hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
20212223 1101 - 1112 of 1112
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1101.
    Åhman, Matilda
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Energisystem.
    Luftburen värme med ett centralaggregat i flerbostadshus2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att den globala uppvärmningen är ett stort problem i dagens samhälle är ingen nyhet och klimatförändringarna fortsätter att ske i väldigt hög takt. För att skapa ett hållbart samhälle krävs förändring där potentialen bland annat ligger i energieffektivisering och ökad användning av förnybar energi. Energieffektivisering kan vara i form av beteendeförändringar, tilläggsisolering av byggnader eller byte till mer energieffektiva installationer. Utifrån ett termiskt komfort- och energibesparings perspektiv är det i dagsläget delade meningar i branschen om luftburen värme är ett fungerande värmesystem.

    Det här examensarbetet görs åt Ramböll som är ett konsultföretag som inriktar sig mot teknik och samhällsbygge. Syftet med studien är att undersöka om ett radiatorsystem i ett flerbostadshus kan ersättas av ett luftburet värmesystem med ett centralaggregat för att få ett mer kostnadseffektivt system.

    Studien bygger på beräkningar för transmission, luftflöde och riktad operativ temperatur för den aktuella byggnaden. Utifrån dessa data har ventilationssystemet konstruerats och dimensionerats. Även förslag på reglering av temperaturen för systemet har tagits fram samt en ekonomisk jämförelse mellan radiatorsystem och luftburen värme.

    Resultatet av studien visar att för det studerade flerbostadshuset är luftburen värme ett billigare alternativ i jämförelse med ett radiatorsystem, med hänsyn till material och arbete. Studien visar att den termiska komforten med luftvärme inte påverkas negativt av den riktade operativa temperaturen i vistelsezonen. Även större kanaler kommer att behövas med luftvärme, vilket kommer kräva större och mer platskrävande schakt. Regleringen av inomhustemperaturen kommer att ske med VAV-spjäll per lägenhet, vilket innebär att regleringen endast kommer att kunna ske på lägenhetsnivå och ej för varje enskilt rum.

  • 1102.
    Åkesson, Ida Linnéa
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö. Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik.
    Värmeförsörjning av ett framtida industriområde: En utredning och utformning av ett hållbart energisystem2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1103.
    Åsander, Henrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Energisystem.
    Tillvaratagande av värmeenergi ur gråvatten med värmepump i flerbostadshus2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stora mängder energi lämnar bostäder med avloppsvattnet utan något bemödande att återföra det uppvärmda vattnets värmeenergi tillbaka till byggnaden. Med ökade klimatskalsförbättringar av traditionellt slag för att möta de nära-nollenergikrav på nybyggnationer för bostadshus som träder i kraft i slutet av 2020 kan energiförlusterna i byggnader till allt större del allokeras till det avloppsvatten som lämnar byggnaden.

    Målet med detta arbete är att undersöka huruvida betydande energibesparingar inom området kan erhållas, samt att bedöma de ekonomiska möjligheterna och utsikterna för att tillvarata värmeenergi med hjälp av värmepump ur gråvatten från  flerbostadshus uppkopplade mot fjärrvärmenät. Och i och med det visa vilka faktorer som visar sig utöva påverkan på de driftmässiga besparingsmöjligheterna samt uppvisa hur pass känsligt resultatet är i förhållande till ett urval av dessa faktorer. Arbetet utgörs av och har genomförts i två delar: en litteraturstudie och en beräkningsstudie.

    Avloppsvatten kan delas in i spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten. Spillvatten är avfallsbidraget från hushåll och andra fastigheter till avloppet. Hushållens spillvatten kan i sin tur indelas i gråvatten och svartvatten. Gråvatten är det vatten som kommer från bad, disk och tvätt, vilket av det skälet även kallas BDT-vatten. Svartvatten är det vatten som spolas ut från toaletter, och kallas därför även klosettvatten. Vid separerade flöden infinner sig möjligheten att tillvarata värmeenergi direkt från gråvatten, som också är den varmare, volymmässigt största och mer lätthanterliga fraktionen, både ur vattenrenings- och värmeåtervinningssynpunkt. Studier på källsorterande system visar på flera fördelar i stort med att hålla hushållens avloppsflöde separerade, såsom bland annat utökad resurseffektivitet av kväve och fosfor vid reningsverken. Nedsmutsning av värmeväxlarytor, i synnerhet av biofilm, utgör en utmaning då avloppsvatten ska användas som värmekälla och är något som måste beaktas även vid tillvaratagande av värme ur gråvatten.

    Resultatet från beräkningsstudien av ett enskilt fall med tappvarmvattenförvärmning, givet en rad antaganden, gav en driftmässig kostnadsbesparing på cirka 31 000 kr per år och ett nuvärde på dessa årliga besparingar sett över 20 år på cirka 355 000 kr. Energibesparingen uppgick till cirka 63 000 kWh per år vilket innebär en minskning av totala behovet av köpt energi för tappvarmvattenproduktion med cirka 67 % vid uppvärmning av tappvarmvatten till 55 °C. Känslighetsanalysen visar att avgörande parametrar i beräkningsstudien såsom el- och fjärrvärmepris, värmepumpens livslängd och kalkylräntan medför relativt stora förändringar av resultatet om de tillåts att variera.

    Det är uppenbart att det finns stora mängder energi att återvinna, det är också uppenbart att svårigheter gör att gråvatten som värmekälla inte kan behandlas lättvindigt då bland annat den långsiktiga utvecklingen av vattenanvändningen och hög föroreningsgrad är faktorer som måste beaktas i tillägg till de faktorer som tas upp i känslighetsanalysen.

    Dubbla system med fjärrvärme och värmepump innebär en högre investering men är samtidigt något som kan ses som ett verktyg för att utnyttja de ökande energiprisvariationer som en allt större andel förnybar icke-reglerbar elproduktion sannolikt innebär genom att helt enkelt kunna variera uppvärmningssätt efter varierande energipriser och finna optimal andelsfördelning. För en fastighetsägare blir det i takt med en sådan utveckling alltmer gynnsamt att kunna välja det som för tiden är det billigaste alternativet.

  • 1104.
    Åström, Frida
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Energisystem.
    Energieffektiviseringsanalys av ventilationssystemet för ett kraftvärmeverk: En fältstudie utförd i samarbete med Bomhus energi AB och ABB2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbeta kommer att utreda vilka det vanligaste energiförlusterna för ett kraftvärmeverk är, med fördjupning på förlusterna i deras ventilationssystem.  Kraftvärmeverket som har analyserats i detta arbete är Bomhus energi AB (BEAB) kraftvärmeverk och utredningen har skett i samråd med ABB Energy Efficiency team.    

    Världens energianvändning kan delas in i tre sektorer: industri, transport samt bostad- och servicesektorn. Industrisektorn kan sedan delas in i flera sektorer där massa och pappersindustrin står för majoriteten av energianvändningen i Sverige. Industrisektorn står för ca 64% utav världens el-energiförbrukning. Detta gör att det finns stort intresse i att se över de komponenter som har hög elförbrukning.     

    Fokuset har i detta arbete varit på ventilationssystemet och dess fläktrift. För att få information om vart det kan finnas komponenter som brukar mycket el så har styrsystemets loggar setts över. Besparingspotential har då identifierats i att installera frekvensomriktare till aggregatens fläktar istället för att använda den befintliga spjällregleringen. ABB har tidigare funnit besparingspotential i pumpdrifter för kraftvärmeverk och är därför nu intresserade av att se om det finns någon besparingspotential i ventilationssystemet.

    BEABs ventilation är uppdelad på process och allmänventilation, och genomlysning utav ventilationssystemet är i detta arbete begränsat till allmänventilationen i pannhuset. Detta då processventilationen anses vara korrekt dimensionerat.

    För att få insikt i hur energieffektivisering utav ventilationssystem kan gå tillväga har olika vetenskapliga artiklar rörande ämnet valts ut och analyserats. Som systemet är uppbyggt så sker regleringen utav ventilationen med spjällreglering. Spjällreglering innebär att fläktarna går på konstant flöde och för att uppnå önskad temperatur och tryck i byggnaden så sitter det tryckreglerande spjäll på taket som släpper ut luft ur byggnaden. Denna typ av styrning är inte särskilt energieffektiv, vilket har motiverat detta arbete till att rikta in sig på frekvensomriktare till aggregaten och hur mycket energi som då skulle kunna sparas.  För att få fram besparingspotentialen har hänsyn tagits till aggregatens: nominella volymflöde, fläktverkningsgrad, transmissionsverkningsgrad, flödesreglering, motoreffekt, motorns verkningsgradsklass, matningsspänning, fläkttyp, pumphjulstyp, varaktighetskurva, årgångstid, energipris samt multiplikatorn för Co2-utsläpp. Data har sedan matats in i ABB Energy Save kalkylatorn som då har tagit fram hur mycket energi och pengar som skulle kunna sparas genom att installera en frekvensomriktare.  Om de frekvensomriktare som då har tagits fram för de olika aggregaten skulle installeras så skulle uppskattningsvis ca 67 000 kr/år kunna sparas för kraftvärmeverket. 

  • 1105.
    Ögren, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik.
    Cykla i stadsmiljö: “Vinsten för individen av att cykla”2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Gävle kommun har som mål att öka cyklandet i Gävle. År 2025 ska andelen resor kortare än fyra kilometer vara 60%, i senaste undersökningen från år 2012 låg den andelen på 24% (Atterbrand et al, 2012). Enligt samma undersökning konstaterades det att Gävle kommun inte är på väg att uppnå sina mål då andelen kortare resor som genomförs med cykel har stått på samma siffra sedan 2006 (Indebetou et al, 2012).

    Examensarbetet syftar till att ta fram ett koncept som uppmuntrar fler människor till att välja cykeln framför andra färdmedel. Problemformuleringen handlar om hur intresset för att cykla i stadsmiljö kan ökas.

    Arbetet har begränsats till att fokusera på en lokal nivå, men tanken är att resultatet ska kunna användas för att skapa liknande produkter till alla stadsmiljöer.Metoder som har använts för att komma fram till slutresultatet är intervjuer med privatpersoner och nyckelpersoner inom Gävle kommun, litteraturstudier, funktionsanalys och marknadsundersökning.

    Till undersökningen har matrial från Gävle kommun använts, men även vetenskapliga artiklar och intervjuer. Här används fakta för att styrka anledningar till varför personer bör välja att cykla framför andra färdmedel samt vad Gävle har för potential som cykelstad.

    I genomförandet visas flera skissförslag som tagits fram med inspiration från undersökningen. Här presenteras även olika behov som konstaterats utifrån intervjuer med privatpersoner, som används för att välja ett skissförslag att arbeta vidare med. Därefter följer arbetet utvecklingen till det slutliga resultatet som blev en app till smartphones.

    Utseende och funktioner för appen som framtagits uppkom efter marknadsundersökningar där två appar till smartphones undersöktes, och även en funktion till cyklister som Gävle kommun erbjuder via deras hemsida för att erbjuda en anpassad vägvisning för just cyklister. De appar som undersöktes är RunKeeper och Google Maps. RunKeeper är en motiverande app för att öka intresset för motion. Google Maps är en app som genom GPS ger vägvisning för bilister, cyklister och gångtrafikanter.

    Marknadsundersökningen gav underlag för den slutgiltiga appen som döpts till Cyclum. Cyculm ger tips om ställen att cykla till, visar cykelbanor i staden och kan erbjuda cyklisten vägvisning mellan två punkter som användaren själv anger. Genom att använda Cyclum kan cyklisten samla in statistik kring sitt cykelanvändande, ett sätt att motivera till att cykla mer.

  • 1106.
    Öhman, Rasmus
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik.
    Energikartläggning av lokaler och processer i hyresfastigheten Sörby Urfjäll 37:32013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsatts är att utreda energianvändningen i fastigheten Sörby Urfjäll 37:3 och samman ställa en energibalans.

    Mätningar gjordes på elanvändning, av temperaturer i ventilationskanaler och temperatur loggning gjordes i fastigheten. Under platsbesöken undersöktes användningen av maskiner, antalet människor som vistas i de olika delarna av fastigheten samt att maskiner, kylskåp, datorer och lampor räknades och eleffekten på dessa registrerades.

    Utifrån mätningar, statistik och observationer beräknades temperaturverkningsgrader ut på ventilationssystemen, värmetillskott och värmeförluster beräknades. Med utgångspunkt i beräkningar och statistik sammanställdes en energibalans.

    Åtgärder har utifrån de resultat som uppkom under arbetets gång för att effektivisera fastighetens energianvändning tagits fram. Åtgärdernas kostnader och hur invecklade de är varierar från att täta springor och rengöra fönster till att byta ut stora ventilationssystem.

  • 1107.
    Öholm, Frida
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik.
    Utredning av snödeponi med konstruerad våtmark: Undersökning av nya indikatorer och rutiner till kontrollprogram för Gävle kommun2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att minska energianvändningen är intressant för alla företag, främst med syfte att mins-ka kostnaderna, men även för att arbeta aktivt för en bättre miljö. Syftetmed denna stu-die är att bidra till en minskad miljöpåverkan och minskade energikostnader genom att analysera vilka åtgärder som kan minska ångförbrukningen på Berendsen Textilservice AB i Ockelbo. Berendsen tvättar åtvård-, hotell-och restaurangkunder. Varje dag tvät-tas 17 ton och i tvättprocessen användsstora mängder energii form av ånga, totalt för-brukades 4860 MWh under 2014till en kostnad av 2,5 miljoner kronor.Tvättgodsetbestår av sängkläder, handdukar och personalkläder och tvätteriet är i drift 12 timmar om dygnet under 250 dagar om året. I rapporten analyseras olika åtgärdsförslag för att minska energianvändningen i tvätt-processen. Åtgärderna som analyserasär 1.Byte till effektivare tvättrör och torktumlare2.Bättre utnyttjandeav befintlig spillvattenvärmeväxlare3.Kemisk hygienisering4.Effektivare produktionSvanencertifiering,somär ett marknadsföringsverktyg och ett bevis att anläggningen uppfyller kunders miljökrav, används i studien för att analysera företagetsmiljöpåver-kan utifrån energianvändningen. Att byta ut torktumlarna skulle leda till en minskning på 0,6Mkr/år, med en pay-off-tidpå ungefär 4 år, vilket betraktas som en lönsam investering. Denna åtgärd skulle kunna leda till en bättre torkning av tvättgodset, som i sin tur skulle leda till en effektivare produktion.Ett utbyte av tvättrör har en lång pay-off-tid på 15 år, men skulle även kun-na ge en bättre produktivitet.Spillvattenvärmeväxlarensom finns i dagsläget har en kapacitetatt ta emot ytterligare ett flöde på 1,5 l/s, vilket kan spara företaget värme motsvarande en kostnad på 96000 kr per år. Att minska ångförbrukningen genom att byta kemikalier och sänka tvätt-temperaturen till 40°Cskulle bespara företaget 520000 kr om året, men denna åtgärd behöver utredas mer för att kunna implementeras.En ef-fektivare produktion är möjlig för Berendsen i Ockelbo. Om Berendsen fördubblar sin produktion skulle ånga till ett värde av 1,5miljoner kronor kunna utnyttjas . Denna ökning avproduktionen skulle inte minska ånganvändningen i sig,utan denna åtgärd utnyttjar ångan mer effektivtgenom att minska antal kWh/kg tvätt. Den totala besparingspotentialenutifrån åtgärdsförslagen är 1,3 miljoner kronor (exklu-sive produktionseffektivisering). För att uppnå Berendsenslokala mål krävs en minsk-ning avenergianvändningen med 0,06kWh/kg tvätt.Om alla åtgärdsförslag genomförs(exklusive effektivare produktion)resulterar det i en minskning med 0,63kWh/kg tvätt. För att erhållafler poäng i Svanen skulle en kombinationav effektivare produktion och minskad ånganvändningövervägas.Enligt Svanens kriterier och åtgärdsförslagen ger ett utbyte av torktumlarna 2 poäng och en effektivare produktion 2 poäng, vilket bidrar med totalt 4 poäng.Sammanfattningsvis är ett utbyte av torktumlare den mest hållbara åtgärden ur ett ekonomiskt-och miljömässigt perspektiv

  • 1108.
    Öhrn, Tobias
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik.
    Quartzene i betong: Hur påverkas hållfastheten?2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete undersöker hur Quartzene® som tillsatsmaterial påverkar hållfastheten hos betong. Arbetet sker i samarbete med företaget Svenska Aerogel AB som också äger patent på Quartzene®. Ämnet har vissa likheter med andra tillsatsmaterial som används i Sverige. Quartzene® har dock ett kartlagt innehåll vilket är en fördel jämfört med de andra tillsatsmaterialen som måste analyseras innan användning.

    Syftet är att prova hur Quartzene® i olika doser och diverse sammansättningar påverkar hållfastheten hos betong. Litteraturstudier har legat till grund för de praktiska provningarna och analyserna av givna resultat. Arbetet gjordes i ett byggtekniskt laboratorium med utrustning för böjdrag- och tryckhållfasthetstester, våg, elektriskt skjutmått mm. Prover gjordes på 7 och 28 dygn gamla betongprismor. Resultatet som presenteras och analyseras i rapporten visar på att Quartzene® förändrar hållfastheten. Att byta ut en del av cementen mot Quartzene® har ingen positiv inverkan på varken 7 dygn eller 28 dygnshållfastheten. Oklart hur det skulle se ut efter längre tid t ex ett år.

    Quartzene® blandades i som pasta i vissa betongrecept och som pulver i andra.

    Konsistensen på betongen blev torrare när Quartzene®pasta blandades i. Trots att pastan innehåller 85 % vatten blev alltså blandningen fast. Den blev dessutom än mer fast efter bara några minuter eftersom pastan stelnar av sig själv. Vattnet i pastan tycktes inte vilja bidra med lägre viskositet. När Quartzene® i pulverform blandades i, blev betongmassan däremot mycket lätt att arbeta med. Det går att dra slutsatser att Quartzene® i pulverform är bättre för hållfastheten än vad Quartzene®pasta är. Den ger ungefär 5 MPa högre tryckhållfasthet. Om 5 MPa skulle adderas till resultaten för betongen som blandades med Quartzene®pasta skulle den ge högre hållfasthet än den som betong var utan Quartzene®.

    I de recepten med mycket Quartzene® var det en mer positiv utveckling mellan 7 och 28 dygn. Därför hade varit mycket intressant att se hur det skulle ha sett ut efter 90 och 365 dagar.

  • 1109.
    ölander, kristian
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Design och formgivning.
    Produktutveckling för catch and release fiske: Ett redskap som underlättar landning av fisk2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
  • 1110.
    Östberg, Evelina
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik.
    Krummeltåget: ett designprojekt om hur man kan arbeta praktiskt med genus i förskolan2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Redan i förskoleåldern lär sig barn att anpassa sitt beteende till de könsroller som de blivit tilldelade av samhället. Enligt Anette Hellman (Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola, 2010) finns det tydligt mönster för hur barn agerar och förväntas agera. Jällhage och Dilen (2013) rapporterar om att attityder hos ungdomar kan förändras vid ett aktivt genusarbete i skolan där elever tränas i att tänka normkritiskt. Om detta arbete introduceras redan i förskoleåldern finns möjlighet att attityder till normer kan förändras och att framtida samhällsmedborgare kan komma att ha större tolerans och acceptans för det normavvikande.

    En viktig aspekt för att få ett tolerant samhällsklimat är att barn möts med intresse och respekt. De bör uppmärksammas för sin person och känna sig trygga i de identiteter de skapar sig/finner. Det kan ibland krävas hjälp från vuxna till barnen med att tänka normkritiskt, detta arbete undersöker hur man kan gå till väga för att ge barn stöttning i sina funderingar kring livet.

    Detta projekt har lett till ett metodmaterial med tillhörande interaktiv aktivitetsmatta där barn får möjlighet att utforska, fundera och diskutera utifrån sin syn på världen. Aktivitetsmattan med handledning riktar sig till barn övre förskoleåldern och deras pedagoger.

  • 1111.
    Östblom, John
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik.
    Utredning av Valboåsens grundvattenmagasins förbindelse med Gavleån: En analys av halten löst syre genom mätningar2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Gävle kommuns VA-huvudman Gästrike Vatten AB ansvarar för dricksvattenproduktionen i Gävle. För Gävles tätort tas vatten från Valboåsen som sträcker sig från öster om staden, genom staden och vidare norrut. Denna rapports syfte är att genom mätning av halten löst syre undersöka Valboåsens förbindelse till Gavleån. Detta kommer ge en ökad förståelse för åsens komplexitet. Resultatet kommer också att användas för att verifiera och utveckla den konceptuella modellen över flödena i åsens grundvattenmagasin som tagits fram av Midvatten AB. För att kunna mäta halten löst syre har en provtagning skett på grundvattenrör. I provtagningen ingick även så kallade slugtest där rörens kapacitet och anslutning till grundvattenmagasinet säkerställdes. Efter mätningen sammanställdes resultatet för att kunna jämföra halten löst syre i grundvattenrören mot den konceptuella modellen. Resultatet visade att halten löst syre i vattnet i de olika grundvattenrören stöder den konceptuella modellen till stora delar och gav även mer information om områden längs åsen där kunskap om flödesförhållandena tidigare var osäkra. Metoden i den utförda studien har visat stor användbarhet för att påvisa flödesförhållanden och ytvattenpåverkan i Valboåsen vilket visar att mätning av syrehalt kan vara mycket användbart i grundvattenutredningar angående ytvattenpåverkan. För att utöka studien av Valboåsen i framtiden behövs mer provtagning i grundvattenmagasinet på områden som inte ingick i denna studie.

  • 1112.
    Östlund, Christoffer
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik.
    Framkomlighet i entréer på Högskolan i Gävle för personer med nedsatt rörelseförmåga2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Dagens samhälle sägs vara byggt för alla, trots det stöter många med funktionsnedsättningar på problem i vardagen som hindrar dem från att känna sig som en i mängden. Högskolan i Gävle har visat sig ha brister gällande tillgängligheten. Detta uppenbarade sig bland annat i undersökningar som gjordes av studenter i Byggnadsingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle 2011. Examensarbetets mål är att identifiera vilka problem som finns vid ramper och entréer. För att underlätta undersökningen valdes de större entréerna på skolan ut.

    Teorimaterialet är uppbyggt av BBR 2014, Bygg ikapp och hemsidor med relaterat material. Sökandet efter vetenskapliga artiklar gjordes på webbsidor såsom Taylor & Francis Online, Academic Search Elite och Web of Science. Dessa hittades på databasen som Högskolan i Gävles bibliotek ställer till förfogande och de sökningar som gjordes var då efter relevant litteratur som kretsar kring funktionsnedsättningar och framkomlighet i byggnader.

    Undersökningen grundar sig på två laborationer som namngetts till laboration 1 och 2. I laboration 1 uppmättes ny mätdata och jämfördes med tidigare framtagen litteratur-data som beskriver vad som är acceptabelt då man ska ta sig fram med rullstol. Mätdatat består av mått och kontroll av befintliga hjälpmedel på plats. Laboration 2 bestod av ett rullstolstest som utgick från en tidigare upprättad kontrolleringsmall. Detta test gick ut på att själv uppleva problemen och genomgå testen utifrån en verklig upplevelse.

    Resultaten från båda laborationerna visade att många entréer har stora brister på de flesta punkterna.

20212223 1101 - 1112 of 1112
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf