hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 986
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Gharib, Noor
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Svärdets år2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete riktas framför allt till omvärlden, men också till assyrierna/syrianerna, främst till andra generationen assyrier/syrianer som lever idag i exil. De som lever i trygghet och säkerhet, skall uppmärksammas om vad som händer där ute i det verkliga livet. Arbetet skall förhoppningsvis bidra till högre kunskaper om minoritetsfolken i krigshärjade och diktatoriska länder som Irak, Iran, Syrien och Turkiet. Dessa är bara några få länder av de vars befolkning lider av tortyr, förtryck och förföljelse. Faktum är att en del etniska minoriteter har övergivits och lämnats åt sitt öde. Arbetet är ett rop på hjälp för alla de som behöver hjälp av alla slag. Några sådana är folkgruppen assyrier/syrianer vars situation jag behandlar närmare i texten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 202.
    Gillander-Schols, Anniqa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Synkronicitet: en gemensam nämnare för religion, vetenskap och psykologi?2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att försöka se om det finns ett samband eller en likhet för de båda områden som jag först kom i kontakt med som använde begreppet synkronicitet (kvantfysik och psykologi) och om betydelsen av begreppet var detsamma och dessutom om det fanns angränsande områden som använde sig av begreppet synkroniciet eller något liknande, och vilken innebörd samma begrepp, synkronocitet, i sådana fall kunde ha både vetenskapligt, psykologiskt och religiöst för att återknyta till det område som C-nivån av Religionsvetenskap skulle beröra, nämligen religion och vetenskap.

    Jung har själv refererat till magi och mirakel när han förklarat vad han menar med synkronicitet vilket gjorde att det var naturligt att söka på de områden som använder sig av och beskriver detta. Jag har därför försökt att belysa förekomster och situationer, förutom kvantfysiken och Jungs egna teorier om synkronicitet, som jag uppfattat har likadana eller liknande beskrivningar av upplevelser av fysisk eller känslomässig karaktär. Det jag kom fram till var att religionen också beskriver tillstånd som innehåller de beståndsdelar som Hopcke sammanfattade synkronicitet med, akausalitet, djup emotionell upplevelse, symbolisk och att de inträffar vid betydande övergångar i livet, även om det inte kallas för synkronicitet. Detsamma gäller för det som vi i vardagslag beskriver som ”slumpen” och som vi normalt inte ger någon större betydelse förrän vi ser det inträffade i ett större sammanhang eller i ett senare skede och först då ger det en innebörd.

    Kvantfysiken använder sig av begreppet synkronicitet och beskriver hur helheten består av delar som har en inbördes relation, har betydelse för varandra och egentligen inte går att separera, dock beskrivs det inte ha någon känslomässig karaktär.

    Vi kan konstatera att den innebörd som Jung gav ordet synkronicitet finns att känna igen på de områden som jag försökt att använda mig av, vetenskap, psykologi, religion och i ”vardagssammanhang”.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 203.
    Gottby, Sara
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    En jämförelse mellan två kvinnliga och två manliga gudar i hinduismen2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Indien har överlag varit ett patriarkalt samhälle där männen har stått över kvinnorna. I gudavärlden inom hinduismen nämns många gudinnor. Råder ett lika patriarkalt förhållande i gudavärlden? Den här frågan har varit grunden för den här studien. Syftet med studien var att jämföra kvinnliga med manliga gudar genom att läsa om hur andra författare framställt dem. Utifrån detta syfte söker jag besvara tre specifika frågor: Vad har de olika gudarna för bakgrunder/myter? Om man ser lika mycket av kvinnliga gudar som manliga gudar i dagens Indien? Vad det finns för skillnader respektive likheter mellan de kvinnliga och de manliga gudarna? En jämförande studie gjordes och en intervju med indienspecialisten David Ståhl.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 204.
    Grobosch Thorsell, Rosemarie
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Hel: en studie om det mytiska väsendet och hennes dödsrike2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I det norsk-isländska skaldespråket kan Hel ha tre olika betydelser: ett dödsrike, en gudinna eller "att dö". Tvetydigheten i användandet finns på flera håll i de skriftliga källorna. Tidigare forskning har bland annat tolkat Helföreställningen som en metafor för döden eller en förkristen straffort. Hel har dock nästan alltid studerats i jämförelse med andra gudinnor eller hinsidesföreställningar. Denna undersökning sätter därför fokus på Hel i hopp om att få fram en djupare förståelse för föreställningen.

    Snorre Sturlason är en viktig källa och han beskriver Hel som dotter till Loke samt syster till Midgårdsormen och Fenrisulven. Detta placerar henne i jättarnas sfär och det kosmiska dramat där gudar och jättar dödar varandra i samband med Ragnarök. Snorres beskrivning av Hel är knepig att förlita sig på då vissa delar som till exempel Nifelheim verkar vara hans eget påfund och andra delar verkar vara influerade av samtidens kristna lära. Skaldedikter bekräftar dock stora delar av Hels familjära tillhörighet. Flera skaldedikter ger också bilden av en verklig föreställning kring det mytiska väsendet Hel. Kanske beror det på att olika människor hade olika sätt att betrakta Hel. Där vissa såg en metafor för döden kunde andra se en verklig härskarinna eller dödsrike. Det kan också vara så att Hel hade en djupare betydelse som den död alla människor måste möta, ett individuellt Ragnarök man hade ambivalenta känslor inför. Vissa forskares tolkning av Hel som enbart en straffort grundas mycket på källor med kristen påverkan eller till fall där föreställning även kan kopplas till dödsrikena Valhall och graven. Bilden av Hel i källorna visar snarare en plats för både mörker och paradis, kanske att härskarinnan dömde var de döda skulle fortsätta sin hinsides tillvaro.

    Bland materialet från gravar kan inga exakta föreställningar om Hel tydas. Intressant är dock hästar som rustades med isbroddar och kvinnogravar som innehöll slädar. De antyder en resa neråt och norrut på vinterväglag, den riktning myterna beskriver att man reser för att komma till Hel. De gotländska bildstenarna är en arkeologisk källa med mytiskt bildmaterial som oftast kopplas till Valhall både genom sin form och bildscenerna. I båda fallen har denna undersökning visat att stenarnas form och vissa bilder kan illustrera Helgrindar och andra element ur myter förknippade med Hel.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 205.
    Gunnarsson, Petra
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Den helande bilden: kopplat till bildterapi och Jungs analytiska psykologi ...2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Jag vill med min uppsats ta med läsaren på en djupdykning i bilden och symbolernas värld även om det med ord kan vara svårt att beskriva, då det ju i själva verket rör sig om en nivå som kommer före ordet. Mitt huvudsakliga syfte är att utforska huruvida bilderna och symbolerna fortfarande är livsnödvändiga för människans psykiska och kanske därmed fysiska överlevnad? Kan vi fortfarande än i dag, låta oss beröras av deras kraftfält och därmed göra förändringen, utvecklingen, transformationen och helandet möjligt?!

    Vidare vill jag undersöka bildens dubbla roll som både ”symtomavslöjare” och framåtblickande ”transformerande helare”, samt kopplingen till shamanism och alkemi. Vad kan nutidsmänniskan lära av detta? Vad kan vi ta till oss i dag? Och vad mår den enskilde individen och ett samhälle bäst av i längden?

    Jag vill betona en psykodynamisk syn på människan där även Jungs analytiska psykologi ingår, och använda objektrelationsteoretikerna som en gemensam bro mellan Jung, Freud och bildterapi. Min bakgrund är konstnärens och bildterapeutens (med psykodynamisk grund).

    Och det är med dessa ögon som jag har tagit mig an ämnet. Jag säger inte att det är den enda vägen till helande och transformation, andra terapiformer kan fungera lika bra, beroende på person och bakgrund och orsak. Men bildens väg är min väg...

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 206.
    Gustafsson, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Religionskunskapsämnet i förändring: en historisk exposé samt nutida jämförelser2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

    The purpose with this essay is to present a picture of the changes in religious education in Sweden, and to make comparisons between Denmark’s and the USA’s model about teaching in religion. I have consequently described the historical development, with the beginning of the establishement of the public school, inte the year of 1842. 1919, a new document about the religious education was released, wich result in some major changes. This was in a time were the debate about religion and the Lutheran State Church of Sweden authority was an issue. The result was, among others, the abolition of the catechism as an educational material and the teaching of religion was given a considerable reduced amount of hours and the teaching was now supposed to be non-confessional. Then, in the 1960:s even more changes was about, and the teaching of religion was now supposed to share the teacher and the hours with three other subjects. This was in a time when christianity and religion over all had come in to question. Objectivity was the leading word in this new curriculum.

    In the USA there is no curriculum for teaching religion in the public school, a desicion characterized with the ideology of the religious neutral state. In Denmark there is religious teaching, with a strong emphasis on christianity.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 207.
    Gustafsson, Caroline
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Wicca: en religionsstudie2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Wicca är en ny naturreligion som skapades på 50-talet av en man vid namn Gerald B. Gardner. Gardner hämtade inspiration av många vänner, som till exempel Aleister Crowley som var en viktig del inom satanismen. Allt sedan Gardner skapat wicca har den utvecklats och idag är den väldigt stor i både England och USA, och den håller på att växa sig stor i resten av världen också. Inom wicca finns det två lagar, ”the wiccan rede” och trefaldslagen, dessa är de enda lagarna och följer vi dem kan vi leva ett bra liv. ”The wiccan rede” lyder som så att man får göra vad man vill så länge man inte skadar någon och det inkluderar en själv och trefaldslagen lyder som följer att allt vi sänder ut kommer tillbaka gånger tre.

    Wicca innehåller också åtta högtider, sabbater, som vi kan fira på många olika sätt. Den viktigaste högtiden är wiccanernas nyår. Samhain som firas den 31 oktober. Man använder sig också av olika symboler och hjälpmedel. En viktig symbol för wiccanerna är pentagrammet som är en femuddig stjärna som representerar de fem elementen och ande. Några av de viktigaste hjälpmedlen är athamen, en tveeggad kniv som enbart får användas till magin och inte skada någon, kitteln och bägaren som representerar vattnets element och kvasten som man använder för att rena den magiska arbetsplatsen.

    Wicca sägs komma från många olika andra religioner. Några av dem är New Age, paganism, spiritualism, schamanism och satanism. Paganismen är den religion som wicca kommer ifrån och där den har mest likheter. Eftersom Gardner var nära vän med en av grundarna till satanismen är också dessa två väldigt lika, men också väldigt olika. Wicca och New Age är lika på grund av att de båda är naturrörelser och spiritualismen och schamanismen är grunden till att wiccanerna tror på magi och andar och andra väsen som kanske inte hör till vår värld inom wicca.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 208.
    Gustafsson, Maria
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Det kristna dödsbegreppet2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Min övergripande fråga är: Hur tror de utfrågade att livet efter döden kommer att se ut? Mitt nästa steg kommer att vara att se om det finns någon skillnad mellan de olika samfunden? Detta kommer jag att beröra i min analys och grunda mina slutsatser i bakgrundsmaterial.

    Målet med denna uppsats är att göra jämförande nedslag mellan de intervjupersoner som jag intervjuat från olika kristna samfund för att kunna tydliggöra de likheter och de eventuella skillnader som finns däremellan.

    Naturligtvis så finns det en svårighet i detta. Genom att enbart intervjua personal ur samfunden så går det inte att ge en övergripande bild över hur exempelvis alla pingstkyrkans medlemmar tänker och resonerar kring detta. Men jag tycker ändå att det är relevant att genomföra intervjuerna för att försöka påvisa en lära inom rörelsen. Det jag kommer att få fram är de enskilda intervjupersonernas åsikt. Men eftersom de är anställda i de olika samfunden, och i vissa fall även utbildade där, så finns det ändå en samstämmighet mellan personerna och samfunden de representerar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 209.
    Gustavsson, Michael
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för litteraturvetenskap och svenska språket.
    Formens funktion: Ett metodiskt problem i diktanalys: exemplet Karlfeldts2002Inngår i: Poetiska världar: 33 studier tillägnade Bengt Landgren / [ed] Håkan Möller, Otto Fischer, Stockholm/Stehag: Symposion , 2002Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 210.
    Gustavsson, Michael
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för litteraturvetenskap och svenska språket.
    Language as Sign and Use: A Study of Certain Aspects of Saussure´s View of Language2002Inngår i: The Practice of Language / [ed] Martin Gustafsson and Lars Hertzberg, Dordrecht: Kluwer Academic Publishers , 2002, s. 77-95Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 211.
    Gustavsson, Michael
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för litteraturvetenskap och svenska språket.
    Litteraturteorin i teorin och praktiken2002Inngår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, nr 4Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 212.
    Gustavsson, Michael
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för litteraturvetenskap och svenska språket.
    Litteraturteorins expansion: Svenska doktorsavhandlingar i litteraturvetenskap 1976-19952005Inngår i: Universitetsämne i brytningstider: studier i svensk akademisk litteraturundervisning 1947-1995 / [ed] Bengt Landgren, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2005, s. 449-623Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 213.
    Gustavsson, Michael
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för litteraturvetenskap och svenska språket.
    Paul de Mans retorik: Om ett centralt begrepp i dekonstruktionen1998Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 7Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 214.
    Gustavsson, Michael
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för litteraturvetenskap och svenska språket.
    Reflektion och likriktning2007Inngår i: Reclaim the science: om vetenskapens avakademisering / [ed] Sharon Rider & Anders Jörnesten, Hedemora: Gidlund , 2007, s. 53-79Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 215.
    Gustavsson, Michael
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för litteraturvetenskap och svenska språket.
    Saussure on identity1999Inngår i: Identity: Questioning the Logic of Identity within Educational Theory / [ed] Carl Anders Säfström, Lund: Studentlitteratur , 1999, s. 157-166Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 216.
    Gustavsson, Michael
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för filmvetenskap, historia, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap.
    Teorins pionjärer: om introduktionen och receptionen av den moderna litteraturteorin i Sverige2008Inngår i: Lychnos, ISSN 0076-1648, s. 175-200Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 217.
    Gustavsson, Michael
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för litteraturvetenskap och svenska språket.
    Text och textobjekt1999Inngår i: Textanalys: Introduktion till syftesrelaterad kritik / [ed] Carl Anders Säfström & Leif Östman, Lund: Studentlitteratur , 1999Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 218.
    Gustavsson, Michael
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för litteraturvetenskap och svenska språket.
    Textens väsen: En kritik av essentialistiska förutsättningar i modern litteraturteori : Exemplen Cleanth Brooks, Roman Jakobson, Paul de Man1996Bok (Annet vitenskapelig)
  • 219.
    Gustavsson, Michael
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för litteraturvetenskap och svenska språket.
    Rider, Sharon
    The Subject of Autobiography2001Inngår i: Omnium-gatherum: Essays Dedicated to Jan Österberg on the Occasion of his Sixtieth Birthday / [ed] Erik Carlson and Rysiek Sliwinski, Uppsala: Uppsala university , 2001Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 220.
    Gyberg, Eva
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Alkemisten: en religionspsykologisk tolkning: en litteraturstudie och tillämpning av C. G. Jungs teorier2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att genom att jämföra Jungs religionspsykologiska teori, speciellt den process han kallat ”individuationsprocessen” med handlingen i Alkemisten och

    • kunna göra en tolkning av boken Alkemisten utifrån Jungs teori för att se vilka psykiska processer boken kan sägas beskriva.
    • Kan berättelsen sägas spegla en individs genomgående av denna process i vår tid?
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 221.
    Gyberg, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Öhrman, Hanna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Att finna mening med livet: en studie av ett serieteckningsprojekt om existentiella frågor bland skolbarn i Accra, Ghana2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syften med studien var att:

    • Undersöka hur barnen, som kom från olika religiös och etnisk bakgrund, förhöll sig till existentiella frågor och hur förhållandena mellan barn och vuxna med olika religiös bakgrund fungerade i skolan.
    • Genomföra ett serietecknarprojekt för att ge barnen möjligheter att uttrycka och arbeta med existentiella frågor och till följd av detta hoppades vi att barnen skulle uppleva en ökad känsla av sammanhang och mening. Vi hoppades också att det kunde skapa större förståelse mellan olika religiösa och etniska grupper.

    Frågorna vi ställde oss var följande:

    • Vilka är de olika uttrycken för religion bland barn i en skola i centrala Accra, Ghana och hur kan de förstås styrka känslan av samband och mening i barnens liv?
    • Hur är den nuvarande situationen när det gäller tolerans och förståelse mellan barn med olika religiös och etnisk bakgrund?
    • Kan ett serieprojekt påverka barnens möjligheter att skapa en känsla av sammanhang och mening i tillvaron och bidra till att öka förståelsen mellan barnen?
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 222.
    Gzaiel-Claesson, Susanne
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Nära-döden-upplevelser2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med uppsatsen har varit att ta reda på om nära-döden-upplevelser är trovärdiga samt vilket religiöst värde de har. NDUerna har blivit vanligare och vanligare i takt med att läkarna har blivit duktigare på att återuppliva människor. Vittnesbörden om NDUerna är mycket lika varandra, även om detaljerna i berättelserna kan variera. En fullständig NDU kan gå till så här: Först infinner sig en känsla av frid och ro. Om man har haft ont känner man inte längre sina smärtor. Därefter förs man in i något som vanligtvis brukar beskrivas som en mörk tunnel. Man upplever att man svävar utanför kroppen och kan betrakta den och andra människor i rummet ovanifrån, det går dock inte att göra sig hörd eller sedd av dem. En del nås då av insikten i att de är döda. Under det att ”själen” svävar omkring utanför kroppen kan den möta andra andar, som ibland beskrivs som skyddsänglar. Det händer att dessa andar blir kvar även efter återupplivningen och att man då kan fortsätta att se och tala med dem. Det härligaste med hela upplevelsen är dock mötet med ljusvarelsen och det märkliga ljuset. Det sker när man når slutet av tunneln där en värld av ljus öppnar sig. I denna ljusvärld kan man få återse döda anhöriga och vänner. Med dem kan man kommunicera utan att tala. Till slut möter man ljusvarelsen som omsluter själen med värme, kärlek och omtanke. Tillsammans med varelsen får man se tillbaka på sitt liv. De flesta vill stanna kvar hos ljusvarelsen eftersom det känns som om de kommit hem. Även om man svarar att man vill vara kvar blir man tillbakaskickad med förklaringen att man inte hunnit uträtta det man skulle i sitt liv, och mot sin vilja känner man då hur man sugs tillbaka ned i kroppen. Alla som har NDUer upplever inte samtliga moment. En del får bara uppleva tunnelfärden eller hur de svävar utanför kroppen. Detaljerna kan också variera beroende på hur man tolkar det man varit med om. Gemensamt för de flesta NDUarna är att de återvänder till livet med ett budskap om kärlek och en känsla av att allt liv på jorden hör ihop. Framför allt är det mötet med ljusvarelsen som givit dem nya insikter. De ändrar sitt sätt att leva och sina värderingar och de tycker att livet fått ny mening. De är också mer psykiskt friska än genomsnittet av befolkningen och de är inte rädda för döden. De värderar kunskap och kärlek högre än de gjorde tidigare och många väljer att jobba med sådant som hjälper andra människor som till exempel inom våryrken eller genom biståndsarbete.

    Skeptiker inom naturvetenskaperna har försökt förklara NDUerna på olika sätt. De hävdar att det är hallucinationer som beror på läkemedel eller droger. Om döden ska anses vara ett oåterkalleligt tillstånd från vilket man inte kan återvända betyder det att alla de som haft en NDU inte varit döda på riktigt, utan bara nära döden och medvetslösa. Det skulle kunna förklara varför de ändå uppfattar vad vårdpersonalen gör under återupplivningsförsöken. En annan förklaring till upplevelsen är att det skulle kunna vara hjärnans försvarsmekanism när man dör, för att man ska tro att man fortsätter att existera efter döden. Att smärtan avtar i början av NDUn kan bero på att kroppen själv kan producera smärtstillande endorfiner. Att ha en hög halt endorfiner i kroppen skapar också en känsla av frid och lycka. Andra delar av upplevelsen kan bero på syrebrist och det överskott av koldioxid som då bildas. Vissa av NDUns moment går också att uppnå genom meditation eller med hjälp av läkemedel eller narkotika. Melvin Morse kom i sin forskning fram till att man inte kan skylla NDUerna på droger eller läkemedel. Forskare har kommit fram till att NDUerna uppstår i högra tinninggloben. När det stimuleras via elektroder kan patienten få ut-ur-kroppenupplevelser, se vita gestalter och så vidare. Det är bara ljuset och ljusvarelsen som aldrig uppenbarar sig. Den delen av NDUn är fortfarande ett mysterium. Eftersom ingen som verkligen dött har kunnat återvända är det omöjligt att bevisa att det finns ett liv efter döden. Det vi kan konstatera är att NDUn förändrar upplevaren till det bättre. De får en positivare syn på sina medmänniskor, naturen osv. och när det gäller den religiösa biten får de ofta en önskan om en universell religion för hela mänskligheten. Jag tycker att det stora värdet med NDUerna är dessa positiva förändringar hos människorna och jag tror att deras vittnesbörd kan lära oss att vidga vårt synsätt och att ta vara på livet här och nu.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 223.
    Gzaiel-Claesson, Susanne
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Vad styr bruket av slöja; individ, kultur, religion?: några muslimska kvinnors syn på slöjan2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor själva ser på bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bär slöja men även kvinnor som inte bär slöja. Flera kvinnor som valt att bära slöja beskriver grupptryck från omgivningen som en stark påverkansfaktor. Människor i byn kan titta snett på dem om de inte har börjat använda slöja vid en viss ålder. Trettioårsåldern verkade vara en lagom ålder för att börja använda slöja. Det verkar vara mer accepterat för en ung kvinna att vara utan slöja än för en äldre kvinna. Andra skäl till att kvinnorna vill börja använda slöja är rädsla för döden och att de vill komma närmare Gud. Svaren från kvinnorna som inte valt att bära slöja var paradoxalt nog snarlika som de andra kvinnornas, med grupptryck och utanförskap som en stark påverkansfaktor. Skillnaden var att dessa kvinnor arbetade utanför den arabiska byn. En av kvinnorna arbetar som lärare i en skola där inte de andra lärarna bär slöja och den andra kvinnan arbetar med judar och vill inte känna sig utanför. Dessutom framkom det att hon i sin ungdom använt slöja men sedan slutat använda den när hon blivit äldre. Lite tvärtom kan man tycka, men hennes motivering var att hon inte var lika troende längre. Ett annat skäl som framkom till att inte bära slöja var att det kändes jobbigt att till exempel gå in i ett varuhus i Israel med slöja, eftersom judarna kontrollerar de muslimska kvinnorna extra mycket. Det är jobbigt att indirekt bli stämplad som terrorist.

    Jag har också i min uppsats använt mig av Koranen och Haditherna för att se om det står något där om slöjan. Vissa människor menar att bruket av slöja inte har något stöd i Koranen, medan andra menar att Koranen tydligt pekar på detta. I Sura 33:59 står det att kvinnorna som blivit troende skulle markera sin status genom att dölja sig, för att på så sätt bli igenkända av befolkningen och bli respekterade. Mernissi menar att reglerna i Koranen om kvinnors avskiljande från det offentliga livet bara var avsedda för Profetens egna hustrur. Versen 33:59 uppenbarades efter påtryckningar på Muhammed att stänga inne "de troendes mödrar" för att undvika att de blev trakasserade på gatan av en grupp i Medina som var fientligt inställd till Profeten. De försvarade sina trakasserier med att de inte såg skillnad på Profetens hustrur och på vanliga slavinnor, som var lovligt byte för alla män. I Hadhiterna berättar bland annat Muhammeds tjänare Anas om hur slöjan infördes bland Muhammeds fruar. Muhammed ville vara ifred med Zainab efter bröllopet och drog därför ner ett draperi som avskiljde dem från sin tjänare. Ordet Hidjab betyder egentligen draperi på arabiska och Mernissi menar att hidjab från början var till för att avskilja två män och inte man och kvinna.

    Vad som styr bruket av slöja är en komplex fråga. Kulturen och religionen vävs samman och påverkar individen i olika delar. Jag tror inte att slöjan är ett jämställdhetsproblem (som många i västvärlden tycker) eftersom jag vet att det finns många starka och självständiga kvinnor som själva väljer att bära slöja. Slöjan verkar vara ett mycket större ”problem” för ickemuslimer än för muslimer själva. Min slutsats är att faktorer som, grupptryck, ärbarhet, stolthet och rädsla har en större påverkan än vad religion har.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 224.
    Göthe, Sofia
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Lärare och elevers attityder till religionsundervisning1998Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Anledningen till att jag gör detta arbete, som just handlar om religionsundervisningen i skolan och det ämnet är tänkt att handla om enligt läroplanen, är mitt brinnande intresse för just religion. Och det är med besvikelse och oro mina misstankar om att ämnet inte är populärt har blivit bekräftade. Genom tolv stycken bandinspelade djupintervjuer med lärare på sex stycken 1-6-skolor och fyra elevgrupper med fyra elever i varje grupp i Ockelbo kommun har jag tagit reda på lärare och elevers tankar och attityder till ämnet religion och hur de jobbar med ämnet i skolan. Intervjuerna varade i ungefär 20 diskussionsfyllda minuter (med en del undantag). Till elevgrupperna bad jag läraren välja ut fyra stycken elever till en representativ liten elevgrupp. Mitt val av lärare gick ut på att en lärare på varje skola skulle ha jobbat mindre än 5 år och den andra mera än 15 år. En man och en kvinna på varje skola. På en skola hade de inte en lärare som hade jobbat mindre än 5 år så det blev två som hade jobbat längre än 15 år. Intervjuerna har jag sedan jämfört och utifrån dem försökt att finna vad problemet med att undervisa i religion ligger idag och varför.

    Mina misstankar blev tyvärr bekräftade. Lärare upplever att religionsämnet är svårt att undervisa i av olika skäl som kommer senare i arbetet. Att de får dåligt samvete att de inte har mera religion eftersom det står i kursplanen. En del lämnar över ämnet till någon lärare som är mer intresserad. Mer om det i svaren som också kommer senare i arbetet. Många lärare uppfattar fortfarande religionsämnet som ”kristendomskunskap”. En positiv överraskning är att de flesta lärare sysslar mycket med etik och moralfrågor och tycker att det är viktigt. Det tycker jag är religion i allra högsta grad.

    Varje fråga har jag redovisat för sig. Svaren på frågorna är ofta återgivna med lärarens egna ord. Dessutom har jag efter varje fråga och svar gjort ett diskussionsstycke med egna reflektioner och slutsatser för att underlätta läsandet för läsaren.

    Jag avslutar mitt arbete med att göra en jämförelse mellan lärare och elevers attityder och tankar kring religion. Där tar jag också upp lite vad läroplanen säger om ämnet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 225.
    Hadzic, Amna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    ”Det moderna Europa”: krig i Bosnien2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Konflikter i forna Jugoslavien har varit föremål för stor uppmärksamhet under det sista årtiondet. Kriget har väckt förvirring och hat. Inbördeskriget i Bosnien kan nog sägas vara ett av de mest brutala som någonsin ägt rum. Civilbefolkningen har i högsta grad drabbats i form av folkmord och etnisk rensning. För varje dag som går blir döden, misshandel, våldtäkt, tortyr och koncentrationsläger alltmer väldokumenterade i Bosnien.

    Som förklaring till kriget talas ibland om sekelgammalt hat som efter socialismens fall har brutit fram med full kraft, eller om aldrig helt läkta sår efter andra världskriget. Men bevisen pekar mot planerade folkmord på bosniska muslimer och kroater. Ingen skulle vara så naiv att tro att förbrytelser som de i Jugoslavien aldrig kommer att ske igen.

    Många söker förklaringar till grymheterna under krigen i forna Jugoslavien. Verkligheten är inte så enkel och därför är det viktigt att inte dela in den i rätt och fel, utan att förstå sammanhanget. Klar bild bakom krigets mörka murar och förvirring är den frågan som ska undersökas närmare i denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att ge en historisk förklaring till kriget och att se om orsaken till kriget var religiös. Man kan inte utesluta ett samband mellan grymheterna under krigen och hur människor mått.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 226.
    Hadzic, Amna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Mångkulturella möten i dagens Sverige2004Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I det nutida samhället med allt snabbare förändringsprocesser blir invandrarnas integration svårare att uppnå och identitetsfrågorna svårare att lösa. Mitt syfte med uppsatsen är att förstå varför religiös och kulturell identitet förändras i samband med invandring.

    Uppsatsen syftar till att ge en djupare förståelse av de kulturkollisioner som invandrare kan råka ut för i sina kontakter med majoritetssamhället.

    Några frågor som kommer att behandlas är :

    Varför är det så viktigt för en människa att ha en kultur?

    Vilken funktion har religionen i ett samhälle och vad betyder det i människors liv?

    Hur kommer en viss religion till uttryck i olika samhällsgrupper?

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 227.
    Hafstad Eriksson, Marie
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Vägar till social hållbar utveckling: En studie om socialt företagande och mission i Kenya och Kongo Kinshasa på lokal nivå med globalt perspektiv2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

     

     

     

    In this paper I will study two different actors in Central Africa and how they affect social sustainability in Kenya and Congo Kinshasa. In Kenya, I'm studying a Kenyan-based forestry company that offers investors buying trees, thus combating desertification. Forest plantations also create work for forestry farmers. The company is called Better Globe Forestry, and besides forest planting, they also build schools that educate children. Better Globe has started a bank that provides micro loans to forestry. Kenya is an agricultural country and instead of the crops wiping away, farmers earn money to grow trees. Trees create a better balance on Earth as a whole. Trees bind water and create carbon dioxide that is very important for human survival on our soil. In the Better Globe study, I compare with Mohammed Yunu's work in India with micro-loans and how he works with micro-loans as an opportunity to reduce poverty. In Congo Kinshasa I study the Ecumenical Church's work on healthcare and schools in the country. They work with voluntary help in health care and build schools with a strong focus on girls being able to go to school for as long as the boys. In the study, I study how the Christian faith is prominent in the work for sustainable development in Congo Kinshasa. Earlier research into the interpretation of Holte's biblical texts is included in the study of the Ecumenical Church in order to understand their work according to the Christian faith. Both actors in Kenya and Congo Kinshasa and their work consider justice and with Amartya Sen I interpret my material based on the concept of justice. When I look on the ethics of globalization and FN ´s goal to sustainable development in our world I Use Singer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 228.
    Hagman, Dan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Norrsken: komparativ studie i fornskandinavisk sejd och samisk schamanism2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jämförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. Anmärkningsvärt är att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring ämnets likheter och skillnader kräver orientering i genusproblematiken. Forskningshistorisk översikt ges därmed av traditionernas relation och genusperspektiv, då egen uppfattning framträder nyanserat i ljuset av tidigare forskning.

    De fornskandinaviska källor som används är tre skriftliga källor från 1200-talet. Uppsatsens samiska källmaterial består av skriftliga källor från 1600- och 1700-talet. Samtliga är författade av kristna. Således är det inte de praktiserandes syn som framträder. En litteraturstudie redovisar källmaterialets författare och kulturella kontext.

    Uppsatsen visar utifrån ny forskning att fornskandinavisk sejd och samisk schamanism i förestående form kan ha utgjort enhetligt religiöst uttryck. Förhållandet innebär att traditionernas likheter härleds till gemensamt ursprung, medan skillnader förklaras med kulturell distinktion. I uppsatsen är den kulturella applicering genomgående. Min slutsats blir att traditionernas genusproblematik har sin förklaring i skillnad av agrar- och jägarfångstkultur.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 229.
    Hajo, Sipan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Orientalism i svensk media2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This essay is based on Edward Saids magnum opus, Orientalism. Orientalism is the notion on the division between the Occident (west) and the Orient (east) stemming primarily from the colonial age. Said states that the great colonial powers of the 19th and 18th century, through various science projects, created a view of the east as its own opposite, I.e. as everything opposite to modernization and so called enlightenment, two components affiliated with the west. According to Said these moral and intellectual standards, to this day, penetrate all aspects of western society and are observed in all kinds of institutions, for example the academic world and the media. The essay observes several rapports in two of Sweden leading papers, Expressen and Aftonbladet, concerning the terrorist attacks in London 2005 and analyzes them through a discourse analysis. The purpose of the essay is to find out whether the rapports show any signs of what Said defines as orientalism. The main focus is on the power structures which make up the language used in the rapports and analyzing them through the lens of Orientalism. The analysis show that the rapports in Expressen clearly express a view which verifies Saids theory. The division between”we” I.e. the west and ”them”, the east, is sharp in this case. However the rapports in Aftonbladet show no clear signs of Orientalism and are quite different from the ones presented in Expressen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Download (pdf)
    ATTACHMENT01
  • 230.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för filmvetenskap, historia, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap.
    Figuras del poder soberano, fueros internos e inventio política2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 231.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för historia och statsvetenskap.
    Inledning2006Inngår i: Medierade offentligheter och identitet / [ed] Hammar, Björn, Gävle: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Högskolan i Gävle , 2006, s. 9-14Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 232.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för historia och statsvetenskap.
    Interiores y exteriores politológicos2001Inngår i: Foro Interno : Anuario de Teoría Política, ISSN 1578-4576, E-ISSN 1988-2920, Vol. 1, nr 1, s. 75-114Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 233.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film.
    La ciudadanía como metáforas de tiempo y espacio1997Inngår i: III Congreso de la Asociación Española de Ciencia Política, 1997Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 234.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för historia och statsvetenskap.
    La política de la historia y la contingencia del demos1999Inngår i: IV Congreso de la Asociación Española de Ciencia Política, 1999Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 235.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för historia och statsvetenskap.
    Lenguaje y construcción en el estudio de la política1997Inngår i: Revista de Estudios Políticos, ISSN 0048-7694, E-ISSN 1989-0613, nr 97, s. 225-254Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 236.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för historia och statsvetenskap.
    Medierade offentligheter och identitet2006Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 237.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för historia och statsvetenskap.
    Metonimias del Estado soberano2008Inngår i: Utopía y praxis latinoamericana : Revista internacional de Filosofía Iberoamericana y Teoría Social, ISSN 1316-5216, Vol. 13, nr 43, s. 33-48Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 238.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för historia och statsvetenskap.
    Notions about the (Inter/)national and the Indeterminacy of Political Identity1999Inngår i: 14:e Nordiska kongressen för medie- och kommunikationsforskning, 1999Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 239.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för filmvetenskap, historia, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap.
    On Power, Order and Prudence in Early Modern Spanish Political Thought2008Inngår i: Redescriptions : Yearbook of Political Thought, Conceptual History and Feminist Theory, Vol. 12, s. 271-275Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 240.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för historia och statsvetenskap.
    Platonic Noise2003Inngår i: Foro Interno : Anuario de Teoría Política, ISSN 1578-4576, E-ISSN 1988-2920, nr 3, s. 146-148Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 241.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för historia och statsvetenskap.
    Political Differentiation and Identification2006Inngår i: Medierade offentligheter och identitet / [ed] Hammar, Björn, Gävle: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Högskolan i Gävle , 2006, s. 15-44Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 242.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap. Historia och statsvetenskap.
    Relaciones internacionales, tiempo y espacio político: discursos sobre Europa y España.1998Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 243.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för historia och statsvetenskap.
    Remapping Global Politics: History’s Revenge and Future Shock2005Inngår i: Foro Interno: Anuario de Teoría Política, ISSN 1578-4576, nr 5, s. 150-152Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 244.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för historia och statsvetenskap.
    Socratic Citizenship2002Inngår i: Foro Interno : Anuario de Teoría Política, ISSN 1578-4576, E-ISSN 1988-2920, nr 2, s. 163-165Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 245.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för historia och statsvetenskap.
    Teoría política, retórica y tropología2005Inngår i: Metapolítica, ISSN 1405-4558, Vol. 9, nr 44, s. 23-32Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 246.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för historia och statsvetenskap.
    The Rights of Strangers: Theories of International Hospitality, the Global Community, and Political Justice since Vitoria2004Inngår i: Foro Interno : Anuario de Teoría Política, ISSN 1578-4576, E-ISSN 1988-2920, nr 4, s. 165-167Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 247.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för filmvetenskap, historia, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap.
    Thomas Hobbes y las metonimias del Estado moderno2009Inngår i: Congreso Internacional de Retórica y Democracia, Valencia: Universitat de València , 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 248.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för historia och statsvetenskap.
    Transformación y naturaleza de los entes políticos en nuevos órdenes mundiales2004Inngår i: Política y Sociedad, ISSN 1130-8001, Vol. 41, nr 3, s. 141-150Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 249.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för filmvetenskap, historia, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap.
    Utopía y praxis latinoamericana: Revista internacional de Filosofía Iberoamericana y Teoría Social, Número 43, Vol (13)2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 250.
    Hammar, Björn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för historia och statsvetenskap.
    Varierande ursprung och rörliga horisonter: anmärkningar om tidsperspektiv och historia som politiskt språk2001Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
2345678 201 - 250 of 986
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf