hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 3298
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    "Piloten" - Flygplanslastarprojektet2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Detta pilotprojekt har utförts under våren 2010 på Arlandas terminal 4 av en ergonom (Eva Bergsten) vid Högskolan i Gävle, Centrum för Belastningsskadeforskning (CBF), på uppdrag av Transports yrkes- och arbetsmiljönämnd (TYA). Projektet var en förstudie till det större huvudprojektet "Skadefria flygplanslastare" som TYA under våren sökte och sedermera beviljades pengar för att genomföra.

    Huvudprojektets övergripande syfte är att kartlägga och beskriva flygplanslastarnas arbetsförhållanden utifrån ett ergonomiskt helhetsperspektiv med hänsyn tagen till fysiska, psykosociala, tekniska, organisatoriska och kognitiva faktorer vid ramp och sorteringsarbete.

    Syftet med pilotprojektet var att inför huvudprojektet

    • göra en litteratursammanställning på området: vad har man redan beforskat när det gäller flygplanslastning i Sverige och internationellt?
    • ta fram och testa frågeformulär och observationsmetoder för den större datainsamlingen i huvudprojektet
    • ta reda på vilka företagsdata som kan och bör samlas in i huvudprojektet

    En genomgång av publicerade artiklar och så kallad grå litteratur (ej vetskapligt granskade artiklar och rapporter) gjordes för att se vilken kunskap som redan finns på området, och för att identifiera kunskapsluckor inför den skarpa planeringen av huvudprojektet. En styrgrupp, en projektledare och en projektgrupp samt fyra mindre arbetsgrupper var redan tillsatta av TYA och Transportfacken med namngivna personer vilket underlättade uppdraget.

    Utifrån telefonkontakter, möten och intervjuer med nyckelpersoner i handlingbolag, på Transport, AFA, försäkringskassan och arbetsmiljöverket kunde väsentlig information inhämtas som fick ligga till grund för att sammanställa ett frågeformulär angående flygplanslastarnas fysiska och psykosociala arbetsförhållanden, baserat på vetenskapliga grunder. Frågeformuläret testades på ett 20-tal personer, lastare, skyddsombud, huvudskyddsombud och ombudsmän på Transport och reviderades därefter. Mycket och värdefull information om vilka relevanta företagsdata som finns tillgängliga och hos vilken aktör, och vilka som inte kan påräknas i huvudstudien, har också kunnat kartläggas.

    En genomgång av vetenskapliga observationsmetoder gjordes och en valdes ut för att testas vid lastning av en narrow body aircraft som metodmässigt bedömdes vara ett svårt arbetsmoment att observera och studera.

    Pilotprojektet har resulterat i basen till ett frågeformulär som dock fortfarande kan revideras om det vid samtal med de fyra arbetsgrupperna uppkommer relevanta tillägg. Observation av lastning och lossning av narrow body aircraft samt dokumentation med videokamera visade sig vara möjligt, och metoden som testades (REBA) kan användas för att komplettera de i huvudprojektet planerade heldagsmätningarna med teknisk utrustning av arbetsställningar.

    Litteraturgenomgången av 17 artiklar/rapporter som lokaliserats i en omfattande sökning visade att de största belastningsergonomiska riskerna i arbetet verkar uppstå i samband med att lasta och lossa en narrow body aircraft och det på grund av de trånga lastutrymmena som tvingar lastarna till ogynnsamma arbetsställningar. Det finns också några få studier som styrker att vissa hjälpmedel och arbetsmetoder skulle kunna minska antalet dåliga arbetsställningar, muskulär belastning, kompressionskrafter i ryggen och fysiologisk ansträngning, och att bagagets vikt har betydelse för belastningen. Däremot kan man inte i litteraturen finna några studier av hur olika organisatoriska lösningar påverkar lastarnas arbetsställningar och den belastning de i övrigt utsätts för. Enskilda arbetsmoment har studerats men ingen har tittat på hur belastningsmönstret ser ut för lastarna under ett helt arbetsskift.

    Besvärsfrekvensen bland flygplanslastare är, enligt den funna litteraturen hög vad gäller rygg, nacke, axlar och knän. Någon större kartläggning av detta eller hur sjukfrånvaron ser ut har inte gjorts i Sverige. Inte heller har man i Sverige eller något annat land tittat på psykosociala faktorer och dess betydelse för flygplanslastares arbetsförhållanden.

    Resultaten av det här pilotprojektet ligger till grund för de "kunskapsluckor" som vi rekommenderar (i Kapitel 4) att huvudstudien arbetar vidare med, i överensstämmelse med dess övergripande målsättning och den projektplan som tagits fram av projektgruppen.

  • 252.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Alphonse, Erik
    The Vocational Training and Working Environment Council, TYA.
    Pettersson, Reidar
    The Vocational Training and Working Environment Council, TYA.
    Skadefria cargo- och flygplanslastare - slutrapport2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Arbetsmiljöprojektet Skadefria cargo- och flygplanslastare har utförts på uppdrag av Svenska Transportarbetareförbundet och Svenska Flygbranschen med syfte att kartlägga flygplanslastarnas arbetsförhållanden och att komma med förslag på förbättringsåtgärder för att minska belastningsrelaterade skador och sjukdomar i branschen.

    Projektledningsgruppen har bestått av fem personer: Eva Bergsten, ergonom, anställd av projektet; Erik Alphonse, projektledare, TYA; Reidar Pettersson, arbetsmiljökonsult, Arbetsmiljölotsen; Svend Erik Mathiassen, professor, Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle; och Dan Holmberg, regionalt skyddsombud, Transportarbetareförbundet.

    Projektet som omfattade 14 bolag (11 handling, 3 cargo) på sex flygplatser (Arlanda, Malmö, Göteborg, Växjö, Skavsta och Arvidsjaur) startades våren 2010 och avslutades våren 2012, efter en inledande pilotstudie våren 2010 som finansierades av TYA. Inom projektet har 1 039 enkäter distribuerats med frågor om psykosociala arbetsförhållanden, upplevd arbetsbelastning, trötthet och besvär. Svarsfrekvensen var 72 procent. Heldagsmätningar av arbetsställningar för rygg och armar har genomförts på 5-6 lastare per flygplats samtidigt som lastarna filmats och fyllt i dagböcker. Fokusgrupper har intervjuats och data om till exempel sjukskrivningar och olyckstillbud har samlats in från företagen.

    Parallellt med den vetenskapliga delen har projektet haft en praktisk del med fyra arbetsgrupper bestående av representanter från både arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Grupperna har träffats två gånger per termin och jobbat inom områdena: I) fysisk belastning och arbetsskadestatistik, II) arbetsorganisation, schemaläggning och psykosocial arbetsmiljö, III) hjälpmedel och metoder samt IV) utbildning och utveckling.

    Våra resultat visar att besvärsfrekvenserna i muskler och leder är relativt höga. Det finns arbetsmoment i lastaryrket som är ogynnsamma och som ökar risken för besvär, framför allt i axlar/skuldra, rygg och handleder/händer. De arbetsuppgifter som en lastare har skiljer sig inte så mycket åt mellan de olika flygplatserna, men det finns betydande skillnader i hur ofta och hur länge uppgifterna förekommer. Vid vissa flygplatser är således flyglastararbetet mera varierat än vid andra, vilket förmodligen har en betydelse för risken att utveckla besvär.

    Överlag fanns det hjälpmedel för de mest belastande arbetsmomenten, men också brister i hur dessa används.

    Inom den psykosociala arbetsmiljön visade projektet på ett behov av att förbättra ledarskapet och lastarnas inflytande i planering och genomförande av det egna arbetet. Bättre feedback i form av stöd och uppmuntran från ledare efterfrågades också.

    Arbetsgrupperna, som löpande delgavs resultaten från den vetenskapliga kartläggningen, utvecklade i enlighet med projektets målsättning ett antal åtgärdsförslag, med stöd i kartläggningen. Förslagen, som presenteras i denna rapport, är av generell natur. Flera av förslagen omfattar ett flertal möjliga delåtgärder och initiativ, som naturligtvis måste anpassas för och prioriteras av det enskilda bolaget utifrån dess egna förutsättningar. Mot bakgrund av våra projektresultat vill vi dock generellt rekommendera samtliga bolag att lägga en viss prioritet på de psykosociala arbetsförhållandena i sitt förbättringsarbete. Det fanns även uppenbara möjligheter att förbättra den fysiska belastningsprofilen, särskilt genom att bredda arbetsinnehållet på vissa flygplatser, och genom en mera effektiv användning av tekniska hjälpmedel. Samtidigt är det viktigt att framhålla att lastaryrket även har många goda sidor i form av ett rörligt och spännande arbete med ett bra socialt klimat.

    Vår bedömning är att de förslag till förändringar i arbetsmiljö och arbetsvillkor som föreslås i denna rapport skulle leda till en bättre arbetsmiljö men sannolikt också kunna påverka effektiviteten i arbetet i positiv riktning.

    Projektet Skadefria cargo- och flygplanlastare är föremål för en avhandling vilket betyder att vidare analyser av insamlade data kommer att ske. Resultaten kommer framöver att publiceras i vetenskapliga tidsskrifter.

  • 253.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kwak, Lydia
    Unit of Intervention and Implementation Research, Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Evaluation of an ergonomic intervention in Swedish flight baggage handlers2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Flight baggage handling is a worldwide occupation where baggage and cargo is sorted, loaded and unloaded on and off aircrafts. With the ultimate purpose of reducing and preventing musculoskeletal disorders among flight baggage handlers in Sweden, the Vocational Training and Working Environment Council (TYA) - a council formed by employers and unions in the Swedish transportation sector – initiated and implemented a project (2010-2012). This project revealed that ergonomics equipment was not used adequately, and this was considered a major factor of concern. Therefore, a training program was initiated 2014 in one handling company, aiming to improve ergonomics, behavior and attitudes. We evaluated the implementation process with regard to process items, intermediate outcomes, barriers and facilitators; for the purpose of gaining knowledge that could facilitate successful implementation in other handling companies. Methods: A mixed methods design was applied, based on qualitative and quantitative data. We evaluated six process items, recruitment, context, reach, dose delivered, dose received and satisfaction; intermediate outcomes of the intervention; skills, confidence and behaviour in the workforce; barriers and facilitators for successful implementation. Data was retrieved using company data, course evaluations, web questionnaires, and telephone interviews with company ‘observers’ and key persons. Preliminary results: The implementation process was judged to be feasible with regard to some of the process items. According to the informants, work place behaviour related to use of equipment had, however, not changed after the training period. Reported barriers were, 1) insufficient time and leader support for practicing new procedures during and after the training, 2) simultaneous reorganization of teams and work tasks, 3) lack of follow-up of the training, which would have supported good performance according to the informants. Conclusion: The implementation process was hampered by barriers, some of which could be addressed in future ergonomics training programs in other baggage handling companies.

  • 254.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Occupational and Environmental Medicine, Department of Medical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kwak, Lydia
    Unit of Intervention and Implementation Research, Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet.
    Implementation of an ergonomics intervention in a Swedish flight baggage handling company: a process evaluation2018Ingår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 13, nr 3, artikel-id e0191760Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To conduct a process evaluation of the implementation of an ergonomics training program aimed at increasing the use of loading assist devices in flight baggage handling.

    Methods: Feasibility (recruitment, reach, context, dose delivered, dose received, satisfaction); intermediate outcomes (skills, confidence and behaviors); and barriers and facilitators of the training intervention were assessed by qualitative and quantitative methods.

    Results: Implementation proved feasible regarding dose delivered, dose received and satisfaction. Confidence among participants in the training program in using and talking about devices, observed use of devices among colleagues, and internal feedback on work behavior increased significantly (p<0.01). Main facilitators were self-efficacy, motivation, and perceived utility of training among the trainees. Barriers included lack of peer support, opportunities to observe and practice behaviors, and follow-up activities; as well as staff reduction and job insecurity.

    Conclusions: In identifying important barriers and facilitators for a successful outcome, our study can help supporting the effectiveness of future interventions. Our results show that barriers caused by organizational changes may likely be alleviated by recruiting motivated trainees and securing strong organizational support for the implementation.   

      

  • 255.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Occupational and Environmental Medicine, Department of Medical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Vingård, Eva
    Occupational and Environmental Medicine, Department of Medical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Psychosocial work factors and musculoskeletal pain: a cross-sectional study among Swedish flight baggage handlers2015Ingår i: BioMed Research International, ISSN 2314-6133, E-ISSN 2314-6141, Vol. 2015, artikel-id 798042Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. Flight baggage handlers sort and load luggage to airplanes. This study aimed at investigating associations between psychosocial exposures and low back and shoulder musculoskeletal disorders (MSDs) among Swedish flight baggage handlers.

    Methods. A questionnaire addressing MSDs (Standardized Nordic Questionnaire) and psychosocial factors (Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ) was answered by 525 baggage handlers in six Swedish airports.

    Results. Low back (LBP) and shoulder pain (SP) was reported by 70% and 60%, respectively. Pain was reported to interfere with work (PIW) by 30% (low back) and 18% (shoulders), and intense pain (PINT) occurred in 34% and 28% of the population. Quality of leadership was the most dissatisfying psychosocial factor, while the most positive was social community at work. Low ratings in the combined domain Work organization and job content were significantly associated with PIW in both low back and shoulders (Adjusted Hazard Ratios 3.65 (95% CI 1.67-7.99) and 2.68 (1.09-6.61)) while lower ratings in the domain Interpersonal relations and leadership were associated with PIW LBP (HR 2.18 (1.06-4.49)) and PINT LBP and SP (HRs 1.95 (1.05-3.65) and 2.11 (1.08-4.12)).

    Conclusion. Severity of pain among flight baggage handlers was associated with psychosocial factors at work, suggesting that they may be a relevant target for intervention in this occupation.

  • 256.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. b Occupational and Environmental Medicine, Department of Medical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Vingård, Eva
    Occupational and Environmental Medicine, Department of Medical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Psychosocial work factors and musculoskeletal pain among Swedish flight baggage handlers2015Ingår i: Proceedings of the 19th Triennial Congress of the International Ergonomics Association, Melbourne, 9-14 August 2015 / [ed] Gitte Lindgaard & Dave Moore, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Flight baggage handlers are employed by handling companies engaged in sorting, loading and unloading luggage, cargo and mail, so called ramp service work. After check-in, luggage are transported through a sorting area and further out to the ramp. This transportation involves manual handling by baggage handlers at several stages, using conveyor belts, carts and trucks for transport. In addition to these tasks, baggage handlers are also engaged in communicating with air traffic controllers directing air traffic on the ground, towing aircrafts to gates and serving them with auxiliary power units, brakes and light. Baggage handling services are similar in all larger airports, and so baggage handlers perform similar tasks all over the world. In Sweden the handlers’ union claimed a high prevalence of low back and shoulder pain and a dissatisfying psychosocial work environment, but systematically collected empirical data were not available, and the literature was surprisingly sparse, considering that the occupation is global. Thus, a comprehensive project initiated by the Vocational Training and Working Environment Council, TYA, in Sweden - a council formed by employers’ and employees’ organizations in the transportation sector -was conducted at 14 handling companies in six Swedish airports between 2010 and 2012. The project aimed to document the physical and psychosocial work environment and to contribute to the development of ergonomic interventions within this occupation, which could, eventually, lead to better health among the employees. The present study was part of this project, in aiming at documenting psychosocial exposures and musculoskeletal disorders (MSDs) in the flight baggage handler population, and at determining possible associations between exposures and disorders.

  • 257.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Vingård, Eva
    Uppsala University, Department of Medical Sciences, Occupational and Environmental Medicine.
    Alphonse, Erik
    The Vocational Training and Working Environment Council.
    Pettersson, Reidar
    The Vocational Training and Working Environment Council.
    Holmberg, Dan
    The Swedish Transport Workers Union.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Physical and psychosocial work conditions among baggage handlers in six Swedish airports2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    Flight baggage handlers are mainly engaged in sorting luggage or cargo, loading and unloading it to and from the airplanes. The Vocational Training and Working Environment Council, TYA - formed by employer’s and employee’s organizations in the transportation sector - initiated a scientific study in 2009 to investigate the prevalence of musculoskeletal disorders and their suspected determinants in six Swedish airports involving a total of about 1000 handlers in 14 cargo- and handling companies. Encouraged by an initial literature review, the present field study was designed to contain qualitative, questionnaire-based, and observational surveys of working conditions, as well as extensive direct measurements of postures using full-shift inclinometry. This paper reports the design and results of the questionnaire part of the study.

    Method

    All baggage handlers working at least half-time (n=1044) were encouraged to fill in an extensive questionnaire handed out at the workplace by a research team member. In general the researcher collected the questionnaires at the same occasion. The questionnaire addressed general health, work capacity and physical exposures in relevant handling tasks. It also included a modified version of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ), the Nordic Council of Minister’s Questionnaire (NMQ) on disorders, and the SOFI-questionnaire measuring perceived fatigue.

    Results

    The response rate was 73%. The prevalence of musculoskeletal disorders in the back, shoulders and wrists during the last 12 months was 70%, 60% and 45%. Positive effects of devices used for reducing perceived physical load were confirmed. The handlers expressed a low confidence in the leadership, and insufficient feedback, information and influence at work. Fatigue particularly occurred in the dimensions lack of energy and physical discomfort.

    Discussion

    The observed prevalence of low back pain (70%) is high, and in parity with results among nurses in Sweden (64%; Josephson et al. 1997) and China (56%; Smith et al. 2004). Further examination of questionnaires, interviews and direct posture measurements will identify determinants to consider for intervention to reduce the prevalence of disorders among the baggage handlers.

    Josephson M, et al. Occup Environ Med 1997;54:681-685.

    Smith DR, et al. Occup Med 2004;54:579-582

  • 258.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Schemalagt arbete - Hälsofrämjande återhämtningsmönster i schemalagda arbeten: Delområde Färjerederiet2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 259.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Schemalagt arbete - Hälsofrämjande återhämtningsmönster i schemalagda arbeten: Delområde Förarprov2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 260.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Schemalagt arbete - Hälsofrämjande återhämtningsmönster i schemalagda arbeten: Delområde Trafikledning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 261.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Schemalagt arbete: Hälsofrämjande återhämtningsmönster i schemalagda arbeten: Kartläggning hösten 20162017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 262.
    Bergström, Charlotta
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Englin, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Föräldrars erfarenheter av stöd från sjukvårdspersonal när deras barn diagnostiserats med Downs syndrom under det första levnadsåret: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Downs syndrom (DS) är den vanligaste orsaken till en intellektuell funktionsnedsättning hos barn. Barnet har en extra kromosom på det 21:a kromosomparet. Det är viktigt att sjuksköterskan är trygg inom det egna kunskapsområdet för att kunna ge varje individ den specifika vård den behöver. Att bli förälder är en stor händelse i människors liv och det kan vara förenat med både glädje och oro inför framtiden.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av stöd från sjukvårdspersonal när barnet föds med DS samt erfarenheter av stöd under barnets första levnadsår. Syfte var även att studera de valda artiklarnas datainsamlingsmetoder.

    Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Litteraturstudien innehåller tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna samlades in via PubMed och Cinahl. Författarna granskade artiklarna samt letade efter likheter och skillnader som kunde ligga till grund för resultatet.

    Huvudresultat: Litteraturstudien visar att föräldrar till barn med DS känner oro inför framtiden när stödet och informationen från sjuksköterskan och sjukvårdspersonalen är bristfällig. Föräldrarna känner sig oförberedda på föräldraskapet.

    Resultatet i denna litteraturstudie baserades på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datainsamlingsmetoder som användes i dessa artiklar var intervjuer, enkäter samt frågeformulär.

    Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visar på betydelsen av god kommunikation mellan förälder och sjukvårdspersonal. Bristen på upplysande och känslomässigt stöd kan skapa oro och rädsla hos föräldrar. Att få ett barn med DS är något som kan förändra livssituationen för hela familjen. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i att ge ett fullgott stöd till hela familjen.

  • 263.
    Bergström, Emma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Kärvin, Linnéa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Att vara ett syskon till en bror eller syster med cancer2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år insjuknar ca 320 barn mellan 0-18 år av cancer i Sverige vilket innebär att många syskon kan få en förändrad vardag. Cancer orsakas av att celler i kroppen börjar dela sig okontrollerat samt ökar i storlek, vilket resulterar i en cancertumör. Hur ett syskon reagerar när en bror eller syster får sin cancerdiagnos är beroende på ålder och tidigare erfarenheter. I mötet med ett sjukt barn och dess familj är det viktigt att som sjuksköterska stötta och hantera hela familjens upplevelser i den rådande situationen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva syskons upplevelse av att ha en bror eller syster med cancer samt att studera de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som inkluderar elva vetenskapliga artiklar som söktes via databasen Medline via PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Polit och Becks niostegsmodell för ett objektivt urval. Huvudresultat: Syskon som hade en bror eller syster med cancer upplevde många omställningar i livet, både emotionellt, fysiskt och psykiskt. Resultatet visar tre centrala stora upplevelser som syskonen upplevde, ”Känslosamma ögonblick”, “Att rätt information skapar trygghet” samt “Att leva i en förändrad tillvaro”. Undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna var individer mellan 6-22 år och både pojkar och flickor samt att antalet varierade mellan 6-125 deltagare. Slutsats: Ett syskon till en bror eller syster med cancer upplever många känslor och förändringar samt påverkas av den nya tillvaron som uppstår efter cancerbeskedet. Detta innebär att familjesituationen, relationer och skolan påverkas på olika sätt.  

  • 264. Bergström, Eva
    et al.
    Dahlberg, Lena
    Dalarnas forskningsråd.
    Edkvist, Ingela
    Dalarnas forskningsråd.
    Anhörigvårdares vardag: En kunskapsöversikt kring äldres anhöriga2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport ger en översiktlig presentation av forskningen kring anhörigas insatser och behov av stöd. Dessutom presenteras de stödformer som erbjuds från kommuner och frivilligorganisationer. Därefter redovisas två studier av hur anhöriga upplever olika former av stöd. I den ena studien intervjuas några anhöriga i Vansbro kommun. I den andra studien intervjuas några anhöriga vars närstående deltar i verksamheten vid Gagnefs kommuns centrum för anhörigstöd. De anhöriga delar med sig av sina erfarenheter av olika stödformer och beskriver också vilket stöd de saknar.

  • 265.
    Bergström, Filippa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Granevåg, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hjärtsviktspatienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska behandlingsriktlinjer – en litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades.  Artiklarna söktes vid databaserna Pubmed och Cinahl. Delar från studiernas resultat plockades ut och analyserades. Dessa delades sedan upp under kategorier och underkategorier passande för att svara till litteraturstudiens frågeställningar.

    Resultat: Generellt var följsamheten till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna bristande. Flest antal hinder identifierades beträffande riktlinjer gällande saltrestriktioner. Törst, glömska, samt fysiska symtom var även de stora hinder till en följsam icke-farmakologisk behandling. De största fördelarna som identifierades till en följsam behandling var ökat välmående samt minskade sjukhusinläggningar.

    Slutsats: En generellt bristande följsamhet till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna gällande salt- och vätskerestriktioner, regelbunden vägning samt träning förekommer bland hjärtsviktspatienter. Många hinder till en följsam behandling identifierades, men även fördelar till att vara följsam till icke-farmakologiska behandlingsriktlinjer beskrevs i studierna.

  • 266.
    Bergström, Filippa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Granevåg, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hjärtsviktspatienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska behandlingsriktlinjer– en litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna söktes vid databaserna Pubmed och Cinahl. Delar från studiernas resultat plockades ut och analyserades. Dessa delades sedan upp under kategorier och underkategorier passande för att svara till litteraturstudiens frågeställningar.

    Resultat: Generellt var följsamheten till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna bristande. Flest antal hinder identifierades beträffande riktlinjer gällande saltrestriktioner. Törst, glömska, samt fysiska symtom var även de stora hinder till en följsam icke-farmakologisk behandling. De största fördelarna som identifierades till en följsam behandling var ökat välmående samt minskade sjukhusinläggningar.

    Slutsats: En generellt bristande följsamhet till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna gällande salt- och vätskerestriktioner, regelbunden vägning samt träning förekommer bland hjärtsviktspatienter. Många hinder till en följsam behandling identifierades, men även fördelar till att vara följsam till icke-farmakologiska behandlingsriktlinjer beskrevs i studierna.

  • 267.
    Bergström, Martina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Schilke, Jeanette
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bipolär sjukdom innebär att den som drabbas växlar mellan förändringar i sin aktivitetsnivå i form av depression, mani eller hypomani. Sjukdomen medför svåra prövningar och utmaningar för den som som drabbas såväl som för dennes anhöriga. För att sjuksköterskor ska kunna vägleda och ge god omvårdnad till personer med bipolär sjukdom, behövs en ökad förståelse om dennes livsvärld.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom och att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder.Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Datainsamlingen skedde via databaserna PubMed och PsycINFO och resulterade i tio kvalitativa artiklar till litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att personer som lever med bipolär sjukdom beskrev sina erfarenheter av att få diagnosen som en omtumlande tid med svårigheter att acceptera diagnosen och erfarenheter av stigmatisering. Personerna beskrev att sjukdomen påverkade livet genom en känsla av förlorad autonomi, begränsningar och förändrad identitet. Hantering av sjukdomen skedde genom en god struktur, skapa medvetenhet om varningssignaler, triggers och behovet av stöd. Intervjuer som datainsamlingsmetod användes i majoriteten av artiklarna. Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom kan innebära olika svårigheter för den som drabbas. Det är av stor vikt att personer som lever med bipolär sjukdom får stöd och hjälp att veta hur de ska hantera det föränderliga sjukdomsförloppet och undvika uppkomst av nya skov. Att som sjuksköterska få kunskaper om hur personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom, underlättar för att förstå hur vården runt dessa personer kan utformas på bästa möjliga sätt.

  • 268.
    Bergström, Niklas
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Vad gör lärare för att bygga relationer till elever och motivera elever till delaktighet i idrott och hälsa?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att se vad lärare i idrott och hälsa på grundskolans senare år säger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med relationsskapande till elever. Lärarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (känsla av sammanhang). Detta är en intervjustudie som gjort på sex lärare på grundskolans senare år. Resultatet visar att lärarna arbetar på olika sätt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende på anledningen till brist av motivation där första steget är att ha enskilda samtal med elever. Vad gäller relationsbyggandet menar lärarna att lärare- elevrelationen är viktigt men synen på vad en god lärare- elevrelation varierar då vissa lärare tycker att man som lärare ska ha en nära kontakt med sina elever och andra lärare menar att det är viktigt med distans. Lärarna menar även här att enskilda samtal är vägen att gå.

  • 269.
    Bergström, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Öberg, Linda
    Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att perioperativt vårda patienter med långvarig smärta: En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Patienter med långvarig smärta är i behov av en strukturerad behandling. Studier visar på otillräcklig postoperativ smärtbehandling.

    Syfte: Att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att perioperativt vårda patienter med långvarig smärta.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med 15 anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor, vilka baserades på kliniska vinjetter. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat: I studiens resultat framkom fem kategorier att vara förberedd, att vården är komplex och kunskapskrävande, att ha ett professionellt samarbete, att känna sig otillräcklig och att bemöta patienten. Specialistsjuksköterskornas erfarenhet visade att en tydlig plan och tydliga läkemedelsordinationer gav specialistsjuksköterskorna möjlighet att förbereda sig. Detta tillsammans med en mer informerad och delaktig patient förbättrade den postoperativa smärtbehandlingen. Genom att ge extra tid till patienter med långvarig smärta minskade deras upplevelse av smärta, oro och ångest. Specialistsjuksköterskorna efterfrågade utbildning i smärtbehandling och en tydligare kontakt med smärtkliniken. Specialistsjuksköterskorna menade att det var viktigt att ha ett bra samarbete med läkarna för att optimera och påbörja smärtbehandlingen i tid. Specialistsjuksköterskorna erfor att patienter med långvarig smärta riskerade att underbehandlas. I de fall där smärtlindringen misslyckades beskrevs känslor av frustration och maktlöshet.

    Slutsats: Genomgående för alla specialistsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med långvarig smärta var att det krävdes en tydlig och detaljerad plan för patientens smärtbehandling vilken skulle sträcka sig perioperativt och vidare till vårdavdelning eller hemgång. Med planering och förberedelse ökade förutsättningarna för en bättre omvårdnad av patienter med långvarig smärta.

     

     

     

     

     

    Nyckelord: anestesisjuksköterska, erfarenhet, intensivvårdssjuksköterska, kronisk smärta, långvarig smärta, postoperativ vård

  • 270.
    Bergström, Sofia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Murén, Saana
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors reflektioner kring sin roll och förutsättningar att ge god omvårdnad vid palliativ hemsjukvård2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Bakgrund: Allt fler palliativt sjuka patienter vårdas i hemmen vilket leder till ett ökat behov av palliativ vård i hemsjukvården. Distriktssköterskan har ett övergripande ansvar över dessa svårt sjuka patienter och deras närstående.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor som arbetar i den kommunala hemsjukvården reflekterar kring sin roll och förutsättningar att ge god omvårdnad vid palliativ hemsjukvård.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes.

    Huvudresultat: Distriktssköterskorna såg arbetet med palliativ vård som sin mest prioriterade arbetsuppgift och kände ett stort ansvar över dessa patienter. Att bygga upp en relation med patienten och närstående tidigt i vårdförloppet samt kontinuitet var en förutsättning för god vård. Distriktssköterskorna beskrev ett väl fungerande samarbete med palliativa teamet, något som ofta saknades från hälsocentralerna. Arbetet var tidskrävande och i kombination med kravet på tillgänglighet ledde detta till en känsla av stress och otillräcklighet. Stöd från kollegor ansågs värdefullt då regelbunden handledning saknades. Kunskapsbrist hos omsorgspersonal försämrade omvårdnaden och försvårade distriktssköterskans arbete. Samtliga distriktssköterskor såg behovet av förbättring inom den palliativa vården och en önskan om ett speciellt palliativt team samt ett hospice framkom.

    Slutsats: Slutsatsen av studien är att det ansvarsfyllda och tidskrävande arbetet ledde till en känsla av otillräcklighet hos deltagarna. Det framkom en stark önskan från samtliga deltagare om förbättring i den palliativa vården i form av special team och hospice.

     

  • 271.
    Bergström, Tobias
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Litteraturstudie angående problem och möjligheter i samband med informationsöverföring mellan vårdgivare: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 272.
    Berneholt, Emelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Folkhälsovetenskap.
    Bara vara mig själv: En intervjustudie om skolmiljö och välbefinnande bland en klass mellanstadieelever i södra Norrland2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att utforska elevernas upplevelser av skolmiljön och hur den påverkar deras upplevda välbefinnande. Som metod användes semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som mall. Urvalet innefattade sex elever i åldern 11-13 år från en och samma mellanstadieklass. Resultatet visade bland annat att flera av eleverna kände sig trygga på skolan och beskrev trygghet som att känna sig välkommen eller att få vara sig själv. Eleverna uttryckte att de fick det stöd de behövde från lärare, elever och föräldrar. Något skolan bör förbättra enligt eleverna var de små lyhörda lokalerna inomhus, den tråkiga skolgården samt att det ibland skulle behövas fler rastvakter utomhus. Slutsatsen av denna studie var att skolmiljön kan påverka elevernas välbefinnande samt att en liten skola kan ha både för- och nackdelar för skolmiljön. Fler kvalitativa studier kan ge en ökad förståelse för skolmiljöns påverkan på eleverna.

  • 273.
    Bertelson, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av att genomgå utbildning om smärta och systematisk smärtskattning hos äldre: Att bygga en relation för kommunikation – ett förhållande mellan erfarenhet och kunskap2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att genom gruppintervju beskriva sjuksköterskors upplevelser av attgenomgå utbildning om smärta och systematisk smärtskattning hos äldre, samt beskriva hur sjuksköterskor upplever att de uppmärksammar och åtgärdar smärtproblematik hos äldre efter utbildningen. Studien hade en beskrivande design och fem sjuksköterskor, som arbetade på särskilt boende, deltog i intervjun. Materialet från gruppintervjun analyserades med kvalitativ innehållsanalys som metod. Resultatet redovisas i de fem kategorierna; Uttryck för smärta uppmärksammas, Betydelsen av kunskap om smärta, Teamarbete vid smärta, Betydelsen av smärtskattningsinstrument och Omvårdnad och uppföljning vid smärta. I kategorierna framkom att sjuksköterskorna tolkade de äldres verbala uttryck och kroppsspråk, samt vilka svårigheter kring kommunikationen om smärta som fanns. Det framkom att de anhöriga bidrog med information kring de äldres smärta. Sjuksköterskorna uttryckte att den egna smärterfarenheten gav kunskap och de framförde också vilka förväntningar de hade på utbildningsinsatsen. Även sjuksköterskornas upplevelser kring hur samarbetet mellan olika yrkeskategorier fungerade framkom. Sjuksköterskorna framförde också hur resultaten från smärtskattningarna kunde vara ett stöd i kommunikationen, hur läkemedel används för att lindra smärta, liksom alternativa smärtlindrande metoder. Studiens resultat visade att utbildning i smärta och smärtskattning hos äldre är viktigt för upptäckt av smärta hos äldreoc h för kommunikationen kring adekvat smärtlindring.

     

  • 274.
    Berthilson, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Caroline
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Avledande icke farmakologiska metoder och metodernas effekter vid procedursmärta hos barn 2-12 år: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn behöver ibland uppsöka sjukvård för att genomgå vårdprocedurer av olika slag. Barns reaktioner på oro och rädsla styrs av ålder, förståelse, fantasi och verklighetsuppfattning. Barn behöver därför förberedas inför obehagliga ingrepp som ska hända till exempel: smärtsamma undersökningar, venpunktion eller injektioner. Dessa undersökningar kan skapa oro och rädsla hos barn.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva olika icke farmakologiska avledande metoder och dess effekter vid procedursmärta hos barn. Samt att beskriva undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna.

    Metod: En deskriptiv design användes för att besvara litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Studien baserades på tretton vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna var publicerade mellan åren 2006-2016.

    Huvudresultat: Studien påvisar att icke farmakologiska avledande metoder som till exempel: blåsa såpbubblor, titta i ett kalejdoskop, lyssna på musik eller använda ”Buzzy” har haft lindrande effekt på barns rädsla, oro och smärta. Effekterna har skattats med hjälp av olika skalor genom sjuksköterskors, forskare och föräldrars observationer. Barnen har själva fått skattat effekterna av de icke farmakologiska avledande metoderna.

    Slutsats: I resultatet i föreliggande studie har författarna kommit fram till att icke farmakologiska avledande metoder kan lindra barnens rädsla, oro eller smärta vid olika omvårdnadshandlingar. Författarna har även kommit fram till slutsatsen att de avledande metoderna som undersökts kan användas i det vardagliga arbetet inom barnsjukvården.

  • 275.
    Bertils, Petra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Åhlén, Camilla
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Mödrars upplevelse av amning efter hemgång från sjukhus2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av amning och metoden som användes i litteraturstudien var deskriptiv. Upplevelserna i 17 studier kategoriserades i fem grupper; förutsättningar, motstridiga råd, svårigheter, positiva erfarenheter och samhällssyn. Att få motstridiga råd från sjukvården var den upplevelse som beskrevs oftast och de olika känslomässiga svårigheter kvinnorna upplevde i samband med amningen var en annan tydlig upplevelse. Kvinnorna upplevde också att de hade bristfällig kunskap om amning och dess fördelar. Amning sågs som något naturligt men förväntningarna stämde inte överens med upplevelsen. Kvinnorna använde sig av olika strategier för att lyckas med amningen och många ansåg att amning är viktigt för barnet och de trivdes med att amma. I Sverige och i Västvärlden vill man främja amning pga. dess hälsomässiga och känslomässiga betydelse för mamma och barn. Amning är dock ett sammansatt fenomen som kräver en helhetssyn och framtida forskning bör sträva efter att öka förståelsen för ammande kvinnors situation för att rätt bemöta dessa kvinnor i vården. Kvinnor behöver få ökad kunskap för att upplevelserna ska överensstämma med förväntningarna. Sjukvården bör ge enhetliga råd och adekvat stöd, och även skapa medvetenhet om hur attityder påverkar amningspraktiken.

  • 276.
    Beyene, Ellelta
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Karelius, Matilda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hanteringsstrategier hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom: En beskrivande litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

    Background: Inflammatory bowel disease involves major changes where psychological and physical stress becomes a part of ones daily life. The ability to adapt and cope well with the situation, increases the chances of feeling satisfied with life. There are various management strategies that people with IBD use to cope with their daily life.

    Aim: The aim of this study is to describe strategies that people with inflammatory bowel disease use to manage their daily lives. A further purpose is to describe the study group in the included articles.

    Method: A descriptive literature review. This study is based on 12 scientific articles, searched in the databases Cinahl and Pubmed. Keywords used were; Inflammatory Bowel Disease, Management strategies and Self-management.

    Main Results: A positive attitude stimulate energy and hope which in turn prevents people with IBD from being controlled by their disease. Help with practical aspects such as, seeing a therapist, charring information with close ones and complementary alternative methods have been shown to have positive effects. Warm baths, speaking to one`s self and use of analgesic drugs or other stimulation is used as pain relief (Audulv 2013). A passive attitude, avoidance behavior and allowing disease to take over ones life is less common. Normalization and understanding that there are less fortunate people in worse conditions, is also a management strategy.

    Conclusion: Management strategies used by people with IBD in everyday life are problem and emotionally oriented coping strategies. According to the authors, the result is of great importance for a better understanding between nurses and patients with IBD. Keywords: Inflammatory bowel disease, coping strategies and management.

  • 277.
    Bhambhani, Yagesh
    et al.
    Faculty of Rehabilitation Medicine, University of Alberta, Edmonton, Canada.
    Mactavish, Jennifer
    Faculty of Kinesiology and Recreation Management, University of Manitoba, Winnipeg, Canada.
    Warren, Sharon
    Faculty of Rehabilitation Medicine, University of Alberta, Edmonton, Canada.
    Thompson, Walter R.
    Department of Kinesiology and Health, Georgia State University, Atlanta, GA, United States.
    Webborn, Anthony
    Sussex Centre for Sport and Exercise Medicine, Chelsea School Research Centre, University of Brighton, United Kingdom.
    Bressan, Elizabeth
    Department of Sport Science, Stellenbosch University, South Africa.
    De Mello, Marco Tuilo
    Medicina e Biologia Do Sono, Universidade Federal de Sao Paulo, Sao Paulo, Brazil.
    Tweedy, Sean
    School of Human Movement Studies, University of Queensland, Brisbane, Australia.
    Malone, Laurie
    Lakeshore Foundation, Research and Education, Birmingham, AL, United States.
    Fröjd, Kennet
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Idrott och hälsa. Swedish Development Centre for Disability and Sport.
    Van De Vliet, Peter
    International Paralympic Committee, Bonn, Germany.
    Vanlandewijck, Yves
    Faculty of Kinesiology and Rehabilitation Sciences, Catholique University, Leuven, Belgium.
    Boosting in athletes with high-level spinal cord injury: Knowledge, incidence and attitudes of athletes in paralympic sport2010Ingår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 32, nr 26, s. 2172-2190Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Autonomic dysreflexia (AD) is unique to individuals with spinal injuries (SCI) at T6 or above and can be voluntarily induced. Although AD improves wheelchair racing performance in some athletes, it also elicits exaggerated blood pressure, which could be dangerous. The International Paralympic Committee considers AD doping and banned its use. Purpose. The purpose of this study is to evaluate AD knowledge, incidence and attitudes (KIA) of Paralympians with SCI. Methods. An existing questionnaire was modified to include questions of AD KIA, validated by three experts and piloted with a small sample. It was administered on-line, mailed to members of a scientific network and distributed during the Beijing Paralympic Games. Fisher Exact test was used to evaluate differences across gender, injury and education. Results. Of 99 participants, 54.5% had previously heard of AD while 39.4% were unaware; 16.7%, all males, had used AD to enhance performance. Participants reported that AD was (1) useful for middle (78.6%) and long distance (71.4%), marathon (64.3%) and wheelchair rugby (64.3%); (2) somewhat dangerous (48.9%), dangerous (21.3%) or very dangerous (25.5%) to health. Results were not influenced by age, injury level or injury duration. Conclusions. Findings indicate the need for educational programmes directed towards enhancing the AD knowledge of rehabilitation professionals, coaches and trainers working with SCI individuals.

  • 278.
    Bieber, A.
    et al.
    Medical Faculty, Institute for Health and Nursing Science, Martin Luther University Halle-Wittenberg, Halle (Saale), Germany.
    Stephan, A.
    Medical Faculty, Institute for Health and Nursing Science, Martin Luther University Halle-Wittenberg, Halle (Saale), Germany.
    Verbeek, H.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    Verhey, F.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    Kerpershoek, L.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    Wolfs, C.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    de Vugt, M.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    Woods, R. T.
    Dementia Services Development CentreWales, Bangor University, Bangor, UK.
    Røsvik, J.
    Norwegian National Advisory Unit on Ageing and Health, Vestfold Hospital Trust, and Department of GeriatricMedicine, Oslo University Hospital, Oslo, Norway.
    Selbaek, G.
    Norwegian National Advisory Unit on Ageing and Health, Vestfold Hospital Trust, and Department of GeriatricMedicine, Oslo University Hospital, Oslo, Norway.
    Sjölund, Britt-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Neurobiology, Care sciences and Society, Karolinska Institut, Stockholm, Sweden.
    Wimo, A.
    Department of Neurobiology, Care sciences and Society, Karolinska Institut, Stockholm, Sweden.
    Hopper, L.
    School of Nursing and Human Sciences, Dublin City University, Dublin, Ireland.
    Irving, K.
    School of Nursing and Human Sciences, Dublin City University, Dublin, Ireland.
    Marques, M. J.
    CEDOC, Chronic Diseases Research Centre, Nova Medical School/Faculdade de Ciências Médicas, Universidade Nova de Lisboa, Lisbon, Portugal.
    Gonçalves-Pereira, M.
    CEDOC, Chronic Diseases Research Centre, Nova Medical School/Faculdade de Ciências Médicas, Universidade Nova de Lisboa, Lisbon, Portugal.
    Portolani, E.
    Alzheimer’s Research Unit-Memory Clinic, Brescia, Italy.
    Zanetti, O.
    Alzheimer’s Research Unit-Memory Clinic, Brescia, Italy.
    Meyer, G.
    Medical Faculty, Institute for Health and Nursing Science, Martin Luther University Halle-Wittenberg, Halle (Saale), Germany.
    Access to community care for people with dementia and their informal carers: Case vignettes for a European comparison ofstructures and common pathways to formalcare [Zugang zu professioneller Unterstützung für Menschen mit Demenz und ihre Angehörigen: Fallvignetten für den europäischen Vergleich von Strukturen und Zugangswegen zu professioneller Pflege]2018Ingår i: Zeitschrift für Gerontologie und Geriatrie (Print), ISSN 0948-6704, E-ISSN 1435-1269, Vol. 51, nr 5, s. 530-536Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    People with dementia and their informal carers often do not receive appropriate professional support or it is not received at the right time.

    Objectives

    Description and comparison of common pathways to formal community dementia care in eight European countries as a part of the transnational Actifcare project.

    Materials and methods

    The German team was responsible for creating an individual case scenario as a starting point. The research teams in Ireland, Italy, the Netherlands, Norway, Portugal, Sweden, and the United Kingdom were then asked to describe a common pathway to formal dementia care by writing their own vignette using the provided individual case scenario.

    Results

    A transnational qualitative content analysis was used to identify the following categories as being the most important: involved professionals, dementia-specific and team-based approaches, proactive roles, and financial aspects. General practitioners (GPs) are described as being the most important profession supporting the access to formal care in all the involved countries. In some countries other professionals take over responsibility for the access procedure. Dementia-specific approaches are rarely part of standard care; team-based approaches have differing significances in each of the countries. Informal carers are mainly proactive in seeking formal care. The Nordic countries demonstrate how financial support enhances access to the professional system.

    Conclusion

    Enhanced cooperation between GPs and other professions might optimize access to formal dementia care. Team-based approaches focusing on dementia care should be developed further. Informal carers should be supported and relieved in their role. Financial barriers remain which should be further investigated and reduced.

  • 279.
    Bildtgard, Torbjörn
    et al.
    Stockholms universitet.
    Öberg, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Changing sexual pracitices in intimate relationships in later life - a life course perspective2014Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 54, nr Suppl. 2, s. 76-76Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In late modernity sex has escaped its reproductive cage and people form pure relationships, based on mutual satisfaction (Giddens). Ironically, although older people are per definition non-reproductive, they have been neglected in studies on sexuality. The aim is to study sexual attitudes and practices among older people in life-course perspective. We present results from 1) a qualitative interview study with 28 63–91 year old Swedes currently dating or in a relationship (married, cohabiting, LAT) initiated 60+ and 2) a quantitative survey including 1225 60–90 year old Swedes (response rate 42%). The interviews revealed a normative change, from condemnation of extra-marital sex in young adulthood to encouragement of sexual relationships but not marriage in later life. Despite restrictive norms, the survey showed a majority (93%) had had their sexual debut before marriage. All informants had experienced the 1960’s sexual liberation and today liberal attitudes seem to encompass later life. Most had had rather active sexual lives. Half or the survey respondents had had ≥4 more sexual partners, and one in five ≥10. Today, an active sex-life was regarded as important for a good relationship. Many informants had interpreted sexual decline as “natural” and age-related, but re-discovered sexuality with their new partner. The survey confirmed relationship length as a better predictor of sexual activity than age. Cohort and period effects will be discussed. It has been argued that sexual practices will become more liberal in the future by cohort replacement. Our data indicates that “the future might already be here”.

  • 280.
    Bildtgård, Torbjörn
    et al.
    Stockholms Universitet.
    Öberg, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Changing Sexual Practices in New Intimate Relationships in Later Life – A Life Course Perspective2014Ingår i: 8th International Conference on Cultural Gerontology: Programme and Abstracts, 2014, s. 138-138Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    It has been argued that in late modernity sex has escaped its reproductive cage and people form pure relationships, based on mutual satisfaction. Ironically, although older people are per definition non-­‐reproductive, they have often been neglected in studies on sexuality. In this paper we present results from 1) a qualitative interview study with a strategic sample of 28 63–91 year old Swedes currently dating or in a heterosexual relationship (married, cohabiting, LAT) initiated 60+ and 2) a quantitative survey including answers from 1225 60–90 year old Swedes. The interviews revealed a clear normative  change,  from  a  cultural  context  that  condemned  extra-­‐marital  sex  in young adulthood  to  a context  encouraging  sexual  relationships  but  not  marriage in later  life.  All  had experienced  the  sexual  liberation  of  the  1960s,  and today, these liberal  attitudes  seem  to encompass later life. Today, an active sex-­‐life is regarded as important for a good relationship and sexual attraction was seen as a precondition for newrelationships. Many informants had interpreted sexual decline in former relationships as “natural ageing”, but re-­‐discovered sexuality with their new partner. In the survey, a majority (93 %) had had their sexual debut before marriage (despite the restrictive norms). Half or the respondents have had ≥ 4 sexual partners, and one in five ≥ 10. Sexual activity correlated negatively with relationship length. It has often been argued that sexual values and practices will become more liberal in the future by cohort replacement. Our data indicates that “the future might already be here”.

  • 281.
    Bildtgård, Torbjörn
    et al.
    Social Work, Stockholm University.
    Öberg, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    New intimate relationships and informal care obligations in later life2013Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 53, nr Suppl. 1, s. 413-414Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 282.
    Bildtgård, Torbjörn
    et al.
    Stockholms universitet.
    Öberg, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    New intimate relationships as a resource for independent living in later life2014Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 54, nr Suppl. 2, s. 11-11Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Despite increased research interest in transitions into new intimate relationships in later life, little focus has been on how transitions affect older people’s social networks. We investigate the impact of entering into new intimate relationships in later life on interdependent lives. Results are based on both qualitative interviews with 28 Swedes (63–91 years) either dating or living in new relationships initiated 60+ (marriage, cohabitation, LAT), and a quantitative survey to 60–90 year old Swedes (n=1225; response rate 42%). A central theoretical frame is Elder’s (1994) principle of interdependent lives. A new relationship usually meant integration into the new partner’s social and filial networks (some problems will be discussed) and a restructuring of the relationship chain so that time and energy is redirected to the new partner. A new partner was described as a resource for living independent lives by the older informants, and as a way of “unburdening” the children. Finally, the qualitative interviews hinted at a hierarchy of dependencies. This was confirmed by the survey. A majority of respondents would primarily turn to their partners for social, emotional and practical support, with children as a distant second and “others” third. An exception was personal hygiene, where partners remained the first choice, but where the social services were preferred to children. This hierarchy was the same in new relationships. The results, partly contradicting previous research findings, are discussed in light of Western individualism generally and Swedish welfare-state and state supported individualism in particular.

  • 283. Bildtgård, Torbjörn
    et al.
    Öberg, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    New sexual relationships in later life: the case of late modern Sweden2013Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 53, nr Suppl., s. 300-300Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 284.
    Bildtgård, Torbjörn
    et al.
    Stockholms universitet.
    Öberg, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    The Impact of New Intimate Relationships in Later Life on Intergenerational Exchange2014Ingår i: 8th International Conference on Cultural Gerontology: Programme and Abstracts, 2014, s. 167-167Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Much social gerontological research has focused on partner loss in later life and how it affects social, emotional and practical exchanges between generations. In this paper we instead ask how a newintimate relationship in later life affects these inter-­‐generational exchanges. The results are based both  on  qualitative  interviews  with  28  Swedes  (63–91  years)  either  dating  or  living  in  new relationships initiated after the age of 60 (marriage, cohabitation, LAT), and a quantitative survey to 60–90 year old Swedes (n=1225). In the interviews we found that the informants described changes in what we conceptualize as the ‘relationship chain’ –a hierarchy in social and care responsibilities–where the new partner stepped in at the very front of the chain. The follow-­‐up survey confirmed a hierarchy of dependencies, where partners tend to come first, followed by children, friends and the state. The interviews further showed that the informants recurrently described their partners as a resource for their own autonomy as well as that of their children and friends. We interpret these findings in light of an individualist culture of independence that characterizes the Nordic countries, aided by a strong welfare state, involving a strong ethic of not being a burden, even to your own children.

  • 285.
    Billberg, Linda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Johansson, Anton
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Luftvägshantering utanför operationsavdelningen, teamdynamik, tillit till sin egen förmåga och psykologisk empowerment – en kvantitativ studie ur anestesisjuksköterskans perspektiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anestesisjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter i en högteknologisk miljö och arbetet sker självständigt med ASA I - II patienter. Anestesisjuksköterskan är en del av det team som ställs inför uppgiften att hantera en ofri luftväg och i en sådan situation är ett väl fungerande samarbete viktigt. Simuleringsträning är effektivt för att förbättra teamarbete och kunskaper. Incidensen av en svårhanterad luftväg är dubbelt så hög hos patienter utanför operationsavdelningen och då blir ett snabbt beslutsfattande viktigt för patientens överlevnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur anestesisjuksköterskor skattar teamdynamiken, tillit till sin egen förmåga och psykologisk empowerment i en klinisk situation med ofri luftväg utanför operationsavdelningen. Ytterligare ett syfte var att undersöka samband mellan självskattningar av teamdynamik, tillit till sin egen förmåga och psykologisk empowerment. Metod: Ett frågeformulär angående teamdynamik, tillit till sin egen förmåga samt psykologisk empowerment delades ut till anestesisjuksköterskor på två sjukhus i Mellansverige. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och Spearmans korrelation. Huvudresultat: Teamdynamiken och tilliten till sin egen förmåga vid en ofri luftväg utanför operationsavdelningen skattades högt av anestesisjuksköterskorna. Det fanns samband mellan teamdynamik, tillit till sin egen förmåga och psykologisk empowerment. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna skattade att teamarbetet fungerar bra vid händelse av ofri luftväg utanför operationsavdelningen med en förbättringspotential kring kommunikationen i teamet. Simuleringsträning skattades som ett viktigt verktyg i att öva färdigheter och därmed rekommenderar författarna att simuleringsträning och utbildning i standardiserade kommunikationsmetoder kontinuerligt erbjuds för anestesisjuksköterskor.

  • 286.
    Billingsley, Jennifer
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelse av att vårda människor med depression: En beskrivande litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är en psykisk sjukdom som går i skov och är annorlunda från person till person i hur länge det håller i sig och hur pass allvarligt depressionen anses vara. För varje nytt skov en person får så ökas risken för framtida skov som kan bli allt mer allvarligare och därmed svårare att återhämta sig från. Då depression är en vanlig sjukdom som blir allt vanligare så finns det ingenstans inom vården där en sköterska inte kommer att möta dessa människor.

     

    Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda människor som har depression samt beskriva vilka undersökningsgrupper som finns i de valda artiklarna.

     

    Design: En beskrivande litteraturstudie.

     

    Resultat: Sjuksköterskor kände sig säkra i att känna igen depressionssymtom, men ändå förblev många depressionstillstånd odiagnostiserade och obehandlade. Frustration kring sjukdomen och dess behandling uppstod då det inte fanns tid eller rätt kunskap för att kunna hantera det. Viljan att lära sig mer och vara lyhörda för patienternas behov fanns vilket hänvisade till ett behov av att ha en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten. Det var en tydlig dominans av kvinnor i de 10 utvalda artiklarna. Det fanns allt från nyanställda sköterskor till sjuksköterskor som arbetat i flera år även om de flesta av deltagarna i de olika studierna var i medelåldern.

     

    Slutsats: Sjuksköterskor upplever frustration och maktlöshet när de vårdar människor med depression vilket leder till känslan av stigmatisering och dåliga relationer mellan vården och patienten. Viljan att bli bättre på att känna igen depression och kunna vara ett stöd för människorna med sjukdomen finns hos sköterskorna, men bristen på tid, kunskap och kommunikation gör att sjuksköterskor känner att de inte kan hantera patienterna och blir otrygga i sin arbetsroll som vårdare.

  • 287.
    Billmark Elfstrand, Kristina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Patientutbildning för personer med typ 2 diabetes. En kartläggning inom primärvården i Sverige2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Patientutbildning är en viktig del av behandlingen vid typ 2 diabetes. Det finns dock ingen samlad kartläggning av vilken patientutbildning som bedrivs sedan tidigare. Syftet med studien var att kartlägga hur patientutbildning för personer med typ 2 diabetes bedrevs inom primärvården i Sverige år 2006 samt studera om det fanns något samband mellan hur patientutbildning bedrevs och personernas metabola kontroll. Totalt deltog 684 vårdcentraler/hälsocentraler/mottagningar (mottagningar). Data erhölls både från en enkät och Nationella diabetesregistret som omfattade 91 637 patienter med typ 2 diabetes. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och med multipla linjära regressionsanalyser. Resultatet visade att den vanligaste formen av utbildning var patientutbildning med förutbestämt innehåll som bedrevs individuellt på 362 mottagningar, utav dessa mottagningar bedrev 108 kompletterande grupputbildning. Patientutbildning utifrån patienternas behov bedrevs individuellt på 55 mottagningar och utav dessa bedrev 12 kompletterande grupputbildning. Ospecificerad patientutbildning förekom på 267 mottagningar. Ett statistiskt signifikant samband konstaterades som indikerade att patienternas HbA1c var lägre på de mottagningar som bedrev individuell utbildning utifrån patientens behov, vilket förekom på 55 av mottagningarna. Studien har visat att vid patientutbildning var det främst vårdgivaren som bestämde vad patienten behövde veta och utgick ifrån någon form av checklista. Få vårdgivare utgick utifrån patientens behov och intresse.

  • 288.
    Birath, Diana
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Olsson Kalmering, Katarina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Humor i vårdmötet- skämtar du eller?: en litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 289.
    Birgisdóttir, Dröfn
    et al.
    Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences Lund, Oncology and Pathology, Institute for Palliative Care, Lunds University, Lund, Sweden.
    Bylund-Grenklo, Tove
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Clinical Cancer Epidemiology, Department of Oncology-Pathology, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Nyberg, Tommy
    Clinical Cancer Epidemiology, Department of Oncology-Pathology, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Centre for Cancer Genetic Epidemiology, Department of Public Health and Primary Care, University of Cambridge, Cambridge, UK; Department of Women's and Children's Health, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Kreicbergs, Ulrika
    Department of Women's and Children's Health, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Department of Caring Sciences, Palliative Research Center, Ersta Sköndal Bräcke University College, Stockholm, Sweden.
    Steineck, Gunnar
    The Sahlgrenska Academy, Department of Oncology, Division of Clinical Cancer Epidemiology, University of Gothenburg Institute of Clinical Sciences, Gothenburg, Sweden.
    Fürst, Carl J.
    Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences Lund, Oncology and Pathology, Institute for Palliative Care, Lunds University, Lund, Sweden.
    Losing a parent to cancer as a teenager: Family cohesion in childhood, teenage, and young adulthood as perceived by bereaved and non-bereaved youths2019Ingår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 28, nr 9, s. 1845-1853Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of this study was to investigate levels of perceived family cohesion during childhood, teenage years, and young adulthood in cancer-bereaved youths compared with non-bereaved peers.

    METHODS: In this nationwide, population-based study, 622 (73%) young adults (aged 18-26) who had lost a parent to cancer 6 to 9 years previously, when they were teenagers (aged 13-16), and 330 (78%) non-bereaved peers from a matched random sample answered a study-specific questionnaire. Associations were assessed using multivariable logistic regression.

    RESULTS: Compared with non-bereaved youths, the cancer-bereaved participants were more likely to report poor family cohesion during teenage years (odds ratio [OR] 1.6, 95% CI, 1.0-2.4, and 2.3, 95% CI, 1.5-3.5, for paternally and maternally bereaved youths, respectively). This was also seen in young adulthood among maternally bereaved participants (OR 2.5; 95% CI, 1.6-4.1), while there was no difference between paternally bereaved and non-bereaved youths. After controlling for a number of covariates (eg, year of birth, number of siblings, and depression), the adjusted ORs for poor family cohesion remained statistically significant. In a further analysis stratified for gender, this difference in perceived poor family cohesion was only noted in females.

    CONCLUSION: Teenage loss of a parent to cancer was associated with perceived poor family cohesion during teenage years. This was also noted in young adulthood among the maternally bereaved. Females were more likely to report poor family cohesion. Our results indicate a need for increased awareness of family cohesion in bereaved-to-be families with teenage offspring, with special attention to gender roles.

  • 290.
    Bjerke, Sofia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Nordling, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Livskvalitet hos personer som lever med en implanterbar defibrillator (ICD), ur ett köns- och åldersperspektiv: En beskrivande litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En ICD kontrollerar hjärtrytmen, reagerar på allvarliga hjärtrytmrubbningar och utlöser vid behov en defibrillering för att återställa normal hjärtrytm. Att leva med en ICD kan innebära stora omställningar i det vardagliga livet. Sjuksköterskan har en betydande roll i omvårdnaden kring dessa personer där bland annat relevant patientutbildning är viktig för att främja personers hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvaliteten hos personer som lever med en implanterbar defibrillator (ICD), ur ett köns- och åldersperspektiv, samt att granska de inkluderade artiklarnas urvalsstrategi och undersökningsgrupp. Metod: Denna beskrivande litteraturstudies resultat sammanställdes utifrån elva granskade artiklar av kvantitativ ansats, eftersökta i databaserna PubMed och Scopus. Huvudresultat: Kvinnor rapporterade lägre livskvalitet än männen kopplat till nedsatt mental, fysisk och social funktion. Även en ökad oro och ångest förekom hos kvinnor. Psykisk ohälsa utvecklades främst hos yngre, vilka också upplevde lägre acceptans till enheten än äldre ICD- bärare vilket påverkade livskvaliteten. Äldre personer rapporterade mindre oro över att ICD:n skulle defibrillera. Dock sågs en nedsatt livskvalitet relaterat till högre förekomst av fysisk nedsättning i större grad hos äldre än yngre ICD- bärare. Fyra av resultatartiklarna angav använd urvalsstrategi. Samtliga redogjorde för antalet deltagare och hur många som var män respektive kvinnor. Åldersspannet mellan deltagarna angavs i fem artiklar. Slutsats: Olika inverkan på livskvaliteten kunde skönjas både mellan kön och olika åldrar. Dessa fynd bekräftade behovet av att sjukvårdspersonal behöver få tillgång till mer holistiska patientutbildningsprogram som inte enbart fokuserar på de tekniska aspekterna av att leva med en ICD.

  • 291.
    Bjerén, Rasmus
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Brelin, Andreas
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Ambulanspersonals följsamhet till basala hygienrutiner: En observationsstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Basala hygienrutiner ska enligt Socialstyrelsen tillämpas för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett hot mot patientsäkerheten och kan medföra ökat lidande för patienten och ökade kostnader för samhället.

    Syfte: Att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvård i ett antal utvalda omvårdnadssituationer.

    Metod: En deskriptiv kvantitativ studie där data inhämtades genom strukturerad observation. Bekvämlighetsurval tillämpades och totalt 68 observationer gjordes på två ambulansstationer inom samma landsting.

    Huvudresultat: Följsamhet till basala hygienrutiner varierade, med högst följsamhet till rutinen om kort eller uppsatt hår (87%) samt till användning av handskar (87%). Lägst följsamhet observerades till rutinen om handdesinfektion före patientnära arbete eller användning av handskar (1%). Inte vid någon observation (0%) visades följsamhet till samtliga sju basala hygienrutiner som undersöktes.

    Slutsats: Att brister av varierande grad fanns i följsamhet till basala hygienrutiner. Särskilt stor förbättringspotential visade de basala hygienrutinerna gällande handdesinfektion före och efter patientnära arbete eller användning av handskar. Bristerna i följsamhet till basala hygienrutiner kan leda till brister i patientsäkerhet i form av en risk att patienter drabbas av VRI och ökat lidande. Orsakerna till resultatet kan troligtvis ligga både på individnivå och organisationsnivå vilket gör det särskilt angeläget att resultatet diskuteras i berörda verksamheter samt fortsatta studier.

  • 292.
    Bjuhr, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Palmeby, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Vårdrelationens innebörd för patienter inom psykiatrisk tvångsvård: en litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys. Den resulterade i sex kategorier: att känna sig åsidosatt, förlorat människovärde, maktlöshet, att bli tagen på allvar, medmänsklighet samt delaktighet. Därefter gjordes en tolkning av det manifesta innehållet, dvs. en latent innehållsanalys, där urskiljdes två teman: ensidighet och ömsesidighet. Patienterna beskrev antingen att de upplevde en distans från vårdarna eller att vårdarna bemötte dem på ett jämlikt plan. Eftersom patienterna är i en beroendeställning inom psykiatrisk tvångsvård blir relationen ojämn (asymmetrisk). En ömsesidig vårdrelation kan ses som en moralisk norm som banar väg för upprättandet av en vårdgemenskap.

  • 293.
    Bjuhr, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Westerberg Jacobson, Josefin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Willmer, Mikaela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Lindberg, Magnus
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Women with disturbed eating behavior rate less work engagement2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is a lack of research exploring emotional commitment to work in relation to eating attitudes. Since eating disorders are associated with adverse psychological and social consequences, work engagement could be affected. The purpose was to compare work engagement among women with and without disturbed eating (DE).

    A cross-sectional survey using the Utrecht Work Engagement Scale and the Eating Disorder Examination Questionnaire in a general population cohort of 26-36-year-old women (n=847). Threshold for DE was 1 SD above general population mean. Independent t-test was used to compare work engagement. Ethical approval (reg no:2014/401)

    The level of work engagement was lower (p=0.02) among women with DE (mean 3.69 +-1.43) than women without DE (mean 4.06 +-1.18). The score for dedication was also lower (p=0.02) within the DE group (mean 3.74+-1.57 vs 4.22 +-1.26). However, vigour and absorption were not different.

    The work engagement in the cohort was within the average range although women with DE had significantly lower emotional commitment to work. As work engagement is linked to business success, workplace growth and sustainability it seems important to explore tailored strategies to improve work engagement among women with DE.

  • 294.
    Bjurbo, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Eriksson, Ulrika
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Att befinna sig i ett ingenmansland på en akutmottagning och ändå känna tillit till akutsjukvården: En kvalitativ intervjustudie med sköra äldre patienter2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2020-12-31 18:25
  • 295.
    Bjurlefält, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Erfarenhet av debriefing inom akutsjukvården.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samfattning

     

    Bakgrund:

    I vår vardag världen över drabbas människor oavsett kön och ålder av olyckor, dödsfall och andra traumatiska händelser. Vissa yrken medför en större risk att utsättas för traumatiska händelser. Exempel på dessa är ambulans, räddningspersonal, polis och vårdpersonal inom främst akutsjukvård. Dessa händelser kan ibland bli personen övermäktigt. Ett sätt att motverka bl.a. utbrändhet och posttraumatiskt stressymptom (PTSD) hos vårdpersonalen är att genomföra debriefingsamtal. Detta genomförs med den vårdpersonal som varit delaktig i en traumatisk händelse.  

     

    Syfte:

    Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheten av debriefing hos vårdpersonal inom akutsjukvården i samband med traumatiska händelser i sin yrkesutövning.

     

    Metod:

    Litteraturstudie som totalt innehåller 10 vetenskapliga artiklar varav fem är kvalitativa och fem är kvantitativa.

     

    Resultat:

    Studieresultatet påvisar att debriefing uppfattas som ett positiv redskap när det gäller avlastning efter en traumatisk händelse för vårdpersonalen inom akutsjukvården. De främsta faktorerna som lyfts i studien är tid och plats för debriefing, debriefingens

    inverkan på kommunikationen mellan vårdpersonalen, val av debriefingledare och behovet av väl utformade riktlinjer för debriefingen.

     

    Slutsats:

    I föreliggande studie påvisas att debriefing bör betraktas som ett effektivt verktyg att motverka psykisk ohälsa hos vårdpersonalen och att debriefing även förstärker kommunikationen mellan de olika professionella yrkesgrupperna inom akutsjukvården. Studien visar även att det är viktigt med väl utformade riktlinjer för att debriefingens syfte skall uppnås.

  • 296.
    Bjurs, Elisabet
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Faktorer som patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vården i hemmet2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att, utifrån litteraturen, redogöra för vilka faktorer som patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vården i hemmet. Artikelsökning på vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Pub Med och AcademicSearchElite. En begräns-ning gjordes på årtalen 1999 – 2007 och olika sökordskombinationer användes utifrån sökor-den palliative care, nursing at home, caregivers, need a nurse at home, quality of life, rehabili-tation och advanced nurse. Exklusionskriterier var artiklar som inkluderade barn och AIDS-sjuka. Resultatet visade att det var stor samstämmighet mellan patienter, anhöriga och sjuk-sköterskor beträffande vad som karaktäriserar den palliativa vården i hemmet. Resultatet kun-de kategoriseras som kommunikation, stöd, symptomlindring och information. För att patien-ter med behov av palliativ vård ska kunna vårdas hemma, krävs det att sjuksköterskor har kompetens inom dessa områden för att alla berörda ska orka med den vården i hemmet. Det finns ett behov av kompetensutveckling inom palliativ vård för professionella vårdare, allt för att patienter som väljer att vårdas i hemmet i palliativt skede ska få ett så värdigt slut som möjligt.

  • 297.
    Bjursell, Ingrid
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Grönquist, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Viktiga omvårdnadsfaktorer av Suicidala unga: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Suicid anses idag vara ett stort globalt hälsoproblem då det är en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga i åldrarna 15-25 år. I Sverige begår ca 150 unga personer suicid varje år.

    Syfte: Syftet var att beskriva viktiga faktorer i sjuksköterskans omvårdnad av unga med suicidalt beteende samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper.

    Metod: Föreliggande litteraturstudies resultat är en sammanställning av totalt 11 vetenskapliga artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna är hämtade ur databaserna PsycINFO, PubMed och CINAHL och granskade enligt anvisningar i Polit och Beck (2016).

    Resultat: Sjuksköterskor saknar resurser så som tid och kunskap i hur de ska hantera och bemöta unga med suicidalt beteende för att kunna ge en god omvårdnad. Både patienter och sjuksköterskor vittnar själva om bristande kompetens. Flera patienter beskriver hur viktigt det är att det finns någon där som lyssnar och tar dem på allvar.

    Slutsats: Det är svårt att peka ut en enskild faktor som den viktigaste i omvårdnaden av unga med suicidalt beteende. Det är tydligt att de identifierade faktorerna är beroende av varandra. Sjuksköterskan bör ha en icke-dömande attityd, ett holistiskt förhållningssätt och sträva efter att bygga en tillitsfull relation. Det är viktigt med utbildning och reflektion för att ökad kompetens samt en anpassad miljö. Tid och suicidscreening är ytterligare faktorer av vikt i omvårdnaden av unga med suicidalt beteende.

     

  • 298.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Uppfattningar kring hälsofrämjande ledarskap: En mixad studie om jämförelsen mellan första linjens chefers och medarbetares uppfattning av hälsofrämjande ledarskapsaspekter och dess relation till medarbetarnas välbefinnande2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ledarskap har visat sig vara en utav de viktigaste faktorerna för att främja hälsa i arbetslivet. Tidigare forskning betonar att ett hälsofrämjande ledarskap där chefen bland annat är engagerad i de anställdas arbete och tillåter inflytande i beslutstagande ökar medarbetarnas trivsel och välbefinnande i arbetet, samt kan minska risken för sjukskrivning. Det är dock inte alltid chefen når ut med alla delar av sitt ledarskap, vilket kan resultera i ett ”gap” mellan chefens och medarbetarnas uppfattning. Medarbetarna kan då bli omotiverade i arbetet, vilket påverkar såväl individens välbefinnande som företagets och samhällets ekonomi. Syftet med denna studie var att utifrån begreppet hälsofrämjande ledarskap undersöka hur första linjens chefer på ett kommunalt helägt aktiebolag inom energisektorn uppfattade sitt eget ledarskap i jämförelse med medarbetarnas uppfattning av ledarskapet, samt om detta relaterade till medarbetarnas välbefinnande i arbetet. Denna studie är en fördjupning av ett tidigare projekt, GodA och är baserad på tvärsnitts design där både kvantitativa och kvalitativa metoder användes. För att jämföra chefens och medarbetarnas uppfattning av ledarskap användes ett urval av enkätfrågor från GodA. Chefens värdering av sitt ledaskap utifrån hälsofrämjande aspekter undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att det fanns en bred uppfattning kring innebörden av ett hälsofrämjande ledarskap hos cheferna. De upplevde även en viss svårighet i rollen som första linjens chef. Jämförelsen mellan chefens och medarbetarnas uppfattning av ledarskapet resulterade i ett gap, då hälften av grupperna hade en signifikant skillnad. Det fanns även en positiv signifikant korrelation mellan gapet och medarbetarnas välbefinnande, där en större skillnad resulterade i sämre välbefinnande. Då tidigare forskning visat att chefer ofta överskattar sitt ledarskap och att ett gap kan påverka medarbetarnas välbefinnande, är det viktigt att vidare undersöka vad skillnaden kan bero på och hur gapet kan minskas. Det är även relevant att skapa en tydlig definition av ett hälsofrämjande ledarskap i syfte att utveckla hälsofrämjande strategier i arbetet.

  • 299.
    Bjärntoft, Sofie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Flexible work: Occupational determinants of work-life balance2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 300.
    Bjärntoft, Sofie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Occupational and individual determinants of work-life balance among office workers with flexible work arrangements2020Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 17, nr 4, artikel-id 1418Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Flexible work arrangements permitting workers to work anytime and anywhere are increasingly common. This flexibility can introduce both challenges and opportunities for the organisation, as well as for worker work-life balance (WLB). This cross-sectional study aimed to examine the extent to which occupational factors (organizational, leadership and psychosocial) and individual work-related behaviours (over-commitment, overtime work and boundary management) are associated with WLB, and whether these associations are modified by the perceived level of flexibility at work (i.e., control over when, where, and how to do the work). In total, 2960 full-time office workers with flexible work arrangements at the Swedish Transport Administration participated. Associations were determined using linear regression analyses with adjustment for covariates. The strongest negative associations with WLB were found for over-commitment, quantitative job demands, expectations of availability, and overtime work. Strongest positive associations were found for boundary management, information about organizing work, social support, and relation-oriented leadership. Perceived flexibility was positively associated with WLB, and interacted with several of the examined factors, buffering their negative associations with WLB. Results suggest that WLB can be promoted by organizational initiatives focusing on minimizing excessive job demands, increasing psychosocial resources, supporting boundary management, and enhancing perceived flexibility.

3456789 251 - 300 av 3298
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf