hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 1092
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Francia, Guadalupe
    et al.
    Mälardalen University.
    Edling, Silvia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Sund, Louise
    Mälardalen University.
    What does research tell us on the interrelation between justice, sustainability and teacher education?2018Inngår i: / [ed] Nordic Centre of Excellence ”Justice through Education in the Nordic Countries” (NCoE JustEd), 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Justice issues are highly crucial and should be taken into consideration in order to stimulate social sustainable development in society (McKenzie, 2004; Ketschau 2015). At the same time previous research indicates that institutions of teacher education are an important arena for preparing future educators to create deep understanding and help address justice issues in social sustainable development within every day practice and on structural levels (McDonald, 2005; Apple, 2011; Kaur, 2012).

    In order, to develop new knowledge about the interrelation between justice, sustainable development and teacher education this contribution introduces a research overview about how justice issues are understood in peer review articles on social sustainability in teacher education.

    Frasers’ three-dimensional conception of justice based on the interrelation between the redistribution economic resources, the recognition of cultural differences and the political representation of different groups in society (1995; 1997; 2000; 2010) is used as theoretical starting point for the study.

    Quantitative and qualitative thematic text analysis of peer review articles published in scientific journals in ERIC (Education Resources Information Center), Web of Science Core Collection and Scopus databases is used as methodology. The concepts “sustainability”, “sustainable development”, “justice” and “teacher education” are used as keywords for the selection of the articles in these databases. Only articles published in English, Swedish, Spanish or French during the period 2015-2017 are selected. Based on Fraser’s three justice dimensions, the reading of the data focuses on:

    • How justice issues are conceptualized in the selected articles?

    • Which research methodologies are used to study justice the selected articles?

    Focusing on Frazer’s’ theory of justice, the research review introduced in this paper contributes to develop new theoretical starting points for the study of sustainable development in teacher education. The findings contribute to new insights in how the relationship between following fields of research can be grasped: Sustainable development (SD); Education in Sustainable Education (ESD), Research on Justice in Education and Research on Teacher Education

    References

    Apple, W.M. (2011) Global Crises, Social Justice, and Teacher Education. Journal of Teacher Education62(2) 222–234.

    Fraser, N. (1995) From Redistribution to Recognition? Dilemmas of Justice in a 'Post Socialist' Age New Left review 1(212):68-93 · July 1995

    Fraser, N. (1997). Justice interruptus: critical reflections on the "postsocialist" condition. London: Routledge.

    Fraser, N. (2000). Rethinking Recognition. New Left review 3 May-June 2000-2 p. 107-120

    Fraser, N. (2010). Scales of Justice, edited by Nancy Fraser, Columbia University: Press.

    Kaur, B. (2012) Equity and social justice in teaching and teacher education. Teaching and Teacher Education 28 (2012) 485e492

    Ketschau, J. (2015). Social Justice as a Link between Sustainability and Educational Sciences. Sustainability 2015, 7, 15754 -15771.

    McDonald, M. (2005). The integration of Social Justice in Teacher Education. Dimensions of Prospective teacher’s opportunities to learn. Journal of Teacher Education, Vol. 56, No. 5, November /December 2005 418-435

    McKenzie, S. (2004). Social sustainability: towards some definitions. Hawke Research Institute Working Paper Series N°27. South Australia: University of South Australia.

  • 302.
    Francia, Guadalupe
    et al.
    Mälardalens högskola, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Riis, Ulla
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Enactment processes in the implementation of European and national foreign language proficiency policies: The case of Spanish as an optional school subject in the Swedish school system2016Inngår i: European Journal of Language Policy, ISSN 1757-6822, Vol. 8, nr 2, s. 173-189Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 303.
    Fransson, Emma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Skiöld, Ida
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Hur uppfattar socialarbetare sin yrkesroll?2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstract

    Emma, F. & Ida, S. (2011). Hur uppfattar socialarbetaren sin yrkesroll? C-uppsats i pedagogik. Akademin för utbildning och ekonomi.

    Människan har i sitt arbete en yrkesroll oavsett yrkestitel, arbetsområde eller arbetsuppgifter. En yrkesroll är något en människa socialiseras in i och det kan ske omedvetet samt medvetet. Syftet med studien var att undersöka fyra socialarbetares uppfattningar av deras yrkesroll med inslag av genusrelaterade skillnader i uppfattningarna. För att få svar på syftet har vi genomfört kvalitativa intervjuer som metod utifrån inspiration från den fenomenografiska ansatsen. Vid bearbetning och analys av data har fenomenografi använts som inspiration för att kategorisera socialarbetarnas uppfattningar. Valet av fenomenografi som analysmetod var för att vi sökte efter variationer i uppfattningarna så som likheter och olikheter. I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar som finns hos socialarbetarna angående deras yrkesroll. De tre teman som synliggjorts är; att vara engagerade, att kunna förhålla sig till förväntningar samt att vara en förebild i yrkesrollen. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om "typiskt kvinnligt" och "typiskt manligt" samt "mammaroller och papparoller". Enbart en kvinnlig och en manlig socialarbetare uppfattar att beroende på kön skapas olika former av förutsättningar i yrkesrollen. Slutsatsen är att socialarbetarna förhåller sig i sin yrkesroll, oavsett om aspekterna är av positiv eller negativ karaktär, vilket bidrar till att de lär sig att anpassa sin yrkesidentitet utifrån situation. Socialarbetarnas uppfattningar av yrkesrollen har formats av individens uppväxt, utbildning, tidigare yrken samt kön. Det har inte påträffats några större genusrelaterade skillnader i uppfattningarna av yrkesrollen. Dock gällande genus i förhållande till yrkesrollen framkommer gemensamma uppfattningar om att män och kvinnor har olika betydelse i yrkesrollen som socialarbetare.

  • 304.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    A teacher registration reform that transforms the ‘educational space’: An analysis of changing roles, relations, powers and positions2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Using the theoretical perspective of ‘educational space’, this paper analyses the Swedish teacher registration reform and it´s induction system and how it changes roles, positions, relations, powers and identities within the Swedish educational system. An educational space can be understood as a relational category in which object and actor are related to another and where changeable positions and boundaries are created (Ferrrare & Apple, 2010). In this sense, actors within an educational system – such as teachers, principals, mentors and NQTs – position themselves and are also actively positioned by others (Leander & Osborne, 2008). They are also positioned by norms, values, curricula and legislation; in this case by the teacher registration reform and the structured induction system.

  • 305.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik. Lärarhögskolan i Stockholm; Försvarshögskolan.
    Att se varandra i handling: en jämförande studie av kommunikativa arenor och yrkesblivande för nyblivna fänrikar och lärare2006Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to describe and analyse the process of professionalisation of newly commissioned second lieutenants and newly qualified school teachers. The professionalisation of these two occupational categories is examined from a comparative perspective and concentrates on the communicative conditions and institutional arenas that affect the professionalisation process.

    The theoretical framework of the thesis is comprised of communication theory and concepts of sense making found in institutional theory models. The empirical data was collected during the first year after second lieutenants received their officer’s commissions and teachers received their teaching credentials. Four second lieutenants and four teachers were interviewed three times during their first year of professional service. Some observations are also included in the thesis.

    The dissertation’s main conclusions are connected, in part, to issues of transparency in communicative conditions and, in part, to incentives connected to supervision, support and control. On the one hand, the commissioned officers’ and one of the teacher’s process of sensemaking appeared visible and collective in character, where the rules of conduct and meaning emerge clearly without ambiguity. On the other hand, the majority of the certified teachers’ process of sense making appeared private, concealed, inaccessible and diverse in character.

    It was observed that incentives for supervision, support and control are strong among commissioned officers because they are directly dependent on each other’s work. The same incentives are weaker among certified teachers because they are not as dependent on each other’s work. One conclusion to draw from this difference is that the professionalisation of commissioned officers is collective-oriented while the professionalisation of certified teachers is less so.

  • 306.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Att stödja flygförares utveckling – en studie av instruktörsbeteenden under övning i flygsimulator2001Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Föreliggande licentiatuppsats utgör en kappa som bygger två rapporter. Dessa rapporter, ”Utbildning under uppbyggnad” (Fransson m.fl, 1999a) samt ”Lära av egen kraft” (Fransson m.fl, 1999b) har producerats som ett led i en utvärdering av en av svenska flygvapnets pilotutbildningar.

    Syftet med uppsatsen är att ge en översiktlig bild av de överväganden, utgångspunkter och analyser som präglat dessa; att diskutera några av resultaten i ett vidgat teoretiskt perspektiv, i detta fall ett institutionellt perspektiv, samt att diskutera metodernas och teoriernas lämplighet i sammanhanget. De resultat som diskuteras har avgränsats till att beröra exemplet om två instruktörers pedagogiska beteendemönster under en övning i en simulator.

    De som förenar de båda bakomliggande rapporterna är det sociokulturella perspektiv de båda utgår ifrån, den etnografiskt inspirerade datainsamlings- och analysmetodiken samt att de bygger på studier i samma utbildningsmiljö. I den första rapporten analyseras empiriska data med hjälp av aktivitetsteori. Som modell för arbetsgången tillämpades metodiken inom den utvecklingsinriktade arbetsforskningen, ”developmental work research”. I den andra rapporten analyseras förutsättningar för lärande genom att betrakta lärande i perspektivet av ett legitimt perifert lärande.

    I uppsatsen förs diskussioner bl.a. om att begreppet motsättning, som ingår i den aktivitetsteoretiska begreppsapparaten, effektivt kan bidraga till att fokusera på faktorer eller förhållanden i verksamheten som utveckling och förändring kan utgå ifrån. Motsvarande tydlighet finns inte uttalad inom det institutionella perspektivets begreppsapparat. Vidare konstateras att det finns vissa svårigheter att problematisera relationen mellan det aktivitetsteoretiska perspektivet och det institutionellt perspektivet. En av orsakerna därtill är att institutionsbegreppet i samband med aktivitetsteoretiska analyser förefaller tillämpas utan närmare definition. Utförligare beskrivningar av hur institutionsbegreppet förstås och används förordas för att kunna göra närmare analyser av hur de båda perspektiven kompletterar varandra.

    I uppsatsen framhålls den etnografiska metodens tillämpbarhet. En svårighet som kan uppstå när man genomför studier i högteknologiska miljöer påtalas dock. En risk kan finnas att forskaren inledningsvis fascineras av tekniska aspekter, med följd att fokus på de mänskliga aspekterna då fördunklas. Denna effekt bör inte underskattas av forskare.

  • 307.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Comparing Finnish and Swedish educational culture and the impact on national mentoring approaches2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction

    The purpose of this analytical paper is to examine how culturally embedded norms, values, relations and prerequisites operate in the development of a mentoring system. This is done by contrasting the case of Sweden with that of Finland. Although these neighbouring Nordic countries have a lot in common, their educational systems have taken different directions, especially with regard to the mentoring of new teachers (Aspfors, Fransson & Heikkinen, 2012). As is proposed and argued in this paper, these different approaches to mentoring are largely culturally embedded and the results of specific social, cultural, educational, philosophical and political conditions. I will analyse these culturally embedded preconditions for mentoring at an overall macro-level.

    In Finland, the mentoring of (new) teachers came into focus in 2010 with the launching of the national programme Osaava Werme, funded by the Finnish Ministry of Education and Culture. Mentoring is organised as peer-group mentoring with groups of 4-10 early career teachers, from different schools and with different subject skills, in their first to fifth year. In one year they participate in six to eight seminars which are facilitated by an experienced and specially trained teacher. This programme, which is voluntary, has evolved out of research and a series of pilot projects and action research programmes (e.g. Heikkinen, Jokinen & Tynjälä, 2012).

    In Sweden, the mentoring of new teachers came about as a result of the Swedish Parliament’s decision in 2011 to implement a teacher registration reform and a mandatory probation year for new teachers. The reform requires new teachers to have a mentor, and to be evaluated by principals as to whether he/she is competent enough to be registered. One-to-one mentoring is emphasised in the policy documents and the reform is regarded as a top-down reform (Swedish National Agency for Education, 2011).

     

    Theoretical framework - the dynamic of culture

    The analysis of cultural aspects and the theoretical framework both focus on culture and cultural dynamics. According to McDaniel, Samovar and Porter (2012), definitions of culture often focus on “shared values, attitudes, beliefs, behaviours, norms, material objects, and symbolic resources” (p. 10-11). However, the aspects that construe what we call culture are not fixed and stable (Hall, 2007). On the contrary, they are construed and negotiated in human interactions and are thus always included in processes of transformation and change.   

    By means of the Cultural Mentoring Framework, Kochan and Pascarelli (2012) offer an analytical framework for analysing these aspects of mentoring in terms of three cultural constructs: traditional, transitional and transformative. The rationale of the traditional construct is to transmit the existing culture to newcomers, thus recognising the norms, values, beliefs, behaviour and so on as timeless and general. The rationale of the transitional construct is change and adaptation to changing preconditions. Changing the preconditions, such as changing teachers’ tasks or emphasising certain organizational aspects or perspectives of teaching and learning, may lead to mentors facilitating the transformation process of these ‘messages’. The rationale of the transformative construct is, according to Kochan and Pascarelli, to move beyond the transitional construct by questioning norms, values, beliefs and behaviour more, and in that way, contribute to cultural change. In a transformative construct, mentoring may take the shape of networking and learning communities with evolving and transforming roles that challenge and change the concepts of mentoring. This framework offers insights into the different aspects of (possible) cultures and the dynamic of cultures, i.e. the mechanisms for how culture changes, evolves and may be challenged. Thus, the changing preconditions for educational systems and new aspects and ideas all become intertwined with the cultural conditions, and result in culturally-bound outcomes.

     

    Methods and sources of data

    The analysis data consists of oral and written information and a qualitative meta-analysis (Denzin & Lincoln, 2005) of policy documents from Sweden and Finland and of presented or published research (n=29) concerning Finnish and Swedish culture and the educational systems in Finland and Sweden, especially research into mentoring or induction systems.  The meta-analysis implies an aggregative approach of studies on micro- and meso-level to macro-level (cultural level), and in the analysis the (possible) interplay between micro- meso- and macro-level has been critically analysed. Thus the analyses have been performed in a deductive way. The analyses of the cases of Finland and Sweden are to be regarded as a qualitative cross-case comparison (Miles, Huberman & Saldaña, 2014) where especially the similarities, differences and patterns in the results are highlighted.

    The findings and conclusions presented in this paper have emerged gradually and, since 2005, have developed in conjunction with a series of network projects and collaborative research projects run by researchers from Sweden, Finland and other Nordic and Baltic countries. The mentoring systems in these countries have also been analysed and discussed at a number of national and international conferences and symposia organised by the networks or in connection with other established annual conferences (e.g. Author, XXX & YYY, 2011: Jokinen et al, 2010) in which I have participated.  These kinds of experience have its pros and cons, and Pickering (2008) emphasise the centrality of experience in cultural studies, but warns also for the risk of ‘self-interpreting’. However, in this study the solid base of written information and research are the key-source for the analysis that was performed in 2013.

     

    Results

     

    The culture of education that determines the mentoring approaches is highly influenced by a country’s history, especially in the Finnish case with its history of wars and Cold War living under threat, making the issue of building a nation and a national identity very important. Thus, Finnish educational researchers having the culturally embedded position, trust and task to realise research-based pilot projects (Sahlberg, 2011); the outcomes of which outcomes are able to influence national policy and become more widespread. This culturally embedded trust in educational researchers and Finnish teachers influences the development of peer-group mentoring. However, these highly regarded teachers have great autonomy, and claims have been raised that this not optimises the opportunities to cooperate and learn from each other (Jokinen & Välijärvi, 2006) which makes the idea of peer-group mentoring and collaborative learning more interesting – and perhaps also necessary – ­than one-to-one-mentoring. This innovative aspect of peer-group mentoring has been developed through pilot projects.

    Compared to Finland, Swedish teachers do not have the same degree of social standing. While Finnish teachers are highly respected, Swedish teachers and the Swedish educational system, teacher and educational researchers have been under systematic attack over the last two decades, mainly from neo-liberal positions. This ideological shift, its bureaucratic consequences and its steering model, named as new public management (NPM), has been implemented in Sweden to a very high degree an increased focus on control, inspection, regimes of accountability and the evaluation of teachers, (Dyrdal Solbrekke & Englund, 2011; Lundahl et al., 2010) which has meant that the top-down state initiative and implementation of a mandatory one-to-one mentoring system with elements of teacher assessment has been a logical step.

    Thus, Finnish teachers seem to be living in a culture of trust, while Swedish teachers have to face an ideology and culture of distrust.

     

     

     

     

    References:

    Author, [details removed for peer review] (2011). [details removed for peer review]  Paper presented in the, at the European Conference on Educational Research (ECER) in **** ** September **.

    Aspfors, J., Fransson, G. & Heikkinen, H.L.T. (2012). Mentoring as dialogue, collaboration and/or assessment? In P. Tynjälä, M.-L. Stenström & M. Saarnivaara (Eds.) Transitions and Transformations in Learning and Education. (pp. 271–290). Berlin: Springer.

    Denzin, N.K. & Lincoln, Y.S. (eds.) (2005). The Sage handbook of qualitative research. (3. ed.) Thousand Oaks, Calif.: Sage.

    Dyrdal Solbrekke, T. & Englund, T. (2011). Bringing professional responsibility back in. Studies in Higher Education 36(7), 847–861.

    Hall, S. (Ed.) (1997). Representation: cultural representations and signifying practices. London: Sage.

    Heikkinen, H. L. T., Jokinen, H. & Tynjälä, P. (Eds.) (2012). Peer-Group Mentoring for Teachers Professional Development, London/New York: Taylor and Francis.

    Jokinen, H., [details removed for peer review] (201*). [details removed for peer review]   Paper presented at the European Conference of Educational Research (ECER) in [details removed for peer review], **-** August 201*.

    Jokinen, H. & Välijärvi, J. (2006). Making Mentoring a Tool for Supporting Teachers’ Professional Development. In: R. Jakku-Sihvonen & H. Niemi (Eds.) (2006): Research-based Teacher Education in Finland. Reflections by Finnish Teacher Educators. Research in Educational Sciences 25. Turku: Finnish Educational. Research Association.

    Kochan, F. & Pascarelli, J.T. (2012). Culture and Mentoring in the Global Age. In Fletcher, S. and Mullen, C.A. Handbook of Mentoring and Coaching in Education (pp.184-198), Thousand Oaks, CA: Sage Press.

    Lundahl, L., Erixon Arreman, I., Lundström, U. & Rönnberg, L. (2010). Setting Things Right? Swedish Upper Secondary School Reform in a 40-Year Perspective, European Journal of Education 45(1), 46–59.

    McDaniel, E. R., Samovar, L. A. & Porter, R. E. (2012). Using Intercultural Communication: The Building Block, In: L. A. Samovar, R. E. Porter & E. R. McDaniel (Eds.) (2012). Intercultural Communication. A Reader, (13th edition), (pp. 4–18), Boston, Mass.: Wadsworth Cengage Learning.

    Miles, M., Huberman, M. & Saldaña, J. (2014) Qualitative data analysis: a methods sourcebook, 3. ed., Sage Publication.

    Pickerig, M (2008). Experience and the Social World. In M. Pickering (Ed.). Research Methods for Cultural Studies, (p. 17-31). Edinburgh: Edinburgh University.

    Sahlberg, P. (2011). Finnish lessons: what can the world learn from educational change in Finland? Teachers College Press: New York.

     

  • 308.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    De fyra musketörerna… och den ensamma kämpen: Om två nyblivna lärares skilda förutsättningar att lära sig2004Inngår i: Lärande i arbetsliv och var dag / [ed] Elisabet Jernström & Roger Säljö, Jönköping: Brain Books , 2004, s. 250-272Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Lärandet sker när man kanske minst anar det, och på platser där man befinner sig för att i första hand göra något annat än att just lära sig något. I denna bok lyfts det som ibland beskrivs som den ”osynliga” eller ”tysta” kunskapen i arbetslivet fram. Den här sortens kunskap har ofta haft lägre status än boklig kunskap och har dessutom betraktats som mindre komplicerad. Men här tas emellertid flera exempel på motsatsen upp.

    Lärande i arbetsliv och var dag fokuserar på det lärande som sker i situationer där vuxna människor befinner sig i sitt vardagliga arbete. Vitt skilda yrkesområden beskrivs – IT-företag, lärararbete, industriföretag, prästarbete, arbete inom sjukvård och äldreomsorg, gravyrkonst, hantverk och yrkesverksamhet som dansare.

    Elisabet Jernström är forskare vid Internationella handelshögskolan i Jönköping och Roger Säljö är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Övriga medverkande är professorer, doktorer, doktorander och ledare inom utbildning och företagsamhet, som själva också är aktivt involverade i forskning nära samverkan med de arbetssituationer som analyseras.

  • 309.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Discussant in the Symposia "Research on Practices of Teacher Induction Part II"2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The symposium consists of two consecutive sessions (Research on Practices of Teacher Induction I and II). In the first paper of the first session (Part I), a theoretical framework was introduced, and the two following papers studied the practices of induction from two different empirical viewpoints. The second session of the symposium (Part II) will introduce three more empirical research projects about teacher induction. The session will continue on the direction which has been indicated in the first part of the symposium, addressing the research ruestion: how are the practices of teacher induction constituted in the three aforementioned dimensions: (1.) physical spacetime, (2.) semantic space and (3.) social space (Kemmis & Grootenboer 2008; Kemmis & Heikkinen 2012). The speakers come from countries with different culture and history, teacher education and induction systems which enriches the quality of information gathered within the symposium. The first presentation from Norway will focus on examining mentors’ pedagogical content knowledge (PCK) which is constituted of content knowledge and pedagogical knowledge. This presentations is focused on the (2.) semantic space of induction. It addresses the meaning-making processes of teachers through asking how mentors themselves define their professional content knowledge. The second paper will introduce an emerging practice of teacher induction, Peer-Group Mentoring model (PGM) which is currently being disseminated throughout Finland. Based an empirical analysis of qualitative and quantitative data, experiences of the national program will be introduced. The third presentation is based on the work of the European PAEDEIA network (Pedagogical Action for a European Dimension in Educators' Induction Approaches) and introduces a comparative research design about three parallel models for induction: one in Finland, one in Turkey and one in Sweden.

  • 310.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Drivkrafter för diskussioner kring ”teori och praktik”: nedslag i texter om fyra yrkesgruppers yrkes- och utbildningsarenor2006Inngår i: Verklighet verklighet: teori och praktik i lärarutbildning / [ed] Agneta Bronäs och Staffan Selander, Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag , 2006, s. 99-116Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel belyses hur ”teori och praktik” hanteras i fråga om, eller snarare i relation till, så vitt skilda yrkesgrupper som arkitekter, ingenjörer, sjuksköterskor och militära officerare och deras utbildningar. Det finns alltid orsaker till att specifika ämnen, teman eller frågor börjar diskuteras i termer av ”teori och praktik”. Syftet med kapitlet är att försöka beskriva och förstå drivkrafterna till varför frågor kring ”teori och praktik” behandlas och diskuteras i relation till de olika yrkesgrupperna och deras respektive utbildningar. Centralt blir att försöka identifiera och förstå de spänningsfält som ger upphov till diskussioner kring ”teori och praktik”. Begreppet spänningsfält är valt för att det indikerar dels polarisering och konflikt, dels utvecklingskraft och drivkraft (som följd av strävan att komma ur polarisering och konflikter). Spänningsfältet byggs upp av olika (konkurrerande) faktorer, exempelvis synsätt, prioriteringar, målkonflikter, begrepp eller fakta.

    Kapitlet bygger i huvudsak på vidare bearbetningar av forskningsöversikten Teori och praktik i yrke och utbildning, komparativa fallstudier med arkitekter, ingenjörer, sjuksköterskor och officerare (Fransson, 2003). I översikten studeras i huvudsak texter om de olika yrkesgrupperna, om yrkesutövningen och om respektive utbildning, och särskilt då texter som på något vis berör frågor kring ”teori och praktik”. Texterna har varit skrivna mellan åren 1997 och 2003. Utgångspunkten för vad som menas med ”teori och praktik” har tagits i de olika sammanhang som begreppen används i respektive texter. Genom texternas sammanhang och formuleringar återspeglas de drivkrafter och de spänningsfält inom vilka frågor kring ”teori och praktik” rör sig för de olika yrkesgrupperna. Exempelvis återspeglar resonemang och strukturella aspekter kring t.ex. utbildning, lärande, yrkesutövning och yrkespraxis de spänningsfält inom vilket frågor kring ”teori och praktik” skapas.

  • 311.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Educational culture and the impact on national mentoring approaches: Comparing issues of trust, research-based development and ideology in a Finnish and Swedish educational context2014Inngår i: AERA conference, digital database, 2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this analytical paper is to examine how culturally embedded norms, values, relations and prerequisites operate in the development of a mentoring system. This is done by comparing Sweden’s top-down mandatory one-to-one mentoring approach and evaluation, with Finland’s bottom-up peer-group mentoring approach initiated, piloted and implemented by researchers. The analysis is based on meta-analysis of research, policy documents, written and oral information.

    The analysis show that culturally embedded issues, such as a culture of trust, an ideology of distrust, teachers’ and researchers’ positions and the ‘need’ to strengthen cooperation or evaluate teachers in different ways, contribute to the development of peer-group mentoring and one-to-one mentoring with evaluation. 

  • 312.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    En lärarlegitimation kan skapa nya problem2010Inngår i: Arbeterbladet, ISSN 1103-9027, nr 3 november, s. 3-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 313.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Fusk, lärande och kreativa genvägar: ett resonemang om hur lärare kan arbeta för att motverka studentfusk2012Inngår i: I mötet mellan vetenskap och lärande: 13 högskolepedagogiska utmaningar / [ed] Göran Fransson & Helena Hammarström, Gävle: Gävle University Press , 2012, s. 45-66Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 314.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Head Teachers on Evaluating Newly Qualified Teachers’ Competencies – What to Focus on and How.2012Inngår i: Teachers’ Life-cycle from Initial Teacher Education to Experienced Professional / [ed] I. Žogla & L. Rutka, Brussels: Association for Teacher Education in Europe (ATEE) , 2012, s. 74-90Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A mandatory probationary year for newly qualified teachers in conjunction with teacher registration is to be introduced in Sweden from 1st July 2012 (Government Bill 2010/11:20). This reform requires newly qualified teachers to be supported by a mentor. During the probationary year, head teachers will be responsible for evaluating whether the teacher should be registered or not. This paper reports on an interview study that was conducted with nine Swedish head teachers concerning what kind of teacher competencies they would focus on when evaluating NQTs and how they would perform the evaluation.

    The results show that the head teachers would primarily like to focus on the following competencies of an NQT: (a) social interaction, (b) leadership and classroom management, and (c) mission and goal achievement. General pedagogical skills were mostly emphasised, whereas issues like subject knowledge and pedagogical content knowledge seemed to be taken for granted.

    The question of how the evaluation should be performed has two distinct dimensions: how to acquire information about NQTs competencies, which relates to technical issues of how information and impressions are made available for evaluation and how head teachers perceive, interpret, assess and evaluate what they see, hear and feel. As the latter, more elusive dimension involves cognitive and procedural aspects of evaluation, the head teachers involved in the study found it difficult to describe and explain.

  • 315.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    International cooperation and the challenge of sensemaking2008Inngår i: Newly qualified teachers in Northern Europe: comparative perspectives on promoting professional development, Gävle: Gävle University Press , 2008, s. 27-44Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This article highlights and problemizes some challenges and dilemmas in international cooperation. The focus is on individual and collative processes of communication, interpreting, understanding and sensemaking - processes emerging as challenging when participants have different kind of frames and contexts of knowledge. These kinds of challenges are ever present, but become however more apparent when people from quite different cultural, social, economical and political conditions meet in international cooperation. In this article, experiences and challenges made within NQTNE are analysed and discussed in this perspective. One conclusion is that even if there are communicative and conceptual obstacles having to be overcome when cooperate internationally, cooperation and comparative perspectives is a powerful tool to become aware of assumptions that are taken for granted; to challenge one’s own perspectives; raise new kind of questions and construct new perspectives and new ways to conceptualise, think, and act.

  • 316.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    İsveç'te yeni öğretmenler için mentorluk [Mentoring new teachers in Sweden – a teacher registration reform under implementation].2012Inngår i: Dunyada Mentorluk [Mentoring in the world] / [ed] Y Ramazan & K. Ibrahim, Ankara: Pegem Akademi , 2012, s. 135-154Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 317.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Knowledge input in responses to a government inquiry concerning probationary year for new teachers: the role of mentors and headmasters2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In Sweden, with no tradition of mentors participating in formal summative assessment of newly qualified teachers, a Government Inquiry proposes this dual role for mentors. This paper examines how the mentor’s and headmaster’s role in the assessment and the relations between mentor and mentee are discussed in the 108 responses sent to the Swedish Ministry of Education, as response to this Government Inquiry. Results show that the issue of evaluation in discussed in half of the responses (54 of 108); the headmasters role in mentioned twice as much as the mentors role (in 41 respectively 23 of the 108 responses); and that higher education institutions are most active focusing the mentors. Only 23 of the responses mention the mentor’s role in the assessment; none of these responses is positive to the mentor’s double role but eleven questions it; and the relationship between the mentor and mentee is discussed in only four responses. This raises question as to what extent new information or perspectives could be expected from responses, especially from a research-based perspective.

  • 318.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Lärarlegitimation, introduktionsperiod och lämplighetsprövning - en översikt och problematisering av reformerna2012Inngår i: Kvalificerad som lärare? Om professionell utveckling, mentorskap och bedömning med sikte mot legitimation / [ed] Christina Gustafsson och Göran Fransson, Gävle: Gävle University Press , 2012, s. 21-52Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 319.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Making sense of a digitalised society? Manoeuvring a digital dilemmatic space2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 320.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Mentors assessing mentees?: An overview and analyses of the mentorship role concerning newly qualified teachers2010Inngår i: European Journal of Teacher Education, ISSN 0261-9768, E-ISSN 1469-5928, Vol. 33, nr 4, s. 375-390Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Sweden has no tradition of mentors participating in the formal summative assessment of newly qualified teachers. However, an Inquiry Committee Report proposed that mentors should have some involvement in this process. This article reports on the results of an examination of 108 official responses to the Inquiry Report submitted to the Ministry of Education and provides a research overview. The results show that only 23 of the 108 responses mention assessment, and none of these are positive to the proposed expansion of the mentor’s duties. Only four responses include an explicit discussion of the relationship between mentors and mentees. These results are discussed in the light of research into relations between mentors and mentees and whether or not mentors should participate in the assessment of their mentees. One conclusion is that answers to this question need to relate to the prerequisites, values and objectives of the educational context.

  • 321.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Om institutionella förväntningar på lärare och lärarroller2002Inngår i: Mellan praktik och teori: Tio didaktiska berättelser om undervisning i förskola, skola, fritidshem och lärarutbildning / [ed] Gerhard Arfwedson, Stockholm: HLS Förlag , 2002, s. 100-112Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Boken innehåller ”didaktiska berättelser” från hela skolans fält, dvs. från förskolans yngsta barn till lärarutbildningens nyblivna lärare. Två av artiklarna handlar dessutom om fortbildningsprojekt som omfattar yrkesverksamma lärare. Boken vill ge exempel på att det finns möjligheter till gemensamma analyser och samarbete mellan lärare oavsett elevålder och skolform. De för alla lärare gemensamma perspektiven är många och omfattande.

    Boken är resultatet av ett lagarbete. Författarna har arbetat utifrån ett gemensamt teoretiskt perspektiv – med socialkonstruktionistisk och delvis postmodernistisk prägel – ett perspektiv som presenteras av Gerd B Arfwedson i bokens avslutande kapitel.

    Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma lärare, som vill pröva på samarbete och diskussioner över gränser inom såväl skola som lärarutbildning. Den är användbar i både lärarutbildning och fortsatt utbildning. Bokens bidrag grundar sig på författarnas självupplevda didaktiska problem samtidigt som den är skriven utifrån en gemensam syn på didaktiska teorier, vilket gör den till något nytt i litteraturen om skola och lärarutbildning.

  • 322.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Om retoriken kring skola och lärarutbildning2008Inngår i: Gävle Dagblad, nr 25 septArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 323.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Professionalisering eller deprofessionalisering? Positioneringar och samspel i ett dilemmatic space2012Inngår i: Kvalificerad som lärare? Om professionell utveckling, mentorskap och bedömning med sikte på lärarlegitimation / [ed] Christina Gustafsson och Göran Fransson, Gävle: Gävle University Press , 2012, s. 261-285Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 324.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Qualifications and training needed by mentors: Swedish, Norwegian and Estonian examples2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 325.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Reflektion, lärande och kompetensförståelse: aspekter av högskolelärares professionalism2004Inngår i: Kunskap och Lärande i den högre utbildningen: lärarreflexioner från praktiken / [ed] Sara Dahlström och Göran Fransson, Gävle: Högskolan i Gävle , 2004, s. 80-98Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I denna antologi analyserar, problematiserar och diskuterar lärare och forskare vid Högskolan i Gävle olika sidor av att undervisa inom Högskolan. Exempelvis fokuseras möjligheter och dilemman som kan uppstå när lärare försöker att mäta och värdera kvalitativa aspekter av studenters kunskap; hur ett pedagogiskt utvecklingsarbete kan bedrivas i den egna ämnesgruppen; hur ett processorienterat skrivande kan användas för att utveckla studenternas skriftliga språk; vikten av att göra djupare analyser av kursutvärderingar samt hur högskolelärare förstår sin egen kompetens.

    Texterna har vuxit fram som en, av flera, examinationsuppgifter inom ramen för en kurs i högskolepedagogik som genomförts vid Högskolan i Gävle.

  • 326.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Rektor och lämplighetsprövningen - Hur rektorer skulle bedöma nya lärares kompetens under introduktionsperioden2012Inngår i: Kvalificerad som lärare?: Om professionell utveckling, mentorskap och bedömning med sikte på lärarlegitimation / [ed] Christina Gustafsson och Göran Fransson, Gävle: Gävle University Press , 2012, s. 137-174Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 327.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Stress och press med lärarlegitimation2010Inngår i: Gävle Dagblad, Debattartikel, 2010-11-14, nr 14 novArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 328.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Studieteknik och studentkompetens2016Inngår i: Pedagogik för högskolelärare / [ed] Tomas Hansson, Stockholm: Gidlunds förlag, 2016, 1, s. 42-69Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 329.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Teacher Registration and Mentoring in Sweden2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 330.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Teacher Registration Reform in Sweden: Opportunities, Challenges and “business as usual"2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 331.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Teacher registration, the state and the teacher: Analyses of changing roles, relations, identities and positions2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Registration for teachers is to be introduced in Sweden July 1 2012 (SOU 2008:52). The reform includes: that newly qualified teachers must do a "probationary year” and be supported by a mentor. During this year the school leader are responsible for assessing whether the teacher is to be recommended being registered or not. The assessment is performed in relation to national standards developed by the Swedish National Agency for Education. The Teachers' Responsibility Board will be a new institution having the right to withdraw a teacher’s registration or to issue warnings. This reform changes a number of relational positions between teachers and a number of actors.  For instance, the relationship between the new teachers and the mentors is changing as the mentor can become involved in the formal assessment of the new teacher, a role mentors traditionally not has had neither in Sweden nor in other Nordic countries (Fransson, 2010; Fransson & Gustafsson, 2008). The relationship between teachers and parents are also change when parents are given the opportunity to formally report and question the teacher's registration, which can render the suspension of the registration or a warning. This could put teachers under pressure both to work harder and more in accordance with parents’ expectations, but also to protect him/herself, eg. a more extensive focus on documenting the educational activities to have the back free and also to adopt a more risk-free behavior (cf. Lindqvist & Nordänger, 2007). This way the reform can be a "tool” to discipline teachers and making them act within regimes of accountability and governmentality (cf. Devos, 2010). Such strategies appear in interviews with teachers who have been working for two years and were told to reflect over the hypothetical situation if it had existed a system with teacher registration, probation year and assessment when during their first year (Aspfors, Fransson & Heikkinen, forthcoming).

    The reform also implies that that ‘new teachers’ not any more will be regarded as fully qualified (albeit not yet very experienced) until they have reached the required standard and fulfilled the requirements of the probationary year. Thus, they are to be recognized as someone in-between a student teacher and a fully competent and qualified teacher and colleague, making “new teachers” being conceptualized and re-constructed in quite a different, changing identities, roles, relations and positions. In this paper this is discussed in relation to neo-liberal regimes of governance, accountability and governmentality.  

    Key words: Dilemmatic space, mentor, newly qualified teachers, positioning , teacher registration.

     Referenser:

    Aspfors, J., Fransson, G. & Heikkinen, H.L.T. (fortcoming). Mentoring as dialogue, collaboration and/or assessment?. In P. Tynjälä, M.-L. Stenström (eds.) “Nothing is Permanent but Change”. Transitions and Transformations in Learning and Education. Elsevier.

    Devos, A. (2010). New teachers, mentoring and the discursive formation of professional identity. Teaching and Teacher Education Vol. 26. 1219-223.

    Fransson, G. (2010). Mentors in dual roles, both to support and to assess? Analyses of opinions expressed in responses to a Swedish proposal on probationary year for new teachers. European Journal Teacher Education. 33(4), 371–386.

    Fransson, G. (2009). Knowledge input in responses to a government inquiry concerning probationary year for new teachers; the role of mentors and headmasters. Paper presented at European Conference of Educational Research (ECER) in Vienna, Austria, 28-30 september 2009. Presented 28 september.

    Fransson, G. & Gustafsson, C. (Eds.) 2008: Newly Qualified Teachers in Northern Europe. Comparative Perspectives on Promoting Professional Development. Teacher Education: Research Publications no 4. Gävle: Gävle University Press.

    Lindqvist, P. & Nordänger, U.K. (2007). Better safe than sorry? Risk and educational research. Educational Studies, Vol. 33, No. 1, March 2007, pp. 15–27.

    SOU. 2008:52. Legitimation och skärpta behörighetsregler [Swedish Government Official. Report 2008:52. Registration and stricter qualifying rules]. Ministry of Education and Research.

     

  • 332.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Teori och praktik i yrke och utbildning: Komparativa fallstudier med arkitekter, ingenjörer, sjuksköterskor och officerare.2003Bok (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Intresset kring professioner och professionaliseringsprocesser har ökat under de senaste åren. Det är inte längre enbart forskare med tvärvetenskapliga ansatser som studerar fenomenen, utan alltfler aktörer inom olika yrkesgrupper är aktiva. Yrkesgrupper som tidigare huvudsakligen har haft en gedigen färdighetsträning som bas för yrkesutövning, har numera även utvecklat egen forskning som en del i en professionalisering. Andra delar i professionaliseringen är att fler yrkesutbildningar införlivats i det akademiska systemet, liksom att yrkens kunskapsbas och avgränsning gentemot andra yrken är stadd i ständig utveckling.

    Allt detta skapar spänningar och ger nya utmaningar i fråga om bildning, utbildning och yrkesutövande. Äldre yrkesutövare känner sig främmande för yngre teoretiskt skolade, men också yrkesmässigt mindre skickliga, kolleger. Lärarna i de akademiska yrkesutbildningarna kanske inte känner igen sig i de nya kraven på vetenskaplighet. Positioner flyttas i fråga om yrkeskunnande. Yrkens kunskapsbas förändras och det får följder för såväl yrkesutövning som utbildning. I detta uppstår lätt en polarisering mellan ”teori” och ”praktik”. Utmaningen i varje yrkesutbildning handlar om att förena dessa två aspekter, att gjuta samman dem i en gemensam yrkeskompetens.

    I denna forskningsöversikt beskrivs, analyseras och problematiseras några aspekter av detta – och då särskilt frågan om ”teori” och ”praktik”. Översikten utgör en pusselbit i förståelsen av hur yrkesgrupper kan reflektera över sig själv, sin kunskapsbas och sitt ansvarsområde. De yrkesgrupper som behandlas är arkitekter, ingenjörer, sjuksköterskor, militära officerare – och i viss mån – lärare.

  • 333.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Utveckling istället för ihopslagning/Det politiska sammanhanget2012Inngår i: Gävle Dagblad, nr 13 septArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 334.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Aspfors, Jessica
    Universitetet i Nordland.
    Research on mentor education: an overview and meta-synthesis2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Mentors are a common way worldwide to support newly qualified teachers (NQTs), but mentor education seems to have been scantily dealt with in research (Waterman & He, 2011). In order to receive an overview of the research field, the aim of this paper is to report a meta-synthesis (Sandelowski & Barroso, 2007) on research focusing mentor education for newly qualified teachers (NQTs). Systematic reviews were conducted focusing on “mentor“ education” OR “mentor“ training”; in: (a) databases concerning peer-reviewed articles (b) on-line programs for the 2011-2013 annual conferences of AERA, EERA and AARE; and (c) four peer-reviewed journals.

    The review showed that most research – giving recommendations for mentor education and the knowledge and skills mentors need – actually are focusing varying aspects of mentoring, not the mentor education. Thus, a very small number of research focus on the actual mentor education for NQTs; only six articles met the criteria for full inclusion in this meta-synthesis. Mentor education could be identified as formal courses; as action research projects or as more individualized initiatives for reflection and professional development via coaching of the mentor. Four of the six studies follow the teaching/learning process during the mentoring education and in all studies multiple methods are used.

  • 335.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Frelin, Anneli
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Grannäs, Jan
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Exploring a conceptual framework for research on Induction and Mentoring: Combining Policy enactment, task perception, and agency2014Inngår i: AERA conference, digital database, 2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper focuses on the research questions that are emerging from the current reforms with consequences for Induction and Mentoring in various countries. The implementation focus is on the interplay between the new triad formed as a consequence of a Teacher Registration Reform in Sweden: head teacher/mentor/mentee as situated in a larger context of policy development and development in/of practice. The objective of this paper is twofold; (a) to elaborate and discuss a conceptual framework based on an interplay between the theoretical contributions of policy enactment (Ball, Maguire & Braun, 2012), task perception (Kelchtermans, 2009) and agency (Priestley and Biesta); (b) to discuss its possibilities for research within the field of induction and mentoring, and (c) provide an example of how it could be implemented in a study on induction and mentoring.

  • 336.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Grannäs, Jan
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Dilemmatic Spaces in Educational Contexts: Towards a conceptual framework for dilemmas in teachers work2013Inngår i: Teachers and Teaching: theory and practice, ISSN 1354-0602, E-ISSN 1470-1278, Vol. 19, nr 1, s. 4-17Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article, the concept of introducing and analytically using the concept of dilemmatic space in an educational context offers a potential to elucidate and deepen the understanding of the complexity of teachers’ everyday practise in work. Traditional ways of looking upon dilemmas is that they are related to specific situations where people react to conflicting values, obligations or commitments, ending up in situations where there often is no right way to act. However, the idea of a dilemmatic space, introduced by Honig (1996), offers a more complex understanding of dilemmas and their positioning and relations. Instead of being considered as specific events or situations, dilemmas are regarded as ever-present in peoples’ living space, as in a dilemmatic space. As seen as a relational category wherein one object is related to another(s), the spatial dimensions of dilemmatic space highlight the dynamics of dilemmas and dilemmatic spaces. These dynamics are important to recognize, for instance in relations to changeable boundaries of the space or issues dealt with that conjure up the dilemmas both on an individual and social level. These changing conditions of values, decision, responsibility and authority change the rules for relations, negotiations, and positioning, and thus the boundaries for the dilemmatic space and the dilemmas. In this article, the theoretical base for the idea of dilemmatic space is elaborated and connected to conditions for teachers’ work. Some conclusions are that new concepts force us to challenge pre-conceptions and involve us in new kinds of sense making processes. As such, the idea of dilemmatic space offers a broad theoretical framework to conceptualise dilemmas as well as the complexity of the educational contexts.

  • 337.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Grannäs, Jan
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    New Regimes of Assessment, Grading and Accountability: Analysing Reform-based Dilemmas in Educational Settings2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper is based on a meta-analysis of earlier research relating to how the last decade’s reforms in Sweden concerning national tests, earlier grading and an increased focus on criterion-referenced grading changes the prerequisites for teachers’ work and their professional development, identity and relations, and, more specifically, how such reforms lead to dilemmas that affect their everyday work. Ironically, rather than solving a certain kind of problem or dilemma, inconsiderate political proposals and “easy-fix” whims at policy level that are not always applicable to teachers’ work sometimes cause new dilemmas (cf. Biesta, 2007; Convery, 2009; Kubler LaBoskey, 2006; Norwich, 2010). The difference between a problem and a dilemma is that the former can be solved to satisfaction, whereas the latter cannot be satisfactorily solved but leaves some kind of reminder (Denicolo, 1996; Berlak & Berlak, 1981).

    The theoretical framework draws on the concept of dilemmatic space and aims to offer a more complex understanding of dilemmas and their positioning and relations (cf. Honig, 1996). Approaching educational settings through the lens of dilemmatic space implies always considering teachers’ work in relation to the dynamics of individual, social, political and contextual factors. Seen as a wider system, the concept of dilemmatic space analytically opens additional dimensions, such as possibilities to connect the dilemmas of teachers’ everyday work with the influences, constraints and considerations of the local community and with reforms, intentions or statements at different policy levels.

    We argue that dilemmas should not be regarded as specific events or situations, but as being ever present in people’s living “spaces”. That is, people do not just acknowledge dilemmas as specific situations to react to, but always “react” in relation to “dilemmatic spaces.” As a consequence, dilemmas are not “out there” per se, but are social constructions resulting from political decisions that underlie contextual conditions. The concept of dilemmatic space makes it possible to approach what individuals construe as dilemmatic. Such an analytical move also makes it possible to visualise how dilemmas emerge in a space between individuals and a specific context (Fransson & Grannäs, submitted). For teachers, it means that in their work they sometimes find themselves in dilemmatic situations that are characterised by micro-political manoeuvres and where their judgment forms the basis for relational work expressed e.g. through negotiations and the positioning of others (cf. Frelin, 2010).

    In this paper we analyse how the last decade’s reforms of national tests and earlier grading and an increased focus on criterion-referenced grading in a goal-oriented approach have changed the prerequisites for teachers’ work, professional development, identity and relations.

    The findings showed that educational reforms change boundaries and positions, e.g. between teachers, pupils, head teachers and parents. Criterion-referenced grading increases the power of pupils to scrutinise the grading, which then causes dilemmas for teachers as to how to find an appropriate balance between learning activities and administrative issues related to assessment and grading (Vetenskapsrådet, 2010). Furthermore, the emergence of “extremely credit-focused pupils” leads to conflicts between teachers, pupils and head teachers over non-graded school tasks (Fransson & Grannäs, forthcoming).

    National tests reveal some imbalance between the grading that teachers do and national test scores (Skolverket, 2009). This leads to teachers’ professionalism being questioned and the establishment of groups of national experts to re-examine teachers’ grading. Research indicates that politicians change the assessment system to demonstrate efficiency (Lundahl, 2006). Micro political negotiations also lead to aspects other than achievement influencing the grading process (Klapp Lekholm & Cliffordson, 2008) and external pressure like this can result in grade inflation (Wikström, 2006) – all of which results in a call for teachers’ professional development.

    Teachers and head teachers are thus expected to manoeuvre in dilemmatic space and deal with dilemmas like learning activities, assessment, grading, public reputation and professional autonomy.

  • 338.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Becoming a teacher: an introduction to the book2008Inngår i: Newly Qualified Teachers in Northern Europe: Comparative Perspectives on Promoting Professional Development / [ed] Göran Fransson och Christina Gustafsson, Gävle: Gävle University Press , 2008, s. 11-26Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 339.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Hammarström, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket.
    Att få syn på sin egen praxis: en introduktion till boken och dess teman2012Inngår i: I mötet mellan vetenskap och lärande: 13 högskolepedagogiska utmaningar / [ed] Göran Fransson, Helena Hammarström, Gävle: Gävle University Press , 2012, s. 7-18Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 340.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Heikkinen, Hannu
    Finnish Institute of Educational Research, Jyväskylä.
    Jokinen, Hannu
    Finnish Institute of Educational Research, Jyväskylä.
    Newly Qualified Teachers in Northern Europe – Research and Development Network (Poster)2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 341.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Holmberg, Jörgen
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Developing digital literacy and digital competence in teacher education: Challenges, dilemmas and opportunities identified through self-study methodology2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Teachers have an important role in helping pupils achieve the skills needed to become digitally literate and digitally competent in today’s society. Consequently teacher education must help becoming teachers develop these skills and how to teach them. However, previous research indicates a lack of confidence among many teacher educators to do so (Enochsson & Rizza, 2009).

    To acquire a deeper understanding of the challenges and opportunities teacher educators and student teachers might encounter when working with, and learning about, ICT as a tool for learning, the authors of this paper carried out a self-study research project (cf. Loughran, 2007; Zeichner, 2007) which focused on our own experiences when planning and teaching a 7,5 ECTS course in initial teacher training. The focus of the course was the pedagogical use of web 2.0-resourses to create learning objects for use in (pre-)schools.  The course could be characterized as innovative since its focus, content and form of distribution, teaching and examination goes far beyond what’s common in initial teacher training inSweden(Enochsson, 2010; Ericsson & Löndahl, 2008). Lectures, seminars and student co-operation were mainly web-based and students were encouraged to take a very high degree of responsibility for their own learning. Web-based resources specifically created for the course were offered to compensate for the scarceness of face-to-face meetings.

    The fact that we both have rather different experiences of the content and the technology used in this course, and of being a teacher educator and researcher, was used as a methodological postulate for the self study project. After every seminar, lecture or examination the two of us reflected together. Sometimes non-scheduled student contacts also actuated further reflections. These reflections were recorded digitally and notes were taken. In total five hours of recordings were made at eight times. In between these collaborative reflections, personal reflections were noted and sometimes taped.

    Some of the key-findings discussed in the paper are: Insights in challenges and opportunities for both teachers and students to integrate (a) content knowledge; (b) pedagogical knowledge; and (c) technological knowledge; into (d) a Technological Pedagogical Content Knowledge, TPACK (see Mishra & Koehler 2006, 2008, cf. Ferdig, 2006).

    How our different skills and experiences gave us a better understanding of what might be difficult or unclear to students, thus making us able to give a better course and more valid student feedback. We also identified some of the mechanism that made us, as “expert” and/or “novice”, take certain things for granted (cf. Sandretto) which in turn might make us miss students’ proximal zone of development. When co-operating closely and complementing each other skills- and experience wise, this is less likely to happen. 

    Another insight was how our different proficiencies (i.e. our different understanding of technology, pedagogy and content) affected our assessment of the students’ multimodal presentations, what becomes focused, valued and assessed.

    Implications for teacher education, teacher educators’ professional development, student teachers, and for (pre)school are also discussed.

  • 342.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Jokinen, Hannu
    Institute for Educational Research, Jyväskylä, Finland.
    Heikkinen, Hannu
    Institute for Educational Research, Jyväskylä, Finland.
    Eisenschmidt, Eve
    Univeristy of Tallinn, Estland.
    Mentoring Formally or Informally? Dilemmas and Paradoxes of Mentoring and Education for Mentors.2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper is based on a comparative study of mentoring systems of newly appointed teachers . The study draws upon a comparative data collected by an international project Supporting Newly Qualified Teachers through Collaborative Mentoring (NQT-COME), funded by Nordplus Horizontal program. The participants of the NQT-COME project represent nationally remarkable institutions for teacher education and educational research as well as some of the municipalities and teacher unions in Denmark, Estonia, Finland, Norway and Sweden. Within the network, we have experiences of both the classical one-to-one mentoring and peer group solutions. Theoretically, we examine the issue within a model which views both mentoring and mentor training as examples of the ongoing formalization process of non-formal learning, whereas we may also detect nowadays some other opposite examples of informalisation of formal learning (Tuschling and Engelmann 2006). One of our main challenges is to establish mentoring as an integral part of teachers’ professional development. Whatever the model of mentoring is, the mentors also seem to need some education and support. We have consciously swifted our emphasis from defining the characteristics, skills and competencies of mentor candidates into their education.  One of the main aims of mentor education is to develop knowledge about teachers’ professional development and learning, how to support reflection of beginning teachers (Harrison, Dymoke, Pell 2006; Rippon, Martin 2006). One of our current on going studies is a comparative research of different national and local solutions for mentor education.

    Basically, mentoring has been regarded as informal learning. Traditionally, mentors have not been trained, just the opposite: mentoring has been regarded as transferring of tacit knowledge through informal discussions and practical guidance by an experienced colleague (Roberts 2000). Mentoring is often based on an interaction between an expert and a novice on a practical level which not necessarily includes theoretical or conceptual perspectives whereas formal education is focused on explicit, conceptual and theoretical knowledge.  Lately, mentoring has been more and more formalized as it has become a part of in-service teacher education and a purposeful professional development. The formalization process is culminated in the growing trend of accrediting of the mentor education modules. However, if teachers need to be educated for becoming  mentors of new teachers, the original idea of mentoring as an informal learning is being radically changed. The degree of formalisation, however, varies in the participant countries of NQT-COME project. In some counties the mentor education modules have even been accredited in ECTS credits whereas in some other countries we detect minor features of formalisation. In this presentation, we will introduce the national solutions of organizing mentor education in Denmark, Estonia, Finland, Norway and Sweden. We also reflect the paradoxes and dilemmas which we have met in locating mentoring between the traditional and modern understandings of mentoring. We will concentrate on the following research questions:

    - We will concentrate on the following research questions

    - What kind of theoretical thinking the mentor education programmes are based on?

    -How have the programmes been carried out?

    -What are the advantages and possible weaknesses of formalizing mentoring and mentor education?

    -What kind of theoretical thinking the mentor education programmes are based on?

  • 343.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Jokinen, Hannu
    Finnish Institute for Educational Research, Jyväskylä, Finland.
    Klages, Wiebke
    University College of Oslo.
    Education of Mentors2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this presentation, we study various ways of organising education for mentors in Estonia, Denmark, Finland, Sweden and Norway. Our research questions are: (1.) How have the mentor training programmes been carried out? (2.) What is the degree of formalization of mentor’s education in the participant countries of NQT-COME? (3.) What are the advantages and disadvantages of formalizing mentoring and mentor education? Firstly, we will parallelly introduce a general description of the national solutions of education for mentors from seven viewpoints: (1.) by whom are the who mentors’ education organized (2.) what are the aims, contents and structures of mentor studies (3.) what is the level of accreditation of studies (4.) how is the mentors’ training financed (5.) how is it connected with initial and in-service teacher education (6.) how are the mentors recruited (7.) what are the current challenges and further plans in each of the aforementioned countries. Drawing from this, we will closer analyze the various national solutions within a continuum of formalization vs. in/nonformalization. As a conclusion, the most formalized system is one implemented in Estonia, whereas the least formalized practice architecture is found in Finland.

  • 344.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Lindberg, Ola
    Mittuniversitetet.
    Olofsson, Anders D.
    Umeå Universitet.
    Hauge, Trond Eiliv
    Oslo högskola.
    Förväntningar och realiteter: Om digitala teknologier i spänningsfältet mellan formulerings- och realiseringsarenor2012Inngår i: Små skritt eller store sprang?: om digitale tilstander i skolen / [ed] Trond Eiliv Hauge og Andreas Lund, Oslo: Cappelen Damm Akademisk , 2012, s. 274-298Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 345.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    McMahan, Sarah
    Texas Womens College.
    Exploring research on mentoring policies in education2013Inngår i: International Journal of Mentoring and Coaching in Education, ISSN 2046-6854, Vol. 2, nr 3, s. 218-232Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose-This article expands the conversation about mentoring and policy and provides a detailed analysis of empirical research on mentoring polices in education, with a focus on adult mentoring in primary and secondary schools.

    Methodology-Articles in peer-reviewed journals were examined using a systematic content analysis. In total, 405 abstracts/articles were reviewed, and 37 articles were subjected to an indepth analysis.

    Findings -Although very few articles dealt specifically with mentoring policy in any substantial way, a major finding that emerged was that to be effective, policy development should include not only the stakeholders who have the power to create it, but also those who must implement it.

    Research limitations - Although the authors acknowledge that the systematic search process may not have captured all the relevant articles, and that other books or resources on this topic might not have been accessed in the search process, serious research on the topic of mentoring policy and its implications for primary and secondary school contexts nevertheless seems to be limited.

    Practical implications-The findings have implications for practice and future research, and point towards the need for a comprehensive research agenda on this topic.

  • 346.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Morberg, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Baklänges in i framtiden2005Inngår i: Pedagogiska magasinet, ISSN 1401-3320, nr 1, s. 28-33Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Att tala om framtidens lärare är inte bara ett sätt att konstruera möjliga framtidsbilder. Talet om framtiden kan även ses om ett sätt att påverka och styra människor. Detta eftersom man rimligen förväntas förbereda sig för den framtid som målas upp. Är det inte så att exempelvis talet om flexibla medarbetare gör att vi lite till mans funderar över hur vi skall agera och över vilka kunskaper eller förhållningssätt som vi behöver utveckla för att betraktas som flexibla? När vi sedan hamnar i situationer där det ställs krav på flexibilitet, är vi redan mentalt förberedda på det och ser inte det som något konstigt.

    Talet om framtiden och framtidens lärare kan alltså ses som ett sätt att påverka betingelser och människor, att skapa en viss form av mentalitet som styr och påverkar oss att till exempel förstå något på ett visst sätt eller att göra viss val. Begreppet styrningsmentalitet används i detta sammanhang för att beteckna de strategier och tekniker som används för att utveckla, formulera och styra människors handlingar och tankar (Popkewitz, 1998).

  • 347.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Morberg, ÅsaHögskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    De första ljuva åren: lärares första tid i yrket2001Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kan den första tiden för nyblivna lärare utvecklas till att bli ett stöd i den professionella utvecklingen i stället för att vara en svår och omtumlande period? I denna antologi problematiseras lärarnas första tid som yrkesverksamma. Frågor som har att göra med deras utbildning, yrkessituation och professionella utveckling analyseras och diskuteras av nyblivna lärare, skolledare, fackliga organisationer och lärarutbildare. Nyutexaminerade pedagoger, verksamma i alltifrån förskolan till gymnasiet, beskriver sina erfarenheter från den första tiden i yrket.

    Till grund för diskussionen om att hitta former och innehåll som stödjer lärares professionella utveckling ligger en kritisk granskning av lärarutbildningarna, svensk och internationell forskning om den första tiden som lärare samt olika former och system för att stödja nya lärare.

    Boken vänder sig till lärare i slutskedet av sin grundläggande lärarutbildning, nyblivna lärare, mentorer, skolledare samt till lärarutbildare och forskare inom högskola och universitet.

  • 348.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Morberg, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Utveckling och utmaningar för nyblivna lärare2004Inngår i: Första steget, Lund: Studentlitteratur , 2004, s. 9-17Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 349.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    van Lakerveld, Jaao
    PLATO Institute, Nederlands.
    Rohtma, Valdek
    Tartu University, Estonia.
    To be a facilitator of in-service learning: challenges, roles and professional development2008Inngår i: Becoming a teacher educator: theory and practice for teacher educators, Berlin: Springer , 2008, s. 75-88Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In recent decades the requirements for teachers’ work and competences have changed profoundly. The teaching profession has had to face new challenges related to new developments such as new technologies, ethical dilemmas due to migration and social tensions in society and the development of entire schools as “learning communities” within the local community and the outside world. In this changing context teachers’ own professional development and in-service learning has become more important. As a consequence, there is a growing need for in-service learning facilitators. They have developed from in-service trainers to facilitators of teachers’ in-service learning. The central issue of the chapter is this changing role of in-service learning facilitators. More than ever they have become catalysts, problem solvers, process helpers and experts knowledgeable and competent in acquiring, and producing knowledge, skills and competencies of others. In addition to this the need for a code of conduct for in-service learning facilitators to face these challenges and changing roles is stressed in this chapter.

  • 350.
    Fransson, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Vem är förskoleföräldern?: En intervjustudie om vilka föräldraidentiteter som framträder i upplevelser under inskolning i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Samarbetet mellan hem och förskola är enligt tidigare forskning en viktig del i barns förskolegång. Föreliggande studie fokuserar på inskolningen som är början på detta samarbete där föräldern är en betydelsefull part. Av den anledningen utgår studien från ett föräldraperspektiv på inskolning. För att synliggöra en nyanserad bild av föräldern och skapa förståelse för vem förskoleföräldern är syftar studien till att söka kunskap om vilka föräldraidentiteter som framträder i upplevelser under inskolning i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt består av ett identitetsteoretiskt perspektiv där identiteter betraktas som socialt konstruerade. Studien är baserad på intervjuer med föräldrar där deras upplevelser av inskolning i förskolan lyfts fram. Analysen av dessa upplevelser resulterade i två teman; Föräldraidentiteter i medvind respektive Föräldraidentiteter i motvind. Ur dessa teman har i sin tur olika föräldraidentiteter kunnat utmönstras. Resultatet visar vilka föräldraidentiteter som framträder i upplevelser av främjande respektive utmanande faktorer för deltagande i inskolning i förskolan. Upplevelser av delaktighet, inflytande och information dominerar båda kategorierna. I slutsatsen framhålls inskolningens betydelse för föräldraidentiteterna samt för det fortsatta samarbetet mellan hem och förskola.

45678910 301 - 350 of 1092
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf