Research / [ed] Elde Mølstad, C. & Pettersson, D., London & New York: Routledge, 2019, 1Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 131.
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Forsberg, Eva
    Meritokratin och jämförande kunskapsmätningar2016Inngår i: Skola, Lärare, Samhälle - en vänbok till Sverker Lindblad / [ed] Gun-Britt Wärvik, Caroline Runesdotter, Eva Forsberg, Biörn Hasselgren, Fritjof Sahlström, Göteborg: Göteborgs universitet , 2016Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 132.
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Molstad, Christina
    Hedmark University College, Elverum, Norway.
    The Making of Educational Facts: A History of International Large-Scale Assessments2016Inngår i: NERA 2016, Social Justice, Equality and Solidarity in Education: Book of abstracts, 2016, s. 163-164Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In a meritocracy society performance in schools has been increasingly judged on the basis of effective student learning outcomes. This can be studied e.g. in shifts of emphasis between curriculum, pedagogy and evaluation (e.g. Mølstad, 2015). Countries inspired by the importance of comparisons and data developed tools and techniques for evaluation and assessment as part of their efforts to improve student learning outcomes; this because education is characterized as a central requirement for national economic development and political democratization. Since the end of the 19th century production of numbered data starts to be used for bringing new visions of the social and economic world. The new construction of epistemic references for defining “reality” with the help of data is linked to the creation and management of the self-defined “democratic” state. Numerical data also provided more than an “objective way” of seeing reality, it “instituted” reality by creating a “common cognitive space” that could be both observed and described through data (Lussi, Borer, & Lawn, 2013). This “common cognitive space” has been framed by e.g. the narratives of different international knowledge assessments. Consequently, we are able to discuss some prerequisites for the creation and dissemination of International Large-Scale Assessments (ILSA).

    ILSA produce educational facts through international comparative data influencing curriculum, pedagogy and evaluation (cf. Bernstein, 1977). Through statistics, reports and studies the ILSA organizations have activated a “common sense” by stating that scientific “proofs” are indisputable (Martens, 2007). The policy is driven by an expert discourse that, by means of comparative strategies, tends to impose natural or common sense answersin national settings (cf. Pettersson, 2008). While ILSA serves national policymakers well with a comparable discourse in terms of statistics, it also provides them with a global policy lexicon concerning what education is and ought to be (cf. Pettersson, 2014). However, what becomes evident is that ILSA forms how educational concepts are interpreted and understood. Consequently, ILSA creates not only facts for policy, they also creates facts for e.g. science, grey-zone actors (Lindblad, Pettersson & Popkewitz, 2015), mass-media, school development actors and public opinion.

    Our article illustrates different historical trajectories on international comparisons and the usage of data as important phenomenon for understanding how various ILSA became well knownproducers of educational facts. We also highlight how the phenomenon of comparisons and data usage was manifested, disseminated and established as the very core of educational thinking – interpreted, legitimated and put into practice within meritocracy and creating frames for curriculum, pedagogy and evaluation

  • 133.
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik. Uppsala universitet.
    Popkewitz, Thomas S.
    University of Wisconsin-Madison, Madison, Wisconsin, USA.
    A chimera of quantifications and comparisons: the changing of educational 'expertise'2019Inngår i: New Practices of Comparison, Quantification and Expertise in Education: Conducting Empirically Based Research / [ed] Elde Mølstad, C. & Pettersson, D., London & New York: Routledge, 2019, 1Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 134.
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Popkewitz, Thomas S
    University of Wisconsin-Madison, Madison, United States.
    Lindblad, Sverker
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    On the use of Educational Numbers: Comparative Constructions of Hierarchies by means of Large-Scale Assessments [Sobre el uso de los números de la Educación : construcciones comparativas de jerarquías a través deevaluaciones a gran escala]2016Inngår i: Espacio, Tiempo y Education, ISSN 2340-7263, Vol. 3, nr 1, s. 177-202Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Our text is focusing on two central knowledge problematics. First, the relation between educationand a specific technology, framed by ideologies on modernity and meritocracy, understood as a selection to differentand hierarchical positions in society by means of education performances. Second, the development and expansion ofnational, regional and international assessments and the increasing use of them within educational practice, policy andbureaucracy is acknowledged. In doing so we note that an historical tradition within education to compare and use dataevolved into a specific technology for framing education with a centrality of numbers. Educational numbers came as suchto be transformed from representations of education into education per se. This could happen due to societal historicalconnections to reasoning about modernity and meritocracy, which were considered as central in the development of thestate and society. Porter (1995) is making an argument about that the reason that numbers came to be central in thedevelopment of society had to do with that numbers are perceived as «objective» and as such «neutral», but in reality thisis in many respect false, and even contradictory. Instead, numbers should be perceived as a technology of steering andmanaging society and the state, a technology based on connotations of «objectivity», but also as a technology of distanceand neutrality. What we are making an argument about is connected to Porters statements. We state that comparisonsand the use of numbered data for describing education dependent on parallel societal processes, in science, society andstate, came to be transformed into that numbered data on education came to be perceived as education per se. Thisdevelopment can be described in several aspects, but we are primarily describing it through emphasizing some historicalcomparative and data aggregative collaborations within science and governmental organizationsimportance of transnational agencies and international, regional and national assessments.

  • 135.
    Pettersson, Emelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Förskollärares attityder till en inkluderande specialundervisning i förskolan.: En kombinerad studie om verksamma förskollärare.2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka verksamma förskollärares attityder till en inkluderande specialundervisning samt att se skillnader beroende på var förskolläraren arbetar, vilken erfarenhet man har samt om man arbetar kommunalt eller privat. Studien bygger på en kombinerad forskning av enkäter och intervjuer med förskollärare som arbetar privat och kommunalt, enkäten är besvarad av18 förskollärare i två olika kommuner, och de fyra semistrukturerade intervjuerna är gjorda med förskollärare från en förskola och en förskoleklass I olika kommuner. Enkäterna samt intervjuerna i denna studie är uppbyggda på TATIS/TAISA-skalan för att öka studiens tillförlitlighet samt för att ha en vetenskaplig grund att vila på. Resultatet av studien visar att inkluderingsarbetet är förskollärarens grundläggande ansvarsområde men att attityderna kring detta ser olika ut beroende på var förskolläraren arbetar om det är kommunalt eller privat, samt vilka erfarenheter man besitter i yrket. Resultatet visar vidare att inkludering är ett brett begrepp som i vissa fall är svårt att tyda och att erfarenhet och kompetens spelar stor roll i inkluderingsarbetet. Sammanfattningsvis ser jag utifrån studiens resultat att attityderna kring inkluderingsarbetet är olika beroende på vilka olika förutsättningar förskollärarna har i sitt yrke, och att det därför krävs mer forskning kring det på flera olika områden.

  • 136.
    Rispoli, Elvira
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Skotte, Julia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Hur förstås pedagogiskt lyssnande som förhållningssätt och stödmaterial, och hur kan det användas?: En fokusgruppstudie med yrkesverksamma förskollärarstudenter2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete undersöks hur pedagogiskt lyssnande kan förstås och användas av yrkesverksamma förskollärarstudenter både som förhållningssätt och som stödmaterial, samt hur ett potentiellt stödmaterial skulle kunna förbättras. Begreppet pedagogiskt lyssnande, som vi själva arbetat fram, beskriver ett förhållningssätt som kombinerar omsorg om individen, och ömsesidiga relationer mellan barn och vuxna, med en medvetenhet om hur strukturer och normer påverkar människors handlingar och synsätt. För att främja ett förhållningssätt baserat på pedagogiskt lyssnande planerar vi även att utveckla ett relaterat stödmaterial som kan användas av arbetslag i förskolan. Detta val motiveras utifrån att forskning visar att den pedagogiska personalens förhållningssätt till, och interaktion med, barnen påverkar barns förutsättningar och möjligheter i förskolan till exempelvis likabehandling, delaktighet och inflytande på olika sätt. Mot denna bakgrund kommer en fokusgruppstudie göras med yrkesverksamma förskollärarstudenter för att undersöka hur pedagogiskt lyssnande kan förstås och användas både som förhållningssätt och som stödmaterial i förskolan, samt undersöka hur stödmaterialet skulle kunna förbättras. Resultaten från undersökningen visar att fokusgruppen av yrkesverksamma förskollärarna visar förståelse för pedagogiskt lyssnande, och ser både möjligheter och svårigheter i ett sådant förhållningssätt. Exempel på möjligheter som vi uppfattade var ömsesidiga och respektfulla relationer mellan barn och vuxna på förskolan, samt möjligheter att ifrågasätta makt. Medan vi uppfattade att utmaningarna handlade om behovet att förstå pedagogiskt lyssnande på djupet för att se det som meningsfullt, samt hur barnen skulle kunna göras delaktiga i likabehandlingsarbetet. Resultaten visar även att stödmaterialet skulle kunna vara användbart för att ge en struktur till arbetslagets reflektionstid, samt att materialet skulle kunna förbättras genom att bli mer multimodalt. Slutsatsen som kan dras från fokusgruppstudien är därför att pedagogiskt lyssnande som förhållningssätt och stödmaterial skulle kunna användas i förskolan för att främja den pedagogiska personalens relationskompetens, samt möjligheter till omsorg präglad av ömsesidigt, samförstånd och respekt. Dessutom uppfattar vi att pedagogiskt lyssnande skulle kunna främja arbetet med likabehandling, samt barns delaktighet och inflytande i verksamheten, eftersom det kan möjliggöra att makt ifrågasätts och att vuxna kan närma sig barns perspektiv.

  • 137.
    Sefa, Albijana
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Östergren, Matilda
    Fritidspedagogers arbete med flerspråkiga barn i fritidshemmet: En kvalitativ undersökning om hur fritidspedagoger upplever flerspråkighet i fritidsverksamheten2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I fritidshemmen möts de flerspråkiga barnen av fritidspedagoger och svenskfödda barn. Enligt undersökningar vi tagit del av är det viktigt att bemötandet av de flerspråkiga barnen är genomtänkt och anpassat efter deras behov och kulturer. Det måste också ske med ett stimulerande arbetssätt. Undersökningarna visar även att språket är en förutsättning för att kunna lära sig nya saker, att kunna kommunicera med andra och att kunna stärka sin självkänsla och identitet. Syftet i vår undersökning är att belysa hur fritidspedagoger kan underlätta språkutveckling och integrering i fritidshemmet för flerspråkiga barn. Undersökningen tar reda på vilka arbetssätt som kan användas samt vilka möjligheter kontra vilka hinder som finns med flerspråkigheten i verksamheten. För att få reda på undersökningens alla frågor intervjuades 12 fritidspedagoger som varit verksamma i mer än 3 år. Denna undersökning är en kvalitativ studie. Resultatet visar att arbetssätten varierar hos fritidspedagogerna, men det finns också arbetssätt som de flesta av fritidspedagogerna har gemensamt. Undersökningen visar att det finns fler möjligheter än hinder med flerspråkiga barn i fritidshemmet.

  • 138.
    Sjöberg, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Fahlcrantz, Jennie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Förskollärares syn på anmälningsplikten: En enkätstudie om hanteringen av anmälningar vid kränkande behandling inom förskolan2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I studien har förskollärares förhållningssätt till anmälningsskyldigheten vid kränkande

    behandling inom förskolan undersökts och beskrivits. Genom en enkätundersökning har

    40 förskollärare tagit ställning till fem olika ”fall” som representerar vardagliga

    situationer som uppkommer inom förskolan och gett sin syn på om situationerna

    innehåller kränkande behandling som bör anmälas eller inte. Vidare fick respondenterna

    även svara på frågor som var av en mer övergripande karaktär, samt svara på huruvida

    denna typ av handlingar anmäls eller inte i det dagliga arbetet. Studiens resultat visar att

    förskollärare upplever svårigheter med att veta vad som är en kränkning eller inte, samt

    att veta var gränsen går för vad som egentligen ska anmälas. Detta syns också i studiens

    resultat, där antalet förskollärare som bedömer att anmälan bör göras i olika situationer,

    är lågt. Detta tyder på en stor kunskapsbrist bland förskollärare, vilket överensstämmer

    med tidigare forskning som gjorts inom området kränkande behandling.

  • 139.
    Sjöström, Hedvig
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    HBTQ-frågor i skolan: En studie om pedagogers kunskap, förhållningssätt och arbetssätt2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats ämnar ge svar på och belysa olika fasetter av arbetet med HBTQ-frågor i den svenska grundskolan F-6, samt fritidshem.  De undersökningsfrågor jag valt att söka svar på fokuserar på i vilken utsträckning det arbetar med HBTQ-frågor, hur pedagoger arbetar med HBTQ-frågor och vilka utmaningar de möter. I inledningen till denna uppsats står också att finna en begreppsförklaring över en rad uttryck och begrepp som återkommer i arbetet. Detta innefattar både uttryck som används i dagligt tal och klargörande förklaringar med grund i forskningsfältet.

     

    I bakgrunden redogörs det för hur det svenska samhället sett på HBTQ-frågor och på vilket sätt diskrimineringen av HBTQ-personer tagit sig i uttryck. Vidare går jag här igenom vad flera samtida forskare och RFSL skriver, men också vad det står i Diskrimineringslagen och skolans andra styrdokument när det kommer till frågor som rör HBTQ-personer. I denna bakgrund lyfter jag fram aspekter av HBTQ-personers plats i skolan och belyser pedagogiska val som underlättar för dessa personer gällande deras deltagande i skolan.

     

    Min metod är till största del kvantitativ och är i huvudsak genomförd genom en enkät med 15 frågor som grundar sig på, och ämnar ge svar åt, tidigare nämnda undersökningsfrågor.

     

    Den data som samlats in presenterats i tabellform med tillhörande analytisk genomgång av resultatet. Här framkommer det att stora delar av den tidigare forskningen också är applicerbar på den svenska skolan. Resultatet visar bl.a. att pedagoger inom grundskola och fritidshem ofta är väldigt osäkra på sina egna kunskaper om ämnet, samt att de ibland möter motstånd från kollegor, rektorer och vårdnadshavare när de velat arbeta med fokus på HBTQ-frågor. Det visar också att väldigt många pedagoger är så pass medvetna om vikten av arbetet med dessa frågor att de är villiga att genomgå ytterligare fortbildning på området. Detta till trots så framkommer det också att en beskärd del av respondenterna (29,5%) inte vet vad som står skrivet i skolans styrdokument eller diskrimineringslagen.

     

    Avslutningsvis presenterar jag en diskussion om vikten av denna typ av pedagogiskt arbete, och här återknyter jag än en gång till den tidigare forskningen och vad den visar.

  • 140.
    Skoglund, Victoria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Fem förskollärares minnen & värderingar av deras förskollärarutbildning2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem förskollärare intervjuades för att undersöka hur förskollärare minns och värderar sin förskollärarutbildning. Deras uttalanden kategoriserades som antingen positiva eller negativa där underkategorier växte fram. De positiva var: kompetens & personlig utveckling, förhållningssätt & kommunikation samt fördjupad kunskap i teori & praktik. De negativa var sedan: utbildningens upplägg, teori och praktik i obalans samt högskolans brister i ämnesutbud & kvalité. Studien påvisade att förskollärares minnen och värderingar till stor del kopplades till högskolans kvalité på förskollärarutbildningen där utbildningens utformning och utbud påtalades som viktig för studenternas möjligheter till lärande. Vidare påvisade studien att informanterna mindes och värderade sin utbildning olika beroende på när utbildningen ägde rum.

  • 141.
    Skogman Brånedal, Celina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Spelkvist, Victoria
    ”Får jag titta i din blöja?”: Ett examensarbete om hur förskolepersonal förhåller sig till barns integritet i förskolans verksamhet.2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få kunskap om förskolepersonalens förhållningssätt gentemot barns integritet i förskolan. Hur agerar och kommunicerar förskolepersonalen gentemot barnen utifrån ett integritetsperspektiv? Var går gränsen för kränkning? För att samla kunskap har observationer på tre olika förskolor och totalt sex avdelningar utförts. I studien har åtta förskollärare, sju utbildade barnskötare och fyra vikarier utan utbildning deltagit. Datan som samlats in har sedan analyserats utifrån ett barnperspektiv och relationell pedagogik för att sedan diskuteras utifrån forskning gällande barns integritet. Studien visar att det går att se en skillnad mellan hur personalen förhåller sig gentemot äldre och yngre barns integritet. Dock är det svårt att urskilja vilket förhållningssätt som är rätt eller fel, detta eftersom de barn som är inblandade i situationerna inte får uttrycka sina upplevelser eftersom studien enbart fokuserar på personalen. Studien kunde även visa att tillgång till material och/eller miljöer som skyddar barns integritet inte räcker, dessa material och miljöer måste aktivt användas och kan både påverkas negativt och positivt av förskolepersonalens förhållningssätt. Studien visar även att personalens agerande, kommunikation och bemötande gentemot barn är viktigt. Detta eftersom vuxnas förhållningssätt är något som kan komma att påverka hur barnen senare i livet kommer att förstå och förhålla sig till sin egen integritet.

  • 142.
    Sperling, Christian
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Fysisk aktivitet och akademiska prestationer: En intervjustudie, några studenters upplevda samband mellan fysisk aktivitet och akademiska prestationer2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idag är unga vuxna mer stillasittande än landets 85-åringar och vi är mindre fysiskt aktiva än någonsin. Att vara fysiskt aktiv är stark förknippat med fysiskt välmående och kroppsideal. Sällan associeras fysiskt aktivitet med kognitiv utveckling och få är medvetna om de effekter fysisk aktivitet har på oss människor. Syftet med denna kvalitativa studie är att studera hur en grupp studenter upplever att deras akademiska prestationer påverkas av fysisk aktivitet. Studien är baserad på sex intervjuer där urvalsgruppen utgörs av universitetsstudenter, som alla i varierande mängd är fysiskt aktiva. Resultatet visar att det finns en tydlig uppfattning om hur fysisk aktivitet påverkar studenternas akademiska arbete i positiv bemärkelse.  

  • 143.
    Steen, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Anpassningar i lärmiljön för elever med NPF: Pedagogers uppfattning om hur, i relation till upplevt stöd och den egna kunskapen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Skolan har i uppdrag att verka för att alla elever når de fastställda kunskapskraven. När elever inte når upp till dessa kunskapskrav ska åtgärder vidtas. Har eleven en funktionsnedsättning ska de förmågor som är nedsatta kompenseras. Därför har skolan att göra extra anpassningar och om det inte är tillräckligt ska ett beslut om särskilt stöd fattas. Denna studie undersöker vilken uppfattning som pedagoger har om den egna kunskapen och upplevelsen av stöd i det komplexa arbetet med att genomföra extra anpassningar utifrån elever som har en NPF-diagnos.

    Undersökningen genomförs som en webbaserad enkät som sprids till skolor i norra uppland. Resultatet visar att upplevelsen av stöd är förhållandevis stort från den egna interna organisationen men det finns behov av ett större stöd. Samtidigt finns det en önskan att hämta stöd från externt håll som BUP och HAB. Ofta genomförs extra anpassningar dagligen och uppfattningen om den egna kunskapen är god. Samtidigt finns önskemål om att få delta i utbildning eller föreläsning i syfte att lära sig mer om extra anpassning för elever. Sambandsanalysen visar dock inte på ett signifikant samband.

  • 144.
    Söderholm, Evelina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Förskolelärares uppfattningar om kemiska egenskapers påverkan i leksaksmaterial2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hormonstörande ämnen eller ftalater som det också kallas visade sig vara ett ämne som kan störa barns reproduktion. 2013 startade operation giftfri förskola som skulle hjälpa förskolor runt om i landet att rensa ut material som inte längre var godkända ur hälso- eller miljösynpunkt. Syftet med studien är att få reda på hur förskollärare märkt av utrensningen under dessa år. Den empiriska undersökningen baseras på åtta mejlintervjuer med förskollärare och en föreståndare i olika kommuner och på olika förskolor för att få reda på hur utrensningen påverkat dem. Resultatet visar att det finns skillnader i hur förskollärarna resonerar om utrensningen av leksaksmaterial i förskolan. Förskollärarna är överlag positiva till förämfringen som skett under denna tid. Vilket visar att det även för förskollärarna är av vikt att förskolan blir kemikaliesmart

  • 145.
    Ustamujic, Elma
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Barndomsdöva och skriftspråket i vardagen: En intervjustudie av barndomsdövas uppfattning om skriftspråk i olika kontext2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien är en kvalitativ intervjustudie som undersöker hur några barndomsdöva personer blir påverkade i sin vardag av att inte ha lärt sig det svenska skriftspråket redan ifrån skoltiden. Slutsatsen visar att dem döva personer framförallt dem som är äldre och dem som är födda före 1981, lider av att inte ha full fungerande skriftspråk (svenska). Det kan t.ex. handla om mötet med hörande eller informationen som dem får från myndigheter. Att tolk (läsa) samt förstå informationen på rätt sätt eller försöka kommunicera med hörande är en av dem få svårigheter som några av dessa personer möter i vardagen. Detta i sin tur påverkar negativt deras vardag, sociala tillvaron samt delaktigheten i samhället.

  • 146.
    Wahlström, Nicklas
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Hedin, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    En förskola för alla: En studie om arbetet kring inkludering av alla barn i förskolan2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 147.
    Wilke Bozkurt, Angelica
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Integration av nyanlända elever i grundskoleverksamheten: Hur ser det ut i grundskolans verksamheter?2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att kunna bidra med kunskap för lärare gällande hur de kan hjälpa nyanlända eleverna integreras i grundskoleverksamheterna. Den syftar också till att ge en inblick kring lärares syn på integrering av de nyanlända eleverna i de svenska grundskoleverksamheterna och hur integrationen ser ut. I Sverige används två olika metoder för integration som båda har fördelar och nackdelar att ta i beaktning. Både de svenska och de internationella studierna visar att integrationen av nyanlända elever är varierad och prioriteras olika mycket mellan grundskoleverksamheterna. Detta framkommer även i enkätstudien som är gjord utifrån denna studies syfte. Resultatet visar att det finns många brister med integrationen av nyanlända elever i grundskoleverksamheterna. Bland annat saknas stöd till alla nyanlända elever, kunskap gällande hur lärarna ska arbeta med integrationen och tid till att planera en likvärdig utbildning för alla elever.

  • 148.
    Wärvik, Gun-Britt
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Runesdotter, Caroline
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik. Uppsala universitet.
    Co-production of knowledge on the educational Agora: media activities and 'logics'2019Inngår i: New Practices of Comparison, Quantification and Expertise in Education: Conducting Empirically Based Research / [ed] Elde Mølstad, C. & Pettersson, D., London & New York: Routledge, 2019, 1Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 149.
    Wärvik, Gun-Britt
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Runesdotter, Caroline
    Göteborgs universitet.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik. Uppsala University.
    International comparisons in Swedish mass media2017Inngår i: Online Programme and Conference App, 2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The interest in large scale comparative studies of students’ assessment has increased considerably during the last decades and the results have been widely spread in Swedish media. Among the different international surveys of students’ assessment PISA is standing out in publicity, meaning that the results have received an extraordinary significance as an assessment of the education system and education policy. In earlier studies of Swedish media reporting on PISA (Pettersson, 2008; Runesdotter et al., 2015), we could observe a precipitous increase dedicated to the Swedish students’ performance. Particularly the deteriorating results in relation to other countries were focused and have contributed to a publicly embraced debate of the critical state of education in Sweden and demands for political measures in order to improve the education. A point of departure for this paper is that media creates certain conditions for how educational results are classified, regulated and communicated in society (Luhmann, 1996), and has thus become a powerful actor in the making of a comparativistic paradigm (Lindblad, Pettersson & Popkewitz, 2015) in education. We consider media as a conglomerate of actors participating in the intersection of science, educational policy, and society, the agora (Nowotny et al., 2003) where the results are communicated and measures proposed. The aim is to analyze how valid statements are produced on the basis of PISA-results: Which kind of actors are present, what kind of comparisons are made and which conclusions are drawn, what is selected by media to be in focus for the reporting. The analysis has a particular focus on the making of diversity and context, and the surveys from 2009, 2012 and 2015.

    References

    Lindblad, S., Pettersson, D. & Popkewitz, T.S. (2015): International Comparisons of School Results: A Systematic Review of Research on Large Scale Assessments in Education. Stockholm Vetenskapsrådet. Luhmann, N. (1996) Social Systems. Stanford University Press: Stanford. Nowotny, H., Scott, P. & Gibbons, M. (2003). Introduction:Mode 2'revisited: The new production of knowledge. Minerva, 41(3), 179-194. Pettersson, D (2008) Internationell kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in Education No 120. Uppsala universitet: Uppsala. Runesdotter, C. Wärvik, G-B., Andersson, E. & Harling, M. (2015). Media attention and representations of national and international ranking lists in Sweden.ECER, 8-11 Sept 2015 in Budapest.

  • 150.
    Wärvik, Gun-Britt
    et al.
    Gothenburg University.
    Runesdotter, Caroline
    Gothenburg University.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    PISA, Communicative Acts and the Media: The Discourse of "Failure" and "Success"2018Inngår i: NERA 2018 - 46th Congress: Educational Research: Boundaries, Breaches and Bridges: Abstracts, 2018, s. 107-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The interest in large-scale comparative studies of students’ assessment has increased considerably during the last decades and the results have been widely spread in media. Among the different international surveys of students’ assessment -PISA is standing out in publicity, meaning that the results have received an extraordinary significance as an assessment of the education system and education policy. The OECD seem to be well-aware of the importance of dissemination and one activity taking place in relation to the presentation of results are press-releases and “newsletters” presenting theresults for media, as well as for policymakers and others in a focused and simplified way. In the paper, we pay special attention to these activities which we consider to be communicative acts (cf. Luhmann, 1996). A point of departure for the paper is that media, through the communicative acts by OECDs strategy for dissemination, creates certain conditions for how educational results are classified, regulated and communicated in society (Luhmann, 1996), and has thus become a powerful actor in the making ofa comparativistic paradigm (Lindblad, Pettersson & Popkewitz, 2015) in education. We consider media as a conglomerate of actors participating in the intersection of science, educational policy, and society, the Agora (Nowotny et al., 2003) where the results are communicated and measures proposed. The aim is to analyze how valid statements are produced on the basis of PISA-results: Which kind of actors are present, what kind of comparisons are made and which conclusions are drawn, what is selected by the OECD and the media to be in focus for the reporting. The analysis has a particular focus on the making of diversity and context in terms of “failure” and “success”.

1234 101 - 150 of 155
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf