hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 2519
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Björn, Daniella
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Holm, Rebecca
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Personer med schizofreni och deras upplevelser av mötet med sjuksköterskan: en beskrivande litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa existerar i hela världen och år 2016 uppgav 16 % av den svenska befolkningen att de led av nedsatt psykiskt välbefinnande. Enligt WHO (World Health Organisation) lider 21 miljoner personer världen över av schizofreni. Cirka 30 000-40 000 personer i Sverige har i dagsläget diagnosen schizofreni och årligen beräknas 1200-1500 personer insjukna i psykos.

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer (från 18+ år) med schizofreni inom öppen- och slutenvården upplever mötet med sjuksköterskan samt att beskriva den metodologiska aspekten av de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp.

    Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design. Sökningarna av artiklarna genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Båda författarna granskade artiklarna objektivt.

    Huvudresultat: Resultatet presenterades med hjälp av tre rubriker, tillgänglighet, relation och förväntningar. Tillgänglighet, där visades att mer tid önskas med sjuksköterskan för att uppnå ett gott möte. Under relation framkom varierande resultat där både en god samt en dålig relation beskrivs i mötet med sjuksköterskor. Förväntningar där patienterna uttryckte sina förväntningar på sjuksköterskan innan och vid mötet.

    Slutsats: Patienter som i mötet med sjuksköterskan upplevde en god relation, gavs tid samt fick sina förväntningar uppfyllda var mer tillfredsställd med vården. Mer forskning kring patientens upplevelser i mötet med sjuksköterskan behövs.

  • 252.
    Björn, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Föräldrars kunskap om och attityder till vaccin mot humant papillomvirus: En beskrivande litteraturstudie2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sedan januari 2010 ingår vaccin mot humant papillomvirus i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Beslutet att vaccinera eller inte vaccinera sina barn kan vara svårt för föräldrar. Syfte: Var att beskriva föräldrars kunskap om och attityd till vaccin mot humant papillomvirus och hur det inverkar på deras beslut att vaccinera sina barn. Design: Mixed-methods research integrated design. Metod: Beskrivande litteraturstudie. En systematisk sökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed och 12 artiklar identifierades. Artiklarna hade kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Föräldrar var positiva till HPV-vaccin. Många föräldrar hade liten kunskap om vaccinet och upplevde att de inte hade tillräckligt med information. Det fanns en oro för vaccinets säkerhet och biverkningar. Många fick information från media men den föredragna informationskällan var vårdgivare. De som fått information från vården var mer positiva till vaccinet. Föräldrar ansåg att den rekommenderade åldern för vaccinet var för låg och det fanns en rädsla att en vaccination skulle påverka dotterns sexuella beteende. Bland de föräldrar som valde att vaccinera var den oron mindre. Sociala normer och religion påverkade föräldrarna i besluten kring vaccination. Lägre utbildning var en prediktor för att välja att vaccinera. Egen eller anhörigas erfarenhet av cellförändringar eller cervixcancer påverkade också intentionen att vaccinera.

     

    Sökord: MeSH-termerna accept*, attitudes, behavior, beliefs, decision, HPV-vaccine, intent*, knowledge, parents.

  • 253.
    Björnholm, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Yasin, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Erfarenheter av kvinnlig könsstympning och mötet med västerländsk sjukvård: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kvinnlig könsstympning (female genital mutilation [FGM]) berör ca 100 till 140 miljoner kvinnor i världen. Varje år är det ca 3 miljoner flickor mellan åldrarna 0 till 15 år som riskerar att bli könsstympade.  Könsstympning förekommer i 26 länder belägna i Afrika, Mellanöstern & Asien. Att könsstympa kvinnor är en sed som är djupt inrotad i den spirituella och kulturella synen.  Enligt Svensk lag är all form av könsstympning olagligt och får ej utföras.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse och erfarenheter av att leva med könsstympning samt deras möte med västerländsk sjukvård. Syftet var även att beskriva studiernas undersökningsgrupp i de inkluderade artiklarna.

    Metod: För att svara på föreliggande studies syfte har författarna gjort en beskrivande litteraturstudie. Litteraturstudien har 11 stycken artiklar som är av kvalitativ ansats, 1st som är av kvantitativ ansats och 3st som är av både kvalitativ och kvantitativ ansats, dessa analyserades objektivt. Databaserna Pubmed och CINAHL användes.

    Resultat: Kvinnorna i studien förklarar att det är tradition, kultur och en heder gentemot familjen att könsstympas. Känslor som rädsla, oro och skam är upplevelser kvinnorna förklarar vid mötet med västerländsk sjukvård, det kan vara i form av kommunikationsbrist och dåligt bemötande. Kvinnorna anser att det finns för lite kunskap om könsstympning inom västerländsk sjukvård och att detta behöver bli bättre. Positiva erfarenheter som kvinnorna tar upp är att de blev bemötta med respekt och god omvårdnad.

    Slutsats: Kvinnorna som genomgått könsstympning har både positiva och negativa erfarenheter av att vara könsstympad. Vid mötet med västerländsk sjukvård visar studier att rädsla och oro kan uppstå hos kvinnor som genomgått könsstympning. De positiva erfarenheter kvinnorna hade i mötet med sjukvården var att de kände sig bemötta med respekt av sjukvårdspersonalen som hade goda kunskaper om könsstympning. Genom ökad kunskap hos sjukvårdspersonal kommer kvinnornas oro och rädsla succesivt minska i de länder där könsstympning ej förekommer.

  • 254.
    Blad, Linda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Forslin, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Intensivvårds- och anestesisjuksköterskors upplevelser av sin arbetsmiljö vid ett sjukhus som saknar akutkirurgi - en intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Bakgrund: Sjukhusvården förändras och kraven på specialistsjuksköterskor ändras. Transporter med patienter från små sjukhus blir fler och sträckorna längre. Upplevelsen av sin arbetsmiljö har visat sig viktig, inte minst vad gäller upplevelsen av patientsäkerheten.  

    Syfte: Syftet var att, ur ett arbetsmiljöperspektiv, beskriva intensivvårds- och anestesisjuksköterskors upplevelse av att arbeta på ett sjukhus utan akutkirurgi.

    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. 11 semistrukturerade intervjuer utfördes med intensivvårdssjuksköterskor (n=6) och anestesisjuksköterskor (n=5). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat: Under analysen av intervjuerna framträdde sex kategorier. 1. Att uppleva vikten av att rutiner följs 2. Att samverkan och personkännedom inom sjukhuset underlättar arbetet 3. Upplevelse av nuvarande uppdrag 4. Att se vikten av närliggande vård 5. Att samverka med andra sjukhus och 6. Upplevelse av tillgång till resurser och kompetens. Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskorna upplevde att det var viktigt att följa rutiner. Att samverkan och personkännedom inom sjukhuset kan underlätta arbetet var ytterligare en upplevelse som beskrevs. De upplevde en tillfredställelse med det nuvarande uppdraget, även om en önskan att få ett utökat uppdrag beskrevs. Vikten av att ha närliggande vård beskrevs och avståndet till närmaste akutsjukhus upplevdes som ett problem. Samarbetet med andra sjukhus beskrevs ibland fungera bra och ibland fick en kamp föregå samarbetet. Upplevelsen av tillgång till resurser och kompetens beskrevs där det framkom att resursbristen kunde skapa frustration.

    Slutsats: Positiv upplevelse av nuvarande uppdrag. Vid akuta tillstånd där svårt skadade eller sjuka patienter kom in till sjukhuset upplevdes frustration med de resursbrister som fanns.

    Nyckelord: Anestesisjuksköterska, Arbetsmiljö, Intensivvårdssjuksköterska

  • 255.
    Blanck, Susanne
    et al.
    Baldersnäs Din Hälsocentral, Bollnäs, Sweden.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    District nurses' prescribing practice and its link to structural conditions2015Ingår i: Journal of the American Association of Nurse Practitioners, ISSN 2327-6886, E-ISSN 2327-6924, Vol. 27, nr 10, s. 568-575Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: To describe district nurses' (DNs') prescribing practice and examine associations between DNs' self-reported prescribing frequency, opinions about prescribing, and structural conditions/empowerment.

    Data sources: A cross-sectional and correlational design was employed. Data were collected during 2012 using questionnaires and a prescribing register. A random sample of 150 DNs from 32 primary care centers in Sweden was invited.

    Conclusions: DNs' ability to prescribe is used to a relatively small extent and access to "opportunities" and "informal power" seems to be the most important structural empowerment conditions for increased prescribing frequency and positive opinions about prescribing. The results support Kanter's theory of structural empowerment.

    Implications for practice: This article regarding restricted prescribing shows how important structural conditions/empowerment is to DNs' prescribing and employers have to enhance nurses' access to especially the structures "opportunities" and "informal power" to increase nurse prescribing. More targeted support and training are needed in different prescribing areas to make use of DNs' prescription qualification to a greater extent.

  • 256.
    Blix, Ellen
    et al.
    Department of Obstetrics and Gynaecology, Hammerfest Hospital, N-9600 Hammerfest, Norway; Nordic School of Public Health, Nya Varvet, Gothenburg, Sweden.
    Öhlund, Lennart S.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för folkhälsovetenskap.
    Norwegian midwives' perception of the labour admission test2007Ingår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 23, nr 1, s. 48-58Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: to explore what information and knowledge the labour admission test is perceived to provide and what meaning the test carries in the daily work of practising midwives. Design: in-depth interviews transcribed verbatim and analysed using the grounded theory technique. Setting: four different labour wards in Norway. Participants: a theoretical sample of 12 practising midwives. Findings: the core category "experiencing contradictions" was identified during the analyses, indicating that the midwives found conflicting interests within themselves, or between themselves and others when using the labour admission test. They experienced contradictions between professional identity and the increasing use of technology, between feeling safe and feeling unsafe and between having power and being powerless. Key conclusions: the labour admission traces could be difficult to interpret, especially for newly qualified midwives. Some midwives thought that a labour admission trace could protect them in case of litigation. The hierarchy of power in the labour ward influences the use and interpretation of the labour admission test. Some midwives felt their professional identity threatened and that midwives in general are losing their traditional skills because of the increasing use of obstetric technology. Implications for practice: the findings of the present study should be taken into consideration when changing practice to not routinely perform the labour admission test. There is also a need for further research on what effect the increasing use of obstetric technology has on traditional midwifery skills.

  • 257.
    Blom Johansson, Monica
    et al.
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Carlsson, Marianne
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Östberg, Per
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Sonnander, Karin
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    A multiple-case study of a family-oriented intervention practice in the early rehabilitation phase of persons with aphasia2013Ingår i: Aphasiology, ISSN 0268-7038, E-ISSN 1464-5041, Vol. 27, nr 2, s. 201-226Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Having a family member with aphasia severely affects the everyday life of the significant others, resulting in their need for support and information. Family-oriented intervention programmes typically consist of support, information, and skill training, such as communication partner training (CPT). However, because of time constraints and perceived lack of skills and routines, such programmes, especially CPT, are not common practice among speech-language pathologists (SLPs).

    Aims: To design and evaluate an early family-oriented intervention of persons with stroke-induced moderate to severe aphasia and their significant others in dyads. The intervention was designed to be flexible to meet the needs of each participant, to emotionally support the significant others and supply them with information needed, to include CPT that is easy to learn and conduct for SLPs, and to be able to provide CPT when the persons with aphasia still have access to SLP services.

    Methods & Procedures: An evaluative multiple-case study, involving three dyads, was conducted no more than 2 months after the onset of aphasia. The intervention consisted of six sessions: three sessions directed to the significant other (primarily support and information) and three to the dyad (primarily CPT). The intervention was evaluated both qualitatively and quantitatively based on video recordings of conversations and self-assessment questionnaires.

    Outcomes & Results: The importance of emotional support as well as information about stroke/aphasia was clearly acknowledged, especially by the significant others. All significant others perceived increased knowledge and understanding of aphasia and related issues.

    Communicative skills (as manifested in the video recordings) showed improvements from pre- to post-intervention.

    Conclusions: The results corroborate the need for individualised and flexible family-oriented SLP services that are broad in content. Furthermore, the results support the early initiation of such services with recurrent contact. The usefulness of CPT this early in the rehabilitation process was indicated but is yet to be proved.

  • 258.
    Blom Johansson, Monica
    et al.
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Carlsson, Marianne
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Östberg, Per
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Sonnander, Karin
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Communication changes and SLP services according to significant others of persons with aphasia2012Ingår i: Aphasiology, ISSN 0268-7038, E-ISSN 1464-5041, Vol. 26, nr 8, s. 1005-1028Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Significant others are important to persons with aphasia. For several reasons they should be involved in speech-language pathology (SLP) services, including acquiring facilitating communicative strategies and receiving support. In order to further adapt SLP services there is a need to know the perceptions and views of the significant others. Little is known about how they perceive changes in communication as well as received SLP services and in what way they want to be involved in these services.

    Aims: The study aimed to investigate which communicative changes significant others of persons with aphasia had experienced after a stroke event and to what extent these changes were experienced. A further aim was to describe the significant others' experiences of SLP services and their motivation to participate in these services. Finally, the significant others' experiences were compared in terms of sex, age, type of relationship, time since stroke onset, and type and severity of aphasia.

    Methods & Procedures: An 80-item study-specific questionnaire was answered by 173 significant others of persons with aphasia living throughout Sweden (response rate 69%). Of these, 33% were male and 67% female. Mean age was 64.2 years (range 33–87 years) and 85.5% of the participants were a cohabiting partner to a person with aphasia.

    Outcomes & Results: A total of 64% of participants perceived their conversations as being less stimulating and enjoyable compared with conversations before stroke onset. Aphasia was considered a substantial or very substantial problem by 64%. The participants took on an increased communicative responsibility, and 70% had changed their communicative behaviour in order to facilitate conversations. A total of 75% (n = 130) had met with the SLP of the person with aphasia. Of those, 63% perceived their own support from SLP services to be adequate; 87% considered language ability training as the most important SLP service. Type and severity of aphasia were especially related to the communicative experiences of the participants and their motivation to be involved in SLP services.

    Conclusions: The substantial decrease from pre- to post-stroke regarding enjoyment and meaningfulness of conversations suggests the need to further improve SLP services in order to help the people in question communicate at an optimal level. We suggest that clinicians should put more emphasis on explaining the benefits and availability of different kinds of aphasia rehabilitation services, such as functional communication training and communication partner training in addition to language ability training.

  • 259.
    Blom, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Folkhälsovetenskap.
    Hur miljön i hemmet kan påverka elevernas frukostintag: En enkätundersökning bland niondeklassare2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Matvanor har en stor betydelse för folkhälsan och vad barn erbjuds för mat under uppväxten har en extra stor betydelse. Frukost ger en bra start på dagen. Den ger en den ork och energi som behövs under morgonen före lunch. Energin efter frukosten behövs för att behålla fokus under skolarbetet och för att orka vara fysisk aktiv under skoltid samt fritid.

    Syftet med studien var att undersöka om miljön i hemmet påverkade niondeklassarnas frukostvanor och hur dessa vanor såg ut.

    För att besvara syftet så användes kvantitativ metod med tvärsnittsdesign och för insamling av dess data valdes enkäter. Urvalet bestod av elever i årskurs 9 från två skolor i en kommun. Totalt deltog 64 elever i studien.

    Resultatet visade att majoriteten av eleverna åt frukost ofta och en liten del av dem åt lite eller inget till frukost. De åt frukost vid köksbordet och det gjorde de utan sällskap. Många elever var positiva till att bli serverade frukost i skolan på grund av att få möjlighet att få äta frukost med sällskap. En annan fördel de nämnde med frukost i skolan var att de blev hungriga när de kom till skolan för att de fick vakna till ordentligt och bli piggare.

    Slutsatsen var att majoriteten av eleverna åt frukost varje dag eller hoppade över frukosten några gånger i veckan. Eleverna bestämde själva vad de ville äta till frukost och de åt oftast ensamma. Köksbordet var den plats i hemmet som var populärast att äta vid. De valde att äta havregrynsgröt, en smörgås med pålägg eller fil/yoghurt med flingor/müsli. Favoritdryckerna var O’boy och te.

  • 260.
    Blomberg, Caroline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Lindberg, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Föräldrars upplevelser av att få ett prematurt fött barn som vårdas på neonatalavdelning: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 261.
    Blomberg, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Lindberg, Cathrine
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Upplevelser av djurterapi hos patienter med psykisk ohälsa: En deskriptiv litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagsläget finns djur inom vården med ett brett spektrum för att assistera människan med rent praktiska saker. Terapi med djur inom psykiatrin har dock inte etablerat sig på samma sätt med strukturerad evidens som i den somatiska vården. Både barn med psykiatriska handikapp och personer med demens har studerats tillsammans med djurterapi, men studier på patienter med psykisk ohälsa är få.

    Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av djurterapi hos patienter med psykisk ohälsa samt granska den metodologiska aspekten undersökningsgrupper i valda artiklar.

    Metod: Artikelsökning skedde vid Högskolan i Gävle under hösten 2016 i databaserna MedLine via PubMed, CINAHL och PsycINFO. Sökord i MeSH-termer var “Animal assisted therapy”. Vid sökning i fritext användes sökorden “Mental disorders”, “Psychiatric disorders” och ”experience”. Dessutom genomfördes en manuell sökning med relevans för inklusionskriterier, syfte och frågeställningar. Artiklar lästes individuellt och gemensamt. Därefter sammanställdes resultat och tabeller.

    Huvudresultat: Totalt 11 artiklar ingick i litteraturstudien. Artiklarna redovisar övergripande positiva resultat så som en källa till glädje, samhörighet och en känsla av att vara behövd, ökad livskvalitet, självkänsla och ökad social förmåga. I avseende på depression framkom både positiva och negativa resultat.

    Slutsats: Resultaten i föreliggande litteraturstudie visar att terapi med djur kan ge positiva upplevelser hos patienter med psykisk ohälsa. Detta genom att stärka självkänsla, förmåga att lättare klara av vardagen och underlätta sociala kontakter. För sjuksköterskan kan kunskap och evidensstöd inom djurterapi utgöra ett verktyg i dennes yrkesutövning. Speciellt inom klinisk omvårdnad för att överbrygga interaktion och främja patientens hälsoprocess. Dock är studierna få inom detta ämne och ett bättre kunskapsunderlag är önskvärt för att kunna använda djurterapi på ett evidensbaserat arbetssätt inom vården.

  • 262.
    Blomberg, Priyanka
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Lindgren, Carina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Trycksårsprevention genom utbildning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur sjuksköterskor genom utbildning kan förebygga uppkomsten av trycksår samt att beskriva de utvalda artiklarnas urvalsmetod.

    Metod: Studien har en deskriptiv design. Artiklar publicerade mellan årtalen 2007–2017 söktes i databasen Cinahl. Resultatet baseras på 10 artiklar, varav nio hade kvantitativ ansats och en hade kvalitativ ansats.

    Resultat: De inkluderade studierna visade att utbildning inom omvårdnadsåtgärder, riskbedömningsskalor, tryckavlastande hjälpmedel och dokumentation för sjuksköterskor, reducerar uppkomsten av trycksår. Denna litteraturstudie baseras på tio artiklar där urvalet har granskats. Tre av de tio inkluderade artiklarna hade ett ändamålsenligt urval och tre hade ett randomiserat urval. De andra urvalsmetoderna som användes var systematiskt urval, kluster urval och bekvämlighetsurval. I en av de inkluderade artiklarna framgick inte vilken urvalsmetod som använts.

    Slutsats: För att minska uppkomsten av trycksår krävs att sjuksköterskan får mer kunskap gällande sambandet mellan trycksår och preventionsarbete.

  • 263.
    Blomqvist, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn och ungdomar med cancer: En kvalitativ intervjustudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att utifrån intervjuerna analysera sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med barn och ungdomar med cancer samt hur de bemöter dessa barn och ungdomar. Genom en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes sju semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Tre kategorier identifierades: Interaktioner i vården, Sjuksköterskans bemötande samt Glädje och vanmakt. Studien visade att deltagarna upplevde en stor glädje och tillfredställelse i sitt arbete. Trots det kan arbetet ibland vara påfrestande, till exempel om barnen känner smärta som inte går att lindra. Då fann deltagarna stort stöd i att få ventilera med kollegor. Två betydelsefulla aspekter i mötet med barn och ungdomar med cancer var enligt deltagarna att bemötandet sker på deras individuella utvecklingsnivå och att alltid vara ärlig trots att det kan innebära att ställas inför svåra situationer och frågor. Det var också enligt deltagarna viktigt att se det friska i barnet trots svår sjukdom och behandla dem som alla andra barn.Sjuksköterskor bör anpassa sitt bemötande och den information som ges till barn och ungdomar utifrån individens utvecklingsnivå. Arbetet med barn och ungdomar med cancer var utvecklande och givande men kunde samtidigt vara påfrestande, då var det viktigt att ventilera och få stöd från kollegor.

  • 264.
    Blomqvist, Sven
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Idrottsvetenskap.
    Ervasti, Per-Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Idrottsvetenskap.
    Elcadi, Guilherme H.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Idrottsvetenskap.
    Evaluating physical workload by position during match in elite bandy2018Ingår i: Journal of Strength and Conditioning Research, ISSN 1064-8011, E-ISSN 1533-4287, Vol. 32, nr 9, s. 2616-2622Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To improve current understandings of physical Workload (WL) in elite Bandy, ten bandy players were monitored for heart rate (HR) during thirteen matches over one championship season. Participants were divided into five subgroups according to playing position - libero, defender, halves, midfielder and forward. HR measurements were analyzed with two different methods to compute physical WL - (i) percentage of total time spent in different HR zones (HRres) and (ii) WL based on the Edwards method. Also determined was the time spent at HR levels above the lactate threshold (LT). A one-way ANOVA was used for analysis. For WL according to the Edwards method, significant differences (p=0.05) were shown between groups with defenders presenting the highest scores and forwards and liberos the lowest. A significant difference (p=0.05) was found between liberos and halves and the other positions as to how much time they spent in zone 70-80% of HRres. In 91-100% of HRres there was a distinct difference between defenders and the other positions and also forwards differed significantly from liberos, defenders and halves (p=0.05). The libero spent only one percent of the time over the LT, whereas the midfielder spent about 27% of the time over the LT. Overall, defenders showed the greatest WL during a match and liberos the lowest. The practical implications of these findings can help coaches and trainers design training methods specific to each position as well as individualized training sessions for each player in elite bandy.

  • 265.
    Blomqvist, Sven
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Idrottsvetenskap.
    Rehn, Börje
    Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet.
    Fysisk aktivitet och hälsa för personer med utvecklingsstörning2015Ingår i: Fysioterapi, ISSN 1653-5804, nr 1, s. 26-31Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hälsa är en förutsättning för att kunna förverkliga sina mål i livet. Personer med utvecklingsstörning, cirka 90 000 i Sverige, har nedsatt hälsa jämfört med personer utan utvecklingsstörning och det leder till att denna grupp har svårare att uppfylla sina mål. Personer med utvecklingsstörning drabbas i större utsträckning av övervikt, typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, benskörhet och depression. Undersökningar visar också på nedsatt fysisk aktivitet, motorik, syreupptagningsförmåga, muskelstyrka och postural balans hos denna grupp. Dessa sjukdomar och nedsatta förmågor går att påverkai positiv riktning med fysisk aktivitet. Fysioterapeuter som har bred kunskap om hälsa och anpassning av fysisk aktivitet kan vara till stor hjälp vid prevention, bedömning och träning.

  • 266.
    Blomqvist, Sven
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Idrottsvetenskap.
    Van Biesen, Debbie
    Faculty of Kinesiology and Rehabilitation Sciences, Department of Rehabilitation Sciences, KU Leuven, Belgium.
    Vanlandewijck, Yves
    Faculty of Kinesiology and Rehabilitation Sciences, Department of Rehabilitation Sciences, KU Leuven, Belgium.
    Gear selection between techniques in freestyle cross-country skiing in athletes with intellectual impairment: A pilot study2018Ingår i: International journal of sports science & coaching, ISSN 1747-9541, E-ISSN 2048-397X, Vol. 13, nr 6, s. 1150-1155Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Cross-country skiing is a fast-paced, a cognitively demanding, and a popular sport within international organizationsincluding athletes with intellectual impairment (II); however, research on how the level of II affects skiing performanceis limited. The aim of this exploratory study was to compare differences in the overall performance (segment time and racetime) and gear selection between a sample of cross-country skiers with II (n¼22) and a control group of skiers without II(n¼12), during a competitive 10 km freestyle race. The groups were matched on training background and skiing level basedon interviews with coaches and trainers. The independent samples t-test revealed a higher velocity in the first segment forthe control group (6.100.62 m/s) compared to the skiers with II (5.500.56 m/s; p<0.05), but no significant differencesin total race time between the groups. With respect to their ability to effectively select gears during the races, there was asignificant difference between the groups, where the pattern was that skiers with II used a lower gear compared to theskiers without II and that pattern became even more apparent towards the second half of the race. These findings supportthe assumption that impaired cognitive function may constrain the ability to optimally select the appropriate gear infunction of the characteristics of the skiing track, which is a key determinant of skiing performance.

  • 267.
    Blomqvist, Sven
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Idrottsvetenskap.
    Wester, Anita
    Department of Research and Evaluation, Swedish National Agency for Education.
    Lönnberg, Lisa
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Physiotherapy, Umeå University.
    Sundelin, Gunnevi
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Physiotherapy, Umeå University.
    Rehn, Börje
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Physiotherapy, Umeå University.
    Physical exercise frequency seem not to influence postural balance but trunk muscle endurance in young persons with intellectual disability2017Ingår i: Journal of Physical Education and Sports Management, ISSN 2373-2156, E-ISSN 2373-2164, Vol. 4, nr 2, s. 38-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background The influence of various physical exercise frequencies on postural balance and muscle performance among young persons with intellectual disability (ID) is not well understood.

    Method Cross-sectional data from 26 elite athletes were compared with 37 students at a sports school and to 57 students at a special school, all diagnosed with mild to moderate ID and with different exercise frequencies. Data were also compared with a group of 149 age-matched participants without ID.

    Results There were no significant differences in postural balance between young ID groups regardless of physical exercise frequency, all of them had however impaired postural balance compared to the non-ID group. The group with high exercise performed better than the other ID groups in the trunk muscle endurance test.

    Conclusions It appears as if physical exercise frequency don’t improve postural balance but endurance in the trunk muscles for young persons with ID.

  • 268.
    Blomstedt, Josephine
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hakulinen, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Föräldrars upplevelser av att ha barn med diabetes mellitus typ 1 och stödet från sjukvården: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmunsjukdom. Varje år insjuknar cirka 700 barn i åldern 0-14 år. Att få diagnosen innebär stora förändringar i dagliga livet som kräver samspel mellan fysisk aktivitet, matintag, dagliga insulininjektioner samt dagliga kontroller av sitt blodsocker.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha barn med diabetes mellitus typ 1 och hur föräldrarna upplevde stödet från sjukvården. Syftet var även att beskriva undersökningsgrupperna och urvalsmetoden.

    Metod: Detta är en beskrivande litteraturstudie. Författarna till föreliggande studie har använt sig av en databasen Pubmed. Resultatet består av 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

    Huvudresultat: Resultatet redovisade att många föräldrar upplevde sorg, en stor chock och rädsla över sitt barns hälsa när deras barn har diagnostiserats med diabetes mellitus typ 1. Emotionellt stöd från sjukvården och individanpassad vård saknades enligt föräldrarna. Undersökningsgrupperna visar en majoritet av mödrar som deltog i studierna. Barnens ålder varierade men i de flesta studierna var barnen mellan 9-16 år. Ändamålsenligt urval användes i alla 13 artiklarna.

    Slutsats:.Slutsatsen i denna litteraturstudie är att föräldrarna påverkades stort när deras barn fått diagnosen diabetes mellitus typ 1. Det blev en överväldigande situation med mycket känslor och förändringar i det vardagliga livet. Det behövs mer kunskap inom området för att sjuksköterskor ska kunna bemöta och stötta dessa familjer vilket kan leda till förbättrad omvårdnad.

  • 269.
    Blomstrand, Veronica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Uppman, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Följsamhet av handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal och hur sjuksköterskors följsamhet av handhygien kan ökas: En litteraturstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva följsamheten av handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal och hur följsamheten av handhygien hos sjuksköterskor kan ökas. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Data samlades in från databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baserades på 12 artiklar. Resultat: Den generella följsamheten av handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal var låg men sjuksköterskor tenderade att ha en något högre följsamhet än övrig personal. Hälso- och sjukvårdspersonal hade generellt en något högre följsamhet av handhygien efter patientkontakt än före och detta var främst i syfte att skydda sig själva från patientens bakterier. Interventioner hade en positiv påverkan på sjuksköterskors följsamhet av handhygien. Bäst resultat gav interventioner för sjuksköterskor som innehöll praktiskt träning av handdesinfektion kombinerat med information och feedback. Slutsats: Det finns brister i den praktiska tillämpningen av handhygien i den dagliga arbetsrutinen trots att hälso- och sjukvårdspersonal har kunskap om handhygien och varför det är viktigt. Interventioner är gynnsamma för följsamheten av handhygien och kontinuerlig uppdatering av kunskap med information kombinerat med praktisk träning av handhygien kan användas för att minska förekomst av vårdrelaterade infektioner och därmed höja kvaliteten på omvårdnaden.

     

  • 270.
    Blusi, Madeleine
    et al.
    Avdelningen för omvårdnad, Mittuniversitetet, Sundsvall.
    Kristiansen, Lisbeth
    Avdelningen för omvårdnad, Mittuniversitetet, Sundsvall.
    Jong, Mats
    Avdelningen för omvårdnad, Mittuniversitetet, Sundsvall.
    Exploring the influence of Internet-based caregiver support on experiences of isolation for older spouse caregivers in rural areas: a qualitative interview study2015Ingår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 10, nr 3, s. 211-220Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Many older spouse caregivers are tied to the home by their caring duties and feel isolated. The values of supporting older caregivers are well known. In rural areas with long distances and decline in essential services, attending caregiver support groups can be difficult. Using Internet-based services can provide an opportunity for rural caregivers to participate in caregiver support, regardless of geographical distances and without the need for physical presence.

    AIMS AND OBJECTIVES: This study aimed to explore how Internet-based caregiver support may influence the experience of isolation among older spouse caregivers in rural areas.

    DESIGN: An intervention study where 63 older rural caregivers received an Internet-based caregiver support service.

    METHOD: A qualitative interview study based on 31 interviews with open-ended questions, analysed using latent content analysis.

    FINDINGS: Two themes represent the findings from the study: Expanding the concept of place and Developing networks. Even though participants still spent their days in the house, they experienced that daily life was being spent in a variety of places, both physically, virtually and emotionally. The Internet-based support service provided them with a tool to reconnect with family and develop new friends.

    CONCLUSIONS: Internet-based caregiver support may reduce the experience of isolation for spouse caregivers in rural areas. Nurses played a crucial part in the development, by encouraging, educating and inspiring caregivers and supporting their independence.

    IMPLICATIONS FOR PRACTICE: Internet-based services ought to be an option for caregiver support in rural areas as it may reduce feelings of isolation for older spouse caregivers.

  • 271.
    Boberg, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Halling, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Manliga och kvinnliga patienters upplevelser av omvårdnadssituationer ur ett genusperspektiv – en litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Genus är den sociala uppfattningen av att vara man, kvinna, flicka eller pojke. Tidigare artiklar har visat att män länge varit en minoritet inom sjuksköterskeyrket, de får inte samma förtroende hos patienterna som kvinnliga sjuksköterskor.

    Syfte: Att beskriva manliga och kvinnliga patienters upplevelser av omvårdnadssituationer ur ett genusperspektiv samt beskriva de i studien ingående artiklarnas datainsamlingsmetoder.

    Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar från Pubmed och Scopus har inkluderats för att besvara syfte och frågeställningar. Artiklarnas resultat och metod har analyserats och sammanställts under rubriker och kategorier.

    Resultat: Män och kvinnor har känt sig ignorerade och underlägsna i omvårdnadssituationer då de inte haft något att säga till om gällande sin egen vård och vårdpersonalen inte lyssnat på deras sjukdomsproblem. Många av artiklarna visar att manliga och kvinnliga patienter känt sig kränkta av vårdpersonalen och män har förlorat en del av sin maskulinitet samt känt sig bortglömda. I de ingående artiklarna hade både män och kvinnor en större tillit till kvinnliga sjuksköterskor. Några artiklar har även berättat om positiva upplevelser, främst hos kvinnor, av omvårdnadssituationer. Vid granskning av artiklarnas datainsamlingsmetod använde sig författarna av enkäter till de studier med en kvantitativ ansats, medans de studier med en kvalitativ ansats använde sig av intervjuer.

    Slutsats: Likheter mellan hur män och kvinnor uppfattar bemötandet från vårdpersonal har uppkommit. Framförallt kvinnor men även män har beskrivit positiva upplevelser av bemötandet från vårdpersonalen men antalet beskrivningar av negativa upplevelser är märkbart större hos båda könen.

  • 272.
    Bodin, Andrea
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Äldre anhörigvårdares uppfattningar kring stöd och övriga underlättande faktorer: en intervjustudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna studie var att beskriva äldre änkors/änklingars uppfattningar kring det eventuella stöd som erbjudits eller saknats dem, samt övriga underlättande faktorer under perioden de vårdade sin livspartner i hemmet.

     

    Metoden som användes var kvalitativ och datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Informanterna var 4 kvinnor och 2 män i åldern 60-79 år med anknytning till anhörigcenter, ett kommunalt stöd för anhörigvårdare. Data analyserades med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysen identifierade två teman; Uppfattningar kring stöd från samhället, släkt och vänner samt Övriga underlättande faktorer.

     

    Resultatet gav sex kategorier som informanterna framhöll som viktiga; Känsla av stöttning, Praktisk assistans, Information, Fokus på anhörigvårdaren, Upplevelse av hur den närstående mår, samt; Miljöombyte. I huvudsak visar resultatet på vikten av information och tillvägagångssättet som information ges på. Även samtalsterapi och en kontaktperson knuten till offentlig sektor efterfrågas för att underlätta i anhörigvårdarens vardag. Vidare är stöd som bidrar till att bibehålla ett socialt och varierande liv av stor vikt.

     

    Slutsatsen är att de före detta anhörigvårdarna påverkas mycket av känslan av att de fått direkt eller indirekt stöd. Denna känsla är till stor del kopplad till vilket bemötande och vilken information som getts från i första hand offentlig sektor. Väsentliga skillnader för anhörigvårdarna kan därför uppnås med relativt små medel.

  • 273.
    Bodin, Josefine
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Löfgren, Amanda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Personers upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt i det dagliga livet: En despkriptiv litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en stor folksjukdom och idag en stor bidragande orsak till inläggningar på Sveriges sjukhus. Sjukdomen medför symtom av olika svårighetsgrader där de vanligaste symtomen är energilöshet, andfåddhet och trötthet. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden kring personer med hjärtsvikt där personcentrerad vård eftersträvas för att bevara integritet och individuella behov. Det är vanligt förekommande att anhöriga har en vårdande roll till personerna med hjärtsvikt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt i det dagliga livet. Metod: Beskrivande litteraturstudie som innefattade 13 artiklar av kvalitativ ansats framsökta i PubMed och CINAHL, databaser inom omvårdnadsforskning. Huvudresultat: Personer med hjärtsvikt upplevde begränsningar, både fysiskt och psykiskt i det dagliga livet orsakat av hjärtsviktssymtomen. Begränsningarna gjorde att vissa personer var i behov av hjälp dagligen. Många uppskattade det stöd de fick, medan en del upplevde det som en börda. Känslor som rädsla, oro och ångest var något som upplevdes i samband med hjärtsvikt och personernas framtid upplevdes av många som oförutsägbar. Slutsats: Personer med hjärtsvikt upplevde begränsningar i sitt dagliga liv. Begränsningarna medförde att många var i behov av hjälp dagligen och det inverkade på personernas privatliv. Både positiva och negativa känslor upplevdes i samband med sjukdomen. Det är betydelsefullt för sjuksköterskan att ta del av personernas upplevelser i det dagliga livet för deras omvårdnadsarbete av dessa personer. Genom att begripa, hantera och känna meningsfullhet kan det i situationen med hjärtsvikt bidra till större förståelse för sjukdomen och ökad livskvalitet.

  • 274.
    Bodling, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Larsson, Sarah
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    A descriptive study of self-perceived attitudes regarding HIV/AIDS in Cambodia2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Bodling, S. & Larsson, S. (2010). A descriptive study of how people with HIV/AIDS in Cambodia experience attitudes regarding the disease from people around them. Essay for bachelor degree in Public Health 15 hp, Department of Occupational and Public Health, University of Gävle.

    Cambodia is the most HIV-afflicted country in Southeast Asia. The level of knowledge about the virus among the people is low and because of the poor conditions few people have access to testing and treatment. The HIV/AIDS epidemic has been followed by a stigmatization against people living with the disease and negative attitudes are common. The aim of this study was to identify self-perceived attitudes experienced by people living with HIV/AIDS in Lvea Em, Cambodia.

    In this study, a qualitative interview method was used. Ten interviews were conducted with ten Cambodian men and women, aged 25-48 years. They lived in different villages in the district of Lvea Em, outside Phnom Penh. The contact-organization Asian Outreach Cambodia (AOC) provided us with the informants. Most interviews were conducted in the informant’s own homes. One of the staff from the AOC also worked as an interpreter during the interviews. Since HIV/AIDS can be a sensitive topic, particular consideration was given to ethical considerations. To evaluate the results from the study a content analysis was used.

    The results showed that there are several negative attitudes connected to people living with HIV/AIDS. The main reason for negative attitudes seems to be fear of contagion. The result also showed some positive attitudes that derive from having HIV, like the discovery of love and care from family members and strengthening of the relationship to them. The results indicate that it is important to target the main underlying causes for stigmatization against people living with HIV/AIDS, but also that it is necessary to focus on the positive attitudes that do exist towards them. We wish that this study may contribute a little in the future work to eliminate the stigma and negative attitudes and also in the work to bring forward and increase the positive attitudes.

  • 275.
    Boelskift, Mariette
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Omklädningsrummet och elevers deltagande på idrotten: enkä̈tstudie med elever och lärare2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett syfte med denna studie har varit att undersöka elever upplevelser i årskurs 6 samt några klasser i årskurs 7 och deras upplevelser i omklädningsrummen före och efter lektionen i ämnet idrott och hälsa. Mer specifikt undersöktes om det finns elever som känner sig kränkta, vad det är för kommentarer som hörs i omklädningsrummet och om eleverna har förslag till förbättringar. Det andra syftet är att undersöka vad lärare idag gör för att bidra till ett tryggare omklädningsrum och vad de kan förbättra under idrottslektionerna. Jämförelser gjordes om det finns någon skillnad mellan pojkar och flickor, mellan årskurs 6 och årskurs 7 samt mellan skolor i en och samma kommun.     Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som riktades till både elever och lärare. I studien deltog 223 elever varav 121 pojkar och 102 flickor från 11 klasser i årkurs 6 och tre klasser i årskurs 7, samtliga svarade på enkäten. Elevernas enkät innehöll 13 frågor med både slutna och öppna svarsalternativ medan lärarnas frågeformulär bestod av 10 frågor med enbart öppna svarsalternativ. Lärarna som deltog i studien var idrottslärare som arbetade med klasserna jag undersökte samt andra idrottslärare som arbetar på andra skolor. Detta gjordes för att få ett bredare resultat.  Resultatet visade att idrottslärarna arbetar mycket med att försöka skapa goda relationer till eleverna, variera utbudet på lektionerna för att skapa ett intresse hos eleverna, tydliga regler för att skapa trygghet, sprida glädje och god gemenskap för att få fler att vilja delta på lektionerna i idrott och hälsa.   Resultatet visade även att majoriteten av eleverna känner sig trygga och bekväma i omklädningsrummet. Flickorna känner sig mindre trygga och bekväma än pojkarna vilket även visar sig i att flickorna till större del vill ha chansen att duscha enskilt då flera nämner att de inte vill visa sig nakna med andra. Eleverna som deltagit i undersökningen är skonade från kränkningar om man bara ser till siffrorna, men kommentarerna från eleverna visar ett annat resultat. Resultatet skiljer sig något mellan de olika skolorna och skillnaden mellan årskurs 6 och 7 är främst att sjuorna är sämre på att duscha efter idrottslektionen på grund av att de inte känner sig bekväma i omklädningsrummet.   Slutsatsen är att det finns en hel del faktorer som gör att elever inte känner sig bekväma i samband med idrottslektionerna vilket leder till att de känner sig otrygga. Både lärare och elever har kommit med förslag som med relativt små medel kan förbättra upplevelserna i omklädningsrummet vilket med stor sannolikhet hade resulterat i att fler elever skulle duscha efter idrotten och öka elevers deltagande på lektionerna i idrott och hälsa.

  • 276.
    Bogren, Eleonore
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Dahl, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Åtta personalchefers syn på friskvård2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRACT

    Bogren, E & Dahl, C. 2010.

    Åtta personalchefers syn på friskvård. C-uppsats i Folkhälsovetenskap 15 hp, Akademin för hälsa och arbetsliv. Högskolan Gävle.

    Purpose

    : The purpose of the study was to investigate staffmanagers opinions about keep- fit activities. To fulfill the purpose of the study following issues been used: What is keep- fit activities, Is staffmanagers opinions that keep- fit activities has effect? Is the staffmanager of the opinion that he/she can influence staffmembers to a better health?

    Method:

    Qualitative interviews has been complished with staffmanagers. The staffmanagers were active in two different districts. Keep- fit activities was the starting point for all interviews.

    Result:

    The result of the study showed that the informants have a major positive attitude to keep- fit activities. Keep- fit activities can be looked at in many different perspectives where working with keep- fit activities contains many different investments. Most part of the informants considerd that it was difficult to reach staffmembers who should need it the most and the staffmanagers role is important in staffmembers health. Most part of the informants could see connections between smaller notifications of illness and keep- fit activities. The informants think that the workingplace can be influenced by a person employed working with healthquestions. In spite of that neither there seemed to be interests or needs to employ somebody.

    Conclusion:

    The staffmanagers opinion to keep- fit activities is mostly positive, staffmanagers role is important, use keep- fit activities generates alertness and health. The result presents that keep- fit activities is of importance for staffmembers health but in how great extent the informants have different meanings about.

    Keywords:

    Health care, Health promotion, Staffmanager and Health

  • 277.
    Bohjort, Linda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vatic, Selma
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av bedsiderapportering2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BakgrundGod kommunikation inom vården är väldigt viktig del av omvårdnaden. Det gäller mellan sjuksköterskan och patienten men även mellan sjuksköterskorna. Att ge rätt information till kommande kollegor har stor betydelse då det bygger upp dagens arbete. Det finns många olika sätt att rapportera på inom sjukvården. Bedsiderapportering är en av dom. Det innebär att vid skiftbyte så sker rapporteringen inne på patientsal istället för på kontoret. Detta ökar patientens säkerhet.

    SyfteSyftet är att belysa erfarenheter av bedsiderapportering ur ett sjuksköterskeperspektiv

    Metod Studien är en deskriptiv litteraturstudie och databaserna Cinahl och Medline via PubMed har använts som sökdatabaser för att få fram relevanta vetenskapliga artiklar.

    Huvudresultat Resultatet som artiklarna visade var att många sjuksköterskor var positivt inställda till bedsiderapportering. God kommunikation är grunden till det goda arbetet. Att se patienten direkt vid arbetspasset start medför till en lugnare miljö samt ökad patientdelaktighet. Patienten får vara med från start och får vara med i sin vård och ha en egen talan. Det är även lätt att upptäcka felsägningar samt att patienten har möjlighet att få ställa frågor direkt istället för att behöva vänta under dagens gång tills sjuksköterskan kommer in på rummet. Sekretess är någon som inte benämns lika mycket i artiklarna. Det är en väldigt viktig del att ta hänsyn till, speciellt om det är flera patienter som delar sal på sjukhuset.

    Slutsats Kommunikation, tid, miljö och tillit har stor betydelse i många artiklar, samt att det är dessa som en god bedsiderapportering bygger på. Genom bedsiderapportering så har kontakten mellan patient och sjuksköterskan gett en ökad tillit och patientsäkerhet.

  • 278.
    Bohjort, Linda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vatic, Selma
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av bedsiderapportering: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 279.
    Bohman, Mikael
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Idrottsvetenskap.
    Vårdnadshavarnas attityder till ämnet idrott och hälsa: -En kvalitativ undersökning2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att undersöka hur viktigt vårdnadshavarnas tycker att ämnet idrott och hälsa är. Frågeställningarna tar upp vårdnadshavarnas uppfattningar kring hur de själva och skolan kan påverka barnens insikt till hur viktig motion och idrott och hälsa är. Undersökningen baseras på sju kvalitativa intervjuer gjorda med vårdnadshavare till gymnasieelever på en gymnasieskola i södra Sverige.   

    Ämnet idrott och hälsa anses av vårdnadshavarna som ett av de viktigaste i Svenska skolan och placerar det på plats 1-6 av de 15 som finns. Ämnet har så stor betydelse enligt vårdnadshavarna att de trots att de anser att barnet själv ska packa idrottskläderna ändå ser till att rätt utrustning är med till dagens idrottslektion. Lika viktigt är det att vara med sina barn i fysiska aktiviteter såsom gårdsfotboll och landhockey.

    Att på fritiden delta i föreningsverksamhet anses som betydelsefullt av vårdnadshavarna.  Vårdnadshavarna anser att hemmet och skolan har ett gemensamt ansvar att väcka intresset hos eleven för idrott och hälsa. Alla vårdnadshavarna är samstämmiga kring att ämnet idrott och hälsa ska finnas kvar. Undersökningen visar också att det är viktigt att få med sig rätt utrustning och att eleverna får testa på olika aktiviteter för att se vad som passar dem. 

  • 280.
    Bohman, Tony
    et al.
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Bottai, Matteo
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Björklund, Martin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Department of Community Medicine and Rehabilitation, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Predictive models for short-term and long-term improvement in women under physiotherapy for chronic disabling neck pain: a longitudinal cohort study2019Ingår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 9, nr 4, artikel-id e024557Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives To develop predictive models for short-term and long-term clinically important improvement in women with non-specific chronic disabling neck pain during the clinical course of physiotherapy. Design Longitudinal cohort study based on data from a randomised controlled trial evaluating short-term and long-term effects on sensorimotor function over 11 weeks of physiotherapy. Participants and settings Eighty-nine women aged 31-65 years with non-specific chronic disabling neck pain from Gavle, Sweden. Measures The outcome, clinically important improvement, was measured with the Patient Global Impression of Change Scale (PGICS) and the Neck Disability Index (NDI), assessed by self-administered questionnaires at 3, 9 and 15 months from the start of the interventions (baseline). Twelve baseline prognostic factors were considered in the analyses. The predictive models were built using random-effects logistic regression. The predictive ability of the models was measured by the area under the receiver operating characteristic curve (AUC). Internal validity was assessed with cross-validation using the bootstrap resampling technique. Results Factors included in the final PGICS model were neck disability and age, and in the NDI model, neck disability, depression and catastrophising. In both models, the odds for short-term and long-term improvement increased with higher baseline neck disability, while the odds decreased with increasing age (PGICS model), and with increasing level of depression (NDI model). In the NDI model, higher baseline levels of catastrophising indicated increased odds for short-term improvement and decreased odds for long-term improvement. Both models showed acceptable predictive validity with an AUC of 0.64 (95% CI 0.55 to 0.73) and 0.67 (95% CI 0.59 to 0.75), respectively. Conclusion Age, neck disability and psychological factors seem to be important predictors of improvement, and may inform clinical decisions about physiotherapy in women with chronic neck pain. Before using the developed predictive models in clinical practice, however, they should be validated in other populations and tested in clinical settings.

  • 281.
    Bolinder, Johan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Wallenberg, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Transkulturell omvårdnad – en litteraturstudie om sjuksköterskans upplevelse2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever transkulturell omvårdnad. Vidare ville författarna belysa kvalitén av de valda artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp. Metod: litteraturstudie med deskriptiv design. 10 kvalitativa artiklar inkluderades efter sökningar i databaserna Medline och PubMed, samt genom manuell sökning. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att patienter från en annan kultur kunde upphov till försvårat omvårdnadsarbete. Patienters uttryck för smärta kunde enligt sjuksköterskor skifta beroende på kultur. Sjuksköterskan upplevde brist i sin transkulturella kunskap och önskade därmed ett ökat kunskapsutbud inom transkulturell omvårdnad. Närstående beskrevs ofta besöka patienten i större grupper vilket upplevdes problematiskt av sjuksköterskan. Sjuksköterskor upplevde att patientkommunikationen försvårades när språkbarriärer existerade. Irritation uppstod hos sjuksköterskor och patienter i samband med språkbarriärer. Resultatet presenteras i fyra rubriker; “upplevelser av”; svårigheter i omvårdnaden, kunskap och utbildning, patienters närstående & patientkommunikation. Slutsats: Författarna förväntar sig vårda patienter från en annan kulturell bakgrund men anser att den egna sjuksköterskeutbildningen få verktyg inom området. Litteraturstudien hoppas kunna leda till eftertanke och diskussion hos sjuksköterskor och övrig vårdpersonal kring transkulturell omvårdnad. Författarna efterlyser ett bredare och djupare kunskapsutbud inom transkulturell omvårdnad i utbildningar och fortbildningar av redan yrkesutövande sjuksköterskor.

  • 282.
    Boman, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Psykologi.
    Ballgren, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Psykologi.
    Svedberg, Pia
    Karolinska Inst, CNS, Stockholm, Sweden.
    Is health related quality of life among school children associated with level of semantic memory?2010Ingår i: Quality of Life Research, ISSN 0962-9343, E-ISSN 1573-2649, Vol. 19, s. 107-107, artikel-id 194/1380Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 283.
    Bombardi, C.
    et al.
    Department of Veterinary Morphophysiology and Animal Productions, University of Bologna, Ozzano dell'Emilia, Italy.
    Grandis, A.
    Department of Veterinary Morphophysiology and Animal Productions, University of Bologna, Ozzano dell'Emilia, Italy.
    Chiocchetti, R.
    Department of Veterinary Morphophysiology and Animal Productions, University of Bologna, Ozzano dell'Emilia, Italy.
    Bortolami, R.
    Department of Veterinary Morphophysiology and Animal Productions, University of Bologna, Ozzano dell'Emilia, Italy.
    Johansson, Håkan
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lucchi, M. L.
    Department of Veterinary Morphophysiology and Animal Productions, University of Bologna, Ozzano dell'Emilia, Italy.
    Immunohistochemical localization of alpha(1a)-adrenoreceptors in muscle spindles of rabbit masseter muscle2006Ingår i: Tissue & Cell, ISSN 0040-8166, E-ISSN 1532-3072, Vol. 38, nr 2, s. 121-125Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The expression of alpha(1a)-adrenoreceptors (alpha(1a)-ARs) within the muscle spindles of rabbit masseter muscle was investigated. The alpha(1a)-ARs were detected by immunohistochemical fluorescent method and examined along the entire length of 109 cross serially sectioned spindles. The sympathetic fibers were visualized by the immunofluorescent labeling of the noradrenaline synthesizing enzymes tyrosine hydroxylase (TH) and dopamine beta-hydroxylase (DBH). In order to recognize the intrafusal muscle fiber types, antibodies for different myosin heavy chain isoforms (MyHCI) were used. TH and DBH immunolabeled nerve fibers have been observed within the capsule lamellar layers, in the periaxial fluid space and close to intrafusal muscle fibers. The alpha(1a)-ARs were detected on the smooth muscle cells of the blood vessels coursing in the muscle and in the capsule lamellar layers or within the periaxial fluid space of the spindles. Moreover, at the polar regions of a high percentage (88.1%) of muscle spindles a strong alpha(1a)-ARs immunoreactivity was present on the intrafusal muscle fibers. In double immunostained sections for alpha(1a)-ARs and MyHCI it was evidenced that both bag, and nuclear chain fibers express alpha(1a)-ARs. The receptors that we have detected by immunofluorescence may support a direct control by adrenergic fibers on muscle spindle.

  • 284.
    Bond, Lisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Effekt av höj- och sänkbara skrivbord efter arbetstid: Påverkas fysisk aktivitet samt skattning av fysiska besvär efter arbetstid hos kontorsanställda som använt ett höj och sänkbart skrivbord2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: De senaste åren har det kommit ett flertal studier som visar att stillasittande är skadligt för människan. Trots detta ökar graden av stillasittande och 75 % av den totala tiden av stillasittande sker på arbetsplatsen där kontorsarbetare är de som rapporterar högst andel stillasittande. Mot bakgrund av detta är därför arbetsplatsen ett bra forum att arbeta med hälsofrämjande insatser för att minska tiden av stillasittande. Ett vanligt sätt för att minska stillasittandet är att införa höj- och sänkbara skrivbord. Flertal studier visar att detta ger goda effekter under arbetstid. Ett område som dock är mindre forskat på är vad möjligheten att kunna variera sin arbetsposition med ett höj- och sänkbart bord har för effekter för individen efter arbetstid. Syfte: Att studera kontorsanställda för att se om det föreligger en skillnad i frekvens och duration av fysisk aktivitet samt skattning av fysiska besvär efter en arbetsdag. Detta beroende på om de varierat sin arbetsposition regelbundet genom användning av ett höj-och sänkbart skrivbord jämfört med om de intagit en sittande arbetsposition. Metod: Kvasiexperimentell studie med inompersonsdesign. 20 kontorsanställda fick mäta frekvens och duration av fysisk aktivitet samt skatta fysisk besvärsförekomst via dagbok och enkätformulär efter arbetsdagen. Resultat: Resultatet visar att det inte förelåg några signifikanta skillnader mellan om försökspersonen suttit eller varierat arbetsposition. De tendenser som kunnat påvisas är små men tyder på en något minskad frekvens och ökad duration av fysisk aktivitet efter att ha varierat arbetsposition. Skattning av fysisk besvärsförekomst var oförändrad. Slutsatser: Det går inte att dra några generella slutsatser av denna studie då urvalet är litet och mätmetoderna endast subjektiva. Fler studier behövs där man tittar på vad som händer efter arbetstid för att i framtiden kunna säkerställa för- och nackdelar med höj- och sänkbara skrivbord.

  • 285.
    Borg, Tomas
    et al.
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Carlsson, Marianne
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Larsson, Sune
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Questionnaire to assess treatment outcomes of acetabular fractures2012Ingår i: Journal of Orthopaedic Surgery, ISSN 1022-5536, E-ISSN 2309-4990, Vol. 20, nr 1, s. 55-60Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: To construct a questionnaire to assess outcomes in patients who underwent internal fixation for acetabular fractures.

    METHODS: 27 female and 100 male consecutive patients (mean age, 50 years) who underwent internal fixation for acetabular fractures were included. Patients were asked to report their outcomes at months 6, 12, and 24 using a questionnaire. The initial questionnaire was constructed by an expert group. There were 11 closed questions, each came with 6 responses from ?no discomfort? to ?very severe discomfort?. Three open questions were added to cover topics that were not included. The content validity and relevance of the 11 closed questions was determined using factor analysis to determine the number of factors involved. Factorability of the correlation matrix was measured via the Bartlett test of sphericity and Kaiser-Meyer- Olkin (KMO) measure of sampling sufficiency. Factor loadings of <0.50 were considered acceptable for factor representation. Reliability in terms of internal consistency was expressed as Cronbach alpha coefficients. The responses to the 3 open questions were analysed and categorised by a single assessor.

    RESULTS: 120 (94%) of the patients completed at least one questionnaire, and 92 (72%) completed all 3 questionnaires during the follow-up period. Based on responses to the 6-month questionnaire, responses to the 11 closed questions were significantly intercorrelated (Spearman 0.17-0.80). After factor analysis and analysis of responses to open questions, the number of questions was reduced to 6 and included questions related to pain, walking, hip motion, leg numbness, sexual life, and operation scar. Reliability of the questionnaire was estimated to alpha=0.89. Criterion validity was adequate with a high correlation with the Short Form 36 (r=0.56-0.80).

    CONCLUSION: Patients treated with acetabular fractures can be adequately assessed using the 6-item questionnaire and one global question concerning impact on activities of daily living.

  • 286.
    Borgqvist, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Lövgren, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Fysisk aktivitet på fritidshemmet: En studie om 51 verksamma lärares syn angående fysisk aktivitet på fritidshemmet samt deras samarbete med lokala idrottsföreningar.2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur fritidshemmet arbetar för att främja barns fysiska aktivitet. Syftet var att ta reda på hur fritidshemmet arbetar i sitt dagliga arbete för att främja fysisk aktivitet samt vad fritidspedagoger har för tankar angående ett samarbete med föreningslivet. För att få svar på undersökningens frågeställningar användes en semistrukturerad enkät som besvarades av verksamma fritidspedagoger. Resultatet visar att fritidshemmen använder utelek för att uppnå daglig fysisk aktivitet. I studien framgår det också att de flesta respondenterna menar att idrottshallen kommer till användning för att ge barnen möjlighet till att röra på sig. Resultatet visar även att fritidspedagoger tror att ett samarbete mellan fritidshem och föreningslivet kan leda till att barnen får ett mer hälsosamt liv. En viktig aspekt för att ett samarbete ska kunna ske mellan parterna är att de båda har en enad syn angående syftet till samarbetet. 

  • 287.
    Bornedal, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Individers uppfattningar av motivation till en viktnedgång samt det sociala stödets inverkan: en fenomenografisk studie2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är hälften av alla män överviktiga, drygt en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn är överviktiga eller feta (Svenska livsmedelsverket, 2010). Med detta i åtanke väcktes tanken angående hur överviktiga individer motiveras i en process av viktnedgång. Syftet med studien var att undersöka uppfattningar av motivation hos överviktiga individer som genomgår en viktminskningsprocess. Vidare var även syftet att undersöka hur dessa individer påverkas av att genomgå en viktminskningsprocess i grupp. Detta är en fenomenografisk studie där intervjuer har genomförts med tre individer som är i en pågående viktminskningsprocess hos ett viktminskningsföretag. Efter en bearbetning av det empiriska materialet kunde tre beskrivningskategorier utläsas, att komma igång, att nå framsteg samt att blicka framåt. Resultatet visade på många skillnader, men också likheter i individernas uppfattningar av motivation. Slutsatsen blev att respondenterna fann motivation i form av ett stort stöd hos gruppen på viktminskningsföretag, vilket var viktigt för dem i deras viktminskningsprocess, samt att en snabb start i början av processen ökar motivationen för den resterande resan

  • 288.
    Bos, Elisabeth
    et al.
    Centre for Family and Community Medicine, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Huddinge, Sweden.
    Löfmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Törnkvist, Lena
    Centre for Family and Community Medicine, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Huddinge, Sweden.
    District nurses' experience of supervising nursing students in primary health care: A pre- and post-implementation questionnaire study2009Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 9, nr 6, s. 361-366Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Nursing students go through clinical supervision in primary health care settings but district nurses' (DNs) circumstances when supervising them are only briefly described in the literature. The aim of this study was to investigate DNs experience of supervising nursing students before and after the implementation of a new supervision model. Ninety-eight (74%) DNs answered a questionnaire before and 84 (65%) after implementation of the new supervision model. The study showed that DNs in most cases felt that conditions for supervision in the workplace were adequate. But about 70% lacked training for the supervisory role and 20% had no specialist district nurse training. They also experienced difficulty in keeping up-to-date with changes in nurse education programmes, in receiving support from the university and from their clinic managers, and in setting aside time for supervision. Improvements after the implementation of a new model chiefly concerned organisation; more DNs stated that one person had primary responsibility for students' clinical practice, that information packages for supervisors and students were available at the health care centres, and that conditions were in place for increasing the number of students they supervised. DNs also stated that supervisors and students benefited from supervision by more than one supervisor. To conclude, implementation of a new supervision model resulted in some improvements.

  • 289.
    Bosch, Tim
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    De Looze, Michiel
    TNO Work & Employment.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Visser, Bart
    Faculty of Human Movement Sciences, VU Amsterdam.
    van Dieën, Jaap
    Faculty of Human Movement Sciences, VU Amsterdam.
    Fatigue, timing strategy and performance during prolonged repetitive work with interposed breaks2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 290.
    Bosch, Tim
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    De Looze, Michiel
    TNO, Work& Employment, the Netherlands.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Visser, Bart
    Amsterdam School of Health Professions, the Netherlands.
    van Dieën, Jaap
    VU Amsterdam, Faculty of Human Movement Sciences, the Netherlands.
    Temporal strategy and performance during a fatiguing short-cycle repetitive task2012Ingår i: Ergonomics, ISSN 0014-0139, E-ISSN 1366-5847, Vol. 55, s. 863-873Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigated temporal changes in movement strategy and performance during fatiguing short-cycle work. Eighteen participants performed six 7-minutes work blocks with repetitive reaching movements at 0.5 Hz, each followed by a 5.5-minute rest break for a total duration of one hour. Electromyography (EMG) was collected continuously from the upper trapezius muscle, the temporal movement strategy and timing errors were obtained on a cycle-to-cycle basis, and perceived fatigue was rated before and after each work block. Clear signs of fatigue according to subjective ratings and EMG manifestations developed within each work block, as well as during the entire hour. For most participants, timing errors gradually increased, as did the waiting time at the near target. Changes in temporal movement strategy were negatively correlated with changes in the level and variability of EMG, suggesting that an adaptive temporal strategy offset the development of unstable motor solutions in this fatiguing, short-cycle work

  • 291.
    Boström, Jonathan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vilken beredskap har Gästriklands idrottsföreningar inför utmaningarna som skapas av förändringar i samhället?: Ändrade spelregler för idrottsföreningarna2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ändamålet med studien var att kartlägga vilken beredskap Gästriklands idrottsföreningar har inför de utmaningar som skapas av förändringar i samhället, studien fokuserade på samhällsförändringarna kommersialisering och demografiska förändringar då dessa bland annat ser ut att hota det ideella engagemanget och föreningarnas möjlighet att få ekonomiskt stöd från samhället. Detta undersöktes genom en webbaserad enkätstudie och målpopulationen för studien var Gästriklands idrottsföreningar. Enkäten skickades ut till 232 stycken och 55 svar inkom vilket ger en svarsfrekvens på 23% och ett bortfall på 75%, frågorna i enkäten var skapta för att belysa styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Det finns vissa mönster som tyder på att det finns en relation mellan demografiska förändringarna, kommersialisering och föreningarnas upplevda styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Resultatet visar också att det finns skillnader mellan föreningar i mindre och större kommuner vad gällande bland annat den upplevda mängden av ideella ledare samt barn och ungdomar. Sammantaget finns det en brist på ideella ledare i Gästrikland samt att det finns en rädsla för ett ekonomiskt minskat stöd från kommunerna, det går dock inte att säga att kommersialiseringen eller demografiska förändringar är den direkta orsaken till detta. 

  • 292.
    Boström, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Granström, Frida
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Att överleva ett hjärtstopp- Personers upplevelser av livet efteråt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar som bland annat innefattar hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, fler överlever och kan räddas med hjälp av HLR. En förutsättning för att överleva ett hjärtstopp är att snabbt få adekvat vård. Sjuksköterskan har genom sin profession ett omvårdnadsansvar, därför är det viktigt att ha förståelse för hur personer upplever tiden efter ett hjärtstopp och anpassar bemötande samt omhändertagandet efter det. Syfte: Att beskriva personers upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tematisk dataanalysmetod. Resultatet grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: Överlevarna upplevde uppvaknandet och minnesluckorna efter hjärtstoppet som ett tomrum. De kände sig sårbara och saknade känslan av sammanhang. Hjärtstoppet ledde till att personerna upplevde en osäkerhet kring sin kropp och dess begränsningar. Överlevare upplevde fysiska och psykiska utmaningar. Personerna upplevde en längtan efter att återgå till vardagen och kände ett behov av att hitta en mening med det som hänt för att återfå sitt välbefinnande. Hjärtstoppet väckte existentiella funderingar och personerna upplevde hjärtstoppet som en vändpunkt och att de hade fått en andra chans. Slutsats: Överlevarna upplevde att deras liv påverkas utifrån flera aspekter, både fysiskt, psykiskt, emotionellt och existentiellt. Personerna hade en längtan att återgå till sitt tidigare liv och hitta en mening med det som hänt. Denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskan i sitt kliniska arbete, genom att förståelsen bidrar till ett bättre bemötande och individen kan därför få bästa möjliga omvårdnad.

  • 293.
    Boutzas, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Hälsokontroller och beteendeförändring hos byggarbetare: en intervjustudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av ohälsa är mer vanligt i byggarbetabranschen än i andra branscher, p.g.a. arbetsolyckor och övriga förhållanden i arbetet. En av de viktiga resurserna till att förebygga skada och upprätthålla hälsa i arbetslivet, är företagshälsovård. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att beskriva byggarbetares upplevelser om deras arbetshälsa/arbetsmiljö och om vad företagshälsovårdens hälsokontroller har haft för betydelse för deras beteendeförändring.

     

    Fem byggarbetare som genomgått en hälsokontroll via företagshälsovård och åstadkommit en potentiell beteendeförändring som förbättrat hälsan, intervjuades. Den tematiska analysen av intervjuerna resulterade i fyra huvudteman: ”möjliggörande faktorer till en god arbetshälsa i byggarbetarens yrke”, ”begränsade faktorer till god arbetshälsa i byggarbetarens yrke”, ”konkreta resultat av företagshälsovårdens hälsokontroller” och ”fördelarna med företagshälsovårdens hälsofrämjande arbete”.

    Studiens resultat visar att byggarbetare upplevde sin arbetshälsa/arbetsmiljö som både positivt och negativt. Det positiva med arbetet var den sociala kontakten med kollegor och arbetsgivare och det negativt var arbetsmiljön som bidragit till sämre hälsa p.g.a. av muskuloskeletala skador och stress. Hälsokontroller bidrog till beteendeförändring som kan förebygga sjukdomar bland byggarbetarna.

     

    Hälsokontrollen upplevdes som meningsfull då ett gott bemötande möjliggjorde en beteendeförändring samtidigt som en ökad insikt av att förbättra sin egen hälsa skett, efter negativa provsvar. Vidare forskning behövs om hur byggarbetares arbetshälsa kan förbättras genom företagshälsovårdens insatser.

  • 294.
    Brand, Linn
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Pettersson, Magdalena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Personers erfarenhet och livskvalitet av att leva med ALS: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjukdomen Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) går inte att bota vilket skapar mycket ångest och lidande. Att finna mening med livet lutar sig åt att få stöd i familjen, sin livskamrat, vänner och fritidsintressen. När tal- sväljsvårigheter samt andningssvikt ger sig till kända finner dessa personer hjälp genom teknisk utrustning för att uppnå en bättre livskvalitet.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers erfarenhet och livskvalitet av att leva med ALS, samt att granska datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna.

    Metod: Denna beskrivande litteraturstudie är resultatet av 16 granskade artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats.

    Huvudresultat: Det finns mycket symtom som behöver lindras i olika skeden av sjukdomen. Anhöriga och fritidsintressen ger ett viktigt stöd då sjukdomen präglas av ett enormt lidande. Senare i sjukdomsprocessen då kroppens funktioner avtar finns det teknisk utrustning att tillgå för att förbättra livskvaliteten.

    Slutsats: För att finna livskvalitet i denna förödande sjukdom vänder sig dessa personer till sina anhöriga och fritidsintressen. Idag finns det teknisk utrustning som dessa personer kan tillgå för att bland annat kunna fortsätta kommunicera och få hjälp med sin andningssvikt som förbättrar deras livskvalitet. Mera forskning behövs för att finna botemedel samt bättre behandlings metoder så att symtomen i denna sjukdom kan lindras så att bättre livskvalitet kan skapas.

  • 295.
    Brander Lund, Alexandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hur upplever tonåringar och unga vuxna med ätsörningar att livskvaliteten påverkas?: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans arbete innebär att kunna ge en bra vård till människor med olika typer av etnisk bakgrund, tro och värderingar. Ätstörning är ett tillstånd av psykisk ohälsa där den drabbade har utvecklat vad som kan likna en fobi för normal kroppsvikt. Den fysiska hälsan blir också påverkad på grund av de olika metoder som den drabbade använder för viktnedgång samt på grund av näringsnedsättning. Livskvailtet är hur en människa upplever sin tillvaro och om personen känner någon mening i sitt liv. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och unga vuxna med ätstörningar upplever sin livskvalitet. Författaren har använt sig av 10 olika vetenskapliga artiklar som med syftet att beskriva hur tonåringar och vuxna med ätstörningar upplever sin livskvalitet. I resultatet fann forskarna att de drabbade  hade en låg livskvalitet. Vid jämförelser med människor utan ätstörningar, visade värdena att de med ätstörningar hade sämre resultat både fysiskt med framför allt psykiskt vid mätning av livskvalitet. Män och pojkar hade riskfaktorer som fysisk träning och kroppsmissnöje, medan flickor och kvinnors riskfaktorer var en önskan om smalhet, kroppsmissnöje och kroppsobjektifiering. Det visade sig även att drabbade med mycket socialt stöd hade en bättre livskvalitet än de utan socialt stöd.  Oberoende av ålder och kön, så har patienter med ätstörningar sämre livskvalitet. Det är viktigt för sjuksköterskor att hjälpa denna patientgrupp genom att våga se deras lidande på andra plan när de söker sig till vården.

  • 296.
    Brandt, S. Anders
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för samhällsbyggnad.
    Föreläsningar - övningar - eller?: en jämförande studie av undervisningsmetoder inom gevärsskytte och geografiska informationssystem2004Ingår i: Kunskap och lärande i den högre utbildningen: lärarreflektioner från praktiken / [ed] Sara Dahlström och Göran Fransson, Gävle: Pedagogiska rådet, Högskolan i Gävle , 2004, s. 19-38Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 297. Brattberg, Charlotta
    et al.
    Lennernäs, Maria
    National Institute of Public Health.
    Socialtjänstens roll i det förebyggande folkhälsoarbetet1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 298.
    Brehlin, Magnus
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Brun, Jimmie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Förekomst och uppkomst av skador inom CrossFit: Hur ofta, var och i vilka moment skadar sig svenska avancerade utövare?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet är att analysera skador, dess förekomst och uppkomst, bland svenska avancerade CrossFit-utövare. Frågeställningar är hur många skador inträffar och hur ofta skadar sig svenska avancerade CrossFit-utövare? Var är de eventuella skadorna lokaliserade? I vilka moment uppstår de eventuella skadorna?Metod som användes var ett frågeformulär om träningsrutiner och eventuella skador under tolv månaderna. Enkäten distribuerades via de sociala medierna Facebook och Instagram till individerna som placerade sig inom topp fem procent på den svenska Open-rankingen 2017. Data samlades in mellan 29 mars och 16 april 2018. Totalt uppfyllde 231 personer inklusionskriterierna och enkäten skickades till 217 av dessa. Av de 217 deltagarna svarade 130 på enkäten. Deskriptiva statistiska analystekniker i SPSS användes för att beskriva förekomst och uppkomst av skador.Resultatet visar att av samtliga respondenter har 85 (65,4 %) skadat sig vid minst ett tillfälle inom tolv månader. Skadeincidensen bland deltagarna beräknades till 1,7 skador per 1000 timmar av CrossFit-utövande. De vanligaste lokalisationerna för skada var i axel (n = 31, 22 %), ländrygg (n = 25, 18 %) och knä (n = 23, 17 %). De flesta av skadorna inträffade under momentet tyngdlyftning (n = 38, 23,7 %), gymnastik med redskap (n = 31, 19,3 %) följt av styrkelyft och övrig styrketräning på vardera 10 % (n = 16).Slutsatsen är att CrossFit inte har en högre skaderisk än många andra populära sporter. Avancerade CrossFit-utövare verkar skada sig i lägre utsträckning än övriga nivåer av CrossFit-utövare. Längre tid med utövande av CrossFit verkar minska skaderisken. Skador sker oftast i axlar, ländrygg och knän under momenten tyngdlyftning och gymnastik med redskap. Resultaten kan ge värdefull information för skadeförebyggande arbete inom CrossFit genom att förmedla kunskap om vilka kroppsdelar som oftast skadas och under vilka moment.

  • 299.
    Brenne, Tor S.
    et al.
    Fakultet for sykepleie og helsevitenskap - Nord universitet.
    Enmarker, Ingela
    Fakultet for sykepleie og helsevitenskap - Nord universitet.
    Valderaune, Victor
    Fakultet for sykepleie og helsevitenskap - Nord universitet.
    Etterutdanningsnettverket i Namdal: visjon og virkelighet2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Etter 10 år som et forsøk/prosjekt har EiNa endelig fått sin permanente organisering gjennom en partnerskapsavtale. EiNa-partnerskapet har nå medlemmer som dekker det meste av helseog sosialtjenestene i Namdalen. I tillegg er også oppvekstsektorens ansatte tatt inn i målgruppen for EiNas aktivitet. Denne rapporten er del 2 i det evalueringsprosjektet som styret i EiNa initierte i 2009 og som ble gjennomført av Høgskolen i Nord-Trøndelag. Del 1 presenterte virksomheten gjennom 10 år dels som en historiefortelling, dels med dokumentasjon av prosess og avtaler som EiNa er bygd opp omkring og dels gjennom å presentere aktiviteten i oversikter og i statistikk. Denne rapporten tar for seg resultatene av en brukerundersøkelse som ble gjennomført våren 2009.

  • 300.
    Brever, Andrea
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Akide, Cynthia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta med patienter med diagnosen schizofreni2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     Bakgrund

    Schizofreni är en kronisk psykisk sjukdom som har stor påverkan på patientens beteende, tankar och känslor.

     Syfte

    Litteraturstudiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta med schizofreni patienter samt att beskriva hur de valda artiklarna beskriver urvalsmetod.

     Metod

    Litteraturstudien baserades på totalt 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, Cinahl and PsycInfo.

     Huvudresultat

    Sjuksköterskan har en stor roll när det gäller att stödja patienten till sjukdomsinsikt samt vid kommunikationen med patienten. Sjuksköterskans observationsförmåga gynnar sjukdomstillståndet samt supporten som sjuksköterskan visar till patienten betyder mycket under omvårdnadsperioden. Att tro på patienten kan resultera till positiva upplevelser båda för sjuksköterskor och patienter. Bra kommunikationsförmågan hjälper sjuksköterskan att bygga starka relationer med patienter. Sjuksköterskor visar båda positiva och negativa attityder mot schizofrena patienter men bemötandet kan hjälpa att förstärka eller försvåra relationer mellan sjuksköterskor, patienter och deras anhöriga.

     Diskussion

    Patientens sjukdomstillstånd och relationen till anhöriga och sjuksköterskan påverkas av sjuksköterskans kompetens och förmåga samt attityder. Olika arbetssituationer, arbetsmiljöer och arbetsrelationer påverkar hur sjuksköterskor upplever deras arbete och vilka erfarenheter de har angående att arbeta med schizofrena patienter.

     Slutsatser

    Det är viktigt att omvårdnaden till patienter med schizofreni ska ses som helhet. Sjuksköterskan ska ha bra kunskaper och förmåga för att kunna ge en bra omvårdnad så att patienten kan når sin välmående. Sjuksköterskor har behov av att vidare utbilda sig och få tillräcklig bra kunskap angående schizofreni som kan resultera till en god omvårdnad.

3456789 251 - 300 av 2519
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf