hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 101 - 150 av 233
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Henriksson, Anton
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Ekman, Elias
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Development of GNSS Guidelines for Cadastral Surveying in Botswana: Challenges and Potentials2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste åren har ett stödsystem för satellitpositionering satts upp i ett nätverk av mer än 50 referensstationer (med fler på väg) runt om i Botswana i södra Afrika. Detta har öppnat upp för nya och förbättrade möjligheter att implementera satellitnavigation i lantmäteriutövning. Fastighetsregistrering, det vill säga utmarkering och registrering av tomter i ett register, i Botswana kännetecknas av icke-konsekventa metoder reglerade av bristfälliga riktlinjer. Myndigheter i Botswana använder redan satellitnavigation inom fastighetsregistrering men riktlinjer inom ämnet återstår att formuleras. Målet med den här uppsatsen är att etablera ett förslag till riktlinjer för tillämpningen av satellitnavigering inom fastighetsregistrering i Botswana genom att anpassa internationella riktlinjer till en Botswansk version. Data till den här undersökningen samlades in genom semistrukturerade intervjuer som hölls med personal från olika aktörer inom lantmäterisektorn i Botswana ihop med en litteraturstudie av tre redan existerande internationella riktlinjer och vetenskapliga artiklar inom satellitnavigering och fastighetsregistrering. De valda riktlinjerna kom från Sverige, Australien och Storbritannien. Under arbetets gång gjordes en utförlig redogörelse av utmaningar och potentialer som är relaterade till introduktionen av nya riktlinjer.

    Resultaten visade att lantmäterisektorn i Botswana står inför flera utmatningar. Dessa grupperades efter tre sorters utmaningar. Första gruppen döptes till ”utmaningar relaterade till bristen av riktlinjer” och innehöll utmaning som dålig enhetlighet inom sektorn och att det är omöjligt att referera till vad som är rätt och fel inom mätning. Andra gruppen, ”teknologiska utmaningar”, innehöll utmaningar som undermålig infrastruktur och avsaknaden av tillräckligt många moderna instrument. Sista gruppen av utmaningar ”institutionella utmaningar” beskriver problem som är associerade till bristfälligt samarbete och motstånd mot förändring.

    Det finns även flera potentialer att prata om som Botswana skulle kunna ta del av om riktlinjer skulle bli introducerade. Bland dessa var ett förbättrat utbildningsystem och enhetlighet inom sektorn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 102.
    Holmström, Johan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Karlsson, Edvin
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Social hållbarhet i kommunal planering: En utredande studie av arbetet med social hållbarhet i tretton kommuner2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Social hållbarhet är tillsammans med ekonomisk och ekologisk en del av det större begreppet hållbar utveckling. Befintlig forskning inom social hållbarhet konstaterar att begreppet än idag står utan en klar definition till följd av de många tolkningar som begreppet innehar. Syftet med studien är att studera hur social hållbarhet används inom svenska kommuner. För att kunna svara på de framtagna forskningsfrågorna inom fysisk planering avgränsades teoriavsnittet till artiklar som behandlar begreppet tillgänglighet, boendesegregation, integration, urbanitet, mångfald, barriärer och allmänna platser.

    För att vidare få en överblick för hur den kommunala planeringen behandlar social hållbarhet genomfördes tretton intervjuer med tjänstemän representativa för kommuner. Den geografiska spridningen hade en väsentlig roll för att få en representativ bild av Sverige. Fortsättningsvis genomfördes en innehållsanalys av respektive kommuns översiktsplan utifrån de studerade begreppen för att få en omfattande bild av det kommunala arbetet. Slutligen genomfördes en jämförelseanalys mellan intervjuer och översiktsplaner för att konstatera hur kommunala tjänstemän förhåller sig mot översiktsplaner. 

    Resultatet av studien visar att det finns skillnader för hur olika kommuner arbetar med social hållbarhet och därmed har somliga kommit längre i utvecklingen. Social hållbarhet inom den fysiska planeringen är idag underrepresenterad ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Erfarenheten hos tjänstemännen och samarbetet inom organisationen visar sig vidare spela en stor roll för hur arbetet med social hållbarhet fortgår inom den kommunala organisationen. Ett tydligare samarbete inom organisation främjar arbetet med social hållbarhet. 

    Intressant för framtida forskning inom ämnet social hållbarhet skulle vara att framställa ett mätverktyg för social hållbarhet i syfte att underlätta för tjänstemän. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 103.
    Holmström, Petra
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Stängning av plankorsningar – med eller utan järnvägsplan?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trafikverket strävar efter att effektivisera, öka kapaciteten och säkra tillgängligheten för landets vägar och järnvägar genom att bland annat ta bort järnvägsövergångar. Ökad kapacitet i form av högre hastigheter ställer högre krav på säkerheten vid järnvägsövergångar och stängning av plankorsningar mellan enskilda vägar och statliga järnvägar är en angelägen åtgärd nationellt. Målet med examensarbetet var att efterforska arbetsmetodiken kring stängning av plankorsningar samt att utreda vilka faktorer som påverkar effektiviteten och framdriften i projekt vid dels planläggningen dels genomförande av åtgärden. De frågeställningar som behandlades i denna uppsats var: ”Hur ser den nuvarande hanteringen ut vid stängning av plankorsningar och i vilka situationer skulle det vara användbart att tillämpa järnvägsplan?” och ”Hur ser projektgenomförandet ut i projekt som berör borttagande av plankorsningar med avseende på tid och kostnader?”.

    När det gäller upphävande av överfartsservitut i syfte att kunna stänga en plankorsning kan en järnvägsplan upprättas för att underlätta sådana servitutsåtgärder även om det inte direkt innebär "byggande av järnväg". Om det däremot ska upphävas utan stöd i järnvägsplan ska skyddsvillkoren i 5 kap och 7 kap FBL tillämpas fullt ut.

    Metoderna som användes var intervjuer och studie av järnvägsplaner och förrättningsakter. Det genomfördes tolv intervjuer, där sju personer representerade Trafikverket och fem förrättningslantmätare representerade Lantmäterimyndigheten, vilket bedömdes uppfylla den svarsmättnad som krävdes för att få frågeställningen besvarad med tillräcklig räckvidd. Det fanns ett begränsat antal järnvägsplaner som endast behandlade stängning av en plankorsning. Det fanns däremot ett flertal järnvägsplaner som behandlade stängning av plankorsningar, men då i samband med andra åtgärder som enligt lag är byggande eller ombyggnad av järnväg. Förenta nationernas globala hållbara mål består av 17 mål som syftar till att utrota fattigdom, stoppa klimatförändringar och skapa fredliga och trygga samhällen innan 2030. Varav mål 11 lyder: ”Hållbara städer och samhällen”, vilket ansågs berör denna uppsats problemformulering.

    Resultaten visade både för- och nackdelar med att tillämpa järnvägsplan vid stängning av plankorsningar. Det som kan konstateras efter den genomföra studien är att Trafikverket har en vilja att genomföra fler järnvägsplaner vid komplicerade plankorsningar och Lantmäterimyndigheten ser vissa fördelar från ett handläggningsperspektiv att tillämpa järnvägsplan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 104.
    Hulin, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Ekonomibyggnaders indelning i värdeområden vid taxering av lantbruk2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige används värdeområden för att fånga de variabler som påverkar värdet av ekonomibyggnader beroende av var de är belägna. Taxeringsvärdet är kopplat till marknadsvärdet. När värdeområden skapas sker en massvärdering som kan baseras på hedoniska värderingsmodeller vilket innebär att marknadsvärdet är en funktion av många olika variabler. Idag används sällan ekonomibyggnader i aktiva lantbruk då många lantbruk har lagt ner sin verksamhet under de senaste årtiondena. Detta leder till att marknadsvärdet för ekonomibyggnader inte längre påverkas av samma variabler som de en gång gjorde.

     

    Målet med arbetet är därför att utreda aktualiteten av dagens värdeområdesindelning för ekonomibyggnader som inte används i lantbruk och att utreda hur dessa ekonomibyggnader bör taxeras. Studien utreder hur marknadsvärdet för ekonomibyggnader ska uppskattas vid taxering och vilken användning ekonomibyggnader har idag. Studien ger även svar på hur marknadsvärdet för ekonomibyggnader påverkas av var de är belägna.

     

    Intervjuer har genomförts med sakkunniga inom området för att kartlägga användningen av ekonomibyggnader idag och hur marknadsvärdet för ekonomibyggnader varierar i olika delar av Sverige i relation till orterna de är belägna vid. En studie genomfördes även för att göra en jämförelse mellan marknadsvärden för ekonomibyggnader och industrier.

     

    Resultatet av studien visar att marknadsvärdet för ekonomibyggnader påverkas av närheten till städer och ”hot spots” för lokala marknader. Där det finns tillgång till kommunikationsleder är avstånden från marknadens centrum till den gräns där marknadsvärdet börjar falla längre. Ekonomibyggnader används ofta som lager, som uthyrningsstall eller till handel.

     

    Slutsatsen är att värdeområden för ekonomibyggnader kan inspireras av pristrenden för industrier utanför städer och att avkastningsmetoden bör användas vid värdering av ekonomibyggnader inför taxering. För varje enskild ort måste dock sakkunniga tillfrågas hur förhållandena ser ut i deras verksamhetsområde, då lokala marknader kan finnas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 105.
    Hällberg, Sanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Långsved, Therese
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Åtgärder för att stärka en stadskärnas attraktivitet: En fallstudie med förslag för Söderhamns stad2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En attraktiv stadskärna skapar folkliv och rörelse i det offentliga rummet och fungerar som ett upplevelserum för stadens invånare, inget av detta finns idag i Söderhamns stadskärna. Befolkningsutvecklingen i Söderhamns kommun minskar med ca 220 personer per år och staden är i stort behov av en attraktiv stadskärna. Syftet med denna studie var att ta fram olika planeringsförslag till Söderhamns kommun som de kan använda sig av i utvecklingen för en attraktiv stadskärna. Två metoder användes för att ta fram olika planeringsförslag vilka var observation och innehållsanalys. I observationen användes Kevin Lynchs analysmetod samt en SWOT-analys för att bedöma vilka utvecklingsbehov Söderhamns stadskärna har. I innehållsanalysen undersöktes Sveriges 290 kommuner i olika steg för att ta fram planeringsförslag för en attraktiv stadskärna som sedan kunde appliceras på Söderhamn.

    Utifrån observationen där Söderhamns behov kartlades samt från innehållsanalysen valdes Gävle, Karlskrona, Ljusdal och Luleå kommuns planeringsförslag för en attraktiv stadskärna ut. Visionen vid skapandet av förslagen för en attraktiv stadskärna i Söderhamn var: En livfull stadskärna med fokus på folkliv och gångtrafikanter. De planeringsförslag som togs fram var:

    • Förtätning med bostäder och näringsverksamheter
    • Utveckling av å-rummet
    • Utveckling av parkering
    • Nya offentliga mötesplatser
    • Gångfartsområde
    • Ny gestaltning av den offentliga möbleringen

    Förslagen kan leda till en attraktiv stadskärna i Söderhamns stad. Observation i kombination med innehållsanalysen är ett bra tillvägagångssätt för att skapa planförslag inom kommuner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Åtgärder för att stärka en stadskärnas attraktivitet - En fallstudie med förslag för Söderhamns stad
  • 106.
    Ismaal, Asmah
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Stenberg, Amanda
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Ungdomars deltagande i samhällsplaneringen: Dialogmetoder och dialogstrategier för att öka ungdomars involvering i Ockelbo kommun2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungdomar har rätt att delta och påverka beslut som berör deras omgivning och vardag. Det finns ett stort intresse bland många av de svenska kommunerna att involvera ungdomar i samhällsplaneringen, trots detta är de underrepresenterade i kommuners planering. Det främsta problemet är att kommunerna inte vet vilka dialogmetoder och dialogstrategier de ska använda för att engagera och involvera ungdomarna. Studiens syfte är att hitta dialogmetoder och dialogstrategier som landsbygdskommuner och kommuner med gles landsbygd kan tillämpa i arbetet med ungdomsfrågor. Målet är att hitta dialogmetoder och dialogstrategier som får ungdomarna i Ockelbo kommun mer delaktiga i kommunens planering och utvecklingsarbete. De slutsatser och rekommendationer som detta examensarbete grundar sig på är en följd av flera olika dialogmetoder och dialogstrategier. Inledningsvis undersöktes hur Emmaboda- och Malung-Sälens kommun arbetar för att involvera fler ungdomar i planeringen. Därefter genomfördes en enkätundersökning vars syfte var att se hur intresset för att delta i kommunens planering såg ut bland Ockelbos ungdomar i åldrarna 13-15 år. Till sist utfördes tre fokusgrupper med Ockelbos högstadieelever, en för varje årskurs, för att diskutera hur de skulle kunna involveras och bli mer delaktiga i Ockelbo kommuns planering och utvecklingsarbete. De dialogmetoder och dialogstrategier som framgick av undersökningen på de två svenska kommunerna var att de arbetade mycket med att nå ut till ungdomarna i skolorna, på ungdomsgårdar samt genom ungdomsråd. Resultatet från enkätundersökningen visar att ungdomarna i Ockelbo kommun har ett intresse för att vara delaktiga i kommunens planering. I fokusgrupperna diskuterades viktiga komponenter, som till exempel återkoppling, till ett ökat ungdomsdeltagande i Ockelbo kommun. En slutsats är att det krävs tydligare riktlinjer för kommuners politiker, tjänstemän och ungdomar i arbetet med att öka ungdomars delaktighet i samhällsplaneringen. Det är viktigt att förklara när och hur ungdomarna ska vara delaktiga och hur politiker och tjänstemän ska hantera de inkomna förslagen från ungdomarna. En aktiv återkoppling har en betydande roll för att upprätthålla ungdomars engagemang och intresse. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 107.
    Ivarsson, Felicia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Sundin-Anders, Samuel
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Identifiering av platser att anlägga fickparker på med hjälp av multikriterieanalys2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med studien är att med hjälp av multikriterieanalyser hitta platser i Gävle tätort att anlägga fickparker på. Till en början gjordes en litteraturöversikt som bland annat bidrog med uppfattningen om vad som är viktigt för fickparker och vilka kriterier som är användbara för att hitta platser att anlägga fickparker på. Utifrån denna uppfattning samt intervjuer valdes kriterierna. Kriterierna skapades i form av restriktioner och faktorer i programmet ESRI ArcGIS 10.2. Intervjuer genomfördes med tre sakkunniga personer. Respondenterna rangordnade och diskuterade kriterierna utifrån vad de ansåg var minst respektive mest viktigt vid anläggandet av fickparker. Rangordningarna blev underlag till viktning av kriterierna (enligt rank-sum-weights). En känslighetsanalys genomfördes också för att testa kriterierna mot fler uppsättningar av vikter.

    Resultatet av analyserna redovisas på tre kartor baserat på en egen rangordning samt respondenternas. Kartorna visar de bästa platserna att anlägga fickparker på enligt respektive rangordning. Skillnader finns mellan kartorna, men oavsett hur kriterierna rangordnades blev ungefär samma platser valda som de bästa att anlägga fickparker på. De tre bästa platserna som är gemensamma för alla tre rangordningar är alla lokaliserade på Norr (norr om Gavleån). Resultatet av analysen visade att platser som inte på förhand är uppenbara kan bli valda som lämpliga för fickparker.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 108.
    Jacobsson, Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Förstudie för byte till SWEREF 99 vid Forsmarks kärnkraftverk2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I och med utvecklingen av globala satellitnavigeringssystem (GNSS) har Sverige, genom Lantmäteriet, skapat ett globalt anpassat referenssystem för både nationell och lokal användning kallat SWEREF 99. Med GNSS kan mätningar i SWEREF 99 idag göras med en mätosäkerhet från några meter, ner till centimeter beroende på metod. Sedan 2007 används SWEREF 99 som nationellt referenssystem för både mätning och kartframställning. Vid Forsmarks kärnkraftverk används i dagsläget ett lokalt referenssystem kallat Forsmark TUZ. Vid användning av GNSS måste erhållna koordinater transformeras för att få dem i det lokala systemet. Detta medför att en del av GNSS-teknikens fördelar vad gäller mätosäkerhet går förlorad. I takt med att tekniken går framåt och det blir allt vanligare att utbyta lägesbunden information mellan olika parter underlättas arbetet av att alla arbetar i ett gemensamt referenssystem. Det här examensarbetet har som syfte att utreda förutsättningarna för ett byte från det lokala referenssystemet Forsmark TUZ till det nationella SWEREF 99. Målsättningen är att avgöra om Forsmark TU (den horisontella delen av Forsmark TUZ) är tillräckligt homogent för att vara underlag för ett systembyte, och om så är fallet ta fram transformationsparametrar för ett sådant byte. Mätmetoden som användes för att skapa underlag för referenssystembytet var statiska GNSSmätningar, dessa visade på en mätosäkerhet mindre än 1 cm för de nio inmätta passpunkterna i SWEREF 99. Forsmark TU kontrollerades genom inpassning med hjälp av nio punkter dels med unitär transformation, och dels med Helmerttransformation, till detta användes programvaran Gtrans. Inpassningen kunde inte påvisa några grova fel. Detta gällde för båda transformationsmetoderna. Emellertid visade residualerna för de båda typerna av inpassning ovanligt stora värden för flertalet av punkterna, vilket ändå gjorde att passpunkterna inte ansågs pålitliga. Slutsatsen är att Forsmark TU inte verkar vara homogent, och det är inte lämpligt att ta fram några transformationsparametrar, varför inga sådana presenterats.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    exjobb_MarieJacobsson
  • 109.
    Jiang, Bin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad/GIS-Institutet.
    Liu, Xintao
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad/GIS-Institutet.
    Automatic generation of the axial lines of urban environments to capture what we perceive2010Ingår i: International Journal of Geographical Information Science, ISSN 1365-8816, E-ISSN 1365-8824, Vol. 24, nr 4, s. 545-558Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Based on the concepts of isovists and medial axes, we developed a set of algorithms that can automatically generate axial lines for representing individual linearly stretched parts of open space of an urban environment. Open space is the space between buildings where people can freely move around. The generation of the axial lines has been a key aspect of space syntax research, conventionally relying on hand-drawn axial lines of an urban environment, often called axial map, for urban morphological analysis. Although various attempts have been made towards an automatic solution, few of them can produce the axial map that consists of the least number of longest visibility lines, and none of them really works for different urban environments. Our algorithms provide a better solution than existing ones. Throughout this article, we have also argued and demonstrated that the axial lines constitute a true skeleton, superior to medial axes, in capturing what we perceive about the urban environment.

  • 110.
    Jiang, Bin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad/GIS-Institutet.
    Liu, Xintao
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad/GIS-Institutet.
    Computing the fewest-turn map directions based on the connectivity of natural roads2011Ingår i: International Journal of Geographical Information Science, ISSN 1365-8816, E-ISSN 1365-8824, Vol. 25, nr 7, s. 1069-1082Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, we introduce a novel approach to computing the fewest-turn map directions or routes based on the concept of natural roads. Natural roads are joined road segments that perceptually constitute good continuity. This approach relies on the connectivity of natural roads rather than that of road segments for computing routes or map directions. Because of this, the derived routes possess the fewest turns. However, what we intend to achieve are the routes that not only possess the fewest turns but are also as short as possible. This kind of map direction is more effective and favored by people because they bear less cognitive burden. Furthermore, the computation of the routes is more efficient because it is based on the graph encoding the connectivity of roads, which is substantially smaller than the graph of road segments. We experimented on eight urban street networks from North America and Europe to illustrate the above-stated advantages. The experimental results indicate that the fewest-turn routes possess fewer turns and shorter distances than the simplest paths and the routes provided by Google Maps. For example, the fewest-turn-and-shortest routes are on average 15% shorter than the routes suggested by Google Maps, whereas the number of turns is just half as much. This approach is a key technology behind FromToMap.org – a web mapping service using openstreetmap data.

  • 111.
    Johansson, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Bilfritt boende ur kommunens, byggherrars och boendes perspektiv: Alternativa mobilitetslösningar vid nyexploatering av flerbostadshus2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka alternativa mobilitetslösningar vid nyexploatering av flerbostadshus med fokus på kommunens, byggherrars och boendes inställning till bilfritt boende. Vidare syftar arbetet till att bidra till diskussionen om möjlighet till bilfritt boende i Gävle.Vid nybyggnation har byggherren ett lagstadgat krav att tillgodose fastighetens parkeringsbehov och genom planmonopolet kan kommunerna avgöra hur många parkeringar som behövs. Parkeringar är utrymmeskrävande, kostsamma och kan försvåra nyexploatering. Vid bilfritt boende anordnas alternativa mobilitetslösningar, exempelvis bil- och cykelpooler, kollektivtrafikkort och förvaringsboxar för hemleveranser. Bilfritt boende blir allt mer aktuellt när efterfrågan på bostäder och hållbara transporter ökar. Alternativa mobilitetslösningar kan bidra till ekologisk, ekonomiskt och social hållbarhet.Kommunens, byggherrars och boendes perspektiv utforskas genom intervjuer och enkäter. Två kommunala tjänstepersoner med varierande erfarenhet av bilfritt boende intervjuas. Enkätsvar från åtta exploatörer samt intervju med två av dem utgör byggherrarnas perspektiv. De boendes perspektiv grundar sig på enkätsvar från 69 boende i centrala Gävle.Studiens resultat indikerar att bilfritt boende skulle kunna vara möjligt i centrala Gävle. Gävle kommun har en parkeringspolicy som tillåter flexibla parkeringslösningar, men något projekt med bilfritt boende har inte genomförts i Gävle eftersom något stort intresse inte har visats från byggherrar. Förutsättningar som närhet till service och kollektivtrafik är återkommande något som både kommuner, byggherrar och boende anger är av vikt för att bilen ska anses överflödig. Av den anledningen skulle bilfritt boende kunna vara lämpligt i centrala Gävle. Byggherrarna anser att invånarna har ett lågt intresse av och acceptans mot bilfria bostäder, samt att avsaknad av stöd från politiker och styrdokument kan hindra bilfri exploatering. Undersökningen visar däremot att 49 procent av de boende kan tänka sig avstå parkeringsmöjligheter när de erbjuds andra fördelar så som lägre boendekostnad eller mobilitetsåtgärder, och att parkeringstillgången inte är det som prioriteras högst vid sökandet efter ny bostad. Om kommun, byggherrar och invånare tog del av varandras perspektiv skulle bilfria exploateringar kunna övervägas oftare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 112.
    Johansson, Stefan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Tysk, Petter
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Galileos påverkan vid Nätverks-RTK satellitpositionering i svåra miljöer2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Galileo är ett europeiskt system med global täckning som idag utgörs av ca tio operativa satelliter. Systemet utökas successivt och beräknas vara fullt operativt runt år 2020. Fyra nya satelliter är planerade att aktiveras under 2017 och ytterligare fyra satelliter kommer att skjutas upp under 2017.  Syftet med studien har varit att testa tillgängligheten och osäkerheten i Galileo mot SWEPOS i en multi-GNSS-konstellation. Där målet har varit att visa vilka fördelar Galileo kan bidra med vid satellitpositionering i Network Real Time Kinematic (Nätverks-RTK) under tuffare mätförhållanden.   Nätverks-RTK mätningar har genomförts för att studera förbättringar Galileosignaler kan bidra till i olika utmanande miljöer. Mätningar har utförts i två typer av miljöer, skogsmiljö där träd stör och blockerar satellitsignaler och även i urban miljö där höga byggnader och fordon kan störa signaler och orsaka fel. Mätningarna har utförts över punkter med kända koordinater i Gävle stad och Mårtsbo. Flera mätningar har gjorts över varje punkt, en mätning varje sekund i 60 sek, vilket möjliggör 60 observationer. Denna procedur har gjorts flera gånger med elevationsvinklarna 15, 25 och 35°. SWEPOS, det permanenta GNSS-nätverket i Sverige har använts vid genomförandet av nätverks-RTK-mätningarna. SWEPOS är ännu inte kompatibelt med Galileo, därför har tillfälliga SWEPOS-referensstationer som stöder Galileo använts. Mottagaren och den handhållna enheten som används under mätningarna har varit från tillverkaren Trimble. GNSS-planering har använts för att se till att det alltid funnits Galileo-satelliter tillgängliga under mätningarna. Studien visade att för att kunna se fördelarna med Galileo under nätverksRTK måste elevationsvinkeln sättas högre än 15°. Detta begränsar antalet satelliter som tillhör Globalnaya Navigatsionnaya Sputnikovaya Sistema (Glonass) och Global Positioning System (GPS), vilket kan visa fördelarna med Galileo. På vissa punkter som använts för mätningarna var det inte möjligt att få fixlösning utan Galileosignaler.  Slutsatsen av studien är att Galileo med få satelliter kan bidra till en högre satellittillgänglighet, en högre chans till att uppnå fixlösning och minimera tiden för att uppnå fixlösning vid användning av en hög elevationsvinkel eller i tuffa miljöer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 113.
    Johansson, Victor
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Lagen om förvaltning av samfälligheter: Problem med lagens praktiska tillämpning och förslag till förbättringar2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lagen om förvaltning av samfälligheter (SFS 1973:1150)  är sedan dess ikraftträdande år 1974, med några undantag, den gällande lagstiftningen för förvaltning av såväl samfälld mark, gemensamhetsanläggningar, och rättigheter som hör till flera fastigheter gemensamt. Även olika typer av vattensamfälligheter enligt Miljöbalken.

    Genom lagens bestämmelser om föreningsförvaltning är det möjligt för en eller flera samfälligheters delägare att sköta förvaltningen genom en samfällighetsförening. Det kan dock vid den praktiska tillämpningen av lagstiftningen uppstå problem till följd av brister eller svagheter i lagen.

    Syftet med detta examensarbete är att redovisa brister i lagstiftningen och förslag till lösningar för att undvika framtida problem med lagens praktiska tillämpning. Förhoppningen är att det ska bidra till en mer effektiv, ändamålsenlig och rättsäker förvaltning av samfälligheter.

    Genom en intervjustudie och juridisk metod erhölls ett resultat som visar att problem med lagens praktiska tillämpning kan uppstå till följd av svagheter och brister i lagstiftningen. Otydlighet i lagens formuleringar kan leda till feltolkningar och för vissa speciella förfaranden saknas bestämmelser i lagen. Ett stort problem är även att lagens bestämmelser förbises i vissa fall, vilket kan leda till att förvaltningen inte alltid sker efter lagens föreskrifter. Vissa av problemen kan delvis lösas om lagen och övriga rättskällor studeras mer ingående. För att undvika framtida missförstånd är det ändå bra om lagen förtydligas i dessa hänseenden.

    För att lösa dessa problem behöver ändringar i lagen företas. Det kan till exempel vara ändring av enstaka ord men även omformuleringar och tillägg i vissa paragrafer. Denna studie redovisar utöver resultatet förslag till ändringar för ett urval av de paragrafer som framkom under arbetets gång. Vidare studier och utredningar bör företas för att leda till ändringar i lagstiftningen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lagen om förvaltning av samfälligheter: Problem med lagens praktiska tillämpning och förslag till förbättringar
  • 114.
    Jonsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Eriksson, Pernilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Statisk deformationsmätning med fotobaserad skanning: Utförd med icke-professionella digitalkameror2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Till följd av den utveckling som skett hos digitalkameror och programvaror för bildbehandling de senaste åren har intresset för fotobaserad skanning (FBS) vuxit. I denna studie utvärderades FBS som ett alternativ till terrester laserskanning (TLS) för statisk deformationsmätning och relaterade till kavitationsskador på vattenturbinkolvar där volym och maxdjup mäts. En stor del av syftet var att det skulle göras med simpla förutsättningar så att metoden blir enkel att utföra och tillämpbar framförallt i industrimiljöer. Simulerade deformationer skapades på en bräda i trä med en plan omgivande yta och på en boll i kork för att också undersöka en välvd yta.

    Fotograferingen utfördes med icke-professionella kameror, en digitalkamera och en smartphonekamera. Objekten som undersöktes hade en matt textur, bilderna togs med stor övertäckning (80–100%) och ljusförhållandena var goda för att undvika skuggning och blänk i bilderna. Det som utvärderades i studien var hur många kodade markörer som bör användas som konnektionspunkter för att förbättra bildmatchningen, optimalt antal skalstockar för skalsättning och vilken kameramodell och självkalibreringsmodell som gav den lägsta mätosäkerheten. Bildmatchningen och skapandet av 3D modellerna utfördes i programvaran Agisoft Photoscan. Analysen av modellerna utfördes i programvarorna 3DReshaper och CloudCompare. Resultaten utvärderades mot en skannad referensmodell framtagen med en ROMER Absolute Arm som har möjlighet att uppvisa mätosäkerheter på hundradels mm och kunde därmed anses som “sant” värde i denna studie.

    Resultatet visade att de kodade markörerna inte var nödvändiga som konnektionspunkter för bildmatchningen. Det visade även att oavsett kamera, självkalibreringsmodell och antal skalstockar (4, 3 & 2) låg alla modeller under den tillåtna avvikelsen i volym och maxdjup som normen för kavitationsskador på vattenturbinkolvar föreskriver (IEC 60609-1, från Swedish Standards Institute). Normen anger att mätosäkerheten på metoden som används inte får överskrida ±15% från det sanna värdet. Den här metoden har här visat sig vara tillämpbar och kan ersätta TLS för dokumentation och avgjutning för uppmätning av statiska deformationer när kraven på en relativ mätosäkerhet är ±5% av det sanna värdet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 115.
    Jonsson, Clara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Rasmunds, Carl
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Delägarförvaltning av samfällighet: En studie om förvaltningsmetodens problem och förslag till förbättringar2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att en fastighet ska kunna fungera ändamålsenligt krävs ibland att mark tas i anspråk utanför den egna fastighetens gräns. Exempelvis kan detta handla om en väg som upplåtits på grannens fastighet för att knyta an den egna fastigheten med det allmänna vägnätet. Det finns idag i Sverige ett flertal olika sätt att tillgodose detta behov av gemensam mark. Gäller behovet för ett flertal fastigheter kan det med fördel lösas genom att bilda en samfällighet/gemensamhetsanläggning. Förvaltning av dessa går att lösa på två sätt – delägarförvaltning där alla beslut tas gemensamt av samtliga delägare och föreningsförvaltning där en samfällighetsförening bildas med styrelse och stadgar. Oenigheter inom en delägarförvaltning går idag att lösa genom att hålla delägarsammanträde, där en sammanträdesledare förordnas och röstning sker med antingen enkel eller kvalificerad majoritet beroende på frågans natur.

    Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur väl förvaltning av samfälligheter genom delägarförvaltning fungerar, om det finns skillnader inom Sverige och hur förvaltningsmetoden kan förbättras med avseende på tvister.

    För att uppfylla syftet gjordes en studie av litteratur och lagar inom ämnet, en enkätundersökning som riktades mot Lantmäterimyndigheten och en intervjuundersökning riktad till delägare i samfällighet/gemensamhetsanläggning förvaltad genom delägarförvaltning.

    Resultatet av undersökningarna visar att den absolut vanligaste anledningen till problem inom delägarförvaltningar är kravet på total enighet i samband med beslutsfattning. Det framkom också att användandet av delägarsammanträden vid oenigheter inom delägarförvaltningar är ovanligt över hela landet. Ett förslag på alternativ till delägarsammanträde var att genom lottning kunna lösa oenigheter gällande förvaltningsfrågor som handlade om mindre summor pengar. Ett annat förslag var att förbättra informationen från Lantmäterimyndigheten till fastighetsägare gällande förvaltningsmetoderna. Detta för att förhindra att komplicerade samfälligheter/gemensamhetsanläggningar missköts på grund av att en olämplig förvaltningsmetod använts. Ytterligare ett förslag var att utöver förbättrad information även införa en regel som förhindrar att delägarförvaltning används när den är direkt olämpligt. Slutligen utreddes möjligheten att upprätta ett register över samtliga delägarförvaltningar undersöktes men avfärdades eftersom det inte ansågs att nyttan med detta stod i proportion till kostnaden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 116.
    Jonsson, Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Bristfälligt formulerade anläggningsbeslut för gemensamhetsanläggningar med ändamålet väg2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Två eller flera fastigheter med ett gemensamt behov kan tillsammans bilda en gemensamhetsanläggning. En gemensamhetsanläggning bildas vid en lantmäteriförrättning och vid förrättningen meddelas ett anläggningsbeslut. Anläggningsbeslutet reglerar bland annat gemensamhetsanläggningens utförande och drift. Syftet med den här studien är att undersöka de problem som kan leda till att anläggningsbeslut för gemensamhetsanläggningar med ändamålet väg blir bristfälligt formulerat. Studien ämnar också komma med förslag på hur ett anläggningsbeslut bör formuleras för att inte upplevas som bristfälligt.

    För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ studie med två olika metoder genomförts. Intervjuer har genomförts för att samla in priviligierad information från erfarna lantmätare. Intervjuerna kompletterades med en granskning av förrättningsakter från anläggningsförrättningar. Resultatet visar på flera svårigheter i arbetsgången fram till ett anläggningsbeslut. Bland annat framtagandet av dokumentation, sätta rätt standard på vägen samt hitta rätt utredningsnivå upplevs ibland som problematiskt.

    Analys av resultatet har lett fram till slutsatsen att de flesta problem med själva anläggningsbesluten kan härledas till utformningen av karta och beskrivning. Vidare fastslås att det är viktigt för ett lyckat anläggningsbeslut att hitta rätt utredningsnivå. Vad som ska utredas varierar från fall till fall och erfarenhet är en viktig faktor vid dessa avvägningar. För att dokumentera de rådande förhållandena vid förrättningstillfället föreslås använde av drönare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 117.
    Jonsson Ross, Jonathan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik.
    Ahlskog, Sandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik.
    Tvärkraftskapacitet i förstärkt limträ2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks det om tvärkraftskapaciteten hos limträ går att förstärka. En litteraturstudie har genomförts för att få kunskap om tidigare forskning inom området. Det konstaterades att ingen tidigare forskning finns där tvärkraftskapaciteten hos limträ förstärks.

    Sadelbalken karakteriseras med hög utnyttjandegrad för tvärkraft och låg utnyttjandegrad för moment. En förstärkning hos dessa balkar kan innebära att de får en jämnare fördelning av utnyttjandegrad för tvärkraft och moment. Vilket skulle betyda att mindre dimensioner kan användas och således mindre material.

    I denna uppsats undersöks en förstärkningsmetod där träribbor med en annan fiberriktning har limmats på provbitar. Dessa provbitar fästs i en rigg som sedan belastas i en provtryckningsmaskin.

    Förstärkningen visar på en ökning av tvärkraftskapaciteten med ca 11 %. I samtliga provbitar i den förstärkta serien gick brottet i limningen mellan provbit och förstärkning och inte i förstärkningen i sig. Med ett annat lim med högre vidhäftningsförmåga hade ökningen kunnat vara högre. Vilket medför att alternativa förstärkningsmetoder kan vara att föredra. Detta arbete utgör en grund för framtida studier inom området och ger även förslag på alternativa förstärkningsmetoder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 118.
    Jouybari, Arash
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Amiri, Hadi
    School of Engineering Science, College of Engineering, University of Tehran, Iran.
    Ardalan, Alireza A.
    School of Surveying and Geomatics Engineering, University of Tehran, Iran.
    Zahraee, Niloofar K.
    School of Surveying and Geomatics Engineering, University of Tehran, Iran.
    Methods comparison for attitude determination of a lightweight buoy by raw data of IMU2019Ingår i: Measurement, ISSN 0263-2241, E-ISSN 1873-412X, Vol. 135, s. 348-354Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Today, one of the most important issues is the determination of instantaneous sea level and distinguishing the Tsunami by floating buoy in the ocean. Usually, gyroscopes are used to measure the angular velocity of a buoy. On the other hand, considering the advancement of various technologies in the field of precise accelerometers, make it possible to use these kinds of sensors for navigation purpose. In this research, stable and optimal methods for determining the orientation of a moving buoy is presented using a combination of the gyroscope, accelerometers, and magnetic sensors data. In order to prove the effectiveness of the proposed methods, the raw data were collected from accelerometers, gyroscopes, and magnetometers of (Xsens MTI-G-700) mounted on a Buoy in coastal waters of Kish Island, Iran. Then, by using the proposed methods, the Euler angles of the buoy are determined, while the Euler angles are derived from the Xsens sensor we are considered as a reference. Based on the results, RMSD for Madgwick algorithm are 0.57° 0.37° and 0.50° for Mahony algorithm are 0.56° 0.37° and 0.50° and finally for Complementary algorithm is 0.63° 0.26° and 2.38° which these values are for roll, pitch, and yaw angles respectively. Thus Mahony algorithm for determining roll and yaw Euler angles is more accurate than other algorithms; however, this differences is negligible compared to the Madgwick algorithm. The Complementary algorithm is less accurate than the other two algorithms, especially for determining the yaw angle of the buoy.

  • 119.
    Järling, Kristine
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Klassificering av markanvändning och markägande enligt Land Administration Domain Model, LADM: En fallstudie i Valbo, Gävle2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att analysera en del av en modell som beskriver relationer vid markanvändning och markägande. Modellen är både internationell och svensk standard och heter The Land Administration Domain Model (LADM), på svenska Modell för markanvändning och markägande (LADM). Modellen beskriver hur en fysisk eller juridisk person, fastighet eller samfälld mark påverkas av lagar, myndighetsutövning och avtal inom en registrerbar enhet, som en fastighet eller samfälld mark. En del av modellen har analyserats genom att använda metoden fallstudie i Valbo, Gävle. 

    Studien har avgränsats till att undersöka den del som beskriver markanvändning och markägande som tar sig uttryck som detaljplaner, områdesbestämmelser, fastighetsregistret och digitalt tillgängliga förrättningsakter. Informationen har tolkats enligt modellens rättigheter, restriktioner och skyldigheter (RRR), vilket ger en mer detaljerad beskrivning hur lagar, myndighetsutövning och avtal påverkar en fastighet eller person, mer än förmån och belastning. Vad författaren känner till har inte modellen tillämpats i Sverige tidigare, trots att den varit svensk standard sedan år 2012. 

    Studien visar att LADM fyller ett tomrum vid beskrivning av markanvändning och markägande, då den fokuserar på att beskriva relationer mellan fastigheter och personer. Insamlingen av fastighetsinformation kan ske gränsöverskridande och därmed skapar modellen en överblick av vad som finns inom ett område. Det skapar möjligheten att se när information finns upprepad hos olika register och när information uteblivit. LADM har kapacitet att samla den information som finns inom markanvändning och markägande. Genom att samla information till ett system skapas en översikt och ger bättre förutsättningar för myndighetsutövning eller invånare att identifiera vilka påverkande faktorer som finns inom ett geografiskt område.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 120.
    Jönsson, Ann-Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Stadsodling som verktyg för social hållbarhet: En fallstudie över pallkrageodlingar i Gävle2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Urbaniseringen världen över ökar och allt fler människor flyttar in till städerna. Samtidigt ökar också kraven på att tillgodose alla dessa människor behov. Hållbar utveckling består av tre dimensioner: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet (WCED, 1987). Social hållbarhet handlar om social jämlikhet och innefattar bland annat begreppen socialt kapital och social sammanhållning (Dempsey et al., 2009). I denna uppsats undersöks det om stadsodling kan fungera som ett verktyg för att uppnå social hållbarhet i städer. En fallstudie utfördes i Gävle där fyra pallkrageodlingsprojekt undersöktes genom en kombination av olika metoder: intervjuer, enkäter och observationsanalyser. Resultatet visar att stadsodling är ett verktyg för att skapa nya kontakter och integration mellan olika människor men resultatet visar också att det är svårt att påvisa positiva effekter på miljön runt odlingarna samt om odlingarna kan bidra till att en ökad känsla av stolthet för sitt bostadsområde. En annan effekt av stadsodling är den ekologiska dimensionen, en stor andel av odlarna anser att den viktigaste drivkraften till att odla är att kunna odla egna giftfria råvaror och att kunna bidra till biologisk mångfald i urban miljö. Resultatet visar även att de vanligaste negativa effekterna av stadsodling är stöld och vandalisering av odlingarna. För att uppnå social hållbarhet i städer verkar stadsodling kunna fungera som ett bra verktyg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 121.
    Karlsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Energieffektiv samhällsplanering med hjälp av multikriterieanalys: Fallstudie i Ovanåkers kommun2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samhällsplanering kan ha en avgörande roll på skapandet av en mer hållbar utveckling vilket gör att klimat- och miljöaspekter hamnar i allt större fokus. För att planarbetet ska kunna ta hänsyn till aspekter rörande dessa ämnen så krävs det kunskap om vilka aspekter som är viktiga samt hur de kan implementeras i planarbetet.

    Geografiska informationssystem (GIS) används i allt större utsträckning av samhällsplanerare eftersom det är ett tidseffektivt sätt att hantera stora mängder geografisk data av varierande karaktär. En allt större del av befolkningen bor i urbana miljöer, vilket gör att mark som är tillgänglig för exploatering minskar. För att på bästa sätt hushålla med dessa resurser bör analyser av en rad olika aspekter vägas mot varandra och på så sätt komma fram till vad som är mest lämpligt för ett specifikt markområde. Med GIS och metoden multikriterieanalys (MKA) kan analyser av detta slag göras på ett effektivt sätt och bidra till skapande av en mer energieffektiv samhällsplanering.

    I denna studie som är en del av ett projekt som initierats av Ovanåkers kommun användes MKA för att lokalisera platser lämpliga för antingen bostäder eller industriverksamhet. Detta gjordes utifrån ett energieffektiviseringperspektiv med en rad olika kriterier som anses bidra till minskad energikonsumtion. Med hjälp av intervjuer med planerare på kommunen och Energimyndigheten rangordnades kriterierna utifrån vilket betydelse de ansågs ha för analysens syfte. Dessa rangordningar låg till grund för de viktuppsättningar som togs fram.

    Resultatet visar att skillnader i rangordningen påverkar vilka områden som anses lämpliga i viss utsträckningen. Trots dessa skillnader finns ett tydligt mönster där industrier anses mest lämpliga i utkanten av samhällen och bostäder mer lämpliga i de centrala delarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 122.
    Karlsson, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Friberg, Kalle
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Kvalitetskontroll av en 3D-modells ärdvda georeferering: Med hjälp av crowdsourcing för insamling av data2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Städer och infrastruktur är i ständig utveckling och arbetet att uppdatera befintlig och äldre data blir ett mödosamt och dyrt arbete. Lantmäteriet undersöker möjligheter att effektivisera samhällsprocessen med hjälp av 3D-data. Det är framförallt en lösning på en mer effektiv detaljplanering och byggprocess som önskas.

    Vi föreslår en metod där en äldre georeferering hos en 3D-modell utnyttjas för att uppdatera modellen med nytt objekt. Detta betyder att georefereringen ärvs från det äldre objektet. Syftet med studien är att utföra tester och avgöra om lägesosäkerhet som Lantmäteriet ställer som krav vid utförande av detaljmätning ka nuppnås. Kommer det nya objektet att ärva den äldre georefereringen, och vilken avvikelse går det att uppnå i relation mellan nytt objekt och äldre modell? Det nya objektet fotograferas med olika kameror för att simulera en imaginär men realistisk situation, där bilder har samlats in genom crowdsourcing och microtasks.

    En modell skapades över hus 45 Högskolan Gävle med hjälp av äldre bilder som fotograferats med en UAS. Fotograferingen skedde på 70 m flyghöjd, där även snedbilder har tagits med en lägre flyghöjd runt byggnaden. I programmet Agisoft PhotoScan användes bilderna för att skapa 3D-punktmoln och 3D-bildmodeller. Studien visar att nya objekt kan ärva georeferering från en äldre modell. Ett snitt från båda hörnen visar ett resultat över testmätningar visar en sammanlagd avvikelse i plan på 0,051 m och 0,041 m i höjd. Lantmäteriet ställer krav för detaljmätning med fyra standardnivåer. Där standardnivå 2 har som krav att en lägesosäkerhet på som mest 0,1 m ska kunna garanteras, en nivå som används för kommunaldetaljplanering och vid detaljplanering av tätort.

    Två olika tekniker används för att utföra mätningar, direkt i 3D-bildsmodell och direkt i 3D-punktmoln, mätningarna utförs även i 2D och i 3D. Det stora problemet med metoden är arbetstiden är väldigt stor, och att Agisoft PhotoScan har begränsningar och direkta problem när det ska användas för att utföra mätningar i en 3D-bildmodell.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 123.
    Keenan, Amanda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Bogren, Hampus
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Utvärdering av möjligheten att använda fotobaserad skanning för deformationsmätningar2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Geodetiska deformationsmätningar utförs med antingen punktbaserade metoder som t.ex. mätning med totalstation, avvägningsinstrument och GNSS-mottagare eller ytbaserat med exempelvis terrester laserskanning (TLS). I den här rapporten föreslås ett nytt, billigare, alternativ för ytbaserad mätning av deformationer som sedan utvärderas och jämförs med TLS. Den nya metoden kallas fotobaserad skanning (FBS) och baseras på digital bildmatchning genom vilken tredimensionella punktmoln kan skapas. Deformationer simulerades på ett testobjekt (en spånskiva) som sedan mättes in med både FBS och TLS. För FBS användes en digitalkamera Nikon D7000 och för TLS en laserskanner Leica ScanStation C10. Efterbehandling av data skedde i programvarorna PhotoModeler Scanner och Leica Cyclone 7.3.  Plan anpassades till punktmolnen och deformationerna analyserades. Resultaten för FBS i den här studien stämmer bra överrens med en del tidigare studier. I det andra experimentet (FBS2) är avvikelserna från de kända deformationerna är mindre än 5 mm och hypotesprövning från visar att alla utom en av de simulerade deformationerna kan upptäckas. TLS presterade dock ännu bättre, alla avvikelser är mindre än 1 mm och enligt hypotesprövningen kan alla deformationer upptäckas. För att få FBS att ge bäst resultat finns dock vissa faktorer som behöver tas hänsyn till, den viktigaste bedöms i denna studie vara kamerans riktning mot objektet. Avslutningsvis kan det konstateras att FBS har stor potential inom deformationsmätning men att vidare studier krävs för att utreda en del frågor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 124.
    Kellner, Victor
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Avstyckning utan rätt till väg2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom en fastighetsbildningsförrättning prövar Lantmäteriet om en fastighet är lämplig och kan bildas. För att avstycka en fastighet för bostadsändamål stadgas i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen att den tilltänkta fastigheten ska ha tillgång till behövliga vägar utanför sitt område. I propositionen till fastighetsbildningslagen diskuterades om rätt till väg skulle vara ett uttryckligt krav för alla fastigheter, men man valde istället dagens formulering. Detta får till följd att det för fastigheter förekommer situationer med praktiskt nyttjande av väg utan en formell rättighet. Studiens forskningsfrågor är följande:

    • I vilka situationer förekommer avstyckning utan att formell rätt till väg bildas?

    • Vilka är skälen till att rätt till väg inte formaliseras vid avstyckning?

    • Hur bör frågan om rätt till väg handläggas vid avstyckning?

      Studiens syfte är att kunna resultera i en rättssäkrare handläggning, lämpligare fastigheter, en effektivare samverkan mellan fastigheter och ett lämpligare fastighetssystem. För att besvara frågeställningarna har intervjuer genomförts med yrkesverksamma förrättningslantmätare, och representanter för Riksförbundet enskilda vägar (REV).

      I studien framkommer något förenklat att de situationer då man inte bildar en rättighet för befintlig väg är då det upplevs vara försvårande, fördyrande och försenande samt att tillgången till väg kan antas föreligga även utan en formell rättighet. Det förutsätter också att förrättningslantmätaren och sakägaren är överens om tillvägagångssättet. Situationerna kan t ex vara att vägen löper över en samfällighet, vägen utgör en inaktuell gemensamhetsanläggning, en ansökan om anläggningsförrättning redan kommit in, det finns en fungerande informell organisation eller att kommunen frivilligt efter avtal sköter den enskilda vägen.

      Hur handläggningen praktiskt sker finns det olika individuella skillnader i. Vad som är rätt eller fel är svårbedömt då rättsläget är oklart. Riktlinjer för den juridiska bedömningen är i skrivande stund på väg att arbetas fram av ett specialistnätverk inom det statliga Lantmäteriet för att kunna bidra med stöd och resultera i en mer enhetlig rättstillämpning. Den nuvarande lagstiftning bedöms ändamålsenlig och tillåtande men ansvarsförhållandet bör klargöras samt riktlinjer för handläggningen utarbetas. Förslagsvis bör riktlinjer upprättas för hur fastighetsägare som sedan tidigare nyttjar den befintliga vägen ska hanteras och informeras. Avslutningsvis ska inte förglömmas att förrättningen endast utgör första instans i fastighetsbildningsmål och att förrättningsförfarandet enligt förarbetena inte kan krävas ska fattas med fullständig information. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 125.
    Khalil, Norinne
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Mattsson, Kajsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Fatsighetsindelningsbestämmelser i äldre och gällande lagstiftning: En jämförelsestudie avseende upphävande, ändring och bildande av fastighetsindelningsbestämmelser.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta forskningsförslag är en jämförelse kring hur fastighetsindelningsbestämmelser används i gällande lagstiftning samt äldre lagstiftning. Fastighetsindelningsbestämmelser har i tidigare lagstiftning skapats genom tomtindelningar (byggnadslagen SFS 1947:763) och som fastighetsplaner (äldre plan-och bygglagen SFS 1987:10). Idag gäller även de äldre bestämmelserna som fastighetsindelningsbestämmelser genom plan-och bygglagen (SFS 2010:900). Numera skapas fastighetsindelningsbestämmelser i detaljplaner. Befintliga fastighetsindelningsbestämmelser skapar idag problem när fastighetsägare vill göra avstyckningar som inte stämmer överens med fastighetsindelningen i detaljplanen eller i äldre tomtindelningar och fastighetsplaner. Idag behöver bestämmelserna upphävas i en planprocess med förenklat förfarande. Detta är en relativt omfattande process som är ekonomisk kännbar för den som vill göra avstyckningen. I forskningsförslaget kommer intervjuer ske med personal i kommunal verksamhet som förhoppningsvis har erfarenhet av hur bildande och upphävande av fastighetsindelningsbestämmelser har skett enligt äldre och nuvarande lagstiftning. Resultatet kan ge information om vad som idag fungerar bra och dåligt och om hur arbetet eventuellt kan förbättras. Det är viktigt ur avstycknings synpunkt att fastighetsindelningsbestämmelserna kan upphävas på ett enkelt sätt. När det sker så möjliggörs det för nya bostäder i redan bebyggda områden. I och med detta kan befintlig infrastruktur användas där både ny-och äldre bebyggelse kan kombineras i samband med att fler människor får chansen att bo i trygga miljöer i centrala lägen. Ur ekonomisk synpunkt är detta en vinst.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 126.
    Kitsakis, Dimitrios
    et al.
    School of Rural and Surveying Engineeriing, National Technical University of Athens, Athens, Greece.
    Paasch, Jesper M.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS. The Swedish mapping, cadastral and land registration authority, Gävle, Sweden.
    Paulsson, Jenny
    Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden.
    Navratil, Gerhard
    Department for Geodesy and Geoinformation, Technical Unviersity Vienna, Vienna, Austria.
    Vučić, Nikola
    Department for Administrative and Professional Supervision, The State Geodetic Administration of the Republic of Croatia, Zagrec, Croatia.
    Karabin, Marcin
    Department of Cadastre and Land Management, Faculty of Geodesy and Cartography, Warsaw University of Technology, Warsaw, Poland.
    El-Mekawy, Mohamed
    Department of Computer and Systems Sciences, Stockholm University, Kista, Stockholm, Sweden.
    Koeva, Mila
    Department of Urban and Regional Planning, ITC FAcultu, University of Twente, Enschede, The Netherlands.
    Janečka, Karel
    Geomatics, University of West Bohemia, Pilsen, Czech Republic.
    Erba, Diego
    Faculty of Engineering and Hydric Sciences, National University of Litoral, Santa Fe, Argentina.
    Alberdi, Ramiro
    Faculty of Engineering and Hydrics Sciences, National University of Catamarca, Santa Fe, Argentina.
    Kalantari, Mohsen
    Centre for SDIs and Land Administration (CSDILA), Department of Infrastructure Engineering, University of Melbourne, Australia.
    Yang, Zhixuan
    School of Investment and Construction Management, Dongbei University of Finance and Economics, Dalian, Liaoning, China.
    Pouliot, Jacynthe
    Department of Geomatics Sciences, Laval University, Québec, Canada.
    Roy, Francis
    Department of Geomatics Sciences, Laval University, Québec, Canada.
    Montero, Monica
    Provincia de Heredia, Costa Rica.
    Alvarado, Adrian
    Alajuela, Costa Rica.
    Karki, Sudarshan
    Department of Natural Resource and Mines, Queensland Government, Brisbande, Australia.
    Chapter 1. Legal Foundations2018Ingår i: Best Practices 3D Cadastres - Extended version / [ed] Peter van Oosterom, Copenhagen, Denmark: International Federation of Surveyors , 2018, s. 1-66Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The concepts of three-dimensional (3D) real property have been the subject of increased interest in land use management and research since the late ‘90s.Literature provides various examples of extensive research towards 3D Cadastres as well as those that are alreadyimplementing3D cadastral systems. However, in most countries the legal aspects of 3D real property and its incorporation into 3D cadastral systems have not been so rigorously examined.This paper compares and discusses 3D property concepts in 15 cadastral jurisdictions, based on the authors’ national experience, covering Europe, North and Latin America, Middle East and Australia. Each of the legal system in these cadastral jurisdiction arebased on different origins of Civil Law, including German, Napoleonic and Scandinavian Civil Law, which can prove useful to research in other Civil Law jurisdictions interested in introducing 3D cadastral systems. These jurisdictionsare atdifferent stages of introducing and implementing a 3D cadastral system.This contributesto the detection of the 3D real property concepts that apply as well as deficiencies that prohibit introduction of 3D cadastral systems,whilehighlighting challenges that may have not yet surfacedin individual jurisdictions. This paper aims to present the different legal concepts regarding 3D real property in the examined countries, focusing on the characteristic features of cadastral objects described as 3D within each country’s legal and cadastral framework. The analysis of the case studies revealed that the countries are on different stages of 3D Cadastralimplementation, starting from countries with operational 3D cadastral systems, to others where there is yet no interest in introducing a 3D cadastral system.This paper presents the nature of 3D cadastral objects in each country, as well as differences in the regulatory framework regarding definition, description and registration. The paper continues the legal workshop discussions of the 4th International Workshop on 3D Cadastres in Dubai 2014 by analysing the legal concepts of 3D cadastres in the above-mentioned countries. The outcome is an overview and discussion of existing concepts of 3D property describing their similarities and differences in use, focusing on the legal framework of 3D cadastres. The article concludes by presenting a possible way forward and identifies what further research is needed which can be used to draft national and international research proposals and form legislative amendments towards introduction of national 3D cadastral systems.

  • 127.
    Kitsakis, Dimitrios
    et al.
    School of Rural and Surveying Engineeriing, National Technical University of Athens, Athens, Greece.
    Paasch, Jesper M.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS. The Swedish mapping, cadastral and land registration authority, Gävle, Sweden.
    Paulsson, Jenny
    Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden.
    Navratil, Gerhard
    Department for Geodesy and Geoinformation, Technical Unviersity Vienna, Vienna, Austria.
    Vučić, Nikola
    Department for Administrative and Professional Supervision, The State Geodetic Administration of the Republic of Croatia, Zagrec, Croatia.
    Karabin, Marcin
    Department of Cadastre and Land Management, Faculty of Geodesy and Cartography, Warsaw University of Technology, Warsaw, Poland.
    El-Mekawy, Mohamed
    Department of Computer and Systems Sciences, Stockholm University, Kista, Stockholm, Sweden.
    Koeva, Mila
    Department of Urban and Regional Planning, ITC FAcultu, University of Twente, Enschede, The Netherlands.
    Janečka, Karel
    Geomatics, University of West Bohemia, Pilsen, Czech Republic.
    Erba, Diego
    Faculty of Engineering and Hydric Sciences, National University of Litoral, Santa Fe, Argentina.
    Alberdi, Ramiro
    Faculty of Engineering and Hydrics Sciences, National University of Catamarca, Santa Fe, Argentina.
    Kalantari, Mohsen
    Centre for SDIs and Land Administration (CSDILA), Department of Infrastructure Engineering, University of Melbourne, Australia.
    Yang, Zhixuan
    School of Investment and Construction Management, Dongbei University of Finance and Economics, Dalian, Liaoning, China.
    Pouliot, Jacynthe
    Department of Geomatics Sciences, Laval University, Québec, Canada.
    Roy, Francis
    Department of Geomatics Sciences, Laval University, Québec, Canada.
    Montero, Monica
    Provincia de Heredia, Costa Rica.
    Alvarado, Adrian
    Alajuela, Costa Rica.
    Karki, Sudarshan
    Department of Natural Resource and Mines, Queensland Government, Brisbande, Australia.
    Chapter 1. Legal Foundations2018Ingår i: Best Practices 3D Cadastres - Printed version / [ed] Peter van Oosterom, Copenhagen, Denmark: International Federation of Surveyors , 2018, s. 1-18Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The concepts of three-dimensional (3D) real property have been the subject of increasedinterest in land use management and research since the late ‘90s while literatureprovides various examples of extensive research towards 3D Cadastres as well asalready implementing 3D cadastral systems. However, in most countries the legal aspectsof 3D real property and its incorporation into 3D cadastral systems have not beenso rigorously examined.This chapter compares and discusses 3D property concepts in fifteen selected countries,based on the authors’ national experience, covering Europe, North and LatinAmerica, Middle East and Australia.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 128.
    Kordi, Maryam
    et al.
    National University of Ireland, National Centre for Geocomputation.
    Brandt, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad/GIS-Institutet.
    Effects of increasing fuzziness on analytic hierarchy process for spatial multicriteria decision analysis2012Ingår i: Computers, Environment and Urban Systems, ISSN 0198-9715, E-ISSN 1873-7587, Vol. 36, nr 1, s. 43-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Multicriteria decision analysis (MCDA) involves techniques which relatively recently have received great increase in interest for their capabilities of solving spatial decision problems. One of the most frequently used techniques of MCDA is Analytic Hierarchy Process (AHP). In the AHP, decision-makers make pairwise comparisons between different criteria to obtain values of their relative importance. The AHP initially only dealt with crisp numbers or exact values in the pairwise comparisons, but later it has been modified and adapted to also consider fuzzy values. It is necessary to empirically validate the ability of the fuzzified AHP for solving spatial problems. Further, the effects of different levels of fuzzification on the method have to be studied. In the context of a hypothetical GIS-based decision-making problem of locating a dam in Costa Rica using real-world data, this paper illustrates and compares the effects of increasing levels of uncertainty exemplified through different levels of fuzzification of the AHP. Practical comparison of the methods in this work, in accordance with the theoretical research, revealed that by increasing the level of uncertainty or fuzziness in the fuzzy AHP, differences between results of the conventional and fuzzy AHPs become more significant. These differences in the results of the methods may affect the final decisions in decision-making processes. This study concludes that the AHP is sensitive to the level of fuzzification and decision-makers should be aware of this sensitivity while using the fuzzy AHP. Furthermore, the methodology described may serve as a guideline on how to perform a sensitivity analysis in spatial MCDA. Depending on the character of criteria weights, i.e. the degree of fuzzification, and its impact on the results of a selected decision rule (e.g. AHP), the results from a fuzzy analysis may be used to produce sensitivity estimates for crisp AHP MCDA methods.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kordi_and_Brandt_Effects of increasing fuzziness on analytic hierarchy process for spatial multicriteria decision analysis
  • 129.
    Kumlin, Maja
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Redovisning av 3D-fastighetsbildning: En analys av nuvarande kravnivå och alternativ metod2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan 1 januari 2004 är det möjligt att om- och nybilda fastigheter som avgränsas i tre dimensioner; höjd, bredd och djup och som enligt fastighetsbildningslagen (FBL) definieras som tredimensionell fastighet (3D- fastighet). Trots det faktum att 3D-fastigheter innebär införandet av ytterligare en dimension i fastighetsbildningen gjordes dock få ändringar i FBL. En av ändringarna i FBL gällde utstakning och utmärkning av gränser. Sedan tidigare ska gräns som tillkommer genom fastighetsbildning utstakas och utmärkas i behövlig omfattning. År 2004 infördes att om utstakning/utmärkning lämpligen inte kan ske i en förrättning så ska gränserna beskrivas på den karta som upprättas eller i andra förrättningshandlingar. I och med att 3D-fastigheter sällan är kopplade till marken är förrättningshandlingarna de dokument där gränserna beskrivs. Redan vid införandet av 3D-fastighetsbildning diskuterades svårigheterna med gränsmarkering och redovisning och idag pågår en stor diskussion och flertalet utredningar världen över avseende redovisning av 3D- fastighetsbildningåtgärder. Idag redovisas de nya fastighetsgränserna vid 3D- fastighetsbildning i Sverige i karta, verbal beskrivning samt i ritningar. Allt i 2D, antingen i pappersformat eller PDF.

    Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka krav som idag ställs på redovisning av 3D-fastighetsbildning, analysera behovet av en mer standardiserad process samt redogöra för aktuella alternativa redovisningsmetoder. Fokus för studien ligger i förståeligheten och entydigheten i de förrättningsakter som bildas vid 3D-förrättningar. Till grund för studien ligger studier av lagtext, förrättningsakter, tidigare forskning och annan litteratur samt intervjuer. Resultatet visar att det finns ett behov av att förbättra förståeligheten i de förrättningsakter som bildas vid 3D- fastighetsbildning idag, främst ur ett framtida perspektiv. Samtliga respondenter vid intervjuer anser att akterna är förståeliga för förrättningslantmätare och sakägare idag men kan bli problematiskt när t.ex. en tredje part i framtiden behöver sätta sig in i de juridiska gränserna vid behov av exempelvis en ändring i gränsdragningen. Det saknas även en entydighet i framförallt de ritningar som ligger som underlag för gränserna. Studien har visat att införandet av 3D-modeller i förrättningshandlingarna samt en utveckling av de riktlinjer som finns för ritningar som underlag vid 3D-fastighetsbildning skulle öka förståeligheten av 3D-förrättningar och därmed kunna vara bidragande till en smidigare samhällsbyggnadsprocess.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 130.
    Kvist, Denise
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Strandskydd och samrådsrutiner med byggnadsnämnden vid fastighetsbildning2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Strandskyddslagstiftningen styr till stor del fastighetsbildningen inom strandskyddsområden. Lantmäterimyndigheten ska bland annat bedöma om strandskyddssyftena motverkas vid en fastighetsbildning inom strandskydd. I denna bedömning kan de samråda med kommunen.

    Denna studies syfte är att beskriva strandskyddslagarna och fastighetsbildning inom strandskyddsområden. Den ska även undersöka lantmäterimyndigheters samrådsrutiner gällande detta område för att komma fram till vilka rutiner som verkar lämpligast.

    Litteraturstudien inriktade sig först på vetenskapliga artiklar om allemansrätt och därefter på lagtexter, propositioner och andra vägledande texter om strandskydd. För att ta reda på hur olika lantmäterikontor samråder med kommunerna tillfrågades kontor om deras rutiner genom intervjuer per telefon samt via e-post.

    Litteraturstudien visade att strandskyddslagarna bland annat anger var strandskydd gäller, förbjudna åtgärder inom strandskyddsområden med vissa undantag, att skyddet ibland kan upphävas samt att länsstyrelsen får ge dispens från strandskyddet i vissa fall och kommunen i de övriga. Lagrummen anger särskilda skäl som måste uppfyllas för att kunna ge dispens, att strandskyddet i vissa fall kan upphävas genom landsbygdsutveckling i strandnära lägen, att en fri passage måste lämnas vid dispensgivning och att en tomtplatsanvisning ska ges samtidigt.

    När ett särskilt skäl för strandskyddsdispens eller upphävning av strandskydd är uppfyllt ska en bedömning av om allmänhetens tillgång till strandområdet hindras och av om påverkan på växt- och djurlivet kan accepteras göras för att kunna bevilja en dispensansökan.

    Om det finns en strandskyddsdispens behöver inte lantmäterimyndigheten göra en egen bedömning av om syftena motverkas vid en fastighetsbildning. Om det inte finns en dispens, till exempel på grund av att det handlar om en åtgärd som inte kräver dispens, måste bedömningen göras. Lantmäteriet har ett projekt som heter Enhetligt arbetssätt som ger ett förslag på en överenskommelse om samrådsrutiner.

    Svaren från kontoren visar att två kontor samråder i enlighet med förslaget på överenskommelse medan de andra avviker lite. Den vanligaste kontaktformen var genom e-post. Det var olika om en bedömning gjordes innan samråd och hur stor bedömning som gjordes efter att samråd skett.

    Tillvägagångssättet jag anser verkar lämpligast för när samråd bör ske stämmer med förslaget på överenskommelse. Lämpligaste formen för samråd verkar vara kontakt via e-post  kompletterat med något möte. I vissa okomplicerade fall kan det vara lämpligt med ett telefonsamråd. Förrättningslantmätaren bör göra en kort bedömning innan samrådet följt av en fortsatt bedömning när det inte blir ett nej från kommunen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 131.
    Lagerlöf, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    3D redovisning och visualisering av detaljplaner: Ett kommunalt perspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag, 2014, är det vanligt förekommande att med hjälp av digital 3D teknik visualisera stadsmodeller och byggandsmodeller. Utvecklingen av tekniken inom 3D går fort och har bl.a. fått konsekvensen att enskilda medborgare, företagare och organisationer ställer högre krav på tillgång till information. För en kommun är det viktigt att tillgängliggöra information framförallt inom planprocessen där presentationer av planförslag i 3D modeller kan vara till stor hjälp inför samråd. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förutsättningar för 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i digital miljö i Sverige utifrån ett kommunalt perspektiv.

     

    Målsättningen är att försöka identifiera problem och möjligheter med 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö. Arbetet bygger på frågeställningarna: (1) hur tillämpar kommunerna 3D redovisning av detaljplaner efter införande av ny lagstiftning gällande tredimensionell fastighetsbildning och Plan och bygglag i kommunal planprocess; (2) vilka förutsättningar behövs för att kommuner skall implementera 3D redovisning av detaljplaner; och, (3) vilka åtgärder/riktlinjer kan förbättra/förenkla och underlätta hanteringsprocessen av 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö.

     

    Inför arbetet gjordes en litteraturstudie där det framkom att exempelvis redovisning av rättigheter och tydlighetskravet för detaljplaner behöver utredas mer. Metoden för att få fram resultatet bygger dels på intervjuer med Boverket, Lantmäteriet, RIGES-projektet och kommuner samt en enkät som skickats ut till 40 slumpvis utvalda kommuner.Resultatet från enkätundersökningen delades in i teman som visar att kommuner anger tid, kompetens/kunskap, ekonomi, efterfrågan och politisk vilja/beslut som både hinder och förutsättningar för att implementera 3D detaljplaner. Kommunerna anger även att data och standarder är en viktig förutsättning. För att kunna fullfölja ett system där tredimensionella fastigheter och 3D detaljplaner ingår behövs bl.a. gemensamma överföringsformat, tydlighetskravet i Plan- och bygglag (PBL), gemensamma synsätt och standarder utredas mer. Resultatet visar även på att det finns stora skillnader mellan kommunerna när det gäller satsningen på 3D visualisering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 132.
    Landberg, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik.
    Van Kuijl, Frida
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik.
    Ångspärr: Överdimensionerad eller en nödvändighet?2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 133.
    Larsen, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Gruvberg, Markus
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Bild- och punktmolnsbaserad 3D-modellering: Från datainsamling till visualisering2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intresset för och användningen av 3D-modeller har de senaste åren haft en uppåtgående trend, samtidigt har teknikerna för att skapa dem blivit fler. Utöver krav på noggrannhet läggs även fokus på nytta och funktion, vilket bestämmer kostnad och detaljeringsgrad av 3D-modellen. I denna studie har tre 3D-modeller skapats och utvärderats, där modellernas noggrannhet och tiden det tog att skapa dem kontrollerades. De möjliga användningsområdena för de olika 3D-modellerna undersöktes genom litteraturstudie.

    Tre tillvägagångssätt har använts för att ta fram 3D-modeller av en byggnad. Kritererna för valet av byggnad var huvudsakligen att byggnaden skulle vara belägen i aktiv stadsmiljö, där de naturliga hindren skulle vara närvarande. Två modeller är bildbaserade, där den ena skapats i Agisoft Photoscan som till stor del utför justering och modellering automatiskt. Det andra bildbaserademodellen har tagits fram i Trimble Sketchup, där modellering är helt manuell med stöd av bilder tagna diagonalt mot byggnadshörn. För jämförelse med en mer traditionell metod har byggnaden också laserskannats för att sedan modelleras i Autodesk Revit.

    Byggnaden har kontrollmätts med totalstation där 62 referensmått valdes runtom byggnaden, både vertikala och horisontella. Dessa har använts som sanna värden i jämförelse med de tre 3D-modellerna. Modellerna utvärderas med hjälp av referensmåtten. Resultatet visar att modellen skapad genom laserskanning hade minst avvikelse jämfört med referensmåtten, däremot var modellen tätt följd av den bildbaserade modellen från Photoscan. Som väntat var modellen från Sketchup den med störst avvikelser från de sanna måtten, men presterade bättre än förväntat.

    Avseende tidsåtgång stod det klart att laserskanning med tillhörande modellering i Revit var den mest tidskrävande metoden, men även här var den tätt följd av modellen i Photoscan. Till skillnad från Revitmodellen så är modellering i Photoscan bestående av till största del oövervakade processer, vilket medger att operatören att kan utföra andra arbetsuppgifter under tiden. Med manuell bildmodellering var Sketchup den modell som upptog minst total tid, med kraftigt reducerad arbetstid både i fält och vid modellering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 134.
    Larsson, Johan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Stark, Marcus
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Utvärdering av lägesosäkerheter i ortofoton framtagna med hjälp av DJI Phantom 4 RTK2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flygfotografering med Unmanned Aircraft System (UAS) är i jämförelse med traditionell fotogrammetri effektivare, billigare och säkrare vilket har medfört att denna teknik föredras av många aktörer. Ett tidskrävande arbete som varit svårt att kringgå är att etablera flygsignaler på marken som används för att georeferera och kontrollera flygbilderna med. Under 2018 presenterade UAS-tillverkaren DJI sin nya quadcopter med integrerad Real-Time Kinematic (RTK)-modul. I samband med detta kan kontinuerliga och noggranna positioner levereras via Nätverks-RTK (NRTK) och behovet av markstödpunkter reduceras. I denna studie undersöktes lägesosäkerheterna i plan för ortofoton som framställdes med hjälp av en DJI Phantom 4 RTK där flygbilderna georefererades med begränsat antal eller utan markstödpunkter. Lägesosäkerheterna beräknades och kontrollerades enligt Handbok i mät- och kartfrågor (HMK) – Ortofoto, vilket är ett stöddokument inom ämnet. Vid framställning av ett ortofoto krävs även en digital terrängmodell (DTM) eller en digital ytmodell (Digital Surface Model, DSM) och kvaliteten av denna har stor inverkan på ortofotots kvalitet. I denna studie kontrollerades och utvärderades därför en del av den DSM som användes vid ortofotoframställning för respektive uppsättning enligt den tekniska specifikationen SIS-TS 21144:2016. Resultatet från studien visar att ett ortofoto går att framställas utan markstödpunkter och samtidigt klara kraven på specificerad lägesosäkerhet enligt HMK-standardnivå 3. Den sammanlagda lägesosäkerheten beräknades till 0,029 m vilket är 5 mm högre i jämförelse med ett ortofoto som baserats på traditionell georefereringsmetod, dvs. med markstödpunkter. Kravet på kvalitet i höjddata uppfylldes också för ortofotoframställning trots att en systematisk effekt i höjd uppkom. Denna effekt påverkade inte ortofotots koordinater i plan då standardosäkerheterna i höjd var låga. Resultatet visade att om två markstödpunkter adderades i vardera änden av området, kunde de systematiska effekterna i höjd minimeras och det var då möjligt att skapa en DSM som uppfyller kraven för detaljprojektering (noggrannhetsklass 1–3) enligt SIS-TS 21144:2016.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 135.
    Larsson, Thyra
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Hur påverkas vägsamfälligheter vid ändrade förhållanden?: en jämförelse av enskilda vägar i Sverige och Finland2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enskilda vägar förvaltas av annan än stat eller kommun, oftast utgör vägen en gemensamhetsanläggning där en samfällighetsförening har ansvaret. Enligt tidigare lagstiftning grundades vägsamfälligheter, dessa är idag likställda med samfällighetsföreningarna men många vägsamfälligheter använder fortfarande gamla andelstal. I vissa fall är dessa högst oskäliga, vilket lett till att vägsamfälligheten beslutat om nya andelstal utan Lantmäteriets medverkan. Detta kan leda till att uppgifter inte förs in i fastighetsregistret. Syftet med examensarbetet är att beskriva och analysera det svenska systemet rörande enskilda vägar och vägsamfälligheter ur ett internationellt perspektiv samt att undersöka vad medlemmar i dessa föreningar har för åsikter om både nuvarande och en eventuell förändring. Målet är att lämna förslag på ändringar.

     

    De metoder som använts är en litteraturstudie, intervjuer och en enkätundersökning. Litteraturstudien baserades främst på lagstiftning men kompletterades med intervjuer, förarbeten, vetenskapliga artiklar och böcker, för att få en heltäckande bakgrund samt att reda ut termer och begrepp. Enkäten skickades till medlemmar i samfällighetsföreningar inom Gävleborgs Län.

     

    Litteraturen och intervjuerna visar att det svenska systemet i grunden liknar det finska men att stora skillnader finns. Bland annat kan de finska väglagen besluta i många frågor utan inblandning av offentliga organ. Vidare att det svenska systemet bygger på gemensamt ägande vilket är ovanligt ur ett internationellt perspektiv. Från enkätundersökningen syns att en förändring är önskvärd. Det finns i dagsläget samfällighetsföreningar som själva ändrar sina andelstal eller som inte rapporterar in ändringar till fastighetsregistret. Detta beroende på kostnaderna och svårigheten i att involvera Lantmäteriet.

     

    Lantmäteriet brister i information till många samfällighetsföreningar, som därmed inte inser vikten av korrekta uppgifter i fastighetsregistret. Dock behövs en förändring, de svenska vägsamfälligheterna saknar de finska väglagens förmåga att anpassa sig, vilket kan leda till en oskälig kostnadsfördelning. Ett förslag på förändring vore att medlemmar beslutar om nya andelstal som måste godkännas av Lantmäteriet. Genom att minska förrättningslantmätarens arbetstid minskas även kostnaderna för samfällighetsföreningen. Därför vore ett annat alternativ att båda parter använder sig av datorer och Internet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 136.
    Leijon, Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Länsstyrelsens bevakning av allmänna intressen inom fastighetsbildning2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt Fastighetsbildningslagen 15 kap 8 § så ska länsstyrelsen bevaka allmänt intresse i lantmäteriförrättningar utanför detaljplanerat område. Detta sker genom att man granskar samtliga genomförda förrättningsakter från Lantmäteriet och överklagar om man anser att allmänt intresse inte i tillräcklig grad tillgodosetts. För att titta närmre på hur detta arbete fungerar och vilka allmänna intressen som leder till flest överklaganden så har en studie genomförts. Samtliga överklaganden mellan 2013-2018 har studerats och kategoriserats utifrån skälen till överklagande. För att begränsa studien valdes de fem norrländska länen, Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland samt Gävleborg. Som komplement till detta har även intervjuer med fyra handläggare vid länsstyrelserna intervjuats för att få deras syn på saken. Slutsatserna är att strandskyddet är det vanligaste skälet till överklagande med över hälften av de totala överklagandena. Det är också där man ser mest olika på bestämmelserna från Lantmäteriet och länsstyrelsens sida. Andra vanliga skäl till överklaganden är fastighetsbildning i strid mot varaktighetsvillkoret i Fastighetsbildningslagen 3 kap 1 §, förrättning som innebär olägenhet för lantbruket enligt Fastighetsbildningslagen 3 kap 6 § eller fastighetsbildning som inte möjliggör rationellt skogsbruk enligt Fastighetsbildningslagen 3 kap 7 §. Från intervjuerna med handläggare kan man konstatera att de flesta upplever att arbetet med granskning och överklaganden fungerar bra och att man upplever att länsstyrelsen och Lantmäteriet har ett bra samarbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 137.
    Levoshko, Ivan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Labba, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Kommunala tjänstemän och politikers attityder till översiktsplanen: En utvärdering av översiktsplanen som verktyg2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt svensk lagstiftning måste samtliga kommuner i Sverige ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen omfattar många aspekter och är det verktyget som ska vägleda den kommunala samhällsutvecklingen på ett hållbart sätt. Översiktsplanen är ett viktigt dokument eftersom det omfattar alla mark- och vattenområden i kommunen och används som underlag i beslutsfattande och senare planering. Syftet med denna studie har varit att analysera översiktsplanens roll i samhällsutvecklingen och dess påverkan. En kvantitativ metod används för att genomföra denna studie. Intervjuer och en litteraturstudie har varit grunden för en enkätundersökning. Enkäten har skickats ut till sakkunniga politiker och tjänstemän i svenska kommuner för att analysera och utvärdera uppfattningen om hur översiktsplanen bör fungera och användas. Översiktsplanen uppfattas som ett viktigt dokument och används ofta i kommunen av både tjänstemän och politiker. Översiktsplanen strävar efter att utveckla samhället hållbart, dock framgår det att sociala faktorer får minst utrymme eftersom att riktlinjerna är vaga. Det behövs bättre samordning och mer kunskap om planering och social hållbarhet för att översiktsplanen ska kunna vara ett definitivt verktyg för hållbar utveckling eller så måste det finnas en tydligare avgränsning för vilka delar översiktsplanen ska behandla. Uppfattningen om översiktsplanens tidshorisont är att den ska vara kortare (5-15 år) med utblick mot 50 år. Slutligen framkommer det att översiktsplanen skulle uppskattas med en tydligare teknisk inriktning för att kunna underlätta för plan- och byggprocessens kostnadsberäkningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 138.
    Libik Weki, Jessica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Olsson, Stefan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Fysisk förtätning och främjandet av social hållbarhet och jämställdhet: En gestaltningsstudie i Sandviken, Gävleborgs län2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fysisk förtätning är en strategi som i Sverige har fått ett stort genomslag. Städer har traditionellt i första hand vuxit utåt och tagit upp onödigt mycket mark och resurser i processen. I nutid har fysisk förtätning i stora drag blivit synonymt med den hållbara utvecklingen men har samtidigt stött på mycket kritik. Denna studie avser att undersöka hur fysisk förtätning kan bidra till att främja och implementera social hållbarhet och jämställdhet. 

    Syftet med studien är att skapa ett gestaltningsförslag som bidrar till att göra en plats i Sandvikens centrum mer levande och förstärka det stadsmässiga rummet. I kapitel 2.1 beskrivs närmare vad som i denna studie menas med stadsmässig rumslighet och social hållbarhet. Uppsatsen inleds med en djupgående litteraturstudie inom ämnet. Val av plats har skett genom ett platsbesök, en SWOT- analys och en kompletterande platsanalys. Inom ramen för uppsatsen har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tjänstemän brukats som utgångspunkt och kunskapskälla till gestaltningsförslaget. 

    Gestaltningsförslaget har utformats med fokus på sociala hållbarhetsfaktorer och element som främjar jämställdhet och följaktligen trygghet. Dessa är: kvarter i rutnät med korta avstånd, naturliga stråk, grönska, god genomströmning, lätt orientering, belysning, sittplatser, faciliteter och goda siktvägar. Faktorerna har använts i studien för att implementera och stärka jämställdhetsintegreringen inom fysisk förtätning. Förslaget framhåller en mångfunktionell markanvändning som möjliggör en mer dynamisk miljö för boende och besökare i området. Vidare föreslår studien nya bostäder och verksamheter tillsammans med ett nytt parkområde som skapar liv och rörelse. Social hållbarhet har i gestaltningsförslaget hanterats genom att främja sociala interaktioner och etableringen av fler mötesplatser. Detta har stärkts genom ny bebyggelse med blandade upplåtelseformer i kombination med nya verksamheter. Studien fortsätter med en diskussion som motiverar gestaltningsförslagets utformning och förfarande. Diskussionen avrundas med en avslutande metodkritik tillsammans med öppningar som behandlar fortsatta studier. Denna studie har därmed medverkat till framtagandet av en utformning i samband med fysisk förtätning som bidrar till aspekter lämpliga för främjandet av social hållbarhet och jämställdhet. Denna studie har därmed medverkat till en flexibel och dynamisk utformning, som syftar till att attrahera människor. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 139.
    Lim, Nancy Joy
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Sahlin, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Quantification, classification and mapping of spatial uncertainties of floods2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In flood modelling studies, spatial uncertainties may be visualised differently. This will rely on the characteristics of the information produced from the quantification method applied, which may vary depending on the type of model uncertainty taken into account. It is important to be able to characterise and generally classify the different types of spatial uncertainty information in hydraulic model results, because this can help determine how they can be best represented and visualised.

    In this paper, two methods of quantifying uncertainties were employed to derive uncertainty information. The first was ensemble-based modelling, which combined the results of 100 simulations considering the effects of the Digital Elevation Model (DEM) and Manning’s roughness coefficient to the model output. Each result from the individual model run was assessed on how likely it depicted the spatial extent of an observed flood event. Afterwards, the results were weighted and aggregated. In the second method, the most optimal output based on a series of calibrations from one-dimensional flood modelling was used and applied with the empirical disparity-distance equation to account for further errors brought about by the resolution of the underlying DEM and the slope. The equation was implemented with an algorithm that created uncertainty zones based on the 95% prediction confidence. The resulting information from the two quantification methods were then classified, discretised and visualised using different map types, visual variables, and overlay techniques.

    Based on these results, four types of uncertainty information for flood modelling were produced that can be classified according to the characteristics of the data they show: (1) diverging, which is distinguished by two opposing conditions (certain to be dry and flooded) and a middle condition (highly uncertain); (2) sequential, where values range from lowest (uncertain) to highest (certain); (3) multiple calibration results, which show simultaneously the flood extents produced using different parameters for comparative purposes; and, (4) inundation zones which identify areas that are both certain and uncertain to be flooded.

    The results from both diverging and sequential uncertainty information were presented as continuous and discrete data in choropleth and graduated symbol maps. The gradation from uncertain-to-certain conditions was displayed using lightest-to-darkest colour and/or smallest-to-largest point symbols. With certainty/uncertainty zone, the binary statuses were represented in choropleth maps as: (a) blue/red colours; (b) organised/disorganised arrangements; and, (c) fine/coarse grain textures. For multiple calibration results, isopleths maps were used with a combination of at least two visual variables (size, shape, colour) to emphasise the differences in the lines, and facilitate visual comparison of results.

    Furthermore, since giving geographic context to flood uncertainty is an important aspect in the visualisation, three types of overlay were considered: map pairs, sequential and bivariate representations. Sequential representation worked well for all map types. Bivariate maps, on the other hand, were best for uncertainty represented as [one-coloured] symbol, texture, arrangement and linear features, which do not obscure the information behind. The background map had also to be displayed with increased transparency to prevent its dominance over the uncertainty data. Map pairs were the most suitable for choropleth maps using fill colour in order to avoid problems caused by colour blending when two maps are overlain. 

    Classification of the uncertainty information facilitated the choice of data representation. Even when using other quantification methods, hydraulic modellers can adopt the suggested visualisation using similar characteristic data.  This can be an initial step in producing guidelines for flood uncertainty visualisation. Moreover, testing the effectiveness of these visualisations can be the next relevant step to see how the information is communicated, interpreted and used, e.g. in spatial planning, flood risk management and insurance policies.

  • 140.
    Lindahl, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Förberedelser för övergång till RH2000 i Leksand2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Leksands kommun behöver inventera sina höjdfixar eftersom ingen vet vilka som finns kvar i orubbat skick. I samband med inventeringen planerar kommunen att koordinatbestämma höjdfixarna med hjälp av GNSS. Om nu allt detta ändå måste göras, varför inte då passa på att gå över till Sveriges nya höjdsystem RH2000? Författaren fick i uppdrag att ta reda på vad som behöver göras inför en omräkning och ta kontakt med andra kommuner för att se hur de har löst problem som uppkommit i arbetet med att byta höjdsystem.

    En arkivsökning har gjorts för att påbörja de två tabeller, punkttabell och mätningstabell, som Lantmäteriet i Gävle behöver för att kunna ta fram ett eller flera skift. Skift är namnet på det som behöver läggas till eller dras ifrån för att höjderna ska transformeras till RH2000. Tabellerna påbörjades för att författaren ville kunna använda dem som exempel. Den information om punkterna som Lantmäteriet behöver ha med i tabellerna är: punknummer, eventuellt lantmäterinummer, mätta höjdskillnader mellan punkterna samt det mätta avståndet till punkterna. De behöver också fixpunkternas koordinater så att de kan rita upp höjdnätet för att få en överblick på hur det är uppbyggt. Utöver detta finns det mer information som man kan ta med, till exempel inmätningsdatum, ju mer information som skickas till Gävle ju komplettare databas får man tillsänt sig när de har genomfört sitt arbete.

    För att ta reda på hur andra kommuner har gjort sändes ett mail med frågor till ett antal kommuner. Utifrån svaren kan konstateras att de flesta antingen har gjort nya höjdkurvor eller ändrat värdet på de befintliga kurvorna, till exempel lagt till decimaler. De flesta kommuner har lyckats informera alla som berördes av systembytet.

    Ett av de vanligaste problemen som de tillfrågade kommunerna stött på var att hitta gamla mäthandlingar. I och med detta examensarbete får Leksands kommun en hel del av detta gjort och en rekommendation är att de tar till vara på detta och genomför bytet till RH2000. De två stora fördelarna med att byta höjdsystem är att utbyte av höjddata med andra kommuner och myndigheter effektiviseras och underlättas och att en bättre geoidmodell kan användas utan transformering. Utöver detta kan Leksands kommun använda databasen som de får av Lantmäteriet i Gävle till att bygga upp sin egna planerade databas över höjdfixarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 141.
    Lindgren, Carl-Oskar
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Henning, Mathias
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Landsbygdsutveckling i strandnära lägen: En studie av Norrlands kommuner2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med strandskyddet är att trygga allmänhetens tillgång till stränder samt skydda djur- och växtliv. I Sverige föreligger strandskydd vilket innebär att det krävs dispens för att vidta särskilda åtgärder inom strandnära lägen. Skyddsområdet är i normalfallet 100 meter från strandlinje, men kan utökas till 300 meter av länsstyrelsen. 

     

    Bestämmelserna för strandskydd ändrades 2009. Härigenom infördes en möjlighet för kommuner att upprätta områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Syftet med LIS är att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i områden som har god tillgång till fria strandområden. LIS-områden väljs ut av kommunen och ska anges i, eller som ett tillägg till deras översiktsplan. Områden för LIS måste långsiktigt främja utvecklingen av landsbygden. Dessa områden får endast ha liten eller ingen betydelse för strandskyddets syfte.  Inom dessa LIS-områden kan kommunerna bevilja strandskyddsdispens. Kommunens beviljade strandskyddsdispenser skickas till länsstyrelsen som bedömer om kommunen följt bestämmelserna för strandskydd i miljöbalken.

     

    Eftersom lagstiftningen är relativt ny, har inte alla kommuner påbörjat eller slutfört arbetet med LIS-områden i eller som ett tillägg till sin översiktsplan.

    Examensarbetets syfte är att belysa hur planarbetet med LIS-områden i Norrland fungerat, vilka åsikter kommunerna har gällande LIS, samt hur många strandskyddsdispenser som givits inom dessa områden. Med Norrland avser vi Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län.

     

    För att uppnå studiens syfte har en enkätundersökning genomförts. Enkäten skickades till alla de kommuner som färdigställt LIS-områden i Norrland. Totalt har 8 av 46 kommuner i Norrland antagit LIS-områden i eller som ett tillägg till sin översiktsplan. Av dessa 8 kommuner har 6 stycken svarat på genomförd enkät. Studien visar att endast 48 strandskyddsdispenser har beviljats i dessa 6 kommuner.

     

    Det finns utifrån enkätens resultat inget samband mellan hur länge kommunerna haft LIS-områden och hur många strandskyddsdispenser som beviljats. Vi kan däremot konstatera att de kommuner som haft mest kontakt med kommuninnevånare är de kommuner som beviljat flest strandskyddsdispenser.

     

    Hälften av de kommuner som svarat på enkäten anser att lagstiftningen för LIS är otydlig. Kommuner har haft synpunkter på att det inte är angivet i lag hur många och stora kommunens LIS-områden får vara.

     

    Många kommuner i Norrland har en lång strandlinje samt ett lågt bebyggelsetryck. De stora ytorna i Norrland gör det svårt för kommunerna att utse lämpliga LIS-områden där invånarna vill bygga. Vi tror att fler kommuner i Norrland skulle ha antagit LIS-områden om de ansett det var ekonomiskt fördelaktigt. Vi ifrågasätter om kommuner med låg andel bebyggelsepåverkad strandlinje borde ges ytterligare lättnader för beviljande av strandskyddsdispens.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 142.
    Lindqvist, Erik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Lindström, Christina
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Finns det intresse att friköpa sitt bostadsarrendeställe?: Motiv och möjligheter för friköp i Söderhamns kommun2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett hus står på ofri grund när marken och byggnaden har skilda ägare och betraktas därför civilrättsligt som lös egendom. Husets ägare säkerställer tillgången till marken genom ett nyttjanderättsavtal i form av ett bostadsarrende. Arrendet upplåts genom att ett skriftligt avtal mellan markens ägare och arrendatorn ingås. Som ersättning för upplåtelsen betalar arrendatorn en årlig avgift till markägaren. Utvecklingen av arrendeavgiften blir ofta en osäkerhetsfaktor för arrendatorerna eftersom den med jämna mellanrum omförhandlas. Ett sätt att bli av med den osäkerheten är att genom ett friköp av den arrenderade marken ombilda huset på ofri grund till en småhusfastighet. Mycket tyder på att det finns ett övervägande friköpsintresse bland Sveriges bostads-arrendatorer.

    Studien syftar till att klargöra om det finns ett övervägande friköpsintresse hos bostadsarrendatorer och hur de motiverar sitt intresse för friköp. Vidare prövas huruvida det är tillräckligt lönsamt att friköpa sitt arrendeställe och bilda en småhusfastighet jämfört med ett fortsatt arrenderande. Målet med studien är att skapa ett bättre beslutsunderlag för bostadsarrendatorer som står inför ett beslut om friköp av sitt arrendeställe. Även för markägare kan studien förhoppningsvis bidra till nya kunskaper och insikter inom ett annars ganska outforskat ämnesområde.

    Studien avgränsas till bostadsarrenden upplåtna av Söderhamns kommun. En kvantitativ enkätundersökning per brev används för att undersöka friköpsintresset bland bostadsarrendatorerna. Den ekonomiska lönsamheten med ett friköp analyseras med hjälp av en jämförelsekalkyl mellan ett hus på ofri grund och en småhusfastighet.

    Osäkerheten kring utvecklingen av arrendeavgiften är den enskilt största anledningen bostadsarrendatorerna anger som sitt motiv för friköp. Undersökningen bekräftar hypotesen att det finns ett övervägande intresse bland bostadsarrendatorer att friköpa sin arrenderade mark Det är ekonomiskt motiverat att friköpa sitt arrendeställe och bilda en småhusfastighet jämfört med ett fortsatt arrenderande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 143.
    Lindström, Erika
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Hållbart resande och detaljplaneringens inverkan: En studie av kvarteret Runstenen i Gävle2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hållbart resande och mobilitet är viktig del av en hållbar utveckling för städer och samhällen både idag och i framtiden. Hållbar utveckling är också målet på både nationell och lokal nivå. Målen innebär en utveckling där det behöver ske en övergång till mindre biltrafik och mer hållbart resande. För att åstadkomma en förändring vad gäller färdsätt kan åtgärder göras vid nybyggnation av bostäder som syftar till att minska bilåkandet.  Denna studie undersöker vilka effekter åtgärder för hållbart resande ger genom en studie av kvarteret Runstenen i Gävle. Kvarteret Runstenen valdes som fall för studien då förslaget vanns i en markanvisningstävling med bland annat hållbarheten i kvarteret som argument. Genom att se hur planerade åtgärder som bilpool och parkeringar med mera påverkar de boendes resvanor studeras effekter av den detaljplanering som gjordes. Intervjuer med fem boende i kvarteret och en enkätundersökning med 34 svarande ger boendes bild av hur de ser på sitt resande, vad de har förändrat och vad de vill förändra. Intresset för att förändra sitt resande har visat sig vara olika stort i olika grupper bland de boende. Det finns grupper av boende som gärna vill förändra sitt resande till ett mer hållbart alternativ och det finns grupper som inte ser detta som ett alternativ. Det har också visat sig viktigt att planera åtgärder på ett sådant sätt att de genomförs. Flera av de åtgärder som planerats i kvarteret Runstenen har inte genomförts.  Studien har kunnat visa på styrkor och svagheter när åtgärder för hållbara resor planeras. Närheten till service i närområdet är viktigt för resvanor. Faktorer som nära tillgång till garage kan ge motsatt effekt och inte bidra till visionen om hållbart resande med en mindre del biltrafik. Särskilt i de fall cyklar blir mindre tillgängliga än bilen genom att det saknas skyddad cykelparkering. Genom att ett konkret exempel från genomförandet av ett nybyggnadsprojekt studeras har boendes erfarenheter kunnat synliggöras vilka kan användas för framtida nybyggnadsprojekt i centrala lägen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 144.
    Lindén, Per-Erik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Rosenqvist, Stefan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Kontrollmätning av RH 2000-höjdfixar i delar av Gävle stad2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Gävle kommun har övergått från det lokala höjdsystemet GS 55 till det riksomfattande RH 2000 i mitten av 2000-talet i ett samarbete med Lantmäteriet. Kommunen önskade en kontrollmätning av vissa höjdfixar i det nya höjdsystemet för att se om det har skett någon förändring sedan det nya höjdsystemet infördes. Om en förändring har skett kan det bero på olika faktorer där de mest troliga är en markrörelse där fixarna har rört sig, eller en brist i utjämningen av Lantmäteriet. Syftet med detta arbete är att kontrollera dessa höjdfixar och undersöka om det har skett någon skillnad sedan införandet av RH 2000. Två områden har kontrollmätts med ett avvägningsinstrument under våren 2011 där det ena var området kring Alderholmen/Gävle strand som omfattade ca 6 km och 13 höjdfixar, och det andra området var en sträckning i öst-västlig riktning vid korsningen av riksväg 80 och E4, som omfattade ca 2 km och fem fixpunkter.

     

    Resultatet tyder på en marksänkning i stort sett över hela Alderholmen där det skiljer sig mellan 4 och 12 mm i jämförelse mot kommunens RH 2000- höjder. Det kan jämföras med det andra området, riksväg 80/E4, där inga statistiskt signifikanta höjdskillnader har konstaterats. Orsaken till höjdskillnaderna på Alderholmen är troligtvis på grund av marksammansättningen. Området där består i stort sett enbart av fyllnadsmassa, och det kan troligen påverka stabiliteten i höjdfixarna. Lantmäteriet fick dessutom göra ommätning i detta område under övergång till det nya höjdsystemet, vilket kan ses som en indikation på att detta område inte är riktigt stabilt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 145.
    Ljunggren, Linn
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Vattendomar i Sverige: Arkivering och tillgänglighet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att utöva en vattenverksamhet krävs i princip alltid ett tillstånd. Dessa tillstånd har beroende på prövningsmyndighet och gällande lagstiftning haft olika benämningar, bland annat utlåtande, tillståndsbeslut och vattendom. Syftet med studien är att beskriva hur vattendomar arkiveras och är tillgängliga för att kunna hanteras vid fastighetsbildning. Detta då det i dag inte finns någon liknande sammanställning. 

    Metoderna som tillämpats i studien avser en kvalitativ undersökning som har utförts i form av intervjuer med myndigheter som håller arkiv med tillstånd för vattenverksamheter samt sakkunniga från andra aktörer, en enkät riktad till förrättningslantmätare med erfarenhet av vattendomar och juridisk metod. Den juridiska metoden syftade till att ge en bild av rättsläget och dess förändring avseende vattenverksamhet samt erhålla en djupare förståelse för vilka typer av tillstånd som meddelats historiskt. Avsikten med intervjuundersökningen var att klargöra vilka myndigheter som är arkivmyndigheter i dag samt vad de förvarar i sina arkiv och hur handlingarna är sökbara. Detta kompletterades med en enkät riktad till förrättningslantmätare för att erhålla en bild av hur vattendomar hanteras i fastighetsbildning. 

    Resultaten av studien visar att vattenrätten har reglerats i ett flertal lagstiftningar genom åren, de första redan under medeltiden och senaste förändringen var när miljöbalken inrättades. Vidare visar resultaten hur komplex situationen är på grund av antalet arkivmyndigheter och historiska förändringar vad gäller tillståndsprövningen och de myndigheter som utfört den. Tillstånd till vattenverksamhet har historiskt sett meddelats genom förrättningar, domstolsdomar eller andra myndighetsbeslut och dessa finns förvarade i olika arkiv beroende på när i tiden tillstånden utfärdades och vilken typ av verksamhet de gäller. Slutsatserna utifrån resultaten är att det i dag inte finns något tydligt tillvägagångssätt för att söka information om vattendomar. Tillgängligheten varierar beroende på var tillståndet är arkiverat samt vilket typ av tillstånd det gäller. Inga tillstånd är per definition otillgängliga, däremot kan det vara väldigt svårt att spåra somliga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 146.
    Lundgren, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Fastighetsbildning inom strandskyddat område: En studie av tillämpningen i två kommuner2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stränder och strandnära områden utgör i många avseenden en värdefull miljö som i Sverige skyddas tack vare vår strandskyddslagstiftning. Strandskyddslagstiftningen är en naturvårdsföreskrift som syftar till att trygga allmänhetens tillgång till stränder och bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Skyddet är generellt, dvs gäller alla stränder i Sverige och innebär bl a ett förbud mot uppförande av ny bebyggelse. Fastighetsbildning inom strandskyddat område utgör en åtgärd där hänsyn måste tas till strandskyddsbestämmelserna. Åtgärden kräver en bedömning där förrättningslantmätaren, efter vederbörligt samråd med kommunen eller länsstyrelsen, avgör om strandskyddets syfte motverkas eller inte. Kort sagt, följderna för ett strandskyddat område vid fastighetsbildning grundas på en enskild bedömning där Lantmäteriet är beslutande myndighet.

    Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera fastighetsbildning inom strandskyddat område. Målet är att ge förslag på hur Lantmäteriets arbetet vid fastighetsbildning inom strandskyddat område kan förbättras.  

    För att uppnå studiens syfte genomfördes en grundlig litteraturstudie som främst fokuserade på att studera den svenska strandskyddslagstiftningen. Dessutom genomfördes en kvalitativ analys där genomförda lantmäteriförrättningar, från två kommuner, granskades. Resultaten från de kvalitativa studierna sammanställdes i en jämförelseanalys för att visa på skillnader och likheter vid fastighetsbildning inom de utvalda kommunerna.

    Litteraturen bekräftar bl a att fastighetsbildning inom strandskyddat område initialt innebär en bedömning från förrättningslantmätaren, efter vederbörligt samråd med kommunen eller länsstyrelsen, vad gäller om strandskyddets syfte motverkas eller inte. De kvalitativa analyserna redovisar att den angivna arbetsgången enligt litteraturen inte alltid tillämpas i praktiken.  Jämförelseanalysen visar att fastighetsbildning inom strandskyddat område på vissa sätt skiljer sig mellan de studerade kommunerna.

    Fastighetsbildning inom strandskyddat område är ett komplext förfarande som kräver ett väl fungerande system där tolkningsutrymmet för lagstiftningen är mycket begränsad och där risken att strandskyddet försummas minimeras. Ett förslag som bör leda till förbättringar av arbetet är främst ökad kunskap bland förrättningslantmätare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 147.
    Lundin, Martin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Erik, Danö
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Uppdatering av baskarta med UAS-fotogrammetri i del av Furuvik2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att uppdatera Gävle kommuns baskarta för området Furuviks camping. Området har genomgått stora förändringar, bland annat har campingen flyttats på grund av ombyggnation av väg och järnväg. Genom användning av UAS och flygfotografering samt framställning av ortofotomosaik i programvaran PhotoScan samt kontrollmätningar i fält har baskartan uppdaterats.

    UAS är förkortningen för “unmanned aerial system” eller “obemannat flygsystem”. Idag används UAS-teknik i större utsträckning än tidigare för att ta fram underlag till kartframställning av olika kartprodukter. Användningen av UAS har visat sig vara både effektivt och billigt.

    Innan flygning kunde genomföras placerades flygsignaler ut med god spridning i terrängen. Flygsignalerna mättes in med Global Navigation Satellite System (GNSS) nätverks-real time kinematic (N-RTK). Detta gjordes i två omgångar för att undvika tidskorrelation hos satelliterna. När flygfotograferingen var färdig bearbetades bilderna i PhotoScan där blockutjämning samt georeferering genomfördes.

    Vid bearbetningen i PhotoScan upptäcktes att en del bilder blivit överexponerade pga. skiftande väderlek under dagen för flygningen. Dessa bilder gick därför inte att använda vid georeferering.

    Därefter användes ortofotomosaiken till kartering av de nytillkomna objekten i baskartan. Detta gjordes i ArcMap med hjälp av Gävle kommuns kartmanér.

    Slutligen genomfördes en kartkontroll på befintliga objekt samt digitaliserade objekt utifrån ortofotot för att säkerställa kvalitén av den uppdaterade baskartan. Jämförelser av Gävle kommuns objekt (kontrollpunkter 1–5) visade att alla punkter låg inom toleransen på 0,050 m i lägesosäkerhet. Jämförelsen av de objekt som digitaliserats med hjälp av ortofotmosaiken (kontrollpunkter 6–15) visade att två av punkterna marginellt överskred toleransen på 0,050 m.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Uppdatering av baskarta med UAS-fotogrammetri i del av Furuvik
  • 148.
    Lundmark, Johan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Grönlund Häggström, Lukas
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Utvärdering av digitala terrängmodeller framtagna med flygburen laserskanning och UAS-fotogrammetri2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De senaste åren har tekniken för Unmanned Aircraft System (UAS) utvecklats snabbt och idag finns flera system på marknaden. Ett resultat av den snabba utvecklingen är att de olika systemen skiljer sig åt, dels i pris men även i kapacitet. Syftet med studien var att undersöka hur olika UAS-system skiljer sig åt i mätosäkerhet vid framställning av digitala terrängmodeller, men även hur olika UAS-system står sig mot det regelverk som finns för framställning av digitala terrängmodeller vid detaljprojektering enligt SIS-TS 21144:2016 Tabell 6 klass 1-3. Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka hur olika programvaror skiljer sig åt vid framställning av punktmoln från bilddata.

    I studien kontrollerades och jämfördes tre digitala terrängmodeller genererade över samma område med två olika UAS-system samt laserskanning från ett flygplan. Terrängmodellerna jämfördes mot kontrollprofiler framställda med RUFRIS-metoden. De olika UAS-systemen var en dyrare variant, Smartplanes S1C (fastavingar), och en billigare variant, Dji Phantom 4 PRO (roterande vingar). De tillämpade flyghöjderna för flygningarna var 174 m för Smartplanes och 80 m för Dji Phantom.

    Resultatet från studien visar att laserskanning från flygplanet uppnådde lägst mätosäkerhet och klarade samtliga krav för varje separat marktyp för detaljprojektering enligt SIS-TS 201144:2016 Tabell 6 klass 1-3. Marktyper som undersöktes var: asfalt, naturmark, gräs och grus. Vidare klarade terrängmodellen producerad med Dji Phantom endast kravet för asfaltsytor, där medelavvikelsen fastställdes till 0,001 m. Terrängmodellen producerad med Smartplanes klarade endast kraven för marktyperna asfalt och grus där medelavvikelsen fastställdes till -0,007 m respektive 0,017 m.

    Som en del i studien jämfördes programvarorna PhotoScan och UASMaster för framställning av punktmoln för bilder insamlade med Smartplanes S1C. Resultatet visar att PhotoScan uppnådde lägst mätosäkerhet för asfalt, gräs och grus medan UASMaster uppnådde lägst mätosäkerhet för naturmark.

    Studien visar att flygburen laserskanning borde vara en fortsatt föredragen metod för insamling av topografisk data då metoden resulterade i lägst mätosäkerheter i denna studie. Vidare visar studien att det är möjligt att framställa digitala terrängmodeller med UAS för detaljprojektering enligt SISTS 21144:2016 för asfalt- och grusytor. Dessutom konstateras att olika bearbetningsprogram skiljer sig vid framställning av punktmoln.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 149.
    Lövgren, Therese
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Stattin, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Onyttiga servitut i Fastighetsregistret: En studie om dagens hantering och förslag på framtida lagstiftning2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Servitut som inte uppfyller något ändamål eller inte använts under väldigt lång tid kallas onyttiga servitut. Ett onyttigt servitut försvinner inte automatiskt från Fastighetsregistret utan kvarstår och skapar en onödig belastning. Syftet med examensarbetet är att utreda hur hanteringen av servitut kan förbättras för att minska antalet onyttiga servitut i Fastighetsregistret.

    De metoder som används är en litteraturstudie och en intervjustudie. I litteraturstudien undersöks svensk lagstiftning och juridisk litteratur. Utdrag ur Fastighetsregistret och förrättningsakt visas för att ge praktiska exempel. I intervjustudien intervjuas en jurist och tre förrättningslantmätare.

    Litteraturstudien visar att Fastighetsregistret belastas av många onyttiga servitut. Det rör sig främst om kraftledningsservitut, villaservitut och servitut för skogsfång och mulbete. Förrättningslantmätarnas arbete påverkas av dessa då de fördröjer och fördyrar förrättningar. Olika förslag har lagts fram för att förbättra hanteringen och minska uppkomsten av onyttiga servitut. I februari 2013 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen. Propositionen innebär flera olika lagförändringar som tillsammans syftar till att minska antalet onyttiga servitut i Fastighetsregistret.

    I intervjustudien framkommer att onyttiga servitut påverkar lantmätarnas arbete negativt. Förrättningar fördröjs och fördyras. Intervjudeltagarna tror att lagen om preklusion kommer ge störst effekt. Samtidigt finns en oro för ökad rättsförlust då servitut som inte är inskrivna kan förfalla vid överlåtelse.

    Denna studie visar att det finns ett stort behov av nya möjligheter att hantera onyttiga servitut. Det är viktigt att Fastighetsregistret är pålitligt då myndigheter, företag och privatpersoner använder uppgifter därifrån. Färre onyttiga servitut i Fastighetsregistret skulle minska lantmätarnas utredningstid och därmed ge lägre förrättningskostnader för sakägarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 150.
    Ma, Ding
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Sandberg, Mats
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Energisystem.
    Jiang, Bin
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    A Socio-Geographic Perspective on Human Activities in Social Media2017Ingår i: Geographical Analysis, ISSN 0016-7363, E-ISSN 1538-4632, Vol. 49, nr 3, s. 328-342Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Location-based social media make it possible to understand social and geographic aspects of human activities. However, previous studies have mostly examined these two aspects separately without looking at how they are linked. The study aims to connect two aspects by investigating whether there is any correlation between social connections and users' check-in locations from a socio-geographic perspective. We constructed three types of networks: a people–people network, a location–location network, and a city–city network from former location-based social media Brightkite and Gowalla in the U.S., based on users' check-in locations and their friendships. We adopted some complexity science methods such as power-law detection and head/tail breaks classification method for analysis and visualization. Head/tail breaks recursively partitions data into a few large things in the head and many small things in the tail. By analyzing check-in locations, we found that users' check-in patterns are heterogeneous at both the individual and collective levels. We also discovered that users' first or most frequent check-in locations can be the representatives of users' spatial information. The constructed networks based on these locations are very heterogeneous, as indicated by the high ht-index. Most importantly, the node degree of the networks correlates highly with the population at locations (mostly with R2 being 0.7) or cities (above 0.9). This correlation indicates that the geographic distributions of the social media users relate highly to their online social connections.

12345 101 - 150 av 233
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf