hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 2652
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Balkemo, Johanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Höglund, Madeleine
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    På vilket sätt kan idrott och hälsa, kost och motorisk träning påverka elevers lärande?2007Student paper second term, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Antalet timmar inom ämnet idrott och hälsa i skolan dras ner allt mer, vilket framför allt kan påverka de elever som är fysiskt inaktiva på fritiden. Som effekt av detta har den svenska regeringen offentliggjort att eleverna bör rör på sig mer och de har därför infört 30 minuters obligatorisk daglig fysisk aktivitet på grundskolorna. Kommunerna väljer idag också att stänga allt fler lekparker vilket i längden kan leda till att den spontana leken hos elever på fritiden kan minskas. Detta kan leda till att den naturliga motoriken inte utvecklas som den ska. Eleverna får då inte utlopp för att röra sig tillräckligt mycket vilket kan leda till att deras motorik hämmas, vilket i sin tur kan leda till att deras läs- och skrivsvårigheter också påverkas negativt. Klyftan mellan fysiskt aktiva barn och fysiskt inaktiva barn ökar allt mer och som följd av detta kan det leda till en ond cirkel. Denna cirkel bör brytas i tid för att inte elever med motoriska svårigheter ska komma allt längre bort från sina jämnåriga klasskamrater. Kosten kan ha en stor betydelse för elevers lärande och koncentration. Om elever inte äter tillräckligt kan det vara många faktorer som påverkas negativt t ex, de får mindre ork, svårare att koncentrera sig och att den allmänna hälsan försämras.

    Studiens syfte har varit att studera faktorer som idrott och hälsa, kost och motorisk träning och om dessa faktorer kan påverkar elevers lärande eller inte. Studien har genomförts genom intervjuer på fem lärare på tre olika grundskolor.

    De intervjuade lärarna tycker att idrott och hälsa, kost och motorisk träning tillsammans är viktiga faktorer för elevers lärande, men de tycker också att valmöjlighet, elevvård och familjeförhållanden är faktorer som påverkar. Att eleverna får vara fysiskt aktiva leder till att de har lättare att koncentrera sig under skoltid. De intervjuade lärarna anser att kosten också har en stor betydelse för att eleverna ska kunna orka hela dagen i skolan. Den motoriska träningen bör tränas redan i tidig ålder, eftersom den kan hjälpa till att utveckla skriften och språket. Det som framkom framförallt i vår studie var att de intervjuade lärarna anser att dessa tre faktorer tillsammans blir en ”höjdare” för elevers lärande.

  • 202.
    Barreiro-Gen, Maria
    et al.
    Economic Development and Social Sustainability Research Unit, Department of Economic Analysis and Business Administration, Faculty of Economics and Business, University of A Coruna, Elviña, A Coruña, Spain.
    Novo-Corti, Isabel
    Economic Development and Social Sustainability Research Unit, Department of Economic Analysis and Business Administration, Faculty of Economics and Business, University of A Coruna, Elviña, A Coruña, Spain.
    Collaborative learning in environments with restricted access to the internet: Policies to bridge the digital divide and exclusion in prisons through the development of the skills of inmates2015Inngår i: Computers in human behavior, ISSN 0747-5632, E-ISSN 1873-7692, Vol. 51, nr B, s. 1172-1176Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The deprivation of freedom for the prisoners, involves not only physical isolation, but also digital, which implies a strong isolation particularly painful in an “information society”. Spanish prison population is deprived of access Internet and all ICT that could contact inmates with outdoor life, this is mainly due to security issues. Not having enough ICT skills is a new cause of social exclusion. The objective of this research was to identify the key issues which should be focused by policy makers to avoid digital divide among prison population. A survey among inmate population in all the five penitentiary centers in Galicia, in the northwest of Spain, was undertaken to obtain a sample of 380 inmates. A Structural Equation Model (SEM) was carried out to explain prisoners’ ICT Skills, in bias to inmate’s social skills, general skills and attitude towards collaborative learning. For inmates, who are characterized by their low education level, results shown the relevance of having general and social skills to be able to have more ICT skills. Then, collaborative learning in prison it is shown as a way to bridge both walls: the physical (better reinsertion and no recidivism) and the digital one.

  • 203.
    Baum, Saskia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Språkutveckling i Montessori- respektive Waldorfförskolan: En jämförelse av det pedagogiska arbetet med barns språkutveckling i Montessori- respektive Waldorfförskola2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Språkutvecklingen hos barn har fångat en nyfikenhet hos mig under min studietid och hur det vardagliga arbetet kan utveckla barnens språkutveckling. Ett intresse för olika pedagogiska inriktningar har vuxit fram och vilka strategier som används inom dessa för att stimuleras den verbala språkutvecklingen. Syftet med studien är därför att jämföra två pedagogiska arbetssätt, ett grundat i Montessoripedagogik systemet och ett grundat i Waldorfpedagogik systemet. Studiens frågeställning är vilka strategier som förskollärarna använder sig av och vilka likheter och skillnader som finns inbördes och mellan de två olika pedagogiska inriktningarna.

    Genom semistrukturerade intervjuer med fyra olika förskollärare, två inom respektive pedagogisk inriktning, där deltagarna svarar på frågor om vilka arbetssätt som respektive förskola använder sig av för att stimulera språkutvecklingen hos barn. Detta medför att resultatet nödvändigtvis inte behöver bero på respektive pedagogisk ideologi. Utan det kan även förekomma strategier utan specifik pedagogisk inriktning.

    Studien visar att barnens första språkutveckling är något som är en del av den vardagliga verksamheten på förskolan. Strategierna som används skiljer sig däremot emellan de pedagogiska inriktningarna. I Montessoriförskolan nyttjas pedagogiskt material för att lära barnen de mer specifika delarna av språkutvecklingen. Inom Waldorfförskolan nyttjas den fria leken och ett mer generellt lärande, där lärandet anpassas efter barnets egna förmågor.

  • 204.
    Begovic, Nina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Språkanvändning hos en grupp gymnasieelever: kodväxling som ett kommunikativt redskap2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete belyser fenomenet kodväxling som kommunikativ strategi hos en grupp gymnasieelever med svenska som modersmål och svenska som andraspråk, vid samtal på engelska. Med en sociokulturell syn på kunskap och lärande och med språkanvändning som förargument, antogs en samtalsanalytisk inriktning med avsikt att studera form och funktioner för kodväxling. För att belysa det som sker i ett samtal mellan dessa elever och konkret ge exempel på olika former och funktioner för kodväxling genomfördes både en ljud-och videoinspelning med eleverna i två omgångar följt av en transkribering av det inspelade materialet. Det centrala materialet i studien har därför sin grund i transkriberingen och bygger ur metodologisk synpunkt på samtalsanalytiska aspekter som på kommunikativa strategier. Studien visar att deltagarna använde kodväxling för en mängd olika funktioner där målet var att få fram sitt budskap. Inga sammanbrott i kommunikationen mellan deltagarna i denna studie inträffade, dels för att samtliga deltagare behärskar kodväxlingsspråket, dels för att deltagarna inte letar efter språkliga misstag hos varandra (Gröning 2004). Studien visar även på ett samband mellan var kodväxling inträffar och vad dess funktion avser uppfylla. 

  • 205.
    Bendroth Karlsson, Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Konst för och med barn2014Inngår i: Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv / [ed] Marie Bendroth Karlsson, Tarja Karlsson Häikiö, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, s. 49-68Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 206.
    Bendroth Karlsson, Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Om barn och bilder: en historisk tillbakablick2014Inngår i: Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella perspektiv och pedagogiska redskap / [ed] Marie Bendroth Karlsson, Tarja Karlsson Häikiö, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, s. 11-21Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 207.
    Bendroth Karlsson, Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Bildpedagogik.
    Pictures of Spring: Aesthetic Learning and Pedagogical Dilemmas in Visual Arts2011Inngår i: Educational Encounters: Nordic Studies in Early Childhood Didactics / [ed] Niklas Pramling and Ingrid Pramling Samuelsson, Dordrecht Heidelberg London New York: Springer , 2011, s. 85-104Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 208.
    Bendroth Karlsson, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Karlsson Häikiö, TarjaGöteborgs universitet.
    Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv2014Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det är en pedagogisk balansakt att ta del av barns perspektiv och i rätt ögonblick utmana dem så att de utifrån egna intressen kan lära sig mer om olika gestaltningsformer och om den visuella kultur de lever i. Att barn idag erövrar en visuell läskunnighet är lika angeläget som att de får en verbal- och skriftspråklig kompetens.

    Med denna antologi vill vi erbjuda kulturella redskap och pedagogiska perspektiv för att arbeta med bild och konst i förskolan, men också på fritidshem och i skolans tidiga år. Det pedagogiska arbetet med bild, konst och medier har olika aspekter – sociala, kunskapsmässiga, kommu­nikativa och konstnärliga. Vi menar att samtliga är betydelse­fulla och att det är viktigt att ingen av dessa aspekter hamnar i skuggan. De senare årens fokus på visualitet, visuell kultur, estetiska lärprocesser och lärande om, i, genom och med konst behöver diskuteras ytterligare i relation till yngre barn. Med exempel från olika projekt och aktiviteter diskuterar vi hur arbetet med bild i vid mening kan vara både lekfullt, meningsskapande, lärande och problematiskt.

  • 209.
    Bendroth Karlsson, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Mårtensson, Åsa
    Pringle, Emily
    Parczewska, Maria
    Kan små barn ha glädje av konst?/Do small children benefit from art?2008Inngår i: Konst och konstpedagogik / [ed] Mårtensson, Åsa, Gävle: Gävle Konstcentrum , 2008, s. 38-75Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 210.
    Bengtsdotter Katz, Viktoria
    et al.
    Göteborgs universitet, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.
    Haglund, Björn
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
    Wahlandt, Anette
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
    West, Eva
    Göteborgs universitet, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.
    Kursutveckling för att stötta lärarstudenters kommunikativa förmåga2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Utgångspunkten i detta abstract är att beskriva processen och resultatet i ett pågående utvecklingsarbete riktat mot att utveckla studenters kommunikativa förmågor inom Grundlärarprogrammet vid Göteborgs universitet. Studenters kommunikativa förmågor är en levande fråga i Grundlärarprogrammets tre inriktningar vilket också betonas i examensmålet ”studenten ska visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten”. De blivande lärarna behöver därför utveckla språkliga repertoarer för att möta elever, föräldrar och kollegor. De ska också förberedas för att skriva vetenskaplig text. Många av programmets studenter har emellertid liten eller ingen erfarenhet av akademiska studier och akademiskt språk och en del av dessa har även svårigheter med att genomföra sin utbildning. Studenterna behöver därför stödjas i syfte att utveckla såväl sina språkliga repertoarer som att författa vetenskapliga texter. En arbetsgrupp bestående av kursledare, språkhandledare och studeranderepresentant fick i uppdrag att, utifrån examensmålet ovan, skapa en progression som kan bidra till utveckling av studenternas kommunikativa kompetenser mellan de olika kurserna under de två första två terminerna i lärarutbildningen. I syfte att studera hur den befintliga progressionen såg ut analyserades länkningen mellan lärandemål och examinationer samt progressionen inom och mellan de två första (olika?) kurserna på utbildningen. I detta arbete, där framförallt Blooms taxonomi men i viss mån även SOLO-taxonomin (Biggs & Tang, 2011) användes, analyserades först kursplanernas lärandemål genom att lärandemålens aktiva verb identifierades. Därefter analyserades de muntliga och skriftliga uppgifter samt examinationer som studenterna enligt kursguiderna skulle arbeta med under kurserna. Språkhandlingarna i uppgiftsformuleringarna identifierades, men även olika typer av stöttande strukturer och modaliteter undersöktes. Med modaliteter avses de olika förhållningssätt till en text som studenten förväntas visa såsom skriftligt, muntligt och/eller gestaltande. Analysen visade att länkningen mellan lärandemålens aktiva verb, språkhandlingarna, och det som studenterna får öva på och utföra i olika typer av aktiviteter inte alltid stämmer överens. Utifrån analysen blev det viktigt att uppmärksamma de olika kursernas kursledare på hur examinationsuppgifternas anvisningar, i form av språkhandlingar, skulle kunna tydliggöras för att studenterna lättare ska förstå innehållet i de muntliga och skriftliga uppgifter de förväntas utföra. Inför samtalen med kursledarna användes matriser där olika språkhandlingar i kursuppgifter och kursmål synliggjordes. Matriserna visade vilka olika texttyper, såsom rapporter, argumenterande texter och beskrivande texter som studenterna förväntades skriva i kursen. Matriserna visade också vilka modaliteter som efterfrågades i examinationerna. Utifrån matriserna blev det då möjligt att tillsammans med kursledarna studera, diskutera och förändra progressionen mellan kurserna med avseende på de språkhandlingar som ingår. Slutligen diskuterades även progressionen beträffande studenternas kompetens i referenshantering med målet att de ska kunna bemästra detta efter första årets kurser inom lärarutbildningen. Referens: Biggs, J. & Tang, C. (2011). Teaching for Quality Learning at University: What the Student Does. New York: Open University Press.

  • 211.
    Bengtsson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Fröjd Nornholm, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Vilka behov har barn med adhd?: En websurvey med 66 föräldrars uppfattningar om deras barns behov i hemmet, skolan och fritidshemmet.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to find out parents' perception of the needs of their children related to the diagnosis of adhd and how they, the school and the leisure center meet the needs. Through a websurvey where 66 participants participated, we have raised questions about their perceptions linked to the purpose. The result shows that parents of adhd children perceive that their children's needs are directly linked to their impaired ability to control their executive functions. Parents meet the needs by lowering their expectations and keeping routines. Support from the environment is also an important factor in meeting the needs of children. Regarding the school and the leisure center's satisfying children's needs, the views differ from the respondents. Some believe that the school and the leisure center adjust the activities based on the needs of the children, but others say that the staff lack knowledge in their treatment, which leads to the perception that the school and the leisure center do nothing at all. Our conclusion is that knowledge about the diagnosis adhd is a must to be able to work as a teacher and leisure teacher today, because at least one person in each class has adhd.

  • 212.
    Bengtsson, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Persson, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    ”Då skriver jag väl själv då!”: Förskollärare berättar om hur de arbetar med barns litteracitetsutveckling i förskolan2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vad ett urval av svenska förskollärare säger om hur de främjar barns litteracitetsutveckling samt om hur de tar tillvara på barnens intressen i de dagliga litteracitetsaktiviteterna. Utgångspunkten i arbetet är det sociokulturella perspektivet. Sju förskollärare från sex olika förskolor har intervjuats och resultatet visar att förskollärarna fokuserar på litteracitet i olika stor utsträckning, men att de alla arbetar med barnens litteracitet på något vis. De flesta arbetar med ett läsprojekt, vars syfte är att ge barn fler lästimmar. Detta gäller både timmar då barnen får böcker lästa för sig och timmar då barnen läser på egen hand, i förskolan och skolan. Förskollärarna kunde också ge exempel på metoder de använder sig av för att uppmärksamma barnens intressen, samt hur de planerar aktiviteter utifrån detta. Resultatet delades in i olika områden och diskuterades, vilket ledde till slutsatserna. Den största slutsatsen i examensarbetet är att förskollärarna tog vara på barnens intressen på fler sätt än vad de själva reflekterade medvetet om.

  • 213.
    Bengtsson, Mathilda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Persson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    "Du kunde beretat lite mer om cklanen liksom hur han såg ut typ": En jämförande studie om kamratbedömning i grundskolans lägre årskurser2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här undersökningen ligger fokus på kamratbedömning vilket är en del av den formativa bedömning som är aktuellt i dagens skola. Kamratbedömning innebär att elever bedömer varandras arbeten och ger kommentarer i ett förbättringssyfte. Responsen bör innefatta både skriftlig och muntlig respons för att den ska främja elevernas utveckling. I arbetet med kamratbedömning utvecklar eleverna en självbedömningsförmåga som leder till att de blir självständiga i sitt lärande. Undersökningen syftar till att ta reda på vilka skillnader och likheter det finns mellan en klass som har arbetat med kamratbedömning tidigare och en klass som inte arbetat med metoden. Lärarens roll i processen och elevernas upplevelser av arbetet är också en del av undersökningen. Data har samlats in genom intervjuer med lärarna i respektive klass, en enkät, elevtexter samt observationer. Resultatet visar att klassen som arbetat med kamratbedömning tidigare är mer utveckland i sin skriftliga respons samt att de har en struktur som de förhåller sig till. I elevernas muntliga respons var klasserna likvärdiga. Vidare diskuteras möjliga förklaringar till de skillnader och likheter som synliggjorts i studien samt lärarens roll och elevernas upplevelser. 

  • 214.
    Bengtz, Erica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Wall, Frida
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    ”Att få vara viktig för någon annan betyder allt”: En intervjustudie om förskollärares uppdragsuppfattning och förhållningsätt till barns relationsskapande2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett förskollärarperspektiv bidra med kunskaper om hur de uppfattar att deras arbete kan bidra till barns sociala utveckling. För att undersöka frågan har vi tagit del av 10 förskollärares resonemang kring deras relationsfrämjande arbete på förskolan samt hur de beskriver de relationer som kan gynna hela barnets utveckling.

    I studiens resultat framgår det att förskollärarna vill främja relationer som bygger på ömsesidigt samspel, empati och som kan möjliggöra att barnen vidareutvecklas både socialt och kognitivt. Relationer som är maktbaserade och som inte bygger på ömsesidigt samspel är relationer som förskollärarna vill arbeta för att de ska utvecklas till positiva relationer som gynnar barnens sociala utveckling. Förskollärarna beskriver att deras förhållningssätt gentemot barns sociala förmågor är viktigt för hur relationerna formas på förskolan. Förskollärarna menar att hur de bemöter barnens sociala yttranden inom de vardagliga situationerna är en del av deras förhållningssätt. Inom olika projekt, aktiviteter och lek menar förskollärarna att de arbetar för att utveckla barnens sociala förmågor gällande att skapa kamratrelationer.

  • 215.
    Benke, Sophie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Johansson, Anette
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Hur ser samarbetet ut mellan förskolan ochförskoleklassen utöver överlämningsplanen?2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi har valt att titta lite närmare på hur samarbetet ser ut mellan förskolan och förskoleklassen. Detta för att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning [VFU] upplevde att det inte alltid fungerade. För att få fram ett resultat har vi valt att använda oss av frågeformulär riktade till pedagogerna i verksamheterna. Det resultat vi kommer fram till är att samarbetet är sparsamt men det finns en önskan att utveckla det, främst hos pedagogerna i förskolan. Vi ser också tydligt konsekvensen av att vara allt för frikostig med tidsfristen för inlämningen av frågeformulären. I vår undersökning framkommer det också att det finns en okunskap hos de tillfrågade pedagogerna om läroplanens innehåll.

  • 216.
    Berg, Frida
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Lärares metoder: En studie om hur en lärare omvandlar en metod för läs- och skrivinlärning med hjälp av datorer till sin egen2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Användandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) är något som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjälp av datorer skriver sig till läsning är något som uppmärksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till läsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lärare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val läraren gör, vad som påverkar dessa val och var läraren får informationen ifrån.

     

    I den tidigare forskningen tas det upp att en lärare ständigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pågår en ständig lärprocess. En lärarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder påverkar elevernas inlärning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos läraren om den egna handlingen i undervisningen. I valet av metod är även faktorer som ideologisk övertygelse, metoders effektivitet och relevans i undervisningssituationen av vikt.

     

    I den tidigare forskningen framträder även att datoranvändandet som metod i läs- och skrivutvecklingen kan ha positiva effekter. Samtidigt är det viktigt att det finns en tanke bakom datoranvändandet. Det är inte datorn som skapar lärandet utan datorn ger en möjlighet till lärande.

     

    Studien är av kvalitativ karaktär och datamaterialet består av två semi-strukturerade intervjuer. De teman som tas upp under intervjuerna och diskuteras har skapats utifrån observationer i klassrummet och Tragetons metod för att skriva sig till läsning. Anledningen till valet av kvalitativ karaktär och en semi-strukturerad intervju, var för att tillsammans med lärarens skapa en diskussion kring hennes tankar bakom de val hon gjort.

     

    Slutsatsen av studien visar att läraren omvandlar metoden utifrån vad hon anser att eleverna och situationen kräver. Vad som påverkar dessa val är olika beroende på arbetets syfte och hur situationen med eleverna ser ut. Hennes tidigare erfarenhet och kollegors erfarenhet och kunskap är ett sätt för henne att kunna omvandla och utveckla metoden för att den ska fungera för henne och hennes elever.

     

  • 217.
    Berg, Harry
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Forsberg, Mikael
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Hedman, Inger
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Helmerson, Anna
    Johansson, Inge
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Nilheim, Britt
    Stöpfgeshoff, Helena
    Att gestalta och förstå demokratiska värderingar i fritidshemmets arbete: något om innehållet i och principer för pedagogiskt arbete i Gävles fritidshem2011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 218.
    Berg, Sofie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Ström, Katarina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Anmälningsplikten: En studie om fem förskollärares uppfattning om den gällande anmälningsplikten2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta arbete har vi undersökt hur mycket kunskap det finns om den rådande anmälningsplikten i två kommuner. Syftet med detta var att undersöka hur anmälningsplikten uppfattas av fem verksamma pedagoger. Vi har tagit del av deras berättelser och upplevelser genom att intervjua dem angående hur de uppfattar anmälningsplikten och det ansvar som det innebär. Av resultatet som framkom konstaterade vi att det behövs mer kunskap och fortbildning inom ämnet hos pedagogerna för att kunna säkerställa barnens välbefinnande.

    Barnomsorgen har gått från att ha varit en förvaringsplats för barn till förvärvsarbetande föräldrar till en verksamhet med pedagogiska mål och riktlinjer. Även synen på barn har drastiskt förändras från att barnen tidigare setts och behandlats som ”små” vuxna till att få lagar och rättigheter som är mer anpassade för barn.

  • 219.
    Berg, Vicki
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Förskollärares syn på naturvetenskap och teknik inom svensk och norsk förskola2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur några svenska och en norsk förskollärare förhåller sig till och arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan. Frågor som undersöks är; vilket förhållningssätt har de intervjuade förskollärarna själva till naturvetenskap och teknik, hur är de intervjuade förskollärarnas inställning till naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollärarna om de läroplansmål som finns kring naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod där tre förskollärare i Sverige och en förskollärare i Norge har i berättelseform besvarat ett antal intervjufrågor. Resultatet som framkom av studien är att förskollärare kan ha mycket olika förhållningssätt till naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses också som områden som inte faller sig lika naturligt som andra områden som inbegrips i förskolans läroplan, och problematiken kring naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras. Den norska och svenska förskolans läroplan har behandlats, och det finns liknande mål inom dessa kring naturvetenskap och teknik. Flera förskollärare nämner dessa som bra, men även diffusa vilket leder till olika tolkningar av målen.

  • 220.
    Bergefur, Matilda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Åkesdotter, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Sjunkande läsresultat - har eleverna blivit sämre läsare?2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lästester genomförda av IEA, PIRLS och PISA, både inom Europa och i världen, har visat att eleverna i Sverige genom åren har uppnått allt sämre resultat på lästester. Att kunna läsa är något som är nödvändigt för att kunna fungera i vårt samhälle, både i skolan, senare i yrkeslivet och i privatlivet.

    Examensarbetets övergripande syfte är att undersöka vilka faktorer i skolan som kan ha del i den sjunkande läs- och skrivförmågan hos eleverna. Examensarbetet förtydligar begreppet literacy närmare och redogör för de faktorer som vi, genom en avgränsad sökning, funnit kan ha påverkan på elevernas studieresultat. Då läroplanen är det dokument som skolan ska förhålla sig till, finns det i examensarbetet en jämförelse om vad som skrivs om undervisning och ämnet svenska mellan Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11.

    Metoden som används i denna uppsats är kvalitativ intervju. I studien deltog tre lärare som arbetat i ca 15 år inom läs- och skrivundervisning.  

    Resultaten i examensarbetet har visat att majoriteten av de intervjuade lärarna anser att elevernas läskunnighet blivit bättre, snarare än sämre, vilket är vad de internationella undersökningarna visat. Resultaten visar också att läs- och skrivundervisningen har förändrats till att mer fokus läggs på innehåll än form, jämfört med tidigare. Enligt de intervjuade lärarna är det viktigt att både lärare och föräldrar har en positiv attityd till läsning, för att även eleverna ska få en positiv attityd. 

  • 221.
    Berggren, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Hultin, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Kön, material och förskolerum ur ett genusperspektiv: En intervjustudie av åtta förskolepedagoger2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 222.
    Bergh, Amanda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Birgersson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Uppfattningar av matematikundervisning: En fenomenografisk studie2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att bli en demokratisk medborgare behövs kunnande i matematik, då samhällsinformation ska förstås och kritiskt kunna granskas för att ha möjlighet att fatta välgrundade vardagsbeslut. Denna kunskap behövs även för fortsatta studier samt för att få ett fungerande yrkesliv. Fenomenet matematik¬undervisning kan av olika lärare beskrivas, upplevas och uppfattas på kvalitativt skilda sätt. Studiens syfte var att undersöka och beskriva nyexaminerade lärares uppfattningar av fenomenet matematikundervisning samt att nå en ökad förståelse för och kunskap om nyexaminerade lärares första tid som lärare i matematik. Studiens fenomenografiska ansats var kvalitativt analytisk och beskrivande. Ett strategiskt urval har gjorts, där sex lärare har intervjuats. Den kvalitativa forskningsintervjun transkriberades och analyserades, vilket ledde till studiens resultat i form av beskrivnings¬kategorier. Den överordnade beskrivningskategorin var legitimitet, vilket i sin tur beskrevs på tre kvalitativt skilda sätt, som att legitimitet formellt tillskrivs, att legitimitet förvärvas samt att legitimitet tilldelas. Dessa beskrivningskategorier motsvarade studiens kvalitativa variation. Slutsatsen blev att legitimitet påverkade den nyexaminerade lärarens matematikundervisning samt relationen med övriga matematiklärare.

  • 223.
    Bergh, Andreas
    et al.
    Örebro universitet, Örebro, Sweden.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Skott, Pia
    Uppsala universitet, Uppsala, Sweden.
    Kunskapsmätningar2015Inngår i: Utbildning, makt och politik / [ed] Sverker Lindblad & Lisbeth Lundahl, Lund: Studentlitteratur, 2015, 1, s. 163-180Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 224.
    Bergholm, Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Matematik. Linköpings universitet, Matematiska institutionen.
    Gymnasieelevers kommunikativa strategier i matematikklassrummet: En fallstudie av ett smågruppsarbete om derivata2014Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna fallstudie belyser gymnasieelevers arbete i små grupper med ett problem kopplat till derivata och syftar till att belysa faktorer som gynnar eller hindrar individernas deltagande i och utveckling av den matematiska kommunikationen i klassrummet. Studien har sin teoretiska förankring i Anna Sfards kommognitiva ramverk, där lärande i matematik ses som deltagande i en matematisk diskurs.

    Under mer än ett årtionde har larmrapporter om svenska elevers bristande kunskaper i matematik avlöst varandra. Forskningsrapporter pekar på olika faktorer bakom denna sjunkande kunskapsutveckling. Den rådande undervisningskulturen, där eleverna i hög grad arbetar individuellt med uppgifter ur läroboken, ses som en förklaring till de försämrade resultaten, och att undervisningen inte ger eleverna möjlighet att utveckla samtliga föreskrivna förmågor i ämnet. För att uppnå detta betonar både forskningsfältet och den nya läroplanen från 2011 vikten av att eleverna kommunicerar i matematik. I detta perspektiv finns ett behov av att belysa skillnader i elevernas deltagande i kommunikationen om matematik, inte minst i samband med lärande i smågrupper, och hur detta antas påverka elevernas förutsättningar till lärande.

    Studiens fokus är riktat mot deltagarnas olika bidrag till gruppens matematiska diskurs, det vill säga då eleverna kommunicerar om matematiska objekt eller processer, och hur dessa påverkar elevernas förutsättningar och deltagande i kommunikationen. Fokus är också riktat mot den kommunikation som handlar om deltagarna i gruppen, vad eleverna gör och hur de värderar varandras sätt att delta i den matematiska diskursen i klassrummet. Denna kommunikation, benämns i ramverket för subjektifiering och antas vara sammankopplad med individens lärande i matematik.

    Datainsamlingsmetoder som använts är intervjuer, audio- och videoinspelningar och användning av audiovisuella pennor för att sammanföra verbal och skriftlig kommunikation. Diskursen ses som den naturliga analysenheten. I analysens första steg studerades den matematiska diskursen avseende skillnader i innehållet i deltagarnas yttranden. I ett andra analyssteg fokuserades på interaktionsflödet i gruppen för att förstå mer av skillnader i varje elevs deltagande och bidrag till kommunikation.

    Studiens resultat visar på stora skillnader avseende deltagande och innehåll i elevernas kommunikation, både på grupp- och individnivå. Elevernas utveckling av den matematiska diskursen gynnas av användningen av flera olika mediatorer för att representera de matematiska objekten. När eleverna erbjuds kopplingar till en tidigare erövrad diskurs, leder det till diskursiva framflyttningar. Eleverna visar sig vidare ha stora svårigheter att tolka och använda det formella matematiska symbolspråket som stöd för matematiserandet. Elevernas tolkning av likhetstecknet, olikhetstecknet och symbolen f´(x) på en processnivå skapar hinder för att utveckla den matematiska diskursen i önskvärd riktning. Den diskurs som handlar om deltagarna och deras egenskaper (identifiering) utgör ca 10 % av samtliga yttranden och är i stort sett samtliga negativa omdömen, ofta använda i syfte att utesluta eller införliva sig själva eller andra från deltagande i matematiserandet.

    Forskningsstudien visar på ett behov av ytterligare kunskap om hur matematiklärare på bästa sätt kan organisera arbete i smågrupper för att öka elevernas engagemang och kvaliteten på elevernas matematiserande. Studien pekar vidare på vikten av att matematiklärare belyser och varierar användningen av olika mediatorer för att representera de matematiska objekt som är föremål för lärandet. Fallstudien belyser även vikten av att bygga upp det tillåtande arbetsklimat där eleverna inte bedömer sig själva och andra, utan istället vågar ställa de frågor som innebär att de blir alltmer delaktiga i den matematiska diskursen. Ett behov framträder av ytterligare forskning riktad mot inte bara mot den bedömning som sker mellan lärare och elev, utan också mot den bedömning som pågår i klassrummet mellan eleverna, vilket kan påverka vilka roller de väljer eller tilldelas i klassrummet. Detta kan antas vara av stor vikt för hur eleverna kommunicerar om matematik med andra deltagare i klassrummet, vilket också kan antas påverka lärandet.

  • 225.
    Berglin, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Eriksson, Christina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Samlingens vad och varför: En studie om hur förskolepedagoger ser på samlingens syfte och innebörd2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 226.
    Berglund, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Kask, Anna-Karin
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Det dramapedagogiska Klavertrampet: två fokussamtal om dramapedagogisk grundsyn.2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna C-uppsats är att belysa, beskriva och förstådramapedagogisk grundsyn,

    synligöra ett yrkeskunnande samt bidratill ett annat sätt att samtala och reflektera om/kring

    dramapedagogisk grundsyn. Metodenär fokussamtal med informanter bestående av

    yrkesverksamma dramapedagoger. Undersökningsfrågan är:

    Hur kan berättelser om dramapedagogiska misstag synliggöra dramapedagogisk grundsyn?

    Undersökningen är kvalitativ och ansatsen är hermeneutisk/ fenomenologisk. Analysen är

    fenomenologisk där meningskärnor söks för att sedan pröva detta mot hermeneutisk tolkning.

    Bakgrundsmaterialet berör dramapedagogik samt pedagogisk grundsyn, tyst kunskap och

    förförståelse.

    Resultatet i denna undersökning kopplas till Christer Stensmos fem aspekterkring filosofiska

    frågor. I den fenomenologiska analysen hittas tre av de fem aspekterna: Människosyn,

    samhällssyn och kunskapssyn. Efter att en hermeneutisk tolkning gjorts hittades ytterligare två:

    Etik och syn på den pedagogiska situationen. Undersökningen når fram till följande resultat:

    Dramapedagogisk grundsyn handlar om personlig utveckling, relationer, sociala värden och

    demokratiprocesser.

  • 227.
    Berglund, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Mattsson, Henrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Barn gör rätt om de kan, inte om de vill: En kvalitativ studie om yrkesverksamma lärares erfarenhet av metoden lågaffektivt bemötande.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Arbetet med konflikthantering förekommer dagligen i skolans verksamhet och kan se olika ut. Syftet med vår studie var att undersöka vilken erfarenhet verksamma lärare som undervisar barn i åldern sex till tio år, har av metoden lågaffektivt bemötande i samband med konflikthantering. I vår studie redogör vi för hur metoden kan användas vid problematiska situationer där barn är inblandade. Lågaffektivt bemötande bygger på att barn gör rätt om de får de rätta förutsättningarna.

    Studien har genomförts med kvalitativ metod som vi valde för att uppnå ett bredare och ett mer djupgående resultat. Sju personer på tre skolor intervjuades om sin kunskap och erfarenhet av metoden lågaffektivt bemötande vid konflikthantering. Det visade sig att lärarnas erfarenheter av metoden lågaffektivt bemötande är varierande. Undersökningen visar också att det saknas utbildning och till viss del kunskap om lågaffektivt bemötande. För att det lågaffektiva bemötandet ska vara effektivt och behjälpligt i konfliktsituationer, så krävs en samsyn inom arbetslaget och en väl genomarbetad plan för metoden. Studiens slutsats blev att det råder stor brist på utbildning inom konflikthantering bland de deltagande lärarna.

  • 228.
    Berglund, Johannes
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö.
    "Musik är ju matematik": en studie om förskollärares syn på kombinationen matematik och musik2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka om/hur förskollärare använder sig av kombinationen matematik och musik i den pedagogiska verksamheten, samt att undersöka hur de ser på kombinationen av dessa ämnen. För att ta reda på detta har observationer och intervjuer använts. Resultatet visar att de utvalda förskolorna för studien arbetar med matematik och musik kombinerat, det finns en röd tråd i hur de integrerar musiken och matematiken i verksamheten. Samtliga intervjuade förskollärarna ser kombinationen musik och matematik som något naturligt, som hör ihop och de är samtidigt hungriga att lära sig mer kring detta. Slutsatserna som kan dras av den här studien är att musik och matematik hör ihop och att det går att kombinera de två ämnena tillsammans. Det som behövs är att tänka i nya banor hela tiden och se lite längre, att ta på sig de rätta glasögonen.

  • 229.
    Berglund, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Hansson, Helen
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Tack för TAKK: En kombination mellan tecken och högläsning2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) är en metod som blir allt mer vanlig att använda i förskolan tillsammans med barn som har svårigheter i språket men även för de barn som inte har det. Metoden riktar sig mot hörande personer och innebär att det verbala språket förstärks med hjälp ut av tecken. Högläsning är en aktivitet i förskolan där arbetet med tecken ofta glöms bort, samt att de material som idag finns kring metoden i samband med högläsning är svårarbetat i verksamheten. Arbetets syfte var att skapa ett material i form av en flanosaga som kunde underlätta användningen av TAKK i samband med högläsning i förskolan. Utifrån arbetets syfte har en frågeställning formulerats kring hur materialet upplevdes i verksamheten av deltagarna. För att ta reda på frågeställningen skickades materialet ut till verksamma lärare som fick testa materialet med sin barngrupp.

     

    Metoden som användes för att undersöka hur deltagarna uppfattade materialet var en enkät som utformades med hjälp av en hemsida vid namn Surveymonkey, enkäten innefattade både ”slutna” och ”öppna” frågor. Resultatet av de ”öppna” frågorna visade att deltagarna upplevde att materialet bidrog till ett intresse hos lärarna kring att vilja fortsätta arbeta med TAKK i sin undervisning i förskolan samt blev en ögonöppnare för de personer som inte var bekanta med att använda metoden. Det framgick även i enkätundersökningen att många upplevde materialet som ett lätt verktyg att arbeta med i samband med läsning och att de upplevde att barnen uppskattade kombinationen av att lyssna på en saga samtidigt som tecken användes. Enligt lärarna visade barnen ett tydligt intresse för att själva delta i utformningen av de tecken som sagan innehöll genom att själva utföra tecken och visade också en vilja att lära sig dem utantill.

  • 230.
    Berglund, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Mailert, Camilla
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Analys av arbete med hjälp av IKTbaserad undervisning via Tragetons modell för läs- och skrivinlärning2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I forskning som finns att tillgå står det att det ofta är mer naturligt att lära sig skriva före att läsa. I skrivandet väljer eleverna själva vad som ska stå i texten medan i läsningen så är det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har barnet möjlighet att använda sig av välbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehålla, för barnet, mindre kända eller helt obekanta ord

     

    En trygg lärandemiljö är viktig där barnen får möjlighet att känna att de utvecklas och lär sig saker på egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stärks i sin självkänsla medan en elev som tidigt får uppleva motgång i läs- och skrivinlärningen får ofta en negativ självbild vilket påverkar elevens uppfattning om skolan och skolgången.

     

    Användandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag. Även Arne Trageton menar att de senaste 20 åren har skolor i västvärlden satsat på IT. När vi sökte litteratur om läs- och skrivinlärning kom vi i kontakt med Arne Trageton som är forskare och pedagog vid högskolan Stord/Haugesund i Norge och fann hans modell Att skriva sig till läsning mycket fascinerande. Anledningen till detta är att han genom forskning fått fram att det är givande för mindre barn att använda datorn i sin skrivinlärning. Han hävdar i sin forskning att det är lättare att lära sig skriva än att läsa, och att de senaste tjugo årens forskning pekat mot att skriva är lättare än att läsa.

     

    För studien användes kvalitativa observationer och intervjuer. Under två veckor genomfördes en observationsstudie, under den samlades information om undervisningen och klassrumsmiljön. Målet med intervjun var att få en diskussion med pedagogen och få en förståelse av hur denne tänkt vid planering och genomförande av sin undervisning med Arne Tragetons modell.

     

    Studien visar att läraren modifierar Tragetons modell och använder den på ett sätt som passar henne och klassen, utifrån vad situationen kräver. Läraren påverkas av sina och kollegors tidigare erfarenheter och kunnande i sitt genomförande av undervisning. I den tidigare forskningen framträder datoranvändandet som en positiv metod i läs- och skrivinlärningen studien och forskning visar att det krävs en pedagogisk tanke bakom användandet. Det är inte datorn eller metoden som är det avgörande, utan det är i vilket sammanhang och hur datorn används som är det viktiga.

     

     

  • 231.
    Berglund, Sandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Det globala klassrummet: Ett litteraturstudium om den dubbla identitetens betydelse i kulturmötet i en skolkontext2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to describe and discuss guidelines for the work of teachers in the multicultural classroom. The survey is based on what various experts stresses as fundamental in the work of teachers in the multicultural classroom. This includes the concepts of identity, especially the dual identity, culture, religion and language. Also the school as institutional practice, values and the school subject of religious studies. The method used in the study is based on a qualitative approach as a literature study. The study results show that a good integration is crucial for people with the dual identity. By coexistence people can maintain their roots and the new which provides a dual perspective. With the dual identity can the cultures that come together create a strong solidarity and completeness. People can if it retains both its roots and the new be whole, as the dual identity is about that the two identities are not mutually exclusive, but they are mutually overlaping and are valid simultaneously.  Through integration, and to retain their two identities prevents that humans encounter negative identity developments.

    The study result also show the importance of intercultural competence in schools.Teachers in religious studies can by having a good intercultural competence and knowledge of the subject show different perspectives and create a greater understanding of the similarities and differences which the dual identity is all about. To see from different perspectives, change patterns and avoid an “we and them” splitting is important. Teaching is integration if it is done properly and on the basis of elaborate lessons and approaches.

  • 232.
    Berglund, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Bergström, Ester
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Lek som arbetsmetod för att stötta barn: En studie om hur förskollärare kan använda lek för att stötta barn i olika situationer2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var undersöka vilka arbetsmetoder och redskap förskollärare använder för att stötta barn genom lek i förskolans verksamhet. Vi redogör för tidigare forskning om hur lek används i olika situationer för att stötta barn, men även hur barn och vuxna kan ha olika synsätt på vad lek innebär och dess syfte. Vårt metodval för att undersöka detta var att använda oss av kvalitativa intervjuer som var onlinebaserade. I intervjuerna deltog tio förskollärare. Anledningen till att vi undersökte lek som arbetsmetod till examensarbetet var att vi upplevde att det fanns en osäkerhet och ett behov från förskollärare om hur lek kan användas och i vilka situationer. Resultatet visar att förskollärare tillämpar olika arbetsmetoder och redskap i sitt arbete för att stötta barn genom lek i flertalet situationer. Vi sammanställde respondenternas exempel och erfarenheter och dessa kan användas av förskollärare som upplever ett behov av att få inspiration om hur lek kan användas.  Vi har även sammanställt och jämfört tidigare litteratur med studiens resultat för att se hur leken framställs och hur den har använts för att stötta barn i olika situationer. Utifrån ett vuxet perspektiv diskuterar vi även hur barn använder leken och jämför detta med tidigare forskning för att ge läsaren en förståelse till tolkande reproduktion. 

  • 233.
    Berglund, Sarah
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Pettersson, Caroline
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Att ha barn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i förskolan: en studie om pedagogers syn på och erfarenheter av en integrerad förskola2011Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De tre funktionsnedsättningarna ADHD, autism och Aspergers syndrom förekommer hos barn i förskolan. Det är få av dem som har en fastställd diagnos i förskoleåldern, men även detta förekommer i några fall. I dagens Sverige går dessa barn generellt i integrerade förskolor vilket utgör en pedagogisk utmaning. Syftet med den här studien är att lyfta fram pedagogers upplevelser, syn och arbetssätt gällande integreringen av förskolebarn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i den så kallade vanliga förskolan. Fyra pedagoger från två olika förskolor i två skilda kommuner i mellersta Sverige deltar i kvalitativa intervjuer rörande vilket arbetssätt som tillämpas, hur de upplever att barnen integreras samt om det finns hinder mot integreringen och hur man eventuellt kan överkomma dessa. Resultatet visar på att det finns många hinder mot integreringen av barn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom, i och med barnens oförmåga i att samspela med andra människor. Dessutom utgör den politiska visionen kring begreppet ”en skola för alla” ett hinder i verksamheten då det resulterar i stora barngrupper, bristande miljö samt pedagogers negativa eller osäkra attityder mot integrering.

  • 234.
    Berglund, Shashi-Rekha
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Enable Emergent Literacy by Including ICT in Preschool class: A socio cultural approach to ensure a positive learning atmosphere2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    A comparative study between old school which is considered to be boring and out of context by (many student) to new school of teaching where divers IT and ICT gadgets are used and their implications in creating a positive teacher student relationship from the very start to promote emergent literacy within preschool class.

    This ethnographic study examines how two preschool class teachers incorporate both old and new methods to create interest for learning and meaningfulness among their students in accordance with the national goals for education and lifelong learning. How does IT and ICT promote teaching and learning in preschool class? In what ways do teachers incorporate into classroom experiences? What are the group dynamics between teacher- student, and student- and their peers during a classroom scenario with the conventional paper and pen and technological aid?  With these central questions the study was conducted as an participant observation which resulted in preschool class children find it lot easier to communicate not only with teachers but also with their classmates during classroom activities where IT and ICT is incorporated than when teachers take on the role what they call old school which tends to become one-sided. 

    The results show that creating meaningfulness among ones students is largely based upon the teachers own interest in the focus group. From a socio-cultural perspective, it is evident that terms such as interaction, meaningfulness, symbols and artifacts become central. Results from the study shows even though many in-service teachers and principals are very much for including IT and ICT as teaching resource. Ambiguity of national norms and goals when we talk of preschool classes in the nation could be one the many reasons why they fail to meet their students expectations and demands. This in turn could be one of the considerable reasons for the depression in high school students failing to meet the national educational standards.

  • 235.
    Berglund, Sofie
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap.
    Flanosaga som underlag kring samtal kring genus och teknik i förskolan: Ett antal pedagogers åsikter i förskolan2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har en undersökning gjorts där jag har intervjuat fem verksamma förskollärares inställning till och föreställningar om teknik och genus i allmänhet och i synnerhet i förskolan, samt vad de anser om att använda det material vi tagit fram för att skapa en diskussion om detta med barnen. Flanosagan går ut på att berätta sagor med en pojke och flicka som använder sig av teknikföremål för att försöka tänja gränserna mellan vad som anses som kvinnlig teknik och manlig teknik. Figurerna som vi valt att använda i denna saga är tagna ut boken Totte bakar och Emmas verkstad där pojken och flickan bryter mot de traditionella könsmönstren. De intervjuade förskollärarna hade på vissa områden liknande åsikter och på andra områden olika åsikter. Det alla hade gemensamt var att alla var positiv till att använda detta material i förskolan.

     

  • 236.
    Bergman, Andreas
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Hur formas undervisning 2.0?: en studie om vad som påverkar hur religionslärare på gymnasiet utformar sin undervisning2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att försöka ta reda på vilka påverkansfaktorer som är mest avgörande i utformningen av religionsundervisningen på gymnasiet. Undersökningen grundar sig på rapporten Hur formas undervisning? En studie av lärares tänkande om sitt handlande inom skolämnet religionskunskap som Björn Falkevall skrev 1995. Syftet med hans rapport var att kartlägga lärares sätt att tänka kring hur undervisning i religionskunskap utformades. Falkevall utgick ifrån sex olika påverkansfaktorer. Dessa var läroboken, kollegorna, läroplanen, samhället, lärarens egen personlighet och eleverna. Han kom fram till att de tre förra var perifera faktorer och de tre senare var centrala sådana.

    Jag har använt kvalitativa intervjuer som metod, jag intervjuade sex stycken religionslärare på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige. Intervjuerna grundades på samma påverkansfaktorer som Falkevall använde i sin studie. Mina frågeställningar har kretsat kring dessa påverkansfaktorer samt om det går att jämföra mitt resultat med Falkevalls. Jag har inte utfört intervjuerna på samma sätt som Falkevall gjorde eftersom jag anser att det finns brister i hans utförande. Till skillnad från Falkevall argumenterar jag för att det finns två påverkansfaktorer som är mer betydande än de övriga, dessa två faktorer är kursplanen och eleverna. Jag påstår dock att det inte finns någon perifer påverkansfaktor. Jag hävdar att de lärare jag intervjuat följer de riktlinjer för lärare som finns i Lpf 94. Jag anser att mitt resultat skiljer sig åt från Falkevalls på grund av att hans tillvägagångssätt inte överensstämmer med de kvalitetskriterier som kvalitativa forskare tar hänsyn till. En annan förklaring som jag kommit fram till är att Falkevalls resultat blir missvisande eftersom han delar in och definierar påverkansfaktorerna i centrala och perifera sådana. Med en sådan indelning skapade han enligt mig ett större avstånd mellan de sex påverkansfaktorerna.

  • 237.
    Bergman, Eva
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Barn och tro: barns inre funderingar1993Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att försöka få fram hur barn tänker och regerar inför begreppet tro. Syftet är även att få reda på vad de tänker på och deras inre funderingar.

    De frågor som jag har ställt mig är följande:

    • Hur ställer sig barnen inför begreppet tro?
    • Har de några trosfunderingar?
    • Har barn några ”djupare” funderingar?
    • Hur ser dessa funderingar ut?
    • Vad ger lärarna eleverna för chans att få ventilera sina funderingar?
  • 238.
    Bergman, Mårten
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Pettersson, Viktor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Skolgårdens utformning och barns aktiviteter under raster – utifrån ett genusperspektiv2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöker vi barns aktiviteter på skolgården under raster samt om skolgårdens utformning kan påverka barnens val av aktiviteter. Vi har valt att göra denna studie utifrån ett genusperspektiv. Tillvägagångssättet för insamlingen av empirin utgjordes av en fallstudie som innehöll en observation på en skolgård. Resultatet i denna studie visar hur/vad/var pojkar och flickor är aktiva på skolgården. Resultatet pekar på skillnader mellan yngre och äldre barn. I de yngre åldrarna tycks aktivitetsvalen mellan pojkar och flickor vara relativt liknande, samt att barnen utan problem kan interagera och leka tillsammans i könsblandade konstellationer. Samtidigt visar studien att mellanstadiebarnens val av aktiviteter skiljs åt mellan pojkar och flickor i större utsträckning än för barnen på lågstadiet. Resultatet visar att barnen i mellanstadieåldern sällan leker könsblandat. Studiens resultat är baserat ur ett grupperspektiv och inte på individnivå, vi vill påpeka att det fanns pojkar och flickor i både låg- och mellanstadiet som stod utanför resultatets slutsats. Resultatet bekräftar de tydliga könsmönstren som råder i dagens samhälle med få undantag. Dessa undantag pekar på enskilda individer som medvetet eller omedveten väljer att bryta klassiska könsmönster i aktiviteter och lekar. I diskussionen kommer vi fram till att det råder klassiska stereotypa könsmönster i lekar och aktiviteter på skolgården. Pojkar och flickor på X-skolan verkar hålla sig till den genusmall som råder i samhället, exempelvis verkar mellanstadieflickorna inte vara beredd att genom leken offra den ”bild” av vad femininitet är. Istället ägnar flickorna sig åt stillasittande aktiviteter som passar den feminina mallen bättre.

  • 239.
    Bergman, Tina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Etikundervisningen i grundskolan1993Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vad är etik? Varför är det viktigt? Hur skall man gå till väga? Dessa didaktiska frågor är utgångspunkten i denna rapport.

    Det här med etiska frågor har jag alltid tyckt varit intressant och när jag sedan genomgick min grundskollärarutbildning upptäckte jag hur viktigt det måste vara för barn att få jobba med dessa frågor i skolan. Dessutom insåg jag hur lite jag själv hade fått av etikundervisning under min egen grundskoletid.

    Etik och moral är två ord som ibland är svåra att skilja åt. Etik behandlar den intellektuella eller förnuftiga reflektionen över rätt/orätt och gott/ont. Moral visar sig i de faktiska handlingar som vi utför. Etik är ett begrepp som täcker in många frågor inom alla möjliga ämnesområden. I Lgr 80 står det klart och tydligt att man inom religionsämnet ska behandla livsfrågor, tro och etik och vidare ges det konkreta exempel på frågor som kan tas upp. I det senaste förslaget till Lgr 92 kan man i målbeskrivningarna utläsa den vikt som läggs vid frågor av det här slaget. Där har man dessutom lagt in ett nytt ämne, samhällslära, där etikfrågor på ett naturligt sätt kan knytas ihop över ämnesgränserna.

    För att ta reda på hur eleverna ställer sig till etikfrågor har jag gjort en enkätundersökning. Resultatet av den visar att etik och moralfrågor spelar en stor roll i elevernas liv. För att finna ut lärarnas ställningstaganden i frågan har jag redovisat undersökningar som gjorts tidigare. Mina egna erfarenheter visar också att alltför många lärare är ovana vid att behandla etiska frågor och att de finner det mycket svårt att undervisa i detta ämne. Jag visar därför också på en del modeller för hur undervisningen kan gå till.

  • 240.
    Bergqvist, Ida
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik.
    Kemi som pedagogiskt verktyg: En studie som berör barnens utveckling och lärande i förskola2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 241.
    Bergsten, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Motivation till träning: En kvantitativ studie om ungdomars motivation till träning2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns vetenskapligt stöd som visar på att regelbunden fysisk aktivitet är bra både fysiskt och psykiskt men ett av de största problemen inom detta område är att få kunskap om hur människor på bästa sätt kan motiveras, speciellt ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som motiverar ungdomar till träning. En kvantitativ metod användes med enkäter som delades ut till ungdomar på olika gym. Resultatet visade att ungdomarna motiverades av både inre och yttre motivationsfaktorer. Den mest förekommande motivationsfaktorn var målinriktad träning där målen kunde vara både fysiska, gå ner i vikt, och psykiska, bättre självförtroende. Den slutsats som kan dras är att det finns olika faktorer som påverkar ungdomarna till träning men yttre motivationsfaktorer är det mest förekommande faktorerna.

  • 242.
    Bergström, Angelica
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
     Lek, fantasi och kreativitet: Barnens förhållningssätt till den pedagogiska innemiljön2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt Lpfö98 skall den pedagogiska miljön skapa en trygghet samtidigt som den skall locka till lek och lärande. Leken skall även stimulera barnens fantasi och kreativitet. Även forskningen har visat att den pedagogiska miljön är viktig för barnens lek, fantasi och kreativitet. För att verksamheten i förskolan skall kunna bedrivas enligt läroplanens mål är det viktigt att skapa miljöer där barnen inspireras till olika sorters aktiviteter och handlingar samt till utforskande och upptäckande.

     

    Undersöknings syfte har varit att studera förskolebarnens förhållningssätt till den pedagogiska miljön i förskolan genom leken, fantasin och kreativiteten. Som metod användes observationer med hjälp av videokamera som är en del i en kvalitativ metodansats och observationerna gjordes i en förskola där det under studiens gång gick tretton barn. Observationerna genomfördes under tre halvdagar i en och samma förskola där barnen var mellan 1-5år gamla. I litteraturgenomgången behandlas tidigare forskning kring ämnet samt teoretikers och forskares tankar i ett utvecklingspsykologiskt, didaktiskt och pedagogiskt perspektiv.

     

    Resultatet av undersökningen visar barnens förhållningssätt till den pedagogiska miljön genom leken, fantasin och kreativiteten. Studien visar på att barnen leker med det material de vill leka med och i de rum där de vill vara i under dagen. Barnens lek samt valet av rum varierar från dag till dag. Fantasin och kreativiteten används regelbundet under dagen av barnen under lekens gång samt att det även finns ett starkt samband mellan lek, fantasi och kreativitet. Det är viktigt att ta till vara på barnens fantasi och kreativitet. Hur ska vi då ta till vara på barnens fantasi och kreativitet i den pedagogiska innemiljön?

  • 243.
    Bergström, Anna-Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Persson, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Hur upplever pedagoger användandet av webbverktyg som dokumentationsform i förskolan?2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här intervjustudien inriktar sig på hur pedagoger upplever användandet av digitala webbverktyg för att dokumentera på förskolor. Eftersom det är ett relativt nytt fenomen att dokumentera digitalt så saknas det omfattande forskning på området. Studiens syfte är att få en inblick i hur pedagoger använder sig av ett digitalt webbverktyg för dokumentation som en del av det pedagogiska utvecklingsarbetet på förskolan. För att kunna förstå användandet av ett digitalt webbverktyg har vi utgått från Vygotskijs sociokulturella teori där vi ser dessa webbverktyg som kulturella artefakter. I studien har det genomförts åtta intervjuer med pedagoger som har olika arbetsroller på den förskola som de arbetar. Respondenternas svar har bearbetats för att därefter kunna identifiera centrala teman som pedagogerna betonar i intervjuerna. Resultatet av studien visar att pedagoger upplever användandet av digitala webbverktyg som positivt för att deras administrativa arbete underlättas av att kunna göra dokumentationer i barngrupp. De upplever också att vårdnadshavare får en större inblick i verksamheterna vilket märks när vårdnadshavarna ger pedagogerna snabb respons på vad deras barn får uppleva i verksamheten. Dock finns det vissa nackdelar med att ha en textbaserad dokumentationsform, till exempel för pedagoger och vårdnadshavare som har språkliga svårigheter men också för att barnen får svårare att vara delaktiga i sin egen dokumentation till skillnad från när det endast fanns väggdokumentation på förskolorna eller när barnen hade egna dokumentationspärmar. Slutsatsen utgår från hur pedagogerna upplever att användandet av detta dokumentationsverktyg påverkar förskolans arbete, både administrativt men också i arbetet med barnen.

     

  • 244.
    Bergström, Carolina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Persson, Linnea
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Det gäller att finna strategier som fungerar : sex förskollärares erfarenheter av koncentrationssvårigheter i förskolan. En intervjustudie.2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka några pedagogers tankar kring arbetet med barn med koncentrationssvårigheter i förskolan. Koncentrationssvårigheter är vanligt förekommande i förskolan i dag och allt fler barn bedöms ha dessa svårigheter. Pedagoger i förskolan kommer förr eller senare att stöta barn som har dessa svårigheter (Nordin-Hultman, 2008). Om ett barn inte får det stöd det behöver i förskolan kan det leda till att barnet drabbas av problem senare i livet, därför får förskolan en betydande roll för barnet och dess utveckling.

    För att få en förståelse om hur några pedagoger reflekterar kring sitt arbetssätt med barn som har koncentrationssvårigheter i förskolan genomfördes sex kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Pedagogernas utsagor bearbetades och utgör grunden för studiens resultat.

    Pedagogerna i studien påvisade samma definition av koncentrationssvårigheter, de beskrev det som en svårighet att hålla fokus en längre tid. Genom att strukturera vardagen och använda sig av tydlighet och rutiner, menar pedagogerna att de kan hjälpa dessa barn, det gäller att hela tiden ligga steget före. Något som vi också funnit i resultatet som är av betydelse för barnet är att pedagogen bör ha ett positivt förhållningssätt, se barnets möjligheter och få dem att lyckas. Detta kan leda till att barnet får ökat självförtroende, som i sin tur kan leda till att koncentrationsförmågan förbättras.

  • 245.
    Bergström, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Zeijlon, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    "Lärplattan är framtiden": Förskollärares resonemang om lärplattan vid matematiska aktiviteter2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Antalet barn som använder sig av Internet och lärplattor har ökat kraftigt på senare år. I takt med det har efterfrågan om mer forskning kring multimodala verktyg som lärplattan i förskolan blivit större. I läroplanen för förskolan står att barnen skall skapa sig förmågan att kunna kommunicera och söka ny kunskap, vilket är nödvändigt i dagens samhälle med snabb förändringstakt. För att barnen skall ges rätt förutsättningar att hänga med i det krävs mer forskning. Dels för att skapa en större förståelse för lärplattan som pedagogiskt verktyg i stort och dels för att skapa ett intresse och en känsla av säkerhet hos varje förskollärare till att använda den.

    Arbetets syfte är att undersöka hur förskollärare resonerar om lärplattans användning inom förskolans verksamhet, med fokus på matematiska aktiviteter. I läroplanen för förskolan står att förskollärarna har det övergripande pedagogiska ansvaret i förskolans verksamhet. I och med det utgår arbetet ifrån deras resonemang. Semistrukturerade intervjuer har tillämpats och fem förskollärare ifrån fyra förskolor i Gävle har intervjuats.

    Resultatet visade att förskollärarna främst använder lärplattan som ett dokumentationsverktyg i verksamheten. Det framkom även hur lärplattan kan få funktionen som barnvakt för att frigöra tid till förskolans personal. Arbetsstunder med barn var också en central del som synliggjordes där uttrycket ”att arbeta” med lärplattan är viktigt och inte ”att spela” med den. Förskollärarna planerade inte aktivt in lärplattan vid matematiska aktiviteter. Dock framgick hur barn ändå ges möjlighet till att använda lärplattan till matematiskt lärande. Applikationer som innehåller problemlösning är vanligt och på så sätt utsätts barn automatiskt för matematik i form av exempelvis pussel, räkna och para ihop föremål. I resultatet framkom också från flera förskollärare att de tyckte sig sakna tillräckliga kunskaper om lärplattan.

    En övergripande slutats med arbetet är att det faktiskt finns en viss osäkerhet kring lärplattans användning och att det kan krocka med lärplattans snabba framfart i förskolans verksamhet. Det finns behov av mer utbildning i hur lärplattan kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Sammanfattningsvis framkom vid intervjuerna att lärplattan lyfts fram som ett framtida verktyg i förskolans verksamhet.

  • 246.
    Bergström, Elin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Sjöberg, Madeleine
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Lärares uppfattningar om klassrumsklimat: Intervjustudie med några pedagoger2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stämning, relationer och miljöer skiljer sig från klassrum till klassrum. Vårt gemensamma intresse och vår strävan om hur man skapar goda relationer och ett positivt klimat i klassrummet ligger som grund för vår studie. Syftet med studien är att lyfta fram vad som kännetecknar ett positivt klassrumsklimat, vad som kännetecknar ett bra ledarskap samt hur läraren kan arbeta för att skapa ett positivt klassrumsklimat. Genom intervjuer med pedagoger samt relevant forskning och litteratur vill vi synliggöra några pedagogers tankar om fenomenet klassrumsklimat. Studien är uppbyggd på intervjuer med fem utvalda pedagoger, pedagogerna valdes utifrån deras olika arbetsplatser och erfarenheter. Anledningen till detta var för att de skulle kunna ge studien olika infallsvinklar i skapandet av ett positivt klassrumsklimat. Efter genomförandet av intervjuerna sammanställdes svaren och åsikterna för att hitta gemensamma nämnare hos informanterna.

    I resultatet framkommer det att gruppens klimat har stor påverkan på elevens lärandemöjligheter. Ett positivt klasrumsklimat kännetecknas av att alla upplever att de är delaktiga, de känner sig trygga, det finns tydliga mål med undervisningen och alla vågar vara sig själva. Detta kan ändå se mycket olika ut i olika klasser beroende på hur ledarskapet ser ut. Under intervjuerna framkommer det att ledarskapet har en bidragande roll till ett positivt klassrumsklimat.

  • 247.
    Bergström, Erika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap.
    Buller i förskolans inomhusmiljö2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa buller i förskolans pedagogiska inomhusmiljö och vilken inverkan det kan ha på barnen som vistas där, samt vilka åtgärder som kan vidtas för att få en god ljudmiljö. Som metod har en enkätundersökning och intervjuer med pedagoger utförts. Dessutom har förskolans inomhusmiljö med barn och vuxna observerats. Undersökningen visar att barn, vuxna, aktiviteter och leksaker skapar en bullrig miljö. Som en följd av detta buller upplever pedagogerna att barnen bli trötta och okoncentrerade, men också livliga och högljudda. För att motverka buller har vissa åtgärder utförts i arbetssätt och miljö, men pedagogerna upplever att bristande kunskap, tid och pengar hindrar dem i vidare arbete.

    Trots att det finns lagar och rekommendationer återstår det mycket att göra för att skapa en god ljudmiljö för barnens fortsatta utveckling och lärande.

  • 248.
    Bergström, Frida
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Äldres erfarenheter av aktiviteter i ett socialt sammanhang. En narrativ studie om den åldrande människan2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [en]

    There is no general aging process therefore should health efforts directed at elderly population based on each individual as a unique person with specific needs. When aging becomes a fact not generally decrease the lust and the desire to be active but it is perhaps more about the body's ability to keep up on what the head wants. Therefore the range of activities towards the elderly population requires some adjustment that can partly be achieved by taking some of the older people’s experiences. The purpose of this study was that by the older people’s experiences of organized activities in a social context to illustrate how they perceive their participation. A qualitative approach with narrative theory was used and the study’s empirical results are based on stories from four elderly women. The result highlights the older person’s ability to create meaning in the moment from a life course context. The results are presented in three themes, the physical, social and finite context, that together can be traced to three perspectives on the cultural learning needs of the older person. Activities can thus assume to bring further value and visibility to older peoples need for social and cultural interaction. Prominent in this study is the importance of seeing the older person as a learning individual, which places demands on the society and the development opportunities available to older people’s disposal.

  • 249.
    Bergström, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Liljeqvist, Nathalie
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Effective or not? Case Study Evaluation of a HIV/AIDS Workplace Program Policy at a Swedish Owned Company in Botswana2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
  • 250.
    Bergström, Jeanette
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Forsström, Amanda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Att vara eller inte vara i skolans värld – men vilken roll har fritidslärarna?: Ett examensarbete om fritidslärarnas syn på rollen i samverkan med lärarna.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att det finns återkommande oklarheter kring vilken roll fritidslärarna har inom skolan. I vår undersökning har vi utifrån bakgrunden om fritidshemmets historia och uppdrag fokuserat den förändrade roll som fritidslärare får i och med kravet på legitimation. Från juli 2019 krävs legitimation för att få undervisa och ansvara för fritidsverksamhet. Enligt läroplanen ska skolans lärare samverka med fritidslärare och utbyta kunskaper och information. Deras samverkan i detta arbete uttrycks som en parallell företeelse till hur fritidslärare uppfattar sin roll i interaktion med lärare. Vår teoretiska ansats kopplas därför till Erving Goffmans dramaturgiska teori och begrepp när vi sökt svar på frågan hur fritidslärare uppfattar sin roll i samverkan med lärare. Vi har avgränsat vår undersökning till att beskriva samverkan i form av uppfattningar. Vi har valt bort att observera interaktion mellan fritidslärare och lärare. Datainsamlingen genomfördes därav i form av en webbaserad enkät ställd till fritidslärare på en enskild skola och till en Facebook-grupp. Resultatet av vår undersökning indikerar att fritidslärare anser att det råder en otydlighet i deras roll och uppdrag. De fritidslärare som har arbetat länge framträder i sin roll och har en trygghet i sin identitet, där deras trovärdighet skapar en övertygande äkthet som leder till förståelse vid samplanering av verksamhet. Fritidslärare antar en viss roll för att teamet ska fungera och vill framträda som trovärdiga. Svaren i vår studie visar på att det råder en oklarhet kring om lärarlegitimation gör någon skillnad för fritidslärarens roll. Vår egen slutsats är att fritidslärarens roll behöver tydliggöras för att samverkan mellan skola och fritidshemmet ska kunna fungera sett utifrån styrdokumenten.

2345678 201 - 250 of 2652
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf