hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 881
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Boman, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    ”Jag kan ju mer än jag får lov att visa på lektionerna”: En kvalitativ intervjustudie om unga reumatikers upplevelser och erfarenheter av skolidrotten2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att undersöka hur unga med funktionsnedsättning på grund av reumatisk sjukdom upplever skolidrotten. Detta genom att undersöka vilket lärarstöd eleverna upplevt samt hur de upplever att lektioner anpassats till dem och hur de upplever att betygen påverkats av deras funktionsnedsättning. Metoden som använts är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sju ungdomar med reumatisk diagnos. Intervjuerna transkriberades och tematiserades genom tematisk analys. Vidare analyserades det transkriberade materialet med Antonovskys teori om KASAM. Resultatet visar att unga med reumatisk sjukdom ofta behöver extra stöd från lärare och anpassad lektion för att kunna delta i idrottslektionerna. Lärarstödet är viktigt för att eleverna ska känna sig motiverade att delta i undervisningen samt för att de ska känna att de har chans till ett rättvist betyg. 

  • 102.
    Borg, Caroline
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Varaktiga effekter av coaching: En intervjustudie om upplevda effekter av coaching2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att söka svar på hur individer upplever varaktiga effekter av coaching samt hur coachingen påverkat deras välbefinnande. De tre respondenterna i studien hade fått en blandning av ledarskapscoaching och livscoaching hos samma coach. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att få en djupgående förståelse för de tidigare klienternas upplevelser av coaching och därefter analyserades datan med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att samtliga upplevt ett ökat och varaktigt välbefinnande. Ytterligare effekter, som hos vissa av deltagarna även var bestående var: en större trygghet i sig själv och/eller i yrkesrollen, ett större mod, självkännedom och förändring genom ökad reflektion, medvetenhet och insikt samt utökade färdigheter/förmågor. Slutsatsen som kan dras av studien är att de effekter som tidigare klienter upplevt av coaching bidragit till personlig utveckling och ett ökat varaktigt välbefinnande.

  • 103.
    Borg, Lovisa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Ramström, Frida
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Språk- och kommunikationsstöd i förskolan: En undersökning om hur barn stöttas i sin språk- och kommunikationsutveckling i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vad några verksamma inom förskolan har för åsikter, vetskap och erfarenheter om hur språk och kommunikationsstöd används i förskolan. I studien undersöks också vilka tillvägagångssätt som används för att stödja barn i deras språkutveckling och om de intervjuade anser att det finns några fördelar och nackdelar med språkstöd. För att samla in material gjordes intervjuer med verksamma inom fem olika förskolor och tre olika områden, vilket var förskollärare, talpedagog och specialpedagog. Data samlades in genom ljudupptagning samt anteckningar som sedan transkriberades och delades upp i sex kategorier. Utifrån studien fick vi i resultatet fram att språk och kommunikationsstöd är något som gynnar alla barn, oavsett svårigheter. Det framkom att bild- och teckenstöd är den vanligaste metoden men också att pedagogernas relation till barnen är en av de viktigaste faktorerna för att det ska kunna bli ett stimulerande lärande. Resultatet visar också att en nackdel med språkstöd är tidsbrist och brist på kunskap och intresse hos pedagoger. 

  • 104.
    Borgqvist, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Lövgren, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Fysisk aktivitet på fritidshemmet: En studie om 51 verksamma lärares syn angående fysisk aktivitet på fritidshemmet samt deras samarbete med lokala idrottsföreningar.2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur fritidshemmet arbetar för att främja barns fysiska aktivitet. Syftet var att ta reda på hur fritidshemmet arbetar i sitt dagliga arbete för att främja fysisk aktivitet samt vad fritidspedagoger har för tankar angående ett samarbete med föreningslivet. För att få svar på undersökningens frågeställningar användes en semistrukturerad enkät som besvarades av verksamma fritidspedagoger. Resultatet visar att fritidshemmen använder utelek för att uppnå daglig fysisk aktivitet. I studien framgår det också att de flesta respondenterna menar att idrottshallen kommer till användning för att ge barnen möjlighet till att röra på sig. Resultatet visar även att fritidspedagoger tror att ett samarbete mellan fritidshem och föreningslivet kan leda till att barnen får ett mer hälsosamt liv. En viktig aspekt för att ett samarbete ska kunna ske mellan parterna är att de båda har en enad syn angående syftet till samarbetet. 

  • 105.
    Bourbour, Maryam
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Lärares användning av interaktiv skrivtavla i matematikundervisning2016Ingår i: Praktiknära forskning: Barn, lärare och lärande / [ed] Elisabeth Björklund och Christina Gustafsson, Lund: Studentlitteratur, 2016, 1, s. 97-122Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 106.
    Bourbour, Maryam
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Masoumi, Davoud
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Practise what you preach: the Interactive Whiteboard in preschool mathematics education2016Ingår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 187, nr 11, s. 1819-1832Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Interactive Whiteboard (IWB) is now a common technological artefact in Swedish preschools and schools. This study examines preschool teachers’ thinking behind the embedding of IWB in the early years’ mathematics classroom and how preschool teachers structure their mathematical activities when using IWB. Two complementary empirical studies, that is, interviews and video observations, were conducted with four preschool teachers. The findings demonstrate that (just) having a positive attitude to technological artefacts like IWB is less likely to enrich the learning environment and lead to pedagogical change. This suggests that teachers’ IWB use is mostly informed by their pedagogical knowledge.

  • 107.
    Bransell, Karin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Att identifiera och stödja särbegåvade barn i förskolan: En enkätstudie om förskolepedagogers självupplevda kunskaper2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med presenterat examensarbete är att undersöka förskolepedagogers kunskap om särbegåvade barn. Frågeställningen består av två forskningsfrågor; Hur uppfattar förskolepedagoger sin kunskap om särbegåvade barn? Uppvisar förskolepedagoger tecken på kunskap om särbegåvade barn? För att svara på dessa forskningsfrågor har en enkätundersökning genomförts, som riktat sig till yrkesverksamma förskollärare och barnskötare runt om i Sverige. Tecken på kunskap om särbegåvning tolkas i den här studien med hjälp av den forskningsbakgrund som presenteras. De insamlade svaren från enkäten genomgår även en korrelationsanalys för att statistiskt undersöka sambandet mellan den självupplevda kunskapen om särbegåvning och tecken på kunskap om ämnet. Resultatet diskuteras tillsammans med aktuell forskning inom fältet för särbegåvning – särbegåvade barns behov och förutsättningar i förskolan sätts i relation till studiens fynd. Med hjälp av forskningsbakgrunden belyses problematiken i att pedagoger som arbetar med barn dagligen har så lite kunskap om särbegåvade barns natur och deras behov. Konsekvenserna av utanförskap och den socioemotionella beteendeproblematik som ofta hör ihop med särbegåvning diskuteras också. Därtill diskuteras bristen på tillförlitlig identifikationsmetodik. Slutsatser som dragits utifrån studien är att mer forskning behövs inom området för särbegåvning hos små barn samt att lärar- och barnskötarutbildningarna bör inkludera undervisning om särbegåvning hos barn i den ordinarie utbildningsplanen.

  • 108.
    Bravo, Isabel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    ”Jag minns att det var ett stort steg att ta över en natt bara.”: - En kvalitativ studie om polisers upplevelser av yrkeserfarenhet utifrån ett lärandeperspektiv.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker erfarenhetens betydelse för lärande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Detta för att det i Sverige råder en ”poliskris” då erfarna och kompetenta poliser lämnar sin tjänst av andra skäl än pension. Svenska polisförbundet (2017) menar att förlusten av erfarna poliser medför konsekvenser för ett effektivt utfört polisarbete. Vad betyder då förlusten av erfarna kollegor utifrån ett lärandeperspektiv? Föreliggande examensarbetes syfte är att undersöka polisers upplevelser av yrkeserfarenhetens betydelse för lärande i arbetet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och använde sig av intervjuformen fokusgruppintervju för att samla in data. Analysmetod var en kvalitativ innehållsanalys och bearbetad data tolkades genom ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visar att yrkeserfarenhet inom yrkesutövningen är betydelsefull för lärande, både för egenupplevda erfarenheter och genom att kollegors erfarenheter och yrkeskunskaper bidrar till eget lärande. Studiens slutsats är att erfarna poliser behövs i tjänst; om de slutar är det en förlust för verksamheten utifrån ett pedagogiskt lärandeperspektiv.

  • 109.
    Broo, Erika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Vad vill vi visa?: Dramapedagogens syn på sin egen roll i förhållande till budskapet i deltagarnas föreställning2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte var att undersöka hur dramapedagogen ser på sin roll i skapandeprocessen samt hur denne resonerar kring och förhåller sig till budskapet i en föreställning som deltagarna skapar själva. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra auktoriserade dramapedagoger. Resultatet visade att alla dramapedagoger upplever att de har ansvar för helheten och publikfokuset men att de utgår ifrån elevernas idéer i skapandeprocessen. Förhållandet till budskapet i en föreställning var för tre av de fyra dramapedagogerna underordnat eller oviktigt, något som de inte reflekterat så mycket kring. En dramapedagog uttryckte, till skillnad från de andra, att det är viktigt att arbeta och reflektera med gruppen om föreställningens budskap. Alla dramapedagoger berättade dock att de närmar sig budskapet genom att ibland ställa frågor till deltagarna: Vad vill vi visa? Vad vill vi att publiken ska uppleva? Vad säger den här rollen?  

  • 110.
    Brunstedt, Matilda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Hansson, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Interaktionen mellan pedagoger och barn under vuxenledda aktiviteter på förskolan utifrån ett genusperspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger interagerar och bemöter barn under vuxenledda aktiviteter på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Samt om det skiljer sig åt mellan förskolorna beroende på huvudmannaskap, privat eller kommunalt. Designen som användes är en kvalitativ, semi-strukturerad observationsstudie. Observationerna genomfördes på två förskolor, en privat och en kommunal, med barn i åldrarna fyra till sex år. därefter analyserades resultaten utifrån tidigare forskning författarna tagit del av. Resultaten visade att på den privata förskolan förekom mer omedvetet könsskapande från pedagogerna i det att pojkarna tilläts ta mer plats i aktiviteterna. Resultaten från den kommunala förskolan var mer svårtolkade då inget tydligt bemötande utifrån könsstrukturerna förekom. Istället för pedagogernas bemötande av barnen valde författarna att också tolka barnens beteende utifrån tidigare forskning.

  • 111.
    Brunåker, Svante
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi.
    Gaddefors, Johan
    Kurvinen, Jaana
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Mickelsson, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi.
    Nyström, Harry
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Vilhelmson, Pär
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi.
    Trading wor(l)ds: rapport från RENT en forskningskonferens2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 112.
    Brusman, Sebastian
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Jonsson, Simon
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Pensionärers intresse till fysisk aktivitet: En enkätstudie med syfte att undersöka intresset för Senior Sport School bland pensionärer i Gävleborgs län2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Medellivslängden i samhället ökar, i och med detta ökar också risken för att äldre människor kan drabbas av olika skador och sjukdomar, detta är också ett problem som leder till att välbefinnandet hos den äldre åldersgruppen minskar. Fysisk aktivitet är en metod för att förebygga och vårda sjukdomar eller skador, men det är även en metod som ökar välbefinnandet hos människor. Syftet med studien var att undersöka pensionärers inställning, attityder och motivationsfaktorer till fysisk aktivitet och därmed kartlägga intresset för en Senior Sport School. Urvalet var baserat på pensionärer i ålder 65 och uppåt och boende inom Gävleborgs län. Enkätundersökning valdes som metod, och undersökningen ägde rum på två olika PRO-föreningar samt att några enskilda enkäter lämnades ut via internet. Resultatet visar att de som var motiverade till att vara fysiskt aktiva är i dagsläget mer fysiskt aktiva än de som inte var motiverade samt att en annan motivationsfaktor var att träna i grupp och träffa andra. Vidare visar resultatet att de pensionärer som vill ha mer kunskap för att bli mer aktiva och hälsosamma antingen är aktiva väldigt få dagar i veckan eller alla dagar i veckan. Slutsatsen visar vikten i att motivera pensionärer till att vara fysiskt aktiva, det räcker inte bara med att det finns möjligheter till att vara fysiskt aktiv, det är minst lika viktigt att de har något som motiverar dem. En annan slutsats är hur viktigt det är med social interaktion och gemenskap för pensionärer, då har de genom fysisk aktivitet möjligheter att kunna knyta nya och behålla kontakter nu när de inte längre har någon arbetsplats att gå till.

  • 113.
    Bucher, Tina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Ledarskapets betydelse för förskollärares upplevda stress i arbetet.: Jämförelsestudie mellan en kommunal förskola ochen föräldrakooperativ förskola.2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stress är ett vanligt problem inom näst intill alla yrken och arbeten men som ofta inte upptäcks i tid. På grund av psykiska besvär och sjukdomar har sjukskrivningar ökat påtagligt under följande år. Psykisk ohälsa och stress i arbetslivet har visat stor ökning generellt under 1990-talet. Vi behöver blicka framåt och tänka förebyggande och barnen är vår framtid. Förskollärare har en viktig roll i barnets utveckling och grund till livslångt lärande vilket gör det därför viktigt att identifiera vad som orsakar att de upplever stress i arbetslivet. Syftet i denna studie var att undersöka ledarskapets betydelse till förskollärares upplevelse av stress i sitt arbete. Jag ville ta reda på hur ledarskapet skiljer sig på en kommunal förskola och en föräldrakooperativ förskola och om det finns någon koppling mellan ledarskapet och de eventuella stressorerna. Som datainsamlingsstrategi användes intervjuer och studien baseras på åtta respondenter vilket gjordes av ett strategiskt urval. Resultatet visar att den totala stressupplevelsen på förskolorna gick upp och ned och pågick sällan under längre perioder. De centrala anledningarna till den upplevda stressen visade sig vara förhållande mellan kollegor, ”top-down” och frihet inom arbetet.

  • 114.
    Bucht, Karolina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Roos, Ida
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Förskolans arbete kring modersmålsstöd: En studie om hur verksamma i förskolan kan påverka barns flerspråkiga utveckling2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie och undersökning är att studera hur verksamma inom förskolan arbetar och bemöter modersmålsstöd i förskolan. Vi vill även titta närmare på hur personalen i förskolan uppmärksammar barnens olika kulturer i verksamheten. Vi har arbetat fram tre frågeställningar: Hur ser verksamma inom förskolan på modersmålsstöd? hur arbetar förskolor med att alla barn ska få ta del av varandras språk och kulturer? och hur arbetar förskolor med dokumentation av språkutveckling? Vi har valt att genomföra en enkätstudie och lämnat ut enkäter till förskolechefer, förskollärare och barnskötare inom två olika kommuner. Vi har även genomfört en kvalitativ intervju tillsammans med en SVA lärare (svenska som andra språk). Av vår studie kan vi se att modersmålet har stor betydelse för barnets individuella utveckling och att förskollärarens förhållningssätt har stor betydelse för hur detta bemöts. Vi har också kunnat se att uppmärksamhet kring varandras kulturer och språk minskar känslan av att vara annorlunda, samt hur arbetet kring detta ser ut i de olika förskolorna vi undersökt. Vi har också sett hur viktigt det är att vi dokumenterar barns språkutveckling för att kunna erbjuda rätta metoder till barns språkutveckling och även hur det bemöts på förskolorna.

  • 115.
    Bulai, Lina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Stauffer, Bernhard
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Drama i relation till värdegrunden: En intervjustudie om värdegrund- och dramaarbete på förskolor i Sverige2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Alla förskolor i Sverige har en gemensam läroplan som beskriver en värdegrund som ska vara grund i den dagliga verksamheten men hur arbetet ska gå till benämns inte. Drama är en metod som har visat positiva effekter och kan därför vara ett sätt för det praktiska arbetet med värdegrunden (Szecsi, 2008). Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera åtta förskollärares praktiska arbete med drama på de förskolor där de arbetar i relation till förskolans värdegrundsmål i kapitel 2.1 (Skolverket, 2011). Genom sex intervjuer på ungefär en timme var samlas resultat för att besvara frågorna “Hur ser det praktiska dramaarbetet ut?”, “På vilket sätt relaterar dramaarbetet till de enskilda målen i läroplanen kapitel 2.1 (Skolverket, 2011)?” och “Hur förhåller sig förskolelärarnas dramaarbete till Deweys och Vygotskijs teorier?” Materialet analyseras i förhållande till Deweys tankar om bland annat lärarens inblandning i undervisningen och Vygotsikijs teori om fantasi och kreativitet och kopplas sedan till tidigare forskning kring estetiska läroprocesser och lärarens inblandning i barns utveckling gjorts. Resultatet visar att pedagogerna på flera sätt arbetade med målen. Femman, mini-forumspel, fantasi i vardagen, värdegrundsteater, årssaga, lekprojekt, barnens sagor och förstärkning är praktiska dramametoder som alla relaterar till värdegrunden.

  • 116.
    Bäck, Ann-Louise
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Egebrand, Sigrid
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Social kommunikation enligt förskollärare: Att göra ett begrepp pedagogiskt2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De som arbetar i förskolan har som uppdrag att lägga grunden för ett livslångt lärande inom flera områden av ett barns kommande lärande och liv. Betydelsebärande områden i förskolans verksamhet är språklig förmåga och socialt samspel. Dessa två områdens utveckling har visat sig ha stor betydelse för hur barns fortsatta liv kommer att utvecklas och är ett samband som ofta var föremål för diskussion på olika förskolors elevhälsoträffar. I diskussionerna togs olika förmågor och samband upp som visade sig kunna sammanfattas i begreppet social kommunikation. Vid sökande av information och forskning kring begreppet uppdagades att endast andra yrkeskategorier hade beskrivit området. Vid läsning av befintlig litteratur kom det fram att de resultat som presenterades på vissa väsentliga punkter inte stämde med det som förskollärarna såg och beskrev som problemområden. Denna skillnad väckte uppsatsskrivarnas intresse.

    Studiens syfte var att beskriva hur förskollärare bearbetar och förstår begreppet social kommunikation. Denna process följdes och dokumenterades. Metoden som användes för analys av arbetet var kvalitativ innehållsanalys. Denna metod valdes eftersom det i studien söktes efter bärande och centrala begrepp som beskrev social kommunikation som förskollärare såg och förklarade det. Dessa begrepp analyserades och indelades efter det i kategorier av uppsatsskrivarna. Trovärdighet i denna indelning eftersöktes.

    Resultatet visade att tre kategorier gick att finna i förskollärarnas svar angående vilka begrepp de ansåg ingick i den pedagogiska definitionen av social kommunikation. Dessa kategorier blev: miljö som förutsättning för social kommunikation, barns sociala förmåga och förutsättning för social kommunikation och barns språkliga förmåga och förutsättningar för social kommunikation. Frågor som togs upp angående social kommunikation i kollegial handledning visade sig alla ämnesmässigt kunna sorteras in under en av de tre kategorierna. I studien presenterades inte ett slutgiltigt förslag till en pedagogisk definition av begreppet social kommunikation, men ett inledande förslag gjordes.

  • 117.
    Bäck, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Wallström - Jonsson, Patric
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Wistbacka, Stefan
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Förutsättningar för IKT i fritidshem: En kvalitativ studie angående fritidslärares uppfattningar om att använda IKT i fritidshemmet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle stöter barn och vuxna på digitala verktyg dagligen, tekniken och verktyg utvecklas allt mer.Skol- och fritidsverksamheten har i ansvar att utbilda och utveckla elever i digitalt användande för lärandeoch kritiskt tänkande. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare uppfattar förutsättningarnaför att arbete med IKT i fritidshem. Genom en kvalitativ studie genomfördes undersökningen av nio fritidslärarei tre olika verksamheter. Resultatet påvisar ett positivt engagemang till IKT men att den grundläggandeutbildningen är bristande och fritidslärarna påtalar om utbildning.

  • 118.
    Bäckius, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Lindwall, Mia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Barn till alkoholmissbrukande föräldrar: Om att se och bemöta barn ur de intervjuade förskollärarnas perspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att skapa vetskap om hur några intervjuade förskollärare anser sig ha kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande föräldrar. För att nå vårt syfte har vi intervjuat fem stycken förskollärare med olika bakgrunder och erfarenheter. Efter vi intervjuat förskollärarna kategoriserade vi in deras svar i fem olika huvudkategorier: kunskap, erfarenhet, symtom/tecken, känslor och relationer. Dessa har vi sedan valt att dela in i mindre underrubriker.

    För att skapa kunskap om barn som lever i familjer med alkoholmissbruk har vi använt oss av sökning i litteratur, databaser och internetbaserade sidor.

    Slutsatsen vi kom fram till utifrån våra intervjuer var att samtliga informanters erfarenhet och kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande föräldrar såg väldigt olika ut. Dock anser vi att kunskapen är liten då så många som 385 000 barn lever i familjer med alkoholmissbruk.

  • 119.
    Bäckman, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Children´s Play as a Starting Point for Teaching Mathematics in Preschool2014Ingår i: POEM: Online Proceedings, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This presentation contributes to the knowledge about how children learn about and explore mathematics in their everyday activities. Children´s mathematical encounters in play activities give them experiences as a base for education. The understanding of children’s mathematical encounters in play and teachers’ teaching is presented as teachable and learnable moments in ‘here-and-now’ situations. The data used for this study consists of video recordings of young children’s play in four Swedish preschools. In the presentation I use two examples to illustrate and discuss how children’s play can be a starting point for teachers’ teaching.  The results display that a teacher’s questions in play can support children’s explorations if the teacher observes, recognizes the mathematical content and asks questions.

  • 120.
    Bäckman, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Didaktik. Åbo Akademi, Finland.
    Matematiskt gestaltande i förskolan2015Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingens syfte är att studera hur matematik erfars och används i förskolebarns aktiviteter och hur förskollärare utformar undervisning med matematiskt innehåll. Studierna omfattar barns handlingar i olika aktiviteter utifrån ett matematiskt perspektiv och vidare förskollärares intentioner med och genomförande av undervisning i matematik. Dessutom studeras förskollärares uppfattningar av kunskapsbehov i undervisning. De teoretiska utgångspunkterna är variationsteori och sociokulturell teoribildning. Med variationsteorin sätts bl.a. fokus på hur matematikinnehållet behandlas i lärsituationer där förskollärarna valt lärandeobjekt. Det sociokulturella perspektivet har valts därför att barns matematiska lärande i lek ofta sker i samspel med andra och i mötet med kulturellt förmedlade begrepp. Till det teoretiska ramverket hör även didaktiska utgångspunkter. Studien är kvalitativ med videografi och fenomenografi som metodologiska forskningsansatser. I studien har videoobservationer och förskollärarintervjuer använts som metoder för insamling av data. Resultatet visar att matematik i barns lek omfattar volym, geometriska former, tyngd, ”många” och positionering. Situationerna inkluderar även storlek, mönster, proportioner, räkning och parbildning. Förskollärares intentioner, planering och iscensättning av sitt målinriktade arbete är att alla barn ska ges möjlighet att urskilja ett matematiskt innehåll. Intentionen omfattar också att synliggöra lärandeobjekt i här-och-nu-situationer. Variation och ett tydligt fokus på det matematiska innehållet är viktigt i iscensättningen. Ett av studiens kunskapsbidrag handlar om matematikdidaktik i förskolan. Det rör undervisning av matematik och omfattar de kunskaper förskollärare anser sig behöva när de undervisar. Detta inkluderar såväl teoretiska som praktiska kunskaper om barn och barns lärande som didaktiska frågeställningar och strategier. Slutsatser är att förskollärare behöver ha vissa baskunskaper som omfattar matematik och matematikdidaktik.

  • 121.
    Bäckman, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Play and Everyday Mathematics in Preschool2015Ingår i: 5th EECERA Annual conference 'Innovation, experimentation and adventure in early childhood' : Abstract Book, 2015, s. 295-296Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim with this paper is to discuss play as an arena for mathematical learning and children’s everyday mathematics in preschool. The study focuses on what the children are doing in the play activities and how they express their everyday mathematics. Play can be a mathematical activity (Bishop, 1992) and children’s mathematical formation in play shows their everyday mathematics (Ginsburg, 2006). This paper discusses play and everyday mathematics from a sociocultural perspective (Vygotskij, 1990) and in relation to curriculum (National Agency, 2010, 2012). The empirical data is drawn from a larger study in Sweden (Bäckman, 2015) and video observation is used as a method to explore 4 year old children’s play and everyday mathematics. The examples used in this paper were chosen because they are common play situations in the participating preschools. The ethical considerations follow the rules from The Swedish Research Council (2011). The parents have given permission for the video observations and research to be conducted. The results of the analysis of children’s mathematical formation show two main categories: Exploring mathematics through play and children comparing mathematical experiences. Exploring mathematics through play consists of five sub-categories: experiencing volume, exploring geometrical shapes, discerning weight, discerning quantity and acting for positioning. The category children comparing mathematical experiences consists of four sub-categories: experiencing and comparing size, creating and comparing patterns, comparing proportions and counting and pair production. Implications for practice is that the preschool teachers should have knowledge to design a learning environment that support children’s mathematical exploring and learning through play.

  • 122.
    Bäckman, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Teaching Mathematics in Swedish Preschool - Didactic Situations2014Ingår i: 24th EECERA Conference : ‘Us, Them & Me: Universal, Targeted or Individuated Early Childhood Programmes’: Abstract Book, 2014, s. 94-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim with this paper is to present research about teaching in preschool and the meaning of education in the preschool context within the perspective of quality. More specific the research focus on teaching mathematics and didactical considerations.Teaching mathematics always consists of several components with teacher, children and the mathematical content as three major parts. One of these basic components includes preschool teachers' intentions, choices and actions in which the goal is to create opportunities for children's learning in mathematics. Another component is the children, with their own experiences, intentions and their own choices. A third component is the mathematical content of the teaching situation (Brousseau, 1997). Play is a keyconcept in mathematical activities (Bishop, 1992) and in teaching of a mathematical content (Brousseau, 1997).The research focus is on didactic situations and more specifically the social interaction in teaching so-called didactic contract (Brousseau, 1997). Didactic contract can be understood as the dilemma between the educational goals and the participants’ intentions. A case study illustrates didactic situations in one Swedish preschool.Permissions has been gathered from the parents. The ethical rules for researcher in Sweden have been followed.The findings show the teachers use of play aspects in didactic situations expands the learning opportunities. The didactic contract in teaching give learning opportunities for children. Preschool teachers use of play in didactic situations make the teacher's aware of the mathematical and didactic considerations in relation to context and thereby improve the teaching of mathematical content.

  • 123.
    Bäckman, Kerstin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Bose, Kabita
    University of Botswana.
    Teaching of Mathematics and Science in Preschools: A Comparative Account of Botswana and Sweden2017Ingår i: Teacher Development, ISSN 1366-4530, E-ISSN 1747-5120Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 124.
    Bäckman, Kerstin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Hammarberg, Annie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Didaktik.
    The importance of preschool teachers’ knowledge for quality in early childhood education2014Ingår i: 24th EECERA annual conference ’Us, Them and Me: Universal, Targeted or Individuated Early Childhood Programmes’: Abstract Book, 2014, s. 54-54Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The research objective is to explore the knowledge teachers in Botswana and Sweden, which is important and/or necessary when they teach mathematics and science in Early Childhood Education (ECE). The aim is to discern the basic teacher knowledge that might be global and knowledge shaped by culture. Previous research shows that Pedagogical Content Knowledge (PCK) in early childhood includes didactical considerations in relation to culture and children’s experiences (e.g. Clements & Sarama, 2009). According to Shulman (1986) and later Grossman (1990) teachers’ subject knowledge and pedagogical content knowledge both influence teaching. The study involves one survey in Sweden with 64 preschool teachers and one survey in Botswana with 65 preschool educators.  We have also used focus groups interviews to gain deeper knowledge of certain issues.

    We follow the ethical rules for researchers in both countries. The considerations include informed consent and confidentiality. The knowledge base teachers need in preschool include pedagogical and didactical knowledge together with subject knowledge. Data shows that there is basic knowledge that is similar and maybe global when it comes to mathematics and science. However, some knowledge is shaped by culture, local traditions and expectations. To ensure quality education for the youngest children educated teachers with knowledge about content like mathematics and science is needed. Teachers also need knowledge about children and of the learning strategies they are using. Teacher knowledge also includes curriculum goals and how to implement curriculum in daily activities and play.

  • 125.
    Bäckman, Kerstin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Hammarberg, Annie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Eriksson, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Barns lärare och deras professionskunskaper - exemplet matematik2016Ingår i: Praktiknära forskning: Barn, lärare och lärande / [ed] Elisabeth Björklund och Christina Gustafsson, Lund: Studentlitteratur, 2016, 1, s. 27-44Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 126.
    Bäckman, Kerstin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Hammarberg, Annie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Eriksson, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Preschool teachers and their professional knowledge: teaching mathematics in preschool2015Ingår i: 25th EECERA Annual conference 'Innovation, experimentation and adventure in early childhood' : Abstract Book, 2015, s. 272-272Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to discuss the knowledge preschool teachers need when they teach mathematics. The study focuses on how the knowledge from curriculum affect and is transmitted to teaching and how content is selected, valued and organised when they work with mathematics and documentation. Earlier research shows that the official curricula are important and have impact on how teachers organise the practice (Carr, 2007; Clements & Sarama, 2007). This paper is discussing preschool teacher’s professional knowledge in relation to mathematics and documentation and curriculum. Curriculum theory is used as frame factor in the analysis (Dahlberg et al., 2005; Lundgren, 1972; National Agency, 2010 & 2012). The empirical data drawn from a larger study in Sweden (Bäckman, 2015) include interviews with 19 Swedish preschool teachers. Focus was on their understanding of knowledge and strategies in teaching mathematics. Analyses also consist of frame factors like policy documents and the national preschool curriculum. The ethical considerations follow the rules from The Swedish Research Council (2011). The main findings of the analyses concerning preschool teachers' professional knowledge in relation to teaching mathematics are that policy documents and the national curriculum are strong frame factors and also support different educational strategies. The teachers want to design learning environments that supports children’s mathematical exploring and learning. In that work they used documentation as a strategy to organise the teaching. Children’s teachers need knowledge of the frame factors, both international and national, when they create participatory practice and learning opportunities for children.

  • 127.
    Bäckström, Erika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Sandberg, Ida
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Samverkan mellan skolan och socialtjänsten: En studie om pedagogen och skolans rutiner kring orosanmälan samt samverkan med socialmyndigheten2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I förskoleklassens, grundskolan och fritidshemmets gemensamma läroplan benämns inte den anmälningsplikt som råder (Skolverket, 2018). Detta trots att det specificeras i kap. 14 i Socialtjänstlagen (2001:453) att yrkespersoner inom skolverksamhet är skyldiga att anmäla vid misstanke att ett barn far illa. Skolverket (2019) benämner hur samverkan mellan skolan och socialtjänsten bör följas för de barn som inte har det bra hemma. Hur denna samverkan ska ske är däremot inget som understryks. Ytterligare kunskap behövs inom området i hur samverkan sker samt de rutiner som finns i förhållande kring anmälningsplikten. Studiens syfte är att få en större kännedom i hur samverkan mellan skolan och socialtjänsten ser ut. Målet är att uppmärksamma de rutiner pedagoger inom skolverksamheten har i samband med orosanmälan till socialtjänsten.

     

    Uppsatsens resultat visar att pedagoger anser att brister finns i samverkan med socialtjänsten. Det synliggörs hur de yrkesverksamma finner samverkan med socialtjänsten som en envägskommunikation och att de känner bristfällighet i återkoppling. Resultatet visar även att mer än hälften av pedagogerna är osäkra kring vilka rutiner som finns gällande orosanmälan på den arbetsplats de har. Genom dessa resultat kan studien bidra med inspiration för förbättringsarbete kring samverkan mellan skolan och socialtjänsten.

  • 128.
    Cananau, Iulian
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Engelska.
    Sims, Caroline
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Teaching Literature, Implementing Multicultural Education2017Ingår i: Kunskap, motstånd, möjlighet: Humanistisk forskning i dag / [ed] Ulrika Serrander & Peder Thalén, Halmstad: Molin & Sorgenfrei, 2017, 1, s. 297-316Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 129.
    Carlson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Comments on Katharine Jenkins, “Ontic injustice”2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 130.
    Carlson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Comments on Katharine Paxman, “Hume and the Evolution of Appetite”2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 131.
    Carlson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Hume on pride and comparison2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 132.
    Carlson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Jämställdhet, vad är det?: En analys av begreppet jämställdhet i offentliga dokument om skola, utbildning och arbete2017Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi, ISSN 1402-2710, Vol. 21, nr 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I styrdokument som rör skola och utbildning likställs jämställdhet med samma möjligheter till utbildning och karriär. Det som hindrar jämställdhet antas vara traditionella könsnormer. Vad betyder ’samma möjligheter’ i denna kontext och vad krävs för att realisera detta? Utbildnings- och karriäralternativ ska avkönas, vilket analyseras som att de dels ha samma betydelser för könen, dels vara lika realiserbara. Detta verkar kräva kvantitativ jämställdhet inom varje alternativ. Vad är det då som hindras av könsnormerna? Enligt dokumenten är det individernas autentiska val. Detta analyseras som förverkligandet av antingen den mänskliga naturen eller det individuella självets autentiska önskningar. Båda dessa vägar visar sig vara återvändsgränder. Slutsatsen blir att kvantitativ jämställdhet är det enda substantiella jämställdhetsbegreppet.

  • 133.
    Carlson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Lena Halldenius, Mary Wollstonecraft and Feminist Republicanism: Independence, Rights and the Experience of Unfreedom, London: Pickering & Chatto Ltd 20152016Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi, ISSN 2002-3383, Vol. 20, nr 2, s. 35-42Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 134.
    Carlson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    ”Samma möjligheter” till skola, utbildning och arbete: Är det realistiskt? Är det begripligt?: En begreppslig undersökning av kvalitativ jämställdhet2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 135.
    Carlson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Sex, Biological Functions and Social Norms: A Simple Constructivist Theory of Sex2016Ingår i: NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, ISSN 0803-8740, E-ISSN 1502-394X, Vol. 24, nr 1, s. 18-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Feminist theory needs a constructivist account of biological sex for at least two reasons. The first is that as long as female and male are the only two sexes that are taken for granted, being cisgender, heterosexual, and preferably a parent will be the norm, and being intersexed, transgender, bi- or homosexual, infertile or voluntarily childless will be deemed failure. The second is the fact that, usually, sex and gender come together in the way that is expected, i.e. the fact that most females are women and most males are men needs to be explained. This paper provides a constructivist theory of sex, which is that the sex categories depend on norms of reproduction. I argue that, because the sex categories are defined according to the two functions or causal roles in reproduction, and biological functionis a teleological concept involving purposes, goals, and values, female and male are normative categories. As there are no norms or values in nature, normative categories are social constructions; hence, female and male are not natural but social categories. Once we understand that biological normativity is social, biological norms of heterosexuality, fertility, and so on are no longer incontestable. In addition, as many gender norms also concern reproduction - socially mediated reproduction - this simple theory of sex explains the common confluence of sex and gender.

  • 136.
    Carlson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Structure and Feeling in Hume’s Accounts of the Indirect Passions2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In a literature review of Hume’s psychology of the passions, Elisabeth Radcliff calls for a consistent understanding of his accounts of the indirect passions, the structural and the introspective. Hume gives a structural account of the indirect passions as he locates them within a causal structure of perceptions. Since many readers find the causal relation of passion and (sort of intentional) object mistaken they, identify the passion with the entire structure why the object is constitutive of the passion for logical or conceptual reasons. Hume however regards the passions as simple impressions only contingently related to other perceptions, and defines them by how they feel. That is the introspective account. In this paper, I present a reading of Hume’s theory that makes use of the structural account and consistently unites it with the introspective. Unlike other commentators, I argue that Hume distinguishes between having feelings of pride and being proud. Combined with an understanding of causation as event causation in opposition to species causation, this distinction is enough to save him from criticism.

  • 137.
    Carlson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    The Moral Sentiments in Hume’s Treatise: A Classificatory Problem2014Ingår i: Hume Studies, ISSN 0319-7336, E-ISSN 1947-9921, Vol. 40, nr 1, s. 73-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the Treatise, Hume writes several seemingly incompatible things about the moral sentiments, thus there is no general agreement about where they fit within his taxonomy of the perceptions. Some passages speak in favor of the view that moral sentiments are indirect passions, a few infavor of the view that they are direct passions, and yet a couple of explicit statements strongly suggest otherwise. Due to these tensions in Hume's text, we find at least five competing characterizations in the literature:

    • Moral sentiments are calm emotions.
    • Moral sentiments are calm direct passions.
    • Moral sentiments are calm versions of the indirect passions of love or hatred.
    • Moral sentiments are unique species of calm indirect passions.
    • Moral sentiments are indirect secondary impressions.

    This paper assesses each of these interpretations. When their virtues are brought together, a new interpretation of the origin of moral sentiments starts to emerge.

  • 138.
    Carlson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    The Standard Account of Intentional Action Challenged by Emotion2017Ingår i: Kunskap Motstånd Möjlighet: Humanistisk forskning i dag / [ed] Ulrika Serrander & Peder Thalén, Halmstad: Molin & Sorgenfrei, 2017, 1, s. 363-382Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 139.
    Carlson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Edenheim, Sara
    Jarlsdotter Wikström, Jenny
    New Materialism2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Today, it is rather common that feminist researchers position themselves as new materialists within the theory of science instead of as social constructivists or poststructuralists. Since we believe that this change happened without very much discussion, we encourage debate on the topic, in order to get a deeper understanding of new materialism and how it relates to these other positions. Our point of departure is the view of Karen Barad as presented in Meeting the Universe Half-Way. In a reaction against (oversimplified) post-structuralism, Barad attempts to reintroduce the significance and causality of matter into scientific explanations without ending up as an empiricist. Like social constructivist and poststructuralists she thinks that knowledge always depends on the subject of knowledge, situated in her social and historical context. In addition, Barad thinks that everything we observe are phenomena that depend on perceptive and technical apparati, that is, tools for investigating nature including ourselves. Since we are nature, or the ‘object’ of enquiry, strictly speaking we have no causal relation to the ‘object’. This is so because relata (that which the causal relation is a relation of) have to be two distinct entities, but the subject of knowledge is not distinct from the object of knowledge. Barad underscores this by writing that we intra-act (as opposed to interact) with nature. Because of this, she concludes that phenomena are everything that exists. This conclusion and some other entailments have not been thoroughly scrutinized.

  • 140.
    Carlsson, Linnea
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Drama som pedagogisk metod i undervisningen: En intervjustudie i tre olika praktiker2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    C-uppsats: ”Drama som pedagogisk metod i undervisningen.” Författare: Linnea Carlsson. Lärosäte: Högskolan i Gävle. Skriven: 2015 – 02 – 19

    Denna studie undersöker lärare och pedagogers syn på drama som metod i undervisningen. Jag har intervjuat tre verksamma lärare som använder sig av drama som metod i undervisningen. I studien framkommer bland annat leken som en viktig del i drama. Lekens funktion blir del av undervisningens lärande och lockar fram elevernas vilja att arbeta i skolan. Begreppet drama som benämning upplevs som missvisande information enligt informanterna. Istället för drama används synonymer som teater, lek eller övning. Studien har även resulterat i ett fokus på lärandets utformning inom drama i undervisningen.

    Nyckelord: Drama, undervisning, lek, teater, lärandet.

  • 141.
    Carlsson, Thim
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Ravstis, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Utanförskap i förskolan2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 142.
    Chakraborty, Sarbani
    et al.
    University of Wisconsin-Madison, Madison, Wisconsin, USA.
    Elde Mølstad, Christina
    Inland University, Elverum, Norway.
    Feng, Jingying
    University of Wisconsin-Madison, Madison, Wisconsin, USA.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik. Uppsala universitet.
    The reception of large-scale assessments in China and India2019Ingår i: New Practices of Comparison, Quantification and Expertise in Education: Conducting Empirically Based Research / [ed] Elde Mølstad, C. & Pettersson, D., London & New York: Routledge, 2019, 1Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 143.
    Christoforidou, Vivi
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Olofsson, Pia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    ”Ska vi byta grejer?” … för hållbar utveckling: En enkätstudie om åsikter angående en låne-/bytesverksamhet av material bland verksamma inom förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idén till denna studie kom när ett barn talade om att vår planet skulle må bättre om vi återanvände saker. Däri väcktes vår idé om en låne-/bytesplattform mellan förskolor av material som tillfälligt inte används på förskolan. Vår studie har förankrats teoretiskt i läroplansteori samt forskning om utbildning inom hållbar utveckling i barns tidiga levnadsår. Syftet med studien var att undersöka hur verksamma inom förskolan förhåller sig till en låne-/bytesplattform, där material som inte används på en förskola återanvänds på en annan förskola, i arbetet för hållbar utveckling. Studien har genomförts i två delar, delstudie I och delstudie II utifrån kvantitativ metodik. Delstudie I omfattade 13 förskolor inom ett förskoleområde och bestod av ett projekt med en epostplattform för utbyte som skulle följas upp i form av en enkät. Delstudie I upphörde efter utebliven aktivitet bland verksamma inom förskoleområdet. Delstudie II genomfördes därefter i form av webbenkät publicerad på Facebook, för att nå ut till olika delar i landet med flera verksamma personer inom förskolan. Resultatet från delstudie II visade att en större del av de 60 respondenterna ansåg att en låne/bytesplattform kunde ha en positiv effekt på den hållbara utvecklingens tre dimensioner dvs. ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Dels uppfattade respondenterna att låne-/bytesplattformen var miljövänligt och ekonomiskt fördelaktigt men också ett sätt för barnen att skapa förståelse för andra människors livssituationer. Dock visade resultatet från båda delstudierna att olika faktorer kan påverka låne-/bytesplattormens tillämpning på förskolorna. Studien i sin helhet visar att det finns en potential för en låne-/bytesplattform och att den har inverkan på arbetet med hållbar utveckling inom förskolan.

  • 144.
    Clewemar Andersson, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Högläsning i förskolan: Hur påverkas barns litteracitetsförmåga?2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet är att undersöka vad tidigare forskning sagt och vad som sägs om litteraturens betydelse och användningsområden i förskolans verksamhet. Frågeställningarna är: Vilken betydelse har litteraturen och högläsningen för barns utveckling av språket?, Hur kan vuxna påverka barnens literacyutveckling? och Hur kan boksamtal utformas i förskolan?

     

    Ett av de återkommande begrepp som beskriver barns lärande och utveckling av skriftspråket är litteracitet, eller engelskans literacy. Begreppet inkluderar både sociala och kulturella aspekter på lärande inom skriftspråkande, men också symboler, tecken, bilder och berättande. Samspelet, interaktionen, med människor i barnets omgivning är viktig i utvecklingen och lärandet och det är något som därför kan koppla litteracitetsutvecklingen till det sociokulturella perspektivet.

     

    Denna systematiska litteraturstudie visar att man på flera håll i världen använder litteraturen för högläsning, men utan att se den som ett verktyg för att öka barnens literacyförmågor. Analysen bygger på fyra studier som på olika sätt beskriver arbetet med barns litteracitet genom intervjuer och observationer. Materialet är hämtat från studier gjorda i Sverige, Australien, Amerika och Storbritannien.

     

    Resultatet visar att det finns stora kunskaper och erfarenheter kring arbetet med barn och literacy, som tyvärr inte framkommer i den dagliga verksamheten. Prioriteringen och planeringen av arbete med litteratur på olika sätt behöver komma fram och vara bland de viktigaste punkterna i förskolans arbete. Man kan ana att resultatet skulle förbättras om arbetet gjordes på en högre kvalitativ nivå än vad som nu är fallet.

  • 145.
    Dahlberg, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Årstidsmattan: Utvecklingsarbete av ett pedagogiskt material för barn i förskola och förskoleklass.2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är ett utvecklingsarbete med syfte att på vetenskaplig grund med ett sociokulturellt förhållningssätt arbeta fram det pedagogiska materialet Årstidsmattan. Syftet är att Årstidsmattan kan användas i förskolan och förskoleklass för att på ett lekfullt sätt bidra till lärande om årstider och månader. För att på så sätt ge barnen möjlighet att få kunskap om våra gemensamma referensramar. Utvecklingsarbetet har utförts i en förskoleklass tillsammans med barnen och deras förskollärare. För att undersöka och utvärderat arbetet har samtal med förskolläraren transkriberats och analyserats för att utifrån detta få syn på om syftet med materialet har uppnåtts. I resultatet kan utläsas att i just denna förskoleklass har Årstidsmattan bidragit med kunskap om årets månader och årstider.

  • 146.
    Dahlöf, Lina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Pettersson, Liiz
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Anmälningsplikten i förskolan,: En intervjustudie om kunskaperna hos dem som är skyldig att anmäla sin oro för barn.2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbete i pedagogik, 15 hp. Förskollärarprogrammet.

    Titel:                                   Anmälningsplikten i förskolan.                                             En intervjustudie om kunskaperna hos dem som är skyldig att anmäla sin oro för barn.

    Författare:                         Lina Dahlöf och Liiz Pettersson.

    Termin och år:                  Höstterminen 2014.

    Handledare:                      Maud Söderlund.

    Examinator:                      Peter Gill.

    Enligt socialtjänstlagen 14 kap. 1 § (2001:453) har alla som arbetar inom förskolan skyldighet "att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd".  Tidigare forskning visar att förskola och skola endast anmäler 30-40 procent av de fall som de borde anmäla (Olsson, 2011). Orsakerna till att så pass få fall faktiskt anmäls tycks vara flera men en av dem kan bero på okunskap (Ekelund & Dahlöf 2009). Vårt syfte med denna studie var att se vad de som vi intervjuat har för kunskaper om förskolans anmälningsplikt. Vi ville även se hur samarbetet mellan förskolorna och socialtjänsten ser ut då det handlar om anmälningsplikten. I vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med åtta respondenter som arbetar som förskollärare, förskolechef eller socialsekreterare. Resultatet visar att kunskapen om den anmälningsplikt som finns är något som de allra flesta respondenter har men de känner ändå en viss osäkerhet. Undersökningen visar även att om en anmälan sker så är det via förskolechefen.

    Nyckelord: Anmälningsplikt, barn som far illa, förskollärare och samverkan. 

  • 147.
    Dalebris, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Det sociala samspelet bland de yngsta barnen i förskolan2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 148.
    Danielsson, Madelen
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Israelsson, Sofia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Konflikthantering i förskolan: En naturlig del av livet2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konflikter är en naturlig del av livet och mellan barn på förskolan som uppstår dagligen, framförallt när barnen leker tillsammans. En konflikt kan ses som en utvecklingsmöjlighet och det är därför viktigt att barnen får lära sig om olika strategier för hur man hanterar en konflikt. Många pedagoger inom förskolan känner sig osäkra på hur en konflikt som uppstår mellan barn ska lösas vilket då kan leda till att konfliktsituationerna mellan barnen eskalerar eller förblir olösta. Om förskollärarna går in och hjälper till att lösa en konflikt utan att involvera barnen, så går barnen miste om en möjlighet till utveckling. Det syfte som detta examensarbete har är att ta reda på hur förskollärarna inom förskolan ser på konflikter och vilka strategier de använder sig av för att hantera dem. För att få fram förskollärarnas synsätt så har vi valt att använda oss av intervjuer som forskningsmetod där vi har låtit åtta stycken förskollärare delge oss sin syn på konflikter och belysa de olika strategier som används vid konflikthantering. Resultatet av denna studie har visat att förebyggande konfliktarbeten och pedagogers närvaro i barngruppen har stor betydelse för att barnen ska kunna lära sig hur man hanterar konflikter.

  • 149.
    Danielsson, Magnus
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Det matematiska köket: Hur skapas förutsättningar för barns matematiska lärande?2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 150.
    Danielsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Södervall, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Gör elever skillnad på varandra på grund av kön?: En intervjustudie med 20 elever i åldrarna 6-9 år om jämställdhet i skolan och på fritids2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt läroplanen är det viktigt att skolans personal arbetar aktivt med att motverka stereotypa könsroller i samhället för att skapa större jämställdhet mellan könen. På grund av detta valde vi att genomföra denna studie för att se hur åsikter angående jämställdhet ser ut i skolan bland lärare och elever. Syftet med denna studie var att undersöka hur elever uppfattar betydelsen av deras kön. Frågorna som studien skulle ge svar på var: leker eleverna olika med varandra beroende på kön, gör lärare skillnad på eleverna efter kön och vad tycker i så fall eleverna om det samt om eleverna anser att det spelar roll om man är pojke eller flicka. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua tjugo elever i åldrarna 6-9 år. Resultatet visar att eleverna har uppfattningar om vad jämställdhet är men i vissa situationer kan stereotypa mönster mellan flickor och pojkar träda fram. Samtliga elever tyckte att könet inte har någon betydelse men under intervjuerna framkom flertalet åsikter om skillnader mellan könen. Eleverna leker olika beroende på vilket kön lekkamraten har samtidigt som de uppfattar att lärarna ser olika förmågor hos eleverna kopplat till kön. Slutsatser som kan dras av detta är att eleverna är medvetna om hur man bör förhålla sig till jämställdhet men i praktiken fungerar det inte alltid som tänkt.

1234567 101 - 150 av 881
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf