hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 101 - 150 av 213
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Grannäs, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Frelin, Anneli
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Principals’ assessments of NQTs’ competences: The use of informal and interpersonal sources of information for assessment2016Ingår i: 2016 annual meeting of the American Educational Research Association, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper analyzes and discusses the informal assessments of newly qualified teachers (NQTs) that are performed in relation to the mandatory formal assessment outlined in the recently introduced teacher registration reform in Sweden (TRR). Questionnaire data was collected in three municipality clusters. 11 semi-structured interviews with principals were conducted in two municipalities. These were analyzed to determine whether and how principals used informal and interpersonal sources of information about NQTs’ competences. The school culture, together with the use of formal and informal assessment, influences a principal’s final assessment of an NQT. The use of informal and interpersonal sources of information for assessment fit the school context in ways that a standardized reform cannot match.

  • 102.
    Grannäs, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Frelin, Anneli
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Digital surveillance of students in educational spaces2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 103.
    Grannäs, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Frelin, Anneli
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Highlighting educational support professionals’ indirect contributions to the educational environment2017Ingår i: Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914, E-ISSN 1891-5949, Vol. 37, nr 3-4, s. 217-230Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article contributes to the discussion about educational environments. Drawing on Dewey’s and Hansen’s work, the point of departure is that the educational environment is dynamic and connected to educational purposes, and that educational relationships can be both direct and indirect and connected to norms, values and subject matter. In a case study, using interviews and observations, the periphery of educational environments is explored. Distinctions between the intended and actual functions, and between environment and surroundings in different parts of the municipal administration, and the resulting shortcomings of using an atomistic rather than an ecological perspective in education, are also discussed.

  • 104.
    Grannäs, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Frelin, Anneli
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Secondary School Teachers’ Virtual 3D Pre-occupancy Evaluation of a Flexible Learning Environment2020Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 105.
    Grannäs, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Frelin, Anneli
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Spaces of student support: comparing educational environments from two time periods2017Ingår i: Improving Schools, ISSN 1365-4802, E-ISSN 1475-7583, Vol. 20, nr 2, s. 127-142Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article sets out to explore how and whether the physical, social and conceived conditions in schools facilitate or disrupt support work aimed at improving student learning and preventing social exclusion (cf. Author 1 & Author 2, 2013). This is accomplished by comparing student support practices in the common areas of two newly renovated secondary schools built in two different time periods.

    The focus is on the student support staff’s (exemplified by student welfare officers and school hosts) enactment of support for students’ learning and well-being.This enactment takes place in a designed school environment, where teachers and support staff appropriate spaces for educational purposes in different ways (cf. Stables, 2015). The interview and observational data come from two qualitative case studies. A spatial analysis perspective is used is to investigate the physical, social and conceived aspects of space (Author 1 & Author 2, 2014, 2015). The case schools, located in two municipalities, were originally built in the 1910s (Maple Grove) and the 1960s (Pine Bay). Both schools serve mixed to low SES (socio-economic status) communities and have organized student support functions in the schools’ corridors, cafeterias, recreation areas and other common spaces. These functions include the school host, the student coach and the student welfare officer.

    The ways in which the support staff claim the locales show that they transcend the initial design functionality by appropriating spaces for their everyday practices (Stables, 2015). Their task perception thus delineates a certain professional territory, a task perception that is taking place, so to speak. The results show that this professional territory can vary, even among those in the same profession. The support functions expand their professional territory by being mobile in the school building and thereby creating more and larger surfaces for social interactions with students and other support functions.

  • 106.
    Grannäs, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Frelin, Anneli
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Task Perception Taking Place: Comparing Student Welfare Officers in Differing School Environments using Spatial Perspectives2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper sets out to explore how and whether the physical conditions in schools facilitate or disrupt support work aimed at and preventing social exclusion in a designed school environment. This is accomplished by comparing student support practices conducted by student welfare officers in the common areas of two secondary schools built in two different time periods. Student welfare officers are included in the school's student health team and support students' social and psychosocial well-being. The results show that the design of the school buildings both enables and limits what, how, when and where the student welfare officers conduct their work, but that their actions are the outcome of the relation between the school environment and their task perceptions.

  • 107.
    Grannäs, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Frelin, Anneli
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    The production of “An equal school with high quality”: Municipal responses to reforms aimed at excellence and equity2016Ingår i: NERA 2016 Social Justice, Equality and Solidarity in Education: Book of Abstracts, 2016, s. 60-61Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 108.
    Grannäs, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Frelin, Anneli
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Weathering the perfect policy storm: a case study of municipal responses to educational reform surges in Sweden2020Ingår i: Pedagogy, Culture & Society, ISSN 1468-1366, E-ISSN 1747-5104Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Global trends inspired by neo-liberal tendencies have influenced developments in the Swedish school system. A flurry of educational reforms over the last decades have rapidly transformed the municipal school arena into a market in which independent, for-profit schools have expanded and school segregation has increased. This article examines municipal responses to these reforms using the theoretical framework of policy enactment. More specifically, the genesis of Maple Grove secondary school in a Swedish municipality is analysed by taking contextual factors into account. These include reform and results pressure, inspections, teacher shortages and unexpected factors such as a large influx of refugees. These factors are traced to gain insights into how municipalities weather what can be described as a perfect policy storm.

  • 109.
    Grannäs, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Kelchtermans, Geert
    KU Leuven, Centre for Innovation and the Development of Teacher and School.
    Teachers interpretive negotiations and learning environmental competence2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Several studies point to teachers’ lack of environmental competence in achieving an optimal use of the physical space. Other studies point to a gap in the research literature about teacher agency, the school culture and the school’s learning environment. To address these challenges, the OECD has published reports on 21st century learning environments that present and analyse the best present learning environments. This paper offers a theoretical framework that both problematizes and nuances the notion of teachers’ lack of competence in learning environments. In this paper we suggest that combining spatial theory, sense-making theory and a micropolitical perspective provides a useful theoretical framework that enables a more nuanced understanding of teachers’ agency in redesigned learning environments. 

  • 110.
    Grannäs, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Stavem, Siv
    Norcon, Oslo, Norway.
    Rebuilding the teaching and learning environment in an open-plan school building2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Norway, as elsewhere in the Nordic countries, a number of open-plan schools were built in the 1960-70s. The arguments that were put forward for building open-plan schools were to improve teaching flexibility, organize different sizes of groups and to allow teachers to team-teach. Research studies have shown that when working in open-plan school buildings, teachers perceive that the functionality of the school building does not align with their views about good teaching, and that this has resulted in the majority of such schools being rebuilt to more traditional classrooms in the 1980s. 

    The aim of this paper is to describe the processes of transition – from design to practice – when a new school starts and in the first eight years of its operation. The school in question was initially designed as an open-plan school building that opened in 2010. The study focuses on how the school leadership and teachers appropriate the educational spaces in an open-plan school that after the first year underwent continuous rebuilding in order to create functional teaching spaces related to the school’s leadership and the teachers' pedagogical views.

    The theoretical framework used in this paper draws on post occupancy evaluation (POE) (Imms, W. Cleveland, B. Fisher, 2016)and educational theory. The educational theory focuses on how teachers appropriate the educational spaces, how meaning is created in relation to the perceived educational mission and how actions to create functionality in their teaching are expressed (Frelin & Grannäs, 2014; Kress & Selander, 2012; Stables, 2015).

    Methodological design:The data in this study is collected in a Norwegian upper secondary school. Data is based on multiple sources, and particularly  on walk-through evaluations with the school’s leadership and teachers, and is supplemented by subsequent interviews (de Laval, 2014)with the same individuals. The selected teachers represent different study programmes and subjects. 

    The preliminary results show differences in how teachers perceive the learning environment depending on the subjects they teach and the extent of project-based teaching.

  • 111.
    Grigic, Alexandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Jörgensen, Lena
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Förskollärares resonemang om användning av surfplattan i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare använder surfplattan i förskolans verksamhet. Genom fem semistrukturerade intervjuer med förskollärare samlades data om deras resonemang om att använda surfplattan, som är det digitala verktyget som används mest i förskolan (Nylander, 2019), i förskolans verksamhet för att besvara studiens undersökningsfråga. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande och utveckling i sociala samspel är centralt.

    Studiens resultat klargör att de didaktiska frågorna, vad, hur och varför är viktiga att reflektera kring vid användning av surfplattan i förskolan.  Det framgår i vår studie att surfplattan kan användas som ett verktyg för undervisning och dokumentation, där fördelar med pekskärmens funktionen anses fördelaktig för barn. Utifrån intervjuerna framgår det att förskollärarens digitala kompetens är betydelsefull för hur och till vad surfplattan kommer till användning där förskollärarens roll är central.

    Denna undersökning bidrar med resonemang och ger underlag för reflektion kring hur och till vad surfplattan ska användas i förskolans verksamhet och motiverar varför så att användandet inte bara blir för att det skrivs fram i läroplanen (Skolverket, 2018) att barn ska ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens. 

  • 112.
    Gunnarsson, Sofie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Svahn, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Undervisning i förskolan: En intervjustudie om hur förskolechefer ser på undervisningsbegreppet i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Skolverket har fått i uppdrag att se över läroplanen för att tydliggöra förskolans uppdrag och öka kvalitén på undervisningen. Med anledning av skolverkets uppdrag vill vi med vår undersökning närmare studera och bidra med kunskap om hur chefer inom förskolan ser på och arbetar med begreppet undervisning samt hur cheferna uppfattar förskollärarnas roll i relation till begreppet undervisning. Vi valde att undersöka begreppet undervisning utifrån ett chefsperpektiv för att cheferna har ett övergripande ansvar för den utbildning förskolan bedriver. Empirin har samlats in genom intervjuer med sju förskolechefer som är verksamma inom samma kommun. De chefer vi har intervjuat har olika chefstitlar som förskolechef, biträdande förskolechef och enhetschef. Urvalet gjordes genom en intresseförfrågan i ett mailutskick till flera chefer inom både kommunala och privata förskolor i samma kommun.

    Resultatet har analyserats utifrån den nya reviderade läroplanen (Skolverket, 2018) för att se hur chefer inom förskolan tolkar och arbetar med begreppet undervisning samt hur de ser det som en möjlighet att höja kvalitén i förskolan. Resultatet påvisade att cheferna beskriver begreppet undervisning som en medveten handling om vad man vill att barnen ska lära sig. Men det råder en tvekan om huruvida begreppet undervisning kommer leda till en högre kvalitet i förskolan.

  • 113.
    Gustafsson, Annika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Vad är ett problembeteende?: En kvalitativ intervjustudie om problembeteende och konflikter i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konflikter är någonting som uppkommer på förskolan dagligen. Det finns konflikthanteringsmetoder som förskollärare idag tar hjälp av. I studien så presenteras bland annat lågaffektivt bemötande som en metod för att arbeta med konflikter. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares sätt att möta problembeteende samt att undersöka hur förskollärare hanterar konflikter. En kvalitativ studie och intervjuer har utförts med totalt sex stycken förskollärare på två skilda förskolor. Studien visar på att konflikter är någonting som sker dagligen mellan barn men att det är miljön som är den avgörande faktorn för hur ett barn ska agera. Det kan handla om att ett barn måste gå från en aktivitet till en annan och där skapas en oro. Studien visar också att hur förskollärare agerar vid konflikter är också avgörande för hur ett barn ses utav de andra barnen. Utifrån denna studie så handlar problembeteende och konflikter på förskolan om både den fysiska och psykiska miljön. Förskollärare måste lära sig att hantera konflikter och utvärdera sitt eget arbete för att kunna ha rätt verktyg till hands nästa gång en konflikt uppkommer. 

  • 114.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Från studerande i pedagogik till forskningsledare i utbildningsvetenskap - En resa genom det pedagogiska kunskapsområdets omvandling2018Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, nr 5, s. 137-157Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 115.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Maria Montessori2019Ingår i: The SAGE Encyclopedia of Children and Childhood Studies, Thousand Oaks: Sage Publications, 2019Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 116.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Montessori Schools2019Ingår i: The SAGE Enyclopedia of Children and Childhood Studies, Thousand Oaks: Sage Publications, 2019Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 117.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Prolog: "Varför ska vi tala om didaktik i förskolan?"2020Ingår i: Förskola, barn och undervisning: Didaktik i förskolan / [ed] Kerstin Bäckman, Annika Elm, Lena O. Magnusson, Stockholm: Liber, 2020, s. 13-33Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 118.
    Gustafsson, Christina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Andersson, Kristina
    Uppsala universitet.
    Teori och praktik i synergi - produktarbete som självständigt arbete2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 119.
    Göstasson, Ann-Sofie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Ramström, Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Läsmiljön och litteraturens tillgänglighet i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen ärvar att urskilja variationer gällande hur förskollärare använder sig av litteratur, samt hur den fysiska läsmiljön är utformad på olika förskolor. Undersökningen genomfördes i form av miljöobservationer på tio olika förskolor och dessutom intervjuades sju förskollärare som arbetar både med de yngre och äldre barnen i förskolan. Vid miljöobservationerna skissades ritningar av förskolornas inomhusmiljö med papper och penna, för att urskilja tecken på samt variationer av läsmiljöer. Intervjuerna spelades in med ljudupptagning för att ta del av hur förskollärarna beskriver användningen av litteratur. I analysen jämfördes verksamheter för äldre barn respektive yngre barn för att enklare urskilja likheter och skillnader. 

    Resultatet visar att det finns en variation gällande utformningen av läsmiljöerna på förskolorna. Resultatet visar att läsning oftast förekommer i samband med lunchen.

    Litteraturens tillgänglighet och barns inflytande gällande litteratur är något som samtliga förskollärare talar om. Barnen i förskolan får ta del av litteraturen i både lek, undervisning/barns inflytande och läsvila. Undersökningen påvisar att digitala verktyg för läsning har en plats i förskolan, samt att de används som ett redskap i undervisningen. Den påvisar även att litteratur används tillsammans med barnen, som ett arbetssätt i arbetet med normer och värden och likabehandling.

  • 120.
    Haglund, Björn
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    ”Men dom flesta har en liknande situation”: Ett narrativ om bristande personella resurser och omgivningens begränsade förväntningar2018Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, Vol. 36, nr 2, s. 75-92Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln har en narrativ form och baseras på empiri från en etnografiinspirerad studie på ett svenskt fritidshem och fokuserar på hur Ann, den lärare som ansvarar för fritidshemmets verksamhet, försöker att bygga upp och driva verksamheten. Hon, liksom de statliga styrdokument hon försöker att utgå ifrån, har höga ambitioner med verksamheten men de förutsättningar skolan erbjuder för att bedriva kvalitativt hög verksamhet är bristfälliga. Hög personalomsättning i kombination med personal utan utbildning och brister i planeringstiden blir hinder både för Anns ambitionsnivå och fritidshemmets möjligheter att fungera som en plats för utbildning och lärande och på så vis motsvara styrdokumentens skrivningar.

  • 121.
    Hammarberg, Annie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Bäckman, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Preschool teachers pedagogical content knowledge in Mathematics, Science and Technology: What is possible to teach?2017Ingår i: 27th EECERA Annual conference 'Social justice, solidarity and children's rights': Abstract book, Bologna: EECERA , 2017, s. 139-140Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the research is to investigate how preschool teachers' content knowledge (CK) and pedagogical content knowledge (PCK) can be understood in relation to mathematics, science and technology (MST) in preschool i.e. the knowledge and values that underlie preschool teachers' choice of content and how it effects teaching in preschool. Teachers' knowledge of how children learn and the specific knowledge of how all children can be involved in the classroom is one of the components of PCK (Shulman, 1986) that together with issues of gender, class and ethnicity form the framework of the study. Data will be analysed with support of Shulman's theory (1986) and the sociocultural perspective (e.g. Rogoff, 2003, Wenger, 1998). A survey was conducted together with a reference group consisting of experienced preschool managers and preschool teachers. The survey is based on concepts that derive from Shulman (1986) and on the objectives spelled out in the national preschool curriculum (National Agency, 2016). The survey has been sent to 2000 Swedish preschool teachers and has been

    analysed by multivariate methods. We follow ethical guidelines on anonymity and confidentially from the Swedish Research Council (2011). Findings provide knowledge on how preschool teachers talk about MST, what words they use and their pedagogical content knowledge in relation to their teaching about mathematics, science and technology. The findings show the preschool teachers PCK and also needs and dilemmas when teaching MST content in preschool activities.

  • 122.
    Hedberg, Elin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Melin Olovsson, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Barns språk och kommunikation i samband med högläsning: Förskollärares perspektiv vs. vårdnadshavares perspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Högläsning är en av de aktiviteter som har störst inverkan på barns språk och kommunikation. För att få en inblick i hur förskollärare och vårdnadshavare uttrycker sig kring högläsning har denna studie genomförts. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare och vårdnadshavare uttrycker sig kring barns användande av språk och kommunikation i samband med högläsning. I studien har också undersökts hur den vuxne uttrycker sig kring sitt förhållningssätt till högläsning och hur det kan påverka barns intresse för språk och kommunikation. Skriftliga intervjufrågor sändes ut till deltagande respondenter som de sedan fick ge skriftliga svar på och återsända.  Resultatet visar att både förskollärare och vårdnadshavare anser att högläsning är viktigt för barns språkutveckling och att högläsning påverkar barns språk och kommunikation positivt både under planerade och spontana lässituationer. Resultatet visar även att läsarens förhållningssätt har betydelse för barnens intresse och fokus. Om läsaren visar ett intresse och en positiv inställning till högläsning och böcker är det lättare att fånga barnens intresse.

  • 123.
    Hedström, Ida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Hedström, Matilda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Förskolepersonals syn på skapande aktiviteter i förskolans utomhusmiljö2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skapande aktiviteter utomhus i förskolan handlar i detta arbete om bild, form, bygg och konstruktion. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepersonal i tre Mellansvenska kommuner ser på skapande aktiviteter i utomhusmiljön. De frågeställningar som tagits som utgångspunkt var följande: Vilka skapande aktiviteter kan utföras utomhus och hur genomförs de, samt om det finns eventuella begränsningar med skapande aktiviteter i utomhusmiljön och hur förskolepersonal hanterar dessa. En webbenkät användes som insamlingsmetod för att samla in data. Totalt deltog 34 personer som arbetade i förskolan i undersökningen. Resultatet visade flera olika synsätt på vad skapande aktiviteter i förskolan är att det främst handlade om bild- och byggskapande. Det framkom även flera olika begräsningar gällande skapande aktiviteter i förskolans utomhusmiljö. Dessa var personalbrist och barngruppsstorlek, samt att förskolepersonalens intresse, engagemang och kunskap kan påverka, samt inställning till väder, kläder, material och miljön. Förskolepersonalen ger olika förslag på förbättringar på de olika begränsningarna som finns. De slutsatser som dras är att förskolepersonal behöver se utomhus- och inomhusmiljön som likvärdiga. Skapande aktiviteter som utförs inomhus kan lika väl utföras utomhus, det gäller att förskolepersonalen har fantasi och intresse för det.

  • 124.
    Holck, Frida
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Jämställdhet och likabehandling i förskolan: En studie av förskolans sätt att arbeta med jämställdhet och likabehandling2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbetes syfte är att undersöka hur förskolepersonal arbetar med den del av förskolans uppdrag som handlar om jämställdhet och likabehandling. Jag har försökt närma mig dessa ämnen genom att använda mig av en kvalitativ studie där mitt fokus har varit semistrukturerade intervjuer. I genomgången av litteraturen kan man se tydligt att män och kvinnor behandlas olika och att det är något som börjar redan i låg ålder. Resultatet som framkommer i denna studie visar på att det finns en vilja att arbeta både med jämställdhet och likabehandling i förskolan men att det finns en viss okunskap om vad begreppet jämställhet betyder. I resultatet kan man också se att det viktigaste för förskolepersonalen är att arbeta för allas lika värde och främja arbetet kring de olika diskrimineringsgrunderna. Slutet av denna studie består av en metoddiskussion där för och nackdelar diskuteras kring den valda metoden. Sedan fortsätter det med en resultatdiskussion där litteratur kopplas samman med det resultat som har framkommit. Slutet på denna studie är en sammanfattande reflektion där jag som författare reflekterar över det som har kommit fram under studiens gång.

  • 125.
    Holmberg, Jörgen
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik. Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet, Stockholm.
    Designing for added pedagogical value: A design-based research study of teachers’ educational design with ICT2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In an increasingly digitized world teachers are expected to take on the role of educational designers and use ICT to design in ways that add pedagogical value to teaching and learning. This thesis adopts a design-based research (DBR) approach to: (a) explore and contribute to the educational design processes of teachers of English as a foreign language in their efforts to use ICT for added pedagogical value, (b) examine how ICT is used in educational designs to create/contribute to what the teachers and students describe as added value and (c) explore, problematize and refine DBR as a research approach.

    Literature studies and a collaborative self-study preceded the DBR to guide its focus and implementation. The DBR was carried out over a period of two years in four upper secondary schools in Sweden in which every student had access to their own computer. The research data consists of: (a) audio recorded design conversations, (b) enacted educational designs and design elements as parts of these, (c) reflective log entries written by the participating teachers, (d) focus group interviews with students and (e) the researcher’s field notes.

    Six different theoretical frameworks and models are used in combination in the accompanying articles to analyze the data and achieve the three research aims. The findings show how teachers’ pedagogical reasoning and TPACK development are interconnected and reciprocal aspects of the educational design process and how the externalization of, and reflection on, these aspects is necessary to develop the specific and practical TPACK needed to realize design intentions in situated contexts. A number of challenges and opportunities in the educational process have been identified.

    Moreover, the findings show how ICT was used to contribute added value in educational designs by facilitating: (a) more authentic and seamless learning experiences in external online contexts with both in-class and out-of-class actors irrespective of time and place, (b) an exchange of digital knowledge representations of understanding and practice between different actors, e.g. for the purposes of modelling, supporting cognitive apprenticeship, meta-cognitive self-regulation and formative assessment and (c) new and extended forms of, and opportunities for, collaborative creation and meaning-making.

    The current common focus in DBR on the development of prescriptive design principles is problematized in relation to the findings of the thesis, which illustrate the complex and situated nature of the educational design process. A theoretically and empirically informed design framework (DF) is developed and used as a conceptual tool to guide and analyze educational design processes and enactments. The findings illustrate how the use of the DF and the process of collaborative design reflection contributed to the analysis of the teachers’ design intentions and de facto design practices and to a DBR format that allowed the participants to use their respective competencies in the development of educational designs for added value. The thesis thereby serves as an example of how DBR can be methodically implemented to study and generate increased knowledge about teachers’ design intentions and design practices, develop research-based educational designs in line with teachers’ pedagogical intentions and support their development as educational designers.

  • 126.
    Holmberg, Jörgen
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Field-testing a conceptual design framework to study teachers’ intentions with and use of educational technology2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, design framework is suggested as a conceptual construct in DBR to analyze and inform teachers’ design thinking and practical interventions in different educational contexts. In the study, Laurillard’s Conversational Framework is proposed as a potential basis for such a design framework and used as a conceptual lens with which to analyze how teachers use or envision using technology to support learning in one-to-one environments. The findings are presented in relation to a) the use of the Conversational Framework as a conceptual research tool and a potential design framework and b) the participating teachers’ visions for and practical use of technology to support students’ learning.

  • 127.
    Holmberg, Jörgen
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik. Stockholms universitet, Institutionen för data- och systemvetenskap.
    Identifying the added pedagogical value in teachers’ educational designs with digital technologiesManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This research is part of a longitudinal design-based research (DBR) project in which the researcher collaborates with eight teachers of English as a foreign language. The objective of this study is to analyse the pedagogical use of ICT and the value this adds in educational designs that are described by teachers and students as having successfully supported learning during the DBR project.

    A design framework is used as a conceptual tool to support the creation, evaluation and elaboration of research-based and context relevant educational designs. Nvivo software is used for the thematic coding and analysis of multiple data sources.

    The findings show that the use of ICT added pedagogical value by enabling collaborative practices with peers and external actors in authentic contexts and empowered students as designers of their own meaning-making practices by affording and stimulating communication and reflection for learning in relation to knowledge representations of the teachers’, peers’, external actors’ and students’ own conceptual organisation and practice capabilities.

    Moreover, the findings illustrate how the use of ICT for added pedagogical value depended on the teachers’ willingness and abilities to reframe and develop their pedagogical reasoning and practices in relation to: the content to be taught, the students in question, possible pedagogical strategies and the available technologies. 

    The article provides evidence-based examples of how technology can be used to add pedagogical value and shows that it is how teachers and students use the existing technology to support teaching and learning that determines whether value is added or not.

  • 128.
    Holmberg, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Fors, Uno
    Stockholms universitet, Institutionen för data och systemvetenskap.
    Teachers’ pedagogical reasoning and reframing of practice in digital contexts2018Ingår i: The international journal of information and learning technology, ISSN 2056-4880, E-ISSN 2056-4899, Vol. 35, nr 2, s. 130-142Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this study is to advance the understanding of teachers’ reframing of practice in digital contexts by analysing teachers’ pedagogical reasoning processes as they explore ways of using ICT to create added pedagogical value.

    Design/methodology/approach

    A design based-research (DBR) approach is employed, in which the on-site researcher collaborates with eight teachers of English as a foreign language in four Swedish schools over a period of two years. Multiple data sources are included for thematic coding and analysis. The TPACK framework is used as a conceptual construct in the analysis.

    Findings

    The findings show that teachers’ pedagogical reasoning is a complex and multidimensional process and is closely integrated with teachers’ reframing of practice. Common characteristics in the teachers’ reframing of practice are identified. The results highlight the reciprocal relationship between developments in teachers’ pedagogical reasoning and TPACK development and the need for a distinction between general and specific, theoretical and practical TPACK.

    Research limitations/implications

    An increased focus on TPACK research on teachers’ pedagogical reasoning is required. DBR is a relevant approach for this.

    Practical implications

    The pedagogical uses of ICT identified as adding value could benefit teachers in other contexts.

    Originality/value

    Rich data from multiple design contexts is collected and analysed over time through DBR. The paper contributes new knowledge about the process of pedagogical reasoning and its relation to teachers’ reframing of practice. The paper also contributes to TPACK theory development.

  • 129.
    Holmberg, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Fors, Uno
    Stockholms universitet, Department of Computer and Systems Sciences (DSV).
    Teachers’ reframing of practice during a design-based research project2017Ingår i: The International Conferenceon Information Communication Technologies in Education (ICICTE 2017) Proceedings / [ed] Morris, L. & Tsolakidis, C., 2017, s. 378-388Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores how eight teachers in one-to-one environments frame, reframe and develop different aspects of their practice during a two-year long study. The data consists of 23 hours of transcribed open-ended interviews, 35 reflective log entries written by the teachers, their educational designs and the researchers’ field notes. The results show: (a) how different dimensions of the teachers’ pedagogical reasoning are formulated, manifested and developed during the time of the study and (b) how different aspects of their technological, pedagogical and content knowledge are included in and developed through their pedagogical reasoning.

  • 130.
    Holmberg, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Masoumi, Davoud
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Elm, Annika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Westelius, Claes
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Björkman, Annica
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Stake-Nilsson, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Toratti-Lindgren, Monique
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Teachers’ and students’ understanding and use of ICT for teaching and learning – Combining different perspectives and methodologies in research on technology-enhanced learning2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    More than half of the 14,000 students currently studying at the University of Gävle (HiG) are enrolled in courses that are totally or partly online based.  In 2015, a university-wide project on technology enhanced learning (TEL) (Steffens et al 2015) was initiated. The project focuses on course and programme development and is divided into four sub-projects, all of which contribute to the overall goals of project.

    AIMS of the project

    The aims of the project are to: (a) restructure teaching facilities and integrate digital technologies, (b) develop technology supported teaching methods, (c) integrate campus and distance education, (d) enhance teachers' and students' digital skills and (f) increase collaboration with relevant external actors.

    These aims are achieved through the work of four project groups.

    The digital environment group's (1) main focus is on digital tools for learning and the physical arrangement of learning spaces. The collaboration group's (2) main focus is on the maintenance and development of collaborative relationships and connections with communities in higher education for e-learning. The education and professional development group (3) focuses on issues such as professional development, learning design and the implementation of ICT in different courses and subjects. The research group (4) focuses on different issues connected to TEL.

    One of the main principles of the project is that the above areas are interlinked and interdependent and that the different experiences and skills of each group and its members contribute to a broader perspective of TEL.

    This poster focuses on the research conducted by the project's research group. Taking a multidisciplinary approach, the research focuses on issues and aspects of teaching and learning in higher education that contribute to multifaceted knowledge. The overall aim of the research is to generate knowledge about how conditions for teaching and learning change when the use of technology increases. The four research studies that are initiated are described below.

    Study 1: Lecturers’ and students’ agency in encounters with digital media in higher education

    This research study focus on issues related to lecturers’ digital teaching practices and students’ digital technological use in their everyday lives and for learning purposes.

    Digital practices are defined as the different contexts in which lecturers teach and students participate in digital media (such as learning management systems, forums, communities etc.). Previous research shows that students’ own digital practices are not always made use of in higher education (Buzzard et al., 2011; Kelm, 2011).

    A controversial issue in the Swedish higher education context is the discourse on students as customers. The perception of students as customers and “buyers” of ready-packaged content from lecturers is problematic. This view of what higher education stands for clashes with traditional academic views emphasizing critical thinking, reflection, self-directed learning, collaborative and individual learning etc.

    In this study, the concept of agency is important in that it reflects “the capacity of actors to critically shape their own responsiveness to problematic situations” (Emirbayer & Mische, 1998, p. 971). In the different perceptions of students’ and lecturers’ tasks and roles in teaching and learning, especially in TEL, all the actors have to display agency in order to manoeuvre in the educational and digital contexts. Notably, agency is not something that people have, but is something that people achieve (Biesta & Tedder, 2006).

    Aim

    The aim of the research project is to study: (a) students’ use of digital technology in their everyday practices and in relation to teaching situations and (b) how lecturers’ agency is played out in teaching and learning when trying to facilitate TEL.

    Methodology

    In spring 2017 an online survey involving up to 200 students will be conducted in order to generate knowledge about (a) students’ everyday experiences of digital practices and how these are utilized in higher education and (b) how higher education challenges and develops students’ digital skills and knowledge. In the same period, interviews with lecturers at the university will be conducted in order to generate knowledge about lecturers’ (c) everyday teaching practices with digital technologies and (d) the perceived challenges and development of teaching in relation to their use.

    Study 2: Teachers’ understanding and enactment of practice in online and blended educational contexts

    The knowledge that teachers need to develop is referred to as a ‘didaktik’ knowledge in the German/European tradition (cf. Kansanen 2009) and as pedagogical content knowledge (PCK) in the Anglo-Saxon literature (Shulman 1986; 1987). However, in what Castells (2011) describes as a network society, teachers are faced with new challenges and opportunities. Koehler et al (2014) argue that teachers’ development and integration of a new knowledge domain is not simply a matter of adding this “technology knowledge” to existing knowledge, but involves a reframing and reconceptualization of their existing professional practices and knowledge. They refer to this amalgam knowledge as technological pedagogical content knowledge (TPACK). The TPACK framework has been widely accepted as a useful theoretical construct. However, there is a need for research on the development and manifestation of TPACK in different disciplinary contexts (Koehler et al 2014).

    Aim

    The aim of this sub-project is to study: a) how teachers reframe and reconceptualize their practices and the kind of knowledge that is needed in online contexts b) how teachers practices are manifested when ICT is used to create (intended) added pedagogical values in educational designs c) the characteristics of educational designs regarded as adding pedagogical value

    Methodology

    Three higher education teachers of different courses and subjects in three different departments participate in the study. A design-based research approach is applied, where one of the participating researchers engages in so-called design conversations with the teachers. As is characteristic of DBR, this researcher does not only observe and interview, but also acts as a “co-designer” on the understanding that the teachers are the context experts and the final decision makers (McKenney & Reeves 2012; Plomp & Nieveen 2013).

    The data consists of recorded design conversations, educational designs and the artefacts used in the educational designs, the researcher’s/co-designer’s field notes and recorded “field-note conversations” between the researcher/co-designer and the other researcher.

    Expected outcomes

    The study is expected to contribute knowledge about how teachers’ knowledge and practices are understood and manifested in online and mixed higher educational contexts.

    Study 3: Researching and developing student nurses’ drug calculation skills in an explorative design comprising digital technologies

    This study is partly experimental in nature. It focuses on the challenges involved in student nurses’ development of accurate drug calculation skills. Challenges like this are not specific to nurse education at the University of Gävle, but appear to be universal (cf. Wright, 2009). However, it has also been claimed that written drug calculation tests do not accurately evaluate the skills involved in drug calculation, in that they are decontextualized from healthcare settings (Wright, 2005; 2012). It has also been claimed that this problem is more imaginary than factual, given that in practice nurses have been shown to handle drug calculation well (Wright, 2009).

    Aim

    The aims of this sub-project are to: (a) deepen the understanding of the challenges and mistakes that student nurses make in drug calculation exams, why they occur and how they might be prevented, (b) explore how the teaching and examination of drug calculation can be made more effective and contextualized and whether digital technologies can help in this.

    Methodology

    A multiple design method is employed using empirical data from written examinations, analyses of the set tasks and interviews with student nurses.

    Expected outcomes

    It is expected that the study will contribute knowledge about why (some) student nurses find it difficult to pass exams and that sufficient knowledge will be developed to facilitate the exploration of an experimental design for teaching and learning that includes digital technologies.

    Study 4: Situating ICT in teacher education programmes at the University of Gävle

    Integrating ICT as an integral part of teacher education programmes has been addressed as the most significant factor in determining the future level of ICT use in teaching and learning practices (Davis, 2010). According to the Swedish Higher Education Act, ICT should be embedded across entire educational practices in teacher education programmes (Government Bill, 2009/10:89). Numerous teacher educationprogrammes have made extensive efforts to prepare and empower teacher education students’ ICT competences so that ICT-based technologies are seamlessly woven into the teaching and learning process. Most schools try to enhance teachers’ digital competences by in-service education and expect newly qualified teachers to be adequately trained to use digital technologies in their educational practices. However, in reality it would seem that many newly qualified teachers do not have the necessary skills for this (see Chigona, 2015; Koehler, Mishra, Akcaoglu, & Rosenberg, 2013). 

    Aims

    This study focuses on understanding why a large number of the newly qualified teachers in teacher education institution remain underprepared to use digital technologies in their educational practices, despite an increased investment in the provision of digital technologies in these institutions.

     Methodology

    In order to explore how digital technologies are integrated into teacher education in higher education institutions, a sequential explanatory multiple sources design consisting of two distinct phases will be implemented (Creswell, 2012). In this design, a number of course syllabi in a programme will be analyzed. Interviews with key actors, including students, teacher educators and gatekeepers, will be conducted in order to contextualize and deepen the analysis of the syllabi.

    Expected outcomes

    The study is expected to deepen the understanding of how student teachers are pedagogically trained in ICT in teacher education institutions.

    Concluding remarks

    The four research studies in the project investigate how students and teachers understand and use educational ICT. This is done by using different methodologies and from different perspectives. It is expected that the research studies will contribute to the broader and more inclusive project perspective by their specific aims and generate knowledge that will contribute to the multifaceted field of TEL.

    References

    1. Biesta, G. & Tedder, M. (2006). How is agency possible? Towards an ecological understanding of agency-as-achievement. Working paper 5, Learning Lives: Learning, Identity and Agency in the Life Course, University of Exeter, England.
    2. Buzzard, C., Crittenden, V.L., Crittenden, W.F. & McCarty, P. (2011). The Use of Digital Technologies in the Classroom: A Teaching and Learning Perspective. Journal of Marketing Education. 33 (2), 131-139.
    3. Buzzard, C., Crittenden, V.L., Crittenden, W.F. & McCarty, P. (2011). The Use of Digital Technologies in the Classroom: A Teaching and Learning Perspective. Journal of Marketing Education. 33 (2), 131-139.
    4. Castells, M. (2011) The Rise of the Network Society: The Information Age: Economy, Society, and Culture, 2nd edn (Vol. 1). Malden, MA: John Wiley & Sons. 
    5. Chigona, A. (2015). Pedagogical shift in the twenty-first century: Preparing teachers to teach with new technologies. Africa Education Review, 12(3), 478-492. doi:10.1080/18146627.2015.1110912
    6. Davis, N. (2010). Technology in Preservice Teacher Education. In P. Editors-in-Chief:  Penelope, B. Eva, E. B. Barry McGawA2 - Editors-in-Chief:  Penelope Peterson, & M. Barry (Eds.), International Encyclopedia of Education (Third Edition) (pp. 217-221). Oxford: Elsevier.
    7. Emirbayer, M., & Mische, A. (1998). What is agency? American Journal of Sociology, 103(4), 962-1023.
    8. Kansanen, P. (2009). The curious affair of pedagogical content knowledge. Orbis Scholae, 3(2), 5-18.
    9. Kelm, R. (2011). Social Media. It’s what students do. Business Communication Quarterly. 74, (4), 505-520.
    10. Koehler, M. J., Mishra, P., Akcaoglu, M., & Rosenberg, J. (2013). The technological pedagogical content knowledge framework for teachers and teacher educators. In R. Thyagarajan (Ed.), ICT integrated teacher education: A resource book. New Delhi, India: CEMCA.
    11. Koehler, M. J., Mishra, P., Kereluik, K., Shin, T. S., & Graham, C. R. (2014). The technological pedagogical content knowledge framework. In J.M. Spector, M.D. Merrill, J. Elen, & M.J. Bishop (Eds.), Handbook of research on educational communications and technology (pp. 101-111). Springer New York.
    12. McKenney, S., & Reeves, T. C. (2012). Conducting educational design research. London: Routledge.  
    13. Plomp, T. & Nieveen, N. (Eds.). (2013) Educational Design Research: Introduction and Illustrative Cases.  Enschede, Netherlands; SLO Netherlands Institute for Curriculum Development.
    14. Regeringens proposition, (2009/10:89) Regeringens proposition 2009/10:89 om lärarutbildning m.m. [Government Bill, 2009/10:89 regarding teacher education etc.]  (Stockholm, Gotab) (in Swedish).
    15. Shulman, L. S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher, 15, 4–14.
    16. Shulman, L. S. (1987). Knowledge and teaching: Foundations of the new reform. Harvard Educational Review, 57, 1–22.  
    17. Steffens, K., Bannan, B., Dalgarno, B., Bartolomé, A. R., Esteve-González, V., & Cela-Ranilla, J. M. (2015). Recent Developments in Technology- Enhanced Learning: A Critical Assessment. RUSC. Universities and Knowledge Society Journal, 12(2). pp. 73-86.
    18. Wright, K. (2005). An exploration into the most effective way to teach drug calculation skills to nursing students. Nurse Education Today, 25, 430–436. 
    19. Wright, K. (2009). The assessment and development of drug calculation skills in nurse education – A critical debate. Nurse Education Today, 29, 544–548. Doi: 10.1016/j.nedt.2008.08.019 
    20. Wright, K. (2012). Editorial. Drug calculation skills – Are we running scared? Nurse Education Today, *. Doi: 10.1016/j.nedt.2011.06.001 
  • 131.
    Hrastinski, Stefan
    et al.
    Division of Digital Learning, KTH Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden.
    Olofsson, Anders D.
    Department of Applied Educational Science, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Arkenback, Charlotte
    Department of Applied IT, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Ekström, Sara
    Department of Economics and IT, University West, Trollhättan, Sweden.
    Ericsson, Elin
    Department of Applied IT, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Jaldemark, Jimmy
    Department of Education, Mid Sweden University, Sundsvall, Sweden.
    Ryberg, Thomas
    Department of Communication and Psychology, Aalborg University, Aalborg, Denmark.
    Öberg, Lena-Maria
    Department of Computer and System Science, Mid Sweden University, Östersund, Sweden.
    Fuentes, Ana
    Department of Economics and IT, University West, Trollhättan, Sweden.
    Gustafsson, Ulrika
    Department of Applied Educational Science, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Humle, Niklas
    Department of Computer and System Science, Mid Sweden University, Östersund, Sweden.
    Mozelius, Peter
    Department of Computer and System Science, Mid Sweden University, Östersund, Sweden.
    Sundgren, Marcus
    Department of Education, Mid Sweden University, Sundsvall, Sweden.
    Utterberg, Marie
    Department of Applied IT, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Critical Imaginaries and Reflections on Artificial Intelligence and Robots in Postdigital K-12 Education2019Ingår i: Postdigital Science and Education, ISSN 2524-4868, Vol. 1, nr 2, s. 427-445Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is commonly suggested that emerging technologies will revolutionize education. In this paper, two such emerging technologies, artificial intelligence (AI) and educational robots (ER), are in focus. The aim of the paper is to explore how teachers, researchers and pedagogical developers critically imagine and reflect upon how AI and robots could be used in education. The empirical data were collected from discussion groups that were part of a symposium. For both AI and ERs, the need for more knowledge about these technologies, how they operates, the need for more knowledge about these technologies, how they could preferably be used, and how the emergence of these technologies might affect the role of the teacher and the relationship between teachers and students, were outlined. Many participants saw more potential to use AI for individualization as compared with ERs. However, there were also more concerns, such as ethical issues and economic interests, when discussing AI. While the researchers/developers to a greater extent imagined ideal future technology-rich educational practices, the practitioners were more focused on imaginaries grounded in current practice.

  • 132.
    Hurtig, Tilda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Hur barn använder sig av förskolans utomhusmiljö: utifrån ett genuspespektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur en förskolas utomhusgård är utformad och hur den används av barnen i den fria leken ur ett genusperspektiv. Utgångspunkten i studien är att ta reda på vilka ytor som barnen använder av förskolans utomhusmiljö och om det finns en skillnad mellan var pojkar och flickor befinner sig. Metoden som använts för att besvara frågeställningarna är kvalitativ fallstudie som bestod av observationer, de valdes då det ansågs passa bäst till studiens syfte. Resultatet visar på att barnen på förskolan inte har några problem med att leka i olika könskonstellationer och ytan används olika mycket beroende på väder och miljöomställningar under mina observationer. Slutsatsen utifrån resultatet är att pedagoger på förskolan där observationen ägde rum inte synliggjorde skillnader mellan könen på barnen, när barnen sökte kontakt så fick de samma bemötande oavsett kön och barnen lekte gärna tillsammans.

  • 133.
    Hällström, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Högläsningens betydelse för barns utveckling av literacy2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här examensarbetet är att ur ett förskollärarperspektiv undersöka vad högläsningen har för betydelse för barns utveckling av literacy. De teoretiska utgångspunkterna hämtas från forskningsfältet literacy som handlar om att kunna läsa och skriva samt förståelsen av symboler, språkliga verktyg och hur man kan använda dem i samspel med andra. I den här undersökningen har fem förskollärare medverkat i semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar på utifrån förskollärarnas utsagor att de använder sig av högläsning i undervisningssyfte för att främja barns språkutveckling. Resultaten visar även på flera faktorer som är betydelsefulla för barns utveckling av literacy ur förskollärarnas perspektiv. En faktor är att barn ska få ett berikat ordförråd under högläsningen. Ytterligare en faktor är vikten av att barn får möjlighet att vara delaktiga i högläsningen och att förskollärare är lyhörda och tar del av de frågor som barnen väljer att lyfta fram. Delad högläsning bidrar till att barn utvecklar sitt verbala språk, utvecklar fantasin, det gynnar samspelet mellan barn/barn och vuxna/barn, förbereder barn att bli läsare och bidrar till innehåll i barns lek. Dessa faktorer är viktiga kunskaper för att barn ska kunna utveckla sin literacy. 

  • 134.
    Joelsson, Jonna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Wisselgren, Jane
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Trygga anknytningar i förskolan: Förutsättningar och utmaningar i förskolan som organisation2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete undersöker vilka förutsättningar och utmaningar som förskollärare och barnskötare upplever att de har för att kunna skapa trygga relationer med barn på förskolan. För att få svar på våra frågeställningar intervjuades fem förskollärare och sex barnskötare. Intervjuerna har analyserats utifrån Bowlbys anknytningsteori vilken innebär att barn föds programmerade att söka skydd hos en vuxen. När det är dags för barnet att börja förskolan är det viktigt att barnet finner en anknytningsperson i åtminstone en av pedagogerna. Detta för att barnet ska må bra, känna sig trygg och därmed kunna utforska sin omgivning. Resultatet visar fyra kategorier av “Förutsättningar” och tre kategorier av “Utmaningar”. Under “Förutsättningar” kan vi se att en flexibel inskolningstid har betydelse för det relationsskapande arbetet. Pedagogerna önskar skapa en trygg relation till det nya barnet innan vårdnadshavaren lämnar sitt barn. Det kollegiala samarbetet är också en förutsättning då förståelse från och stöttning av kollegerna uppges som betydelsefullt. Att pedagogerna har förskolechefens stöd uppges också som en faktor som underlättar det relationskapande arbetet liksom att pedagogerna tar egna initiativ, som att på egen hand söka litteratur på ämnet. Som “Utmaningar” uppges att administrativa uppgifter gör att pedagogerna inte har tid att vara i barngrupp i den mån de önskar. De uppger också stora barngrupper som en utmaning i arbetet att skapa trygga relationer med barnen. Slutligen uppger de arbetsmiljön som en utmaning. Flera pedagoger menar att arbetsmiljön överlag är stressig, särskilt när många yngre barn skolas in samtidigt

  • 135.
    Jäderberg, Caroline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Wahlström, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Konflikthanteringsmetoder i förskolan: En kartläggning av konflikthanteringsmetoder utifrån blivande förskollärares examensarbeten2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När två människor möts så kan en konflikt uppstå då varje person har en egen vilja, egna värderingar och egna åsikter. Detta sker även inom förskolan och det är då viktigt att som förskollärare ha kunskap att kunna hantera de konflikter som uppstår belyser Hakwoort (2015). Syftet med denna studie är att göra en kartläggning av olika konflikthanteringsmetoder och se om vissa metoder är mer frekvent förekommande än andra i blivande förskollärares examensarbeten. För att göra en kartläggning av detta har vi valt att studera vilka konflikthanteringsmetoder som blivande förskollärare i Sverige väljer att ta upp i deras examensarbeten samt undersöka vilka metoder som förekommer mest respektive minst i dessa arbeten. De blivande förskollärarnas val kategoriseras i förhållande till kända och mindre kända metoder utifrån etablerad forskning och visas i diagram och tabeller för att göra det överskådligt utifrån studiens undersökningsfrågor. Resultatet av studien visar att det finns många olika konflikthanteringsmetoder att använda sig av i förskolan. Utifrån den kategorisering som denna studie bygger på är konflikthanteringsmetoder som handlar om kommunikation och samtal, vuxnas närvaro och utarbetade metoder mest förekommande i blivande förskollärares examensarbeten.

    Nyckelord: Examensarbete, förskola, konflikt, konflikthantering, konflikthanteringsmetoder

  • 136.
    Keijser, Emiilie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    En resa i binas värld med Betty Biodlare: En handledning, en barnbok och ett konkret material för högläsning och samtal2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete syftar till att skapa ett didaktiskt material i form av en barnbok med konkret material som kan stödja förskolläraren vid undervisningstillfällena högläsning och boksamtal. Innehållet som formgetts under arbetsprocessen är en barnbok, ett konkret material med tillhörande handledning som utprovats av en förskollärare och en barngrupp. Det didaktiska materialet bygger på metoder som det ”Chamberska” samtalet och multimodalt lärande samt det förhållningssätt som används vid critical literacy. De färdigställda produkterna utmanar barnens språkförståelse och väcker deras intresse för bin och deras värld. 

  • 137.
    Lamré Schönrock, Sofie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Turesson, Kristin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Barns kamratrelationer i förskolan: Förskolläraresperspektiv på barns skapande av kamratrelationer2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet belyser barns kamratrelationer ur ett förskollärarperspektiv och syftet är att undersöka hur förskollärare arbetar för att främja barns kamratrelationer i förskolan. För att uppnå syftet intervjuades tio förskollärare som arbetar aktivt i förskolans verksamhet. Innan intervjun fick de fylla i en webbenkät som en förberedelse inför kommande intervju. Enkäten bidrar också med en övergripande bild över kamratrelationer i förskolan. Resultatet visar att förskollärare arbetar aktivt på olika sätt för att främja barns kamratrelationer, exempelvis genom att vara närvarande i barngruppen och påverka barns sociala samspel. Resultatet har tolkats genom den sociokulturella teorin som framför att barn lär och utvecklas i sociala samspel. Studiens slutsats är att förskollärarens arbete med att främja barns kamratrelationer påverkar barns lärande och utveckling.

  • 138.
    Lans, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Åsberg, Jonna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Förskolepersonalens roll i relationsskapndet med barn i förskolan: Fokusgruppsintervjuer2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens övergripande fokus är förskolepersonalens syn på relationer mellan vuxen och barn. Tidigare forskning inom området visar att en god relation mellan förskolepersonal och barn berikar barnen på flera olika sätt, bland annat deras sociala utveckling och lärande. Syftet med studien är att undersöka förskolepersonalens roll i skapandet och upprätthållandet av trygga relationer med barn. För att undersöka detta har fallbeskrivningar och frågeställningar använts under utförande av fokusgruppsintervjuer med sexton förskolepersonal. Resultatet styrker att trygghet till förskolan och dess personal gynnar barnens utveckling och lärande, samt lyfter fram viktiga metoder som förskolepersonal använder för att skapa och upprätthålla relationer till barn. Relationen till vårdnadshavare samt olika dilemman i relationsskapandet är andra faktorer som berörs i resultatet. Slutligen poängteras vikten av att förskolepersonalen är relationskompetenta, för att utveckla en trygg relation mellan vuxen och barn, byggd på förtroende och ömsesidighet som stärker barnens möjligheter till utveckling och lärande.   

  • 139.
    Larsson, Anders
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Sjudin, Oliver
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Three decades of change.: A study of leisure time teachers perception of the changes in the profession between 1990-2017.2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagogernas syn på yrkesrollen har förändrats mellan 1990-2017. Tidigare forskning talar om hur fritidspedagogens yrkesroll har uppfattats som otydlig. Studien visar på förändrade förutsättningar som ett resultat av den integrering med skolan som skedde på 1990-talet. Studien bygger dels på en textanalys av styrdokument för att synliggöra förändringar i uppdraget, men även på intervjuer med nio fritidspedagoger som varit yrkesaktiva under tidsperioden som undersökningen berör. Resultatet av studien pekar på en gemensam grund i styrdokumenten som inriktar sig på värdegrundsarbete och pedagogisk omsorg. Rekommendationer i form av allmänna råd och pedagogiska program har utvecklats till ett eget kapitel i den läroplan som är aktuell idag, som också innebär en större kravbild. Förändringarna har sett olika ut mellan deltagarna, det beror på varierande förutsättningar som skola, lokal och barngrupp. Deltagarna har även påverkats olika beroende på yrkeserfarenhet, kommun och arbetsplats.

     

    Gävle den 31/5-2018 Anders Larsson och Oliver Sjudin.

  • 140.
    Liljestrand, Johan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Edling, Silvia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    The political controversies of teacher education: a Swedish Case2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Swedish teacher education has been subject for public discussion and critique for several years, particularly in national media. Its recurrent occurrence in media discourse should not be seen only as a public phenomenon, separated from everyday thinking. As Fairclough (2000) points out medialization of society is also characterized by the way it colors individuals own meaning making. A general background for the political controversy of teacher education is the historic hallmark of being a young discipline in the academy and its “constrained relationship with the state” (Maguire 2014, p. 782), contributing to political issues of what characterizes a good school and good society. Earlier studies of Swedish prominent media discourse (e.g. Wiklund 2006) regarding school and teacher education reveals a negative and even stereotype image (Edling 2014, 2016) when it comes to deliver successful results on international tests, foremost PISA , indirectly framing teacher education as a means for achieving international economic success on the international market.  

    In this paper, we claim that public discussion of school and of teacher education is necessary. However, we need to discuss the conditions for such a conversation in the public sphere. We will approach this issue by looking deeper into the Swedish debate about teacher education in three prominent national newspapers, focusing on 2016-2017. In this period many issues were highlighted and condensed, such as the (low) academic status of educational research (cf. Condliffe Lagemann 2000), the possibilities for teacher education to equip teachers with skills to improve in the international competition of school knowledge and whether teacher education should be an academic type of education at all (cf. Maguire 2014).

    We will approach our data from one main purpose with three interrelated focus points. The purpose of our paper is to contribute to research about medias’ role when it comes to naming and framing the debate about teacher education in Sweden by analyzing how four major newspapers in-between 2016-2017 define a) challenges/strengths with current TE, b) solutions for change/improvement of current TE, and c) who the actors for promoting this change/improvement might be. The last point highlights the possibilities (and limitations) for dialogue between different actors and groups in society.    

    We have limited our search to the period of November 2016-November 2017 in order to handle a plausible volume of data and from the criteria that many different issues were brought up during this period, compared with other periods. The database Retriver was used for capturing debates in the three most prominent national newspapers (Dagens nyheter, Svenska dagbladet and Expressen). The analysis of media texts is conducted using critical discourse analysis. This involves a careful examination of words and semiotics to study whether and how language patterns occur and to discuss their plausible consequences for social life (van Dijk, 1995). The articles are thematised using an analytic table highlighting the focus points mentioned above. The results from this Swedish case could contribute with insights regarding potentialities for public discussion of a common teacher education in a democratic society.    

     

    References

    Condliffe Lagemann, E (2000) An Elusive Science. The Troubling History of Educational Research. Chicago: Chicago University Press.

    Edling, S (2014) Between curriculum complexity and stereotypes: exploring stereotypes of teachers and education in media as a question of structural violence. Journal of Curriculum Studies, 47: 3, 399-415.  

    Edling, S (2016) “Who” is Teacher Education? Approaching the Negative Stereotypes of Teacher Education. In J.M. Paraskeva & S. Steinberg eds. Curriculum. Decanonizing the Field. NY: Peter Lang

    Fairclough, N (2000) New Labour, new language? London: Routledge.

    Maguire, M (2014) Reforming teacher education in England: ‘an economy of discourses of truth’. Journal of Education Policy, 29:6, 774-784.  

    Van Dijk, T (1995) Aims of Critical Discourse Analysis. Japanese Discourse, Vol. 1, 17-27.

    Wiklund, M (2006) Kunskapens fanbärare. Den gode läraren som diskursiv konstruktion på en mediearena. [The flag-bearer of knowledge. The good teacher as a discoursive construction on the media arena] Örebro, Sweden: Universitetsbiblioteket.

  • 141.
    Liljestrand, Johan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Elm, Annika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Johansson, Urban-Andreas
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Mårtensson, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Introducing and exploring student teachers use of digital tools – preliminary results from a development project2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, as well as in other countries, the digital revolution has impacted society profoundly (Brynjolfsson & MacAffe, 2015). The digital evolution, or revolution, has created a need of new digital competences for both teachers in preschools, elementary school, secondary school, upper secondary school and higher education (Ministry of Enterprise and Innovation, 2017). These digital competences both include technological and pedagogical knowledge in order to teach successfully in the digital society (e.g. Davies et al 1997; Granberg 2010; Instefjord & Munthe 2016).

    There is a need to develop TE in order to meet this challenge. The aim of our development project, running during one semester (autumn 2018) was to contribute to innovation in teacher education through a conscious use of digital technology. The concept of TPACK is employed as a tool to explore the ways in which technology impacts on what is learned in TE. The following research questions are formulated: In what ways does the use of ICT contribute to student teachers planning and reflecting regarding their teaching in school? What added pedagogical values in teacher education practice can be discerned from the perspective of the student teachers in this project?   

    Our theoretical framework is based on Koehler & Mishra’s (2009) concept of technological content knowledge, TPACK. The notion of TPACK is bringing together 1) content knowledge and 2) pedagogical content knowledge with the impact of technology on these two dimensions. Furthermore, TPACK-analysis involves consideration about the contextual conditions contributing to how these three key dimensions interacts.

    The students were introduced to the project. Research ethical considerations were made in accordance with The Swedish Research Council’s guidelines. Data comprises anonymized course materials without any information about the students; course evaluations and course assignments, the former anonymized by origin and the latter anonymized in retrospect. In the surveys, data is collected through open-question, individual surveys distributed to student teachers in three different courses at different levels in the TE-program for primary school. The open questions are highlighting possible new experiences of using digital resources as a resource in teacher education and for teaching in school. We have also analysed TE-students course assignments in which students describe their lesson plans, including the digital design, involved in their teaching design. Both the course assignments and the course evaluations has been coded according to qualitative content analysis focussing on the dimension of TPACK. The written documents was read several times in order to discern recurrent themes. After this stage of qualitative analysis, overall patterns of frequencies will be taking into account in order to relate to earlier comparable studies.

    Our preliminary results (further results will be presented in August 2019) shows that student teachers tend to focus on the tools themselves and their inherent qualities. However, there are also indications of how the digital technology enables representations that highlight spatial dimensions of teaching content such as the movement of animal bodies, or three-dimensional representations of planets. One contextual setting shaping these student approaches is related to the structure and progression of the TE-program, with both possibilities and limitations for digital learning.

    Our results are pointing to the need of focussing on critical aspects, i.e. the framing of teaching content and added pedagogical values, through introducing the work with digital tools and their implications for teaching content, systematically and early in the TE-programme.  The TPACK-concept involves challenges but also provides an important resource for this purpose. Our exploration intend to shed light on how this could be done in TE as earlier research also seem to confirm this challenge (Voogt & McKenney 2017).   

  • 142.
    Liljestrand, Johan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Hammarberg, Annie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    The social construction of the competent, self-governed child in documentation: panels in the Swedish preschool2017Ingår i: Contemporary Issues in Early Childhood, ISSN 1463-9491, E-ISSN 1463-9491, Vol. 18, nr 1, s. 39-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Documentation has become an important issue for policy, practice and accountability in many national contexts. The documentation of children’s activities is a requirement in the national syllabus for the Swedish preschool. However, the documentation of children is always a social construction that focuses on certain things and excludes (possible) others. Such constructions can be linked to broader discourses of the competent and self-governed child, and the tendency to label the child as autonomous and competent in policy documents. The purpose of this article is to explore how constructions of the competent and self-governed child are performed in documentation panels in Swedish preschools. The theoretical framework is taken from visual methodology combined with an analysis of intertextuality. Three images (pictures and written text) of the preschool are discerned: the child as a good pal; the child as an autonomous investigator; and the child as a public speaker. In all three images, the children are depicted as competent in different respects. The result is discussed by relating the findings to broader discourses emphasising the competent and self-governed child.

  • 143.
    Lindberg, Ola J.
    et al.
    Umeå Universitet, Umeå, Sweden.
    Olofsson, Anders D.
    Umeå Universitet, Umeå, Sweden.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Contrasting Views – Student and Teachers Perceptions on ICT in Eduation2016Ingår i: ICITE 2016, PROCEEDINGS: International Conference on Information COmmunication Technologies in Education / [ed] Morris, Linda & Tsolakidis, Costas, 2016, s. 1-10Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reports on a study of upper secondary school teachers’ and students’ perceptions of information and communication technologies (ICT) in education. Data for the study are interviews with teachers and students that are part of a Swedish four-year project concerned with the advanced use of ICT in education. The results show that teachers use ICT for several different purposes, and that students expressed an extensive use of ICT. Data reveals a difference between students’ in- and out-of-school use of ICT, out of school they rely more on their smartphones than they do in school.

  • 144.
    Lindberg, Ola J.
    et al.
    Umeå Universitert.
    Olofsson, Anders D.
    Umeå Universitet.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Managing IT on a municipality level: on the role of strategists in developing digital competence2018Ingår i: EDULEARN18 Proceedings, 2018, s. 9016-9020Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, the digitalization of K-12 schools has been ongoing for more than 30 years. Several larger governmental initiatives targeting issues such as the one-to-one classroom and teachers’ development of digital competence have been carried out, but the outcomes have not been as positive as hoped for. In the research literature, there is growing evidence of the importance of long-term and well-anchored strategies, such as functioning information and communication technology (ICT) plans, as well as calls for a system approach to understanding the leadership needed for the digitalization of K-12 schools. There is also research highlighting the importance of applying multilevel analysis for understanding ICT implementation and educational change. In autumn 2017, the Swedish government suggested one such strategy for the digitalization of Swedish schools. One interesting aspect in the strategy is the aim indicating that students, teachers, and school leaders, as well as other staff members working in the schools, should develop what is called “adequate digital competence.” Departing from data gathered within a 4-year longitudinal Swedish research project investigating the advanced use of information technology (IT) in upper secondary schools, this paper focuses on educational IT strategists/managers that work on a municipality level and their role in the process of developing digital competence in schools. Through semi-structured interviews, three educational IT strategists working in three different Swedish municipalities provided their views about their work description, their functions as strategists/managers, and their understanding of digital competence. The first analysis shows clear variations regarding, for example, how the strategists formulate their own role in the ongoing digitalization of the school, as well as under which conditions they can carry out their work.

  • 145.
    Lindberg, Ola J.
    et al.
    Umeå Universitet.
    Olofsson, Anders D.
    Umeå Universitet.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Hansson, A.
    Mittuniversitetet.
    Developing awareness of digital competence and skills through dialogue – a methodological reflection2017Ingår i: INTED2017: 11th International Technology, Education and Development Conference, 2017, s. 5679-5686Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Great expectations have been placed on information and communication technology (ICT) to change and improve education. In research and evaluations, the picture seems to be of expectations not yet realized. To be able to change practice in the area of ICT in education, one key issue often put forward is teachers’ professional development (TPD). This paper investigates an alternative way of stimulating TPD in the area of ICT in education by building on ideas of formative intervention. The aim of this paper is to present an interview model used in a research project as a tool to develop awareness of digital competence and skills among upper secondary school teachers and discuss this as a model for TPD in the area of ICT. Furthermore, the aim is to present early results from an analysis of teacher interviews using the model and discuss the limitations and possible strengths of this model in relation to other models of formative intervention research and change in practice.

  • 146.
    Lindkvist, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Oravamäki, Michaela
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Genus i förskolan: Textanalys av valda genusteorier i förskollärarsstudenters examensarbete2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte med detta arbete är att studera hur genus hanteras som ett didaktiskt innehåll i förskollärarstudenters examensarbeten. Detta kommer att ske med hjälp av en textanalys av 13 examensarbeten från vårterminen 2017. Urval av arbeten är från högskolor och universitet runt om i Sverige, utifrån detta har ett examensarbete från varje högskola och universitet tagits fram. 

    De frågeställningar som ligger till grund för studien är:

    Vilka syften har förskollärarstudenter i sina examensarbeten som handlar om genus?

    Vilka genusteorier kommer till uttryck i förskollärarstudenters examensarbete?

    Vilka metoder har förskollärarstudenterna använt sig av i examensrbetena?

    Finns det likheter och/eller skillnader mellan universitet och högskolor? Om så är fallet, vilken/vilka?

    Resultatet av denna textanalys är att genus är ett begrepp som tolkas på många olika sätt. Genus i förskolan är ett aktuellt område och det skrivs om ämnet i många examensarbeten utifrån olika syften kopplat till förskolans verksamhet. Syftena i examensarbetena har varierat, dock framkom det att litteracitet/musik var det syfte som flest examensarbeten undersökte. De analyserade examensarbetena har till stor del använt sig av samma genusteorier som teoretiskt ramverk. Däremot finns det arbeten som inte fördjupat sig i begreppet genus. De genusteorier som framkom i denna textanalys är genussystem och genusordning.

  • 147.
    Ljung, Lotta
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Nyberg, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Likabehandlingsarbete och arbete mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan: En intervjustudie med några förskollärare och rektorer2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie belyser några förskollärares och rektorers likabehandlingsarbete i förskolan. Syftet är att få fördjupad förståelse och kunskap om hur förskollärare och rektorer ser på likabehandlingsarbete och arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska förskolans utbildning präglas av demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. All personal ska bidra till detta och kraftigt ta avstånd från samt förhindra att kränkande behandling sker i förskolan. Studiens utgångspunkt är ett normkritiskt perspektiv vilket genomsyrar arbetet. I relation till syftet intervjuades sex förskollärare och två rektorer där frågor ställdes om likabehandling, diskriminering och kränkande behandling samt om förhållningssätt till dessa. Studiens resultat visar att majoriteten av deltagarna har ett medvetet och självgranskande förhållningssätt vilket är grundläggande för arbetet med likabehandling i utbildningen. Resultatet visar även hur barn i olika åldrar görs delaktiga i undervisningen. En slutsats som framkommit av studiens resultat är vikten av att kunna särskilja begrepp som diskriminering och kränkande behandling för att förstå begreppens innebörd och därmed kunna arbeta medvetet med likabehandling.

  • 148.
    Lundberg, Elin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Östby Myrgren, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Barns språkstimulering i utomhusmiljö: Ur ett förskollärarperspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Språket ses enligt den sociokulturella teorin som nyckeln till allt lärande. Barn lär sig sitt språk i samspel med andra och i sociala sammanhang. Förskolan blir av stor betydelse för barns språkutveckling då barn spenderar mycket tid på förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar om hur deras arbete i utomhusmiljöer gynnar barns språkutveckling. För att svara på studiens frågeställningar har intervjuer utförts med nio yrkesverksamma förskollärare från sex olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna anser samtalet som det viktigaste verktyget i barnens språkutveckling. Förskollärarna beskriver också vikten av aktiva och närvarande förskollärare i barnens lek och i planerade aktiviteter för att kunna utmana och stimulera barnens språkliga utveckling. Resultatet visar på några svårigheter som förskollärarna finner med att bedriva språkutvecklande aktiviteter med barnen i utomhusmiljö. Dessa svårigheter var exempelvis brist på personal och förskollärares gamla tankesätt och vanor. Slutsatsen av denna studie visar att aktiva förskollärare krävs för att samtal av språkutvecklande karaktär ska kunna äga rum. För att lärandet ska bli meningsfullt för barnen behöver aktiviteterna utgå från barnens intressen och behov. Utomhusmiljön bör användas som ett komplement till inomhusmiljön då den tillgodoser barnen med andra erfarenheter och samtalsämnen, vilket leder till ett utökat språkligt innehåll.

  • 149.
    Löfkvist, Matilda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Zetterberg Ädel, Emilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Att planera för kvalitet: Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Löfkvist, M. & Zetterberg Ädel, E. (2017).

    Att planera för kvalitet – Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Examensarbete i didaktik. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.

    Sammanfattning

    Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkesverksamma förskollärare upplever och praktiserar organisatoriska processer, med fokus på planering, i relation till det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. För att uppnå studiens syfte föll val av metod på en webbaserad enkätstudie som forskningsinstrument, där 13 respondenter deltog i undersökningen. I studiens resultat presenteras undersökningens frågor och svarsresultat med hjälp av statistiska diagram och procentsatser. Studiens slutsats visar att undersökningens deltagare gav uttryck för ett visst behov av ny kunskap och forskning på området systematiskt kvalitetsarbete. Detta i enighet med vad tidigare forskning på området förevisar. Planering av kvalitetsarbete kräver förskollärare som är medvetna om hur väsentliga verksamhetsmål i förskolan konkretiseras och realiseras, för att undvika att planering av kvalitetsarbete blir intetsägande. Slutsatsen berör även sambandet mellan planering och stress, vilket respondenterna i undersökningen till stor del bekräftade.

    Nyckelord:

    förskola, kvalitet, läroplan, pedagogisk planering, planering, systematiskt kvalitetsarbete

  • 150.
    Löfqvist, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Hultman, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Ups!: Produktutvecklingen och utvärderingen av den digitala applikationen Ups!The product development and the evaluation of the digital application Ups!2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att utveckla en digital applikation, samt utvärdera applikationen om den stödjer flerspråkighet i förskolan. Det har använts två metoder i studien. Den första är en forskning och utvecklingsmetod (R & D) för att forma och utveckla produkten. För att utveckla produkten vidare användes metoden intervjustudie, för att undersöka förskollärares upplevelser av den utvecklade

    applikationen samt om den stödjer flerspråkighet i förskolan. Intervjuerna bearbetades och kategoriserades. Studien påvisade att den utvecklade applikationen kan stödja flerspråkighet i förskolan och har potential att utvecklas vidare.   

12345 101 - 150 av 213
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf