hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345 201 - 208 av 208
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Wadensten, Barbro
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Conden, Emelie
    Wahlund, Lena
    How nursing home staff deal with residents who talk about death2007Ingår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 2, nr 4, s. 241-249Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 202.
    Wadensten, Barbro
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Section of Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Section of Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Public nursing home staff's experience of participating in an intervention aimed at enhancing their self-esteem2009Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 17, nr 7, s. 833-842Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim The aim of the present study was to gain an understanding of how nursing staff experienced participating in a training programme aimed at strengthening their self-esteem and empowering them, to determine whether participation benefited them in any way, and to describe their opinions about possible benefits or disadvantages. Background Staff working in institutions such as nursing homes have a low status in society. A training programme was introduced to staff in a public nursing home. It focused on helping them understand factors in the work situation that influence them and on empowering them. Method The study was explorative and qualitative in design. Findings The participants in the programme were generally satisfied with it. Their opinions about the benefits they received from the programme can be described using three themes: 'improved communication skills', 'enhanced self-esteem' and 'sees work in a different light'. Conclusions The most important finding of the present study is that it was possible to strengthen and empower staff. Staff members were generally pleased and satisfied with the content/organization of the training programme. They felt the programme had been of value to them by improving their communication skills and increasing their self-esteem. Implications for nursing management The present result could be of value to managers and educators working in the area of nursing home care when planning education and development activities for staff. Learning to communicate better and understand the social structure at the workplace could improve staff members' self-esteem, thereby enhancing the work situation and atmosphere as well as empowering the individuals.

  • 203.
    Wadensten, Barbro
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Hägglund, Doris
    Older people's experience of participating in a reminiscence group with a gerotranscendental perspective: reminiscence group with a gerotranscendental perspective in practice2006Ingår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 1, nr 3, s. 159-167Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Tornstam's theory of gerotranscendence provides the theoretical underpinning for two small reminiscence groups that met for eight weekly sessions in a Swedish daycentre. Tornstams's theoretical perspective provides a developmental model for understanding positive progressive changes in values, attitudes and behaviour in the second half of life. Practical guidelines derived from this theory informed the group-work approach used. Participants' opinions about their reminiscence experience were analysed to determine the relevance of gerotranscendental theory as a basis for understanding older people's use of reminiscence in the ageing process. The study aimed at investigating older peoples' experiences of participating in a reminiscence group with a gerotranscendental perspective. The study used a qualitative approach. Older people were invited to participate in reminiscence group sessions arranged at a daycentre. When the sessions were finished, participants were interviewed about their experience of the reminiscence group. Data were analysed and categorized by using qualitative methods. The participants were satisfied with the arrangement of the group sessions. All participants believed they had reminisced and thought much more about their childhood and also recalled other memories from their lives during the period. Three quite different views emerged of the recall experience and effects of participating in the reminiscence group: 'An activity like any other; an activity that led to thoughts about memories from life or an activity that influenced my thoughts about life.' Findings suggest that it is possible to arrange reminiscence groups from a gerotranscendental perspective that serve as an intervention in gerontological nursing. This paper provides some guidance concerning how this type of group may be arranged and the various categories of participant response that may be expected.

  • 204.
    Westerberg, Peter
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelse av hur anhöriga till personer med anorexia nervosa kan involveras i vården2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 80 poäng / 120 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 205.
    Woxberg, Lotta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Diabetessköterskors information och undervisning till patienter med diabetes2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to describe how nurses, working in primary health care and responsible for diabetes care, reflected on patient information and education, its’ content and experiences of providing it. The study had a descriptive design and seven nurses from seven health care units in the middle of Sweden participated in the study. Data were analyzed with qualitative content analysis. The results are presented in two main categories; “The information” and “The procedure”. The two subcategories; Adjusting information and Bring about knowledge and to live with the disease emerged from “The information”. The five subcategories; Specific situation information, Increased insight about lifestyle changes, Developed dialogues, Nurses’ and patients’ perspective of responsibility and Supporting and follow ups were formulated from “The procedure”. Individual adjusted information within dialogues was highlighted. The motivational interview technique was considered as contributing to possibilities for more successful treatment and lifestyle changes. The main result showed that nurses responsible for diabetes care in primary health care empathized the need of individual adjusted information and the procedure providing it, in order to support the patients’ daily life.

  • 206.
    Åsell, Caroline
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelse av samarbete i detmultidisciplinära teamet vid akut omhändertagande av traumapatienter2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva hur intensivvårds- och akutmottagningssjuksköterskor upplevde samarbetet i traumateamet vid det akuta traumaomhändertagandet. Författaren till studien har valt att göra en intervjustudie medkvalitativ ansats. Fyra intensivvårdssjuksköterskor och sex akutmottagningssjuksköterskor vid ett medelstort sjukhus i östra Sverige deltog i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Åtta kategorier framkom under analysarbetet: ’ledarskap’, ’organisation’, ’att inte hitta på akutrummet’, ’kompetens’, ’kommunikation inom traumateamet’, ’samarbete inom traumateamet’, ’stress och negativa känslor’ samt ’att känna omsorg’. Resultatet i föreliggande studie visade på betydelsen av ett gott ledarskap. Sjuksköterskorna uttryckte en önskan om att kirurgjour/traumaledare skulle ’ta kommandot’ och leda traumaomhändertagandet. Det visade också på vikten av att ha en bra organisation, som i det här fallet var ATLS-konceptet. Att inte hitta på akutrummet upplevdes som ett problem av sjuksköterskorna. Att ha erfarenhet och ha övat på traumaomhändertagande ansågs som viktigt av sjuksköterskorna. En god kommunikation inom traumateamet främjade enligt sjuksköterskorna samarbetet vid traumaomhändertagandet. Sjuksköterskorna upplevde att ett gott samarbete vid traumaomhändertagandet skapade teamkänsla. Stress upplevdes både som något negativt och något positivt av sjuksköterskorna. I studien lyfts både problem och positiva saker i traumaarbetet fram av sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna var positivt inställda till samövningar, som de tror skulle förbättra samarbetet. Det framkom i studien att kommunikation, ledarskap, erfarenhet och en bra organisation kan förbättra samarbetet i det akuta traumaomhändertagandet. Stress, dålig kommunikation och otydliga roller kan försämra samarbetet. Till viss del anser författaren att detta skulle kunna förbättras genom ytterligare övningar, detta i likhet med föreliggande studies resultat.

  • 207.
    Ölund, Charlotta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Att vara prövad men inte uppgiven - konsten att leva med bensår2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin vardag ur ett fysiskt, känslomässigt, och socialt perspektiv. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio patienter med bensår från tre hälsocentraler intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat: Att vara prövad men inte uppgiven som bildades av tre kategorier: Sårets kondition, Komplikationer till att leva med bensår samt Anpassning till att leva med bensår. Temat beskrev att patienter med bensår hade många svårigheter men att de, samtidigt, på olika sätt, tog itu med dessa svårigheter för att kunna leva ett så bra liv som möjligt. Sårets kondition hade stor betydelse för patientens upplevelse av smärta. Många patienter var otillräckligt smärtlindrade och hade ont både dag och natt. Andra besvär var lukt och läckage från såret. Komplikationer till att leva med bensår innebar känslomässiga påfrestningar så som nedstämdhet, ilska och oro. Fysiska svårigheter bestod i att inte orka gå längre sträckor. Praktiska besvär innefattade att behöva hjälp med vardagliga sysslor. Många patienter hade svårt att upprätthålla sina sociala kontakter. Patienternas anpassning till att leva med bensår var stor och de använde sig av både praktiska och känslomässiga copingstrategier.

  • 208.
    Östberg, Catrine
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Häggstöm, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Ungdomars kostvanor i årskurs 9: - En beskrivande och jämförande studie mellan två kommuner samtmellan flickor och pojkar i Sverige2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to describe food habits among adolescents in the ninthgrade in a big community in the middle of Sweden and a small community in thesouth of Norrland. The aim was also to analyze differences in food habits betweenthe two communities and between girls and boys in the two schools. The studywas carried out in 2009 as an empirical quantitative study with a descriptive andcomparative design. It was 64 adolescents, 33 girls and 31 boys who participatedin the study. They were responding to a questionnaire that was distributed andcollected by the authors. The results of the study showed that over half of theresponded adolescents had breakfast every day and that barely half of the schooladolescents had school lunches every day. The adolescents from the smallercommunity had more often breakfast every day than the adolescents from thebigger community. The adolescents from the school in the bigger community hadlunch more days in the week than the adolescents from the school in the smallercommunity. There was no significant difference between boys and girls breakfasthabits but more girls than boys had school lunch every day.

2345 201 - 208 av 208
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf