hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 2717
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Bergsten, Eva L
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Department of Medical Sciences, Occupational and Environmental Medicine, Akademiska sjukhuset, Uppsala Universitet.
    Working conditions and musculoskeletal disorders in flight baggage handling2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: Baggage handling is considered to be a heavy manual handling job including biomechanical exposures suspected of increasing the risk for musculoskeletal disorders. Aims: To document low back pain (LBP), shoulder pain (SP), and physical and psychosocial factors in baggage handlers, and to evaluate the implementation of an ergonomic intervention aiming to increase the use of loading assist devices. Methods: A questionnaire was utilized to characterize pain and psychosocial work conditions in 525 baggage handlers. The postures of 55 baggage handlers during 114 shifts were measured using inclinometry, half shift video-recordings were made for subsequent task analysis, and the number of aircraft handled was registered. Associations for psychosocial and biomechanical exposures with pain were assessed using regression analyses. An ergonomic intervention was implemented and evaluated using questionnaires and repeated interviews. Feasibility, intermediate outcomes, barriers and facilitators were assessed. Results: The prevalence rates of reported LBP and SP were 70% and 60%, respectively. Pain interfering with work (LBP - 30% and SP - 18%) and high pain intensity (LBP - 34% and SP - 28%) were associated with poor psychosocial working conditions. Extreme postures with arms elevated >60° occurred for 6.4% of the total time, and in trunk flexion >60° for 2.1% total time. In contrast, 71% of the total time was spent in a neutral trunk posture. The 90th percentile trunk forward flexion was 34.1°.  Daily shoulder pain increased in approximately one-third of all shifts and was positively associated with extreme work posture and the number of aircraft handled; this association was modified by influence and support. The intervention was delivered as planned, and dose received and satisfaction were rated as high. Motivated trainees facilitated implementation while lack of manager support, opportunities to observe and practice behaviors, follow-up activities, staff reduction, and job insecurity were barriers. Conclusion: The high prevalence rates of LBP and SP in baggage handlers were associated with psychosocial exposures, and daily shoulder pain was associated with higher biomechanical exposure. Barriers to implementation can be minimized by recruiting motivated trainees, securing strong organizational support, and carrying out follow-up activities.

  • 202.
    Bergsten, Eva L
    et al.
    Arbets- och miljömedicin.
    Anundi, Helena
    Rehfisch, Pia
    Palm, Peter
    Hälsoeffekter och förebyggande arbete vid vibrationsexponering i saneringsföretag2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den övergripande målsättningen med projektet var att få en ökad kunskap om hur saneringsföretag i Uppsala, Gävleborgs och Dalarnas län arbetar för att förebygga negativa hälsoeffekter av exponering av hand- arm vibrationer. Syftet med studien var att undersöka kunskapsläget angående risker med arbete med vibrerande verktyg, samarbetet med företagshälsovården och genomförande av medicinska kontroller hos saneringsföretag i regionen. Strukturerade telefonintervjuer med 15 saneringsföretag genomfördes. Ett samarbete med ett större saneringsföretag inleddes och medicinska undersökningar genomfördes på deras anställda av ergonom ute på arbetsplatsen. Aktiviteterna i projektet inspirerade företaget att själva initiera riskbedömningar och vibrationsmätningar som en start på ett eget förbättringsarbete. Intervjuerna visade att kunskapsläget i företagen angående regelverk och arbete med vibrerande verktyg var dåligt och trots att de flesta hade företagshälsovård så uttalades ett missnöje gentemot företagshälsovården angående stöd och information i dessa frågor. Bristfällig kunskap och svårigheter att tolka regelverket kan ligga bakom att det brister vad gäller riskbedömningar och lagstadgade medicinska kontroller i saneringsföretagen. Besvärsfrekvenserna i nacke och övre extremiteter hos sanerarna i det undersökta företaget var höga och det fanns också personer med tidiga tecken på kärl- och nervskador. Resultatet av det här projektet är ett litet komplement till den kunskap som redan finns på området men visar att det finns all anledning att lägga resurser på ett förebyggande arbete för den här yrkesgruppen som tidigare inte studerats i någon större utsträckning. Det finns ett outtalat behov av informations- och utbildningsinsatser på området som till stor del beror på okunskap hos företagen men kanske också hos företagshälsovården eftersom deras insatser ser ut att ha varit begränsade. En viktig följd av projektet var att det undersökta företaget på eget initiativ men med stöd av projektet initierade en arbetsgrupp och ett förebyggande arbete för att minska exponeringen för vibrationer. Detta arbete inkluderade riktlinjer för riskbedömningar och vibrationsmätningar av verktyg samt utbildning av ledning och personal. Projektets upplägg och innehåll lämpar sig således väl för att följas av företagshälsovård i deras arbete med att stötta sina kundföretag

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 203.
    Bergsten, Eva L.
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Haapakangas, Annu
    Faculty of Health and Well-being, Turku University of Applied Sciences, Turku, Finland.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Effects of relocation to activity-based workplaces on perceived productivity: importance of change-oriented leadership2019Ingår i: Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 204.
    Bergsten, Eva L.
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kwak, Lydia
    Unit of Intervention and Implementation Research for worker health, Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Vingård, Eva
    Occupational and Environmental Medicine, Department of Medical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Daily shoulder pain among flight baggage handlers and its association with work tasks and upper arm postures on the same day2017Ingår i: Annals of Occupational Hygiene, ISSN 0003-4878, E-ISSN 1475-3162, Vol. 61, nr 9, s. 1145-1153Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: This study of flight baggage handlers aimed at examining the extent to which shoulder pain developed during single work shifts, and whether a possible development was associated with biomechanical exposures and psychosocial factors during the same shift.

    Methods: Data were collected during, in total, 82 work shifts in 44 workers. Right and left shoulder pain intensity was rated just before and just after the shift (VAS scale 0-100 mm). Objective data on time in extreme and time in neutral upper arm postures were obtained for the full shift using accelerometers, and the baggage handlers registered the number of aircrafts handled in a diary. During half of the shift, workers were recorded on video for subsequent task analysis of baggage handling. Influence at work and support from colleagues were measured by use of Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Associations between exposures and the increase in pain intensity during the shift (daily pain) were analysed for the right and left shoulder separately using Generalized Estimating Equations (GEE).

    Results: Daily pain was observed in approximately one third of all shifts.  It was significantly associated with the number of aircrafts handled for both the right and left shoulder. In multivariate models including both biomechanical exposures and the psychosocial factors influence at work and support from colleagues, aircrafts handled was still significantly associated with daily pain in both shoulders, and so was influence and support, however in opposite directions.

    Conclusions: Daily pain was, in general, associated with biomechanical exposures during the same shift and with general influence and support in the job. In an effort to reduce pain among flight baggage handlers, it may therefore be justified to consider a reduction of biomechanical exposures during handling of aircrafts, combined with due attention to psychosocial factors at work.

  • 205.
    Bergsten, Eva L.
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Occupational and Environmental Medicine, Department of Medical Sciences, Uppsala University, Sweden .
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kwak, Lydia
    Unit of Intervention and Implementation Research for worker health, Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Vingård, Eva
    Occupational and Environmental Medicine, Department of Medical Sciences, Uppsala University, Sweden .
    Daily shoulder pain and its associations with biomechanical and psychosocial factors among Swedish flight baggage handlers2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 206.
    Bergsten, Eva L
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Palm, Peter
    Anundi, Helena
    Rehfisch, Pia
    Vibrationsexponering i saneringsföretag - Var är FHV?2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 207.
    Bergsten, Eva L.
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Wijk, Katarina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Implementing Activity-based Workplaces (ABW) and the importance of participating in process activities2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 208.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kwak, Lydia
    Unit of Intervention and Implementation Research, Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Evaluation of an ergonomic intervention in Swedish flight baggage handlers2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Flight baggage handling is a worldwide occupation where baggage and cargo is sorted, loaded and unloaded on and off aircrafts. With the ultimate purpose of reducing and preventing musculoskeletal disorders among flight baggage handlers in Sweden, the Vocational Training and Working Environment Council (TYA) - a council formed by employers and unions in the Swedish transportation sector – initiated and implemented a project (2010-2012). This project revealed that ergonomics equipment was not used adequately, and this was considered a major factor of concern. Therefore, a training program was initiated 2014 in one handling company, aiming to improve ergonomics, behavior and attitudes. We evaluated the implementation process with regard to process items, intermediate outcomes, barriers and facilitators; for the purpose of gaining knowledge that could facilitate successful implementation in other handling companies. Methods: A mixed methods design was applied, based on qualitative and quantitative data. We evaluated six process items, recruitment, context, reach, dose delivered, dose received and satisfaction; intermediate outcomes of the intervention; skills, confidence and behaviour in the workforce; barriers and facilitators for successful implementation. Data was retrieved using company data, course evaluations, web questionnaires, and telephone interviews with company ‘observers’ and key persons. Preliminary results: The implementation process was judged to be feasible with regard to some of the process items. According to the informants, work place behaviour related to use of equipment had, however, not changed after the training period. Reported barriers were, 1) insufficient time and leader support for practicing new procedures during and after the training, 2) simultaneous reorganization of teams and work tasks, 3) lack of follow-up of the training, which would have supported good performance according to the informants. Conclusion: The implementation process was hampered by barriers, some of which could be addressed in future ergonomics training programs in other baggage handling companies.

  • 209.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Occupational and Environmental Medicine, Department of Medical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kwak, Lydia
    Unit of Intervention and Implementation Research, Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet.
    Implementation of an ergonomics intervention in a Swedish flight baggage handling company: a process evaluation2018Ingår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 13, nr 3, artikel-id e0191760Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To conduct a process evaluation of the implementation of an ergonomics training program aimed at increasing the use of loading assist devices in flight baggage handling.

    Methods: Feasibility (recruitment, reach, context, dose delivered, dose received, satisfaction); intermediate outcomes (skills, confidence and behaviors); and barriers and facilitators of the training intervention were assessed by qualitative and quantitative methods.

    Results: Implementation proved feasible regarding dose delivered, dose received and satisfaction. Confidence among participants in the training program in using and talking about devices, observed use of devices among colleagues, and internal feedback on work behavior increased significantly (p<0.01). Main facilitators were self-efficacy, motivation, and perceived utility of training among the trainees. Barriers included lack of peer support, opportunities to observe and practice behaviors, and follow-up activities; as well as staff reduction and job insecurity.

    Conclusions: In identifying important barriers and facilitators for a successful outcome, our study can help supporting the effectiveness of future interventions. Our results show that barriers caused by organizational changes may likely be alleviated by recruiting motivated trainees and securing strong organizational support for the implementation.   

      

  • 210.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Occupational and Environmental Medicine, Department of Medical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Vingård, Eva
    Occupational and Environmental Medicine, Department of Medical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Psychosocial work factors and musculoskeletal pain: a cross-sectional study among Swedish flight baggage handlers2015Ingår i: BioMed Research International, ISSN 2314-6133, E-ISSN 2314-6141, Vol. 2015, artikel-id 798042Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. Flight baggage handlers sort and load luggage to airplanes. This study aimed at investigating associations between psychosocial exposures and low back and shoulder musculoskeletal disorders (MSDs) among Swedish flight baggage handlers.

    Methods. A questionnaire addressing MSDs (Standardized Nordic Questionnaire) and psychosocial factors (Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ) was answered by 525 baggage handlers in six Swedish airports.

    Results. Low back (LBP) and shoulder pain (SP) was reported by 70% and 60%, respectively. Pain was reported to interfere with work (PIW) by 30% (low back) and 18% (shoulders), and intense pain (PINT) occurred in 34% and 28% of the population. Quality of leadership was the most dissatisfying psychosocial factor, while the most positive was social community at work. Low ratings in the combined domain Work organization and job content were significantly associated with PIW in both low back and shoulders (Adjusted Hazard Ratios 3.65 (95% CI 1.67-7.99) and 2.68 (1.09-6.61)) while lower ratings in the domain Interpersonal relations and leadership were associated with PIW LBP (HR 2.18 (1.06-4.49)) and PINT LBP and SP (HRs 1.95 (1.05-3.65) and 2.11 (1.08-4.12)).

    Conclusion. Severity of pain among flight baggage handlers was associated with psychosocial factors at work, suggesting that they may be a relevant target for intervention in this occupation.

  • 211.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. b Occupational and Environmental Medicine, Department of Medical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Vingård, Eva
    Occupational and Environmental Medicine, Department of Medical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Psychosocial work factors and musculoskeletal pain among Swedish flight baggage handlers2015Ingår i: Proceedings of the 19th Triennial Congress of the International Ergonomics Association, Melbourne, 9-14 August 2015 / [ed] Gitte Lindgaard & Dave Moore, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Flight baggage handlers are employed by handling companies engaged in sorting, loading and unloading luggage, cargo and mail, so called ramp service work. After check-in, luggage are transported through a sorting area and further out to the ramp. This transportation involves manual handling by baggage handlers at several stages, using conveyor belts, carts and trucks for transport. In addition to these tasks, baggage handlers are also engaged in communicating with air traffic controllers directing air traffic on the ground, towing aircrafts to gates and serving them with auxiliary power units, brakes and light. Baggage handling services are similar in all larger airports, and so baggage handlers perform similar tasks all over the world. In Sweden the handlers’ union claimed a high prevalence of low back and shoulder pain and a dissatisfying psychosocial work environment, but systematically collected empirical data were not available, and the literature was surprisingly sparse, considering that the occupation is global. Thus, a comprehensive project initiated by the Vocational Training and Working Environment Council, TYA, in Sweden - a council formed by employers’ and employees’ organizations in the transportation sector -was conducted at 14 handling companies in six Swedish airports between 2010 and 2012. The project aimed to document the physical and psychosocial work environment and to contribute to the development of ergonomic interventions within this occupation, which could, eventually, lead to better health among the employees. The present study was part of this project, in aiming at documenting psychosocial exposures and musculoskeletal disorders (MSDs) in the flight baggage handler population, and at determining possible associations between exposures and disorders.

  • 212.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Vingård, Eva
    Uppsala University, Department of Medical Sciences, Occupational and Environmental Medicine.
    Alphonse, Erik
    The Vocational Training and Working Environment Council.
    Pettersson, Reidar
    The Vocational Training and Working Environment Council.
    Holmberg, Dan
    The Swedish Transport Workers Union.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Physical and psychosocial work conditions among baggage handlers in six Swedish airports2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    Flight baggage handlers are mainly engaged in sorting luggage or cargo, loading and unloading it to and from the airplanes. The Vocational Training and Working Environment Council, TYA - formed by employer’s and employee’s organizations in the transportation sector - initiated a scientific study in 2009 to investigate the prevalence of musculoskeletal disorders and their suspected determinants in six Swedish airports involving a total of about 1000 handlers in 14 cargo- and handling companies. Encouraged by an initial literature review, the present field study was designed to contain qualitative, questionnaire-based, and observational surveys of working conditions, as well as extensive direct measurements of postures using full-shift inclinometry. This paper reports the design and results of the questionnaire part of the study.

    Method

    All baggage handlers working at least half-time (n=1044) were encouraged to fill in an extensive questionnaire handed out at the workplace by a research team member. In general the researcher collected the questionnaires at the same occasion. The questionnaire addressed general health, work capacity and physical exposures in relevant handling tasks. It also included a modified version of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ), the Nordic Council of Minister’s Questionnaire (NMQ) on disorders, and the SOFI-questionnaire measuring perceived fatigue.

    Results

    The response rate was 73%. The prevalence of musculoskeletal disorders in the back, shoulders and wrists during the last 12 months was 70%, 60% and 45%. Positive effects of devices used for reducing perceived physical load were confirmed. The handlers expressed a low confidence in the leadership, and insufficient feedback, information and influence at work. Fatigue particularly occurred in the dimensions lack of energy and physical discomfort.

    Discussion

    The observed prevalence of low back pain (70%) is high, and in parity with results among nurses in Sweden (64%; Josephson et al. 1997) and China (56%; Smith et al. 2004). Further examination of questionnaires, interviews and direct posture measurements will identify determinants to consider for intervention to reduce the prevalence of disorders among the baggage handlers.

    Josephson M, et al. Occup Environ Med 1997;54:681-685.

    Smith DR, et al. Occup Med 2004;54:579-582

  • 213.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Schemalagt arbete - Hälsofrämjande återhämtningsmönster i schemalagda arbeten: Delområde Färjerederiet2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 214.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Schemalagt arbete - Hälsofrämjande återhämtningsmönster i schemalagda arbeten: Delområde Förarprov2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 215.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Schemalagt arbete - Hälsofrämjande återhämtningsmönster i schemalagda arbeten: Delområde Trafikledning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 216.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Schemalagt arbete: Hälsofrämjande återhämtningsmönster i schemalagda arbeten: Kartläggning hösten 20162017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 217.
    Bergström, Charlotta
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Englin, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Föräldrars erfarenheter av stöd från sjukvårdspersonal när deras barn diagnostiserats med Downs syndrom under det första levnadsåret: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Downs syndrom (DS) är den vanligaste orsaken till en intellektuell funktionsnedsättning hos barn. Barnet har en extra kromosom på det 21:a kromosomparet. Det är viktigt att sjuksköterskan är trygg inom det egna kunskapsområdet för att kunna ge varje individ den specifika vård den behöver. Att bli förälder är en stor händelse i människors liv och det kan vara förenat med både glädje och oro inför framtiden.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av stöd från sjukvårdspersonal när barnet föds med DS samt erfarenheter av stöd under barnets första levnadsår. Syfte var även att studera de valda artiklarnas datainsamlingsmetoder.

    Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Litteraturstudien innehåller tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna samlades in via PubMed och Cinahl. Författarna granskade artiklarna samt letade efter likheter och skillnader som kunde ligga till grund för resultatet.

    Huvudresultat: Litteraturstudien visar att föräldrar till barn med DS känner oro inför framtiden när stödet och informationen från sjuksköterskan och sjukvårdspersonalen är bristfällig. Föräldrarna känner sig oförberedda på föräldraskapet.

    Resultatet i denna litteraturstudie baserades på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datainsamlingsmetoder som användes i dessa artiklar var intervjuer, enkäter samt frågeformulär.

    Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visar på betydelsen av god kommunikation mellan förälder och sjukvårdspersonal. Bristen på upplysande och känslomässigt stöd kan skapa oro och rädsla hos föräldrar. Att få ett barn med DS är något som kan förändra livssituationen för hela familjen. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i att ge ett fullgott stöd till hela familjen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 218.
    Bergström, Emma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Kärvin, Linnéa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Att vara ett syskon till en bror eller syster med cancer2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år insjuknar ca 320 barn mellan 0-18 år av cancer i Sverige vilket innebär att många syskon kan få en förändrad vardag. Cancer orsakas av att celler i kroppen börjar dela sig okontrollerat samt ökar i storlek, vilket resulterar i en cancertumör. Hur ett syskon reagerar när en bror eller syster får sin cancerdiagnos är beroende på ålder och tidigare erfarenheter. I mötet med ett sjukt barn och dess familj är det viktigt att som sjuksköterska stötta och hantera hela familjens upplevelser i den rådande situationen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva syskons upplevelse av att ha en bror eller syster med cancer samt att studera de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som inkluderar elva vetenskapliga artiklar som söktes via databasen Medline via PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Polit och Becks niostegsmodell för ett objektivt urval. Huvudresultat: Syskon som hade en bror eller syster med cancer upplevde många omställningar i livet, både emotionellt, fysiskt och psykiskt. Resultatet visar tre centrala stora upplevelser som syskonen upplevde, ”Känslosamma ögonblick”, “Att rätt information skapar trygghet” samt “Att leva i en förändrad tillvaro”. Undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna var individer mellan 6-22 år och både pojkar och flickor samt att antalet varierade mellan 6-125 deltagare. Slutsats: Ett syskon till en bror eller syster med cancer upplever många känslor och förändringar samt påverkas av den nya tillvaron som uppstår efter cancerbeskedet. Detta innebär att familjesituationen, relationer och skolan påverkas på olika sätt.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 219. Bergström, Eva
    et al.
    Dahlberg, Lena
    Dalarnas forskningsråd.
    Edkvist, Ingela
    Dalarnas forskningsråd.
    Anhörigvårdares vardag: En kunskapsöversikt kring äldres anhöriga2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport ger en översiktlig presentation av forskningen kring anhörigas insatser och behov av stöd. Dessutom presenteras de stödformer som erbjuds från kommuner och frivilligorganisationer. Därefter redovisas två studier av hur anhöriga upplever olika former av stöd. I den ena studien intervjuas några anhöriga i Vansbro kommun. I den andra studien intervjuas några anhöriga vars närstående deltar i verksamheten vid Gagnefs kommuns centrum för anhörigstöd. De anhöriga delar med sig av sina erfarenheter av olika stödformer och beskriver också vilket stöd de saknar.

  • 220.
    Bergström, Filippa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Granevåg, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hjärtsviktspatienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska behandlingsriktlinjer – en litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades.  Artiklarna söktes vid databaserna Pubmed och Cinahl. Delar från studiernas resultat plockades ut och analyserades. Dessa delades sedan upp under kategorier och underkategorier passande för att svara till litteraturstudiens frågeställningar.

    Resultat: Generellt var följsamheten till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna bristande. Flest antal hinder identifierades beträffande riktlinjer gällande saltrestriktioner. Törst, glömska, samt fysiska symtom var även de stora hinder till en följsam icke-farmakologisk behandling. De största fördelarna som identifierades till en följsam behandling var ökat välmående samt minskade sjukhusinläggningar.

    Slutsats: En generellt bristande följsamhet till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna gällande salt- och vätskerestriktioner, regelbunden vägning samt träning förekommer bland hjärtsviktspatienter. Många hinder till en följsam behandling identifierades, men även fördelar till att vara följsam till icke-farmakologiska behandlingsriktlinjer beskrevs i studierna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hjärtsviktspatienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska behandlingsriktlinjer – en litteraturstudie
  • 221.
    Bergström, Filippa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Granevåg, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hjärtsviktspatienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska behandlingsriktlinjer– en litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna söktes vid databaserna Pubmed och Cinahl. Delar från studiernas resultat plockades ut och analyserades. Dessa delades sedan upp under kategorier och underkategorier passande för att svara till litteraturstudiens frågeställningar.

    Resultat: Generellt var följsamheten till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna bristande. Flest antal hinder identifierades beträffande riktlinjer gällande saltrestriktioner. Törst, glömska, samt fysiska symtom var även de stora hinder till en följsam icke-farmakologisk behandling. De största fördelarna som identifierades till en följsam behandling var ökat välmående samt minskade sjukhusinläggningar.

    Slutsats: En generellt bristande följsamhet till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna gällande salt- och vätskerestriktioner, regelbunden vägning samt träning förekommer bland hjärtsviktspatienter. Många hinder till en följsam behandling identifierades, men även fördelar till att vara följsam till icke-farmakologiska behandlingsriktlinjer beskrevs i studierna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 222.
    Bergström, Martina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Schilke, Jeanette
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bipolär sjukdom innebär att den som drabbas växlar mellan förändringar i sin aktivitetsnivå i form av depression, mani eller hypomani. Sjukdomen medför svåra prövningar och utmaningar för den som som drabbas såväl som för dennes anhöriga. För att sjuksköterskor ska kunna vägleda och ge god omvårdnad till personer med bipolär sjukdom, behövs en ökad förståelse om dennes livsvärld.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom och att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder.Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Datainsamlingen skedde via databaserna PubMed och PsycINFO och resulterade i tio kvalitativa artiklar till litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att personer som lever med bipolär sjukdom beskrev sina erfarenheter av att få diagnosen som en omtumlande tid med svårigheter att acceptera diagnosen och erfarenheter av stigmatisering. Personerna beskrev att sjukdomen påverkade livet genom en känsla av förlorad autonomi, begränsningar och förändrad identitet. Hantering av sjukdomen skedde genom en god struktur, skapa medvetenhet om varningssignaler, triggers och behovet av stöd. Intervjuer som datainsamlingsmetod användes i majoriteten av artiklarna. Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom kan innebära olika svårigheter för den som drabbas. Det är av stor vikt att personer som lever med bipolär sjukdom får stöd och hjälp att veta hur de ska hantera det föränderliga sjukdomsförloppet och undvika uppkomst av nya skov. Att som sjuksköterska få kunskaper om hur personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom, underlättar för att förstå hur vården runt dessa personer kan utformas på bästa möjliga sätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 223.
    Bergström, Niklas
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Vad gör lärare för att bygga relationer till elever och motivera elever till delaktighet i idrott och hälsa?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att se vad lärare i idrott och hälsa på grundskolans senare år säger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med relationsskapande till elever. Lärarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (känsla av sammanhang). Detta är en intervjustudie som gjort på sex lärare på grundskolans senare år. Resultatet visar att lärarna arbetar på olika sätt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende på anledningen till brist av motivation där första steget är att ha enskilda samtal med elever. Vad gäller relationsbyggandet menar lärarna att lärare- elevrelationen är viktigt men synen på vad en god lärare- elevrelation varierar då vissa lärare tycker att man som lärare ska ha en nära kontakt med sina elever och andra lärare menar att det är viktigt med distans. Lärarna menar även här att enskilda samtal är vägen att gå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Examensarbete
  • 224.
    Bergström, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Öberg, Linda
    Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att perioperativt vårda patienter med långvarig smärta: En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Patienter med långvarig smärta är i behov av en strukturerad behandling. Studier visar på otillräcklig postoperativ smärtbehandling.

    Syfte: Att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att perioperativt vårda patienter med långvarig smärta.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med 15 anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor, vilka baserades på kliniska vinjetter. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat: I studiens resultat framkom fem kategorier att vara förberedd, att vården är komplex och kunskapskrävande, att ha ett professionellt samarbete, att känna sig otillräcklig och att bemöta patienten. Specialistsjuksköterskornas erfarenhet visade att en tydlig plan och tydliga läkemedelsordinationer gav specialistsjuksköterskorna möjlighet att förbereda sig. Detta tillsammans med en mer informerad och delaktig patient förbättrade den postoperativa smärtbehandlingen. Genom att ge extra tid till patienter med långvarig smärta minskade deras upplevelse av smärta, oro och ångest. Specialistsjuksköterskorna efterfrågade utbildning i smärtbehandling och en tydligare kontakt med smärtkliniken. Specialistsjuksköterskorna menade att det var viktigt att ha ett bra samarbete med läkarna för att optimera och påbörja smärtbehandlingen i tid. Specialistsjuksköterskorna erfor att patienter med långvarig smärta riskerade att underbehandlas. I de fall där smärtlindringen misslyckades beskrevs känslor av frustration och maktlöshet.

    Slutsats: Genomgående för alla specialistsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med långvarig smärta var att det krävdes en tydlig och detaljerad plan för patientens smärtbehandling vilken skulle sträcka sig perioperativt och vidare till vårdavdelning eller hemgång. Med planering och förberedelse ökade förutsättningarna för en bättre omvårdnad av patienter med långvarig smärta.

     

     

     

     

     

    Nyckelord: anestesisjuksköterska, erfarenhet, intensivvårdssjuksköterska, kronisk smärta, långvarig smärta, postoperativ vård

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 225.
    Bergström, Sofia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Murén, Saana
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors reflektioner kring sin roll och förutsättningar att ge god omvårdnad vid palliativ hemsjukvård2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Bakgrund: Allt fler palliativt sjuka patienter vårdas i hemmen vilket leder till ett ökat behov av palliativ vård i hemsjukvården. Distriktssköterskan har ett övergripande ansvar över dessa svårt sjuka patienter och deras närstående.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor som arbetar i den kommunala hemsjukvården reflekterar kring sin roll och förutsättningar att ge god omvårdnad vid palliativ hemsjukvård.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes.

    Huvudresultat: Distriktssköterskorna såg arbetet med palliativ vård som sin mest prioriterade arbetsuppgift och kände ett stort ansvar över dessa patienter. Att bygga upp en relation med patienten och närstående tidigt i vårdförloppet samt kontinuitet var en förutsättning för god vård. Distriktssköterskorna beskrev ett väl fungerande samarbete med palliativa teamet, något som ofta saknades från hälsocentralerna. Arbetet var tidskrävande och i kombination med kravet på tillgänglighet ledde detta till en känsla av stress och otillräcklighet. Stöd från kollegor ansågs värdefullt då regelbunden handledning saknades. Kunskapsbrist hos omsorgspersonal försämrade omvårdnaden och försvårade distriktssköterskans arbete. Samtliga distriktssköterskor såg behovet av förbättring inom den palliativa vården och en önskan om ett speciellt palliativt team samt ett hospice framkom.

    Slutsats: Slutsatsen av studien är att det ansvarsfyllda och tidskrävande arbetet ledde till en känsla av otillräcklighet hos deltagarna. Det framkom en stark önskan från samtliga deltagare om förbättring i den palliativa vården i form av special team och hospice.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 226.
    Berneholt, Emelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Folkhälsovetenskap.
    Bara vara mig själv: En intervjustudie om skolmiljö och välbefinnande bland en klass mellanstadieelever i södra Norrland2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att utforska elevernas upplevelser av skolmiljön och hur den påverkar deras upplevda välbefinnande. Som metod användes semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som mall. Urvalet innefattade sex elever i åldern 11-13 år från en och samma mellanstadieklass. Resultatet visade bland annat att flera av eleverna kände sig trygga på skolan och beskrev trygghet som att känna sig välkommen eller att få vara sig själv. Eleverna uttryckte att de fick det stöd de behövde från lärare, elever och föräldrar. Något skolan bör förbättra enligt eleverna var de små lyhörda lokalerna inomhus, den tråkiga skolgården samt att det ibland skulle behövas fler rastvakter utomhus. Slutsatsen av denna studie var att skolmiljön kan påverka elevernas välbefinnande samt att en liten skola kan ha både för- och nackdelar för skolmiljön. Fler kvalitativa studier kan ge en ökad förståelse för skolmiljöns påverkan på eleverna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext_emelie-berneholt
  • 227.
    Bertelson, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av att genomgå utbildning om smärta och systematisk smärtskattning hos äldre: Att bygga en relation för kommunikation – ett förhållande mellan erfarenhet och kunskap2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att genom gruppintervju beskriva sjuksköterskors upplevelser av attgenomgå utbildning om smärta och systematisk smärtskattning hos äldre, samt beskriva hur sjuksköterskor upplever att de uppmärksammar och åtgärdar smärtproblematik hos äldre efter utbildningen. Studien hade en beskrivande design och fem sjuksköterskor, som arbetade på särskilt boende, deltog i intervjun. Materialet från gruppintervjun analyserades med kvalitativ innehållsanalys som metod. Resultatet redovisas i de fem kategorierna; Uttryck för smärta uppmärksammas, Betydelsen av kunskap om smärta, Teamarbete vid smärta, Betydelsen av smärtskattningsinstrument och Omvårdnad och uppföljning vid smärta. I kategorierna framkom att sjuksköterskorna tolkade de äldres verbala uttryck och kroppsspråk, samt vilka svårigheter kring kommunikationen om smärta som fanns. Det framkom att de anhöriga bidrog med information kring de äldres smärta. Sjuksköterskorna uttryckte att den egna smärterfarenheten gav kunskap och de framförde också vilka förväntningar de hade på utbildningsinsatsen. Även sjuksköterskornas upplevelser kring hur samarbetet mellan olika yrkeskategorier fungerade framkom. Sjuksköterskorna framförde också hur resultaten från smärtskattningarna kunde vara ett stöd i kommunikationen, hur läkemedel används för att lindra smärta, liksom alternativa smärtlindrande metoder. Studiens resultat visade att utbildning i smärta och smärtskattning hos äldre är viktigt för upptäckt av smärta hos äldreoc h för kommunikationen kring adekvat smärtlindring.

     

  • 228.
    Berthelsen, Hanne
    et al.
    Malmö universitet.
    Westerlund, Hugo
    Stockholms universitet.
    Bergström, Gunnar
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Karolinska institutet.
    Burr, Hermann
    Federal Institute of Occupational Safety and Health (BAuA), 10317 Berlin, Germany.
    Validation of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III and Establishment of Benchmarks for Psychosocial Risk Management in Sweden.2020Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 17, nr 9, artikel-id E3179Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study presents the Swedish standard version of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ III, and investigates its reliability and validity at individual and workplace levels with the aim of establishing benchmarks for the psychosocial work environment. Cross-sectional data from (1) a random sample of employees in Sweden aged 25-65 years (N = 2847) and (2) a convenience sample of non-managerial employees at 51 workplaces (N = 1818) were analysed. Internal consistency reliability was evaluated as well as the effects of sex, work sector and blue/white-collar work. Population benchmarks and mean scores for major occupational groups were computed based on weighted data. ICC(1) and ICC(2) estimates were computed to evaluate aggregation to the workplace level and Pearson inter-correlations to evaluate construct validity at individual and aggregated levels. The reliability and scale characteristics were satisfactory, with few exceptions, at both individual and workplace levels. The strength and direction of correlations supported the construct validity of the dimensions and the amount of variance explained by workplace justified aggregation to the workplace level. The present study thus supports the use of COPSOQ III for measurement at the workplace level and presents benchmarks for risk management as well as for research purposes.

  • 229.
    Berthilson, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Caroline
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Avledande icke farmakologiska metoder och metodernas effekter vid procedursmärta hos barn 2-12 år: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn behöver ibland uppsöka sjukvård för att genomgå vårdprocedurer av olika slag. Barns reaktioner på oro och rädsla styrs av ålder, förståelse, fantasi och verklighetsuppfattning. Barn behöver därför förberedas inför obehagliga ingrepp som ska hända till exempel: smärtsamma undersökningar, venpunktion eller injektioner. Dessa undersökningar kan skapa oro och rädsla hos barn.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva olika icke farmakologiska avledande metoder och dess effekter vid procedursmärta hos barn. Samt att beskriva undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna.

    Metod: En deskriptiv design användes för att besvara litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Studien baserades på tretton vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna var publicerade mellan åren 2006-2016.

    Huvudresultat: Studien påvisar att icke farmakologiska avledande metoder som till exempel: blåsa såpbubblor, titta i ett kalejdoskop, lyssna på musik eller använda ”Buzzy” har haft lindrande effekt på barns rädsla, oro och smärta. Effekterna har skattats med hjälp av olika skalor genom sjuksköterskors, forskare och föräldrars observationer. Barnen har själva fått skattat effekterna av de icke farmakologiska avledande metoderna.

    Slutsats: I resultatet i föreliggande studie har författarna kommit fram till att icke farmakologiska avledande metoder kan lindra barnens rädsla, oro eller smärta vid olika omvårdnadshandlingar. Författarna har även kommit fram till slutsatsen att de avledande metoderna som undersökts kan användas i det vardagliga arbetet inom barnsjukvården.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 230.
    Bertils, Petra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Åhlén, Camilla
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Mödrars upplevelse av amning efter hemgång från sjukhus2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av amning och metoden som användes i litteraturstudien var deskriptiv. Upplevelserna i 17 studier kategoriserades i fem grupper; förutsättningar, motstridiga råd, svårigheter, positiva erfarenheter och samhällssyn. Att få motstridiga råd från sjukvården var den upplevelse som beskrevs oftast och de olika känslomässiga svårigheter kvinnorna upplevde i samband med amningen var en annan tydlig upplevelse. Kvinnorna upplevde också att de hade bristfällig kunskap om amning och dess fördelar. Amning sågs som något naturligt men förväntningarna stämde inte överens med upplevelsen. Kvinnorna använde sig av olika strategier för att lyckas med amningen och många ansåg att amning är viktigt för barnet och de trivdes med att amma. I Sverige och i Västvärlden vill man främja amning pga. dess hälsomässiga och känslomässiga betydelse för mamma och barn. Amning är dock ett sammansatt fenomen som kräver en helhetssyn och framtida forskning bör sträva efter att öka förståelsen för ammande kvinnors situation för att rätt bemöta dessa kvinnor i vården. Kvinnor behöver få ökad kunskap för att upplevelserna ska överensstämma med förväntningarna. Sjukvården bör ge enhetliga råd och adekvat stöd, och även skapa medvetenhet om hur attityder påverkar amningspraktiken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 231.
    Beyene, Ellelta
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Karelius, Matilda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hanteringsstrategier hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom: En beskrivande litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

    Background: Inflammatory bowel disease involves major changes where psychological and physical stress becomes a part of ones daily life. The ability to adapt and cope well with the situation, increases the chances of feeling satisfied with life. There are various management strategies that people with IBD use to cope with their daily life.

    Aim: The aim of this study is to describe strategies that people with inflammatory bowel disease use to manage their daily lives. A further purpose is to describe the study group in the included articles.

    Method: A descriptive literature review. This study is based on 12 scientific articles, searched in the databases Cinahl and Pubmed. Keywords used were; Inflammatory Bowel Disease, Management strategies and Self-management.

    Main Results: A positive attitude stimulate energy and hope which in turn prevents people with IBD from being controlled by their disease. Help with practical aspects such as, seeing a therapist, charring information with close ones and complementary alternative methods have been shown to have positive effects. Warm baths, speaking to one`s self and use of analgesic drugs or other stimulation is used as pain relief (Audulv 2013). A passive attitude, avoidance behavior and allowing disease to take over ones life is less common. Normalization and understanding that there are less fortunate people in worse conditions, is also a management strategy.

    Conclusion: Management strategies used by people with IBD in everyday life are problem and emotionally oriented coping strategies. According to the authors, the result is of great importance for a better understanding between nurses and patients with IBD. Keywords: Inflammatory bowel disease, coping strategies and management.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 232.
    Bhambhani, Yagesh
    et al.
    Faculty of Rehabilitation Medicine, University of Alberta, Edmonton, Canada.
    Mactavish, Jennifer
    Faculty of Kinesiology and Recreation Management, University of Manitoba, Winnipeg, Canada.
    Warren, Sharon
    Faculty of Rehabilitation Medicine, University of Alberta, Edmonton, Canada.
    Thompson, Walter R.
    Department of Kinesiology and Health, Georgia State University, Atlanta, GA, United States.
    Webborn, Anthony
    Sussex Centre for Sport and Exercise Medicine, Chelsea School Research Centre, University of Brighton, United Kingdom.
    Bressan, Elizabeth
    Department of Sport Science, Stellenbosch University, South Africa.
    De Mello, Marco Tuilo
    Medicina e Biologia Do Sono, Universidade Federal de Sao Paulo, Sao Paulo, Brazil.
    Tweedy, Sean
    School of Human Movement Studies, University of Queensland, Brisbane, Australia.
    Malone, Laurie
    Lakeshore Foundation, Research and Education, Birmingham, AL, United States.
    Fröjd, Kennet
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Idrott och hälsa. Swedish Development Centre for Disability and Sport.
    Van De Vliet, Peter
    International Paralympic Committee, Bonn, Germany.
    Vanlandewijck, Yves
    Faculty of Kinesiology and Rehabilitation Sciences, Catholique University, Leuven, Belgium.
    Boosting in athletes with high-level spinal cord injury: Knowledge, incidence and attitudes of athletes in paralympic sport2010Ingår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 32, nr 26, s. 2172-2190Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Autonomic dysreflexia (AD) is unique to individuals with spinal injuries (SCI) at T6 or above and can be voluntarily induced. Although AD improves wheelchair racing performance in some athletes, it also elicits exaggerated blood pressure, which could be dangerous. The International Paralympic Committee considers AD doping and banned its use. Purpose. The purpose of this study is to evaluate AD knowledge, incidence and attitudes (KIA) of Paralympians with SCI. Methods. An existing questionnaire was modified to include questions of AD KIA, validated by three experts and piloted with a small sample. It was administered on-line, mailed to members of a scientific network and distributed during the Beijing Paralympic Games. Fisher Exact test was used to evaluate differences across gender, injury and education. Results. Of 99 participants, 54.5% had previously heard of AD while 39.4% were unaware; 16.7%, all males, had used AD to enhance performance. Participants reported that AD was (1) useful for middle (78.6%) and long distance (71.4%), marathon (64.3%) and wheelchair rugby (64.3%); (2) somewhat dangerous (48.9%), dangerous (21.3%) or very dangerous (25.5%) to health. Results were not influenced by age, injury level or injury duration. Conclusions. Findings indicate the need for educational programmes directed towards enhancing the AD knowledge of rehabilitation professionals, coaches and trainers working with SCI individuals.

  • 233.
    Billberg, Linda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Johansson, Anton
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Luftvägshantering utanför operationsavdelningen, teamdynamik, tillit till sin egen förmåga och psykologisk empowerment – en kvantitativ studie ur anestesisjuksköterskans perspektiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anestesisjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter i en högteknologisk miljö och arbetet sker självständigt med ASA I - II patienter. Anestesisjuksköterskan är en del av det team som ställs inför uppgiften att hantera en ofri luftväg och i en sådan situation är ett väl fungerande samarbete viktigt. Simuleringsträning är effektivt för att förbättra teamarbete och kunskaper. Incidensen av en svårhanterad luftväg är dubbelt så hög hos patienter utanför operationsavdelningen och då blir ett snabbt beslutsfattande viktigt för patientens överlevnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur anestesisjuksköterskor skattar teamdynamiken, tillit till sin egen förmåga och psykologisk empowerment i en klinisk situation med ofri luftväg utanför operationsavdelningen. Ytterligare ett syfte var att undersöka samband mellan självskattningar av teamdynamik, tillit till sin egen förmåga och psykologisk empowerment. Metod: Ett frågeformulär angående teamdynamik, tillit till sin egen förmåga samt psykologisk empowerment delades ut till anestesisjuksköterskor på två sjukhus i Mellansverige. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och Spearmans korrelation. Huvudresultat: Teamdynamiken och tilliten till sin egen förmåga vid en ofri luftväg utanför operationsavdelningen skattades högt av anestesisjuksköterskorna. Det fanns samband mellan teamdynamik, tillit till sin egen förmåga och psykologisk empowerment. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna skattade att teamarbetet fungerar bra vid händelse av ofri luftväg utanför operationsavdelningen med en förbättringspotential kring kommunikationen i teamet. Simuleringsträning skattades som ett viktigt verktyg i att öva färdigheter och därmed rekommenderar författarna att simuleringsträning och utbildning i standardiserade kommunikationsmetoder kontinuerligt erbjuds för anestesisjuksköterskor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 234.
    Billingsley, Jennifer
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelse av att vårda människor med depression: En beskrivande litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är en psykisk sjukdom som går i skov och är annorlunda från person till person i hur länge det håller i sig och hur pass allvarligt depressionen anses vara. För varje nytt skov en person får så ökas risken för framtida skov som kan bli allt mer allvarligare och därmed svårare att återhämta sig från. Då depression är en vanlig sjukdom som blir allt vanligare så finns det ingenstans inom vården där en sköterska inte kommer att möta dessa människor.

     

    Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda människor som har depression samt beskriva vilka undersökningsgrupper som finns i de valda artiklarna.

     

    Design: En beskrivande litteraturstudie.

     

    Resultat: Sjuksköterskor kände sig säkra i att känna igen depressionssymtom, men ändå förblev många depressionstillstånd odiagnostiserade och obehandlade. Frustration kring sjukdomen och dess behandling uppstod då det inte fanns tid eller rätt kunskap för att kunna hantera det. Viljan att lära sig mer och vara lyhörda för patienternas behov fanns vilket hänvisade till ett behov av att ha en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten. Det var en tydlig dominans av kvinnor i de 10 utvalda artiklarna. Det fanns allt från nyanställda sköterskor till sjuksköterskor som arbetat i flera år även om de flesta av deltagarna i de olika studierna var i medelåldern.

     

    Slutsats: Sjuksköterskor upplever frustration och maktlöshet när de vårdar människor med depression vilket leder till känslan av stigmatisering och dåliga relationer mellan vården och patienten. Viljan att bli bättre på att känna igen depression och kunna vara ett stöd för människorna med sjukdomen finns hos sköterskorna, men bristen på tid, kunskap och kommunikation gör att sjuksköterskor känner att de inte kan hantera patienterna och blir otrygga i sin arbetsroll som vårdare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 235.
    Billmark Elfstrand, Kristina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Patientutbildning för personer med typ 2 diabetes. En kartläggning inom primärvården i Sverige2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Patientutbildning är en viktig del av behandlingen vid typ 2 diabetes. Det finns dock ingen samlad kartläggning av vilken patientutbildning som bedrivs sedan tidigare. Syftet med studien var att kartlägga hur patientutbildning för personer med typ 2 diabetes bedrevs inom primärvården i Sverige år 2006 samt studera om det fanns något samband mellan hur patientutbildning bedrevs och personernas metabola kontroll. Totalt deltog 684 vårdcentraler/hälsocentraler/mottagningar (mottagningar). Data erhölls både från en enkät och Nationella diabetesregistret som omfattade 91 637 patienter med typ 2 diabetes. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och med multipla linjära regressionsanalyser. Resultatet visade att den vanligaste formen av utbildning var patientutbildning med förutbestämt innehåll som bedrevs individuellt på 362 mottagningar, utav dessa mottagningar bedrev 108 kompletterande grupputbildning. Patientutbildning utifrån patienternas behov bedrevs individuellt på 55 mottagningar och utav dessa bedrev 12 kompletterande grupputbildning. Ospecificerad patientutbildning förekom på 267 mottagningar. Ett statistiskt signifikant samband konstaterades som indikerade att patienternas HbA1c var lägre på de mottagningar som bedrev individuell utbildning utifrån patientens behov, vilket förekom på 55 av mottagningarna. Studien har visat att vid patientutbildning var det främst vårdgivaren som bestämde vad patienten behövde veta och utgick ifrån någon form av checklista. Få vårdgivare utgick utifrån patientens behov och intresse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 236.
    Birath, Diana
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Olsson Kalmering, Katarina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Humor i vårdmötet- skämtar du eller?: en litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 237.
    Bjerén, Rasmus
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Brelin, Andreas
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Ambulanspersonals följsamhet till basala hygienrutiner: En observationsstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Basala hygienrutiner ska enligt Socialstyrelsen tillämpas för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett hot mot patientsäkerheten och kan medföra ökat lidande för patienten och ökade kostnader för samhället.

    Syfte: Att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvård i ett antal utvalda omvårdnadssituationer.

    Metod: En deskriptiv kvantitativ studie där data inhämtades genom strukturerad observation. Bekvämlighetsurval tillämpades och totalt 68 observationer gjordes på två ambulansstationer inom samma landsting.

    Huvudresultat: Följsamhet till basala hygienrutiner varierade, med högst följsamhet till rutinen om kort eller uppsatt hår (87%) samt till användning av handskar (87%). Lägst följsamhet observerades till rutinen om handdesinfektion före patientnära arbete eller användning av handskar (1%). Inte vid någon observation (0%) visades följsamhet till samtliga sju basala hygienrutiner som undersöktes.

    Slutsats: Att brister av varierande grad fanns i följsamhet till basala hygienrutiner. Särskilt stor förbättringspotential visade de basala hygienrutinerna gällande handdesinfektion före och efter patientnära arbete eller användning av handskar. Bristerna i följsamhet till basala hygienrutiner kan leda till brister i patientsäkerhet i form av en risk att patienter drabbas av VRI och ökat lidande. Orsakerna till resultatet kan troligtvis ligga både på individnivå och organisationsnivå vilket gör det särskilt angeläget att resultatet diskuteras i berörda verksamheter samt fortsatta studier.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    ambulanspersonals_följsamhet_till_basala_hygienriktlinjer
  • 238.
    Bjuhr, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Palmeby, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Vårdrelationens innebörd för patienter inom psykiatrisk tvångsvård: en litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys. Den resulterade i sex kategorier: att känna sig åsidosatt, förlorat människovärde, maktlöshet, att bli tagen på allvar, medmänsklighet samt delaktighet. Därefter gjordes en tolkning av det manifesta innehållet, dvs. en latent innehållsanalys, där urskiljdes två teman: ensidighet och ömsesidighet. Patienterna beskrev antingen att de upplevde en distans från vårdarna eller att vårdarna bemötte dem på ett jämlikt plan. Eftersom patienterna är i en beroendeställning inom psykiatrisk tvångsvård blir relationen ojämn (asymmetrisk). En ömsesidig vårdrelation kan ses som en moralisk norm som banar väg för upprättandet av en vårdgemenskap.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 239.
    Bjuhr, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Westerberg Jacobson, Josefin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Willmer, Mikaela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Lindberg, Magnus
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Women with disturbed eating behavior rate less work engagement2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is a lack of research exploring emotional commitment to work in relation to eating attitudes. Since eating disorders are associated with adverse psychological and social consequences, work engagement could be affected. The purpose was to compare work engagement among women with and without disturbed eating (DE).

    A cross-sectional survey using the Utrecht Work Engagement Scale and the Eating Disorder Examination Questionnaire in a general population cohort of 26-36-year-old women (n=847). Threshold for DE was 1 SD above general population mean. Independent t-test was used to compare work engagement. Ethical approval (reg no:2014/401)

    The level of work engagement was lower (p=0.02) among women with DE (mean 3.69 +-1.43) than women without DE (mean 4.06 +-1.18). The score for dedication was also lower (p=0.02) within the DE group (mean 3.74+-1.57 vs 4.22 +-1.26). However, vigour and absorption were not different.

    The work engagement in the cohort was within the average range although women with DE had significantly lower emotional commitment to work. As work engagement is linked to business success, workplace growth and sustainability it seems important to explore tailored strategies to improve work engagement among women with DE.

  • 240.
    Bjurbo, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Eriksson, Ulrika
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Att befinna sig i ett ingenmansland på en akutmottagning och ändå känna tillit till akutsjukvården: En kvalitativ intervjustudie med sköra äldre patienter2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2020-12-31 18:25
  • 241.
    Bjurlefält, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Erfarenhet av debriefing inom akutsjukvården.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samfattning

     

    Bakgrund:

    I vår vardag världen över drabbas människor oavsett kön och ålder av olyckor, dödsfall och andra traumatiska händelser. Vissa yrken medför en större risk att utsättas för traumatiska händelser. Exempel på dessa är ambulans, räddningspersonal, polis och vårdpersonal inom främst akutsjukvård. Dessa händelser kan ibland bli personen övermäktigt. Ett sätt att motverka bl.a. utbrändhet och posttraumatiskt stressymptom (PTSD) hos vårdpersonalen är att genomföra debriefingsamtal. Detta genomförs med den vårdpersonal som varit delaktig i en traumatisk händelse.  

     

    Syfte:

    Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheten av debriefing hos vårdpersonal inom akutsjukvården i samband med traumatiska händelser i sin yrkesutövning.

     

    Metod:

    Litteraturstudie som totalt innehåller 10 vetenskapliga artiklar varav fem är kvalitativa och fem är kvantitativa.

     

    Resultat:

    Studieresultatet påvisar att debriefing uppfattas som ett positiv redskap när det gäller avlastning efter en traumatisk händelse för vårdpersonalen inom akutsjukvården. De främsta faktorerna som lyfts i studien är tid och plats för debriefing, debriefingens

    inverkan på kommunikationen mellan vårdpersonalen, val av debriefingledare och behovet av väl utformade riktlinjer för debriefingen.

     

    Slutsats:

    I föreliggande studie påvisas att debriefing bör betraktas som ett effektivt verktyg att motverka psykisk ohälsa hos vårdpersonalen och att debriefing även förstärker kommunikationen mellan de olika professionella yrkesgrupperna inom akutsjukvården. Studien visar även att det är viktigt med väl utformade riktlinjer för att debriefingens syfte skall uppnås.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 242.
    Bjurs, Elisabet
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Faktorer som patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vården i hemmet2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att, utifrån litteraturen, redogöra för vilka faktorer som patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vården i hemmet. Artikelsökning på vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Pub Med och AcademicSearchElite. En begräns-ning gjordes på årtalen 1999 – 2007 och olika sökordskombinationer användes utifrån sökor-den palliative care, nursing at home, caregivers, need a nurse at home, quality of life, rehabili-tation och advanced nurse. Exklusionskriterier var artiklar som inkluderade barn och AIDS-sjuka. Resultatet visade att det var stor samstämmighet mellan patienter, anhöriga och sjuk-sköterskor beträffande vad som karaktäriserar den palliativa vården i hemmet. Resultatet kun-de kategoriseras som kommunikation, stöd, symptomlindring och information. För att patien-ter med behov av palliativ vård ska kunna vårdas hemma, krävs det att sjuksköterskor har kompetens inom dessa områden för att alla berörda ska orka med den vården i hemmet. Det finns ett behov av kompetensutveckling inom palliativ vård för professionella vårdare, allt för att patienter som väljer att vårdas i hemmet i palliativt skede ska få ett så värdigt slut som möjligt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 243.
    Bjursell, Ingrid
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Grönquist, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Viktiga omvårdnadsfaktorer av Suicidala unga: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Suicid anses idag vara ett stort globalt hälsoproblem då det är en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga i åldrarna 15-25 år. I Sverige begår ca 150 unga personer suicid varje år.

    Syfte: Syftet var att beskriva viktiga faktorer i sjuksköterskans omvårdnad av unga med suicidalt beteende samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper.

    Metod: Föreliggande litteraturstudies resultat är en sammanställning av totalt 11 vetenskapliga artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna är hämtade ur databaserna PsycINFO, PubMed och CINAHL och granskade enligt anvisningar i Polit och Beck (2016).

    Resultat: Sjuksköterskor saknar resurser så som tid och kunskap i hur de ska hantera och bemöta unga med suicidalt beteende för att kunna ge en god omvårdnad. Både patienter och sjuksköterskor vittnar själva om bristande kompetens. Flera patienter beskriver hur viktigt det är att det finns någon där som lyssnar och tar dem på allvar.

    Slutsats: Det är svårt att peka ut en enskild faktor som den viktigaste i omvårdnaden av unga med suicidalt beteende. Det är tydligt att de identifierade faktorerna är beroende av varandra. Sjuksköterskan bör ha en icke-dömande attityd, ett holistiskt förhållningssätt och sträva efter att bygga en tillitsfull relation. Det är viktigt med utbildning och reflektion för att ökad kompetens samt en anpassad miljö. Tid och suicidscreening är ytterligare faktorer av vikt i omvårdnaden av unga med suicidalt beteende.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 244.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Uppfattningar kring hälsofrämjande ledarskap: En mixad studie om jämförelsen mellan första linjens chefers och medarbetares uppfattning av hälsofrämjande ledarskapsaspekter och dess relation till medarbetarnas välbefinnande2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ledarskap har visat sig vara en utav de viktigaste faktorerna för att främja hälsa i arbetslivet. Tidigare forskning betonar att ett hälsofrämjande ledarskap där chefen bland annat är engagerad i de anställdas arbete och tillåter inflytande i beslutstagande ökar medarbetarnas trivsel och välbefinnande i arbetet, samt kan minska risken för sjukskrivning. Det är dock inte alltid chefen når ut med alla delar av sitt ledarskap, vilket kan resultera i ett ”gap” mellan chefens och medarbetarnas uppfattning. Medarbetarna kan då bli omotiverade i arbetet, vilket påverkar såväl individens välbefinnande som företagets och samhällets ekonomi. Syftet med denna studie var att utifrån begreppet hälsofrämjande ledarskap undersöka hur första linjens chefer på ett kommunalt helägt aktiebolag inom energisektorn uppfattade sitt eget ledarskap i jämförelse med medarbetarnas uppfattning av ledarskapet, samt om detta relaterade till medarbetarnas välbefinnande i arbetet. Denna studie är en fördjupning av ett tidigare projekt, GodA och är baserad på tvärsnitts design där både kvantitativa och kvalitativa metoder användes. För att jämföra chefens och medarbetarnas uppfattning av ledarskap användes ett urval av enkätfrågor från GodA. Chefens värdering av sitt ledaskap utifrån hälsofrämjande aspekter undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att det fanns en bred uppfattning kring innebörden av ett hälsofrämjande ledarskap hos cheferna. De upplevde även en viss svårighet i rollen som första linjens chef. Jämförelsen mellan chefens och medarbetarnas uppfattning av ledarskapet resulterade i ett gap, då hälften av grupperna hade en signifikant skillnad. Det fanns även en positiv signifikant korrelation mellan gapet och medarbetarnas välbefinnande, där en större skillnad resulterade i sämre välbefinnande. Då tidigare forskning visat att chefer ofta överskattar sitt ledarskap och att ett gap kan påverka medarbetarnas välbefinnande, är det viktigt att vidare undersöka vad skillnaden kan bero på och hur gapet kan minskas. Det är även relevant att skapa en tydlig definition av ett hälsofrämjande ledarskap i syfte att utveckla hälsofrämjande strategier i arbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 245.
    Bjärntoft, Sofie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Flexible work: Occupational determinants of work-life balance2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Publicerat abstract
  • 246.
    Bjärntoft, Sofie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Occupational and individual determinants of work-life balance among office workers with flexible work arrangements2020Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 17, nr 4, artikel-id 1418Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Flexible work arrangements permitting workers to work anytime and anywhere are increasingly common. This flexibility can introduce both challenges and opportunities for the organisation, as well as for worker work-life balance (WLB). This cross-sectional study aimed to examine the extent to which occupational factors (organizational, leadership and psychosocial) and individual work-related behaviours (over-commitment, overtime work and boundary management) are associated with WLB, and whether these associations are modified by the perceived level of flexibility at work (i.e., control over when, where, and how to do the work). In total, 2960 full-time office workers with flexible work arrangements at the Swedish Transport Administration participated. Associations were determined using linear regression analyses with adjustment for covariates. The strongest negative associations with WLB were found for over-commitment, quantitative job demands, expectations of availability, and overtime work. Strongest positive associations were found for boundary management, information about organizing work, social support, and relation-oriented leadership. Perceived flexibility was positively associated with WLB, and interacted with several of the examined factors, buffering their negative associations with WLB. Results suggest that WLB can be promoted by organizational initiatives focusing on minimizing excessive job demands, increasing psychosocial resources, supporting boundary management, and enhancing perceived flexibility.

  • 247.
    Björk Brämberg, Elisabeth
    et al.
    Institutet för Miljömedicin, Enheten för interventions och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Karolinska Institutet, Stockholm; Institutionen för medicin, Enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet .
    Axén, Iben
    Institutet för Miljömedicin, Enheten för interventions och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Karolinska Institutet, Stockholm .
    Strömberg, Carl
    Institutet för Miljömedicin, Enheten för interventions och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Karolinska Institutet, Stockholm Institutet för Miljömedicin, Enheten för interventions och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Karolinska Institutet, Stockholm Institutet för Miljömedicin, Enheten för interventions och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Karolinska Institutet, Stockholm .
    Bergström, Gunnar
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Institutet för Miljömedicin, Enheten för interventions och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Karolinska Institutet, Stockholm; Centrum för Arbets - och Miljömedicin, Stockholms läns landsting, Stockholm.
    Insatser via företagshälsan för att minska eller förebygga psykisk ohälsa: En kartläggning av forskningen - uppdatering 20182018Ingår i: FALF KONFERENS 2018 Arbetet - problem eller potential för en hållbar livsmiljö? Gävle 10-12 juni 2018: Program och Abstracts / [ed] Per Lindberg, Gävle: Gävle University Press , 2018, s. 71-72Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Psykisk ohälsa är en vanlig orsak till lidande och försämrad arbetsförmåga både i Sverige och internationellt. Effektiva insatser för att förebygga eller minska psykisk ohälsa är därför av stor betydelse för både folkhälsa och arbetshälsa. Företagshälsovården (FHV) är en viktig aktör på svenska arbetsplatser då majoriteten av alla anställda har tillgång till denna tjänst. Kunskapen är dock begränsad vad gäller effekter av de förebyggande eller rehabiliterande insatser som ges av FHV kring psykisk ohälsa. Denna litteratur-genomgång publicerades först 2015 och har nu uppdaterats med studier publicerade fram t.o.m. maj 2017.

    Syfte

    Att genomföra en systematisk kartläggning av nationell och internationell forskning där insatserna getts av företagshälsovården för att förebygga eller minska psykisk ohälsa i arbetslivet.

    Metod

    Litteratursökningar gjordes i fyra databaser och det vetenskapliga underlaget kom att utgöras av 33 studier varav 12 är nytillkomna i denna uppdatering. Prospektiva studier med eller utan jämförelsegrupp inkluderades. Urval av studier och kvalitetsgranskning gjordes av två oberoende forskare.

    Resultat

    I 18 av studierna utvärderades rehabiliterande insatser som riktade sig till an-ställda sjuk-skrivna p.g.a. psykisk ohälsa, i elva studier insatser till anställda i risk för psykisk ohälsa och i 4 studier utvärderades förebyggande insatser. Drygt hälften av de inkluderade stud-ierna (17 studier) var från Nederländerna. Tjugoen av 33 studier bedömdes ha medelhög eller hög kvalitet. För rehabiliterande insatser som ges till anställda sjukskrivna för psykisk ohälsa indikerar det vetenskapliga underlaget att problemlösningsbaserad metod och KBT med arbetsplatsinriktning minskar sjukskrivning och/eller påskyndar arbetsåtergång jämfört med sedvanlig insats. Effekten är oklar för övriga rehabiliterande insatser. Kunskapsläget är oklart gällande effekter av förebyggande insatser och effekter av insatser som ges till anställda i risk för psykisk ohälsa. Några av studierna tyder på positiva effekter men insatserna som utvärderats är olika och det är viktigt att försök till replikering görs av dessa utvärderingar. Det finns ett behov av att förebyggande insatser utvärderas med ett forskningsupplägg som ökar möjligheterna att dra slutsatser om effekter. Flera studier indikerar också att det inte finns en tydlig relation mellan omfattning av symtom och arbetsåtergång. Detta understryker vikten av att vid insatser aktualisera arbetsåtergång tidigt i processen och att erbjuda metoder för samtidig symtomhantering och arbetsåtergång.Sammantaget indikerar resultaten att arbetsplatsinriktade insatser med KBT eller problemlösningsbaserad metod som ges via FHV kan förkorta tid till arbetsåtergång bland anställda sjukskrivna för psykisk ohälsa och att särskilt förebyggande insatser behöver utvecklas och utvärderas ytterligare.

  • 248.
    Björk Brämberg, Elisabeth
    et al.
    Unit of Intervention and Implementation Research for Worker Health, Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Department of Public Health and Community Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Göteborg, Sweden; Närhälsan, Region of Västra Götaland, Hisings-Backa, Sweden .
    Holmgren, Kristina
    Närhälsan, Region of Västra Götaland, Hisings-Backa, Sweden; Department of Health and Rehabilitation, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Göteborg, Sweden .
    Bültmann, Ute
    Department of Health Sciences, University Medical Center Groningen, Community and Occupational Medicine, Groningen, Netherlands.
    Gyllensten, Hanna
    Division of Insurance Medicine, Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden .
    Hagberg, Jan
    Unit of Intervention and Implementation Research for Worker Health, Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Sandman, Lars
    National Centre for Priorities in Health, Department of Medical and Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Bergström, Gunnar
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Unit of Intervention and Implementation Research for Worker Health, Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Increasing return-to-work among people on sick leave due to common mental disorders: Design of a cluster-randomized controlled trial of a problem-solving intervention versus care-as-usual conducted in the Swedish primary health care system (PROSA)2018Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 18, nr 1, artikel-id 889Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Common mental disorders affect about one-third of the European working-age population and are one of the leading causes of sick leave in Sweden and other OECD countries. Besides the individual suffering, the costs for society are high. This paper describes the design of a study to evaluate a work-related, problem-solving intervention provided at primary health care centers for employees on sick leave due to common mental disorders. Methods: The study has a two-armed cluster randomized design in which the participating rehabilitation coordinators are randomized into delivering the intervention or providing care-as-usual. Employees on sick leave due to common mental disorders will be recruited by an independent research assistant. The intervention aims to improve the employee's return-to-work process by identifying problems perceived as hindering return-to-work and finding solutions. The rehabilitation coordinator facilitates a participatory approach, in which the employee and the employer together identify obstacles and solutions in relation to the work situation. The primary outcome is total number of sick leave days during the 18-month follow-up after inclusion. A long-term follow-up at 36 months is planned. Secondary outcomes are short-term sick leave (min. 2 weeks and max. 12 weeks), psychological symptoms, work ability, presenteeism and health related quality of life assessed at baseline, 6 and 12-month follow-up. Intervention fidelity, reach, dose delivered and dose received will be examined in a process evaluation. An economic evaluation will put health-related quality of life and sick leave in relation to costs from the perspectives of society and health care services. A parallel ethical evaluation will focus on the interventions consequences for patient autonomy, privacy, equality, fairness and professional ethos and integrity. Discussion: The study is a pragmatic trial which will include analyses of the intervention's effectiveness, and a process evaluation in primary health care settings. Methodological strengths and challenges are discussed, such as the risk of selection bias, contamination and detection bias. If the intervention shows promising results for return-to-work, the prospects are good for implementing the intervention in routine primary health care. Trial registration: ClinicalTrials.gov Identifier: NCT03346395 Registered January, 12 2018. © 2018 The Author(s).

  • 249.
    Björk, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Larsson, Henrik
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Upplevelser av sjuksköterskerollen och konflikthantering i anhörigkontakten på äldreboenden - en intervjustudie.2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin roll, orsaker till och hantering av konflikter som kan uppstå, i kontakten med anhöriga till patienter på äldreboende. Designen är deskriptiv och bygger på individuellt genomförda intervjuer.

    Som urvalsmetod användes ett bekvämlighetsurval. Urvalsgruppen bestod av nio sjuksköterskor, varav två togs bort i efterhand då de intervjuades samtidigt. Kvar blev sju sjuksköterskor (sex kvinnor, en man), verksamma på var sitt äldreboende i en kommun i södra Norrland.

    För att förebygga och hantera konflikter med anhöriga är det viktigaste i sjuksköterskans roll att ha täta kontakter, stor förståelse, god information och en bra dialog. Genom att skapa trygghet, bl a via en bra första kontakt och att låta anhöriga bidra med sina kunskaper och känna sig delaktiga får sjuksköterskan anhöriga med sig. Konflikter uppstår ofta när resurserna inom vården tryter och orsakar missnöje, samt då anhörigas dåliga samvete gör att de missriktar sina aggressioner. För att lösa en konflikt kan det ibland vara lämpligt att ta in en tredje part. Även om det strider mot anhörigas vilja och kan orsaka konflikt så skall sjuksköterskan alltid göra det som är bäst för patienten, då hennes medicinska kompetens är större.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 250.
    Björk, Madelen
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Wiker, Jennifer
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Den fysiska belastningen och skador hos kvinnliga fotbollsspelare: Finns det ett samband?2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Fotboll är en lagsport som innehåller fysiska -och tekniska krav. Till författarnas kännedom finns det begränsat med vetenskaplig forskning om kvinnliga fotbollsspelare, dess belastning och sambandet till skador under träning och match. Syfte: Syftet med denna studie var att mäta den fysiska belastningen och skador under en fyra veckors träning -och matchperiod hos kvinnliga fotbollsspelare i ålder 18–22 år. Metod: Datainsamlingen genomfördes med 10 hertz Global Positioning System (GPS)- enheter på sex kvinnliga fotbollsspelare från mellersta Sverige under säsong 2018. Variablerna som mättes var distans i meter, player load, meter i olika hastigheter, en egenskattad belastning för styrketräningspass och egenskattad veckobelastning. Fotbollsspelarna studerades under 17 träningstillfällen och tre matcher. Data analyserades deskriptivt för att se som det fanns samband mellan player load och egenskattad belastning. Ett t-test användes för att se om det fanns några skillnader i lagets planerade belastning och den uppmätta belastningen. Vidare analyserades även om det fanns ett samband mellan de skador som uppstod och den fysiska belastningen. Resultat: Mätningarna visar att de kvinnliga fotbollsspelarnas planerade belastning stämmer relativt bra med den uppmätta belastningen för distans (m) och player load, dock inte hastighetszonerna. Vid ett högre player load värde skattar sig fotbollsspelarna som en mer ansträngd belastning och muskeltrötthet. Under denna studie uppstår fyra skador hos de deltagande. Slutsats: Resultatet tyder på att hög fysisk belastning kan ha ett samband med skador hos kvinnliga fotbollsspelare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
2345678 201 - 250 av 2717
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf