hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
48495051 2501 - 2544 av 2544
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 2501.
    Ärlemar, Simone
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Larsson, Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Att belysa patienters erfarenheter av att vistas under tvång inom den psykiatrisk heldygnsvården: Litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort problem i samhället som många är drabbade av. Det är en livssituation som kan leda till att man tappar kontrollen över sitt liv och få förödande konsekvenser. Om individen nekar till vård så ger lagen om psykiatrisk tvångsvård rätten till ett omhändertagande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters erfarenheter av att ha varit inlagd på tvång inom den psykiatriska heldygnsvården, samt att beskriva urvalsgrupper inom de valda artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Med hjälp av databasen Cinahl har 15 stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats objektivt och analyserats av författarna för att uppnå studiens syfte. Huvudresultat: Resultatet innehåller information om patienternas negativa och positiva erfarenheter som presenteras i följande kategorier: Hopp och återhämtning, relationer till vårdpersonal och stigmatisering, relationer till andra patienter, sjukdomsinsikt och information, isolering och livskvalitet, rutiner och regler, miljö.Slutsats: Att vara inlagd mot sin vilja kan upplevas på olika sätt. Sjuksköterskans arbete är viktigt för patientens tillfrisknande och hantering av vardagslivet. Information om kommande behandling samt ett gott bemötande och engagerad personal är betydelsefullt för att stärka patientens autonomi och livslust.

  • 2502.
    Åberg, Lina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Modig, Linda-Marie
    Anhörigas upplevelser att leva med en närstående med demenssjukdom och kommunikationen mellan dem: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2503.
    Åberg, Siri
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Hornegård, Sofia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta inom akutsjukvård: En beskrivande litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Arbetet inom akutsjukvård har ett högt tempo, är omväxlande och avancerat samt innefattar patienter som drabbats av trauma. Tidigare studier visar att trauma innebär ett lidande för den drabbade personen men de visar även att personer som bevittnar effekterna av dessa trauman kan påverkas av dem. Stora krav ställs på sjuksköterskorna som arbetar med akutsjukvård då de förväntas kunna hantera alla aspekter av arbetet.

     

    Syfte

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta inom akutsjukvård samt beskriva inkluderade artiklars undersökningsgrupp.

     

    Metod

    Studien är en beskrivande litteraturstudie som har sammanställts av tolv vetenskapliga artiklar. Av dessa var en av kvantitativ ansats och en av mixad metod med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resterande artiklar var kvalitativa.

     

    Huvudresultat

    Sjuksköterskor inom akutsjukvård upplevde arbetet som oförutsägbart och hektiskt. Det beskrevs som ett givande men samtidigt utmanande jobb som var krävande för sjuksköterskan. Sjuksköterskorna påverkades emotionellt av de traumarelaterade skador som de bevittnade i arbetet, för att hantera dessa använde sig sjuksköterskorna av olika resurser och copingstrategier.

     

    Slutsats

    Genom att applicera copingstrategier och få stöd i form av olika resurser hade sjuksköterskorna lättare för att hantera och bearbeta arbetet inom akutsjukvård.

  • 2504.
    Ågren, Johanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Olsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Livskvalitet hos kvinnor och män före och efter hjärtrehabilitering - en enkätstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att jämföra skattad livskvalitet hos patienter med kranskärlssjukdom före och efter genomgången 12 månaders hjärtrehabilitering samt att jämföra skattad livskvalitet hos kvinnor och män. Urvalet bestod av 117 patienter (35 kvinnor och 82 män) som deltog i hjärtrehabiliteringen vid Hälsoinvest Högbo AB under åren 1996-2001. För skattning av livskvalitet användes formuläret QLQ-AP (Quality of Life Questionnaire - Angina Pectoris). QLQ-AP är ett sjukdomsspecifikt formulär och de 22 frågorna är indelade i fyra olika skalor: fysisk aktivitet, somatiska symtom, emotionellt och tillfredsställelse med livet. Huvudresultatet i studien visade att deltagarna (n=117) efter genomgången rehabilitering skattade en signifikant förbättrad livskvalitet för totalskalan samt för samtliga delskalor avseende QLQ-AP. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan kvinnor och män i skattad livskvalitet, varken före eller efter genomgången rehabilitering. Kvinnorna skattade dock endast en signifikant förbättring inom skalan ”emotionellt” medan männen skattade signifikant förbättrad livskvalitet för totalskalan samt för samtliga delskalor. Slutsats: I denna studie var skattad livskvalitet förbättrad efter hjärtrehabilitering. För männen ökade den dock inom fler aspekter än för kvinnorna.

  • 2505.
    Åhlstrand, Mathilda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Unga kvinnors upplevelser av hur sociala medier påverkar deras kroppsuppfattning: En kvalitativ innehållsanalys2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2506.
    Åhlund, Llinda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hajizadeh, Fariba
    Patienters erfarenheter av att leva med bensår: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2507.
    Åhrlin, Sofie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Ekqvist, Anna-Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    HIV/AIDS: Kunskap och attityder hos sjuksköterskor2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors kunskap och attityder gentemot patienter som lever med HIV eller AIDS samt beskriva eventuella skillnader i kunskap och attityder mellan yngre och äldre sjuksköterskor. Metod: Föreliggande empiriska studie hade en kvantitativ ansats med en beskrivande jämförande design. Urvalsmetoden var ett bekvämlighetsurval där totalt 63 sjuksköterskor deltog och enkäter skickades ut till nio avdelningar på tre olika sjukhus. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna hade god kunskap om HIV och AIDS, positiva attityder samt en vilja att vårda denna patientgrupp. En del av sjuksköterskorna uttryckte dock en rädsla för att smittas av HIV, ett behov av mer utbildning och negativa attityder gentemot vissa specifika grupper med sjukdomen. Yngre sjuksköterskor hade positivare attityder än äldre då det fanns en signifikant skillnad i attityder mellan dessa åldersgrupper. Slutsats: Trots att sjuksköterskorna hade god kunskap, positiva attityder och en vilja att vårda denna patientgrupp förelåg en rädsla att bli smittad av HIV och därför behövs mer utbildning om HIV och AIDS för sjuksköterskor. Yngre sjuksköterskor hade även positivare attityder än äldre. Vidare forskning bör även genomföras då få studier belyser detta område i Sverige.

  • 2508.
    Ångström, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Lööf Lindqvist, Emanuel
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta i arbetet för att förebygga trycksår: en beskrivande litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trycksår uppstår som en komplikation av vård, behandling och sjukdom varvid dessa kan uppkomma redan efter 60 minuter. Förekomsten av trycksår år 2016 ligger på 13,4 % i medelvärde över hela Sverige, vilket i jämförelse med 2015 enbart är en sänkning med 0,2%.

    Syfte: Att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta i sitt arbete för att förebygga trycksår samt att redovisa vilken urvalsmetod som använts i de valda artiklarna.

    Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design som grundades på tretton artiklar av kvantitativ ansats från databaserna Cinahl och Pubmed.

    Huvudresultat: Resultatet av ovanstående litteraturstudie medförde fyra olika teman:1) Riskbedömning: Genom att göra en riskbedömning på patienterna inom 24 timmar efter inläggning kunde en minskad trycksårsprevalens ses. 2) Lägesändringar: Lägesändringar på patienterna varannan timme visade att uppkomsten av trycksår minskar. Vidare har det visats att positioner liggande i 30 grader är den metod som ger bäst utgång. 3) Tryckavlastning: En användning av olika tryckavlastande medel har påvisat att trycksår reducerats hos patienterna. Den bästa metoden sett utifrån skillnader på kontroll och interventionsgrupper för tryckavlastning som framkommit i föreliggande studie är användning av silicone border. 4) Samling av preventiva omvårdnadsåtgärder: En användning av olika protokoll med flertalet omvårdnadsåtgärder för att minska uppkomsten av trycksår har visat sig ge mycket god effekt. Metodologisk aspekt: 11 av artiklarna hade en tydlig redogörelse för urvalsmetoden, varav resterande två artiklar saknade beskrivning om hur urvalet hade genomförts.

    Slutsats: Genom föreliggande litteraturstudie har det framkommit att ovanstående teman kan användas av sjuksköterskan i det dagliga arbetet för att minska riskerna för trycksår hos sina patienter.

  • 2509.
    Åsblom, Lena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors och sjuksköterskors reflektioner av arbete med telefonrådgivning i primärvården: En intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors reflektioner av arbete med telefonrådgivning i primärvården. Bakgrund: Telefonrådgivning utgör idag en stor del av sjuksköterskors arbete i primärvården. Det klassiska patientbesöket har till viss del ersatts av telefonrådgivning, där sjuksköterskor förväntas ha bred medicinsk-och omsorgskunskap, samt pedagogiskt kunnande. Arbete i telefonrådgivning kan vara komplicerat, utmanande och stimulerande. Metod: Studien använde en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Nio telefonsjuksköterskor från primärvården deltog i studien, och intervjuades januari-maj 2017. Resultat: I föreliggande studie visade resultatet att telefonrådgivning upplevdes som påfrestande, kravfyllt, komplext med begränsad kontrollmöjlighet. Tidspress i arbetet, resursbrist i vården, orolig arbetsmiljö upplevdes som påfrestande omständigheter som kunde leda till stress. Telefonrådgivning beskrevs även som roligt, omväxlande, tillfredställande och utvecklande där problemlösning var ett framträdande inslag. Bra samtal med patienter, samt stöd i arbetet beskrevs som viktiga faktorer. Slutsats: Sjuksköterskorna i studien upplevde att arbetet i telefonrådgivning var komplext med höga krav och påfrestningar. Dock även ett roligt, omväxlande och tillfredställande arbete. Fortlöpande utbildning och något minskade krav kan leda till en förbättrad arbetssituation, där risken för ohälsa hos sjuksköterskorna kan minska och patientsäkerheten kan stärkas.

  • 2510.
    Åsell, Caroline
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelse av samarbete i detmultidisciplinära teamet vid akut omhändertagande av traumapatienter2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva hur intensivvårds- och akutmottagningssjuksköterskor upplevde samarbetet i traumateamet vid det akuta traumaomhändertagandet. Författaren till studien har valt att göra en intervjustudie medkvalitativ ansats. Fyra intensivvårdssjuksköterskor och sex akutmottagningssjuksköterskor vid ett medelstort sjukhus i östra Sverige deltog i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Åtta kategorier framkom under analysarbetet: ’ledarskap’, ’organisation’, ’att inte hitta på akutrummet’, ’kompetens’, ’kommunikation inom traumateamet’, ’samarbete inom traumateamet’, ’stress och negativa känslor’ samt ’att känna omsorg’. Resultatet i föreliggande studie visade på betydelsen av ett gott ledarskap. Sjuksköterskorna uttryckte en önskan om att kirurgjour/traumaledare skulle ’ta kommandot’ och leda traumaomhändertagandet. Det visade också på vikten av att ha en bra organisation, som i det här fallet var ATLS-konceptet. Att inte hitta på akutrummet upplevdes som ett problem av sjuksköterskorna. Att ha erfarenhet och ha övat på traumaomhändertagande ansågs som viktigt av sjuksköterskorna. En god kommunikation inom traumateamet främjade enligt sjuksköterskorna samarbetet vid traumaomhändertagandet. Sjuksköterskorna upplevde att ett gott samarbete vid traumaomhändertagandet skapade teamkänsla. Stress upplevdes både som något negativt och något positivt av sjuksköterskorna. I studien lyfts både problem och positiva saker i traumaarbetet fram av sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna var positivt inställda till samövningar, som de tror skulle förbättra samarbetet. Det framkom i studien att kommunikation, ledarskap, erfarenhet och en bra organisation kan förbättra samarbetet i det akuta traumaomhändertagandet. Stress, dålig kommunikation och otydliga roller kan försämra samarbetet. Till viss del anser författaren att detta skulle kunna förbättras genom ytterligare övningar, detta i likhet med föreliggande studies resultat.

  • 2511.
    Åsell, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Svenska Rygginstitutet AB, Sundsvall, Sweden; Department of Odontology, Clinical Oral Physiology, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Sjölander, Per
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Southern Lapland Research Department, Vilhelmina, Sweden.
    Kerschbaumer, Helmut
    Svenska Rygginstitutet AB, Sundsvall, Sweden.
    Djupsjöbacka, Mats
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Are lumbar repositioning errors larger among patients with chronic low back pain compared with asymptomatic subjects?2006Ingår i: Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, ISSN 0003-9993, E-ISSN 1532-821X, Vol. 87, nr 9, s. 1170-1176Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To resolve the debate over whether lumbar repositioning acuity is reduced in patients with chronic low back pain (CLBP) by using a study design and methodology to minimize the effects of potential confounders. DESIGN: A single-blinded, controlled, multigroup comparative study.

    SETTING: Vocational rehabilitation center.

    PARTICIPANTS: Ninety-two patients with CLBP, divided into subgroups based on severity of symptoms and diagnostic characteristics. An age- and sex-matched group (n=31) of healthy subjects were the control. I

    NTERVENTIONS: Not applicable.

    MAIN OUTCOME MEASURES: We measured repositioning errors (variable, constant) at 3 positions of the lumbar spine. Subjects were guided to a sitting target posture and asked to perform lumbar flexion before reproducing the target posture. Self-assessed pain, self-efficacy, and functional ability were addressed through questionnaires.

    RESULTS: There were no differences in repositioning errors between the patients with CLBP or the subgroups of patients and the control group. We found only weak correlations between the repositioning errors and the self-reported data on functional disability, self-efficacy, and pain.

    CONCLUSIONS: We suggest that sensorimotor dysfunctions in CLBP should be evaluated with methods other than repositioning tests in order to generate data relevant to the development of rational diagnostic methods and rehabilitation programs.

  • 2512.
    Åslin, Susanne
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Knutsson Fröjd, Linda
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Föräldrars uppfattning av kontakten med barnavårdscentralen2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Nästan 100 % av alla barn som föds i Sverige kommer i kontakt med BVC. Syftet med BVCs verksamhet är hälsoövervakning, rådgivning och att stödja föräldrar i föräldrarollen.

    Syftet med denna studie var att beskriva hur föräldrar upplever kontakten med BVC.

    Studien har en deskriptiv kvantitativ design och en kvalitativ del med analys av innehållet i de öppna frågorna. Den genomfördes i ett område i mellansverige. Alla föräldrar som besökte BVC under en vecka i oktober 2006 blev tillfrågade om att delta i studien. Tjugoen BVC fördelade på 18 olika städer/samhällen har ingått i studien. Totalt delades 524 enkäter ut under den aktuella veckan. Av dessa var 402 enkäter ifyllda och inlämnade (n = 402). Överlag var föräldrarna nöjda med sin kontakt med BVC. Det föräldrarna uppskattade mest var BVC-sjuksköterkan och möjligheten att fråga om ”vad som helst”. En källa till missnöje var möjligheten att nå BVC via telefon. BVC-sjuksköterskan är ett stort stöd för nyblivna föräldrar. Relationen mellan sjuksköterskan och föräldrarna är mycket viktig för att BVCs syfte ska uppfyllas.

  • 2513.
    Åslund, Sofie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vallin Isaksen, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    En litteraturstudie om patienters erfarenheter av vården i samband med ECT2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2514.
    Åström, Ida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Wiklund, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Orsaker och preventiva åtgärder gällande fallolyckor hos äldre personer boende på vårdhem: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar. Användandet av fysiska begränsningsåtgärder visade sig ha olika effekt på antalet fallolyckor. 4) Läkemedel; medicinering med centralverkande läkemedel orsakade en ökad risk att drabbas av fallolyckor medan icke-centralverkande läkemedel inte visades orsaka fallolyckor. 5) Fysiska preventionsåtgärder; interventionsprogram med fysiska preventionsåtgärder visade sig ha olika effekt på antalet fallolyckor. Det visade sig att olika undergrupper påverkades olika av preventionsåtgärder. 6) Preventionsåtgärder genom vårdpersonal; preventionsåtgärder genom vårdpersonal visade sig inte ha någon effekt på antalet fallolyckor. Metodologisk aspekt gällande urvalsmetod; av de granskade artiklarna framgick en tydlig beskrivning av urvalsmetod i åtta artiklar, i två artiklar beskrevs urvalsmetoden men ej utförligt och sex artiklar saknade helt beskrivning av urvalsmetod.Slutsats: Fallolyckor är ett världsomspännande folkhälsoproblem och förekomsten är stor hos äldre boende på vårdhem. Föreliggande litteraturstudie visade att ett flertal orsaker till fallolyckor hos äldre boende på vårdhem och fallolyckspreventionsåtgärder var belagt i vetenskapliga studier men att mer forskning krävs för att stärka bevisvärdet samt att förbättra preventionsarbetet. För att minska antalet fallolyckor hos äldre boende på vårdhem krävs det att sjuksköterskan ser till individen och arbetar förebyggande samt utvärderar de handlingar som utförs.  

  • 2515.
    Öberg, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Jämställdhet inom könsintegrerat yrke - ambulanssjuksköterskors uppfattningar: Semistrukturerad intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problemformulering: Tidigare studier tyder på att den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad samt att det förekommer en könssegregering av arbetsuppgifter inom samma yrkestitel. Detta innebär att män och kvinnor utsätts för olika typer av mentala och fysiska belastningar. Eftersom arbetshälsovetenskapen delvis har till syfte att studera orsaker till arbetsrelaterade belastningar samt hur arbete kan organiseras för att minska belastningar inom arbetet är jämställdheten på arbetsmarknaden relevant ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors uppfattningar av jämställdhet inom yrket. Metod: Kvalitativ studie med fenomenografi som ansats. Semistrukturerade intervjuer med 10 ambulanssjuksköterskor. Huvudresultat: Intervjumaterialet utmynnade i tre kategorier relaterat till jämställdhet inom yrket: samma förutsättningar oavsett kön, kön inverkar på bemötande från patienter och anhöriga samt förändringar över tid. Resultatet tyder på att ambulanssjuksköterskorna i studien uppfattar yrket som jämställt utifrån att de har samma möjligheter till utbildning, arbetar under samma förutsättningar samt att de har samma rättigheter. Vidare uppfattade ambulanssjuksköterskorna i studien att manliga och kvinnliga ambulanssjuksköterskor behandlas olika från patienter och anhöriga. Ambulanssjuksköterskorna beskrev även uppfattningar om att jämställdheten inom yrket har förändrats över tid då yrket tidigare varit mansdominerat. Slutsats: Ambulanssjuksköterskorna uppfattade att män och kvinnor verkar under samma förutsättningar inom yrket. En tänkbar förklaring till detta kan vara den tydliga strukturen på arbetsplatsen. Vidare uppfattade ambulanssjuksköterskorna att kön inverkar på bemötande från patienter och anhöriga samt att jämställdheten inom yrket har förändrats över tid, då yrket tidigare varit mansdominerat. Framtida forskning bör därmed fokusera på strukturens betydelse för jämställdhet inom arbetslivet samt vilken betydelse genus kan komma att ha på arbetsmiljön.

  • 2516.
    Öberg, Peter
    Uppsala universitet.
    Bakom hotbilder och solskenshistorier: Våra attityder till åldrandet – i siffror2003Ingår i: Äldre i Centrum, ISSN 1401-5110, Vol. 16, nr 3, s. 18-19Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 2517.
    Öberg, Peter
    Uppsala universitet.
    Äldres sexualitet - en del av det goda åldrandet2004Ingår i: Äldre i Centrum, ISSN 1401-5110, Vol. 16, nr 3, s. 10-11Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 2518.
    Öberg, Peter
    Uppsala universitet.
    Ålderism hos de äldre2001Ingår i: Äldre i Centrum, ISSN 1401-5110, Vol. 15, nr 3Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 2519.
    Ödlund, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Berg, Lotta
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Omvårdnad vid höftfraktur2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Patienter med höftfraktur blir allt fler i takt med att medelåldern ökar. Det är en stor och resurskrävande patientgrupp. De har under en längre tid varit underprioriterade vilket har resulterat i långa väntetider till operation.

    Syfte:

    Syftet var att beskriva om det fanns några fördelar att arbeta med höftspår vid höftfrakturer samt att beskriva urvalet av de använda vetenskapliga artiklarna.

    Metod:

    Deskriptiv litteraturstudie med tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Likheter och olikheter i artiklarnas resultat har kategoriserats och sammanställts till fem olika teman.

    Huvudresultat:

    Resultatet visade att det fanns fördelar med att arbeta med omhändertagande via höftspår, detta resulterade i kortare väntetid till operation samt färre komplikationer. Dessa patienter som omhändertogs via höftspår hade även en kortare vårdtid. Risken för mortalitet påverkades inte nämnvärt vid höftspår kontra konventionell vård vid höftfraktur.

    Slutsats:

    I kategorien förkortad tid till operation samt kortare vårdtid kan man se stora positiva skillnader efter införandet av höftspår, i minskade postoperativa komplikationer en viss förbättring. I kategorin minskad risk för dödlighet ses ingen statistisktsignifikant skillnad. Riktlinjerna kring detta höftspår har påverkat omvårdnaden i en positiv riktning. Dessa patienter omhändertas nu med en snabbare och bättre rutin. Det har inte upptäckts några nackdelar med att arbeta med höftspår.

  • 2520.
    Öhlund, Lennart S
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för folkhälsovetenskap.
    Grönbladh, Leif
    Uppsala universitet.
    Patterns of deviance career in the history of female methadone clients: an exploratory study2009Ingår i: International Journal of Social Welfare, ISSN 1369-6866, E-ISSN 1468-2397, Vol. 18, nr 1, s. 95-101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to describe the drug career of 71 severely opioid-dependent women who had a history of selling sex and were enrolled in methadone maintenance treatment. Data were collected through semi-structured interviews, from medical records and reports from social agencies and correctional institutions. The sequential pattern could be described in the following order: initiation of the first drug of abuse, opioid onset, initiation of selling sex, first non-methadone treatment episode, first sentence and, finally, methadone maintenance treatment. There were significant age differences and correlations between most of the events. The main correlation (r = 0.70) was the one between debut of opioid use and selling sex, which was confirmed in a stepwise multiple regression analysis. In addition, a history of running away from home advanced the age at which the women started selling sex for those with an onset of opioid use at an older age than the mean of 18.4 years.

  • 2521.
    Öhlund, Lennart S.
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Folkhälsovetenskap.
    Gunne, Lars
    Uppsala universitet, Uppsala, Sweden.
    The treatment goal in maintenance treatment of heroin addiction ought to be more than retention2013Ingår i: Heroin Addiction and Related Clinical Problems, ISSN 1592-1638, Vol. 15, nr 1, s. 53-56Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 2522.
    Öhman, Jessica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Jogin, Jennie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans omvårdnadserfarenheter av patienter med en strokediagnos2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Stroke tillhör en av våra största folksjukdomar och förblir en av de sjukdomar som kräver de högsta dödsantalen och ger allvarliga följder med omfattande funktionsnedsättningar. Följderna efter en stroke varierar beroende av vart och med vilken omfattning skadan orsakat, vilket ger en varierande symptombild med olika grader av funktionsnedsättningar. Detta gör omvårdnaden av en strokepatient till komplex som ställer höga krav på en individuellt anpassad vårdplan med anpassade professioner som omger patienten.

     

    Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med en strokediagnos. 

     

    Metod En beskrivande litteraturstudie som baserats på resultatet av 10 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar.

     

    Huvudresultat Det framkommer att sjuksköterskan har en viktig uppgift i att arbeta kliniskt och nära patienten men att det på grund av brist på resurser och utbildning är svårt att ge en tillfredställande omvårdnad. Sjuksköterskans position bland andra professioner upplevs inte heller som självklar och behöver vara väldefinierad för att kunna säkerställa att patientens vård är av hög kvalitet. Det framkommer även att sjuksköterskan i sin omvårdnad behöver involvera patienten mer i kommunikationen genom att lära känna personen bakom patienten för att på så vis förbättra återhämtningen efter en stroke.

     

    Slutsats Sjuksköterskan utgör en nyckelroll vid omvårdnaden av strokepatienten. Studier visar dock att det saknas kunskap, utbildning och förståelse från både organisation och sjuksköterskor vilket på flera sätt sänker patientens vårdkvalitet.

  • 2523.
    Öhman, Louisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hur sjuksköterskor kan bidra till följsamhet av basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Basic hygiene is an important measure to prevent healthcare associated infections, save patients’ lives, and reduce economic costs for health care. Healthcare associated infections are a threat to patient safety. In community care persons who are the care takers are a risk group and nurses must make sure that basic hygiene procedures are followed.

    Method: Literature studies with descriptive design, article search in databases Cinahl and PubMed. The results found are based on twelve chosen articles.

    Aim: To describe factors related to adherence to basic hygiene and how nurses in community care can help to improve compliance with these procedures.

    Results: In the nursing staff and leadership in health care interest in and the understanding of basic hygiene is described as being of most importance. Lack of knowledge of the meaning of patient care cleanliness, negative attitudes and non-existing availability of necessary tools and heavy workload had a negative impact. Intensified education and making sure that equipment is available as well as the application of standardized methods, were found to be prerequisite for adherence to basic hygiene routines.

    Conclusion: Nurses can contribute to improved adherence to basic hygiene routines by promoting education, positive attitudes, a positive adaption of the physical environment, strategic structuring of the workload, and standardized methods, applying basic hygiene routines, being part of and promoting increased interaction in nursing care. Suggestions for future studies is to implement web-based courses, updating courses and training in basic hygiene routines in the workplace. That may increase knowledge, understanding and awareness of the application of basic hygiene routines hence leading to improved nursing care and enhancing patient safety.

  • 2524.
    Öhman, Michaela
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Östergrens, Lisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykossjukdom inom den somatiska vården: En beskrivande litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ungefär 2000 personer i Sverige insjuknar varje år i någon form av psykos. Psykossjukdom förknippas ofta med fördomar och stigmatisering. Forskning har visat att ju mer stigmatisering psykossjuka patienter förväntar sig från omgivningen, desto mer ökar deras stigmatisering av sig själva, vilket i sin tur påverkar deras återhämtning negativt. Personer med psykossjukdom har också beskrivit att de ej fått fullgod somatisk vård på grund av sin psykiska sjukdom.

    Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykossjukdom inom den somatiska vården.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 5 kvalitativa och 5 kvantitativa vetenskapliga artiklar. PubMed och Cinahl var de databaser som användes i sökningarna till de inkluderade artiklarna.

    Huvudresultat: Okunskapen kring psykossjukdomar beskrevs vara stor inom den somatiska vården. Sjuksköterskor upplevde ofta känslor som rädsla, anspänning och osäkerhet, vilket gjorde mötet med dessa patienter problematiskt. Begränsningar som tidsbrist i den somatiska vårdmiljön beskrevs bidra till ogynnsamma förutsättningar i mötet med psykossjuka patienter.

    Slutsats: Stigmatisering, okunskap och brister i vårdmiljön kan leda till att omvårdnaden för patienter med psykossjukdom blir bristfällig, och att de inte får vård på lika villkor som andra. Det är därför viktigt att sjuksköterskor blir medvetna om sina egna attityder och fördomar, och att de somatiska verksamheterna erbjuder sjuksköterskor mer kunskap om ämnet. De somatiska verksamheterna bör även se över möjligheter till förbättring i vårdmiljön.

  • 2525.
    Öholm-Lundahl, Helen
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Mählqvist, Evalena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av intravenös jämfört med nasal smärtlindring inom ambulanssjukvården i Stockholm: En empirisk studie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett vanligt symtom inom ambulanssjukvården är smärta, vilken ofta kan förvärra den smärta som redan upplevs av patienten, då de nödvändiga förflyttningarna genomförs av besättningen till bår och ambulans. Det är sjuksköterskorna i ambulansbesättningen som gör bedömningen huruvida smärtlindring krävs akut eller inte under transporten till sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av intranasal (i.n) smärtlindring jämfört med intravenös (i.v) smärtlindring inom ambulanssjukvården i Stockholm. Metod: Studien är en empirisk studie med deskriptiv design. Huvudresultat: Studien visade endast signifikant skillnad i området där upplevelsen av oro och/eller rädsla mättes i samband med i.n kontra i.v smärtlindringsmetod. Det var fler som upplevde en negativ aspekt i form av oro och eller rädsla i den grupp som fått i.n smärtlindring. Inga andra signifikanta skillnader i upplevelsen av varken, nöjdhet av smärtlindringens effekt, själva sättet att erhålla läkemedlet eller upplevelse av biverkningar påvisades. En jämförelse mellan de rapporterade biverkningarna visade att illamående var den vanligaste biverkningen och den var vanligast i den grupp som erhållit i.n smärtlindring. Slutsats: Med bakgrund av detta resultat kan man ifrågasätta om administreringssättet är avgörande kring effekten och upplevelsen av positiva eller negativa aspekter av smärtbehandlingen.

  • 2526.
    Öhrn, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Steinmark, Heidie
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Mjuk massage för personer med demens: personal och patienters perspektiv2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    The aim with the literature study was to describe how persons with dementia and health care workers in the geriatric care experiences soft massage and to describe the derived effects for persons with dementia. Scientific articles were sampled from the databases: Medline (Pub Med), Cinahl and Psyc INFO. The main results of the study are presented in three parts: how persons with dementia experiences soft massage, health care workers experiences of giving soft massage and the health care workers descriptions on derived effects on persons with dementia. The results showed that persons with dementia experienced a positive reaction to soft massage and the health care workers did no longer feel helpless in their care service towards persons with dementia. The studies showed that soft massage decreased agitation, wandering, pain and sleeplessness. Not all persons with dementia was receptive to soft massage, therefore an ethical awareness was required by the health care workers.

  • 2527.
    Ölund, Charlotta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Att vara prövad men inte uppgiven - konsten att leva med bensår2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin vardag ur ett fysiskt, känslomässigt, och socialt perspektiv. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio patienter med bensår från tre hälsocentraler intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat: Att vara prövad men inte uppgiven som bildades av tre kategorier: Sårets kondition, Komplikationer till att leva med bensår samt Anpassning till att leva med bensår. Temat beskrev att patienter med bensår hade många svårigheter men att de, samtidigt, på olika sätt, tog itu med dessa svårigheter för att kunna leva ett så bra liv som möjligt. Sårets kondition hade stor betydelse för patientens upplevelse av smärta. Många patienter var otillräckligt smärtlindrade och hade ont både dag och natt. Andra besvär var lukt och läckage från såret. Komplikationer till att leva med bensår innebar känslomässiga påfrestningar så som nedstämdhet, ilska och oro. Fysiska svårigheter bestod i att inte orka gå längre sträckor. Praktiska besvär innefattade att behöva hjälp med vardagliga sysslor. Många patienter hade svårt att upprätthålla sina sociala kontakter. Patienternas anpassning till att leva med bensår var stor och de använde sig av både praktiska och känslomässiga copingstrategier.

  • 2528.
    Österberg, Jenny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Söderström, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Att vara anhörig till en demenssjuk person: en litteraturstudie som belyser livssituationen ur ett anhörigperspektiv2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att belysa hur livssituationen påverkas av att vara anhörig till en person som drabbats av demens.

    Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserades på 13 artiklar som samlats in i databaserna PubMed och Cinahl.

    Resultat: Resultatet visade att livet förändras för alltid för anhöriga till dementsjuka personer och att livssituationen kunde påverkas på många olika sätt. Livssituationen kunde upplevas olika beroende på vilken relation den demenssjuka och den friska anhöriga hade innan sjukdomen. Upplevelser som exempelvis isolering, ilska, maktlöshet, saknad och skuld var känslor som framkom i resultatet. Olika sätt att hantera den nya situationen kunde vara en positiv inställning och ett bra socialt stöd omkring sig. Anhöriga ville ofta hålla kvar sin vårdarroll så länge som möjligt men när situationen blev ohållbar blev flytten till ett boende för de demenssjuka personerna oundviklig.

    Slutsats: Resultatet i studien visade att den generella påverkan av livssituationen för anhöriga till demenssjuka personer var negativ. Forskning kring hur livssituationen för anhöriga till demenssjuka personer påverkas finns men ytterligare forskning och sammanställningar av forskning krävs inom området. Även forskning om hur sjuksköterskan kan använda sig av denna information behövs för att sjuksköterskan ska kunna veta vilka insatser som krävs för att ge bästa möjliga stöd till anhöriga.

  • 2529.
    Östergren, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Folkhälsovetenskap.
    Hinder och förutsättningar för nyanlända; ett perspektiv från människor som arbetar med nyanländas mottagande: En intervjustudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2530.
    Östergårds, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Aburweileh, Hossam
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Vuxna patienters upplevelser av den palliativa vården i hemmet2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år dör omkring 90 000 personer i Sverige och de flesta har behov av palliativ vård. Den enskilde individen skall i största möjliga mån få avgöra om denne vill dö hemma eller inom den slutna vården. Historiskt sett har den palliativa vården behandlat personer med cancersjukdom men har med tiden utvecklats till att behandla flera typer av sjukdomstillstånd.

    Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur vuxna patienter upplever den palliativa vården i hemmet, samt att studera de valda artiklarnas datainsamlingsmetod.

    Metod: Föreliggande studie har en deskriptiv design. Studiens resultat baseras på elva vetenskapliga artiklar, tio med kvalitativ ansats och en med mixad ansats. Samtliga artiklar granskades av båda författarna och färgmarkerades beroende på innehåll. Artiklarna identifierades genom databaserna Cinahl och Pubmed.

    Huvudresultat: Den palliativa vården i hemmet upplevdes till stor del som positiv av patienterna. Det värderades högt att ha sina närstående nära och att få vistas i sin trygga hemmiljö den sista tiden i livet. Det framkom även att de palliativa patienterna var oroliga över att vara en börda för sina närstående. Genom att ha sjukvårdare i hemmet samt stöd från närstående gavs möjlighet att utföra vardagliga aktiviteter på egen hand, som visade sig generera livskvalitet. Värdighet hos de palliativa patienterna beskrevs genom begreppen integritet, välbefinnande och självbestämmande. God kommunikation och kontinuitet upplevdes som viktiga faktorer för de patienterna.

    Slutsats: Palliativa patienter som vårdats hemma såg i hög grad positivt på den vård de erhållit. De upplevde att samarbete mellan sjukvården och deras närstående är en förutsättning för trygg vård i hemmet. Hälso- och sjukvård bör prioritera dessa patienters önskan om att få vårdas och dö hemma eftersom detta genererar livskvalitet. Föreliggande studies resultat ger en tydlig indikation på utvecklingsområden inom palliativ vård.

  • 2531.
    Österlund, Liza
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Elever i årskurs 6 och deras inställning till ämnet Idrott och hälsa: En kvalitativ intervjustudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Våra barn och unga mår idag allt sämre fysiskt och psykiskt. I samband med det ökar även problemet med inaktiva och stillasittandet barn. Skolan är en viktig arena och ämnet Idrott och hälsa har en betydande roll för att skapa fysiskt aktiva barn och unga. För att minska stillasittandet bland unga behöver vi veta vad som får elever att vilja delta på idrottslektioner. Motivation ses som centralt för att kunna förstå det mänskliga beteendet. Därför var syftet med studien att undersöka elevers inställning och motivation till ämnet Idrott och hälsa. Studien undersökte även hur eleverna upplever sin idrottslärares förmåga att motivera till ett deltagande. Metoden i studien är semistrukturerade intervjuer, då intervjuer lämpar sig bra när man vill undersöka människors tankar, känslor eller upplevelser. I en storstad i Sverige har tre elever i årskurs 6 intervjuats. Resultatet visade att eleverna hade en positiv inställning till skolämnet Idrott och hälsa. Motivationen ökade när de tyckte någon aktivitet var rolig eller när de kände sig duktiga, vilket ökade känslan av meningsfullhet Alla tre elever upplevde sin idrottslärare motiverande genom att han var sträng och snäll. 

  • 2532.
    Östgård, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD)2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Allt fler personer drabbas av demenssjukdom och en stor del av dessa drabbas någon gång av ett eller flera beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD skapar stort lidande för den drabbade men kan även vara svårt att hantera för människorna omkring dem, närstående och vårdpersonal, och är en stor anledning till att personen flyttar till särskilt boende. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via sex individuella semi-strukturerade intervjuer. Genom bekvämlighetsurval rekryterades undersköterskor på ett demensboende i Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ett övergripande tema framträdde i resultatet, ”Svårigheter att finna balans mellan behov och resurser”. Informanterna upplevde arbetet med personer med BPSD som en stor utmaning men att det var mycket givande. Känslan av att inte räcka till, att sakna kunskap eller förmåga att hantera vissa situationer eller symtom samt bristen på resurser upplevdes som påfrestande av informanterna. Aggressivitet, oro och ångest hos personer med BPSD var de symtom som upplevdes som svårast att hantera. Resultatet visar även att informanterna upplevde arbetet med personer med BPSD som spännande, intressant och roligt och att de kände tillfredsställelse i att finnas där för personen med BPSD och att kunna bidra till deras välmående. Studiens slutsats visar att informanterna upplevde stora utmaningar i sitt arbete med att skapa välbefinnande för personer med BPSD. Stöd och utbildning skulle kunna öka arbetstillfredsställelsen för vårdpersonalen men även livskvaliteten för personer med BPSD. 

  • 2533.
    Östlin, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Jansson, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vuxna personers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 2: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antal fall av diabetes mellitus typ 2 ökar i Sverige samt över hela världen. Okunskap om hur sjukdomen utvecklas och hanteras kan leda till komplikationer och andra sjukdomar.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 2, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.

    Metod: Litteraturstudien har deskriptiv design. Studien inkluderar 12 kvalitativa artiklar funna i databaserna PubMed och Cinahl.

    Huvudresultat: I analysen av artiklarna framkom kategorier som besvarade vuxna personers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 2. Kategorierna var: Erfarenheter av att ha diagnostiseras med diabetes typ 2, Vuxna personers erfarenheter av kontroll och behandling av diabetes typ 2, Erfarenheter av kostförändringar i samband med diabetes typ 2 hos vuxna personer, Erfarenheter av sociala sammanhang hos vuxna personer med diabetes typ 2 och Erfarenheter och hanteringssätt att leva med sin diabetes typ 2. Resultatet reflekterar positiva och negativa erfarenheter i det vardagliga livet i hos personer med diabetes mellitus typ 2.

    Slutsater: Att få diabetes mellitus typ 2 medförde många olika känslor hos flera informanter. Diabetes påverkade vardagliga livet och krävde förändringar i den drabbades liv. Flera informanter erfor frustation över vården och många erfor stöd från familj och vänner. Rädsla för att drabbas av komplikationer till följd av sin sjukdom och inte få se sina barn växa upp gav motivation till att ta hand om sin sjukdom. 

  • 2534.
    Östlund, Amanda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Hillberg, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Anhörigas upplevelser av att leva med närstående som drabbats av Alzheimers sjukdom: -En beskrivande litteraturstudie-2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med eller i närheten av en person som har drabbats av Alzheimers sjukdom. Studien utgick från ett socialt, fysiskt och psykiskt perspektiv. Studien byggde på 18 vetenskapliga artiklar som kvalitet granskades med hjälp av en granskningsmall. Artiklar söktes genom databaserna Academic Search Elite, Cinahl och Vård I Norden Online. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade på studiens syfte, var skrivna på svenska eller engelska och publicerade mellan åren 2000 till 2008. Resultatet visade att anhöriga ställs inför en dramatisk förändring som är krävande, utmanande och de anhöriga upplevde oro, sorg, stress och skuld. Det sociala nätverket minskade och det leder oftast till ensamhet och isolering. Resultatet visade också att anhöriga är i behov av stöd från släkt och vänner samt från hälso- och sjukvården. Sammanfattningsvis upplevde majoriteten av anhöriga en ökad belastning av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom.

    Nyckelord: Alzheimers sjukdom, familj, anhöriga, upplevelser.

  • 2535.
    Östlund, Ann-Sofi
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Distriktssköterskors upplevelser av och tillvägagångssätt vid ett motiverande samtal2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 2536.
    Östlund, Ann-Sofi
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Uppsala universitet.
    Motivational Interviewing in Primary Care: Nurses' experiences and actual use of the method2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aim: The overall aim of the present thesis was to describe and examine primary care nurses´ self-reports on training, use and performance as well as experiences and actual performance of MI.

    Method: One qualitative and three quantitative studies were conducted among primary care nurses. A study-specific questionnaire was sent to 980 primary care nurses and 673 (69%) responded (Study I). Semi-structured interviews were conducted with 20 MI trained primary care nurses (Study II). MI sessions between 12 (Study III) respective 23 (Study IV) primary care nurses and patients (total 32 respective 50 sessions) were audio-recorded. Data were analyzed using qualitative content analysis, Motivational Interviewing Integrity Code, Motivational Interviewing Sequential Code for Observing Process Exchanges and statistical analysis.

    Results: The findings showed that primary care nurses reported and experienced lack of training in MI and lack of prerequisites for using MI (Study I-II), while training, knowledge, prerequisites and time were associated with use of MI. They also reported and experienced that MI facilitated their work with patients (Study I-II) as well as elicited their own ability to motivate and be empathetic (Study II). About half of the primary care nurses reported that they used MI (Study I), and none of the nurses (Study III) achieved the approved skill levels in MI in their recorded sessions. They overestimated their performance on six of eight aspects of MI (Study III). The most frequently used nurse talk in the recorded sessions was neutral, which is not consistent with MI. Questions and reflections directed toward change were most likely to be followed by change talk among patients (Study IV).

    Conclusions: Self-reported knowledge about MI and personal as well as workplace prerequisites for using it were associated with self-reported use of MI. Participating nurses´ experienced that MI requires openness, practice, support, feedback and willingness. The participating primary care nurses did not achieve approved levels of MI skills in their recorded MI sessions. Patients´ change talk is more likely to occur after open questions, complex reflections as well as after questions and reflections directed toward change.

  • 2537.
    Östlund, Ann-Sofi
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala universitet.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala universitet.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala universitet.
    Wadensten, Barbro
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala universitet.
    Primary care nurses' performance in motivational interviewing: a quantitative descriptive study2015Ingår i: BMC Family Practice, ISSN 1471-2296, E-ISSN 1471-2296, Vol. 16, nr 1, s. 89-100Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Motivational interviewing is a collaborative conversational style intended to strengthen motivation to change. It has been shown to be effective in addressing many different lifestyle problems as well as in chronic disease management, and many disease prevention guidelines promote use of motivational interviewing. The aim of the present study was twofold: to assess to what extent the primary care nurses in the study perform motivational interviewing according to the Motivational Interviewing Treatment Integrity Code and to investigate how the participating primary care nurses rated their own performance in motivational interviewing.

    Method: The study was based on twelve primary care nurses’ audio-recorded motivational interviewing sessions with patients (total 32 sessions). After each session, the nurses completed a questionnaire regarding their experience of their own performance in motivational interviewing. The audio-recorded sessions were analyzed using Motivational Interviewing Integrity Code 3.1.1.

    Results: None of the nurses achieved beginning proficiency in all parts of any motivational interviewing sessions and two nurses did not achieve beginning proficiency in any parts or sessions. Making more complex than simple reflections was the specific verbal behavior/summary score that most nurses achieved. Beginning proficiency/competency in “percent open questions” was the summary score that fewest achieved.

    Conclusion: Primary care nurses did not achieve beginning proficiency/competency in all aspects of motivational interviewing in their recorded sessions with patients, where lifestyle change was discussed. This indicates a need for improvement and thus additional training, feedback and supervision in clinical practice with motivational interviewing.

  • 2538.
    Östlund, Ann-Sofi
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala universitet.
    Wadensten, Barbro
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala universitet.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    District nurses' and registered nurses' training in and use of motivational interviewing in primary care settings2014Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 23, nr 15-16, s. 2284-2294Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives

    To examine to what extent district nurses and registered nurses have training in motivational interviewing, to what extent they use it and what prerequisites they have for using it; to compare district nurses and registered nurses, as well as to compare users and nonusers of motivational interviewing; and to examine possible relationships between use of motivational interviewing and the variables training, supervision and feedback in motivational interviewing and prerequisites for use.

    Background

    Motivational interviewing is an effective method for motivating patients to change their lifestyle, used increasingly in primary care.

    Design

    A cross-sectional survey study.

    Methods

    A study-specific questionnaire was sent to all district nurses and registered nurses (n = 980) in primary care in three counties in Sweden, from September 2011–January 2012; 673 (69%) responded. Differences between groups as well as relationships between study variables were tested.

    Results

    According to self-reports, 59% of the respondents had training in motivational interviewing and 57% used it. Approximately 15% of those who reported using it had no specific training in the method. More district nurses than registered nurses had training in motivational interviewing and used it. The following factors were independently associated with the use of motivational interviewing: training in and knowledge of motivational interviewing, conditions for using it, time and absence of ‘other’ obstacles.

    Conclusions

    Having knowledge in motivational interviewing and personal as well as workplace prerequisites for using it may promote increased use of motivational interviewing.

    Relevance to clinical practice

    Having the prerequisites for using motivational interviewing at the workplace is of significance to the use of motivational interviewing. In the context of primary care, district nurses seem to have better prerequisites than registered nurses for using motivational interviewing.

  • 2539.
    Östlund, Ann-Sofi
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Wadensten, Barbro
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Lindqvist, Helena
    Department of Clinical Neuroscience, MIC Lab, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Primary care nurses' communication and its influence on patient talk during motivational interviewing2016Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 72, nr 11, s. 2844-2856Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim

    To describe what verbal behaviors/kinds of talk occur during recorded motivational interviewing sessions between nurses in primary care and their patients. The aim was also to examine what kinds of nurse talk predict patient change talk, neutral talk and/or sustain talk.

    Background

    Motivational interviewing is a collaborative conversational style. It has been shown to be effective, in addressing health behaviors such as diet, exercise, weight loss and chronic disease management. In Sweden, it is one of the approaches to disease prevention conversations with patients recommended in the National Guidelines for Disease Prevention. Research on the mechanisms underlying motivational interviewing is growing, but research on motivational interviewing and disease prevention has also been called for.

    Design

    A descriptive and predictive design was used.

    Methods

    Data were collected during 2011-2014. Fifty audio-recorded motivational interviewing sessions between 23 primary care nurses and 50 patients were analyzed using Motivational Interviewing Sequential Code for Observing Process Exchanges. The frequency of specific kinds of talk and sequential analysis (to predict patient talk from nurse talk) were computed using the software Generalized Sequential Querier 5.

    Findings

    The primary care nurses and patients used neutral talk most frequently. Open and negative questions, complex and positive reflections were significantly more likely to be followed by change talk and motivational interviewing-inconsistent talk, positive questions and negative reflections by sustain talk.

    Conclusions

    To increase patients’ change talk, primary care nurses need to use more open questions, complex reflections as well as questions and reflections directed toward change.

  • 2540.
    Östlund, Ann-Sofi
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Wadensten, Barbro
    Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Motivational interviewing: Experiences of primary care nurses trained in the method2015Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 15, nr 2, s. 111-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Motivational interviewing is a person-centered counseling style used to promote behavioral change regarding a wide variety of lifestyle problems. Use of motivational interview is growing worldwide and among many different healthcare professions, including primary care nursing. The study aim was to describe motivational interview trained nurses' experiences of motivational interviewing in primary care settings. The study had a qualitative descriptive design. It was carried out in Swedish primary care settings in two county council districts, with 20 primary care nurses trained in motivational interviewing. Half of them used the method in their work, half did not. Qualitative semi-structured interviews were used. Data were analyzed using qualitative content analysis. The nurses experienced that openness to the approach and an encouraging working climate are required to overcome internal resistance and to increase use of motivational interviewing. They also experienced mutual benefit: motivational interviewing elicits and develops abilities in both nurses and patients. For the nurses using it, motivational interviewing is perceived to facilitate work with patients in need of lifestyle change. Lack of training/education, support, interest and appropriate work tasks/patients are reasons for not using motivational interviewing.

  • 2541.
    Östlund, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Mossberg, Marianne
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Nyutexaminerade sjuksköterskor och stress: En litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelse av stress i yrket. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserade sig på 17 artiklar. Resultatet blev tydligt att stressen var en nedbrytande faktor för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Upplevelsen att det förväntades av dem att vara en självständig sjuksköterska och kunna allt från början skapade stress. Den kliniska kunskapen och ledarskapsrollen har den nyutexaminerade sjuksköterskan för lite träning på och detta anses vara en brist i utbildningen. Stressen kan bli och var en början till utmattningssyndrom för många nyutexaminerade. Det var ett stort antal nyutexaminerade som hade tankar om att sluta redan tidigt i sjuksköterskeyrket. De sjuksköterskor som upplevde arbetsglädje och fick sina behov tillfredsställda kände inte av stressen på samma vis. Faktorerna som oftast kom upp som orsak att till öka stressen var när arbetsmiljö, ledning, bemanning och kontakten med kollegor inte fungerade. Slutsats Det är viktigt att vara medveten om stressen som nyutexaminerad sjuksköterska och ta ansvar för sin egen hälsa. Ledningen inom hälso- och sjukvården bör öka sin medvetenhet om sjuksköterskeyrkets risker.

  • 2542.
    Östlund, Hanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Blad, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Fysisk aktivitets inverkan på individers mentala hälsa som depression och nedstämdhet vid ischemisk hjärtsjukdom2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ungefär en femtedel av ischemiskt hjärtsjuka individer lider av depressiva besvär. Depression hos ischemiskt hjärtsjuka individer leder till ökad dödlighet. Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet har effekt på människors mentala hälsa vid depression. Dödligheten i  ischemisk hjärtsjukdom minskar och behovet av en väl fungerande hjärtrehabilitering ökar.

    Syfte: Syftet var att undersöka vilken inverkan fysisk aktivitet har på individers mentala hälsa vid ischemisk hjärtsjukdom samt beskriva de inkluderade studiernas undersökningsgrupper.  

    Metod: En beskrivande litteraturstudie av 11 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl.

    Huvudresultat: Fysisk aktivitet hade en positiv effekt på depression och nedstämdhet hos patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Enbart den fysiska träningens effekt på depression och nedstämdhet var svår att mäta och bevisa, men forskningen visade på att förbättrad kondition i många fall ledde till minskning av depressiva besvär. Effekterna av fysisk aktivitet skiljde sig åt mellan könen. Deltagarantalet i studierna låg mellan 62-522 och fler män än kvinnor deltog. Merparten av studierna hade en medelålder på deltagarna mellan 61 – 67,5 år.

    Slutsats: Fysisk aktivitet förbättrade den mentala hälsan hos ischemiskt hjärtsjuka individer. Det var svårt att bevisa att fysisk aktivitet enbart var det som påverkade den mentala hälsan, eftersom många aspekter, förutom fysisk aktivitet ingår i ett rehabiliteringsprogram. Att belysa vikten av fysisk aktivitet ur fler än en aspekt, borde dock öka förutsättningarna att motivera fler till att delta vid träningsbaserad hjärtrehabilitering. Det blir inte bara en vinst för patienten utan också en vinst för samhället i stort.

  • 2543.
    Östlund, Kajsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    En kvalitativ studie om upplevda möjligheter och begränsningar med hälsofrämjande öppen förskola: Ett uppdrag från Salutsatsningen i Västerbottens Läns Landsting2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka öppen förskola som arena för ett hälsofrämjande arbete. Fokus var på de möjligheter och begränsningar som personalen upplevde i sitt arbete utifrån det hälsoprogram som tillämpades av dem. Studien var ett uppdrag från Salutsatsningen vid Västerbottens läns landsting. Metoden var en kvalitativ ansats och fem intervjuer genomfördes med personal inom öppen förskola i Västerbottens län. Intervjuerna utgick från de kriterier som fungerade som riktlinjer för arbetet. De tre huvudområdena (kriterierna) var psykosocial hälsa, matvanor och fysisk aktivitet. Resultatet visade att personalen som intervjuades hade goda rutiner för det hälsofrämjande arbetet. De upplevde möjligheter att stödja föräldrarna i deras föräldraskap och främja hälsosamma budskap. De upplevda begränsningarna bestod främst av avsaknad av utrymme för matlagning samt fysiska aktiviteter. Samverkan med andra aktörer som Barnavårdcentralen, Mödrahälsovården, Socialtjänsten och Tandhälsan var även de avgörande för det hälsofrämjande arbetet. Slutsatsen var att det hälsofrämjande arbete som bedrivs i Västerbotten har en god grund för att stärka och stödja barn och föräldrar samt främja hälsosamma budskap. Men det finns vissa brister i ämneskunskap hos personalen samt otydlighet vad vissa kriterier syftar till.

  • 2544.
    Östlund, Ulrika
    et al.
    Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Sweden.
    Wennman-Larsen, Agneta
    Persson, Carina
    Gustavsson, Petter
    Wengström, Yvonne
    Mental health in significant others of patients dying from lung cancer2010Ingår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 19, nr 1, s. 29-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
48495051 2501 - 2544 av 2544
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf