hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 2521
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Bergström, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Öberg, Linda
    Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att perioperativt vårda patienter med långvarig smärta: En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Patienter med långvarig smärta är i behov av en strukturerad behandling. Studier visar på otillräcklig postoperativ smärtbehandling.

    Syfte: Att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att perioperativt vårda patienter med långvarig smärta.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med 15 anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor, vilka baserades på kliniska vinjetter. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat: I studiens resultat framkom fem kategorier att vara förberedd, att vården är komplex och kunskapskrävande, att ha ett professionellt samarbete, att känna sig otillräcklig och att bemöta patienten. Specialistsjuksköterskornas erfarenhet visade att en tydlig plan och tydliga läkemedelsordinationer gav specialistsjuksköterskorna möjlighet att förbereda sig. Detta tillsammans med en mer informerad och delaktig patient förbättrade den postoperativa smärtbehandlingen. Genom att ge extra tid till patienter med långvarig smärta minskade deras upplevelse av smärta, oro och ångest. Specialistsjuksköterskorna efterfrågade utbildning i smärtbehandling och en tydligare kontakt med smärtkliniken. Specialistsjuksköterskorna menade att det var viktigt att ha ett bra samarbete med läkarna för att optimera och påbörja smärtbehandlingen i tid. Specialistsjuksköterskorna erfor att patienter med långvarig smärta riskerade att underbehandlas. I de fall där smärtlindringen misslyckades beskrevs känslor av frustration och maktlöshet.

    Slutsats: Genomgående för alla specialistsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med långvarig smärta var att det krävdes en tydlig och detaljerad plan för patientens smärtbehandling vilken skulle sträcka sig perioperativt och vidare till vårdavdelning eller hemgång. Med planering och förberedelse ökade förutsättningarna för en bättre omvårdnad av patienter med långvarig smärta.

     

     

     

     

     

    Nyckelord: anestesisjuksköterska, erfarenhet, intensivvårdssjuksköterska, kronisk smärta, långvarig smärta, postoperativ vård

  • 202.
    Bergström, Sofia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Murén, Saana
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors reflektioner kring sin roll och förutsättningar att ge god omvårdnad vid palliativ hemsjukvård2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Bakgrund: Allt fler palliativt sjuka patienter vårdas i hemmen vilket leder till ett ökat behov av palliativ vård i hemsjukvården. Distriktssköterskan har ett övergripande ansvar över dessa svårt sjuka patienter och deras närstående.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor som arbetar i den kommunala hemsjukvården reflekterar kring sin roll och förutsättningar att ge god omvårdnad vid palliativ hemsjukvård.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes.

    Huvudresultat: Distriktssköterskorna såg arbetet med palliativ vård som sin mest prioriterade arbetsuppgift och kände ett stort ansvar över dessa patienter. Att bygga upp en relation med patienten och närstående tidigt i vårdförloppet samt kontinuitet var en förutsättning för god vård. Distriktssköterskorna beskrev ett väl fungerande samarbete med palliativa teamet, något som ofta saknades från hälsocentralerna. Arbetet var tidskrävande och i kombination med kravet på tillgänglighet ledde detta till en känsla av stress och otillräcklighet. Stöd från kollegor ansågs värdefullt då regelbunden handledning saknades. Kunskapsbrist hos omsorgspersonal försämrade omvårdnaden och försvårade distriktssköterskans arbete. Samtliga distriktssköterskor såg behovet av förbättring inom den palliativa vården och en önskan om ett speciellt palliativt team samt ett hospice framkom.

    Slutsats: Slutsatsen av studien är att det ansvarsfyllda och tidskrävande arbetet ledde till en känsla av otillräcklighet hos deltagarna. Det framkom en stark önskan från samtliga deltagare om förbättring i den palliativa vården i form av special team och hospice.

     

  • 203.
    Berneholt, Emelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Folkhälsovetenskap.
    Bara vara mig själv: En intervjustudie om skolmiljö och välbefinnande bland en klass mellanstadieelever i södra Norrland2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att utforska elevernas upplevelser av skolmiljön och hur den påverkar deras upplevda välbefinnande. Som metod användes semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som mall. Urvalet innefattade sex elever i åldern 11-13 år från en och samma mellanstadieklass. Resultatet visade bland annat att flera av eleverna kände sig trygga på skolan och beskrev trygghet som att känna sig välkommen eller att få vara sig själv. Eleverna uttryckte att de fick det stöd de behövde från lärare, elever och föräldrar. Något skolan bör förbättra enligt eleverna var de små lyhörda lokalerna inomhus, den tråkiga skolgården samt att det ibland skulle behövas fler rastvakter utomhus. Slutsatsen av denna studie var att skolmiljön kan påverka elevernas välbefinnande samt att en liten skola kan ha både för- och nackdelar för skolmiljön. Fler kvalitativa studier kan ge en ökad förståelse för skolmiljöns påverkan på eleverna.

  • 204.
    Bertelson, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av att genomgå utbildning om smärta och systematisk smärtskattning hos äldre: Att bygga en relation för kommunikation – ett förhållande mellan erfarenhet och kunskap2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att genom gruppintervju beskriva sjuksköterskors upplevelser av attgenomgå utbildning om smärta och systematisk smärtskattning hos äldre, samt beskriva hur sjuksköterskor upplever att de uppmärksammar och åtgärdar smärtproblematik hos äldre efter utbildningen. Studien hade en beskrivande design och fem sjuksköterskor, som arbetade på särskilt boende, deltog i intervjun. Materialet från gruppintervjun analyserades med kvalitativ innehållsanalys som metod. Resultatet redovisas i de fem kategorierna; Uttryck för smärta uppmärksammas, Betydelsen av kunskap om smärta, Teamarbete vid smärta, Betydelsen av smärtskattningsinstrument och Omvårdnad och uppföljning vid smärta. I kategorierna framkom att sjuksköterskorna tolkade de äldres verbala uttryck och kroppsspråk, samt vilka svårigheter kring kommunikationen om smärta som fanns. Det framkom att de anhöriga bidrog med information kring de äldres smärta. Sjuksköterskorna uttryckte att den egna smärterfarenheten gav kunskap och de framförde också vilka förväntningar de hade på utbildningsinsatsen. Även sjuksköterskornas upplevelser kring hur samarbetet mellan olika yrkeskategorier fungerade framkom. Sjuksköterskorna framförde också hur resultaten från smärtskattningarna kunde vara ett stöd i kommunikationen, hur läkemedel används för att lindra smärta, liksom alternativa smärtlindrande metoder. Studiens resultat visade att utbildning i smärta och smärtskattning hos äldre är viktigt för upptäckt av smärta hos äldreoc h för kommunikationen kring adekvat smärtlindring.

     

  • 205.
    Berthilson, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Caroline
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Avledande icke farmakologiska metoder och metodernas effekter vid procedursmärta hos barn 2-12 år: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn behöver ibland uppsöka sjukvård för att genomgå vårdprocedurer av olika slag. Barns reaktioner på oro och rädsla styrs av ålder, förståelse, fantasi och verklighetsuppfattning. Barn behöver därför förberedas inför obehagliga ingrepp som ska hända till exempel: smärtsamma undersökningar, venpunktion eller injektioner. Dessa undersökningar kan skapa oro och rädsla hos barn.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva olika icke farmakologiska avledande metoder och dess effekter vid procedursmärta hos barn. Samt att beskriva undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna.

    Metod: En deskriptiv design användes för att besvara litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Studien baserades på tretton vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna var publicerade mellan åren 2006-2016.

    Huvudresultat: Studien påvisar att icke farmakologiska avledande metoder som till exempel: blåsa såpbubblor, titta i ett kalejdoskop, lyssna på musik eller använda ”Buzzy” har haft lindrande effekt på barns rädsla, oro och smärta. Effekterna har skattats med hjälp av olika skalor genom sjuksköterskors, forskare och föräldrars observationer. Barnen har själva fått skattat effekterna av de icke farmakologiska avledande metoderna.

    Slutsats: I resultatet i föreliggande studie har författarna kommit fram till att icke farmakologiska avledande metoder kan lindra barnens rädsla, oro eller smärta vid olika omvårdnadshandlingar. Författarna har även kommit fram till slutsatsen att de avledande metoderna som undersökts kan användas i det vardagliga arbetet inom barnsjukvården.

  • 206.
    Bertils, Petra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Åhlén, Camilla
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Mödrars upplevelse av amning efter hemgång från sjukhus2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av amning och metoden som användes i litteraturstudien var deskriptiv. Upplevelserna i 17 studier kategoriserades i fem grupper; förutsättningar, motstridiga råd, svårigheter, positiva erfarenheter och samhällssyn. Att få motstridiga råd från sjukvården var den upplevelse som beskrevs oftast och de olika känslomässiga svårigheter kvinnorna upplevde i samband med amningen var en annan tydlig upplevelse. Kvinnorna upplevde också att de hade bristfällig kunskap om amning och dess fördelar. Amning sågs som något naturligt men förväntningarna stämde inte överens med upplevelsen. Kvinnorna använde sig av olika strategier för att lyckas med amningen och många ansåg att amning är viktigt för barnet och de trivdes med att amma. I Sverige och i Västvärlden vill man främja amning pga. dess hälsomässiga och känslomässiga betydelse för mamma och barn. Amning är dock ett sammansatt fenomen som kräver en helhetssyn och framtida forskning bör sträva efter att öka förståelsen för ammande kvinnors situation för att rätt bemöta dessa kvinnor i vården. Kvinnor behöver få ökad kunskap för att upplevelserna ska överensstämma med förväntningarna. Sjukvården bör ge enhetliga råd och adekvat stöd, och även skapa medvetenhet om hur attityder påverkar amningspraktiken.

  • 207.
    Beyene, Ellelta
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Karelius, Matilda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hanteringsstrategier hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom: En beskrivande litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

    Background: Inflammatory bowel disease involves major changes where psychological and physical stress becomes a part of ones daily life. The ability to adapt and cope well with the situation, increases the chances of feeling satisfied with life. There are various management strategies that people with IBD use to cope with their daily life.

    Aim: The aim of this study is to describe strategies that people with inflammatory bowel disease use to manage their daily lives. A further purpose is to describe the study group in the included articles.

    Method: A descriptive literature review. This study is based on 12 scientific articles, searched in the databases Cinahl and Pubmed. Keywords used were; Inflammatory Bowel Disease, Management strategies and Self-management.

    Main Results: A positive attitude stimulate energy and hope which in turn prevents people with IBD from being controlled by their disease. Help with practical aspects such as, seeing a therapist, charring information with close ones and complementary alternative methods have been shown to have positive effects. Warm baths, speaking to one`s self and use of analgesic drugs or other stimulation is used as pain relief (Audulv 2013). A passive attitude, avoidance behavior and allowing disease to take over ones life is less common. Normalization and understanding that there are less fortunate people in worse conditions, is also a management strategy.

    Conclusion: Management strategies used by people with IBD in everyday life are problem and emotionally oriented coping strategies. According to the authors, the result is of great importance for a better understanding between nurses and patients with IBD. Keywords: Inflammatory bowel disease, coping strategies and management.

  • 208.
    Bhambhani, Yagesh
    et al.
    Faculty of Rehabilitation Medicine, University of Alberta, Edmonton, Canada.
    Mactavish, Jennifer
    Faculty of Kinesiology and Recreation Management, University of Manitoba, Winnipeg, Canada.
    Warren, Sharon
    Faculty of Rehabilitation Medicine, University of Alberta, Edmonton, Canada.
    Thompson, Walter R.
    Department of Kinesiology and Health, Georgia State University, Atlanta, GA, United States.
    Webborn, Anthony
    Sussex Centre for Sport and Exercise Medicine, Chelsea School Research Centre, University of Brighton, United Kingdom.
    Bressan, Elizabeth
    Department of Sport Science, Stellenbosch University, South Africa.
    De Mello, Marco Tuilo
    Medicina e Biologia Do Sono, Universidade Federal de Sao Paulo, Sao Paulo, Brazil.
    Tweedy, Sean
    School of Human Movement Studies, University of Queensland, Brisbane, Australia.
    Malone, Laurie
    Lakeshore Foundation, Research and Education, Birmingham, AL, United States.
    Fröjd, Kennet
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Idrott och hälsa. Swedish Development Centre for Disability and Sport.
    Van De Vliet, Peter
    International Paralympic Committee, Bonn, Germany.
    Vanlandewijck, Yves
    Faculty of Kinesiology and Rehabilitation Sciences, Catholique University, Leuven, Belgium.
    Boosting in athletes with high-level spinal cord injury: Knowledge, incidence and attitudes of athletes in paralympic sport2010Ingår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 32, nr 26, s. 2172-2190Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Autonomic dysreflexia (AD) is unique to individuals with spinal injuries (SCI) at T6 or above and can be voluntarily induced. Although AD improves wheelchair racing performance in some athletes, it also elicits exaggerated blood pressure, which could be dangerous. The International Paralympic Committee considers AD doping and banned its use. Purpose. The purpose of this study is to evaluate AD knowledge, incidence and attitudes (KIA) of Paralympians with SCI. Methods. An existing questionnaire was modified to include questions of AD KIA, validated by three experts and piloted with a small sample. It was administered on-line, mailed to members of a scientific network and distributed during the Beijing Paralympic Games. Fisher Exact test was used to evaluate differences across gender, injury and education. Results. Of 99 participants, 54.5% had previously heard of AD while 39.4% were unaware; 16.7%, all males, had used AD to enhance performance. Participants reported that AD was (1) useful for middle (78.6%) and long distance (71.4%), marathon (64.3%) and wheelchair rugby (64.3%); (2) somewhat dangerous (48.9%), dangerous (21.3%) or very dangerous (25.5%) to health. Results were not influenced by age, injury level or injury duration. Conclusions. Findings indicate the need for educational programmes directed towards enhancing the AD knowledge of rehabilitation professionals, coaches and trainers working with SCI individuals.

  • 209.
    Billberg, Linda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Johansson, Anton
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Luftvägshantering utanför operationsavdelningen, teamdynamik, tillit till sin egen förmåga och psykologisk empowerment – en kvantitativ studie ur anestesisjuksköterskans perspektiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anestesisjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter i en högteknologisk miljö och arbetet sker självständigt med ASA I - II patienter. Anestesisjuksköterskan är en del av det team som ställs inför uppgiften att hantera en ofri luftväg och i en sådan situation är ett väl fungerande samarbete viktigt. Simuleringsträning är effektivt för att förbättra teamarbete och kunskaper. Incidensen av en svårhanterad luftväg är dubbelt så hög hos patienter utanför operationsavdelningen och då blir ett snabbt beslutsfattande viktigt för patientens överlevnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur anestesisjuksköterskor skattar teamdynamiken, tillit till sin egen förmåga och psykologisk empowerment i en klinisk situation med ofri luftväg utanför operationsavdelningen. Ytterligare ett syfte var att undersöka samband mellan självskattningar av teamdynamik, tillit till sin egen förmåga och psykologisk empowerment. Metod: Ett frågeformulär angående teamdynamik, tillit till sin egen förmåga samt psykologisk empowerment delades ut till anestesisjuksköterskor på två sjukhus i Mellansverige. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och Spearmans korrelation. Huvudresultat: Teamdynamiken och tilliten till sin egen förmåga vid en ofri luftväg utanför operationsavdelningen skattades högt av anestesisjuksköterskorna. Det fanns samband mellan teamdynamik, tillit till sin egen förmåga och psykologisk empowerment. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna skattade att teamarbetet fungerar bra vid händelse av ofri luftväg utanför operationsavdelningen med en förbättringspotential kring kommunikationen i teamet. Simuleringsträning skattades som ett viktigt verktyg i att öva färdigheter och därmed rekommenderar författarna att simuleringsträning och utbildning i standardiserade kommunikationsmetoder kontinuerligt erbjuds för anestesisjuksköterskor.

  • 210.
    Billingsley, Jennifer
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelse av att vårda människor med depression: En beskrivande litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är en psykisk sjukdom som går i skov och är annorlunda från person till person i hur länge det håller i sig och hur pass allvarligt depressionen anses vara. För varje nytt skov en person får så ökas risken för framtida skov som kan bli allt mer allvarligare och därmed svårare att återhämta sig från. Då depression är en vanlig sjukdom som blir allt vanligare så finns det ingenstans inom vården där en sköterska inte kommer att möta dessa människor.

     

    Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda människor som har depression samt beskriva vilka undersökningsgrupper som finns i de valda artiklarna.

     

    Design: En beskrivande litteraturstudie.

     

    Resultat: Sjuksköterskor kände sig säkra i att känna igen depressionssymtom, men ändå förblev många depressionstillstånd odiagnostiserade och obehandlade. Frustration kring sjukdomen och dess behandling uppstod då det inte fanns tid eller rätt kunskap för att kunna hantera det. Viljan att lära sig mer och vara lyhörda för patienternas behov fanns vilket hänvisade till ett behov av att ha en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten. Det var en tydlig dominans av kvinnor i de 10 utvalda artiklarna. Det fanns allt från nyanställda sköterskor till sjuksköterskor som arbetat i flera år även om de flesta av deltagarna i de olika studierna var i medelåldern.

     

    Slutsats: Sjuksköterskor upplever frustration och maktlöshet när de vårdar människor med depression vilket leder till känslan av stigmatisering och dåliga relationer mellan vården och patienten. Viljan att bli bättre på att känna igen depression och kunna vara ett stöd för människorna med sjukdomen finns hos sköterskorna, men bristen på tid, kunskap och kommunikation gör att sjuksköterskor känner att de inte kan hantera patienterna och blir otrygga i sin arbetsroll som vårdare.

  • 211.
    Billmark Elfstrand, Kristina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Patientutbildning för personer med typ 2 diabetes. En kartläggning inom primärvården i Sverige2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Patientutbildning är en viktig del av behandlingen vid typ 2 diabetes. Det finns dock ingen samlad kartläggning av vilken patientutbildning som bedrivs sedan tidigare. Syftet med studien var att kartlägga hur patientutbildning för personer med typ 2 diabetes bedrevs inom primärvården i Sverige år 2006 samt studera om det fanns något samband mellan hur patientutbildning bedrevs och personernas metabola kontroll. Totalt deltog 684 vårdcentraler/hälsocentraler/mottagningar (mottagningar). Data erhölls både från en enkät och Nationella diabetesregistret som omfattade 91 637 patienter med typ 2 diabetes. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och med multipla linjära regressionsanalyser. Resultatet visade att den vanligaste formen av utbildning var patientutbildning med förutbestämt innehåll som bedrevs individuellt på 362 mottagningar, utav dessa mottagningar bedrev 108 kompletterande grupputbildning. Patientutbildning utifrån patienternas behov bedrevs individuellt på 55 mottagningar och utav dessa bedrev 12 kompletterande grupputbildning. Ospecificerad patientutbildning förekom på 267 mottagningar. Ett statistiskt signifikant samband konstaterades som indikerade att patienternas HbA1c var lägre på de mottagningar som bedrev individuell utbildning utifrån patientens behov, vilket förekom på 55 av mottagningarna. Studien har visat att vid patientutbildning var det främst vårdgivaren som bestämde vad patienten behövde veta och utgick ifrån någon form av checklista. Få vårdgivare utgick utifrån patientens behov och intresse.

  • 212.
    Birath, Diana
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Olsson Kalmering, Katarina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Humor i vårdmötet- skämtar du eller?: en litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 213.
    Bjerén, Rasmus
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Brelin, Andreas
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Ambulanspersonals följsamhet till basala hygienrutiner: En observationsstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Basala hygienrutiner ska enligt Socialstyrelsen tillämpas för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett hot mot patientsäkerheten och kan medföra ökat lidande för patienten och ökade kostnader för samhället.

    Syfte: Att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvård i ett antal utvalda omvårdnadssituationer.

    Metod: En deskriptiv kvantitativ studie där data inhämtades genom strukturerad observation. Bekvämlighetsurval tillämpades och totalt 68 observationer gjordes på två ambulansstationer inom samma landsting.

    Huvudresultat: Följsamhet till basala hygienrutiner varierade, med högst följsamhet till rutinen om kort eller uppsatt hår (87%) samt till användning av handskar (87%). Lägst följsamhet observerades till rutinen om handdesinfektion före patientnära arbete eller användning av handskar (1%). Inte vid någon observation (0%) visades följsamhet till samtliga sju basala hygienrutiner som undersöktes.

    Slutsats: Att brister av varierande grad fanns i följsamhet till basala hygienrutiner. Särskilt stor förbättringspotential visade de basala hygienrutinerna gällande handdesinfektion före och efter patientnära arbete eller användning av handskar. Bristerna i följsamhet till basala hygienrutiner kan leda till brister i patientsäkerhet i form av en risk att patienter drabbas av VRI och ökat lidande. Orsakerna till resultatet kan troligtvis ligga både på individnivå och organisationsnivå vilket gör det särskilt angeläget att resultatet diskuteras i berörda verksamheter samt fortsatta studier.

  • 214.
    Bjuhr, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Palmeby, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Vårdrelationens innebörd för patienter inom psykiatrisk tvångsvård: en litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys. Den resulterade i sex kategorier: att känna sig åsidosatt, förlorat människovärde, maktlöshet, att bli tagen på allvar, medmänsklighet samt delaktighet. Därefter gjordes en tolkning av det manifesta innehållet, dvs. en latent innehållsanalys, där urskiljdes två teman: ensidighet och ömsesidighet. Patienterna beskrev antingen att de upplevde en distans från vårdarna eller att vårdarna bemötte dem på ett jämlikt plan. Eftersom patienterna är i en beroendeställning inom psykiatrisk tvångsvård blir relationen ojämn (asymmetrisk). En ömsesidig vårdrelation kan ses som en moralisk norm som banar väg för upprättandet av en vårdgemenskap.

  • 215.
    Bjuhr, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Westerberg Jacobson, Josefin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Willmer, Mikaela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Lindberg, Magnus
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Women with disturbed eating behavior rate less work engagement2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is a lack of research exploring emotional commitment to work in relation to eating attitudes. Since eating disorders are associated with adverse psychological and social consequences, work engagement could be affected. The purpose was to compare work engagement among women with and without disturbed eating (DE).

    A cross-sectional survey using the Utrecht Work Engagement Scale and the Eating Disorder Examination Questionnaire in a general population cohort of 26-36-year-old women (n=847). Threshold for DE was 1 SD above general population mean. Independent t-test was used to compare work engagement. Ethical approval (reg no:2014/401)

    The level of work engagement was lower (p=0.02) among women with DE (mean 3.69 +-1.43) than women without DE (mean 4.06 +-1.18). The score for dedication was also lower (p=0.02) within the DE group (mean 3.74+-1.57 vs 4.22 +-1.26). However, vigour and absorption were not different.

    The work engagement in the cohort was within the average range although women with DE had significantly lower emotional commitment to work. As work engagement is linked to business success, workplace growth and sustainability it seems important to explore tailored strategies to improve work engagement among women with DE.

  • 216.
    Bjurbo, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Eriksson, Ulrika
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Att befinna sig i ett ingenmansland på en akutmottagning och ändå känna tillit till akutsjukvården: En kvalitativ intervjustudie med sköra äldre patienter2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2020-12-31 18:25
  • 217.
    Bjurlefält, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Erfarenhet av debriefing inom akutsjukvården.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samfattning

     

    Bakgrund:

    I vår vardag världen över drabbas människor oavsett kön och ålder av olyckor, dödsfall och andra traumatiska händelser. Vissa yrken medför en större risk att utsättas för traumatiska händelser. Exempel på dessa är ambulans, räddningspersonal, polis och vårdpersonal inom främst akutsjukvård. Dessa händelser kan ibland bli personen övermäktigt. Ett sätt att motverka bl.a. utbrändhet och posttraumatiskt stressymptom (PTSD) hos vårdpersonalen är att genomföra debriefingsamtal. Detta genomförs med den vårdpersonal som varit delaktig i en traumatisk händelse.  

     

    Syfte:

    Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheten av debriefing hos vårdpersonal inom akutsjukvården i samband med traumatiska händelser i sin yrkesutövning.

     

    Metod:

    Litteraturstudie som totalt innehåller 10 vetenskapliga artiklar varav fem är kvalitativa och fem är kvantitativa.

     

    Resultat:

    Studieresultatet påvisar att debriefing uppfattas som ett positiv redskap när det gäller avlastning efter en traumatisk händelse för vårdpersonalen inom akutsjukvården. De främsta faktorerna som lyfts i studien är tid och plats för debriefing, debriefingens

    inverkan på kommunikationen mellan vårdpersonalen, val av debriefingledare och behovet av väl utformade riktlinjer för debriefingen.

     

    Slutsats:

    I föreliggande studie påvisas att debriefing bör betraktas som ett effektivt verktyg att motverka psykisk ohälsa hos vårdpersonalen och att debriefing även förstärker kommunikationen mellan de olika professionella yrkesgrupperna inom akutsjukvården. Studien visar även att det är viktigt med väl utformade riktlinjer för att debriefingens syfte skall uppnås.

  • 218.
    Bjurs, Elisabet
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Faktorer som patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vården i hemmet2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att, utifrån litteraturen, redogöra för vilka faktorer som patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vården i hemmet. Artikelsökning på vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Pub Med och AcademicSearchElite. En begräns-ning gjordes på årtalen 1999 – 2007 och olika sökordskombinationer användes utifrån sökor-den palliative care, nursing at home, caregivers, need a nurse at home, quality of life, rehabili-tation och advanced nurse. Exklusionskriterier var artiklar som inkluderade barn och AIDS-sjuka. Resultatet visade att det var stor samstämmighet mellan patienter, anhöriga och sjuk-sköterskor beträffande vad som karaktäriserar den palliativa vården i hemmet. Resultatet kun-de kategoriseras som kommunikation, stöd, symptomlindring och information. För att patien-ter med behov av palliativ vård ska kunna vårdas hemma, krävs det att sjuksköterskor har kompetens inom dessa områden för att alla berörda ska orka med den vården i hemmet. Det finns ett behov av kompetensutveckling inom palliativ vård för professionella vårdare, allt för att patienter som väljer att vårdas i hemmet i palliativt skede ska få ett så värdigt slut som möjligt.

  • 219.
    Bjursell, Ingrid
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Grönquist, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Viktiga omvårdnadsfaktorer av Suicidala unga: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Suicid anses idag vara ett stort globalt hälsoproblem då det är en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga i åldrarna 15-25 år. I Sverige begår ca 150 unga personer suicid varje år.

    Syfte: Syftet var att beskriva viktiga faktorer i sjuksköterskans omvårdnad av unga med suicidalt beteende samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper.

    Metod: Föreliggande litteraturstudies resultat är en sammanställning av totalt 11 vetenskapliga artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna är hämtade ur databaserna PsycINFO, PubMed och CINAHL och granskade enligt anvisningar i Polit och Beck (2016).

    Resultat: Sjuksköterskor saknar resurser så som tid och kunskap i hur de ska hantera och bemöta unga med suicidalt beteende för att kunna ge en god omvårdnad. Både patienter och sjuksköterskor vittnar själva om bristande kompetens. Flera patienter beskriver hur viktigt det är att det finns någon där som lyssnar och tar dem på allvar.

    Slutsats: Det är svårt att peka ut en enskild faktor som den viktigaste i omvårdnaden av unga med suicidalt beteende. Det är tydligt att de identifierade faktorerna är beroende av varandra. Sjuksköterskan bör ha en icke-dömande attityd, ett holistiskt förhållningssätt och sträva efter att bygga en tillitsfull relation. Det är viktigt med utbildning och reflektion för att ökad kompetens samt en anpassad miljö. Tid och suicidscreening är ytterligare faktorer av vikt i omvårdnaden av unga med suicidalt beteende.

     

  • 220.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Uppfattningar kring hälsofrämjande ledarskap: En mixad studie om jämförelsen mellan första linjens chefers och medarbetares uppfattning av hälsofrämjande ledarskapsaspekter och dess relation till medarbetarnas välbefinnande2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ledarskap har visat sig vara en utav de viktigaste faktorerna för att främja hälsa i arbetslivet. Tidigare forskning betonar att ett hälsofrämjande ledarskap där chefen bland annat är engagerad i de anställdas arbete och tillåter inflytande i beslutstagande ökar medarbetarnas trivsel och välbefinnande i arbetet, samt kan minska risken för sjukskrivning. Det är dock inte alltid chefen når ut med alla delar av sitt ledarskap, vilket kan resultera i ett ”gap” mellan chefens och medarbetarnas uppfattning. Medarbetarna kan då bli omotiverade i arbetet, vilket påverkar såväl individens välbefinnande som företagets och samhällets ekonomi. Syftet med denna studie var att utifrån begreppet hälsofrämjande ledarskap undersöka hur första linjens chefer på ett kommunalt helägt aktiebolag inom energisektorn uppfattade sitt eget ledarskap i jämförelse med medarbetarnas uppfattning av ledarskapet, samt om detta relaterade till medarbetarnas välbefinnande i arbetet. Denna studie är en fördjupning av ett tidigare projekt, GodA och är baserad på tvärsnitts design där både kvantitativa och kvalitativa metoder användes. För att jämföra chefens och medarbetarnas uppfattning av ledarskap användes ett urval av enkätfrågor från GodA. Chefens värdering av sitt ledaskap utifrån hälsofrämjande aspekter undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att det fanns en bred uppfattning kring innebörden av ett hälsofrämjande ledarskap hos cheferna. De upplevde även en viss svårighet i rollen som första linjens chef. Jämförelsen mellan chefens och medarbetarnas uppfattning av ledarskapet resulterade i ett gap, då hälften av grupperna hade en signifikant skillnad. Det fanns även en positiv signifikant korrelation mellan gapet och medarbetarnas välbefinnande, där en större skillnad resulterade i sämre välbefinnande. Då tidigare forskning visat att chefer ofta överskattar sitt ledarskap och att ett gap kan påverka medarbetarnas välbefinnande, är det viktigt att vidare undersöka vad skillnaden kan bero på och hur gapet kan minskas. Det är även relevant att skapa en tydlig definition av ett hälsofrämjande ledarskap i syfte att utveckla hälsofrämjande strategier i arbetet.

  • 221.
    Bjärntoft, Sofie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Flexible work: Occupational determinants of work-life balance2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 222.
    Bjärntoft, Sofie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Occupational and Individual Determinants of Work-life Balance among Office Workers with Flexible Work Arrangements2019Ingår i: Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 223.
    Björk Brämberg, Elisabeth
    et al.
    Institutet för Miljömedicin, Enheten för interventions och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Karolinska Institutet, Stockholm; Institutionen för medicin, Enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet .
    Axén, Iben
    Institutet för Miljömedicin, Enheten för interventions och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Karolinska Institutet, Stockholm .
    Strömberg, Carl
    Institutet för Miljömedicin, Enheten för interventions och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Karolinska Institutet, Stockholm Institutet för Miljömedicin, Enheten för interventions och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Karolinska Institutet, Stockholm Institutet för Miljömedicin, Enheten för interventions och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Karolinska Institutet, Stockholm .
    Bergström, Gunnar
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Institutet för Miljömedicin, Enheten för interventions och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Karolinska Institutet, Stockholm; Centrum för Arbets - och Miljömedicin, Stockholms läns landsting, Stockholm.
    Insatser via företagshälsan för att minska eller förebygga psykisk ohälsa: En kartläggning av forskningen - uppdatering 20182018Ingår i: FALF KONFERENS 2018 Arbetet - problem eller potential för en hållbar livsmiljö? Gävle 10-12 juni 2018: Program och Abstracts / [ed] Per Lindberg, Gävle: Gävle University Press , 2018, s. 71-72Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Psykisk ohälsa är en vanlig orsak till lidande och försämrad arbetsförmåga både i Sverige och internationellt. Effektiva insatser för att förebygga eller minska psykisk ohälsa är därför av stor betydelse för både folkhälsa och arbetshälsa. Företagshälsovården (FHV) är en viktig aktör på svenska arbetsplatser då majoriteten av alla anställda har tillgång till denna tjänst. Kunskapen är dock begränsad vad gäller effekter av de förebyggande eller rehabiliterande insatser som ges av FHV kring psykisk ohälsa. Denna litteratur-genomgång publicerades först 2015 och har nu uppdaterats med studier publicerade fram t.o.m. maj 2017.

    Syfte

    Att genomföra en systematisk kartläggning av nationell och internationell forskning där insatserna getts av företagshälsovården för att förebygga eller minska psykisk ohälsa i arbetslivet.

    Metod

    Litteratursökningar gjordes i fyra databaser och det vetenskapliga underlaget kom att utgöras av 33 studier varav 12 är nytillkomna i denna uppdatering. Prospektiva studier med eller utan jämförelsegrupp inkluderades. Urval av studier och kvalitetsgranskning gjordes av två oberoende forskare.

    Resultat

    I 18 av studierna utvärderades rehabiliterande insatser som riktade sig till an-ställda sjuk-skrivna p.g.a. psykisk ohälsa, i elva studier insatser till anställda i risk för psykisk ohälsa och i 4 studier utvärderades förebyggande insatser. Drygt hälften av de inkluderade stud-ierna (17 studier) var från Nederländerna. Tjugoen av 33 studier bedömdes ha medelhög eller hög kvalitet. För rehabiliterande insatser som ges till anställda sjukskrivna för psykisk ohälsa indikerar det vetenskapliga underlaget att problemlösningsbaserad metod och KBT med arbetsplatsinriktning minskar sjukskrivning och/eller påskyndar arbetsåtergång jämfört med sedvanlig insats. Effekten är oklar för övriga rehabiliterande insatser. Kunskapsläget är oklart gällande effekter av förebyggande insatser och effekter av insatser som ges till anställda i risk för psykisk ohälsa. Några av studierna tyder på positiva effekter men insatserna som utvärderats är olika och det är viktigt att försök till replikering görs av dessa utvärderingar. Det finns ett behov av att förebyggande insatser utvärderas med ett forskningsupplägg som ökar möjligheterna att dra slutsatser om effekter. Flera studier indikerar också att det inte finns en tydlig relation mellan omfattning av symtom och arbetsåtergång. Detta understryker vikten av att vid insatser aktualisera arbetsåtergång tidigt i processen och att erbjuda metoder för samtidig symtomhantering och arbetsåtergång.Sammantaget indikerar resultaten att arbetsplatsinriktade insatser med KBT eller problemlösningsbaserad metod som ges via FHV kan förkorta tid till arbetsåtergång bland anställda sjukskrivna för psykisk ohälsa och att särskilt förebyggande insatser behöver utvecklas och utvärderas ytterligare.

  • 224.
    Björk Brämberg, Elisabeth
    et al.
    Unit of Intervention and Implementation Research for Worker Health, Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Department of Public Health and Community Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Göteborg, Sweden; Närhälsan, Region of Västra Götaland, Hisings-Backa, Sweden .
    Holmgren, Kristina
    Närhälsan, Region of Västra Götaland, Hisings-Backa, Sweden; Department of Health and Rehabilitation, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Göteborg, Sweden .
    Bültmann, Ute
    Department of Health Sciences, University Medical Center Groningen, Community and Occupational Medicine, Groningen, Netherlands.
    Gyllensten, Hanna
    Division of Insurance Medicine, Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden .
    Hagberg, Jan
    Unit of Intervention and Implementation Research for Worker Health, Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Sandman, Lars
    National Centre for Priorities in Health, Department of Medical and Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Bergström, Gunnar
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Unit of Intervention and Implementation Research for Worker Health, Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Increasing return-to-work among people on sick leave due to common mental disorders: Design of a cluster-randomized controlled trial of a problem-solving intervention versus care-as-usual conducted in the Swedish primary health care system (PROSA)2018Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 18, nr 1, artikel-id 889Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Common mental disorders affect about one-third of the European working-age population and are one of the leading causes of sick leave in Sweden and other OECD countries. Besides the individual suffering, the costs for society are high. This paper describes the design of a study to evaluate a work-related, problem-solving intervention provided at primary health care centers for employees on sick leave due to common mental disorders. Methods: The study has a two-armed cluster randomized design in which the participating rehabilitation coordinators are randomized into delivering the intervention or providing care-as-usual. Employees on sick leave due to common mental disorders will be recruited by an independent research assistant. The intervention aims to improve the employee's return-to-work process by identifying problems perceived as hindering return-to-work and finding solutions. The rehabilitation coordinator facilitates a participatory approach, in which the employee and the employer together identify obstacles and solutions in relation to the work situation. The primary outcome is total number of sick leave days during the 18-month follow-up after inclusion. A long-term follow-up at 36 months is planned. Secondary outcomes are short-term sick leave (min. 2 weeks and max. 12 weeks), psychological symptoms, work ability, presenteeism and health related quality of life assessed at baseline, 6 and 12-month follow-up. Intervention fidelity, reach, dose delivered and dose received will be examined in a process evaluation. An economic evaluation will put health-related quality of life and sick leave in relation to costs from the perspectives of society and health care services. A parallel ethical evaluation will focus on the interventions consequences for patient autonomy, privacy, equality, fairness and professional ethos and integrity. Discussion: The study is a pragmatic trial which will include analyses of the intervention's effectiveness, and a process evaluation in primary health care settings. Methodological strengths and challenges are discussed, such as the risk of selection bias, contamination and detection bias. If the intervention shows promising results for return-to-work, the prospects are good for implementing the intervention in routine primary health care. Trial registration: ClinicalTrials.gov Identifier: NCT03346395 Registered January, 12 2018. © 2018 The Author(s).

  • 225.
    Björk, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Larsson, Henrik
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Upplevelser av sjuksköterskerollen och konflikthantering i anhörigkontakten på äldreboenden - en intervjustudie.2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin roll, orsaker till och hantering av konflikter som kan uppstå, i kontakten med anhöriga till patienter på äldreboende. Designen är deskriptiv och bygger på individuellt genomförda intervjuer.

    Som urvalsmetod användes ett bekvämlighetsurval. Urvalsgruppen bestod av nio sjuksköterskor, varav två togs bort i efterhand då de intervjuades samtidigt. Kvar blev sju sjuksköterskor (sex kvinnor, en man), verksamma på var sitt äldreboende i en kommun i södra Norrland.

    För att förebygga och hantera konflikter med anhöriga är det viktigaste i sjuksköterskans roll att ha täta kontakter, stor förståelse, god information och en bra dialog. Genom att skapa trygghet, bl a via en bra första kontakt och att låta anhöriga bidra med sina kunskaper och känna sig delaktiga får sjuksköterskan anhöriga med sig. Konflikter uppstår ofta när resurserna inom vården tryter och orsakar missnöje, samt då anhörigas dåliga samvete gör att de missriktar sina aggressioner. För att lösa en konflikt kan det ibland vara lämpligt att ta in en tredje part. Även om det strider mot anhörigas vilja och kan orsaka konflikt så skall sjuksköterskan alltid göra det som är bäst för patienten, då hennes medicinska kompetens är större.

  • 226.
    Björk, Madelen
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Wiker, Jennifer
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Den fysiska belastningen och skador hos kvinnliga fotbollsspelare: Finns det ett samband?2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Fotboll är en lagsport som innehåller fysiska -och tekniska krav. Till författarnas kännedom finns det begränsat med vetenskaplig forskning om kvinnliga fotbollsspelare, dess belastning och sambandet till skador under träning och match. Syfte: Syftet med denna studie var att mäta den fysiska belastningen och skador under en fyra veckors träning -och matchperiod hos kvinnliga fotbollsspelare i ålder 18–22 år. Metod: Datainsamlingen genomfördes med 10 hertz Global Positioning System (GPS)- enheter på sex kvinnliga fotbollsspelare från mellersta Sverige under säsong 2018. Variablerna som mättes var distans i meter, player load, meter i olika hastigheter, en egenskattad belastning för styrketräningspass och egenskattad veckobelastning. Fotbollsspelarna studerades under 17 träningstillfällen och tre matcher. Data analyserades deskriptivt för att se som det fanns samband mellan player load och egenskattad belastning. Ett t-test användes för att se om det fanns några skillnader i lagets planerade belastning och den uppmätta belastningen. Vidare analyserades även om det fanns ett samband mellan de skador som uppstod och den fysiska belastningen. Resultat: Mätningarna visar att de kvinnliga fotbollsspelarnas planerade belastning stämmer relativt bra med den uppmätta belastningen för distans (m) och player load, dock inte hastighetszonerna. Vid ett högre player load värde skattar sig fotbollsspelarna som en mer ansträngd belastning och muskeltrötthet. Under denna studie uppstår fyra skador hos de deltagande. Slutsats: Resultatet tyder på att hög fysisk belastning kan ha ett samband med skador hos kvinnliga fotbollsspelare.

  • 227.
    Björk, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Liendeborg, Lisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vårdpersonalens och ledningsgruppens beskrivning av verksamheten med vårdhund samt deras erfarenheter om vårdhundens betydelse för personer med demenssjukdom och äldre somatiskt sjuka samt deras vård2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Människan och hunden har en nära relation vilket lett till att hunden utvecklat en förmåga att känna av sinnestillstånd och kroppsspråk hos människan. Hund har används i vården under många år och studier har visat att hunden ger människan ett bättre mående och ökar den sociala och fysiska aktiviteten. Syfte: Är att undersöka hur vårdpersonal och ledningsgruppen beskriver verksamheten med vårdhund samt deras erfarenheter av och reflektioner om vårdhundens betydelse för personer demenssjukdom och äldre somatiskt sjuka samt deras vård. Metod: Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. I studien har 21 intervjuer genomförts med personal på ett äldreboende; omvårdnadspersonal som arbetar med äldre somatiskt sjuka, de som arbetar med demenssjuka och personal i ledningsgruppen. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att personal från de tre grupperna var positiva till verksamheten med vårdhund samt att de upplevde att vårdhunden var positiv för de boende ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Personalen som arbetade med personer med demenssjukdom och personalen i ledningsgruppen beskrev att de önskade att verksamhetens med vårdhund skulle utökas och utvecklas. Som ett sätt att utveckla verksamheten beskrevs att vårdpersonalen i större utsträckning skulle göras delaktiga i träningsaktiviter med vårdhunden och att vårdhunden i större utsträckning skulle kunna användas vid olika omvårdnadssituationer. Slutsats: Personalen var positiva till vårdhundsverksamheten och upplevde att vårdhundarna var värdefulla för de boende. Möjligheter att utöka och utveckla vårdhundsverksamheten beskrevs.

    Nyckelord: demenssjukdom, intervjustudie, personal, somatiskt sjuka, vårdhund

  • 228.
    Björklund, AnnCharlott
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Krigh Brodin, Pernilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans omvårdnad och barns upplevelser vid stickprocedurer : – En litteraturstudie2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns upplevelser av oro och rädsla i samband med stickprocedurer. Vidare var syftet att beskriva vilken omvårdnad sjuksköterskan kan ge barn och föräldrar vid stickprocedurer. Metod: Vid litteratursökning användes databaserna Cinahl och Medline via PubMed. Fjorton vetenskapliga artiklar valdes och analyserades. Genom litteraturstudien användes Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Huvudresultatet visade att känslor som oro, rädsla, stress, smärta och ångest var vanligt förekommande bland barn vid stickprocedurer och en traumatisk stickprocedur ökade risken att utveckla stickrädsla. Stickrädsla initieras oftast i barndomen och kan orsaka ett undvikande av nödvändig sjukvård i framtiden. Viktigt var att sjuksköterskan ombesörjde en god omvårdnad som förebygger utvecklande av stickrädsla genom att använda smärtlindring, interventioner, distraktioner och copingstrategier. Att kommunicera med barnet och göra barnet delaktigt samt att anpassa varje situation till barnets utveckling och individuella förutsättningar var viktigt. Sjuksköterskan bör även förbereda och involvera vårdnadshavaren då denne kan ha både positiv och negativ effekt på barnets upplevelse av stickproceduren. Slutsats: Barns upplevelser och omvårdnad vid stickprocedurer påverkar deras fortsatta kontakt med hälso- och sjukvården, därför är det av yttersta vikt att sjuksköterskan har kunskaper och färdigheter att hantera dessa situationer på ett korrekt och evidensbaserat sätt.

     

     

     

     

     

     

     

     

    Nyckelord: Stickprocedur, barn, sjuksköterska, rädsla, oro

     

  • 229.
    Björklund, Erika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Constituting the Healthy Employee?: Governing gendered subjects in workplace health promotion2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    With a post-structural approach and an analytical focus on processes of governmentality and biopower, this study is concerned with how discourses of health are contextualized in educational practice and interaction between educators and participants in workplace health promotion (WHP) interventions. Of concern are issues of the discursive production, regulation and representation of power, knowledge and subjects as gendered beings in workplace health promotion interventions. The methods for generating data are participant observation, interviews and gathering of documentation pertaining to four different workplace health promotion interventions. Based on these data, the thesis offers an analysis of the health discourses drawn on in the interventions and the technologies of power and of the self by which the participants are governed and invited to govern themselves in the name of health. It also asks what practices and positions that thus come to be made available or not to the participants. Two health discourses are identified: the biomedical discourse and the wellness discourse. Both discourses are drawn on in all four studied interventions, the biomedical discourse being the dominating discourse drawn on. The biomedical discourse is informed by scientific ‘facts’ and statistics and is underpinned by a notion of risk. The wellness discourse is informed by an understanding of health as a subjective embodied experience and is underpinned by a notion of pleasure. Drawing on these discourses, the responsibility for health is placed with the participants and the healthy participant/employee is constituted as a rationally motivated risk-avoider and disciplined pleasure seeker who is both willing and able to actively make ‘good’ choices regarding their lifestyle. Furthermore, and informed by essentialist and heteronormative ideas about gender, the ideal healthy person is modelled on a male norm, representing women as the deviant Other.

  • 230.
    Björklund, Erika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Nordlöf, Hasse
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Djupsjöbacka, Mats
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Discourses about electricians in vocational education2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Students in vocational education to become electricians have an increased risk of developing musculoskeletal disorders (MSDs) once in the workforce compared to most other blue collar professions (Toomingas et al., 2014). This increased risk comes from having to work in awkward body positions, with heavy and sometimes poorly adapted tools and with time constraints. Many end up with chronic disabilities, forcing them to change careers or to go on sickness pension. Besides the significant and damaging consequences for the individual concerned, losing electricians from the workforce is a significant loss for the building industry in which electricians these days are scarce, and for society that not only loses tax-incomes but also possibly need to pay sickness pension for these people during quite a few years. It is therefore important to find ways to prevent MSDs and to promote good ergonomics in the building industry in general and among electricians specifically. Electricians’ knowledge and habits regarding MSDs are first formed and shaped in school, during vocational education to become an electrician. Drawing on the ideas of bio-power and governmentality, as introduced and developed by Foucault (1988, 1990, 2003) and developed by Rose (1999; Rabinow and Rose, 2006), discourses govern how it is possible to think and act. From this standpoint, then, talk and discourses are not perceived as innocent or ‘mere’ talk (Hall, 2001) but as governing the production, regulation and representation of both bodies and subjects through the acquisition of specific dispositions, tastes and abilities (Foucault, 1988; Rose, 1999). Thus, discourses drawn on in school about electricians and the profession govern how it is possible to think and act about oneself and others in relation to both ergonomics and MSD and, by extension, have material effects on electricians’ health. This means that, to foster healthy ergonomics one needs to consider how electricians and the profession are conceived and thought about in school, i.e. how electricians and the profession are discursively conceived. The purpose of this paper is thus to explore discursive constructions of electricians and the profession as these are expressed in discussions about MSDs in the vocational education and school context. Methods used are four focus group interviews: two with students, one with teachers and one with school management at one senior high school program for electricians. In the focus group interviews the participants were asked to discuss ideas about causes and reasons to why electricians develop MSDs, consequences and effects of MSDs and ideas about what could be done to prevent MSDs. The interviews were then transcribed and discursively analyzed with questions in mind about how each group conceived of electricians and the profession.

  • 231. Björklund, Martin
    The ProFitMap-neck questionnaire.2014Ingår i: Neck pain : new perspectives : 14th Physiatric Summer School : 15.-16.08.2013, Helsinki / [ed] Lindgren Karl August, Helsinki: Rehabilitation Orton, Invalid Foundation , 2014, 1, s. 61-68Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 232.
    Björklund, Martin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, fysioterapi, Umeå universitet.
    What works for whom:challenges in personalising physical therapy: Discussion panel2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 233.
    Björklund, Martin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Djupsjöbacka, Mats
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Crenshaw, Albert G
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Acute muscle stretching and shoulder position sense2006Ingår i: Journal of athletic training, ISSN 1062-6050, E-ISSN 1938-162X, Vol. 41, nr 3, s. 270-274Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Context: Stretching is common within sports as a potential maneuver for injury prevention. Stretching induced changes in muscle spindIe properties is a suggested mechanism. This may imply a reduction in proprioception following stretching, however, little is known of this association. Our finding showing no effect of acute stretching on shoulder position sense provides insight into this issue.

    Objectives: To evaluate if acute stretching of the shoulder muscles affects position sense.

    Design: A crossover design with subjects randomized to 3 groups, as regarded by the I sequence of 3 interventions.

    Setting: A university human research laboratory.

    Patients or Other participants: Nine female (age, 21 +2) and 9 male (24 + 3) healthy volunteers.

    lntervention(s): The interventions consisted of stretching of shoulder 1) agonists, 2) antagonists, and 3) non-stretching control.

    Main Outcome Measure(s): Position sense acuity of the right shoulder was determined before and arter the interventions by subjects at tempting to reproduce arm positions of 15° and 30° (shoulder adduction) while starting at 45° to the sagittal plane. The outcome variables were the response variability (variable error, VE) and overall accuracy (absolute error, AE).

    Results: A multivariate repeated measures analysis ofvariance revealed that the relative change in VE (i.e., VE after/VE before) was not significantly different between the interventions (p = 0.38). Similarly no change in AE was found (p = 0.76). Furthermore, there were no differences regarding test sequence or in the interaction 'intervention x sequence' for either VE (p = 0.73 and 0.53, respectively) or for AE (p = 0.71 and 0.67, respectively)

    Conclusions: The present study showed no effect on shoulder position sense after an acute bout of stretching either agonist or antagonist shoulder muscles.

  • 234.
    Björklund, Martin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Dept. of Community Med. and Rehabilitation, Physiotherapy, Umeå Univ., Umeå, Sweden.
    Djupsjöbacka, Mats
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Svedmark, Åsa
    Dept. of Community Med. and Rehabilitation, Physiotherapy, Umeå Univ., Umeå, Sweden.
    Häger, Charlotte
    Dept. of Community Med. and Rehabilitation, Physiotherapy, Umeå Univ., Umeå, Sweden.
    Effects of tailored versus non-tailored treatment on pain and pressure pain threshold in women with nonspecific neck pain: a randomized controlled trial2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim of the investigation: The evidence for physiotherapy treatments of nonspecific neck pain is modest despite a large increase of intervention studies the last decade. One reason could be different underlying causes for pain in individuals with nonspecific neck pain, and that identification of sub-groups or individual needs is seldom accounted for in studies. In the absence of causal treatment options, a tailored treatment approach based on an explicit clinical decision model guided by assessment of function, clinical signs and symptoms, should be considered. Our aim was to evaluate tailored treatment based on such a decision model, targeting women with nonspecific neck pain. Our main hypothesis was that the tailored treatment (T) would have better short, intermediate and long-term effects on pain intensity and pressure pain threshold for the trapezius muscles than either non-tailored treatment (NT) (same treatment components but applied quasi-randomly) or treatment-as-usual (TAU) (no treatment from the study, no restrictions). We further hypothesized that T or NT has better effect than TAU. For details, cf. Current Controlled Trials registration ISRCTN49348025 and published study protocol.

    Methods: 120 working women with minimum six weeks duration of neck pain were randomized to the T, NT or TAU groups. All participants had more than “no disability” but less than “complete disability” according to the Neck Disability Index, and reported impaired capacity on the quality or quantity to work the preceding month. Main exclusion criteria were trauma-related neck pain, specific diagnoses and generalized pain or concomitant low back pain. The decision model for tailored treatment was based on tests and symptoms with defined cut-off levels comprising the following main categories: reduced cervical mobility, impaired neck-shoulder strength and motor control, trapezius myalgia, cervicogenic headache and impaired eye-head-neck control (cf. published study protocol). Assessment was performed one week before and after the 11-weeks intervention, with follow-ups 6-months (intermediate-term) and 12-months (long-term) after the intervention. Outcome variables were pain intensity (Numeric Rating Scale, NRS, 0 – 10) and pressure pain threshold (PPT) of the upper trapezius muscles (kPa). PPT was not measured at long-term follow-up.  Preliminary statistical analyses for the predefined hypotheses were performed with analysis of covariance (ANCOVA) with baseline outcome values as covariates. This was supplemented with pairwise Bonferroni-compensated comparisons in case of significance of factor group.

    Results: 86% of the participants completed the intervention, and the attrition was similar across groups. Preliminary results for the short term evaluation showed a reduction in NRS from an average of 4.4 and 4.5 to 2.5 in the T and NT groups, respectively, which was significantly greater compared to the TAU group (p=0.024 and p=0.014 for T and NT). For the PPT, there was no difference between T and NT groups at the short term evaluation, but close to a significantly increased threshold for the T compared to the TAU group (p=0,058). No differences were found between treatment groups on the intermediate and long-term evaluations for neither of the two outcome variables.

    Conclusions: The results indicate that tailored treatment for women with nonspecific neck pain may not be more effective, with respect to pain reduction, compared to non-tailored treatment. The hypothesis of superiority of tailored or non-tailored treatment over treatment-as-usual was partly supported for the short-term evaluation. However, the short-term results should be interpreted with caution since the impact of higher attention given to the participants in T and NT groups is not known. Reference:1. Björklund M, Djupsjöbacka M, Svedmark Å, Häger C. (2012) Effects of tailored neck-shoulder pain treatment based on a decision model guided by clinical assessments and standardized functional tests. A study protocol of a randomized controlled trial. BMC Musculoskeletal Disorders. May 20;13(1):75

  • 235.
    Björklund, Martin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Alfta Research Foundation, Alfta, Sweden.
    Hamberg, Jern
    Alfta Research Foundation, Alfta, Sweden.
    Heiden, Marina
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Barnekow-Bergkvist, Margareta
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    The assessment of symptoms and functional limitations in low back pain patients: validity and reliability of a new questionnaire2007Ingår i: European spine journal, ISSN 0940-6719, E-ISSN 1432-0932, Vol. 16, nr 11, s. 1799-1811Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many of the existing low back pain (LBP) questionnaires of function and symptoms have a content of different domains of disability presented as a single sum score, making it difficult to derive changes within a specific domain. The present study describes the development of a clinically derived back-specific questionnaire incorporating both a functional limitation and a symptom scale, with a further subdivision of the symptom scale in separate indices for severity and temporal aspects. The aims of the study were to assess the overall reliability and validity of the new questionnaire, named the Profile Fitness Mapping questionnaire (PFM). A total of 193 chronic LBP patients answered the PFM together with five validated criterion questionnaires. For the internal consistency of the questionnaires, the three indices of the PFM had the highest Cronbach's alpha (0.90-0.95) and all items had item-total correlations above 0.2. The correlation coefficients between the PFM and the back-specific criterion questionnaires ranged between 0.61 and 0.83, indicating good concurrent criterion validity. The best discriminative ability between patients with different pain severities was demonstrated by the functional limitation scale of the PFM. Well centered score distribution with no patient's score at the floor or the ceiling level indicates that the PFM has the potential to detect the improvement or worsening of symptoms and functional limitations in chronic LBP patients. Classification according to the International Classification of Functioning, Disability and health (ICF) of WHO revealed a high degree of homogeneous item content of the symptom scale to the domain of impairments, and of the functional limitation scale to the domain of activity limitations. The present study suggests that the PFM has a high internal consistency and is a valid indicator of symptoms and functional limitations of LBP patients. It offers the combination of a composite total score and the possibility of evaluations within specific domains of disability. Complementary evaluation of test-retest reliability and responsiveness to change is warranted.

  • 236.
    Björklund, Martin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hamberg, Jern
    Alfta Research Foundation, Alfta, Sweden.
    Heiden, Marina
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Barnekow-Bergkvist, Margareta
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    The profile fitness mapping scales, validity of a new back-specific questionnaire2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Disability questionnaires for LBP-patients mostlyemanate from health professionals and have a content of differentdomains of disability presented as a single sum score, makingit difficult to derive changes within a specific domain. Thisstudy introduces a new back-specific questionnaire, the ProfileFitness Mapping questionnaire (PFM), which was based on patient’sself-reported characteristics of the LBP. The PFM incorporatesboth a functional limitation and a symptom scale, with furthersubdivision of the symptom scale in separate indices for severityand temporal aspects. The aim of the study was to assess theoverall validity of the PFM.

    Methods and Results: Chronic LBP-patients (n=193) answered thePFM and four validated back-specific criterion questionnaires.The correlation coefficients between the PFM and the criterionquestionnaires showed good concurrent criterion validity (0.61– 0.83). The best discriminative ability between patientswith different pain severity was demonstrated by the functionallimitation scale of the PFM. Classification according to theICF revealed a high degree of homogeneous item content of thesymptom scale to the domain of impairments, and of the functionallimitation scale to the domain of activity limitations. Wellcentered score distribution indicates that the PFM has the potentialto detect improvement or worsening of symptoms and functionallimitations in chronic LBP-patients.

    Conclusion: The results of the study signify that the PFM isa valid indicator of symptoms and functional limitations ofLBP-patients. It provides the combination of a composite totalscore and the possibility of evaluations within specific domainsof disability.

  • 237.
    Björklund, Martin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Umea University, Dept of Community Medicine and Rehabilitation; Physiotherapy, Umeå, Sweden,.
    Tronarp, Rebecca
    Umea University, Dept of Community Medicine and Rehabilitation; Physiotherapy, Umeå, Sweden.
    Granås, Marie
    Umea University, Dept of Community Medicine and Rehabilitation; Physiotherapy, Umeå, Sweden.
    Dahlgren, Gunilla
    Umea University, Dept of Community Medicine and Rehabilitation; Physiotherapy, Umeå, Sweden.
    McDonough, Suzanne
    University of Ulster, UK.
    Nyberg, André
    Umea University, Dept of Community Medicine and Rehabilitation; Physiotherapy, Umeå, Sweden.
    Häger, Charlotte
    Umea University, Dept of Community Medicine and Rehabilitation; Physiotherapy, Umeå, Sweden.
    Office-cycling while working: An innovative concept to prevent and reduce musculoskeletal pain in office workers - a controlled feasibility study2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: According to the World Health Organization, WHO, a sedentary lifestyle is the single largest health risk for a number of diseases including musculoskeletal disorders and metabolic diseases. The negative health effects of excessive sitting are not compensated for by shorter bouts of increased physical activity. However, evidence shows that increased physical activity reduces musculoskeletal pain, which is very prevalent in those who are inactive. About 50-70 % of those who work at a computer report musculoskeletal pain and spend on average about 5 hours/day with very low energy metabolism. Work places are therefore an important arena for prevention and intervention by means of reducing sedentary time and increasing physical activity both for general health benefits and effects on the musculoskeletal pain.

    Purpose: To test the feasibility of office-cycling in an office work place and explore its potential effects on musculoskeletal pain in office workers.

    Methods: Twenty office workers (ages 27-61, 5 males) with musculoskeletal pain participated in this three-week controlled pilot field study. The intervention group (n=10), had access to an innovative customized cycle ergometer (OfficeBiking®) at their regular office workstation whilst performing their usual work tasks. Offie-cycling was an alternative to sitting/standing by their height adjustable office desk; they were instructed to bike as often as comfortable. The control group (n=10) was instructed to continue to work as usual. The experiences of office-cycling and how it influenced work performance was studied with a questionnaire. Musculoskeletal pain was evaluated using pain drawings and pain ratings and participants' total pain was calculated by adding each individuals' self-reported pain from their three most painful areas (NRS 0-10).

    Results: Importantly, office-cycling did not reduce self-reported work performance; the majority (9/10) would like daily access; and made suggestions to improve the user-friendliness of the bike. Office-cycling was used regularly (median, 11/15 workdays; median active time 59 min/day IQR 39;91). There was no observed difference regarding either number of self-reported areas of pain (NSAP) or general musculoskeletal pain (GMP) between the intervention group and the control group at baseline. Self-reported GMP decreased in 8 persons in the intervention group which was one more than in the control group (n=7). NSAP decreased in the intervention group (n=7; md -1,0 IQR -2,3;0,0); and the control group (n=5; md -0,5 IQR -1,3;0,3). The difference in total pain (intervention end-baseline) revealed a clinically important change in the intervention group (NRS -2,5, IQR -8,8;4,0) but not in the control group (NRS 0,0 IQR -6,2;2,5).

    Conclusions: The results suggest that office-cycling is a feasible method for use in work place interventions with some promising results. Future research suggestions are: underlying mechanisms regarding effects of physical activity on pain in parallel with controlled studies in laboratory environments to investigate dose-effects for metabolic expenditure and optimal pain reduction whilst office-cycling.

    Implications: The results in this feasibility study indicate a promising potential of the innovative office-cycling concept to prevent and reduce musculoskeletal pain in sedentary office workers.

  • 238.
    Björklund, Martin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Department of Community Medicine and Rehabilitation, Physiotherapy, Umea University, Umeå Sweden.
    Wiitavaara, Birgitta
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Heiden, Marina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Responsiveness and minimal important change for the ProFitMap-neck questionnaire and the Neck Disability Index in women with neck-shoulder pain2017Ingår i: Quality of Life Research, ISSN 0962-9343, E-ISSN 1573-2649, Vol. 26, nr 1, s. 161-170Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The aim was to determine the responsiveness and minimal important change (MIC) of the questionnaire ProFitMap-neck that measures symptoms and functional limitations in people with neck pain. The same measurement properties were determined for Neck Disability Index (NDI) for comparison purposes.

    Methods

    Longitudinal data were derived from two randomized controlled trials, including 103 and 120 women with non-specific neck pain, with questionnaire measurements performed before and after interventions. Sensitivity and specificity to discriminate between improved and non-improved participants, based on categorization of a global rating of change scale (GRCS), were determined for the ProFitMap-neck indices and NDI by using area under receiver operator curves (AUC). Correlations between the GRCS anchor and change scores of the questionnaires were also used to assess responsiveness. The change score that showed the highest combination of sensitivity and specificity was set for MIC.

    Results

    The ProFitMap-neck indices showed similar responsiveness as NDI with AUC exceeding 0.70 (Range: ProFitMap-neck, 0.74 – 0.83; NDI, 0.75 – 0.86). The MIC in the two samples ranged between 6.6 – 13.6% for ProFitMap-neck indices and 5.2 and 6.3% for NDI. Both questionnaires had significant correlations with GRCS (Spearman’s rho 0.47 – 0.72).

    Conclusions

    Validity of change scores was demonstrated for the ProFitMap-neck indices with adequate ability to discriminate between improved and non-improved participants. Values of minimal important change were presented.

  • 239.
    Björklund, Matilda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Folkhälsovetenskap.
    Är användningen av Instagram ett nytt självskadebeteende?: En tvärsnittsstudie om Instagram-användares reflektioner.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Idag använder ca 55 % av Sveriges befolkning i åldrarna 12–55 år tjänsten Instagram. De senaste åren har användandet ökat med 12 % varje år. Under år 2016 har den psykiska ohälsan i Sverige ökat kraftigt, särskilt i åldersgruppen 16–29 år. Denna grupp är också stora användare av Instagram. Tidigare studier visar att exponeringen av bilder bidrar till att de exponerade jämför sig med andra, vill förändra sig själva och funderar mer över sitt utseende. Dessa beteenden kan också bidra till diagnoser som depression och ätstörningar och bli en typ av ett självskadebeteende.

     

    Syftet med studien var att undersöka hur användandet av Instagram ser ut bland svenska internetanvändare. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det finns en association mellan det ökade Instagram-användandet och den psykiska hälsan.

     

    Metoden som används var en tvärsnittsstudie med enkäter, med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Detta presenterades som beskrivande statistik samt tematisk analys med citat. Urvalet var ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval, där enkäterna delades ut via författarens Facebook.

     

    Resultatet visade att många använde Instagram flera gånger om dagen och många av dem visade sig vara i riskgruppen för att drabbas av psykisk ohälsa. Många upplevde att bilderna man exponeras för på Instagram bidrar till att man jämför sig själv vilket skapar ett missnöje med den egna kroppen. Det fanns ett samband mellan att använda Instagram flera gånger per dag och att uppleva missnöjdhet, osäkerhet, att inte räcka till, samt att man jämförde sig med andra och tänkte mer på sitt utseende.

    Slutsatsen blev att det som använder Instagram flera gånger per dag upplever ett minskat psykiskt välbefinnande och är i riskgruppen för att drabbas av psykisk ohälsa. Många användare av Instagram jämförde sig med andra och tänkte mer på sitt utseende när de exponerades för bilder på Instagram. 

  • 240.
    Björklund, Ove
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Åbo Akademi University, Vaasa, Finland.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Åbo Akademi University, Vaasa, Finland.
    Nyström, Lisbet
    Åbo Akademi University, Vaasa, Finland.
    Young Finnish Unemployed Men's Experiences of Having Participated in a Specific Active Labor Market Program2017Ingår i: American Journal of Men's Health, ISSN 1557-9883, E-ISSN 1557-9891, Vol. 11, nr 5, s. 1426-1435Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of the present study was to describe young Finnish unemployed men's experiences of having participated in a specific active labor market program, intended to fight unemployment and offered at a resource center. Fifteen young unemployed Finnish men in the age range 18 to 27 years were interviewed face-to-face. Purposive sampling was used to increase the variation among informants. The interview texts were analyzed using both manifest and latent qualitative content analysis. The present results reported that the young men felt that they, thanks to the program at the resource center, had acquired daily routines and could ultimately believe in the future. The young men described how they now had a structure, economic support, and that they could return to their daily life. The informants also described how they could see new possibilities and believe in oneself. There is a lack of empirical studies assessing the possible impact of active labor market programs on the unemployed based on participants' own experiences. Further research is needed to describe and elucidate in more detail the effects of targeted support measures and the needs of unemployed men of different ages and living in different contexts.

  • 241.
    Björklund, Ove
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Åbo Akademi.
    Söderlund, Maud
    Åbo Akademi.
    Nyström, Lisbet
    Åbo Akademi.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Åbo Akademi.
    Unemployment and Health: Experiences Narrated by Young Finnish Men2015Ingår i: American Journal of Men's Health, ISSN 1557-9883, E-ISSN 1557-9891, Vol. 9, nr 1, s. 76-85Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Studies have shown that the experiences and consequences of unemployment can affect people differently depending on, for example, age and gender. The purpose of the present study was to describe young Finnish men's experiences of being unemployed as well as how their experiences of health emerged. Fifteen young unemployed Finnish men in the age range 18 to 27 years were interviewed face to face. Purposive sampling was used to increase the variation among informants. The interview texts were analyzed using both manifest and latent qualitative content analysis. The present results showed that the young men were strongly negatively affected by being unemployed. They described how they had slowly lost their foothold. They also described feelings of shame and guilt as well as a flight from reality. The present results show that even young men who have only experienced shorter periods of unemployment, in this study periods between 2 and 6 months, are negatively affected, for example, with regard to their identity and emotional life. Further research is needed to describe and elucidate in more detail the effects of unemployment on men of different ages and living in different contexts.

  • 242.
    Björklund, Victor
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sving, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Att vara patient på akutmottagningen: En beskrivande litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akutmottagningen är en plats dit människor söker sig vid akuta besvär, de har öppet dygnet runt, det finns inga schemalagda besök och väntetiderna är långa. Kommunikation är en viktig faktor på en akutmottagning då det används för att leverera omvårdnad och för att samarbeta. Sjuksköterskan på en akutmottagning har en hög arbetsbelastning och besitter breda kunskaper för att leverera vård till de varierande sjukdomarna som förekommer. Man vet att vara patient på ett sjukhus kan innebära ett förlorat egenvärde och hopplöshet däremot finns det lite studier på hur det är att vara patient på en akutmottagning.

  • 243.
    Björkman, Annica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Andersson, Kajsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Bergström, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Salzmann-Erikson, Martin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Increased Mental Illness and the Challenges This Brings for District Nurses in Primary Care Settings2018Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 39, nr 12, s. 1023-1030Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Patients with mental illness generally make their initial healthcare contact via a registered nurse. Although studies show that encountering and providing care to care-seekers with mental illness might be a challenge, little research exists regarding Primary Care Nurses' (PCN) view of the challenges they face. The aim of this study was to qualitatively explore PCNs' reflections on encountering care-seekers with mental illness in primary healthcare settings. The results consist of three themes: constantly experiencing patients falling through the cracks, being restricted by lack of knowledge and resources, and establishing a trustful relationship to overcome taboo, shame, and guilt.

  • 244.
    Björkman, Annica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden; Nursing Department, Medicine and Health College, Lishui University, Lishui, China .
    Olsson, Annakarin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Wahlberg, Anna Carin
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Identified obstacles and prerequisites in telenurses’ work environment: a modified Delphi study2017Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 17, nr 1, artikel-id 357Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Telenursing is an expanding part of healthcare, staffed with registered nurses whose work environment is typical of a call centre. Work-related stress has been shown to be a major problem in nurses’ work environments and of importance to the outcome of care, patient safety, nurse job satisfaction and burnout. Today, however, we have a limited understanding of and knowledge about the work environment for telenurses. The aim of the present study is to explore and reach consensus on perceived important obstacles and prerequisites in telenurses’ work environment.

    Methods: A modified Delphi design, using qualitative as well as quantitative data sequentially through three phases, was taken. Data were initially collected via semi-structured interviews (Phase I) and later using a web survey (Phase II-III) between March 2015 and March 2016.

    Results: The findings present a consensus view of telenurses’ experiences of important obstacles and prerequisites in their work environment. Central to the findings are the aspects of telenurses having a demanding work, cognitive fatigue and having no opportunity for recovery during the work shift was ranked as important obstacles. Highly ranked prerequisites for managing were being able to focus on one caller at a time, working in a calm and pleasant environment and having technical support 24/7.

    Conclusions: Managers need to enable telenurses to experience control in their work, provided with possibilities to control their work and to recover during work; shortening work time could improve their work environment. Limited possibilities to perform work might contribute to feelings of stress and inability to perform work. 

  • 245.
    Björkman, Annica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Salzmann-Erikson, Martin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    The bidirectional mistrust - callers’ online discussions about their experiences of using the national telephone advice service2018Ingår i: Internet Research, ISSN 1066-2243, Vol. 28, nr 5, s. 1336-1350Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this paper is to explore and describe online communication about the experiencesand attitudes toward Swedish Healthcare Direct, a national telephone advice nursing (TAN) service.

    Design/methodology/approach – A descriptive research design was adopted using a six-step netnographicmethod. Three Swedish forums were purposefully selected and data from the virtual discussions were collected.

    Findings – Three themes emerged: expectancy and performativity of the nurses, absurdity in accessibilityand the scrutinizing game. The most prominent finding was the scrutinizing game, which included aspects ofbidirectional mistrust from both nurses and callers. Another salient finding was the attitudes that callers heldtoward nurses who used a technique interpreted as “passing the buck.”

    Research limitations/implications – The use of a nethnographic method is novel in this area of research.Consequently, the body of knowledge has regarding telephone advise nursing service has significantly beenbroadened. A limitation in this study is that demographic data for the posters are not available.

    Practical implications – Bidirectional distrust is an important issue that must be acknowledged by TANservices, since it might damage the service on a fundamental level. Healthcare providers, politicians, andresearchers should account for the power and availability of virtual discussions when seeking consumers’opinions and evaluating the quality of the care provided.

    Originality/value – This analysis of the ongoing discussions that take place on the internet provides insightinto callers’ perceptions of a national TAN service. The bidirectional mistrust found from both the nurses andthe callers might be a threat to callers’ compliance with the advice given and their care-seeking behavior.

  • 246.
    Björkman, Josefin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sandberg, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Föräldrars copingstrategier för att hantera tiden efter att deras barn fått en cancerdiagnos: en litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Nästan dagligen drabbas ett barn i Sverige av cancer. Barncancer kan vara en långvarig process som involverar hela familjen. Föräldrarna är barnets trygghet och är vanligtvis delaktiga i barnets vård. Cancerdiagnosen orsakar påfrestande känslor hos föräldrarna, då kan föräldrarna på olika sätt hantera och anpassa sig till den förändrade livssituationen.  

     

    Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur föräldrar till ett cancersjukt barn hanterar/hanterade livssituationen under sjukdomstiden. Samt att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.

     

    Metod: En deskriptiv litteraturstudie som grundar sig på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som erhölls genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed.    

     

    Huvudresultat: Genomgående i resultatet sågs copingstrategier vara effektiva. I resultatet framkom copingstrategier som (1) stöd vilket föräldrarna inhämtade från religion, andra i liknande livssituation och omgivningen. (2) Upplevelse av kontroll, som föräldrarna åstadkom genom information, rutiner och planering. (3) Förändrat tankesätt och känslor, genom att bibehålla hoppet, tänka positivt, vara optimistisk, ha ett undvikande beteende och utföra distraherande aktiviteter. Majoriteten av deltagarna i inkluderade artiklar var kvinnor. Åldern varierade mellan 20-60 år. Två av artiklarna var genomförda i Sverige och resterande i andra länder.

     

    Slutsats: Copingstrategier sågs vara ett effektivt sätt för föräldrarna att klara av den svåra tid som de infann sig i. Tre övergripande copingstrategier uppmärksammades vara behjälpliga för föräldrarna, stöd, förändrat tankesätt och känslor samt upplevelse av kontroll. Genom att hälso- och sjukvårdpersonal får förståelse för hanteringen hos föräldrarna och bidrar eller stärker copingstrategier kan de arbeta mot att främja hälsa och välbefinnande bland föräldrarna. 

  • 247.
    Björn, Catrine
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden; Centre for Research & Development, Uppsala University/County Council of Gävleborg, Gävle, Sweden.
    Josephson, Malin
    Department of Occupational and Environmental Medicine, Uppsala University Hospital, Uppsala, Sweden.
    Wadensten, Barbro
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Rissén, Dag
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Centre for Research & Development, Uppsala University/County Council of Gävleborg, Gävle, Sweden.
    Prominent attractive qualities of nurses’ work in operating room departments: a questionnaire study2015Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assesment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 52, nr 4, s. 877-889Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The shortage of nurses in operating room departments (ORs) in Sweden and other countries can lead to reduced capacity and quality in healthcare, as well as more intense work for those on the job. Little is known about what nurses in ORs perceive as crucial for their workplace to be attractive.

    OBJECTIVE: To capture attractive qualities of nurses work in ORs and to adapt the Attractive Work Questionnaire (AWQ).

    METHODS: The AWQ, rating attractive qualities of work, were completed by 147 (68%) nurses in four Swedish ORs. Principal Component Analyses were performed to determine the underlying structure of the data.

    RESULTS: The factors in the area Work conditions were: relations, leadership, equipment, salary, organisation, physical work environment, location, and working hours; in the area Work content: mental work, autonomy and work rate; and in the area Job satisfaction: status and acknowledgement. The Principal Component Analysis showed consistency with the original AWQ. Cronbach’s alpha varied between 0.57-0.90.

    CONCLUSIONS: The AWQ captured attractive qualities for nurses in ORs, some less discussed regarding nurse retention, i.e. equipment, physical work environment and location. The results suggest that the questionnaire is reliable and valid and can be a useful tool in identifying attractive work.

  • 248.
    Björn, Catrine
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden; Centre for Research & Development, Uppsala University/Region Gävleborg, Gävle, Sweden .
    Lindberg, Magnus
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Rissén, Dag
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Centre for Research & Development, Uppsala University/Region Gävleborg, Gävle, Sweden.
    Significant factors for work attractiveness and how these differ from the current work situation among operating department nurses2016Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 25, nr 1-2, s. 109-116Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: The aim was to examine significant factors for work attractiveness and how these differ from the current work situation among operating department nurses. A second objective was to examine the associations between age, gender, length of employment, work engagement, work ability, self-rated health indicators and attractiveness of the current work situation.

    BACKGROUND: The attractiveness of work is rarely taken into account in research on nurse retention. To expand this knowledge, it is relevant to examine factors that make work attractive and their associations with related concepts.

    DESIGN: Correlational, cross-sectional survey using a convenience sample.

    METHODS: Questionnaires were answered by 147 nurses in four operating departments in Sweden. Correlation and regression analyses were conducted.

    RESULTS: The nurses rated the significance of all factors of work attractiveness higher than they rated those factors in their current work situation; salary, organisation and physical work environment had the largest differences. The most significant attractive factors were relationships, leadership and status. A statistically significant positive correlation between work engagement and attractive work was found. In the multiple regression model, the independent variables work engagement and older age significantly predicted work attractiveness.

    CONCLUSIONS: Several factors should be considered in the effort to increase work attractiveness in operating departments and thereby to encourage nurse retention. Positive aspects of work seem to unite work engagement and attractive work, while work ability and self-rated health indicators are other important dimensions in nurse retention.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: The great discrepancies between the significance of attractive factors and the current work situation in salary, organisation and physical work environment suggest ways in which work attractiveness may be increased. To discover exactly what needs to be improved may require a deeper look into the construct of the examined factors.

  • 249.
    Björn, Catrine
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Caring Sciences, Uppsala University.
    Rissén, Dag
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Wadensten, Barbro
    Department of Public Health and Caring Sciences, Caring Sciences, Uppsala University.
    Josephson, Malin
    Department of Occupational and Environmental Medicine, Uppsala University.
    Goal-setting documents did not facilitate nurses’ work at an operating department – a descriptive qualitative study2014Ingår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Both effectiveness and good care is demanded of nurses in a complex environment. The aim of the study was to describe how nurse managers and nurses interpret and are guided by stated goals in their health-care organisation, their own influence over work and obstacles to carry out work in an operating department. A qualitative study, consisting of interviews with nurse managers and nurses, and a description of goal documents and the workplace, were conducted in an operating department in Sweden. The interviews were analysed with manifest content analysis. Work was guided by daily goals for the nurses: to meet the operating schedule and to ensure good-quality patient care. The organisational goals were little known and used. The nurse managers and nurses had limited influence over their work, changes in assignments and in the operating schedule, and unsuitable environmental premises created obstacles in their work. If organisational goals are to guide work there is a need for nurse managers to transform them into understandable, applicable goals and incorporate them into nurses’ daily work. Letting the nurses influence the operating schedule could be one way to overcome obstacles in work. The study also highlights the importance of a functional physical work environment.

  • 250.
    Björn, Catrine
    et al.
    Uppsala University, Uppsala, Sweden; Centre for Research & Development, Uppsala University/Region Gävleborg, Gävle, Sweden; Karlstad University, Sweden.
    Rissén, Dag
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Centre for Research & Development, Uppsala University/Region Gävleborg, Gävle, Sweden.
    Wadensten, Barbro
    Josephson, Malin
    The opportunities and obstacles nurses have in carrying out their work: a case study in an operating department in Sweden2017Ingår i: Perioperative Care and Operating Room Management, ISSN 2405-6030, Vol. 6, s. 1-6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background To improve working conditions and counteract nursing shortages, more knowledge is needed about the opportunities nurses have to carry out their work and what guide nurses’ work. The aim of this study was to use the ARIA guide to identify the opportunities and obstacles in nurse managers, registered specialist nurses and non-registered assistant nurses work in an operating department. Methods A descriptive case study design was performed in an operating department, comprising structured individual and group interviews according to work content analyses with nurse managers, registered specialist nurses and assistant nurses. Interviews were analysed in terms of predetermined aspects regarding working conditions and criteria for performance obstacles. Extracts from documents stating goals and registered data supplemented the interviews. Results The findings show that the daily surgery schedule, not the goal documents, guided daily work. An over-optimistic surgery schedule with unplanned changes and cancellations, over which the nurses had very little influence, as well as the time required to locate necessary equipment that was spread throughout the ward, resulted in nurses rushing through medical records and other preparations rather than preparing calmly for surgery. Although the registered specialist nurses and assistant nurses considered quality of care to be highly important, no standardised evaluations on quality of care were performed. Conclusion The study reveals the importance of a functioning physical work environment including storage, technical equipment supplies, and the positioning of technical equipment in operating rooms, in order for registered specialist and assistant nurses to perform their tasks well. Due to goal incongruence and performance obstacles, the nurses were often unable to reach their daily goals. Involving registered specialist nurses in the process of planning of the surgery schedule could facilitate their work to better match the prerequisites in the physical work environment and among available staff. In order for the Operating Department Goal Document to guide work, goals must be transformed into understandable, realistic, applicable and evaluable aims, and incorporated into daily work. 

2345678 201 - 250 av 2521
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf