hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 2622
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Anthony, Caroline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Kiya, Fariba
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Klimakteriet Kvinnans upplevelse: Litteraturstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna litteratur studie var att beskriva kvinnors upplevelser och förväntningar vid klimakteriet samt vilka stöd finns för kvinnorna inom vården. Kunskapen från denna studie kan öka vårdpersonalens förståelse för att kunna ge effektiv vård till kvinnor som behöver stöd och omsorg under klimakteriet. Sökningen av litteraturen gjordes via databaser. Sammanlagt tjugotvå vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 1995 och 2007 inkluderades i studien.

    Analysen resulterade i två stora kategorier av upplevelser och förväntningar. Förvirring samt osäkerhet och missnöje med vårdgivare. Förvirring och osäkerhet är rotade i den fysiska, psykiska och sociala aspekter av livet. Kvinnors erfarenheter och förväntningar skiljer sig från varandra. Både positiva och negativa aspekter beskrevs. Samhälles och omgivnings syn på klimakteriet har ett stort inflytande på hur kvinnor upplever klimakteriet. Missnöje med vården är framträdande. Kvinnor upplever att vårdpersonal saknar förståelse samt kommunikationen mellan dem var långt från tillfredsställande. Författarna drar slutsatsen att det är viktigt för vårdpersonalen att förstå hur kvinnor upplever klimakteriet för att tillhandahålla bra vård.

  • 102.
    Antonsson, Camilla
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Kavallin, Kjerstin
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Livskvalitet hos ungdomar En beskrivande och jämförande studie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i åldersgruppen 16-19 år upplever sin

    livskvalitet samt att undersöka om det finns skillnader i hur flickor och pojkar upplever sin

    livskvalitet. Studien genomfördes på en gymnasieskola i Mellansverige i januari 2008 och är

    en empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie med beskrivande och jämförande design. Sammanlagt

    deltog 90 elever, 47 flickor och 43 pojkar. Författarna använde sig av instrumentet Life

    Satisfaction Questionnaire (LSQ). Huvudresultatet visade att hela undersökningsgruppen

    skattade högst livskvalitet i faktorn fysiska symtom. Lägst livskvalitet upplevde eleverna sig

    ha i faktorerna kvaliteten i vardagslivets meningsfulla och roliga aktiviteter. I jämförelsen

    mellan könen, fanns signifikanta skillnader i upplevd livskvalitet. Pojkarna upplevde

    signifikant färre fysiska symtom än flickorna. Flickorna i sin tur upplevde kvaliteten i

    relationer till vänner och närstående signifikant högre än pojkarna. Ungdomarna bedömde

    sina studieresultat och sin förmåga att klara av studierna som goda, flickor hade på dessa

    frågor skattat signifikant högre värden än pojkarna. De flesta eleverna upplevde sig inte som

    mobbade. På frågan om nedstämdhet hade en tredjedel av ungdomarna uppgett att de i viss

    utsträckning eller mer känt sig nedstämda. På denna fråga hade pojkarna skattat signifikant

    högre värden än flickorna.

    Nyckelord: Livskvalitet,

  • 103.
    Aptowitzer, Camilla
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Berglund, Therese
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Föräldrars upplevelser av missfall2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Missfall innebär att en graviditet avslutas ofrivilligt. Vilket förekommer i mer än hälften av alla kända graviditeter. Missfall har ofta en negativ påverkan på hälsa. Även om missfallet fysiskt drabbar kvinnan är det viktigt att den tillhörande partnern ej glöms bort. Kvinnor som genomgått missfall och inte bearbetat förlusten löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa. Därav är det som sjuksköterska viktigt att bemöta dessa patienter med en professionell och empatisk omvårdnad.

     

    Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva föräldrars upplevelser av missfall samt vilka undersökningsgrupper som beskrivs i studierna.

     

    Metod: En deskriptiv design av tio artiklar med kvalitativ ansats har använts i litteraturstudien.  

     

    Huvudresultat: Ett missfall kan medföra stor sorg med emotionell och fysisk påverkan hos föräldrarna. I denna utmanade sorgeprocess finns ofta behov av vägledning och stöd som innebär att sjuksköterskans omvårdnadsroll blir ovärderlig genom att erbjuda stöd och bekräftelse till dessa patienter. Den metodologiska aspekten i studierna var undersökningsgrupper där majoriteten av deltagarna var kvinnor. Åldersspannet på deltagarna var 22–47 år och samtliga missfall inträffade före graviditetsvecka 20.

     

    Slutsatser: Missfall upplevdes vanligtvis som en svår händelse, emotionellt påfrestande för föräldrarna där sorg ofta infann sig. Därav sågs ett stort behov av emotionellt stöd hos de drabbade. Föräldrar som i sorgeprocessen blev bekräftade och fick stöd upplevde att de hade en förmåga att kontrollera sin sorg på ett bättre sätt än de som inte blev bekräftade eller där stöd uteblev. Sjuksköterskor bör således besitta god kunskap i att bemöta dessa patienter med empati, bekräftelse och vägledning.

  • 104.
    Arenhall, Eva
    et al.
    Örebro universitet.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Sexualitet och parrelation vid hjärtsjukdom2012Ingår i: Kardiologisk omvårdnad / [ed] Bengt Fridlund, Dan Malm, Jan Mårtensson, Lund: Studentlitteratur, 2012, 2, s. 403-416Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 105.
    Arenhall, Eva
    et al.
    Örebro University Hospital, Department of Cardiology.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Section of Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University; Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Malm, Dan
    School of Health Sciences, Jönköping University; County Hospital Ryhov, Jönkoping, Sweden.
    Nilsson, Ulrica
    Department of Anesthesia and Intensive Care, Örebro University.
    The male partners' experiences of the intimate relationships after a first myocardial infarction2011Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 10, nr 2, s. 108-114Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Stress in the intimate relationship is found to worsen the prognosis in women suffering from myocardial infarction (MI). Little is known about how male spouses experience the intimate relationship.

    Aim: This study aimed to explore and describe the experience of men’s intimate relationships in connection to and after their female partner’s first MI.

    Methods: An explorative and qualitative design was used. Interviews were conducted with 16 men having a partner who the year before had suffered a first MI. The data were analysed with qualitative content analysis.

    Results: Three themes emerged: masculine image challenged; life takes another direction; and life remains unchanged. The men were forced to deal with an altered image of themselves as men, and as sexual beings. They were hesitant to approach their spouse in the same way as before the MI because they viewed her to be more fragile. The event also caused them to consider their own lifestyle, changing towards healthier dietary and exercise habits.

    Conclusions: After their spouse’s MI, men experienced a challenge to their masculine image. They viewed their spouse as being more fragile, which led the men to be gentler in sexual intimacy and more hesitant to invite sexual activity. This knowledge about how male spouses experience the intimate relationship could be helpful for health personnel in hospitals and primary care when they interact with couples where the woman suffers from cardiac disease or other chronic disorders.

  • 106.
    Arenhall, Eva
    et al.
    Örebro universitet.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Section of Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala.
    Fridlund, Bengt
    Hälsohögskolan Jönköping.
    Nilsson, Ulrica
    Örebro universitet.
    The female partners' experiences of intimate relationship after a first myocardial infarction2011Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 20, nr 11-12, s. 1677-1684Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim.

    This study aimed to explore and describe women’s experience of intimate relationships in connection to and after their partner’s first myocardial infarction.

     

    Background.

    Support from partners is important for recovery, but little is known about partners’ experience of intimate relationships after myocardial infarction.

     

    Design.

    The study used an explorative, qualitative design.

     

    Methods.

    The first author interviewed 20 women having a partner who had suffered a first myocardial infarction during the preceding year. Qualitative content analysis was used to analyse the data.

     

    Findings.

    Three themes emerged: ‘limited life space’, ‘sense of life lost’ and ‘another dimension of life’. The women described how their self-assumed responsibility led to a more stifling and limited life. Their sense of life lost was described in terms of deficits and feeling the loss. The women also described experiencing another dimension of life characterised by three subthemes: ‘uncertainty of life’, ‘certain of relationship’ and ‘share life more’.

     

    Conclusions.

    The partners’ myocardial infarction had an impact on the interviewees’ intimate relationships; they suffered a major loss and missed their ‘former’ partner, both emotionally and sexually. They struggled with the new asymmetry in their intimate relationship and felt compelled to adapt to their partners’ lack of sexual desire or function. Also, their partner controlled them, which lead towards a stifling, more limited life space.

     

    Relevance to clinical practice.

    Caregivers in hospital and primary care settings could apply the findings in their efforts to help couples recover or maintain intimate relationships following myocardial infarction.

  • 107.
    Areteg, Marcus
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Utvärdering av postoperativ noninvasiv ventilationmed Bi-level Positive Airway Pressure av obesapatienter som genomgår elektiv gastric bypasskirurgi2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter med morbid obesitas har en ökad risk för atelektasbildning och postoperativarespiratoriska komplikationer efter generell anestesi på grund av sänkt vitalkapacitet (VC),funktionel residualkapacitet (FRC) och total lungkapacitet (TLC). Tidigare forskning har visat attPostoperativ Bi-level Positiv Airway Pressure (BIPAP) ventilations behandling minskar denna risk.Denna studie avsåg att utvärdera om postoperativ BIPAP-behandling förbättrar patienternas SpO2,paO2 , paCO2 och pH i arteriellt blod efter genomgången elektiv gastric bypass kirurgi jämfört medtraditionell postoperativ behandling. Insamlat material från 18 patienter huvudsakligen bestående avarteriella blodgaser och bakgrundsdata analyserades med analytisk statistisk. För att kunna beskrivahur patienterna upplevde BIPAP-behandlingen ställdes två öppna frågor ställdes till patienterna,.Resultatet visar att postoperativ behandling med BIPAP under 3 timmar ger högre SpO2 och lägrepaCO2 än traditionell postoperativ behandling efter elektiv gastric bypass kirurgi. Vid bådabehandlingarna sjunker paO2 och pH är oförändrat. Flera av patienterna upplevde besvär av BIPAPbehandlingen.

  • 108.
    Arleving, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans hanteringsstrategier i mötet med anhöriga inom akutsjukvård2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Emergency care is an eventful area. Emergency clinics have stressful meetings and emergency situations. Patients who come to emergency rooms often have a relative with them. Relatives are often described as someone who should be involved in the care. Coping has a central role in this environment for both patients, relatives but also the staff.

    Aim: To describe nurses' experiences of meetings with relatives in emergency care. The methodological aspect was to examine the selection method of the selected articles.

    Method: Literature study with 9 articles examined.

    Results: Nurses' experiences of meetings with relatives in emergency care have proved to have several dimensions of a problem. Emergency clinics are described as a place that is hectic, the staff assess and help patients in a first stage. Emergency clinics are often built for a lower patient pressure than reality. The staff have poorer conditions for coping. The staff are exposed to threats and anger from relatives. Recent research indicates that relatives are also involved in the emergency rooms. The picture that was painted was that nurses often do not want to allow relatives to take the place they need. In the study, the good example of how an emergency department meets relatives and lets them participate is revealed. The emergency department shows what should be done. Coping needs more space.

    Conclusion: The nurse's ability for using their coping strategies are worse at emergency departments. The author sees that processing processes cannot be managed properly before the next difficult-to-handle situation comes. The work environment is thus an important factor that affects the nurse's coping and also affects the meeting with relatives in emergency care. Relatives can give the nurse increased and reduced stress at work. At the same time, relatives can support the nursing and provide information to the nurse, which is a great resource.

  • 109. Arlinger, Stig
    et al.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för inomhusmiljö.
    Landström, Ulf
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för inomhusmiljö.
    Kähäri, Kim
    Hagerman, Björn
    Poulsen, Torben
    Bengtsson, Johanna
    Musik, musiker och hörsel: en kunskapssammanställning om höga ljudnivåer och hörselskaderisker i musik- och underhållningssektorn2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 110.
    Arnell, Susann
    et al.
    University Health Care Research Center (UFC), Region Örebro County, Örebro, Sweden.
    Jerlinder, Kajsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Idrottsvetenskap.
    Lundqvist, Lars-Olov
    University Health Care Research Center (UFC), Region Örebro County, Örebro, Sweden.
    Participation in physical activities: a multilevel challenge for adolescents with autism spectrum disorders2017Ingår i: Developmental Medicine & Child Neurology, ISSN 0012-1622, E-ISSN 1469-8749, Vol. 59, nr S2, s. 8-8Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: Physical inactivity is one of the biggest current public health problems. Few adolescents with autism spectrum disorder (ASD) achieve the recommendation of daily physical activity (PA). The reasons for not being physically active depend on several complex factors, yet not comprehensively described from the adolescents’point of view. The absence of their perspective means that intervention strategies for health enhancing physical activity may not encompass the experiences of the adolescents themselves. Therefore the purpose of this study was to develop an understanding of the perceptions, experiences and reflections of adolescents with ASDs’participation in PA.

    Participants and methods: Twenty-four adolescents, diagnosed with ASD without a co-occurring intellectual disability, aged 12-16 years, participated in the study.Data was collected using qualitative interviews and inductively analyzed using qualitative content analysis.

    Results: Adolescents with ASD were a heterogeneous group in regard to their current PA habits and preferences. Their willingness to participate in PA was conditioned regarding; what, where, when and with whom. They described challenges in the activity and the social context during PA, especially during the mandatory physical education. Perceived demands, freedom of choice, physical ability and sense of control affected their PA participation.

    Conclusion: Findings indicate that the adolescents’willingness to participate was associated with interacting and individual-related conditions, which can be misinterpreted as unwillingness to participate in PA. Thus aspects of autonomy and knowledge about individual conditions and needs have to be recognized when intervention strategies for health enhancing physical activities are planned for this population.

  • 111.
    Arnell, Susann
    et al.
    Faculty of Medicine and Health, University of Health Care Research Center, Örebro University; School of Health Sciences, The Swedish Insititute for Disability Research (SIDR), Örebro University, Örebro Sweden.
    Jerlinder, Kajsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Idrottsvetenskap. School of Health Sciences, The Swedish Institute for Disability Research (SIDR), Örebro University Sweden.
    Lundqvist, Lars-Olov
    Faculty of Medicine and Health, University of Health Care Research Center, Örebro University; School of Health Sciences, The Swedish Insititute for Disability Research (SIDR), Örebro University, Örebro Sweden.
    Perceptions of Physical Acitivty Participation Among Adolescents with Autism Spectrum Disorders: A Conceptual Model of Conditional Participation2018Ingår i: Journal of autism and developmental disorders, ISSN 0162-3257, E-ISSN 1573-3432, Vol. 48, nr 5, s. 1792-1802, artikel-id 29236210Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Adolescents with an autism spectrum disorder (ASD) are less physically active compared to typically developing peers. The reasons for not being physically active are complex and depend on several factors, which have not been comprehensively described from the adolescent’s perspective. Therefore, the aim was to describe how adolescents with an ASD perceive, experience and reflect on their participation in physical activity. Interviews with 24 adolescents diagnosed with high-functioning ASD, aged 12–16 years, were analysed with qualitative content analysis with an inductive approach. They expressed a variety of reasons determining their willingness to participate, which were conceptualized as: Conditional participation in physical activities. The present study presents an alternative perspective on participation in physical activity, with impact on intervention design.

  • 112.
    Arnells, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Östergrens, Nancy
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Omvårdnadsproblem i samband med polyfarmaci hos äldre personer: En litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsproblem som kan uppstå i samband med polyfarmacihos äldre personer. Litteraturstudien gjordes med beskrivande design. Datainsamling viadatabaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baserades på 12 kvantitativa artiklar. Resultatetvisade att det fanns samband mellan polyfarmaci och flera specifika omvårdnadsproblembland äldre personer. Det omvårdnadsproblem som förekom mest bland de artiklar somstuderades var fall och frakturer. Det framkom att antalet använda läkemedel kundeidentifieras som en riskfaktor för fall och fraktur, men även att läkemedelstyp kunde påverka.Resultatet visade också att yrsel och balanssvårigheter kunde ha ett samband medpolyfarmaci. Andra omvårdnadsproblem som kunde kopplas samman med polyfarmaci varförsämrad nutritionsstatus, så som viktnedgång och undernäring. Det fanns också en kopplingmellan gastrointestinala problem och användandet av många läkemedel. Slutsatsen var att detfanns samband mellan polyfarmaci och flera omvårdnadsproblem bland äldre personer. Totaltfyra kategorier av omvårdnadsproblem identifierades utifrån de studerade artiklarna: fall ochfraktur, försämrad nutritionsstatus och malnutrition, mag- och tarmproblematik samt yrseloch balanssvårigheter.

  • 113.
    Arousell, Alida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Östlund, Lizanne
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Att beskriva personers upplevelser av hur det är att leva med schizofreni, en litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 114.
    Arvidsson, Angelica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Spennare, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter att vårda patienter med drogmissbruk i sjukvården: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor möter många olika individer. 780 000 individer över 18 år i Sverige uppskattades 2009 - 2011 ha ett drogmissbruk eller drogberoende. Alla har rätt till samma vårdkvalité oavsett livssituation och bakgrund. Människor med drogberoende känner sig ofta stigmatiserade av samhället. Vilket område Sjuksköterskan än jobbar inom kommer sjuksköterskan någon gång möta patienter med drogmissbruk.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med drogmissbruk inom sjukvården samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.

    Metod: denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Två stycken databaser användes under sökningen, 12 vetenskapliga artiklar användes i resultatet. Dessa granskades upprepade gånger och sammanställdes.

    Huvudresultat: Sjuksköterskor beskrev ofta negativa erfarenheter av att vårda patienter med drogmissbruk.  Sjuksköterskor beskrev att de ofta upplevde en rädsla och oro inför våldsamma och hotfulla situationer. Att patienter med drogmissbruk hade eget ansvar över sitt liv och hälsa beskrevs av en del av sjuksköterskorna. En del av sjuksköterskorna beskrev att de tyckte att det var viktigt att vara en förespråkare för patienter med drogmissbruk.

    Slutsats: Alla människor har samma rätt till vård och att uppleva hälsa oavsett livssituation och bakgrund. Att leva med drogmissbruk är inget som ska inverka på omvårdnadskvalitén som ges till patienterna. För att utveckla vården och minska patienternas upplevelse av stigmatisering behövs mer och regelbunden utbildning för sjuksköterskor och andra professioner.

  • 115.
    Arvidsson, Elisabet
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    BVC-sköterskors reflektioner av att arbeta med mammor med förlossningsdepression och deras barn: En intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Omkring 10–15% av nyblivna mammor drabbas av förlossningsdepression. Depression hos en nybliven mamma innebär förhöjd risk att relationen mellan henne och hennes nyfödda ej utvecklas optimalt. Då sköterskan på barnavårdscentralen har en kontinuerlig kontakt med nyfödda och deras mammor, kan de vara ett stöd i anknytningsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnavårdscentralsköterskors reflektioner av att arbeta med mammor med förlossningsdepression och deras barn. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer med barnavårdscentralsköterskor. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat:  Ett underliggande tema i studien var; ”Att använda sina kunskaper och inse sina begränsningar, för ett förtroendefullt samspel”. Temat bestod av fyra beskrivande kategorier; ”Vägar att upptäcka mammor med förlossningsdepression”, ”Interaktionen med mamman”, ”Strategier i arbetet” och ”Utmaningar med arbetet” Slutsats: Under studiens gång har det framkommit att om riktlinjer och rutiner ska fungera optimalt i arbetet med att upptäcka mamman med förlossningsdepression krävs en god kommunikation. Redan vid det första mötet med mamman började en resa som kunde innebära ett fungerande samspel eller en envägskommunikation. Detta krävde utöver formell kunskap om förlossningsdepression, en förmåga till interaktion med mamman.  Det handlade om att vinna mammans förtroende.

  • 116.
    Arvidsson, Inger
    et al.
    Division of Occupational and Environmental Medicine, University Hospital, Lund, Sweden.
    Hansson, Gert-Ake
    Division of Occupational and Environmental Medicine, University Hospital, Lund, Sweden.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Skerfving, Staffan
    Division of Occupational and Environmental Medicine, University Hospital, Lund, Sweden.
    Neck postures in air traffic controllers with and without neck/shoulder disorders2008Ingår i: Applied Ergonomics, ISSN 0003-6870, E-ISSN 1872-9126, Vol. 39, nr 2, s. 255-260Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Prolonged computer work with an extended neck is commonly believed to be associated with an increased risk of neck-shoulder disorders. The aim of this study was to compare neck postures during computer work between female cases with neck-shoulder disorders, and healthy referents. Based on physical examinations, 13 cases and 11 referents were selected among 70 female air traffic controllers with the same computer-based work tasks and identical work stations. Postures and movements were measured by inclinometers, placed on the forehead and upper back (C7/Th1) during authentic air traffic control. A recently developed method was applied to assess flexion/extension in the neck, calculated as the difference between head and upper back flexion/extension. Results: Cases and referents did not differ significantly in neck posture (median neck flexion/extension: -10° vs. -9°; p=0.9). Hence, the belief that neck extension posture is associated with neck-shoulder disorders in computer work is not supported by the present data

  • 117.
    Arvidsson, Inger
    et al.
    Department of Occupational and Environmental Medicine, Lund University Hospital, Lund, Sweden.
    Hansson, Gert-Åke
    Department of Occupational and Environmental Medicine, Lund University Hospital, Lund, Sweden.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap.
    Skerfving, Staffan
    Department of Occupational and Environmental Medicine, Lund University Hospital, Lund, Sweden.
    Changes in physical workload with implementation of mouse-based information technology in air traffic control2006Ingår i: International Journal of Industrial Ergonomics, ISSN 0169-8141, E-ISSN 1872-8219, Vol. 36, nr 7, s. 613-622Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Effects on physical workload were quantified when introducing new information technology in air traffic control. Seven female and seven male air traffic controllers were studied in an old control system, and during simulated - but similar - work in a new, mouse-based system. Postures, movements and muscular load were recorded (inclinometry for head, neck, back and upper arms; goniometry for wrists; electromyography for the trapezius and forearm extensor muscles). The new system was associated with lower movement velocities than the old one (examples; [50th percentiles] head flexion: 2 vs. 5 o/s, P<0.01; right arm elevation: 3 vs. 6 o/s; P<0.01; [90th percentile] wrist flexion: 19 vs. 50 o/s, P<0.01), less varying postures (head: 95th-5th percentile range 17° vs. 34o; P<0.01), and less muscular rest in the right forearm extensors (3.5 vs. 9% of time; P<0.05). The old/new system differences were amplified at high work intensities. The new air traffic control system caused a major change of physical exposures, probably associated with an increased risk of musculoskeletal disorders in arms and hands.

    Relevance to industry

    While this study concerned the specific changes in the introduction of a new air traffic control system, we believe that the findings are applicable to similar technological developments in other settings.

  • 118. Arvidsson, Inger
    et al.
    Hansson, Gert-Åke
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Belastningsskadecentrum.
    Skerfving, Staffan
    "Gamnacke" och nackbesvär vid datorarbete: finns det något samband?2005Ingår i: Svenska Läkaresällskapets Riksstämma, 2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 119.
    Arvidsson, Lisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Förstagångsmammors förväntningar på, erfarenheter och reflektioner av kontakten med sjuksköterskan på barnavårdscentralen: En intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 120.
    Askefjord, Nathalie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Eklind, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Humor i omvårdnad: Sjuksköterskans verktyg och patientens upplevelse2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Humor har en multipel inverkan på människan både psykologiskt och fysiologiskt. Över 80 procent av observerade möten i sjukhusmiljö visades innehålla någon form av humor.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva humor som ett verktyg i omvårdnaden, ur ett sjuksköterskeperspektiv. Syftet var också att utforska hur patienter upplever humor. Vidare var syftet att undersöka den metodologisk aspekten, undersökningsgruppen.

    Metod: En allmän litteraturstudie med beskrivande design som grundades på 12 vetenskapliga artiklar.

    Huvudresultat: Sjuksköterskor använde humor som ett verktyg att bygga relationer, skapa band och framkalla en känsla av gemenskap. Enkel vardaglig humor användes mest inom omvårdnad. Mottaglighet för humor hos patienter var individuellt och sjuksköterskan bör tillämpa, baserat på intuition och erfarenhet, rätt humor till rätt patient. Oerfarna sjuksköterskor kunde bära på en rädsla att framstå som oprofessionella vid användning av humor i vårdsituationer. Sjuksköterskor ansåg att stress hade en god inverkan på kvantiteten av humoranvändningen, dock blev de mindre mottagliga för humor från andra. Patienters upplevelse av humor var välvillig och de önskade humor i vårdrelationer.

    Slutsatser: Humor är en viktig del av omvårdnad. Humor kan bidra till ett bättre samspel, skapa lugn och ge ljus åt de mörkaste situationer. Missförstånd kan uppstå i användandet av humor mellan sjuksköterskor och patienter. Sjuksköterskor måste därför vara lyhörda i sin roll och kunna identifiera när och hur humor bör tillämpas. Sjuksköterskor, både nyutexaminerade och mer erfarna bör få mer kunskap om humorfenomenets för- och nackdelar. Detta för att sjuksköterskor ska lita på sin intuition och använda mer humor.

  • 121.
    Asp, Monica
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Arbete i glädje och sorg: En kvalitativ studie om arbetsglädje för personal på ett äldreboende2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Behovet av personal inom vård- och omsorg beräknas öka. Personal som arbetar i denna sektor står bakom de flesta av anmälningarna av arbetsskada. Det är betydelsefullt att arbeta förebyggande med arbetsmiljö både för att främja anställdas hälsa och utveckla verksamheter. Personal inom äldreomsorg utför ett viktigt arbete för de äldre som är i behov av vård. Syftet i denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer beskriva vårdpersonalens upplevelse av arbetsklimatet och ha Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang - KASAM som teoretisk modell för att se vad som kan göras för att verka för ett gott arbetsklimat.

    Resultatet visar att den uppskattning personalen får av de boende gör att arbetet upplevs som meningsfullt. Det finns resursbrist i form av personalbrist men även ekonomiska enligt personalens utsagor vilket påverkar hanterbarheten. Personalen upplever att det finns få möjligheter att få utbildning i arbetet och att vidareutbildning i yrket inte lönar sig.

  • 122.
    Aspelin, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Employment status, gender and self-reported health2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 123.
    Aspgren, Emma
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Distriktssköterskors upplevelser av att arbeta med motiverande samtal som ett arbetsverktyg2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att arbeta med motiverande samtal som arbetsverktyg. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Nio distriktssköterskor från fyra hälsocentraler i ett landsting i Mellansverige deltog. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Tre huvudkategorier framkom (användningsområde, arbetsverktyg, och förändrat arbetssätt) och dessa bildade temat

    "Att förändra fokus i mötet och aktivera patienten". Huvudkategorin Användningsområde visade att motiverande samtal oftast användes i mottagningsarbetet. Vidare ansåg distriktssköterskorna att motiverande samtal fungerade bra inom barn – och skolhälsovården men att motiverande samtal var svårt att använda i palliativ vård. Huvudkategorin Arbetsverktyg visade hur distriktssköterskorna använde sig av motiverande samtal samt vilka delar de ansåg var viktiga för att utöva motiverande samtal. Viktigast var ett respektfullt bemötande av patienten och distriktssköterskorna visade detta genom att ställa öppna frågor. Distriktssköterskorna frågade patienterna om lov för att ge information och identifierade vart i förändringsprocessen som patienterna befann sig. En annan viktig del var att tydliggöra patientens egenansvar. I huvudkategorin Förändrat arbetssätt beskrev distriktssköterskorna hur arbetet hade förändrats sedan utbildningen i motiverande samtal. Den största skillnaden var att patienterna hade ett utökat ansvar nu jämfört med tidigare och att distriktssköterskorna nu fungerade som coach.

  • 124.
    Asplund, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Distriktssköterskornas erfarenheter och reflektioner kring fysisk aktivitet på recept och motiverande samtal för att främja patientens fysiska aktivitet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 125.
    Astner, Marcus
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Idrottslärares uppfattningar om inkludering och delaktighet för elever med ADHD i idrottsundervisningen2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med det här arbetet är att undersöka faktorer som enligt idrottslärare påverkar förutsättningar till delaktighet och inkludering för elever med ADHD i idrottsundervisningen.

    Metod

    Urvalet utgörs av åtta stycken utbildade idrottslärare med erfarenheter av inkluderande undervisning och elever med ADHD. Studien har en kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer.

    Huvudresultat

    Resultatet visar att didaktiska aspekter, organisatoriska aspekter och kommunikativa aspekter inom den enskilda skolans organisation, påverkar möjligheter till inkludering och delaktighet i idrottsundervisningen för elever med ADHD, enligt idrottslärare.

    Slutsats

    Slutsatsen i denna rapport blir att det finns gemensamma, men samtidigt motstridiga uppfattningar om inkludering bland idrottslärare, samt att möjligheter till inkludering och delaktighet påverkas av enskilda skolors organisation.

  • 126.
    Asylbekova, Gulmira
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Upplevelser av livskvalité hos patienter med bensår: Litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Omkring 100 000 svenskar beräknas lida av bensår vilka kräver långa behandlingstider och medför ekonomiska kostnader för samhället. Olika sjukdomstillstånd såsom trauma och försämrad blodcirkulation anses som riskfaktorer. Att leva med bensår kan ha negativ inverkan på människors dagliga liv. Det är viktigt för sjuksköterskor att informera patienterna kring behandlingen, ge stöd samt ha förmågan att bemöta dem med respekt och empati. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin livskvalitet samt att beskriva undersökningsgrupperna som ingick i de inkluderade artiklarna. Metod: Beskrivande litteratur studie som inkluderade tolv vetenskapliga artiklar som söktes fram i databasen Cinahl. Huvudresultat: Patienterna beskrev smärta som påverkade deras dagliga liv både fysiskt och psykiskt. Sömnproblem påverkade det psykiska måendet negativt. Rädslan för att skada sig begränsade patienterna fysiskt och man beskrev även känslan av skam, missmod, ensamhet, oro, ångest, depression och förlust av hopp. Bensår upplevdes tidssamt energikrävande och brister i kunskap hos sjukvårdpersonalen hade negativ påverkan på patienternas livskvalité. Undersökningsgrupperna varierade i antal från 5 till 247 deltagare, majoriteten var kvinnor, åldern var mellan 18 till 99 år. De flesta deltagarna hade haft venösa bensår, vilka varade mellan 6 veckor till 43 år. Slutsats: Att leva med bensår påverkade livskvaliteten. Relationen mellan sjuksköterska – patient hade stort betydelse för sårläkningen och välbefinnande. Det är viktigt att sjuksköterskor har tillräcklig kunskap om denna patientgrupp samt att ge ett professionellt bemötande, stöd och information om en egenvård. 

  • 127.
    Awuba, Jude
    et al.
    Karolinska Inst, Stockholm, Sweden.
    Macassa, Gloria
    Karolinska Inst, Stockholm, Sweden.
    HIV/AIDS in Cameroon: Rising gender issues in policy-making matters2007Ingår i: African Journal of Health Sciences, ISSN 1022-9272, E-ISSN 2306-1987, Vol. 14, nr 3-4, s. 118-128Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This literature review investigated gender differentials in HIV/AIDS in Cameroon and to which extent gender was taken into account in the country’s current policy on HIV/AIDS. The review found that in Cameroon women were at increased risk of being infected with HIV/AIDS compared to men and that apart from biological vulnerability, socio-cultural as well as economic factors accounted for those differences. In addition, the review found that at the policy level, the government has drawn up plans to reduce the high prevalence of HIV/AIDS among women. However, although the current policy acknowledged the need for tackling gender differentials in HIV/AIDS transmission; little has been done at the level of implementation. The current policy needs to be implemented in a more effective manner and a multisectorial approach should be explored in order to curb the current trend of the feminization of HIV/AIDS in Cameroon.

  • 128.
    Axelsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Vängman, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Patienter och vårdgivares upplevelser av djurterapi inom hälso- och sjukvården: En deskriptiv litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Bakgrund: År 1961 upptäckte läkaren Boris Levinson att djur kunde hjälpa människor att knyta an till andra. Upptäckten kom att inspirera terapeuter till att använda djur inom de terapeutiska programmen. Tanken med att involvera djur sträcker sig dock tillbaka till 1800-talet och förespråkades av Florence Nightingale. Dock saknas en stor del forskning på området djurterapi som belyser patienter och vårdgivares upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters och vårdgivares upplevelser av djurterapi inom hälso- och sjukvården. Metod: En deskriptiv litteraturstudie vars resultat har baserats på 13 vetenskapliga artiklar. Majoriteten var kvalitativa artiklar (11 stycken), medan två övriga var av kvantitativ- eller mixad ansats. Huvudresultat: Djurterapi visade sig kunna ge upplevelser av minskad depression hos patienter och ett förbättrat välmående för både vårdgivare och patienter. Den sociala interaktionen mellan vårdgivare och patienter tycktes underlättas genom djurs närvaro. Vårdgivare upplevde både ökad och minskad stress samt bekymrade sig över att djuret kunde störa patienternas omvårdnad. Slutsats: Patienter och vårdgivare hade positiva upplevelser av djurterapi. Gemensamt var ett förbättrat välmående samt förbättrad social interaktion. Resultatet skulle kunna innebära att metoden kan användas inom flera olika områden inom hälso- och sjukvården. Utmaningar och negativa upplevelser har synliggjort att ett välfungerande samarbete på verksamheter inom hälso- och sjukvården behövs. Förväntningen blir då att utmaningarna kan åtgärdas och att metoden kan användas i en större uträckning.

  • 129.
    Axelsson, Annica
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans upplevelser att vårda barn i behov av palliativ omvårdnad: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Palliativ vård av barn blir aktuellt i de fall där den kurativa, medicinska, behandlingen inte längre räcker till. Sjuksköterskans roll är att främja barnets bästa samtidigt som denne måste involvera och stötta närstående i behandlingen.

    Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda ett barn i behov av palliativ omvårdnad

    Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie med deskriptiv design. I studiens resultat används elva vetenskapliga artiklar. Sökning av utvalda artiklar har utförts i databaserna PubMed och Cinahl. Urvalsmetoderna i samtliga artiklar har granskats.

    Huvudresultat: Den emotionella påverkan hos sjuksköterskor som jobbar med barn och dess närstående inom palliativ vård är ofrånkomlig. Denna känslomässiga påverkan ledde till att det blev svårt att hitta en balans mellan att hålla ett professionellt bemötande och att bli för privat med den drabbade familjen. Kommunikationen med de drabbade sågs som en av de viktigaste delarna i behandlingen då det skapar en bra relation vilket i sin tur leder till god vård.

    Artiklarna som är inkluderade i föreliggande studie har använt sig av bekvämlighetsurval, ändamålsenligt urval och icke slumpmässigt urval.

    Slutsats: Det har visat sig vara näst intill ofrånkomligt att påverkas emotionellt inom den palliativa vården av barn. För att kunna hantera detta krävs erfarenhet, stöd och samarbete från kollegor samt god kommunikation med barnet och dess närstående.

     

  • 130.
    Axlund, Elin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Forslin, Ina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Barns erfarenheter av att leva med förälder som har en psykisk sjukdom2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background About 2 % of children aged 0-15 years have at least one parent diagnosed in a psychiatric facility with any mental illness. Three common mental illnesses are schizophrenia, depression and bipolar disorder. Schizophrenia is a common form of psychosis, depression affects human behavior, thoughts and emotional life and bipolar disorder involves symptoms such as depression and mania. 

    Aim The aim of this literature study is to describe children's experiences of living with parent with a mental illness. The study also described the included articles data collection methods. 

    Method This study is a descriptive literature study and the scientific articles were searched in the Cinahl and PsycInfo databases. 

    Main results The result of the articles showed that the children felt different fears by living with the parent who has a mental illness. The fear was that the parent could commit suicide, if the illness was hereditary and that the mood was unstable. The children also felt ashamed of the parent so they found different ways that made them feel more “normal”. An adult responsibility was something the children occupied at an early age by taking care of households chores, their siblings and their sick parent. One wish that the children had was that they wanted more support from the environment, for example, adults from the health care. 

    Conclusion Feelings such as fear, shame and heavy responsibility is common in children of parent with mental illness. Also lack of support and information about the parents illness is experienced by the children and it is therefore important in the nurses work to be able to support these children and accommodate their needs. 

  • 131.
    Axner, Lina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Att vara kvinna på en mansdominerad arena: Strukturerade intervjuer med tre golfspelande kvinnor2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning Idrotten ses som Sveriges största folkrörelse och har gått från att bara vara tillgänglig för män till att genom de senaste årtionden även vara tillgänglig för kvinnor. Golfsporten ska vara attraktiv för alla och vara lika inkluderande bland alla samhällsgrupper. Med detta avses kön, etnicitet och samhällsgrupp. Inom golfklubben där denna studie är gjord ser fördelningen ut 31 procent kvinnor och 69 procent män. Bakgrund Det finns olika yrken och idrotter som i samhället är mans- och kvinnodominerande. I de mansdominerade yrkena exkluderas ofta kvinnorna och inom idrotten lär man sig från tidig ålder att flickor och pojkar och kvinnor och män ska vara och är på ett visst sätt. Syftet med denna studie är att belysa hur golfspelande kvinnor uppfattar och påverkas av kulturen på en mansdominerad arena. Metod För att kunna svara på syftet användes strukturerade intervjuer med tre golfspelande kvinnor. Resultatet visar att kvinnor ofta upplever att kvinnor vill tillhöra en grupp och detta bidrar till en känsla av tillhörighet. Det är även en skillnad på kvinnor och mäns jargong och hur de kommunicerar med varandra. Kvinnorna upplever att män använder sig av en ”grabbig” och ”gubbig” jargong samt att de använder sig av ett vulgärare och tuffare språk. Männen berör mer sexuella saker medan kvinnornas jargong handlar mer om sociala saker som mode, barn och familj. Resultatet visar även att kvinnor exkluderar kvinnor. Slutsats Kvinnorna uppfattar att ett trevligt och inbjudande bemötande, en känsla av tillhörighet, positiv attityd samt att man blir bemött utifrån ett individperspektiv och inte sitt kön är de viktigaste faktorerna för kvinnorna på golfbanan. Respondenterna uppfattar även att kulturen på den mansdominerade arenan speglar samhället till stor del. Jag kan från resultatet utlysa att kvinnorna påverkas av arenans kultur på olika sätt, det finns både en direkt och en indirekt påverkan. 

  • 132.
    Aziz, Bahoz
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Erfarenhter och uppfattningar kring arbete med hälsofrämjande kulturinsatser för asylsökande och nyanlända barn och ungdomar: En intervjustudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att beskriva erfarenheter och uppfattningar av pågående arbete med hälsofrämjande kulturinsatser i fyra olika föreningar i Gävle kommun för målgruppen asylsökande och nyanlända barn och ungdomar. Metoden i denna studie var en beskrivande empirisk kvalitativ intervjustudie med en fenomenografisk forskningsansats. Fem intervjuer genomfördes med fyra kvinnor och en man, från fyra föreningar i Gävle kommun. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med en tematisk analys. Resultatet visar att personalens uppfattningar kring arbetet med kulturinsatser för asylsökande och nyanlända barn och ungdomar var att arbetet som bedrivs var en bra metod för att främja välbefinnande och även bidra till en känsla av sammanhang för att motverka psykisk ohälsa. Samarbete med aktörer i lokalsamhället var dessutom en nyckel i deras arbeten och möjliggjorde att nå ut till de barn och ungdomar som var målgruppen för de hälsofrämjande kulturaktiviteterna. De svårigheter som uppfattades i arbetet var brist på ekonomi, information och strukturella förändringar vilket försvårade att genomföra, följa upp och fortsätta med arbetet. Slutsatsen av denna studie var att arbetet som bedrivs kring hälsofrämjande kulturinsatser uppfattas vara både en metod för integration och för att främja hälsa och förebygga ohälsa för målgruppen asylsökande och nyanlända barn och ungdomar. Arbetet uppfattades även ha en god effekt på barnens och ungdomarnas familjer för att komma närmare det svenska samhället. De hinder som upptäcktes var strukturella förändringar, brist på information och för lite ekonomiska medel. Avslutningsvis var samverkan i lokalsamhället en nyckel för framgång som möjliggjorde att nå ut till målgruppen.

  • 133.
    Back, Madeleine
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för folkhälso- och idrottssvetenskap.
    Kunskap och rutiner kring hedersvåld och förtryck inom socialtjänsten - en intervjustudie i en medelstor svensk kommun2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Back, M. (2019). Knowledge and routines about honor violence and oppression in the social services - an interview study in a medium-sized Swedish city. University of Gävle, Sweden. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Sports and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. Sweden, Gävle: University of Gävle.    The aim of the study was to investigate knowledge and routines about honor related violence in social services in a medium-sized Swedish city. A qualitative method with four individual semi-structured interviews was used to answer to the purpose and research questions. A thematic analysis was conducted to find patterns in the respondents' answers. The result is presented in five main themes; Collectively practiced violence, Extinguishing fires, Knowledge and competence and Lack of prerequisites. Results showed that there are no specific routines regarding honor issues and that the knowledge and competence varies depending on occupational position and department. The most notable theme was Lack of conditions, which established that the girl usually goes back home, which was considered to be due to inadequate systems and insufficient routines. Honor violence and oppression is considered an important and current issue among professionals, although there seems to be difficulties and uncertainties about how the cases should be handled and the knowledge applied. In order to meet these challenges, a shared understanding is needed, regarding routines and working methods, as well as an improved knowledge among professionals. Priority and improved conditions are also needed to develop the work regarding honor-related violence and oppression.   

  • 134.
    Backlund, Kristina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Höök, Jessica
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Erfarenheter av sjuksköterskeledd mottagning hos patienter med reumatoid artrit: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Kronisk ledgångsreumatism eller Reumatoid Artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom och är den vanligaste artritsjukdomen vars huvudsymtom är ledvärk. RA finns i alla folkgrupper, dock med varierande prevalens. I Skandinavien ligger prevalensen på ca 0,7 %. Etnologin till RA är en blandning av genetiska och omgivningsrelaterade faktorer. Att leva med RA påverkar patienten fysiskt, känslomässigt, psykologiskt och även socialt vilket leder till att hela livssituationen påverkas.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av sjuksköterskeledd mottagning hos patienter med reumatoid artrit samt beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.

    Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.

    Huvudresultat: Patienternas erfarenhet av sjuksköterskeledd mottagning var möten i en varm, vänlig och familjär atmosfär. Vården beskrevs som personcentrerad och kompetent och var baserad utifrån varje individs speciella behov. Sjuksköterskans specialistkunskaper värderades högt och uppgavs skapa en känsla av trygghet hos patienten. Den sjuksköterskeledda mottagningen upplevdes som lättillgänglig, flexibel och skapade kontinuitet i vården. Tillgängligheten medförde också att patienten visste när och hur de skulle kontakta sjuksköterskan. Patientens erfarenhet var att en god kommunikation med vårdpersonalen, gav en ömsesidig respekt och ingav patienten ökat förtroende.

    Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att sjuksköterskeledd mottagning kan skapa ett mervärde för patientens omvårdnad. Den erbjudna vården representerade för deltagarna trygghet, hopp och förtroende. För att ett mervärde ska skapas är det av största vikt med god kommunikation och relationskapande, vilket i sin tur ger trygghet och skapar en grundläggande möjlighet för hälsofrämjande omvårdnad.

  • 135.
    Bahhi, Gusto
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Träningens effekter på testosteronnivån hos äldre överviktiga män: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Minskade testosteronnivåer hos äldre överviktiga män är ett fenomen som varit omtalat i många år. Allvarliga sjukdomar som kan leda till för tidig bortgång kan förekomma vid för låga testosteronnivåer hos män. I många år har äldre överviktiga män använt sig av medicinska ingrepp för att öka sina hormonnivåer med syftet att återfå sin ungdomliga hälsa och undvika sjukdomar. Syftet med denna studie är att göra en sammanfattning av sökt och hittad litteratur om träningseffekter på testosteronnivåer hos äldre överviktiga män med 29+ i BMI. Metoden som författaren valt är en systematisk litteraturstudie. Resultat utgår från hittade studier från databaserna PubMed och Discovery. Med hjälp av sökord och andra begränsningar hittades relevanta vetenskapliga artiklar som analyserades, evidensvärderades och diskuterades av författaren. Resultaten framfördes från sju hittade artiklar där fyra av de visade att testosteronnivåerna kan ökas genom träning för äldre överviktiga män. Träningsformen som visade bäst resultat var aerob träning och denna träningsform användes i fem av samtliga artiklar. Testosteronnivåökning och andra förbättrade hälsotillstånd resulterades av aerob träning i olika former och tidsperioder. Slutsats: Vid utövandet av aerob träning av olika former under olika tidsperioder kan testosteronnivåer öka hos äldre överviktiga män med 29+ i BMI. Kostmodifiering i kombination med aerob träning visar sig öka chansen för att öka testosteronnivåerna hos drabbade.

  • 136.
    Bahhi, Gusto
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Träningens effekter på testosteronnivån hos äldre överviktiga män: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Minskade testosteronnivåer hos äldre överviktiga män är ett fenomen som varit omtalat i många år. Allvarliga sjukdomar som kan leda till för tidig bortgång kan förekomma vid för låga testosteronnivåer hos män. I många år har äldre överviktiga män använt sig av medicinska ingrepp för att öka sina hormonnivåer med syftet att återfå sin ungdomliga hälsa och undvika sjukdomar. Syftet med denna studie är att göra en sammanfattning av sökt och hittad litteratur om träningseffekter på testosteronnivåer hos äldre överviktiga män med 29+ i BMI. Metoden som författaren valt är en systematisk litteraturstudie. Resultat utgår från hittade studier från databaserna PubMed och Discovery. Med hjälp av sökord och andra begränsningar hittades relevanta vetenskapliga artiklar som analyserades, evidensvärderades och diskuterades av författaren. Resultaten framfördes från sju hittade artiklar där fyra av de visade att testosteronnivåerna kan ökas genom träning för äldre överviktiga män. Träningsformen som visade bäst resultat var aerob träning och denna träningsform användes i fem av samtliga artiklar. Testosteronnivåökning och andra förbättrade hälsotillstånd resulterades av aerob träning i olika former och tidsperioder. Slutsats: Vid utövandet av aerob träning av olika former under olika tidsperioder kan testosteronnivåer öka hos äldre överviktiga män med 29+ i BMI. Kostmodifiering i kombination med aerob träning visar sig öka chansen för att öka testosteronnivåerna hos drabbade.

  • 137.
    Balazsi, Krister
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Karlstedt, Josefin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Faktorer som är av betydelse för långsiktigt viktminskningsresultat efter gastric bypass: En litteraturstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa och beskriva faktorer som är av betydelse för långsiktigt viktminskningsresultat, mer än tre år efter gastric bypass.

    Metod: För att besvara studiens syfte gjordes en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats på fjorton vetenskapliga artiklar som har sökts fram via Medline samt genom manuell sökning.

    Resultat: Studien visade att faktorer som var av betydelse för långsiktigt viktminskningsresultat var kost, fysisk aktivitet, beteende, uppföljning, preoperativ viktnedgång samt medicinska faktorer såsom utvidgning av magsäck och gastrojejunal stomi. God kostkvalitet och utövande av fysisk aktivitet visade sig ha ett signifikant samband med långsiktig viktminskning. Beteenden såsom kontroll över matbegär och ätvanor var av stor betydelse. Hetsätning visade sig påverka viktresultatet negativt. Patienter som gick på uppföljning visade större viktminskning på lång sikt liksom patienter som lyckades minska i vikt före operationen.

    Slutsats: Långsiktigt viktresultat efter gastric bypass kan förbättras genom rätt kost, fysisk aktivitet, långsiktig uppföljning samt genom att tidigt upptäcka ohälsosamma ätbeteenden. Mer forskning krävs angående faktorer som påverkar viktresultatet på lång sikt och vad sjukvården kan göra för att påverka dessa.

  • 138.
    Barbieri, Dechristian
    et al.
    Department of Physical Therapy, Federal University of São Carlos, São Paulo, BRAZIL.
    dos Santos, Wilian
    Department of Mechatronics Engineering, University of São Paulo, BRAZIL.
    Inoue, Roberto Santos
    Department of Electrical Engineering, Federal University of São Carlos, São Paulo, BRAZIL.
    Gonçalves Siqueira, Adriano Almeida
    Department of Mechatronics Engineering, University of São Paulo, BRAZIL.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Srinivasan, Divya
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Oliveira, Ana Beatriz
    Department of Physical Therapy, Federal University of São Carlos, São Paulo, BRAZIL.
    Adjustable sit-stand tables in office settings: development of a system for controlled posture changes2015Ingår i: Proceedings of the 19th Triennial Congress of the International Ergonomics Association, Melbourne 9-14 August 2015, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 139.
    Barbieri, Dechristian Franca
    et al.
    Department of Physical Therapy, Federal University of São Carlos, Brazil.
    Srinivasan, Divya
    Department of Industrial and Systems Engineering, Virginia Polytechnic Institute and State University.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Oliveira, Ana Beatriz
    Department of Physical Therapy, Federal University of São Carlos, Brazil.
    Comparison of sedentary behaviors in office workers using sit-stand tables with and without semi-automated position changes2017Ingår i: Human Factors, ISSN 0018-7208, E-ISSN 1547-8181, Vol. 59, nr 5, s. 782-795Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: This study compared usage patterns of two different electronically controlled sit-stand tables during a 2-month intervention period among office workers.

    Background: Office workers spend most of their working time sitting, which is likely detrimental to health. Although the introduction of sit-stand tables has been suggested as an effective intervention to decrease sitting time, limited evidence is available on usage patterns of sit-stand tables, and whether patterns   are influenced by table configuration.

    Methods: Twelve workers were provided with standard sit-stand tables (non-automated table group) and 12 with semi-automated sit-stand tables programmed to change table position according to a pre-set pattern, if the user agreed to the system-generated prompt (semi-automated table group). Table position was monitored continuously for two months after introducing the tables, as a proxy for sit-stand behavior.

    Results: On average, the table was in a “sit” position for 85% of the work-day in both groups; this did not change significantly during the 2-month period. Switches in table position from sit to stand were, however, more frequent in the semi-automated table group than in the non-automated table group (0.65 vs. 0.29 hr-1; p=0.001).

    Conclusion: Introducing a semi-automated sit-stand table appeared to be an attractive alternative to a standard sit-stand table, since it led to more posture variation.

    Application: A semi-automated sit-stand table may effectively contribute to making postures more variable among office workers, and thus aid in alleviating negative health effects of extensive sitting.

  • 140.
    Barbieri, Dechristian
    et al.
    Department of Physical Therapy, Federal University of São Carlos.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Srinivasan, Divya
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    de Oliveira, Ana Beatriz
    Department of Physical Therapy, Federal University of São Carlos.
    The effect of non-computer tasks on job exposure variability in computer-intensive office work2013Ingår i: Eighth International Conference on Prevention of Work-related Musculoskeletal Disorders: Abstracts, 2013, s. 334-Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 141.
    Barbieri, Dechristian
    et al.
    Department of Physical Therapy, Federal University of São Carlos, São Carlos, Brazil.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Srinivasan, Divya
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    dos Santos, Wilian Miranda
    Department of Mechanical Engineering, University of São Paulo, São Carlos, Brazil.
    Inoue, Roberto Santos
    Department of Electrical Engineering, Federal University of São Carlos, São Carlos, Brazil.
    Siqueira, Adriano
    Department of Mechanical Engineering, University of São Paulo, São Carlos, Brazil.
    Nogueira, Helen
    Department of Physical Therapy, Federal University of São Carlos, São Carlos, Brazil.
    Oliveira, Ana Beatriz
    Department of Physical Therapy, Federal University of São Carlos, São Carlos, Brazil.
    Sit-stand tables with semi-automated position changes: a new interactive approach for reducing sitting in office work2017Ingår i: IISE Transactions on Occupational Ergonomics and Human Factors, ISSN 2472-5838, Vol. 5, nr 1, s. 39-46Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Introduction of sit-stand tables has been proposed as an initiative to decrease sedentary behavior among office workers and thus reduce risks of negative cardiometabolic health effects. However, ensuring proper and sustainable use of such tables has remained a challenge for successful implementation. Objective: We developed a new system to promote and sustain the use of sit-stand tables. Methods: The system was programmed to change the position of the table between “sit” and “stand” positions according to a regular pre-set pattern, if the user agreed to the system-generated prompts prior to each change. The user could respond to the system-generated prompts by agreeing, refusing or delaying the changes by 2 minutes. We obtained user compliance data when this system was programmed to a schedule of 10 minutes of standing after every 50 minutes of sitting. Compliance was investigated in nine office workers who were offered the semi-automated sit-stand table for two months. Results: On average, the system issued 12-14 alerts per day throughout the period. Average acceptance rate ranged from 75.0-82.4%, and refusal rate ranged from 11.8-10.1% between the first and eighth weeks of intervention (difference not statistically significant). During the first week after introduction, the table was in a standing position for 75.2 min on average, increasing slightly to 77.5 min in the eighth week. Conclusion: Since the workers were essentially sitting down before the table was introduced, these results suggest that the system was accepted well, and led to an effective reduction of sitting during working hours. Users also reported that the system contributed positively to their health and wellbeing, without interrupt their regular work, and that they would like to continue using the sit-stand table even beyond the two-month period, as part of their regular work. Compliance beyond two months of use, however, needs to be verified.

  • 142.
    Barbieri, Dechristian
    et al.
    Department of Physical Therapy, Federal University of São Carlos.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Srinivasan, Divya
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    dos Santos, Willian Miranda
    Department of Mechanical Engineering, University of São Paulo.
    Oliveira, Ana Beatriz
    Department of Physical Therapy, Federal University of São Carlos.
    Use of sit-stand stations during the first 2 months after their introduction2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background. There is increasing evidence that sedentary behaviour during the workday is associated with negative health effects. In this context, interventions to reduce total sedentary time and breaking up periods of continuous sitting during computerized office work are urgently needed. Several reviews conclude that introducing sit-stand stations may lead to positive effects, but they also state that long-term interventions in real occu-pational settings are still rare. Therefore, the aim of this study was to investigate usage of sit-stand tables among Brazilian office workers during an intervention lasting two months.

    Methods.Nine office workers (6 females, 3 males; age 42 [SD 12] years) participated. The workers received traditional sit-stand tables and ergonomics information. They then used the workstation for two months. The tables were furnished with a system that recorded and kept track of table use during the intervention period. Table use early and late in the intervention period was compared using the Wilcoxon signed-rank test for repeated measurements.

    Results. In the beginning of the eight-week intervention period, workers, in median, changed table position 2.4 (1.9 – 4.7) times per day, decreasing to 2.3 (1.0 – 3.3) times at the end (P=0.09). Moreover, we also found a non-significant decrease in total time stand-ing per day, from 88.6 (67.4 – 94.3) minutes to 58.8 (33.1 – 95.7) minutes (P=0.31).

    Discussion. Two months after introducing sit-stand tables, some decrease in usage could be seen, if not statistically significant. Based on this, we emphasize that introduction of sit-stand tables should be accompanied by continued encouragement of the workers, preferably informed by a personalized follow up of actual use.

  • 143.
    Barbieri, Dechristian
    et al.
    Department of Physical Therapy, Federal University of São Carlos, São Paulo, Brazil.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Srinivasan, Divya
    Department of Industrial and Systems Engineering, Virginia Polytechnic Institute and State University, Blacksburg, USA.
    Oliveira, Ana Beatriz
    Department of Physical Therapy, Federal University of São Carlos, São Paulo, Brazil.
    For sit-stand desks, semiautomated prompting may lead the way2017Ingår i: Industrial and Systems Engineering at Work, ISSN 2168-9210, Vol. 49, nr 5, s. 51-52Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 144.
    Barbieri, Dechristian
    et al.
    Universidade Federal de São Carlos.
    Srinivasan, Divya
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Nogueira, Helen
    Universidade Federal de São Carlos.
    Oliveira, Ana Beatriz
    Universidade Federal de São Carlos.
    The ability of non-computer tasks to increase biomechanical exposure variability in computer-intensive office work2015Ingår i: Ergonomics, ISSN 0014-0139, E-ISSN 1366-5847, Vol. 58, nr 1, s. 50-64Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Postures and muscle activity in the upper body were recorded from 50 academics office workers during 2 hours of normal work, categorised by observation into computer work (CW) and three non-computer (NC) tasks (NC seated work, NC standing/walking work and breaks). NC tasks differed significantly in exposures from CW, with standing/walking NC tasks representing the largest contrasts for most of the exposure variables. For the majority of workers, exposure variability was larger in their present job than in CW alone, as measured by the job variability ratio (JVR), i.e. the ratio between min–min variabilities in the job and in CW. Calculations of JVRs for simulated jobs containing different proportions of CW showed that variability could, indeed, be increased by redistributing available tasks, but that substantial increases could only be achieved by introducing more vigorous tasks in the job, in casu illustrated by cleaning.

  • 145.
    Barbieri, Dechristian
    et al.
    Department of Physical Therapy, Federal University of Sao Carlos.
    Srinivasan, Divya
    Department of Industrial and Systems Engineering, Virginia Polytechnic Institute and State University.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Oliveira, Ana Beatriz
    Department of Physical Therapy, Federal University of Sao Carlos.
    Neck, trunk, and upper arm posture variation during computer work at a sit-stand table in a real work setting2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Computer work is generally associated with constrained postures and sedentary behaviors. Sit-stand tables have been suggested as an effective intervention to promote changes in gross body posture, and thus reduce sitting. However, few studies have addressed to what extent sit-stand table usage affects posture variation in other body regions. The aim of this study was to examine neck, trunk and arm postures among office workers with access to sit-stand tables.

    Methods: Twenty-four office workers (16 females, 8 males; mean age 41 (SD9) years) participated. At entry, workers received sit-stand tables, which were then used for two months. Neck and trunk flexion, and right upper arm elevation (RUA) was recorded on three consecutive days, two hours/day, during the last week of table use. Minute-to-minute variability for the three postures during sitting (CWsit) and standing (CWstand) computer work was obtained for each participant. Job variance ratios (JVR) were calculated for the actual work, and for other combinations of CWsit and CWstand by simulation1.

    Results: CWsit and CWstand were performed for 72% and 28% of the time spent at the computer. Minute-to-minute variability was larger in CWsit than in CWstand for all three postures, and the difference CWsit-CWstand was largest for RUA [median 1.7 (IQR −0.2–1.7)º], followed by trunk [1.6 (0.9–3.0)º] and neck [0.9 (0.0–3.1)º]. During actual work, JVR was between 1 and 3 for most participants. Simulations suggested that maximum variability would occur at a combination of 40–80% CWsit and 20–60% CWstand.

    Conclusion: Neck, trunk and arm posture variation during computer work can be increased by manipulating proportions of time spent sitting and standing at a sit-stand table. The tentative “optimal” proportions reported here could be a benchmark for occupational health professionals.

  • 146.
    Barbieri, Dechristian
    et al.
    Department of Physical Therapy, Federal University of São Carlos, São Carlos, Brasil.
    Srinivasan, Divya
    Department of Industrial and Systems Engineering, Virginia Polytechnic Institute and State University, Blacksburg, Virginia, USA.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Oliveira, Ana Beatriz
    Department of Physical Therapy, Federal University of São Carlos, São Carlos, Brasil.
    The effect of sit-stand workstations to decrease sedentariness in office work: tests of 2 systems with and without automatic reminders2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sedentary behaviors in office workers has become a major public health concern and several initiatives have been proposed to break up sedentary behavior patterns during the performance of computer-intensive office work. Among such initiatives, the use of sit-stand workstations has been suggested to be one of the most promising by recent reviews. However, there still is only limited scientific evidence showing how effective sit-stand workstations are, in reducing sedentary behaviors and also documentation of their sustainability of use in studies of regular office work (i.e. as the “newness” of the system wears off, with time since introduction). This study aimed to document user behaviors and compare the use of two sit-stand workstation based interventions among two groups of administrative office workers: an “autonomous” group in which these workstations were introduced following some general ergonomic guidelines, and another “feedback-system” group in which the sit-stand tables were furnished with a semi-automatic reminder system, programmed to raise the table to a high (i.e. standing) position for 10 minutes after every accumulated 50 minutes of the table being in a low (i.e. sitting) position, i.e. to result in about 83% sitting per day. In addition, the sustainability of the use of these two kinds of sit-stand workstation interventions over two continuous months since their introduction was also studied. The results averaged over two months of usage of the two interventions showed that the percentage (%) sitting time was 87.4 (84.9-89.2) on average in the autonomous group and 84.0 (83.5-85.4) on average in the feedback-system group (P=0.001), and the frequency of switches between sitting and standing was 0.3 (0.2-0.3) per hour in the autonomous group and 0.7 (0.6-0.7) per hour in the feedback-system group (P=0.001). Thus, the sit-stand table system integrated with the automatic reminder system led to more reduction in sitting time and more switches in posture between sitting and standing as compared to the traditional sit-stand table, and behaviors of both groups were seen to be sustained over the 2-month intervention period (no difference across time for any of the variables tested for any group).

  • 147.
    Barbieri, Dechristian
    et al.
    Department of Physical Therapy, Federal University of São Carlos.
    Srinivasan, Divya
    Department of Industrial and Systems Engineering, Virginia Polytechnic Institute and State University.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Oliveira, Ana Beatriz
    Department of Physical Therapy, Federal University of São Carlos.
    Variation in upper extremity, neck and trunk postures when performing computer work at a sit-stand station2019Ingår i: Applied Ergonomics, ISSN 0003-6870, E-ISSN 1872-9126, Vol. 75, s. 120-128Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to determine the extent of upper arm, neck and trunk posture variation that can be obtained by combining seated and standing computer work, compared to performing only seated computer work. Posture data were recorded for two hours during each of three days of ordinary work from 24 office workers that had been using a sit-stand station for two months. Periods with sitting and standing computer work were identified using on-site observations, and posture means and minute-to-minute variance were determined for both. Expected minute-to-minute posture variability in different temporal combinations of sitting and standing computer work were determined by simulation, and expressed in terms of a Job Variance Ratio, i.e. the relative increase in variability compared to sitting-only work. For all three postures, mean values differed between sitting and standing computer work, and both showed a notable minute-to-minute variability. For most workers, posture variability was larger when combining sitting and standing than when sitting only, and simulations suggested to introduce more standing than what the worker currently practiced. The results indicate that introducing a sit-stand table could, for most office workers, have a positive effect on upper arm, neck and trunk posture variability.

  • 148.
    Barbieri, Dechristian
    et al.
    Department of Physical Therapy, Federal University of Sao Carlos.
    Srinivasan, Divya
    Department of Industrial and Systems Engineering, Virginia Polytechnic Institute and State University.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Oliveira, Ana Beatriz
    Department of Physical Therapy, Federal University of Sao Carlos.
    Variation in upper trapezius and wrist extensor EMG among office workers during sit-stand table use in a real work setting2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Computer work is generally associated with constrained postures and low muscular demands. Sit-stand tables have been suggested as an effective initiative to change working postures during computer work, but the effect of this intervention on muscle activation has rarely been studied. The aim of this study was to document variation in shoulder-arm muscle activation among office workers using sit-stand tables.

    Methods: Twenty-four office workers (16 females, 8 males; age 41±9 years) participated. At entry, workers received sit-stand tables and ergonomics information, and then used the table for two months. Muscle activity of right and left upper trapezius and wrist extensors (RUT, LUT, RWE and LWE, respectively) was recorded during three consecutive days (two hours each day) in the last week of sit-stand table usage. Periods of computer work in sitting and standing positions (CWsit and CWstand, respectively) were identified by on-site observation, and synchronized with the EMG recordings. Variability (min-min SD across 1-minute bins, %MVE) was calculated for each EMG recording in CWsit and CWstand.

    Results: During the 62 minutes of EMG recorded during computer work, CWsit was performed for 72% and CWstand for 28% of the time. The mean minute-to-minute variability of trapezius EMG was larger (P<0.05) during CWsit (RUT 3.9 (SD between workers 1.6) %MVE; LUT 3.9 (SD 2.3) %MVE) than CWstand (RUT 3.0 (SD 1.5) %MVE; LUT 3.2 (SD 1.9) %MVE). The mean minute-to minute variability in RWE was also larger during CWsit (3.3 (SD 1.4) %MVE) than CWstand (2.9 (SD 1.3) %MVE). For LWE, variability did not differ between CWsit and CWstand.

    Conclusion: Sitting and standing computer work was associated with different extents of variation in shoulder-arm muscle activity. Thus, sit-stand tables may introduce beneficial exposure variation into the work of office employees.

  • 149.
    Barkstedt, Vanda
    et al.
    Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholm.
    Målqvist, Ingela
    Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholm.
    Alderling, Magnus
    Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholm.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Forsman, Mikael
    Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholm.
    Sophämtares fysiska och psykosociala arbetsbelastning2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Arbetet som sophämtare inkluderar manuell hantering som hämtning och hantering av hushållsavfall i kärl och säckar. Det finns tidigare studier som visat att arbetet kan vara tungt med en hög helkroppsbelastning. Tungt arbete förknippas ofta med besvär i rörelseorganen. Psykologiska påfrestningar i arbetet kan också bidra till besvärsuppkomst.

    Biltrafikens arbetsgivarförbund och Svenska Transportarbetareförbundet tog gemensamt initiativ till det här projektet ”Sophämtarnas arbetsmiljö - allas ansvar”. Projektet har utförts av Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) i samarbete med Karolinska Institutet (KI) och Centrum för belastningsskadeforskning (CBF) vid Högskolan i Gävle. I den här delen av projektet var syftet att kartlägga branschens förekomst av arbetsrelaterade besvär och undersöka den fysiska och psykosociala arbetsbelastningen hos sophämtare vid arbete med insamling av hushållsavfall.

    Samtliga Sveriges sophämtare som arbetar med insamling av hushållsavfall, knappt 2000, erbjöds att fylla i ett omfattande frågeformulär avseende arbete och hälsa. Sextiosex procent svarade. Inom projektetet genomfördes också heldagsmätningar av puls och arbetsställningar för rygg och armar på 56 sophämtare som arbetade med baklastande sopbil. På 12 sophämtare som arbetade med sidlastande sopbil genomfördes dessutom mätningar av muskelbelastning i skulder- och underarmsmuskulatur under en hel arbetsdag. I samband med heldagsmätningarna observerades sophämtarnas arbete av en observatör från en efterföljande bil, eller via en personburen videokamera. För att få fram ytterligare information om belastning på skuldror, rygg och knän genomfördes även biomekaniska fältexperiment där sophämtare fick utföra typiska arbetssituationer samtidigt som förekommande skjut- och drag-krafter registrerades.

    Enligt enkätundersökningen ansåg 17 procent av sophämtarna att deras fysiska arbetsförmåga var låg, vilket är samma procentandel som tidigare har registrerats hos flygplanslastare, men något bättre än vad man brukar se bland män med kort utbildningstid.

    Det var vanligare med kroppsliga besvär bland sophämtare än generellt i befolkningen. Andelen med besvär för olika kroppsdelar som skuldror (60 procent), ländrygg (62 procent), nacke (49 procent), händer/handleder (44 procent), motsvarade situationen för flygplanslastare; det fanns dock en skillnad för knän, där 52 procent av sophämtarna hade besvär mot 44 procent av flyglastarna.

    Sophämtarnas psykosociala arbetsbelastning liknade i stort den hos flygplanslastare, och motsvarar generellt förhållandena i den arbetande befolkningen. I genomsnitt rapporterar sophämtarna även samma upplevda stöd ifrån ledningen som andra yrkesgrupper, men sophämtare på arbetsställen med särskilt lågt stöd ifrån ledningen rapporterade fler olyckstillfällen, hade högre förekomst av kroppsliga besvär och lägre arbetsförmåga än sophämtare på arbetsställen med högt stöd. Mycket talande var att många fler, 27 procent skattade låg psykisk arbetsförmåga av dem på arbetsställen med generellt lågt upplevt stöd från ledningen jämfört med 8 procent av dem på arbetsställen med högt stöd.

    Det var vanligare med olycksfallstillbud bland de som angav ett ständigt högt arbetstempo, vilka återfanns både bland de som svarade att de, 64 procent av sophämtarna, som fick och bland de som inte fick gå hem tidigare om de var klara med dagens uppgifter.

    Fyrtiofyra procent av sophämtarna svarade att de en eller flera gånger hade råkat ut för olycksfall som lett till sjukskrivning. Halkolyckor var klart vanligast. Bland de som rapporterade ett ständigt högt arbetstempo var det vanligare med olyckor.

    De 41 kvinnor som ingick i enkätstudien rapporterade generellt högre upplevd fysisk och psykosocial belastning, samt sämre hälsa och arbetsförmåga än sina manliga kollegor.

    Heldagsmätningarna visade att baklastarnas genomsnittliga arbetstid utanför depån var drygt 6½ timma, varav 43 procent utgjordes av bilkörning. Pulsmätningarna visade, liksom enkäterna, att hämtning från flerbostadhus var mera belastande än hämtning i villaområden och på landsbygden. Pulsen var stundtals hög, men i genomsnitt var den för de flesta sophämtare acceptabel enligt internationella rekommendationer.

    De biomekaniska analyserna visade att krafterna vid dragning av sopkärl ibland var höga, speciellt på snöunderlag, men de föreföll inte att innebära några tydliga risker för ländryggen enligt amerikanska rekommendationer för acceptabla nivåer. Det finns dock forskning som indikerar att upprepad exponering för höga dragkrafter kan innebära risk för skulderbesvär. Att hoppa eller att gå framlänges ned från styrhytt var förknippat med knäbesvär, och kan enligt de biomekaniska analyserna även ge höga ländryggsbelastningar.

    Mot bakgrund av dessa resultat kan några rekommendationer/frågeställningar i syfte att förbättra arbetsmiljön vara följande:

    Kan man öka stödet från ledningen? Ledarskaps- och arbetsmiljöutbildning för första linjens chefer? Strategi vid chefsrekrytering?

    Kan man påverka sophämtarna att inte arbeta i ett ”onödigt” högt tempo, om det egentligen inte är bråttom?

    Kan man se till att det finns tid (eller om det redan finns tid, att få sophämtarna att använda denna tid) att arbeta i ett rimligt tempo, och kanske hjälpas åt vid hantering av mycket tunga kärl?

    Kan man få alla att ta sig ner från hytten på "rätt sätt"? Kan man i större utsträckning använda sopbilar med låga insteg?

  • 150.
    Barnekow-Bergkvist, Margareta
    et al.
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hedberg, Gudrun
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Pettersson, Ulf
    Sports Medicine Unit, Department of Surgical and Perioperative Sciences, University of Umeå, Umeå, Sweden; Clinical Pharmacology, Department of Pharmacology and Clinical Neuroscience, University of Umeå, Umeå, Sweden.
    Lorentzon, R.
    Sports Medicine Unit, Department of Surgical and Perioperative Sciences, University of Umeå, Umeå, Sweden.
    Relationships between physical activity and physical capacity in adolescent females and bone mass in adulthood2006Ingår i: Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, ISSN 0905-7188, E-ISSN 1600-0838, Vol. 16, nr 6, s. 447-455Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigates whether physical activity and physical performance in adolescence are positively related to adult bone mineral density (BMD). In 1974, physical activity, endurance, and muscular strength were measured in 204 randomly selected female students, age 16.1 +/- 0.3 year (range 15-17 years). Twenty years later, 36 of the women volunteered to undergo a measurement of their BMD. Women who were members in a sports club in adolescence had significantly higher adult BMD (mean differences of 5% to 17% depending on site) compared with subjects who were not engaged in a sports club. Furthermore, women with persistent weight-bearing activity in adulthood had significantly higher BMD compared with women who had stopped being active or had never been active. The differences ranged between 5% and 19% with the highest difference found in trochanter BMD. Stepwise regression analyses showed that membership in a sports club at baseline was a significant independent predictor of BMD in the total body, lumbar spine, legs, trochanter, and femoral neck, explaining 17-26% of the variation in BMD. Change in body weight was a strong independent predictor of BMD of the total body and arms, explaining 8% of the variation in both sites. In addition, running performance at baseline was an independent predictor of total body BMD, whereas the two-hand lift performance significantly predicted BMD of the total body, legs and trochanter. The hanging leg-lift and handgrip were both significant predictors of arm BMD. In conclusion, membership in a sports club and site-specific physical performance in adolescence together with the change in body weight were significantly associated with adult BMD in premenopausal women

1234567 101 - 150 av 2622
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf