hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 1083
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Eriksson, Amanda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Forsberg, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Rörelse i förskolan: En enkätstudie om hur ofta förskollärare och barnskötare planerar rörelseaktiviteter i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ofta förskollärare och barnskötare utför planerade rörelseaktiviteter på förskolan och vad som påverkar att vissa av dessa rörelseaktiviteter inte blir av. I bakgrunden ges en översikt om hur rörelsen i förskolan ser ut, hur förskollärarens förhållningssätt till rörelse är samt rörelsens positiva effekter utifrån vetenskapliga artiklar och för ämnet relevant litteratur. Forskning visar att barnen behöver röra på sig för att stärka kroppsuppfattning, motorik och koordination. Genom att dessa delar stärks bidrar det till att barnens koncentrationsförmåga ökar. Forskning visar även att förskollärarnas inställning till rörelse påverkar ifall barnen erbjuds rörelseaktiviteter på förskolan. Genom en enkätstudie som delades ut till 110 respondenter på nio olika förskolor har vi undersökt hur ofta förskollärare och barnskötare planerar rörelseaktiviteter på förskolorna. Av de 110 enkäterna som delades ut fick vi in 103 stycken som vi kunde använda i vår studie. Vi valde att använda oss av pappersenkäter som vi personligen delade ut till varje förskola, för att få ett sådant högt deltagande som möjligt. För att få fram ett resultat har vi analyserat svaren i enkäterna mot varandra med hjälp av figurerna som lyfts i resultatet, där kan det tydligt utläsas vilka svar vi fått in. Avslutningsvis har vi en diskussion där vi diskuterar och jämför våra resultat mot forskning vi lyft i bakgrunden. Vårt resultat visar på att det är förskollärarna som planerar flest rörelseaktivitet på förskolan, och största anledningen till att vissa rörelseaktiviteter inte blir av är för att förskollärarna känner sig rädda för att utföra rörelseaktiviteter, det är stora barngrupper och att det var många ur personalen borta när de hade planerat att utföra rörelseaktiviteterna.

  • 252.
    Eriksson, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Vilken betydelse har vuxnas agerande i mobbningssituationer bland barn?2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Denna litteraturstudie behandlar vilken betydelse vuxnas agerande har i mobbningssituationer bland barn. Valet av litteraturstudie som metod om detta problemområde har grundat sig i att kunna få ett bredare perspektiv på vad som redan finns om ämnet. Syftet med undersökningen är att införskaffa fördjupad kunskap om vilken betydelse vuxnas agerande i en mobbningssituation har för effekt på en mobbningssituation och utgången av en sådan situation. Mobbning är inte ett fenomen som är barnens fel, utan mobbning uppstår endast när vuxna tillåter det att hända. En lärare ska förstå hur hans/hennes bemötande påverkar barnen dagligen i deras arbete tillsammans med dem. En kompetent lärare behöver inte vara den som har flest antal tjänsteår, eller den som har en specifik utbildning i ryggsäcken. Varje enskild lärare har olika bakgrund och olika personlighet, vilket leder till att det är upp till var och en av lärarna att bygga upp sin egen självkänsla och trygghet (Darling- Hammond & Bransford 2005). Huvudsaken är att lärarna blir medvetna och tar sin roll som förebild på fullaste allvar. Vuxna ska skydda barnen från all kränkande behandling, och de bör ingripa när tecken på mobbning och utanförskap visas bland barnen. Annars kan budskapet till barnen bli fel. Det är inte barnens uppgift att på egen hand försöka få stopp på trakasserierna, utan hela ansvaret ligger hos de vuxna.

    Slutsatsen av litteraturstudien är att den grundläggande åtgärden till att kränkningar ska kunna bekämpas, är att det finns ett välfungerande arbetslag, i vilket alla delger varandra som gör att gruppens kunskap och bredd i ämnet ökar. Ett annat viktigt resultat är att det är lättare att samarbeta för att lösa ett mobbningsproblem, än att göra det på egen hand.

    Är det något barn som blir illa behandlat har vuxna ett stort inflytande och stor möjlighet till att påverka den pågående situationen. Vuxna får inte vara konflikträdda och tro att allt ska lösa sig, eller tro att ett ingripande skulle kunna göra saken värre. Det värsta är att inte ingripa alls, vilket i sin tur skulle kunna leda till osäkerhet bland barnen. I dessa situationer ska vuxna ha i åtanke att barnen ser upp till och har de vuxna som förebilder och att barn kan ta efter ett sådant negativt beteende. Därför är det viktigt att det skapas en trygg och respekterad kontakt mellan barnen och deras lärare. Genom en god relation där barn och vuxna gemensamt sätter upp de regler som ska följas ger på sikt en större chans att eliminera kränkningar och trakasserier. Detta istället för att reglerna endast skulle bestämmas, diskuteras och cirkulera bland vuxna.

  • 253.
    Eriksson, Elin
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Hur vet du vad jag kan?: En intervjustudie om kunskapsbedömning med sex lärare för grundskolans år 1-32007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Detta arbete handlar om lärares bedömningsarbete i grundskolans år 1 t.o.m. 3 och går även igenom betydelsen av begreppet kunskap. Frågan om vad som är kunskap är svår att besvara, mycket på grund utav att svaret ständigt har förändrats genom historien. Vad kunskap innebär skiftar beroende på omständigheterna och med kunskapsbegreppets innebörd som grund för bedömningen av kunskap så innebär detta att det har kommit att utvecklas ett flertal metoder och teorier för hur denna bedömning ska göras och vad som ska ingå. Förutom att lärarna ska veta vad kunskap är och vilken kunskap som ska bedömas hos eleverna ska de dessutom ha kunskap om hur denna kunskap bildas för att kunna planera sin undervisning utefter bedömningarna.

    Syftet med studien är att belysa yrkesverksamma lärares förståelse för kunskapsbegreppet samt hur de gör i sin bedömning av elevers kunskaper. Studien undersöker vidare vilka verktyg för bedömning som är i användning och lärarnas inställning till och tankar om betyg, samt hur lärare kan gå till väga med förmedlingen av sin bedömning till såväl elever som föräldrar.

    Vid studiens genomförande har en kvalitativ ansats använts i form av semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex yrkesverksamma lärare. Samtliga lärare i intervjustudien arbetar inom grundskolans år 1-3 och deras tid inom läraryrket sträcker sig från 6-33 år med en varierande utbildningsbakgrund. Vid studiens genomförande var lärarna i åldrarna mellan 30 och drygt 50 år.

    Studiens resultat visar på ett varierande kunskapsbegrepp även om alla intervjudeltagarna såg på praktisk kunskap som mer äkta än teoretisk. Kunskapsutvecklingen ses till största delen som individuell för varje elev, där fortgången är beroende av mognad mer än något annat. Fem av sex lärare svarade att de lade in bedömningsarbetet som en del av undervisningen och att elevens delaktighet i bedömningen var viktig för att skapa en uppfattning hos eleven om dess egen kunskapsutveckling. Två av lärarna sade sig delge eleven sin bedömning kontinuerligt varje dag i form av samtal omkring skolarbetet. Ett annat resultat av studien visar på att även om lärarna till en början grundar sin bedömning på målen i kursplanen eller olika verktyg som utarbetats därefter, så menar de att bedömning av kunskap görs mycket utifrån erfarenhet som de fått genom yrket. Fyra av dem talar om en vetskap om vad eleverna kan som ”sitter i ryggen” eller ”bakhuvudet”, men som de menar inte finns hos lärare med mindre erfarenhet. Lärarna i intervjustudien visar vidare en utbredd negativ uppfattning om användandet av betyg i de tidigare åren.

    En sammanfattad slutsats som kan dras utifrån studien är att i sin bedömning av kunskap utgår lärare till en början från kursplanerna eller verktyg baserade på dessa, men utvecklar med erfarenhet i yrket efter en tid ett kunnande om hur kunskap visar sig, ett kunnande som de sedan allt mer utgår från i sin kunskapsbedömning. Vidare ser lärare i de tidigare åren olika på kunskapsbegreppets innebörd men är eniga om att den mest sanna formen av kunskap är praktisk och de är för det mesta negativt inställda till betygsättning i de tidigare åren.

  • 254.
    Eriksson, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Från lärare till lärarutbildare: att använda tidigare yrkeserfarenheter i nya sammanhang2012Inngår i: I mötet mellan vetenskap och lärande: 13 högskolepedagogiska utmaningar / [ed] Göran Fransson & Helena Hammarström, Gävle: Gävle University Press , 2012, s. 19-32Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 255.
    Eriksson, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Nya lärares uppfattningar om och upplevelser av bedömning i matematik och teknik i grundskolans tidigare år2012Inngår i: Kvalificerad som lärare? Om professionell utveckling, mentorskap och bedömning med sikte mot lärarlegitimation / [ed] Christina Gustafsson och Göran Fransson, Gävle: Gävle University Press , 2012, s. 75-101Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 256.
    Eriksson, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Hanold, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Urval av visor i förskolan: Tas genusperspektivet i beaktande?2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Visor är ett vanligt förekommande inslag i förskolans dagliga samlingar. Syftet med visor i förskolan är främst att skapa glädje, känna gemenskap och utveckla språket. Studiens syfte var att belysa hur urvalet av visor sker och förskollärarnas samt barnens reflektioner kring det som sjungs. Undersökningen berör ytterligare barnens förståelse för textinnehållet. Till grund för studien låg genus- samt intersektionalitetsperspektivet, för att belysa och problematisera de föreställningar kring könsroller som uttrycks i visor.

    Studien genomfördes på tre olika förskolor, genom kvalitativa intervjuer av förskollärare och barn, där sex förskollärare samt sex barn deltog. Barnintervjuerna skedde i par, medan förskollärarna intervjuades enskilt. I resultatet framkommer respondenternas tankar kring urval av visor. Vidare lyftes syftet med visor i förskolan samt vad barnen förstår av texterna.

    Av resultatet framgår att visor är ett återkommande inslag i verksamhetens samlingar. Val av visor är ofta styrt av teman, där pedagogen gör urvalet för att innehållet ska passa till ämnet. Barnen upplever spontant att det är ”fröken” som väljer visor. Endast två av de intervjuade förskollärarna hävdade att de granskat vistexter ur ett genusperspektiv. Andra pedagoger menar att de uppmärksammat framställningen av könsroller i texterna, men menar att de valt att ha kvar visorna i repertoaren med argumentet att bevara kulturarvet. Vidare diskuteras i vilken grad framställningen, av traditionella könsmönster i visor, påverkar barnen.

  • 257.
    Eriksson, Ingela
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Andersson, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Delaktighet hos barn i behov av särskilt stöd: En studie om hur möjligheten ser ut för barn i behov av särskilt stöd att få vara med och påverka vardagen i förskolans verksamhet2014Independent thesis Basic level (university diploma), 210 hpOppgave
    Abstract [en]

    Earlier studies shows that democracy within the preschool is an important and on-going work, but could implicate certain consequences. For example that goals regarding democracy and influence in the preschool, rarely is done in practice but instead remains just words on a paper. It could also mean that the pedagogues lack education and knowledge within the area, but also how they react to the influence of children.

     

    Preschool is expected to be a place for all children, no matter what luggage the child is carrying. The luggage is filled with the life experience, the personality and in this case the needs that the child has. The needs could be anything from nearness to physical and psychological disorders that requires more pedagogical attention. We have in this study looked closer into how children in need of certain support are allowed to influence the everyday work in the preschool. We have observed two different preschools within the same school district, interviewed teachers and handed out questionnaires to parents and legal guardians. The object has been to study if children with disabilities and children without disabilities, gets the same opportunity to influence and to participate in the everyday work in the preschool. Our question formulation in this study is; How does children with special needs get the opportunity to influence the everyday work within the preschool?   By comparing these preschools we have been able to draw the conclusion that differences exist regarding how the children gets to influence the everyday work in the preschool. A lot of it has to do with what approach and viewpoint the pedagogue has regarding inclusion. The goals from the curriculum and other steering documents, often ends up only being guidelines and are not fulfilled. The children we have studied has disabilities which are both neurological and neuropsychiatrical. The result in this study does not represent the entire teacher community. It is only based on the preschools that we have decided to observe.

  • 258. Bestill onlineKjøp publikasjonen >>
    Eriksson, Jeanette
    Gävle kommun.
    Förskolans hall: en kommunikativ möjlighet?2017Inngår i: Förskolans kommunikationsmiljö: betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter / [ed] Pettersson, D. & Magnusson, L., Gävle: Gävle University Press , 2017, s. 161-180Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 259.
    Eriksson, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Coaching: En kvalitativ studie om coachers uppfattningar av coaching och dess betydelse för hälsan2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 260.
    Eriksson, Linda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Manninen, Hanne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Förskolans fysiska inomhusmiljö: En kvalitativ studie om hur förkollärare förhåller sig till den pedagogiska verksamheten utifrån förskolans utformning2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollärare förhåller sig till den pedagogiska verksamheten i förhållande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsättningar hade betydelse för hur man arbetar utifrån målen för barns utveckling och lärande i förskolans läroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö påverkar välmående hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön är viktig för barns utveckling och lärande samt välmående i förskolan. Det framkommer att lokalernas planlösning inte är avgörande för hur den pedagogiska verksamheten blir. Däremot utformas verksamheterna olika beronde på hur förskolornas planlösning ser ut och vilka förutsättningar som råder.

  • 261.
    Eriksson, Linnea
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Westman, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Ledarskapets betydelse: En kvalitativ studie om två träningsinstruktörers ledarskap och dess påverkan på en grupps engagemang2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Träningsresor expanderar runt om i Sverige och i världen. I alla träningsresor finns det ledare som är en bidragande faktor för hur en grupp samspelar med varandra. Syftet med den här studien var att undersöka ledarskapet hos två olika träningsinstruktörer samt se hur de påverkar deltagarnas engagemang under en träningsresa. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Intervjudata sammanställdes och bearbetades med en hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att ledarna har en betydande roll för gruppen och att det är viktigt att situationsanpassa sitt ledarskap. Ledarskapet är också en process där båda ledarna har och fortsätter att utvecklas. Resultat visar också att en driven ledare med ett situationsanpassat ledarskap tillsammans med en grupp likasinnade människor upplever starkt engagemang, samhörighet och en “vi-känsla”.

  • 262.
    Eriksson, Micael
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Läsning hos elever med svenskt modersmål och med annat modersmål än svenska2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det här är en studie om språkutveckling med fokus på läsning. Jag har genom en enkätundersökning samlat in underlag för att kunna genomföra studien. Under denna undersökning har jag fått fram överraskande resultat. Genom denna studie har jag fått en större insikt om hur det är att inte ha landets officiella språk som modersmål. Resultaten jag har kommit fram till har varit att förväntade samt en del överraskningar. Genom min undersökning har jag kommit fram till att det inte är så stora skillnader i läsningen mellan elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska som ges under utbildningen. Det är avsaknaden av större skillnader som är ett överraskade resultat.  Jag kommer att avsluta studien med att komma med förslag på vidare forskning.

  • 263.
    Eriksson, Therese
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Lindberg, Lina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    En textanalys av sex handlingsplaner för integration2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Eriksson, T. & Lindberg, L. (2014). En textanalys av sex handlingsplaner för integration. C-uppsats i Pedagogik, Hälsopedagogiska programmet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.

     

     

    Abstrakt

    Det blåser främlingsfientliga vindar i Sverige då politiska partier med denna typ av värderingar är på uppgång och får allt större plats i det svenska samhället. Integration är en stor utmaning för Sverige och är idag ett omdiskuterat ämne. Syftet med denna studie var att analysera hur kommuner framställer integration i deras handlingsplaner. En kvalitativ textanalys har gjorts på sex handlingsplaner gällande integration, som med hjälp av frågor till dokumenten har besvarat syftet.  I handlingsplanerna framställs invandrare som ”de som skall integreras” och många dokument framhåller att invandrare och flyktingar är i behov av resurser medan andra ser till vad de kan bidra med i samhället. Dokumenten visar tydligt att tillgång till arbete är det eftersträvansvärda målet för att invandrare ska ha möjlighet att integreras i samhället. I handlingsplanerna framkommer det att dokumenten riktar sig till alla medborgare men det är tydligare i vissa delar av texterna att det är med fokus på utrikes födda.   Integrationspolitiken exkluderar i sig själv olika grupper genom att prioritera och fokusera på enbart vissa grupper.  

    Nyckelord: Integration, handlingsplaner, invandrare och flyktingar, textanalys, pedagogik.

  • 264.
    Eriksson, Ylva
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Elever med särskild matematisk begåvning: sex elevers tankar om sin grundskoletid2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur ett antal särskilt matematiskt begåvade elever upplevde sin tid i grundskolan, med fokus på ämnet matematik och matematiklektioner. Hur bemöttes eleverna av lärare? Fick eleverna det stöd och den stimulans de var i behov av? Vidare var ambitionen att undersöka hur dessa elever upplevde sig själva som en i klassens gemenskap, då tidigare forskning visar att särskilt begåvade elever inte har lika stort behov av umgänge med jämnåriga som normalbegåvade.

     

    Examensarbetets empiriska underlag baserades på semistrukturerade intervjuer med särskilt matematiskt begåvade elever som slutat grundskolan mellan 2005 och 2008. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer med två flickor och fyra pojkar, varav två par är syskon. Arbetets teoretiska utgångspunkter är baserade på forskning och annan litteratur som berör begåvning och särbegåvning ur olika perspektiv, med fokus på det didaktiska perspektivet.

     

    Tidigare forskning visar att särskilt matematiskt begåvade elever kan ha styrkor men också svagheter inom matematikområdet. Då forskning även visar att matematikundervisningen i den svenska skolan idag är dominerad av tyst räkning i läromedel blir möjligheterna för dessa elever att bli upptäckta begränsade.

     

    De erhållna resultaten i denna studie visar att matematiken i grundskolan har upplevts för lätt, men också för tråkig av eleverna. De beskriver en undervisning utan flexibilitet, dominerad av läromedlet. De beskriver repetitioner av moment de redan kunde och en väntan på att de övrig i klassen skulle arbeta ikapp. En av eleverna tappade tidigt intresset på grund av andra intressen. En annan elev försökte hela grundskoletiden att dölja sin matematiska begåvning för att passa in med kamraterna och tappade därför sin studieteknik.

     

    Två av de sex informanterna säger dock att de är tämligen nöjda med undervisningen även om de också beskriver en läromedelsfokuserad undervisning. Dessa två elever har klarat sig på egen hand utan nämnvärd hjälp. Den stimulans de fått är att de blivit tillåtna att arbeta i sin egen takt.

     

    En slutsats av denna undersökning är att som undervisningen ser ut i den svenska skolan idag får elever med särskild matematisk begåvning inte det stöd och den stimulans som de är i behov av. De elever som uttryckte att de var nöjda med undervisningen uttryckte samtidigt att de saknade någon att diskutera med.

  • 265.
    Fagerström, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Lindgren, Ann-Charlotte
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Populärkulturens betydelse för läs- och skrivlärandet i förskolan: en intervjustudie med 9 pedagoger2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur populärkultur kunde användas i läs – och skrivlärande på förskolan, då populärkultur är en stor del av barnens vardag i dagens samhälle. Syftet var även att undersöka hur pedagogerna bemötte barnens intresse för populärkultur och på vilket sätt det var möjligt att använda sig av populärkultur i en lärandesituation på förskolan.

     

    Examensarbetets empiriska underlag baserades på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer, med 7 kvinnliga och 2 manliga pedagoger som alla arbetade eller har arbetat inom förskolan. Alla pedagoger hade högskoleutbildning men de skilde sig åt i yrkesverksamma år. Det empiriska underlaget diskuterades sedan gentemot det teoretiska perspektivet och den tidigare forskningen.

     

    Undersökningen visade att pedagogerna var tillåtande till populärkultur i förskolan då populärkultur, i olika former, ofta förekom i barnens vardag. Pedagogerna menade att barnen bör få tillfällen att bearbeta den populärkultur barn i dag ständigt omges av. Bearbetningen kunde ske genom rollekar, samtal och i lärandesituationer. För att möta barnen, på bästa sätt, i deras populärkulturella livsvärldar behövde pedagogerna ständigt hålla sig á jour med populärkulturen. I och med att pedagogerna höll sig uppdaterade med populärkulturen kunde pedagogerna utgå från barnens intressen och ta tillvara detta i till exempel en lärandesituation som kunde innehålla läs – och skrivlärande. Men att hålla sig á jour med populärkulturen var någonting som uppfattades som svårt av pedagogerna på grund av tidsbrist. 

     

    Mot det resultat som framkommit i denna studie, gentemot den tidigare forskningen som gjorts inom samma ämnesområde, framträdde både likheter och skillnader. I likhet med den tidigare forskningen så påvisades barns intresse för populärkultur och att barnen i förskolan praktiserade läsande och skrivande i sin vardag på förskolan. Den mest framträdande skillnaden i denna studie gentemot den tidigare forskningen var att, pedagogerna i undersökningen var tillåtande till barns användande av populärkultur i förskolan, både i lek och i en lärandesituation. Medan den tidigare genomförda forskningen visade att barn inte tilläts att använda sig av populärkultur i förskolan.

     

     

     

  • 266.
    Faldet, Ann-Cathrin
    et al.
    Inland University Norway, Elverum, Norway.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Elde Mølstad, Christina
    Inland University Norway, Elverum, Norway.
    Jeg, du, meg och deg: Hva kan vi egentligen lære av PISA?2019Inngår i: Norsk pedagogisk tidsskrift, ISSN 0029-2052, E-ISSN 1504-2987, Vol. 103, nr 1, s. 42-52Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [no]

    I presentasjonen av PISA-resultatene kan vi se visse mønstre i hvordan debatten konstrueres, og vi kan se visse mønstre i hvordan deltakende aktører opptrer i media og på den politiske og administrative arena (Pettersson, 2008). Studien synliggjør hvordan PISAs rangeringslister fremkaller bestemte handlingsmønstre og rasjonalitet, der rasjonaliteten er basert på en bestemt tankestil (Fleck 1997). Disse strukturelle handlingsmønstrene har vi valgt å benevne for something-else-ism og someone-else-ism, og med det gå bakover i historien for å se hvordan denne situasjonen kunne oppstå, og løfte fram enkelte utfordringer knyttet til disse to fremstilte handlingsmønstrene.

  • 267.
    Fant, Sofia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    En kvalitativ studie om utövares erfarenheter av Motiverande samtal på HVB2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Motiverande samtal är en pedagogisk metod som frekvent förekommer på Sveriges HVB. Det finns tidigare forskning som pekar på att metoden fungerar bra vid de flesta beteendeförändringar. Utövare har erfarenheter av att metoden fungerar bra i många sammanhang men också att metoden ibland kan ha brister. Denna studie syftar till att undersöka utövares upplevelser och erfarenheter av motiverande samtal (MI). Studien undersöker på vilket sätt MI kan vara ett stöd för patienten och vilka svårigheter det finns med metoden. Studien är avgränsad till att undersöka fyra utövare av motiverande samtal, som arbetar på hem för vård eller boende (HVB). Resultatet visade att MI kan vara ett stöd för patienter i många fall. MI har varit ett stöd för patienter till att ta steg mot ett bestämt mål, ta kontroll över sina tankar och stöd till att se positivt på framtiden. Det finns även brister och svårigheter med metoden. Denna undersökning har visat att MI inte är tillämpbart på alla patienter. MI kan vara en svår metod att lära sig och det finns en del brister i utbildningen.

  • 268.
    Fernlund, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Johansson, Linda
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    En deskriptiv analys av Europaskolan i Mol1997Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet är en studie över tyska avdelningen och engelska gruppen på Europaskolan i Mol i Belgien. Vi har i arbetet återgivit intervjuerna vi har gjort med lärare, föräldrar och elever vid Europaskolan. I vissa fall har intervjuerna genomförts på ett språk som inte är modersmål för endera parten i intervjusituationen, därför blir det en tolkning, blandat med våra iakttagelser och samtal som vi haft under tiden vi vistades i Belgien.

    De yttre förutsättningarna för alla avdelningarna är bland annat stora klassrum och stor skolgård. Sedan går vi vidare till båda avdelningarnas lärarperspektiv, efter det kommer föräldraperspektivet och sist elevperspektivet.

    I intervjuerna med lärarna kommer det fram att man arbetar efter det egna landets läroplan i språk, i orienteringsämnena finns en lokal läroplan, matematiken och europeiska timmarna styrs av en gemensam läroplan för Europaskolorna. Lärarna har alla genomgått en lärarutbildning typisk för sitt hemland.

    Föräldrarna berättar alla att de inte har informerats om läroplanen, de har inte något inflytande på skolans verksamhet och att det inte finns någon föräldraförening. Eleverna berättar att inte de heller informerats om läroplanen, de har inte elevinflytande. Slutligen, konstaterar vi att de har en god språkundervisning, att de arbetar traditionellt med matematik och att de skulle behöva arbeta med elevinflytandet.

  • 269.
    Fernström Halonen, Sabina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Larsson, Emelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Exkludering och statusroller: Rolleken i förskolan2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study is about exclusion and childrens role-play in Swedish preschools. 8 preschool teachers, in 4 different preschools, have been interviewed about exclusion and low and high rating roles in children's role-play. The interviews was recorded and then analyzed. Relevant research in this study was from Corsaro, Tellgren and Löfdahl amongst others, and the results of the interviews is what this study is based on. The study showed that one of the most common roles in childrens role-play is the role of mother and that the roles children play are based on social norms and values. Children wants the roles with the highest status, because they want the power that comes with that role. Other commons roles was father, child and pets, and characters from children movies, such as Spiderman and Anna and Elsa from Frozen. This study also includes researchers and preschool teachers views on childrens role-play and free play.

  • 270.
    Filipsson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Förskolepedagogers interaktion med barn vid frukostbordet: utifrån ett genusperspektiv2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) står att förskolan ska behandla alla barn som individer. Alla som arbetar inom förskola ska således arbeta med bland annat ur genusperspektiv. Genus är det socialt skapade könet (Svaleryd, 2002). Med det menas att vi formas av samhällets förväntningar på hur vi som kvinnor eller män ska vara.  Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv se hur pedagogerna interagerar med barnen under förskolans frukost. Systematisk observation har skett vid frukosttid på två förskolor i en liten kommun i Mellansverige. Deltagarna i observationen är bland annat genuspedagog samt en förskollärare med uttalat intresse för genusarbete. Resultatet visar inte att pedagogerna använder flickor som hjälpfröknar eller stöttepelare för att lugna stökiga pojkar (Hedlin, 2006). Vid några situationer syns skillnad i förhållningssätt mot flickor respektive pojkar. I de flesta tillfällen får barnen ögonkontakt med pedagogerna. Övervägande är det pojkar vars ögonkontakt uteblir.

  • 271.
    Fisk, Mikael
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Fritidshemmets digitalisering: Lärare i fritidshem och fritidspedagogers uppfattningar kring möjligheter och utmaningar gällande digitaliseringen2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I juli 2018 började den nya reviderade läroplanen med utökat fokus och nya krav på digitala kompetenser och digital utveckling för bland annat grundskolan och fritidshemmet gälla. Innan dess hade inte digitaliseringen varit lika definierad som uppdrag i läroplanen. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar utbildade lärare i fritidshem och fritidspedagoger i nuläget uppfattar gällande digitaliseringen utav fritidshem. Denna studie är en fenomenografisk studie som samlat data genom intervjuer med sex respondenter från fyra skolor i två städer belägna i Mellansverige. Databearbetningen har skett genom att respondenters uppfattningar sorterats in i beskrivningskategorier och tematiserats. Uppfattningarna har sedan även jämförts med tidigare forskning kring digitalisering, för att sätta dem i en forskningskontext.

     

    Studiens resultat visar att fritidshemmet delar vissa utmaningar med andra skolformer, såsom tekniska problem och resursbrist, samt att det även tycks finnas utmaningar som är mer specifika för fritidshemmen, såsom att finna en balans mellan digitala aktiviteter och icke-digitala. Resultaten indikerar vidare på att fritidshemmet har goda möjligheter till arbete med elevers sociala utveckling med hjälp av digitala verktyg. Fritidshem verkar dessutom utifrån sitt verksamhetsuppdrag vara väl anpassade för att arbeta elevutvecklande med digitalisering. Då det finns möjligheter för elevcentrerad, kreativ, kommunikativ, individanpassad och problemlösande undervisning genom fritidshemsaktiviteter, vilka tycks kunna komplettera skolans användning utav digitalisering.

  • 272.
    Florentin, Klara
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Förskolans stöd till det svenska språket för barn med annan etnisk tillhörighet2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie grundas i ett intresse för hur pedagoger inom förskolan arbetar med barn med annan kulturell bakgrund än infödda svenskar. Detta för att få en god utveckling av det svenska språket, hos de barn som behöver extra stöd. Det ges även en inblick av hur förskollärare uppfattar föräldrarnas delaktighet i barnens språkliga utveckling, då det är ett faktum att föräldrarnas engagemang ses mycket betydande i hur positivt barn uppfattar sin kultur, sitt modersmål och sitt identitetsskapande. Vidare utgår det pedagogiska perspektivet från Vygotskij's utvecklingsteori tillsammans med de tankar som Maria Montessori hade kring barns utveckling och den förskole – samt skolverksamhet hon bedrev. Huvudfrågan som ställs är hur pedagoger hjälper barnen till det svenska språket samt hur de ser på samarbetet med föräldrarna, hemifrån. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra utbildade förskollärare, som arbetar på mångkulturella förskolor inom Gävle kommun. Övergripande slutsats som kan tas utifrån denna studie är att alla de tillfrågade förskolärarna anser att de mycket aktivt arbetar med barns svenskspråkliga utveckling, då det gäller barn med annan etnisk tillhörighet än den svenska, som uppvisar svårigheter inom detta. Detta synliggörs bland annat igenom bokläsning, nyttjandet av rim och ramsor, intresseväckande nyanserade samtal med barnen samt den fria leken i relation till socialt samspel. Förskollärarna bekräftar att en god svenskspråklig framgång gynnas av redan goda språkkunskaper i det besittande modersmålet, något som de uttrycker att de uppmuntrar både barnen och dess föräldrar att hålla kvar vid. De berättar om den idag avsaknade modersmålsundervisningens positiva respektive negativa aspekter samt hur de tycker att barnen gynnats av modersmålslärarnas arbete. Bland annat tycker förskollärarna att modersmålslärarens skulle ha haft en roll som tolk i den dagliga verksamheten, då de menar att barnen i stort sätt lär sig sitt modersmål i hemmet. Detta kan vidare synliggöras som ett omedvetet samarbete mellan pedagoger och föräldrar. Förskollärarna konstaterar dock att de inte ser ett så stort medvetet sammarbete med föräldrarna hemifrån, i ett syfte att främja barnens språkliga utveckling, som komplement till den dagliga verksamheten på förskolan, som de kanske skulle vilja. Förskollärarna uppfattar i viss mån att föräldrarna läser böcker för sina barn i hemmet, men har ingen egentlig uppfattning huruvida de sjunger tillsammans med sina barn. Dock påvisar förskollärarna att de ideligen uppmuntrar föräldrarna till detta. Resultatet av denna studie fastställer pedagogernas engagemang i barnens utvecklande av det svenska språket, såväl som modersmålet. 

  • 273.
    Florin, Katarina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Hedlund, Elisabet
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Åkerblom, Erika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Differentiation And Access to Higher Education2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Differentiation And Access To Higher Education

    Education can be used to create a transition from one status to another, a way to create opportunities for citizens and societies. In this paper our focus is on groups that are created for one reason or another as a burden. There are people in society who are regarded as an expense and something that must be taken care of. A collection of individuals that despite large individual variations are lumped together under a common concept - the group with intellectual disabilities. This group has traditionally been prevented from attend to higher education for many reasons. The most obvious is the notion of an inability to assimilate and utilize higher education although it is generally accepted that there is a large span regarding intellectual capacity in this constructed homogenous group. If we instead choose to view human as beings where intellectuals variations is a rule rather than an exception the obvious question should be: how do we find the fundamental values and sufficient funds to make education a form of transition to best serve all people in a community? Instead the educational systems are created in accordance to current discourses and notions about human beings capacity and abilities that means that the system automatically includes and excludes. The educational system in that sense is a practice, an act in which discursive power is staged (Beronius, M. 1986, Olsson, U. 1997). In Sweden the current educational system does not give pupils diagnosed with intellectual disabilities access to higher education. In a previous paper Florin, K., Hedlund, E. and Akerblom, E. (2014), studied subjects' constructions in a project at the University of Gävle. The project was an experiment in which 14 individuals diagnosed as persons with intellectual disabilities were given the possibility of a three-year education at the University. The project is now depleted and a final report is published. The term “project” itself shows that the education was a test or a trial and not something that initially was assumed to be given in higher education. In this paper our aim is through a discourse analysis study if and how the construction of “the other” legitimize the existent of the project.

    Method

    Methodologically the contribution is based on discourse analysis (Foucault, M. 2003; Foucault, M. 2006). We are interested in how the construction of “the other” legitimizes the existence of the above mentioned project. By using discourse analysis it is possible to visualize the power in words and language and how it is staged in practices (Foucault, M. 1993, 1971). The focus here is not on what the words mean, but what they do (Derrida, J. 1998; Foucault, M. 1993, 1971). Our starting point is that policy bills are an expression and a part of current discourse, that is, manifestations which are made possible in and through discourses, in this case by the construction and the notion of "the other". (Hajer, M.A., 1995; Arts, B. & Van Tatenhove, J., 2005)

    Expected Outcomes

    One expected outcome is that the constructions of the student in the project both legitimize the start and closure of the project. These students are constructed as being beyond what already is portrayed as "the other" e.g. students with dyslexia, cerebral pares, visual impairment, etc. The discourse does not allow the idea that people with intellectual disabilities are a natural part of higher education. Changes in education policy are a dynamic process in a context of interaction between agents and ideas, and in this, a number of problems, solutions and efforts are suggested. A contribution could be to see how different agents create the conditions in the current context that allows or prevents transitions in higher education. Another contribution could be to initiate a discussion about fundamental values and sufficient funds to make education a form of transition to best serve all people in a community.

    References

    Arts, B. & Van Tatenhove, J., (2004) Policy and power: A conceptual framework between the old and the ´new´ policy idioms. Policy Science (2004), 37:339-356. Beronius, M. (1986). Den disciplinära maktens organisering- Om makt och arbetsorganisation. Lund: Arkiv avhandlingsserie 23.  Derrida, J. (1998). Of grammatology. (Corrected ed). Baltimore: Johns Hopkins University Press. Florin, K., Hedlund, E.& Åkerblom, E. (2014). Life long learning for all. (ed.) İbrahim Yalin. International conference on interdisciplinary research in education: New trends in interdisciplinary education. Milano: Icoine. Foucault, M. (1993, 1971). Diskursens ordning Installationsföreläsning vid College De France Översättning Rosengren, M. Stockholm: Brutus Östlings Förlag Symposium, Originalets titel: L’ordre du discours. Foucault, M. (2003). Regementalitet i Fronesis Lag och ordning 14-15 Göteborg: Tidskrift föreningen Fronesis. Foucault, M. (2006). Biopolitikens födelse i Wennerhag, M & Unsgaard (red.) (2006) Fronesis Liberalism  22-23 Göteborg: Tidsskriftsföreningen Fronesis Hajer, M.A., (1995). The politics of Environmental Ddiscourse: Ecological modernization and a Policy Process. Oxford: Oxford university press. Hälsoinspiratörsprojektet (2014) Utveckling av högskoleutbildning för studenter med utvecklingsstörning 2011-1014. Gävle: Institutet för inkludering och optimalt lärande samt Nationella samverkansgruppen för livslångt lärande och arbete för personer med utvecklingsstörning. Olsson, U. (1997). Folkhälsa som pedagogiskt projekt: bilden av hälsoupplysning i statens offentliga utredningar. Uppsala:Uppsala Studies in Education No 72.

  • 274.
    Florin, Katarina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Åkerblom, Erika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Hedlund, Elisabet
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Lifelong learning for all?2014Inngår i: International conference on interdisciplinary research in education: New trends in interdisciplinary education / [ed] İbrahim Yalin, 2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper is a story about lifelong learning in a Swedish context. The need for lifelong learning is a recurring issue in the political discussions and media reporting. According to Delors (1996), lifelong learning is a prerequisite for modern society. A common way to discuss lifelong learning is to make a difference between formal, informal and non-formal learning. According to Dunn (2003), non-formal learning is about skills, knowledge, attitudes and behaviors that people acquire in their daily lives. We on the other hand believe that all kinds of learning always include the above concepts and that the discussion of lifelong learning is about creating certain subject. Our aim is to visualize desirable subjects through discourse analyze (Foucault,1980). The empirical material consists of curricula and syllabi for a project at the University of Gävle in which individuals with intellectual disabilities are offered education at post-secondary level.

  • 275.
    Forinder, Ulla
    et al.
    Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan.
    Hagborg, Elisabeth
    Introduktion2008Inngår i: Stödgrupper för barn och ungdomar / [ed] Ulla Forinder och Elisabeth Hagborg, Lund: Studentlitteratur , 2008, 1, s. 20-58Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 276.
    Forsberg, Eva
    et al.
    Uppsala universitet.
    Nihlfors, Elisabet
    Uppsala universitet.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Skott, Pia
    Stockholms universitet.
    Codification of present Swedish Curriculum Processes: Linking Educational Activities Over Time and Space2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 277.
    Forsberg, Eva
    et al.
    Department of Education, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Nihlfors, Elisabet
    Department of Education, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik. Department of Education, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Skott, Pia
    Department of Education, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Codification of Present Swedish Curriculum Processes: Linking Educational Activities over Time and Space2017Inngår i: Bridging Educational Leadership, Curriculum Theory and Didaktik: Non-affirmative Theory of Education / [ed] Uljens, Michael & Ylimaki, Rose M., Cham: Springer, 2017, 1, s. 363-393Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this chapter is to explore the relationship between curriculum and leadership research with examples of three recently completed mixed methods studies of assessment cultures and leadership as interlinked activities of governance and school management. We employ curriculum theoretical concepts like e.g. codes and arenas to illustrate their usefulness as a point of departure to further theorize a changing educational landscape. In our study, we illustrate how curriculum and leadership research are historically linked. We put forward some concepts to address the increased complexity of the governance system, and we stress the need to strengthen how different ways of forming the steering system interplay with key curriculum questions. Leadership researchers have, to a large extent, studied school development on a municipality- and organizational level asking questions on how to manage and guide school development. In contrast, curriculum researchers have studied school development from a reform- and governmental perspective more asking questions on how to steer educational development through law, curricula and evaluation. We suggest that these research traditions ought to be further united in order to develop both traditions in less normative, and more, critical ways, and to answer crucial educational questions in glocal times (Marginson and Rhoades. Conceptualising global relations at the glonacal levels. Paper presented at the annual international forum of the Conference of the Association for the Study of Higher Education, Richmond, VA, November 15–18, 2001). This chapter concludes with an argument for a new comparative curriculum code due to major shifts including curriculum practices, message systems, levels, arenas and number of curriculummakers engaged.

  • 278.
    Forsberg, Eva
    et al.
    Uppsala University.
    Nihlfors, Elisabeth
    Uppsala University.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Skott, Pia
    Stockholm University.
    Commodification of Present Swedish Processes: Linking Educational Experiences Over Time and Space2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives or purpose. In Sweden and other Nordic countries the formation of educational systems has primarily been an issue for the national state in a rather homogenous society. Today, governance of education is embedded in global movements and a multicultural society influencing the role and function of the state. We will use two empirical cases, based in three recently completed research projects, to illuminate how curriculum and leadership research have worked in tandem to explain and develop both policy and practice. The cases focus on the assessment culture of the Swedish schools and implications of changes in governance for local educational leadership.

    Perspectives or theoretical framework. In the Swedish curriculum theory tradition, the curriculum has been analyzed as a pedagogical, a political, a practical and research problem. In order to analyze data and develop curriculum and leadership research the central concept of curriculum code (Lundgren 1977) is further elaborated. We pay attention to different levels, actors and contexts in an era dominated by governance, new public management, accountability and international comparative tests. With mass education from preschool to higher education, marketization and an increasing number of stakeholders the complexity of education governance has also increased and curriculum processes have taken new forms. Lundgren elaborated the concepts of steering group, codes and contexts. Codes relate to the purpose, content and method of a curriculum. He raised questions on how the frames were constituted, and identified historically developed curriculum codes manifested in the selection and organization of school knowledge (e.g. Lundgren, 1977). Shifts in codes were related to changed relations between production and reproduction (Lundgren, 1983); neither the purposes of education nor the subject content were taken for granted.

    Methods. In a recent empirical study, we used questionnaires, interviews and policy texts with analyses grounded in both curriculum theory and leadership research. The empirical base is Sweden from the late 1980s up until today, a highly reform intense period. Findings are presented, focusing especially on governance, leadership and assessment cultures. We include comparative studies and studies covering all 290 Swedish municipalities using both surveys and case studies.

    Results and/or substantiated conclusions. By using empirical findings from projects relating curriculum activities taking place on different levels with a focus on interlinked curriculum processes, we discuss these processes and further develop contemporary curriculum theory.  We address conceptual issues on curriculum making including educational leadership as practice and actors. By linking research on curriculum theory with leadership studies, it is possible to attend to these problems simultaneously.

    Scientific or scholarly significance. In conclusion, this paper is scanning new horizons for how to develop curriculum theory further as a relational practice appearing in various contexts. Specifically, we posit a new code to explain the contemporary situation for curriculum-leadership.

  • 279.
    Forsberg, Eva
    et al.
    Uppsala universitet.
    Nihlfors, Elisabeth
    Uppsala universitet.
    Skott, Pia
    Uppsala universitet.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Codification of present Swedish curriculum processes: linking educational activities over time and space2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 280.
    Forsberg, Eva
    et al.
    Uppsala universitet.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    European Educational Transfer and Curriculum Displacement: the Swedish case2014Inngår i: Transnational Policy Flows in European Education: the making and governing of knowledge in the education policy field / [ed] Andreas Nordin & Daniel Sundberg, Oxford: Symposium Books, 2014Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 281.
    Forsberg, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Marsch, Helena
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Fyra pedagoger och bildämnet2007Student paper second term, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undersökningens utgångspunkter är att studera hur pedagoger i år 1 arbetar med bildämnet, samt vad de anser om ämnet bild. I studien ingår fyra pedagoger som alla är verksamma i år 1. De arbetar två och två. Undersökningen genomfördes med hjälp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra pedagogerna samt ostrukturerade observationer av pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna.

    Det framkom att tre av pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollärarutbildning, den andra genom sin lärarutbildning, dock tycker pedagogen att det är för längesedan och därmed inte längre aktuellt och färskt i minnet. Den tredje har bild i sin lärarutbildning som tillval och känner sig mycket nöjd med den. Alla önskar dock fortbildning och det förefaller råda brist på den fronten.

    Pedagogerna är eniga om att bildämnets status bör höjas och de arbetar aktivt för det. Det framgick också att ingen av de fyra pedagogerna anser att klassrummen inbjuder till bildarbete.

    Slutsatser som dragits är att skolan har resurser som inte nyttjas till fullo. Bildämnet är viktigt och ses som en viktig del av barnens utbildning. Pedagogerna upplever att bildämnet har relativt låg status i jämförelse med grundskolans övriga ämnen. Dock upplever de inte att bildämnet prioriteras bort helt.

  • 282.
    Forsbäck, Marlene
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö.
    Lägesbegrepp i förskolan2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien har varit att ta reda på om barn med hjälp av en övning kan utveckla sin förståelse för olika lägesbegrepp samt deras uppfattningar och inställningar för övningen. De lägesbegrepp som undersökts är Framför, Bakom, Under, Över, Bredvid och Mellan. De metoder som används är observationer i samband med för- och eftermätning samt inspelning med filmkamera och transkribering av den. Resultaten har redovisats i diagram och en tabell som visat att barnen till största del utvecklat sin förståelse för lägesbegrepp men att de negativa inställningarna och uppfattningarna övervägt de positiva. För att göra studien mer tillförlitlig skulle för- och eftermätningar gjorts enskilt med barnen då de kan ha påverkat varandras resultat.

  • 283.
    Forsell, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Utvärdering av en kostupplysningsintervention för räddningstjänsten i en kommun i Norrland2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Brandmän har ett krävande arbete, fysiskt och psykiskt. God hälsa och arbetsförmåga är av den anledningen betydelsefull. En viktig faktor för prestation och hälsa är valet av kost. På uppdrag av räddningstjänsten i ett kommun i Norrland utfördes under hösten 2002 och våren 2003, en kostupplysningsintervention. Studiens övergripande syfte var att utvärdera om interventionen haft några effekter i form av förändringar i de anställdas kostvanor. Delsyften var att beskriva respondenternas syn på kostupplysningsinterventionen, om respondenterna fått ökade kunskaper om sambandet kost och hälsa. och pröva en analysmodell för denna utvärdering. Studien hade en kvantitativ karaktär. Metoden var en enkätstudie bland brandmän och utgjorde en totalundersökning i en kommun i Norrland. Av totalt 155 utdelade enkäter har sjuttioen besvarats. Tretton av dessa respondenter deltog inte i undervisningen. Åldersvariationen var 24 – 63 år. Resultatet visade att de som var negativt inställda till kostupplysningen var mer negativt inställda till upplägget, i jämförelse med dem som var positiva och dem som inte hade någon uppfattning. Övervägande deltagare tyckte att undervisningen var bra eller mycket bra medan ett fåtal ville förändra upplägget. Flertalet ansåg sig ha ökat sina kostkunskaper efter undervisningen. Ingen signifikant skillnad fanns mellan antalet deltagare som svarade att det fanns andra faktorer än undervisningen som lett till ändrade matvanor och de som svarade att det inte fanns sådana faktorer eller de som inte visste. Cirka hälften uppgav att de hade förbättrat sina matvanor efter undervisningen men resultatet visade ingen signifikant skillnad jämfört med dem som inte hade ändrat något eller de som var osäkra. Slutsatsen blev att det inte fanns någon signifikant skillnad av förbättrade kostvanor efter kostupplysningsinterventionen.

  • 284.
    Forsell, Johanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Wåhlin, Joanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Pojke eller flicka? Individ!: En kvantitativ enkätstudie om genus och könskränkningar i förskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattning om och förståelse för begreppen genus och kränkningar, samt om examensåret har någon skiljaktig betydelse. Som en förlängning är syftet även att synliggöra förekomsten och utsträckningen av könsskillnader, skillnader i bemötande och könskränkningar i förskolan.

     

    Metod: Studien är av kvantitativ metod för att sammanställa en större andel förskollärares uppfattningar om och förståelser för begreppen samt för att ha möjligheten till en statistisk sammanställning av syftets förlängning. Studiens data samlades in genom en enkätundersökning i pappersformat som delades ut personligen. Urvalet gjordes genom mailkontakt med förskolechefer och vidare kontakt med förskollärare inom förskolechefernas förskoleområden. Urvalet bestod av 60 förskollärare. Efter sammanställning av enkäterna har materialet kategoriserats och/eller förts in i tabeller och diagram.

     

    Resultat: Syftets första del presenteras i tabeller med en del av respondenternas svar, i form av citat, indelade efter examensår och placerade under passande kategorier. Följande kategorier har analyserats fram inom genusbegreppet: socialt kön, biologiskt kön, jämställdhet, förhållningssätt, arbetssätt och förväntningar. I avsnittet om kränkningar har följande kategorier tagits fram: mottagaren avgör, särbehandling, auktoritet samt generella verbala och fysiska uttryck. Förlängningen av syftet presenteras i diagram som visar antalet förskollärare som anser att könsskillnader, skillnader i bemötande och könskränkningar förekommer i förskolan samt sammanställningar av följdfrågor som innefattar var, i vilka situationer, mellan vilka relationer och hur ofta dessa ageranden sker.

     

    Slutsats: Efter analys av och diskussioner om resultatet kan vi konstatera att uppfattningen om och förståelsen för begreppen genus och kränkningar skiljer sig individuellt mellan förskollärarna. Detta betyder att examensåret, i det stora hela, inte har någon betydelse för uppfattningen och förståelsen. Vi kan även konstatera att könsskillnader, skillnader i bemötande och könskränkningar förekommer i olika utsträckningar i förskolan. Hallen och den fria leken är den mest utsatta platsen och aktiviteten för dessa ageranden.

  • 285.
    Forslund, Ida
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Sjukgymnasters upplevelser av pedagogik i arbetet och följsamhet för behandlingar bland patienter2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den följande uppsatsen är en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie. Syftet med arbetet var att belysa sjukgymnasters upplevelser av pedagogiska fenomen i arbetet relaterat till följsamhet för behandlingar bland patienter. Fyra intervjuer har gjorts. Den fenomenologiskt inspirerade resultatpresentationen och analysen visar att fenomenet följsamhets mening är patientens förtroende för sjukgymnasten och att jobba med målsättningar utifrån patientens önskningar och mål, att patienten tar ansvar för sin egen behandling, att fenomenets mening är att utgå från var patienten befinner sig i motivations- och sjukdomshänseende och att hitta varje patient som individ och att göra patienten själv aktiv i behandlingen. Huvudkännetecknen för fenomenet följsamhet är samspel och interaktion. Delkännetecken för fenomenet följsamhet är patientens förtroende för sjukgymnasten, tydlig kommunikation, direkt kommunikation, personkemi, lyssnande och förståelse, samtal och frågeteknik med öppna frågor, interaktion med sjukgymnasten och andra patienter, stöd och hjälp till patienten, kroppsspråk ,minspel och ögonkontakt, patientbemötande, patientdelaktighet. Andra delkännetecken kan också vara olika pedagogiska verktyg som information, instruktion, motivationsträning, att aktivera patienten, målsättande, att lyfta fram det positiva med behandlingen och att utgå från var patienten befinner sig.

  • 286.
    Forslund, Jonna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Eriksson, Sara
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Vad betyder ordningen för studieresultaten i den mångkulturella skolan?2007Student paper second term, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om hur ordningen i klassrummet ser ut på några mångkulturella skolor. Syftet med studien är att undersöka hur undervisningssituationen påverkar elever med utländsk bakgrund och om den ger dem samma möjligheter att få en utbildning som är likvärdig den utbildning som andra elever får i den svenska skolan. Vi undersökte hur sex lärare som arbetar i mångkulturella skolor upplever ordningen eller den eventuella bristen på ordning i klassrummet, samt vad de anser behöver förändras för att nå önskad ordning. Undersökningen omfattar även elevers bemötande av kvinnliga lärare respektive manliga lärare i dessa mångkulturella skolor, då synen på jämlikhet mellan könen kan se olika ut i olika kulturer. Studien innehåller intervjuer med sex grundskolelärare med 5-34 års yrkeserfarenhet bakom sig. Arbetet bygger dessutom på mediabevakning, litteraturstudier med den senaste forskningen samt invandring- och skolhistorik. Studien tar även upp hur det ser ut i mångkulturella skolor i Kanada för att åtminstone få ett litet internationellt perspektiv och för att se om det finns några paralleller till de mångkulturella skolorna vi undersökte.

    Resultatet av undersökningen visar att flera av respondenterna upplever att det är stökigare på mångkulturella skolor än i skolor med övervägande del svenska elever. De flesta av dem anser även att pojkar med annan kulturell bakgrund ”hävdar” sig mer i klassrummet än flickor och svenska elever. Det framkom även att flera lärare ansåg att de sociala skillnaderna dvs. vilken klasstillhörighet eleven har, vilka värderingar som finns i elevens hem samt föräldrarnas utbildningsnivå är avgörande för elevens studiemotivation och uppförande i klassrummet. Flera av respondenterna anser även att ett stort problem i mångkulturella skolor är svårigheter med kommunikationen mellan lärare och utländska föräldrar på grund av bristen på ett gemensamt språk. Just språket och svårigheter med inlärningen av språket kan också vara orsaken att elever börjar bryta mot skolans ordningsregler anser en av respondenterna. Han menar att om en elev inte lyckas bli duktig i någonting i skolan så kan eleven istället bli bäst på att vara sämst och får på så sätt en identitet. Undersökningen visar även att lärarna anser sig bli bemötta olika på grund av sin könstillhörighet från elever med invandrarbakgrund.

    Slutsatsen vi drar av undersökningen är att majoriteten av respondenterna anser att det behövs förändringar för att förbättra ordningen och disciplinen i de mångkulturella skolorna, för att nå bättre och likvärdiga resultat jämfört med övriga svenska skolan.

  • 287.
    Forslund, Rasmus
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Tabeshnia, Alexandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Förutsättningar för digitalt användande i fritidshem2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Barnen idag växer upp i ett digitaliserat samhälle, ett samhälle som ställer högre krav på individernas digitala kompetens. Tekniken utvecklas och förnyas ständigt och det är viktigt att skol och fritidsverksamheten hänger med i utvecklingen. Skolan och fritidshemmet har ett ansvar att utbilda eleverna i digitalt användande för att utveckla digital kompetens hos eleverna. Därför har vi i detta arbete valt att undersöka om fritidsverksamheten har de förutsättningarna som krävs för att uppnå målsättningarna gällande digitala verktyg som finns i styrdokumenten. Studien innefattar både en kvalitativ och kvantitativ metod där vi genomfört både enkäter och intervjuer. Resultatet av studien visar att fritidslärarna i vissa fall saknar kompetens för att bedriva digitala aktiviteter och att det saknas formell utbildning i digitalt användande hos fritidslärarna.

  • 288.
    Foss Lindblad, Rita
    et al.
    Borås University.
    Lindblad, Sverker
    University of Gothenburg.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Wärvik, Gun-Britt
    University of Gothenburg.
    Coproduction of Comparative Education Research and Welfare State Education Policy2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The focus of this study is the intimate relations between educational research and its social and political embeddings, seen through the lenses of international large-scale assessments (ILSA) such as the IEA TIMSS- and the OECD PISA-programs. While increasing influence of these assessments on educational policies is widely recognized (e.g. Ozga & Lingard, 2007) and the meta-theoretical rationality on which they are operating (Grek, 2009), the constitutive elements and dynamics involved in producing their success stand out as a more open question (e.g. Wagner, 1987, on national variations).

    Our case is the transition of Swedish Welfare State (SWS) after WW2 and the development of international comparative research in education. With the specific ambition of not letting us fall into the pitfalls of science/politics dichotomies, we are addressing the dynamics of science/society coproduction (Nowotny et al, 2003; Jasanoff et al, 2001). This case is of significant interest: Firstly, the SWS had a recognized centralistic organization with high reliance on science (Fridjonsdottir, 1987). This organization restructured thoroughly in the 1990s with an increasing emphasis of ILSA (Lindblad, Pettersson & Popkewitz, 2015). Secondly, in the emergence of international assessments Swedish researchers played an important role (Husén & Postlethwaite, 1996). The specific time-space reveals uneven patterns in science/society coproduction where IEA is manifesting success as well as a breaking-point in a today highly weakened regime of how the relevance of international comparative education is to be secured, and what this means.

    Our study is based on a combination of policy documents from state commissions and parliamentary bills, research reports and evaluations of ongoing changes in policy and research as. We identified characteristic phases in the welfare state governance from expansion and centralistic governance over deregulation and decentralization and later into the introduction of a voucher system and governing by results. The analyses resulted in three major conclusions:

    − At the start comparative education research was rare and had a humanistic base in comprehending education in other contexts. The emerging ILSA was based in the social sciences where comparisons centered on differences in efficiency over national contexts.

    − During the first decades of ILSA there was little evidence of societal relevance, e.g. in use for policy decisions and reform initiatives. However, the societal relevance increased drastically, given the restructuring of the educational system and the increasing importance given to supranational organizations.

    − ILSA was from the beginning strongly contextualized and dependent on external resources. The making of the IIE opened up new possibilities for ILSA in Academia, but it is the more recent changes in governance and changes in methodology as well as technology that has allowed the success and dominance of ILSA in research and policy discourses.

    Given these conclusions ILSA turned out to be a successful but contested approach to educational research. For the coproduction of science/society the combination of a strong emphasis on ILSA in social and political discourses on education plus the closing down of the International Institute of Education and the transfer of PISA studies to Pearson is congenial to this development.

    References:

    Fridjonsdottir, K. (1987). Social Change, Trade Union Politics, and the Sociology of Work. In The Social Direction of the Public Sciences (pp. 249-276). Springer Netherlands.

    Grek, S. (2009). Governing by numbers: The PISA ‘effect’ in Europe. Journal of education policy, 24(1), 23-37.

    Husén, T., & Postlethwaite, T. N. (1996). A Brief History of the International Association for the Evaluation of Educational Achievement (TEA). Assessment in Education: principles, policy & practice, 3(2), 129-141.

    Jasanoff, S. Markle, G. E., Peterson, J. C., & Pinch, T. (Eds.). (2001). Handbook of science and technology studies. Sage publications.

    Lindblad, S., Pettersson, D., & Popkewitz, T. S. (2015). International comparisons of school results - A systematic review of research on Large Scale Assessment in education. Stockholm, Sweden: Swedish Research Council.

    Nowotny, H., Scott, P., & Gibbons, M. (2003). Introduction: Mode 2'Revisited: The New Production of Knowledge. Minerva, 41(3), 179-194.

    Ozga, J., & Lingard, B. (2007). Globalisation, education policy and politics. The RoutledgeFalmer reader in education policy and politics, 65-82.

    Wagner, P. (1987). Social sciences and political projects: reform coalitions between social scientists and policy-makers in France, Italy, and West Germany. In The Social Direction of the Public Sciences (pp. 277-306). Springer Netherlands.

  • 289.
    Francia, Guadalupe
    Uppsala University, Sweden.
    An Equitable Education System’s Achilles Heel?: Intercultural Education in the Swedish Context2015Inngår i: Intercultural Education in the European Context: theories, experiences, challenges / [ed] M. Catarci & M. Fiorucci, Farnham: Ashgate, 2015, s. 229-246Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 290.
    Francia, Guadalupe
    Uppsala University, Sweden.
    Dilemmas in the Implementation of Children’s Right to Equity in Education in the Swedish Compulsory School2011Inngår i: European Educational Research Journal (online), ISSN 1474-9041, E-ISSN 1474-9041, Vol. 10, nr 1, s. 102-117Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In order to illustrate and discuss the impacts of neo-liberal educational policies on equity, this article analyses the effects of different kinds of decentralisation strategies on the implementation of children’s right to an equitable education in Sweden. It begins with a comprehensive overview of the changes implemented in the Swedish compulsory school system during the last two decades. It analyses the processes of transfer of authority and responsibility and discusses the complexity of interpreting these processes in terms of equity. This article examines the complex and contextual nature and consequences of decentralisation and centralisation strategies in order to better understand the implementation of children’s right to equity in school practice. Although this analysis is based on the Swedish experience, it can contribute to a better understanding of the impacts of neo-liberal educational policies on equity in other European contexts.

  • 291.
    Francia, Guadalupe
    Mälardalen University.
    Intertextuality in the analysis of the right of equity in Education in Sweden2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The contribution aims to discuss intertextuality as theoretical and methodological strategy in the analysis of equity in educational policies. Starting from the idea of equity as a multifaceted phenomenon this contribution analyses the various meanings of this concept from the systematic study of the interactions between texts created in different political areas.

    Intertextuality as theoretical and methodological starting point claims to read each text in a dialogical relation to other texts, so called intertexts (Kristeva 1969, 1970). Even if the concept of intertextuality has its origins in fields other than education (cf. Kristeva 1969, 1970, Fairclough 1992, Riffaterre 1999), the utility of intertextuality in the analysis of complex and multifaceted educational phenomena has also been highlighted by earlier educational research (Lemke 1992, Francia 1999, 2008; Maguire M. Ball S. And Braun A. 2011) Riffaterre (1990) notion of limited intertextuality is used in this contribution as theoretical and methodological strategy for the analysis. The use of limited intertextuality includes only those intertexts related to each other by a logical or pragmatic relationship in the intertextual dialogue.

    Starting from this limited intertextuality perspective (Riffaterre 1990), this contribution proposes therefore the analysis of different political documents that regulated central political areas for the implementation of the goal of equity in education for all children in Sweden. With this purpose, this contribution discusses examples of the intertextual dialogical reading of following national and international policy documents concerning children’s right to equitable education: The Swedish School Act, National curricula, National budget proposals and European and international agreements concerning the rights of refugee children in Sweden.

    This intertextual analysis provides a complex dimension to the study of equity because highlights limitations and contradictions of policies for equity implemented in Sweden during the last ten years. This contribution shows how intertextuality as a conceptual and methodological tool allows us to understand the contradictory nature of the educational policies that seldom are homogeneous package of measures for or against equity.

    References

    Fairclough, N. (1992). Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press.

    Francia, G. (1999). Policy som text och som praktik. En analys av likvärdighetsbegreppet i 1990taletsutbildningsreform för det obligatoriska skolväsendet. Doctoral Thesis. Stockholm: Pedagogiska institutionen. Stockholms universitet.

    Francia, Guadalupe (2008) La Intertextualidad en las reformas educativas: reflexiones sobre la equidad en la reforma escolar sueca. Archivos Analíticos de Políticas Educativas, 16 (7). Retrieved from: https://epaa.asu.edu/ojs/article/view/32 [20171221]

    Kristeva, J. (1969). Semeiotike: Recherches pour une sémanalyse (extraits). Paris: Seuil.

    Kristeva, J. (1970). Le texte du Roman. Paris: The Hague.

    Lemke, J. L. (1992). Intertextuality and Educational Research. Linguistics and Education, 4, pp. 257-267.

    Maguire M. Ball S. And Braun A. (2011) How School Do Policy. Policy Enactments in Secondary Schools London: Routledge

    Riffaterre, M. (1990). Compulsory reader response: the intertextual drive. En M. Worton & J. Still, Intertextuality Theories and Practices. Manchester: Manchester University Press.

    57

  • 292. Francia, Guadalupe
    L’enseignement en Suède: D’une école pour tous à une école pour chacun2018Inngår i: Entre tronc commun et filières, quelle école commune ? Etude comparative. / [ed] Baluteau F., Dupriez V., Verhoeven M. (dir.), Louvain-la-Neuve (Belgique): Thélème (Académia-L'Harmattan), 2018 (à paraître) , 2018, s. 203-236Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 293.
    Francia, Guadalupe
    Uppsala University, Sweden.
    Likvärdighet, betyg och kunskapsbedömningar2008Inngår i: Vadå likvärdighet?: Studier i utbildningspolitisk språkanvändning / [ed] T. Englund & A. Quennerstedt, Göteborg: Daidalos, 2008, 1, s. 99-123Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 294.
    Francia, Guadalupe
    Uppsala University, Sweden.
    Omfördelning eller erkännande?: ett dilemma i uttolkningen av likvärdighet2008Inngår i: Vadå likvärdighet?: studier i utbildningspolitisk språkanvändning / [ed] T. Englund och A. Quennerstedt, Göteborg: Daidalos, 2008, 1, s. 59-73Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 295.
    Francia, Guadalupe
    Uppsala University, Sweden.
    Svenska som andraspråk (Sva): Literacypraktik för likvärdighet eller för social differentiering?2013Inngår i: Literacy-praktiker i och utanför skolan / [ed] S. Bagga-Gupta, A.-C. Evaldsson, C. Liberg och R. Säljö, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2013, 1, s. 107-126Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 296.
    Francia, Guadalupe
    et al.
    Mälardalen University.
    Edling, Silvia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Sund, Louise
    Mälardalen University.
    What does research tell us on the interrelation between justice, sustainability and teacher education?2018Inngår i: / [ed] Nordic Centre of Excellence ”Justice through Education in the Nordic Countries” (NCoE JustEd), 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Justice issues are highly crucial and should be taken into consideration in order to stimulate social sustainable development in society (McKenzie, 2004; Ketschau 2015). At the same time previous research indicates that institutions of teacher education are an important arena for preparing future educators to create deep understanding and help address justice issues in social sustainable development within every day practice and on structural levels (McDonald, 2005; Apple, 2011; Kaur, 2012).

    In order, to develop new knowledge about the interrelation between justice, sustainable development and teacher education this contribution introduces a research overview about how justice issues are understood in peer review articles on social sustainability in teacher education.

    Frasers’ three-dimensional conception of justice based on the interrelation between the redistribution economic resources, the recognition of cultural differences and the political representation of different groups in society (1995; 1997; 2000; 2010) is used as theoretical starting point for the study.

    Quantitative and qualitative thematic text analysis of peer review articles published in scientific journals in ERIC (Education Resources Information Center), Web of Science Core Collection and Scopus databases is used as methodology. The concepts “sustainability”, “sustainable development”, “justice” and “teacher education” are used as keywords for the selection of the articles in these databases. Only articles published in English, Swedish, Spanish or French during the period 2015-2017 are selected. Based on Fraser’s three justice dimensions, the reading of the data focuses on:

    • How justice issues are conceptualized in the selected articles?

    • Which research methodologies are used to study justice the selected articles?

    Focusing on Frazer’s’ theory of justice, the research review introduced in this paper contributes to develop new theoretical starting points for the study of sustainable development in teacher education. The findings contribute to new insights in how the relationship between following fields of research can be grasped: Sustainable development (SD); Education in Sustainable Education (ESD), Research on Justice in Education and Research on Teacher Education

    References

    Apple, W.M. (2011) Global Crises, Social Justice, and Teacher Education. Journal of Teacher Education62(2) 222–234.

    Fraser, N. (1995) From Redistribution to Recognition? Dilemmas of Justice in a 'Post Socialist' Age New Left review 1(212):68-93 · July 1995

    Fraser, N. (1997). Justice interruptus: critical reflections on the "postsocialist" condition. London: Routledge.

    Fraser, N. (2000). Rethinking Recognition. New Left review 3 May-June 2000-2 p. 107-120

    Fraser, N. (2010). Scales of Justice, edited by Nancy Fraser, Columbia University: Press.

    Kaur, B. (2012) Equity and social justice in teaching and teacher education. Teaching and Teacher Education 28 (2012) 485e492

    Ketschau, J. (2015). Social Justice as a Link between Sustainability and Educational Sciences. Sustainability 2015, 7, 15754 -15771.

    McDonald, M. (2005). The integration of Social Justice in Teacher Education. Dimensions of Prospective teacher’s opportunities to learn. Journal of Teacher Education, Vol. 56, No. 5, November /December 2005 418-435

    McKenzie, S. (2004). Social sustainability: towards some definitions. Hawke Research Institute Working Paper Series N°27. South Australia: University of South Australia.

  • 297.
    Francia, Guadalupe
    et al.
    Mälardalens högskola, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Riis, Ulla
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Enactment processes in the implementation of European and national foreign language proficiency policies: The case of Spanish as an optional school subject in the Swedish school system2016Inngår i: European Journal of Language Policy, ISSN 1757-6822, Vol. 8, nr 2, s. 173-189Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 298.
    Fransson, Emma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Skiöld, Ida
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Hur uppfattar socialarbetare sin yrkesroll?2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstract

    Emma, F. & Ida, S. (2011). Hur uppfattar socialarbetaren sin yrkesroll? C-uppsats i pedagogik. Akademin för utbildning och ekonomi.

    Människan har i sitt arbete en yrkesroll oavsett yrkestitel, arbetsområde eller arbetsuppgifter. En yrkesroll är något en människa socialiseras in i och det kan ske omedvetet samt medvetet. Syftet med studien var att undersöka fyra socialarbetares uppfattningar av deras yrkesroll med inslag av genusrelaterade skillnader i uppfattningarna. För att få svar på syftet har vi genomfört kvalitativa intervjuer som metod utifrån inspiration från den fenomenografiska ansatsen. Vid bearbetning och analys av data har fenomenografi använts som inspiration för att kategorisera socialarbetarnas uppfattningar. Valet av fenomenografi som analysmetod var för att vi sökte efter variationer i uppfattningarna så som likheter och olikheter. I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar som finns hos socialarbetarna angående deras yrkesroll. De tre teman som synliggjorts är; att vara engagerade, att kunna förhålla sig till förväntningar samt att vara en förebild i yrkesrollen. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om "typiskt kvinnligt" och "typiskt manligt" samt "mammaroller och papparoller". Enbart en kvinnlig och en manlig socialarbetare uppfattar att beroende på kön skapas olika former av förutsättningar i yrkesrollen. Slutsatsen är att socialarbetarna förhåller sig i sin yrkesroll, oavsett om aspekterna är av positiv eller negativ karaktär, vilket bidrar till att de lär sig att anpassa sin yrkesidentitet utifrån situation. Socialarbetarnas uppfattningar av yrkesrollen har formats av individens uppväxt, utbildning, tidigare yrken samt kön. Det har inte påträffats några större genusrelaterade skillnader i uppfattningarna av yrkesrollen. Dock gällande genus i förhållande till yrkesrollen framkommer gemensamma uppfattningar om att män och kvinnor har olika betydelse i yrkesrollen som socialarbetare.

  • 299.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    A teacher registration reform that transforms the ‘educational space’: An analysis of changing roles, relations, powers and positions2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Using the theoretical perspective of ‘educational space’, this paper analyses the Swedish teacher registration reform and it´s induction system and how it changes roles, positions, relations, powers and identities within the Swedish educational system. An educational space can be understood as a relational category in which object and actor are related to another and where changeable positions and boundaries are created (Ferrrare & Apple, 2010). In this sense, actors within an educational system – such as teachers, principals, mentors and NQTs – position themselves and are also actively positioned by others (Leander & Osborne, 2008). They are also positioned by norms, values, curricula and legislation; in this case by the teacher registration reform and the structured induction system.

  • 300.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik. Lärarhögskolan i Stockholm; Försvarshögskolan.
    Att se varandra i handling: en jämförande studie av kommunikativa arenor och yrkesblivande för nyblivna fänrikar och lärare2006Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to describe and analyse the process of professionalisation of newly commissioned second lieutenants and newly qualified school teachers. The professionalisation of these two occupational categories is examined from a comparative perspective and concentrates on the communicative conditions and institutional arenas that affect the professionalisation process.

    The theoretical framework of the thesis is comprised of communication theory and concepts of sense making found in institutional theory models. The empirical data was collected during the first year after second lieutenants received their officer’s commissions and teachers received their teaching credentials. Four second lieutenants and four teachers were interviewed three times during their first year of professional service. Some observations are also included in the thesis.

    The dissertation’s main conclusions are connected, in part, to issues of transparency in communicative conditions and, in part, to incentives connected to supervision, support and control. On the one hand, the commissioned officers’ and one of the teacher’s process of sensemaking appeared visible and collective in character, where the rules of conduct and meaning emerge clearly without ambiguity. On the other hand, the majority of the certified teachers’ process of sense making appeared private, concealed, inaccessible and diverse in character.

    It was observed that incentives for supervision, support and control are strong among commissioned officers because they are directly dependent on each other’s work. The same incentives are weaker among certified teachers because they are not as dependent on each other’s work. One conclusion to draw from this difference is that the professionalisation of commissioned officers is collective-oriented while the professionalisation of certified teachers is less so.

3456789 251 - 300 of 1083
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf