hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 101 - 150 av 202
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Lian, Zhengmei
    et al.
    Department of Nursing Sciences, Faculty of Medicine and Health, Lishui University, China.
    Skytt, Bernice
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Li, Caifu
    Department of Nursing Sciences, Faculty of Medicine and Health, Lishui University, China.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Nursing Sciences, Faculty of Medicine and Health, Lishui Universiity, China; Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Nursing students’ reflections on caring for end-of-life patients in a youth volunteer association2019Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 34, s. 204-209Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to describe nursing students' reflections on caring for end-of-life patients in a youth volunteer service. A purposive sample of 11 nursing students in one province in China were interviewed and diaries were collected. The data were analysed using qualitative content analysis. The students described the service as “an empowering care that makes a difference – but not without challenges on different levels”. The service was said to provide devoted caring adjusted to the person's need, condition and wishes. According to the students, the service had an impact on them; the internal and/or external support was stimulating and rewarding, whereas deficient support was frustrating and made them feel helpless. They emphasized the need for improvements at different levels. In conclusions, the youth volunteer service empowers both patients and students and can be seen as person-centred care. The students' professional knowledge, skills and ability improved, while these aspects were still perceived as deficient. Appropriate curriculum and training for nursing students are necessary and should be tailored to improving students' caring ability and confidence. Expanding the service was emphasized and suggestions for improvements were identified.

  • 102.
    Liangqian, Yan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Liejiao, Yan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Learning adaptability of the second year undergraduate nursing students: a comparative study2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 103.
    Liewendahl, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Ovsiannikov, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Transpersoner och Icke-binäras erfarenheter och upplevelser av hälso-och sjukvården2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Transpersoner och icke-binära är en stigmatiserad grupp i samhället. Många lever i en känsla av utanförskap och denna grupp är enligt statistik överrepresenterad inom psykisk ohälsa. Det finns kunskapsbrist om hur sjuksköterskan som tillhandahåller vård i dessa situationer på hur ett korrekt sätt kan bemöta transpersoner och icke-binära inom hälso-och sjukvård.

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners och icke-binäras erfarenheter och upplevelser av hälso-och sjukvården.

    Metod: Detta är en litteraturstudie med beskrivande design. Studiens databassökning identifierade tio kvalitativa artiklar som överensstämde med studiens syfte och inklusionskriterier. Resultatet som analyserades presenterades i två huvudteman och sju underteman.

    Huvudresultat: Resultatet visade att majoriteten av transpersoner och icke-binära någon gång känt sig kränkta inom hälso- och sjukvården. Personer som identifierade sig som icke-binär kände ofta att de var tvungna att passa in i en mall som de ej var bekväma med. Resultatet visade att språket som användes av hälso- och sjukvårdspersonal var viktigt i mötet med transpersoner och icke-binära. Genom att använda korrekt språk och pronomen i mötet gav det en känsla av acceptans.

    Slutsats: På grund av den okunskap som fanns kunde sjuksköterskor ha svårigheter att veta hur de skulle bemöta transpersoner och icke-binära. Det framgick att brist på kunskap oavsiktligt kunde påverkade mötet negativt för personer med könsöverskridande identitet. Därför bör utbildning om denna urvalsgrupp vara mer tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonal.

  • 104.
    Lin, Hang
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Jiayin, Gu
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Persons’ experiences of having type 2 diabetes: - A descriptive review2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 105.
    Lindberg, Magnus
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Single-case experimental designs: a clinical research opportunity in renal care2019Ingår i: Journal of Renal Care, ISSN 1755-6678, E-ISSN 1755-6686, Vol. 45, nr 2, s. 72-73Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 106.
    Lindberg, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Centre for research and Development, Uppsala University, Gävle. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Carlsson, Marianne
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala; Sweden.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden .
    Skytt, Bernice
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden .
    Nursing student's expectations for their future profession and motivating factors - a longitudinal descriptive study from Sweden2020Ingår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, artikel-id 104218Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    The shortage of registered nurses is a global concern. Motives to become registered nurses can be to help others, altruism, personal development and career security. Motives in combination with student expectations regarding the role are not explored.

    Objective

    To describe students' motives to become registered nurses and their expectations regarding their future profession.

    Design

    A longitudinal descriptive design with a qualitative approach was used to follow nursing students in the beginning, during and at the end of their education.

    Participants and setting

    A purposive sampling of a group with initially 75 students starting a three-year nursing program at a university in Sweden.

    Methods

    A study specific questionnaire with open-ended questions was used in the beginning, during and the end of the students' education. At data collection two and three, a copy of the earlier answers was attached. Data were analysed using manifest and latent content analysis.

    Results

    An important profession with career opportunities, interesting duties and team work were described. Students expected diversified duties, possibilities for development and work satisfaction. Increased concerns regarding their upcoming work life was described at the end of the education.

    Conclusion

    The students had a positive understanding of the profession and perceived their forthcoming role as interesting. The leading role of coordinating patient care was more comprehensive than expected. Supportive conditions and well planned transition periods could strengthen newly graduated nurses in their professional role and could be an important aspect in the future retention of RNs.

  • 107.
    Lindberg, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Centre for Research and Development, Uppsala University, Gävle.
    Skytt, Bernice
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Lindberg, Magnus
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Perceptions of infection control practices and the use of vignettes to alter infection control behavior: A feasibility study: Infection control practices2019Ingår i: Florence Nightingale Journal of Nursing, ISSN 2147-4923, Vol. 27, nr 3, s. 231-240Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To explore the perceptions of infection control practices among healthcare personnel and evaluate the use of authentic vignettes as a means to alter infection control behavior.

    Method: Four authentic vignettes were used as a part of reflective dialogues with healthcare personnel. An evaluation of the dialogues was performed with six healthcare personnel using the focus group technique. Qualitative content analysis was used to analyze the data.

    Results: The mind-set to help one another and do one’s best in every situation was described as a core aspect in preventing the transmission of microorganisms. Having support, taking personal responsibility, being knowledgeable about infection control practices, and having a reasonable workload were seen to play decisive roles in controlling the spread of infection. Discussing authentic comprehensible vignettes with colleagues during the allotted time was considered a valuable method for improving infection control practices.

    Conclusion: Meaningful insights on how best to use vignettes as a means to improve infection control practice were gained. These findings should be considered when designing theory-driven interventions in different contexts, which are aimed at improving infection control practices in health care.

  • 108.
    Lindgren, Suzanne
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha sitt barn inneliggande på sjukhus.: En litteraturstudie.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Föräldrarna är en viktig del i dagens barnsjukvård, därför är det viktigt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal vet och förstår hur de kan hjälpa och stötta föräldrarna när deras barn vårdas på sjukhus. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter när deras barn vårdas på sjukhus. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tretton vetenskapliga artiklar, sex artiklar med kvalitativ ansats och sju artiklar med kvantitativ ansats. Huvudresultat :Huvudresultatet har visat att föräldrar som är på sjukhus med sitt sjuka barn ofta känner en stress över många saker. De behöver hjälp och stöttning av sjuksköterskorna och annan vårdpersonal. För att kunna hantera situationen och för att i sin tur som förälder i sin nya föräldraroll kunna stötta och trösta sitt sjuka barn. Det är viktigt att föräldrarna får information och är delaktiga i vården samt att de är en del i teamet för att aktivt kunna ta del i vård och planering. På så sätt är föräldrarna förberedda på vad som kommer att ske med deras barn och vad som kan förväntas bli resultatet. Det är även viktigt att sjuksköterskorna kan bemöta föräldrar som är i chock och befinner sig i en kris som det kan vara att ha sitt barn på sjukhus. Slutsats: Det framkommer i den föreliggande litteraturstudien att föräldrarna har ett stort behov av stöttning av sjuksköterskorna som vårdar deras sjuka barn och att föräldrarna får vara delaktig i vården av deras barn .Sjuksköterskor i barnsjukvården behöver kunskap och förståelse för föräldrarnas situation samt deras behov .För att föräldrarna på bästa sätt ska kunna och orka stötta sina sjuka barn på bästa sätt.

  • 109.
    Ling, Xu
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hua, Shen
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Self-management intervention among adult patients with Chronic Obstructive Pulmonary Disease: A descriptive literature review2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 110.
    Lishui,
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Lishui,
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 111.
    Liubin, Zhang
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Jiafei, Zhao
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    The psychological experiences of adults living with epilepsy: - A descriptive review2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 112.
    Lund, Madelene
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Lindström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    En kvalitativ intervjustudie om anställningar: Varför sjuksköterskor slutar sina anställningar på ortopedisk avdelning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 113.
    Lundaahl, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Strömberg, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av mötet med våldsutsatta kvinnor2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning  

    Bakgrund: En av tre kvinnor i världen uppskattas ha upplevt fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Våldet utförs oftast av en närstående partner och konsekvenserna av våldet har en stor betydelse för den utsatta kvinnans välbefinnande. Hälso- och sjukvårdspersonal har en betydande roll i både bemötandet till och identifieringen av våldet hos den utsatta kvinnan.

    Syfte: Att beskriva vilka upplevelser sjuksköterskor har av att möta våldsutsatta kvinnor samt vilken upplevelse sjuksköterskor har av att agera vid misstanke om våld.  

    Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Sökningar av artiklar som användes genomfördes i både CINAHL och MedLine, där författarna hittade 11 artiklar; nio stycken med kvalitativ ansats och två stycken kvantitativ ansats. Artiklarna har granskats av båda författarna objektivt.    

    Huvudresultat: I studiens resultat framkom både positiva och negativa känslor hos sjuksköterskorna vid mötet med våldsutsatta kvinnor. Dessa upplevelser beror på olika faktorer som påverkar sjuksköterskorna. Upplevelserna har i sin tur betydelse för hur sjuksköterskor agerar vid misstanke om våld.  

    Slutsats: Sjuksköterskors positiva och negativa upplevelser i mötet med våldsutsatta kvinnor tycks ha ett samband med sjuksköterskornas utbildning inom ämnet, utomstående resurser samt vilken stöttning de upplever sig ha. Upplevelserna har i sin tur ett samband med om och hur sjuksköterskor agerar vid misstanke om våld hos en kvinnlig patient. 

    Nyckelord: Sjuksköterskors upplevelse, vuxna våldsutsatta kvinnor, intimt partnervåld, screening

  • 114.
    Lundberg, Alexandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Jobark, Johanna
    Beskriva humorns betydelse i interaktionen mellan sjuksköterska och patient2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Humor har vetenskapligt uppmärksammats under de senaste 150 åren och har setts påverka människors liv och beteenden. Inom vården har humor observerats genom bland annat skratterapi och clowner, men humor kan även medföra rent fysiologiska förändringar som kan påverka hälsan till det bättre. Patienter sågs använda humor som en copingstrategi men också för att skapa en bättre kommunikation. För att detta ska kunna ske på bästa sätt mellan sjuksköterska och patient krävs bland annat tajming och intuition. 

    Syfte: Syftet var att beskriva humorns betydelse i interaktionen mellan sjuksköterska och patient.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

    Resultat: Humor hade en positiv inverkan på både sjuksköterskor och patienter när det användes i deras möte och kommunikation. Humor bröt barriärer mellan sjuksköterskor och patienter.  Patienternas självkänsla ökade och ömsesidighet skapades. Humor bidrog till trygghet för patienterna och minskade deras lidande. Humor användes som en copingstrategi hos sjuksköterskor och patienter. Tajming och genuskillnader påverkade humorns betydelse i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. 

    Slutsats: Betydelsen av humor påverkade interaktionen mellan sjuksköterska och patient på ett positivt sätt. Patienterna upplevde sig mer som jämlikar när sjuksköterskor använde sig av humor och det stärkte vårdrelationen. Både patienter och sjuksköterskor såg humor som ett sätt att hantera stressade eller svåra situationer. 

  • 115.
    Lundstedt, Beatrice
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Bosson, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Humorns betydelse i omvårdnadsarbetet mellan vårdpersonal och vuxna patiente: En beskrivande Litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Humour is a quality human have to see fun things, accept and understand things in the environment that isn’t complete. Through research, humor has proven to have positive effects in children’s nursing care. Aim: The aim of the study was to describe humors meaning in nursing care in the relation between nursing staff and adult patients. Method: The design of this literature study was a descriptive design based on 12 scientific articles. Main result: Humour was used by patients as a support in different ways and affected the relationship with the nursing staff in a positive way. The nursing staff described humour as a tool in their work and that needs to individualize. There was moment when both nursing staff and patients found humour inappropriate. Conclusion: Humor is perceived to be an important part of the nursing work and has a positive impact in the interaction between healthcare staff and the patient. It is important that nurses and healthcare professionals have knowledge of and can adapt the use of humor based on the individual, the situation and the patient's background in order to avoid that the humor has the opposite effect.

  • 116.
    Löfmark, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Faculty of Health and Social Sciences, Western Norway University of Applied Sciences, Norway.
    Mårtensson, Gunilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Ugland Vae, Karen Johanne
    Faculty of Health and Social Sciences, Western Norway University of Applied Sciences, Norway.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden; Nursing Department, Medicine and Health College, Lishui University, China.
    Lecturers' reflection on the three-part assessment discussions with students and preceptors during clinical practice education: A repeated group discussion study2019Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 36, s. 1-6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Assessment of students' learning and achievement requires active involvement of participating students, preceptors and lecturers. The lecturers have overall responsibility for both the content of the assessment and students' learning. The aim of the present study was to investigate lecturers' reflections on the mid-course discussion and final assessment that are part of nursing students' clinical practice education. The design was descriptive and had a qualitative approach. Repeated group discussions were undertaken with 14 lecturers at two university campuses in Norway. Five categories were identified: preparing for the three-part discussion, creating a collaborative atmosphere, facilitating student learning, verifying student learning, using the assessment tool to create the assessment discussion; one theme emerged: ‘being able to see and justify students’ learning processes'. Lecturers' reflections on both assessment discussions and students' learning proceeded from a clear pedagogical viewpoint.

  • 117.
    Marklund, Angelica
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Undersköterskors erfarenheter av att vårda äldre som inte vill äta: En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning  Introduktion; Det finns mätningar som visar att 58%, av äldre som bor på särskilt boende, ligger i riskzonen för att bli undernärda. Undersköterskor är en yrkesgrupp som möter äldre som inte vill äta och riskerar att drabbas av undernäring. Varför äldre inte vill äta kan bero på olika anledningar exempelvis vilken mat som serveras, hur och var den serveras. Nutrition är ett icke prioriterat område inom vård- och omsorg av äldre, däremot finns kunskap hos vårdpersonal om att undernäring påverkar kroppen negativt och ett gott nutritionsstatus bidrar till ökad hälsa. Syfte; Syftet med denna studie var att beskriva undersköterskors erfarenheter av att vårda äldre på särskilt boende som inte vill äta. Metod; Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju undersköterskor och data analyserades utifrån en manifest och latent innehållsanalys. Huvudresultat; Det underliggande temat var ”Att vara lyhörd och känna tillit i att vårda äldre i deras hälsa och ohälsa.” Temat bestod av fyra kategorier som var Att vilja äta, Att inte vilja äta, Betydelse av omvårdnad och Utmaningar i arbetet. Slutsats; Det var vanligt förekommande att undersköterskor mötte äldre som inte ville äta. När sådan situation uppstod började undersköterskorna att utreda varför den äldre inte ville äta, därefter utfördes lämpliga åtgärder och insatser. Tillit mellan den äldre och undersköterskan skapade förutsättning för att goda omvårdnads-insatser kunde genomföras.

  • 118.
    Marques, Maria J.
    et al.
    CEDOC, Nova Medical School/Faculdade de Ciências Médicas, Universidade Nova de Lisboa, Portugal.
    Woods, Bob
    Dementia Services Development Centre (DSDC) Wales, Bangor University, United Kingdom.
    Hopper, Louise
    School of Nursing and Human Sciences, Dublin City University, Dublin, Ireland.
    Jelley, Hannah
    Dementia Services Development Centre (DSDC) Wales, Bangor University, United Kingdom.
    Irving, Kate
    School of Nursing and Human Sciences, Dublin City University, Dublin, Ireland.
    Kerpershoek, Liselot
    Department of Psychiatry and Neuropsychology and Alzheimer Centre Limburg, School for Mental Health and Neurosciences, Maastricht University, Maastricht, The Netherlands.
    Meyer, Gabriele
    Institute for Health and Nursing Science, Martin Luther University Halle-Wittenberg, Halle (Saale), Germany.
    Bieber, Anja
    Institute for Health and Nursing Science, Martin Luther University Halle-Wittenberg, Halle (Saale), Germany.
    Stephan, Astrid
    Institute for Health and Nursing Science, Martin Luther University Halle-Wittenberg, Halle (Saale), Germany.
    Sköldunger, Anders
    Department of Neurobiology, Care sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Sjölund, Britt-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Neurobiology, Care sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Selbaek, Geir
    Norwegian National Advisory Unit on Ageing and Health, Vestfold Hospital Trust, Tønsberg.; Department of Geriatric Medicine, Oslo University Hospital, Oslo, Norway.
    Rosvik, Janne
    Norwegian National Advisory Unit on Ageing and Health, Vestfold Hospital Trust, Tønsberg.; Faculty of Medicine, University of Oslo, Oslo.; Centre for Old Age Psychiatric Research, Ottestad, Norway.
    Zanetti, Orazio
    Alzheimer's Research Unit-Memory Clinic, IRCCS Istituto Centro San Giovanni di Dio Fatebenefratelli, Brescia, Italy.
    Portolani, Elisa
    Alzheimer's Research Unit-Memory Clinic, IRCCS Istituto Centro San Giovanni di Dio Fatebenefratelli, Brescia, Italy.
    de Vugt, Marjolein
    Department of Psychiatry and Neuropsychology and Alzheimer Centre Limburg, School for Mental Health and Neurosciences, Maastricht University, Maastricht, The Netherlands.
    Verhey, Frans
    Department of Psychiatry and Neuropsychology and Alzheimer Centre Limburg, School for Mental Health and Neurosciences, Maastricht University, Maastricht, The Netherlands.
    Gonçalves-Pereira, Manuel
    CEDOC, Nova Medical School/Faculdade de Ciências Médicas, Universidade Nova de Lisboa, Portugal.
    Relationship quality and sense of coherence in dementia: results of a European cohort study2019Ingår i: International Journal of Geriatric Psychiatry, ISSN 0885-6230, E-ISSN 1099-1166, Vol. 34, nr 5, s. 745-755Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: Quality of life of people with dementia and their family carers is strongly influenced by interpersonal issues and personal resources. In this context, relationship quality (RQ) and sense of coherence (SOC) potentially protect and promote health. We aimed to identify what influences RQ in dyads of people with dementia and their carers and to examine differences in their perspectives.

    Methods: Cross-sectional data from the Actifcare cohort study of 451 community-dwelling people with dementia and their primary carers in eight European countries. Comprehensive assessments included the Positive Affect Index (RQ) and the Orientation to Life Questionnaire (SOC).

    Results: Regression analyses revealed that RQ as perceived by people with dementia was associated with carer education, stress and spouse caregiving. RQ as perceived by carers was associated with carer stress, depression, being a spouse, social support, reported neuropsychiatric symptoms of dementia and carer SOC. Neuropsychiatric symptoms and carer stress contributed to discrepancies in RQ ratings within the dyad. The only factor associated with both individual RQ ratings and with discrepancies was carer stress (negative feelings sub-score). No significant differences in the overall perception of RQ were evident between spouses and adult children carers, but RQ determinants differed between the two.

    Conclusions: In this European sample, carer SOC was associated with carer-reported RQ. RQ determinants differed according to the perspective considered (person with dementia or carer) and carer subgroup. A deeper understanding of RQ and its determinants will help to tailor interventions that address these distinct perspectives and potentially improve dementia outcomes.

  • 119.
    Meiling, Xiang
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hui, Yan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    The use of mindfulness-based-stress-reduction   (MBSR) on  patients with hypertension or heart disease:: A descriptive literature review2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 120.
    Menghua, Ye
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap. Lishui University, China.
    Chengjie, Gao
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap. Lishui University, China.
    Patients’ psychological experience after severe burn injury: - A descriptive review2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 121.
    Mengqi, Zhu
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap. Lishui University, China.
    Xiaofang, Li
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap. Lishui University, China.
    Patients’ perceptions of bedside handover2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 122.
    Mengzhen, Xu
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Qinyu, Shen
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    The effect of Tai Chi exercise on quality of life and glucose control among patients with type 2 diabetes: - A descriptive literature review2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 123.
    Mickelsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sörqvist, Ulrika
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Upplevelser av bemötandet i vården för patienter med långvarig smärta2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 124.
    Ming, Zheng
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap. Lishui University, China.
    Shichen, Zhu
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap. Lishui University, China.
    The Satisfaction of Community Health Service among Han Nationality in Lishui, China The Satisfaction of Community Health Service among Han Nationality in Lishui, China2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 125.
    Modd, Jessica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Svedén, Fanny
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av stress på arbetsplatsen2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är sedan tidigare ett yrke där hög stress förekommer. Tidigare forskning visar att stress hos sjuksköterskor kan leda till utbrändhet, sjukskrivningar och en ökad omsättning av personal. Stress kan påverka sjuksköterskan som individ negativt med fysiska och psykiska följder. Det kan även skapa negativa konsekvenser för patienterna och organisationen i helhet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stress på arbetsplatsen. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 12 artiklar, varav sex kvantitativa, fem kvalitativa och en mixad metod. Huvudresultat: Resultatet visade att alla sjuksköterskor upplevde någon grad av stress på arbetsplatsen och den individuella erfarenheten av stress påverkades av synen på yrkesrollen samt av relationer och samarbete med kollegor. Sjuksköterskorna beskrev erfarenheter av stress kopplade till det patientnära arbetet, samt till hög arbetsbelastning och tidsbrist orsakad av bristande organisatoriska förutsättningar. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att stress på arbetsplatsen orsakas av faktorer som tillhör yrkets natur och även av organisatoriska faktorer. Genom utvecklings- och förbättringsarbeten kan stress på arbetsplatsen minskas och även ge sjuksköterskor bättre förutsättningar för att hantera stress. Detta kan i sin tur ha en positiv påverkan på sjuksköterskornas arbetstillfredsställelse och välmående, samtidigt som kvalitén på vården blir bättre.

  • 126.
    Moradisaket, Mohammadreza
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans upplevelse av vårdandet inom palliativ vård med fokus på livets slutskede: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år avlider cirka 100 000 människor i Sverige. De flesta behöver palliativ vård. Palliativ vård innebär att lindra lidandet och främja god livskvalitet för döende personer. Palliativ vård ingår i utbildningen för sjuksköterskor, men innehållet varierar under utbildningens gång. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vårdandet inom palliativ vård med fokus på livets slutskede. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Visade att vårda döende patienter är känslomässigt för sjuksköterskor och detta kan påverka den palliativa vården. Upplevelserna visade att sjuksköterskor kände sig oförberedda att möta döende patienter, detta förknippades till brister såsom kunskap, tid, erfarenheter samt stöd. Resultatet visade att kommunikation och nära relation är förutsättningar för en god palliativ vård och främjar god livskvalitet för döende patienter i livets slutskede. Slutsats: Palliativ vård är komplex. För att sjuksköterskor ska kunna erbjuda en god palliativ vård till döende patienter behöver de mer utbildning och strategier för att hantera svåra situationer samt skapa en bättre relation med patienterna och anhöriga. Brist på tid och kunskap påverkar vård och sjuksköterskors profession. Utveckling av upplevelserna samt ständig reflektion över sjuksköterskornas arbetsroll kan vara till hjälp för en bättre förståelse av att vårda döende patienter.

  • 127.
    Mårtensson, Gunilla
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Uppsala universitet.
    Lind, Viveca
    Umeå universitet.
    Edin, Kerstin
    Umeå universitet.
    Hedberg, Pia
    Umeå universitet.
    Löfmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Uppsala universitet.
    Development and validation of a clinical assessment tool for postgraduate nursing education: A consensus-group study2020Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 44, artikel-id 102741Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 128.
    Naseri, Fatemeh
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Tofiq, Nwalla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Diabetessköterskors erfarenheter av att arbeta med livsstillsförändringar hos personer med diabetes typ 22019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom som har ökat i hela världen. Diabetessköterskan har en viktig roll att informera personen om sambandet mellan livsstil och diabetes typ 2. Att kunna genomföra livsstilsförändringar är inte alltid lätt. Tidigare studier visade på dålig följsamhet av fysisk aktivitet hos personer med diabetes typ 2. Diabetessköterskan kan hjälpa personer med diabetes genom att stödja och ge information så att det leder till en bättre egenvård hos personer med diabetes typ 2. Syftet med studien var att beskriva diabetessköterskornas erfarenheter av att arbeta med livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2.  Metod: En beskrivande design med kvalitativ ansats användes. Tio diabetessköterskor från tio hälsocentraler intervjuades. Semistrukturerade intervjuer användes och sedan analyserades intervjuerna med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom att diabetessköterskorna hade vissa svårigheter men samtidigt möjligheter i arbetet med livsstilsförändringar. Faktorer som kunde påverka arbetet med livsstilsförändringar kunde vara fysiska och psykiska hinder hos patienten samt organisatoriska hinder. Samtidigt fanns det möjlighet att hjälpa personer med diabetes typ 2 genom att arbeta personcentrerat, ge dem stöd och använda vissa verktyg såsom motiverande samtal och fysisk aktivitet på recept för att motivera dem till livsstilsförändringar. Slutsats: Diabetessköterskornas erfarenheter av att arbeta med livsstilsförändringar är varierande och är beroende av personens förutsättningar och diabetessjuksköterskans verktyg i sitt arbete. Faktorer som kulturella skillnader, motivation hos personen, sjukdomsinsikt, andra sjukdomar och språksvårigheter kan påverka patientens livsstilsförändringar. För att genomföra livsstilsförändringar hos patienter behövs att kunskapen ökas om diabetes i samhället och tillgång till mer resurser inom vården.   

  • 129.
    Ni, Chen
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Xianjing, Zhang
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Self-directed learning ability among undergraduate nursing students in the Sino-Swedish cooperative education: - A Questionnaire study2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 130.
    Nicmanis, Janis
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hjern, Viktoria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Intensivvårds- och anestesisjuksköterskors upplevelser av att vårda organdonator: Empirisk studie med kvalitativ ansats2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Intensivvårds- och anestesisjuksköterskor har en viktig roll vid organdonation. Omvårdnadssituationen vid vård av donator utmanar deras professionella kompetens och påverkar dem känslomässigt vilket inverkar på upplevelser av att vårda organdonatorer. Tidigare studier visade att specialistsjuksköterskors attityder och förhållningssätt till organdonation påverkar donationsviljan hos befolkningen.  Syfte. Syftet var att beskriva intensivvårds- och anestesisjuksköterskors upplevelser av att vårda en donator på intensivvårds- och operationsavdelning.  Metod. Studien hade en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Fem intensivvårdssjuksköterskor och fem anestesisjuksköterskor från ett sjukhus i Mellansverige, med erfarenhet av organdonation, inkluderades. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Huvudresultat. Utifrån det insamlade materialet framträdde tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var Professionell omvårdnad, Relationer till anhöriga och Samarbete mellan professioner. Specialistsjuksköterskor beskrev vårdandet av donator som en professionell utmaning där de behövde förhålla sig till att donatorn var dödförklarad samtidigt som kroppen behandlades med livsuppehållande insatser. Möten med anhöriga var utmanande och känslomässigt påfrestande. Att vårda yngre donatorer beskrevs som särskilt ansträngande. Samarbetet mellan avdelningarna och med operationsteamet upplevdes som positivt och givande. Återkoppling från det nationella donationscentrumet gjorde att arbetet med donationer kändes meningsfullt. Slutsats. Kommunikation med fokus på teamarbete och samarbete mellan professioner var en viktig faktor för professionellt vårdande. Kontinuerlig kunskap- och kompetensutveckling kring organdonation var av vikt för specialistsjuksköterskors professionella förhållningssätt

  • 131.
    Nyberg, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Odén, Karin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom primärvårdens akutflöde: En intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Primary care faces the challenge of developing an easily accessible and effective health care system to meet the needs of the population and to fulfill the care guarantee. Teamwork with satisfactory communication can provide more efficient work and good results for patients. In Gävleborg County, three healthcare centers have started a joint emergency care, where collaboration in teams should optimize resources.

    Aim: The aim of the this study was to describe district nurses and nurses' experiences of working in the emergency care of primary care.

    Method: The study had a qualitative approach and a descriptive design. Data were collected using semi-structured interviews and was analyzed with qualitative content analysis.

    Main result: The interviews resulted in three categories: The teamwork in the emergency care, Changes with a new way of working and Challenges in working with the emergency care. The categories describe district nurses 'and nurses' experiences of a team-based approach where collaboration and accessibility facilitate work and make it effective. The categories also describe challenges in working with the emergency care that led to difficulties in work and shortcomings for the patient.

    Conclusion: District nurses and nurses in the present study described that the work in primary emergency care was an effective teamwork with satisfactory cooperation and communication between professions. Advantages of the method were accessibility to get advice and support from others and not to be alone. Challenges and difficulties emerged in the work that affected both the working group and the patients. The result in the study give an insight into a common approach of emergency care in the primary care based on the experience of district nurses and nurses. The result in the study can hopefully lead to development and improvement of working methods within emergency care in the primary care.

  • 132.
    Olofsson, Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Vi är ju knappast en "Cosby-familj" ...: En tolkande metasyntes om ensamstående mammors utmaningar i vardagen.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kärnfamiljen ses generellt som den gyllene normen för familjebildning men verkligheten visar att familjer ledda av en ensamstående förälder, främst då mammor, är en familjeform som stadigt ökar. Samtidigt visar forskningen att ensamma mammor är en utsatt grupp i samhället med mer generella hälsoproblem. Statistiken lyfter fram att det är negativt för kvinnors hälsa att vara ensamstående mamma. En mer sammansatt bild av mammornas upplevelse av sin vardag kan vara en viktig förutsättning för distriktsköterskan vid mötet med dessa kvinnor.

    Syfte: Syftet med denna litteraturgranskning var att identifiera upplevelser av vardagslivets utmaningar som ensamstående mamma.

    Metod: Litteraturstudie som inkluderade 12 studier med kvalitativ ansats. Analys av data genomfördes utifrån Evans tolkande datasyntes.

    Resultat: För den ensamstående mamman utgjorde vardagens alla krav en stress. Det som främst stressade var hennes ekonomiska situation och att allt ansvar låg enbart på henne, att det inte fanns någon att dela kraven och intrycken med. Detta gav en känsla av trötthet och utmattning som gav mammorna en känsla av ohälsa både fysiskt och psykiskt. Den främsta faktorn till välbefinnande hos mammorna var i interaktion till andra, sitt sociala nätverk. I de granskade studierna framkom en stolthet över sin förmåga och själva moderskapet lyftes fram som en givande och stärkande roll.

    Slutsats: Granskningen visade på vikten av ett socialt sammanhang, att ha ett socialt nätverk oavsett storlek. Det gav stora positiva effekter på mammornas välbefinnande.

  • 133.
    Olsson, Annakarin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Kirsti, Skovdahl
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Strategies used by people with Alzheimer´s disease for outdoor wayfinding: a repeated observational study2019Ingår i: Dementia, ISSN 1471-3012, E-ISSN 1741-2684Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aimed to describe the wayfinding strategies used during outdoor walks by people with Alzheimer’s disease. Inspired by an ethnographic approach, observations and conversations during repeated outdoor walks with five people with Alzheimer’s disease living in their own homes were conducted. Data were analyzed using qualitative content analysis. The wayfinding strategies the participants described were: (1) landmarks, (2) used their senses, (3) stopped, looked around, and thought, (4) walking the same way or loop and in familiar areas, and (5) only walked in places and on routes where they could see other people and houses. Using wayfinding strategies might help people with Alzheimer’s disease to be independent during outdoor walks, and discussing these strategies with relatives and nursing care staff may help finding people with Alzheimer’s disease if lost outdoors. Wayfinding during the winter might be facilitated if temporary and changeable objects are avoided in people with Alzheimer’s disease’s walking route.

  • 134.
    Olsson, Johanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Tranevall, Linnéa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer: En beskrivande litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna som leder till att offrets välbefinnande hotas. Detta kan drabba både kvinnor och män, trots detta är det oftast kvinnor som utsätts för systematiskt våld där män är förövare. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt men kan också utföras genom social eller ekonomisk utsatthet. Sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet med våldsutsatta kvinnor är att skapa en omgivning där hennes hälsa främjas. Syfte:Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En beskrivande litteraturstudie som innefattade 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar som sökts fram genom databaserna Cinahl och Medline via Pubmed. Resultat: Sjuksköterskorna beskrev negativ och positiv påverkan som uppkom i mötet. De beskrev även vilka svårigheter och möjligheter som fanns för att hjälpa kvinnan återskapa ett hälsosamt liv. Sjuksköterskor hade delade uppfattningar om vilket ansvar de hade i omvårdnadsarbetet samt att det fanns en kunskapsbrist gällande dessa situationer. Slutsats: Sjuksköterskor har beskrivit känslor, möjligheter och svårigheter som uppstått i mötet. Sjuksköterskor beskrev osäkerhet angående hur de ska hantera de känslor som uppstår, vilket ansvar de har i omvårdnadsarbetet samt hur de ska gå vidare för att ge kvinnan god omvårdnad. Sjuksköterskor påvisade ett behov av stöd för att kunna hantera dessa möten professionellt utan påverkan på privatlivet. Tydligare riktlinjer och utökad undervisning under grundutbildningen ger sjuksköterskor ökad förståelse för dessa situationer vilket kan leda till att vården för våldsutsatta kvinnor förbättras.

  • 135.
    Ovsiannikov, Jenny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Liewendahl, Frida
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Transpersoner och icke-binäras erfarenheter och upplevelser av hälso-och sjukvården2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Transpersoner och icke-binära är en stigmatiserad grupp i samhället. Många lever i en känsla av utanförskap och denna grupp är enligt statistik överrepresenterad inom psykisk ohälsa. Det finns kunskapsbrist om hur sjuksköterskan som tillhandahåller vård i dessa situationer på hur ett korrekt sätt kan bemöta transpersoner och icke-binära inom hälso-och sjukvård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners och icke-binäras erfarenheter och upplevelser av hälso-och sjukvården. Metod: Detta är en litteraturstudie med beskrivande design. Studiens databassökning identifierade tio kvalitativa artiklar som överensstämde med studiens syfte och inklusionskriterier. Resultatet som analyserades presenterades i två huvudteman och sju underteman.  Huvudresultat: Resultatet visade att majoriteten av transpersoner och icke-binära någon gång känt sig kränkta inom hälso- och sjukvården. Personer som identifierade sig som icke-binär kände ofta att de var tvungna att passa in i en mall som de ej var bekväma med. Resultatet visade att språket som användes av hälso- och sjukvårdspersonal var viktigt i mötet med transpersoner och icke-binära. Genom att använda korrekt språk och pronomen i mötet gav det en känsla av acceptans.  Slutsats: På grund av den okunskap som fanns kunde sjuksköterskor ha svårigheter att veta hur de skulle bemöta transpersoner och icke-binära. Det framgick att brist på kunskap oavsiktligt kunde påverkade mötet negativt för personer med könsöverskridande identitet. Därför bör utbildning om denna urvalsgrupp vara mer tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonal.

  • 136.
    Persson, Amanda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Pihl Kugge, Emil
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Makars upplevelser av hur livet påverkas av att leva ihop med en person med demens2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 137.
    Persson, Carl
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap. Region Gävleborg.
    Adielsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Region Gävleborg.
    Anestesisjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter under sekundärtransport: En kvalitativ studie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Anestesisjuksköterskan har omvårdnadsansvaret för patienter under sekundärtransport i Sverige och har därför en viktig roll. Nuvarande forskning beskriver att anestesisjuksköterskor upplever bristande kommunikation och svårigheter med att vårda i ambulans. Forskning som belyser just anestesisjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter under sekundärtransport är sparsam och därmed önskvärd.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter under sekundärtransport.

    Metod: Studien genomfördes med en beskrivande design och kvalitativ ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio anestesisjuksköterskor på två sjukhus i Mellansverige. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades för att transkribera och analysera intervjuerna.

    Resultat: Studiens resultat delades in i fyra olika kategorier, Att vara steget före, Yrkesroll och ansvarsförhållanden, Att vårda under specifika omständigheter och Teamarbete samt åtta underkategorier. Dessa underkategorier var; Att ha en handlingsplan, Att vara förberedd, Ansvar och personlig utveckling, Yrkeserfarenhet och kompetens, Att vårda unga patienter, Att vårda i ambulans, Stöd från kollegor samt Kommunikation och information.

    Slutsats: Att ha en handlingsplan, tidigare yrkeserfarenhet, kommunikation samt stöd från kollegor var faktorer som påverkade anestesisjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter under sekundärtransport. Dessa faktorer var avgörande för om anestesisjuksköterskorna upplevde vårdandet som positivt eller negativt. Studiens resultat tyder på behov av tydliga rutiner samt gemensamma utbildningstillfällen för alla involverade yrkesgrupper.

    Nyckelord: anestesisjuksköterska, sekundärtransport, upplevelser

  • 138.
    Persson Svärd, Christine
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Wessinger, Simone
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hur kvinnor hanterar upplevelsen av att leva med bröstcancer2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor och ca 8000 diagnostiseras varje år. Upplevelsen är individuell men generellt drabbas kvinnorna psykologiskt i dubbel bemärkelse. Det handlar dels om ovissheten angående sjukdomen och död, men också om kvinnlighet och utseende. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor hanterar upplevelsen av att leva med bröstcancer. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design som bygger på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databasen Pubmed via Medline har använts. Huvudresultat: Resultatet visade att stöd från familj, vänner och utomstående samt att finna någon slags mening med sin diagnos gav kvinnorna mest kraft för att hantera sin situation. Att distrahera sig själv genom att fokusera på andra saker, fortsätta som vanligt eller planera inför framtiden trots sjukdom beskrevs även som sätt att försöka klara sig igenom den svåra tiden. Kvinnor som trodde på en Gud och fann tröst i det förekom upprepade gånger. I de flesta av studierna berättar kvinnorna om att de har fått en ny syn på livet och uppskattar det på ett annat sätt jämfört med innan de fick diagnosen. Slutsats: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Stöd från anhöriga och utomstående, förändra upplevelsen samt att fortsätta som innan diagnostisering var det vanligaste strategierna för att hantera upplevelsen på. Religion hjälpte många kvinnor att acceptera sin sjukdom. Genom att erhålla kunskap om detta kan sjuksköterskan bemöta dessa kvinnor med en bättre förståelse för hur upplevelsen av en bröstcancerdiagnos och efterföljande behandlingar hanteras.

  • 139.
    Perås, Josefine
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Stjärnfelt, Michaela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Vuxna patienters upplevelse av sin sista tid i livet.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Livets slutskede är den senare fasen i palliativ vård. Döden drabbar den enskilde men involverar flera personer runt omkring. För att kunna ge en personcentrerad omvårdnad krävs det att utgå från patienten och de individuella behoven. Sjuksköterskan fungerar som spindeln i nätet och bör se människan bakom patienten, genom det få en förståelse för hur den enskilde upplever sin sista tid i livet. Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelse av sin sista tid i livet. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 10 stycken kvalitativa artiklar. Huvudresultat: Hur vuxna patienter upplever sin sista tid i livet är individuellt. Gemensamt för ett flertal patienter var självständighet, värdighet och delaktighet. Relationer till närstående var av största vikt vid livets slut. En del patienter kunde finna tröst, frid och acceptans genom tron på högre makter. Patienterna kan ändra sin uppfattning om vad som faktiskt är viktigt och betydelsefullt vid livets slut. Slutsats: I denna studie framkom det att det finns flera gemensamma områden för personer i den sista tiden i livet. Att leva mer i nuet, vårda relationer, samt att behålla sin värdighet är återkommande och viktiga komponenter. Sjuksköterskan kan se detta resultat som ett stöd till att våga prata om döden men bör även ha i åtanke att varje upplevelse är individuell och att människan är unik.

  • 140.
    Pettersson, Lovisa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Johansson, Annelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Vård av barn på sjukhus- Familjens erfarenheter: En beskrivande litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När ett barn blir sjukt och beroende av sjukhusvård har familjen en mycket betydelsefull och ibland ovärderlig roll i vårdandet. Att som barn vara inneliggande på sjukhus kan upplevas som en stor omställning för barnet och dess familj. När barn vårdas på sjukhus är det viktigt som sjuksköterska att se till barnens specifika behov samt undervisa och stödja familjen. Syfte: Att beskriva familjens erfarenheter av att ha ett barn inneliggande på sjukhus. Metod: En beskrivande litteraturstudie på tolv artiklar med kvalitativ ansats har gjorts. Huvudresultat: Föräldrar upplevde det som en svår situation att ha barn inneliggande på sjukhus och beskrev det som viktigt att få vara en del av vårdandet av barnet. Dock upplevde pappor att de kom i bakgrunden av mammorna. Oro är något som de flesta familjer upplevde när ett barn blev inneliggande på sjukhus och många gånger uppskattades det att få träffa andra föräldrar i samma situation för att dela erfarenheter med varandra. Även syskon upplevde det som en svår situation när ett barn var inneliggande på sjukhus. De ville gärna vara till stöd för det sjuka syskonet men ofta kände de sig ofta bortglömda och utanför i familjen. Slutsats: Föräldrar och syskon upplevde situationen med att ha ett barn inneliggande på sjukhus som påfrestande. Syskon kände sig bortglömda i familjen och pappor upplevde sig komma i bakgrunden av mammorna i vårdandet av det sjuka barnet. Det är viktigt som sjuksköterska att se alla parter i en familj som olika individer med olika behov. För att familjer ska få en förbättrad upplevelse av sin sjukhusvistelse behövs ökad kunskap inom området.

  • 141.
    Possmark, Sofie
    et al.
    Karolinska institutet.
    Sellberg, Fanny
    Karolinska institutet.
    Willmer, Mikaela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Tynelius, Per
    Karolinska institutet; Stockholm County Council.
    Persson, Margareta
    Umeå universitet.
    Berglind, Daniel
    Karolinska institutet.
    Accelerometer-measured versus self-reported physical activity levels in women before and up to 48 months after Roux-en-Y Gastric Bypass2020Ingår i: BMC Surgery, ISSN 1471-2482, E-ISSN 1471-2482, Vol. 20, artikel-id 39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Roux-en-Y Gastric Bypass (RYGB) patients overestimate their time spent in moderate-to-vigorous physical activity (MVPA) to a greater extent post-surgery than pre-surgery. However, there is no data on discrepancy between self-reported and accelerometer-measured MVPA beyond nine months post-RYGB. The aim was to investigate how the duration of MVPA (main outcome) differs when comparing a self-administered questionnaire to accelerometer-data from pre-surgery and up to 48 months post-RYGB.

    Methods

    Twenty-six (38%) RYGB-treated women with complete data from the original cohort (N = 69) were included. Participants were recruited from five Swedish hospitals. Mean pre-surgery BMI was 38.9 (standard deviation (SD) = 3.4) kg/m2 and mean age 39.9 (SD = 6.5) years. MVPA was subjectively measured by a self-administered questionnaire and objectively measured by the ActiGraph GT3X+ accelerometer at 3 months pre-RYGB and 9- and 48 months post-RYGB. Means and SD were calculated at 3 months pre- and 9- and 48 months post-RYGB. We calculated the P-values of the differences with Wilcoxon Signed-Rank test. For correlations between the self-administered questionnaire and the accelerometers, Spearman’s rank correlation was used.

    Results

    Participants significantly overestimated (i.e. self-reported more time spent in MVPA compared to accelerometry) their MVPA in a higher degree post- compared to pre-RYGB surgery. Compared to pre-surgery, self-reported MVPA increased with 46.9 and 36.5% from pre- to 9- and 48 months, respectively, whereas changes were a 6.1% increase and 3.5% decrease with accelerometers. Correlations between self-reported and accelerometer-measured MVPA-assessments were poor at all measurement points (r = 0.21–0.42) and only significant at 48 months post-RYGB (P = 0.032).

    Conclusions

    The discrepancy between self-reported and objectively assessed MVPA within the same individual is greater up to 48 months post-RYGB compared to before surgery. To help bariatric patients understand and hopefully increase their physical activity behaviors post-surgery, objective measures of physical activity should be used.

  • 142.
    Pourakbar, Ali
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Koneva, Jaana
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som påverkar det vardagliga livet hos den sjuke personen. För att som sjuksköterska ska kunna behandla och hjälpa enperson med bipolär sjukdom eller för att en anhörig ska kunna förstå sin sjuke familjemedlem är det viktigt med ett gott bemötande och ett stort tålamod då sjukdomen karaktäriseras olika hos alla individer.

    Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom.

    Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design som baseras på nio utvalda vetenskapliga artiklar till litteraturstudiens resultat.

    Huvudresultat: Resultatet visade att personer med bipolär sjukdom upplevde stora svårigheter i sin vardag på grund av skiftande stämningslägen och symtom som påverkade personernas självkänsla vilket resulterade i deras tillbakadragande i relationer och handlingar. Upplevelser av stigmatisering av sjukdomen gjorde det svårt för personerna att öppna upp sig för andra på grund av upplevelser av uteslutande och diskriminering. Farmakologisk behandling och terapi var behandlingar som personerna upplevde hjälpa dem för att stabilisera sin impulsivitet och hitta olika sätt för att hanteraoch känna igen sina utlösningsfaktorer, vilket i sin tur upplevdes hjälpa dem i sin återhämtning.

    Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom kan medföra stora svårigheter för den drabbade personen. Därför är det viktigt att lyfta fram sjukdomen och personers upplevelse för att minska stigmatiseringen och medföra ökade kunskaper för vårdpersonal, anhöriga och andra personer som lider av samma sjukdom.

  • 143.
    Pärnils, Therese
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Styverts, Izabella
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hur personer med multipel skleros anpassar och hanterar sin livssituation: En beskrivande litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom i det centrala nervsystemet. Unga vuxna och personer i arbetsdriftig ålder drabbas främst av MS och i Sverige är det sedan 1998 omkring 16 400 personer som fått diagnosen. Sjukdomen utgör en stor påfrestning på psykiskt, fysiskt och psykosociala aspekter, i och med att förmågan att röra sig bryts ner och till slut invalidiserar personen. Det är därför av stor vikt att ge dessa personer fungerande strategier så att de kan hantera sin nya livssituation. Syfte: Att beskriva hur personer med MS anpassar sig och hanterar sin livssituation. Metod: En litteraturstudie som baseras på 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Huvudresultatet har visat att personer som lever med MS har behovet av olika strategier och verktyg för att kunna hantera sin livssituation och dess anpassning. Beskedet av att få diagnosen MS innebär en känslomässig berg-och-dalbana för individerna. Nedsatt rörelseförmåga, försämrad självkänsla samt negativ inverkan på arbete och relationer är något som förekom hos dessa personer. Slutsats: Att diagnostiseras med MS har visat ge inverkan på personens livssituation avseende psykiskt, fysiskt och utifrån psykosociala aspekter och hur de anpassar sig och hanterar situationen. Det finns ett ökat behov av kunskap och förståelse hos sjuksköterskan vid hantering och bemötande hos personer med MS. Detta behövs för att kunna främja personens välmående och för att förbättra dennes livssituation.

  • 144.
    Pålsson, Ylva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Mårtensson, Gunilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Hellström-Hyson, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Leo Swenne, Christine
    Uppsala universitet.
    An intervention study on peer learning2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 145.
    Randmaa, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Uppsala university; Lishui university, China.
    Mårtensson, Gunilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Uppsala university.
    Leo Swenne, Christine
    Uppsala university.
    Högberg, Hans
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Psychometric properties of an instrument measuring communication within and between the professional groups licensed practical nurses and registered nurses in anaesthetic clinics.2019Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 19, nr 1, artikel-id 950Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The most common cause of clinical incidents and adverse events in relation to surgery is communication error. There is a shortage of studies on communication between registered nurses and licenced practical nurses as well as of instruments to measure their perception of communication within and between the professional groups. The aim of the present study was to evaluate the psychometric properties of the Swedish version of the adapted ICU Nurse-Physician Questionnaire, designed to also measure communication within and between two professional groups: licensed practical nurses and registered nurses. Specifically, the aim was to examine the instrument's construct validity using confirmatory factor analysis and its internal consistency using Cronbach's Alpha.

    METHODS: A cross-sectional and correlational design was used. The setting was anaesthetic clinics in two Swedish hospitals. A total of 316 questionnaires were delivered during spring 2011, of which 195 were analysed to evaluate the psychometric properties of the questionnaire. Construct validity was assessed using confirmatory factor analysis and internal consistency using Cronbach's Alpha. To assess items with missing values, we conducted a sensitivity analysis of two sets of data, and to assess the assumption of normally distributed data, we used Bayesian estimation.

    RESULTS: The results support the construct validity and internal consistency of the adapted ICU Nurse-Physician Questionnaire. Model fit indices for the confirmative factor analysis were acceptable, and estimated factor loadings were reasonable. There were no large differences between the estimated factor loadings when comparing the two samples, suggesting that items with missing values did not alter the findings. The estimated factor loadings from Bayesian estimation were very similar to the maximum likelihood results. This indicates that confirmative factor analysis using maximum likelihood produced reliable factor loadings. Regarding internal consistency, alpha values ranged from 0.72 to 0.82.

    CONCLUSIONS: The tests of the adapted ICU Nurse-Physician Questionnaire indicate acceptable construct validity and internal consistency, both of which need to be further tested in new settings and samples.

    TRIAL REGISTRATION: Current controlled trials http://www.controlled-trials.com Communication and patient safety in anaesthesia and intensive care. Does implementation of SBAR make any differences? Identifier: ISRCTN37251313, retrospectively registered (assigned 08/11/2012).

  • 146.
    Rashid, Mamunur
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Heiden, Marina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Nilsson, Annika
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Do work ability and well-being matter for return to work?: Cut-off points for Work Ability Index and Life Satisfaction questionnaire among women with long-term musculoskeletal painManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Objectives: To determine whether work ability and well-being predict return to work (RTW) among women with long-term neck/shoulder and/or back pain at a 1-year follow-up, and to assess the ability of the Work Ability Index (WAI) and Life Satisfaction questionnaire (LiSat-11) to discriminate between those who did RTW and those who did not RTW. 

    Methods: A survey was sent to 600 women receiving time-loss benefits from the Swedish Social Insurance Agency. In total, 208 women responded at baseline, and 141 at a 1-year follow-up. To identify whether work ability and well-being predicted RTW, multiple logistic regression analyses were performed with and without adjustment for type of work and pain intensity. To assess the discriminative ability of the WAI and LiSat-11 for women who did RTW and those who did not RTW, Receiver Operating Characteristic curves were fitted.  

    Results: Work ability predicted RTW, and the results remained significant after adjusting for type of work and pain intensity (OR 1.12, 95% CI: 1.04-1.22). Well-being was not significant. The WAI at baseline adequately discriminated between RTW and no RTW after one year (AUC 0.78, 95% CI 0.70-0.86), but the LiSat-11 did not.

    Conclusions: Our results indicate that work ability is an important factor for RTW among women on SL for long-term neck/shoulder and/or back pain. The WAI has adequate discriminatory ability in this population, but the LiSat-11 has not.  

     

    Keywords: Life satisfaction, Musculoskeletal pain, Sickness absence, Work status

  • 147.
    Rashid, Mamunur
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Heiden, Marina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Nilsson, Annika
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Predictors of return to work among women with long-term neck/shoulder and/or back pain: a 1-year prospective studyManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Objective: The aim of this study was to identify predictors of return to work (RTW) among women on sick leave due to long-term neck/shoulder and/or back pain.

    Methods: The study was a prospective survey with a 1-year follow-up. Data on predictors and outcome were collected using a self-administrated questionnaire containing eight instruments – Coping Strategies Questionnaire, General Self-Efficacy scale, Sense of Coherence, Multidimensional Pain Inventory, Hospital Anxiety and Depression Scale, Demand-Control-Support Questionnaire, Work Ability Index, and Life Satisfaction questionnaire, as well as a set of background questions. A total of 208 women, aged 23-63 years, were included at baseline, and 141 responded at the 1-year follow-up. Multiple logistic regression analyses were performed to identify predictors of RTW.

    Results: Of the 141 women, 94 had RTW and 47 had not at the 1-year follow-up. Women who engaged in more coping by increasing behavioral activities, such as leisure activities, reading and socialization, (OR 1.12, 95% CI 1.02-1.22) and those who more strongly believed they would return to the same work within 6 months (OR 1.24, 95% CI 1.12-1.38) had an increased probability of RTW. Getting more social support outside work (OR 0.49, 95% CI 0.26-0.90) decreased the odds of RTW at the 1-year follow-up.

    Conclusions: The findings suggested that behavioral activities, belief in returning to the same work and social support were predictors of RTW at the 1-year follow-up. Healthcare professionals should consider these predictors in efforts to prevent prolonged sick leave and to promote RTW among women with long-term neck/shoulder and/or back pain.

     

     

    Key terms: Follow-up study, musculoskeletal pain, prognostic factors, sickness absence, return to work.

     

  • 148.
    Rasmussen, Hege
    et al.
    Clinic for Mental Health and Substance Abuse, Nord-Trøndelag Hospital Trust, Namsos Hospital, Norway; Department of Mental Health, Norwegian University of Science and Technology, Norway.
    Hellzen, Ove
    Mid Sweden University, Mid Sweden University, Sweden.
    Stordal, Eystein
    Clinic for Mental Health and Substance Abuse, Nord-Trøndelag Hospital Trust, Namsos Hospital, Norway; Department of Mental Health, Norwegian University of Science and Technology, Norway.
    Enmarker, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Family caregivers experiences of the pre-diagnostic stage in frontotemporal dementia2019Ingår i: Geriatric Nursing, ISSN 0197-4572, E-ISSN 1528-3984, Vol. 40, nr 3, s. 246-251Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Frontotemporal dementia (FTD) is a neurodegenerative disease with symptoms that differs from other dementias. Commonly early symptoms in FTD are changes in personality and behavior, which can be interpreted as psychiatric disease. The delay in FTD diagnosis contributes to the burden of family caregivers. Therefore, it is important to have more knowledge about the pre-diagnostic stage. In this qualitative interview study, we explored fourteen family caregiver's experiences of the pre-diagnostic stage of frontotemporal dementia (FTD). Our findings suggest that the family caregivers experienced the pre-diagnostic stage of FTD as changes in the interpersonal relationship with their loved one. These changes were often subtle and difficult for family caregivers to explain to others. The findings from our study illuminate the importance of medical staff paying attention when a next of kin is concerned about subtle changes in a loved one. The findings also illuminate that awareness of FTD should be raised.

  • 149.
    Richter, Hans
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Högskolan i Gävle.
    Domkin, Dmitry
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Elcadi, Guilherme H.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Andersson, H. W.
    Skogforsk, the forestry research institute of Sweden, Uppsala, Sweden.
    Högberg, Hans
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Englund, Martin
    Skogforsk, the forestry research institute of Sweden, Uppsala, Sweden.
    A Comparison of Mental and Visual Load Resulting from Semi-automated and Conventional Forest Forwarding: An Experimental Machine Simulation Study2019Ingår i: Proceedings of the 20th Congress of the International Ergonomics Association (IEA 2018): Volume X: Auditory and Vocal Ergonomics, Visual Ergonomics, Psychophysiology in Ergonomics, Ergonomics in Advanced Imaging / [ed] Bagnara S., Tartaglia R., Albolino S., Alexander T., Fujita Y., Cham, 2019, 827, Vol. X, s. 199-208Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of the present study was to extend the knowledge offunctional linkages between visual and mental load, performance, and prefrontalcortex (PFC) activity, during forestry forwarding work. Eleven healthy participants,range 21–51 years old, with a minimum of 1-year work experience,carried out the task of loading logs along a standardized path in a machinesimulator during two counterbalanced test conditions: (i) conventional cranecontrol, and; (ii) semi-automated crane control. Mental load was assessed byquantification of oxygenated hemoglobin (HbO2) concentration changes overthe right dorsolateral prefrontal cortex (dlPFC) via non-invasive functional nearinfrared spectrometry (fNIRS). Visual, autonomic, and motoric control variableswere measured and analyzed in parallel along with the individual level of performance.Linear Mixed Models (LMM) analysis indicated more mental loadduring conventional crane work. Collectively, our data suggest that fNIRS is aviable tool which can be used in neuroergonomic research to evaluate physiologicalactivity levels in PFC.

  • 150.
    Rubensson, Anton
    et al.
    Inpatient Care Unit for Patients with Bipolar Disorder, Section for Affective Disorders, Northern Stockholm Psychiatry, Stockholm, Sweden.
    Salzmann-Erikson, Martin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    A document analysis of how the concept of health is incorporated in care plans when using the nursing diagnosis classification system (NANDA-I) in relation to individuals with bipolar disorder2019Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 33, nr 4, s. 986-994Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Nursing diagnosis classification systems have been developed to help nurses identify problems and patient needs. However, the question of how classification systems have adopted the concept of health has been given little attention. Aim: The aim was to explore and analyse which perspectives on health are incorporated into the NANDA-I-based care plans of individuals with bipolar disorder. Methods: A document analysis was used to systematically review and analyse care plans based on nursing diagnosis classification system. Thematic analysis was used as an analytic tool. Findings: The results are presented in three themes: (i) health as strengths; (ii) health as satisfaction; and (iii) health as behaviour and functionality. Discussion: We discuss how health is deeply embedded in nursing diagnosis classification system-based care plans. The care plans correspond to the holistic perspective, as they acknowledge the existence of health even during illness. Further, health is viewed as nonstatic and discussed from the perspective of person-centred care. 

12345 101 - 150 av 202
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf