hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
63646566 3251 - 3298 av 3298
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 3251.
    Åsell, Caroline
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelse av samarbete i detmultidisciplinära teamet vid akut omhändertagande av traumapatienter2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva hur intensivvårds- och akutmottagningssjuksköterskor upplevde samarbetet i traumateamet vid det akuta traumaomhändertagandet. Författaren till studien har valt att göra en intervjustudie medkvalitativ ansats. Fyra intensivvårdssjuksköterskor och sex akutmottagningssjuksköterskor vid ett medelstort sjukhus i östra Sverige deltog i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Åtta kategorier framkom under analysarbetet: ’ledarskap’, ’organisation’, ’att inte hitta på akutrummet’, ’kompetens’, ’kommunikation inom traumateamet’, ’samarbete inom traumateamet’, ’stress och negativa känslor’ samt ’att känna omsorg’. Resultatet i föreliggande studie visade på betydelsen av ett gott ledarskap. Sjuksköterskorna uttryckte en önskan om att kirurgjour/traumaledare skulle ’ta kommandot’ och leda traumaomhändertagandet. Det visade också på vikten av att ha en bra organisation, som i det här fallet var ATLS-konceptet. Att inte hitta på akutrummet upplevdes som ett problem av sjuksköterskorna. Att ha erfarenhet och ha övat på traumaomhändertagande ansågs som viktigt av sjuksköterskorna. En god kommunikation inom traumateamet främjade enligt sjuksköterskorna samarbetet vid traumaomhändertagandet. Sjuksköterskorna upplevde att ett gott samarbete vid traumaomhändertagandet skapade teamkänsla. Stress upplevdes både som något negativt och något positivt av sjuksköterskorna. I studien lyfts både problem och positiva saker i traumaarbetet fram av sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna var positivt inställda till samövningar, som de tror skulle förbättra samarbetet. Det framkom i studien att kommunikation, ledarskap, erfarenhet och en bra organisation kan förbättra samarbetet i det akuta traumaomhändertagandet. Stress, dålig kommunikation och otydliga roller kan försämra samarbetet. Till viss del anser författaren att detta skulle kunna förbättras genom ytterligare övningar, detta i likhet med föreliggande studies resultat.

  • 3252.
    Åsell, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Svenska Rygginstitutet AB, Sundsvall, Sweden; Department of Odontology, Clinical Oral Physiology, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Sjölander, Per
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Southern Lapland Research Department, Vilhelmina, Sweden.
    Kerschbaumer, Helmut
    Svenska Rygginstitutet AB, Sundsvall, Sweden.
    Djupsjöbacka, Mats
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Are lumbar repositioning errors larger among patients with chronic low back pain compared with asymptomatic subjects?2006Ingår i: Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, ISSN 0003-9993, E-ISSN 1532-821X, Vol. 87, nr 9, s. 1170-1176Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To resolve the debate over whether lumbar repositioning acuity is reduced in patients with chronic low back pain (CLBP) by using a study design and methodology to minimize the effects of potential confounders. DESIGN: A single-blinded, controlled, multigroup comparative study.

    SETTING: Vocational rehabilitation center.

    PARTICIPANTS: Ninety-two patients with CLBP, divided into subgroups based on severity of symptoms and diagnostic characteristics. An age- and sex-matched group (n=31) of healthy subjects were the control. I

    NTERVENTIONS: Not applicable.

    MAIN OUTCOME MEASURES: We measured repositioning errors (variable, constant) at 3 positions of the lumbar spine. Subjects were guided to a sitting target posture and asked to perform lumbar flexion before reproducing the target posture. Self-assessed pain, self-efficacy, and functional ability were addressed through questionnaires.

    RESULTS: There were no differences in repositioning errors between the patients with CLBP or the subgroups of patients and the control group. We found only weak correlations between the repositioning errors and the self-reported data on functional disability, self-efficacy, and pain.

    CONCLUSIONS: We suggest that sensorimotor dysfunctions in CLBP should be evaluated with methods other than repositioning tests in order to generate data relevant to the development of rational diagnostic methods and rehabilitation programs.

  • 3253.
    Åslin, Susanne
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Knutsson Fröjd, Linda
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Föräldrars uppfattning av kontakten med barnavårdscentralen2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Nästan 100 % av alla barn som föds i Sverige kommer i kontakt med BVC. Syftet med BVCs verksamhet är hälsoövervakning, rådgivning och att stödja föräldrar i föräldrarollen.

    Syftet med denna studie var att beskriva hur föräldrar upplever kontakten med BVC.

    Studien har en deskriptiv kvantitativ design och en kvalitativ del med analys av innehållet i de öppna frågorna. Den genomfördes i ett område i mellansverige. Alla föräldrar som besökte BVC under en vecka i oktober 2006 blev tillfrågade om att delta i studien. Tjugoen BVC fördelade på 18 olika städer/samhällen har ingått i studien. Totalt delades 524 enkäter ut under den aktuella veckan. Av dessa var 402 enkäter ifyllda och inlämnade (n = 402). Överlag var föräldrarna nöjda med sin kontakt med BVC. Det föräldrarna uppskattade mest var BVC-sjuksköterkan och möjligheten att fråga om ”vad som helst”. En källa till missnöje var möjligheten att nå BVC via telefon. BVC-sjuksköterskan är ett stort stöd för nyblivna föräldrar. Relationen mellan sjuksköterskan och föräldrarna är mycket viktig för att BVCs syfte ska uppfyllas.

  • 3254.
    Åslund, Sofie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vallin Isaksen, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    En litteraturstudie om patienters erfarenheter av vården i samband med ECT2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 3255.
    Åström, Ida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Wiklund, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Orsaker och preventiva åtgärder gällande fallolyckor hos äldre personer boende på vårdhem: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar. Användandet av fysiska begränsningsåtgärder visade sig ha olika effekt på antalet fallolyckor. 4) Läkemedel; medicinering med centralverkande läkemedel orsakade en ökad risk att drabbas av fallolyckor medan icke-centralverkande läkemedel inte visades orsaka fallolyckor. 5) Fysiska preventionsåtgärder; interventionsprogram med fysiska preventionsåtgärder visade sig ha olika effekt på antalet fallolyckor. Det visade sig att olika undergrupper påverkades olika av preventionsåtgärder. 6) Preventionsåtgärder genom vårdpersonal; preventionsåtgärder genom vårdpersonal visade sig inte ha någon effekt på antalet fallolyckor. Metodologisk aspekt gällande urvalsmetod; av de granskade artiklarna framgick en tydlig beskrivning av urvalsmetod i åtta artiklar, i två artiklar beskrevs urvalsmetoden men ej utförligt och sex artiklar saknade helt beskrivning av urvalsmetod.Slutsats: Fallolyckor är ett världsomspännande folkhälsoproblem och förekomsten är stor hos äldre boende på vårdhem. Föreliggande litteraturstudie visade att ett flertal orsaker till fallolyckor hos äldre boende på vårdhem och fallolyckspreventionsåtgärder var belagt i vetenskapliga studier men att mer forskning krävs för att stärka bevisvärdet samt att förbättra preventionsarbetet. För att minska antalet fallolyckor hos äldre boende på vårdhem krävs det att sjuksköterskan ser till individen och arbetar förebyggande samt utvärderar de handlingar som utförs.  

  • 3256.
    Öberg, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Jämställdhet inom könsintegrerat yrke - ambulanssjuksköterskors uppfattningar: Semistrukturerad intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problemformulering: Tidigare studier tyder på att den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad samt att det förekommer en könssegregering av arbetsuppgifter inom samma yrkestitel. Detta innebär att män och kvinnor utsätts för olika typer av mentala och fysiska belastningar. Eftersom arbetshälsovetenskapen delvis har till syfte att studera orsaker till arbetsrelaterade belastningar samt hur arbete kan organiseras för att minska belastningar inom arbetet är jämställdheten på arbetsmarknaden relevant ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors uppfattningar av jämställdhet inom yrket. Metod: Kvalitativ studie med fenomenografi som ansats. Semistrukturerade intervjuer med 10 ambulanssjuksköterskor. Huvudresultat: Intervjumaterialet utmynnade i tre kategorier relaterat till jämställdhet inom yrket: samma förutsättningar oavsett kön, kön inverkar på bemötande från patienter och anhöriga samt förändringar över tid. Resultatet tyder på att ambulanssjuksköterskorna i studien uppfattar yrket som jämställt utifrån att de har samma möjligheter till utbildning, arbetar under samma förutsättningar samt att de har samma rättigheter. Vidare uppfattade ambulanssjuksköterskorna i studien att manliga och kvinnliga ambulanssjuksköterskor behandlas olika från patienter och anhöriga. Ambulanssjuksköterskorna beskrev även uppfattningar om att jämställdheten inom yrket har förändrats över tid då yrket tidigare varit mansdominerat. Slutsats: Ambulanssjuksköterskorna uppfattade att män och kvinnor verkar under samma förutsättningar inom yrket. En tänkbar förklaring till detta kan vara den tydliga strukturen på arbetsplatsen. Vidare uppfattade ambulanssjuksköterskorna att kön inverkar på bemötande från patienter och anhöriga samt att jämställdheten inom yrket har förändrats över tid, då yrket tidigare varit mansdominerat. Framtida forskning bör därmed fokusera på strukturens betydelse för jämställdhet inom arbetslivet samt vilken betydelse genus kan komma att ha på arbetsmiljön.

  • 3257.
    Öberg, Peter
    Uppsala universitet.
    Bakom hotbilder och solskenshistorier: Våra attityder till åldrandet – i siffror2003Ingår i: Äldre i Centrum, ISSN 1401-5110, Vol. 16, nr 3, s. 18-19Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 3258.
    Öberg, Peter
    Uppsala universitet.
    Äldres sexualitet - en del av det goda åldrandet2004Ingår i: Äldre i Centrum, ISSN 1401-5110, Vol. 16, nr 3, s. 10-11Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 3259.
    Öberg, Peter
    Uppsala universitet.
    Ålderism hos de äldre2001Ingår i: Äldre i Centrum, ISSN 1401-5110, Vol. 15, nr 3Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 3260.
    Öberg, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Bildtgard, Torbjörn
    Stockholms universitet.
    Diversity of intimacy forms and their importance for well-being in later life2014Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 54, nr Suppl. 2, s. 195-195Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper focuses on different forms of intimacy in later life in late modern Sweden and their consequences for well-being. The results are based both on qualitative interviews with 28 Swedes (63–91 years), living in new relationships initiated after the age of 60 (marriage, cohabitation, LAT) or currently dating; and on a quantitative survey to 60–90 year old Swedes (n=1225; response rate 42%). The results show: A great diversity in relationship careers over the life course; a preference for LAT (70%) and cohabitation (26%) in new unions established 60+; strong support from adult children for parents’ new LAT (86%) and cohabitation (76%) relationships, but less support for marriage (50%); that new relationships are as important for life-satisfaction as long-lasting ones; after subjective health, a partner is the second most important explanation for life-satisfaction, more important than having children; LAT was the union form that added most to life-satisfaction for men while marriage was the only form that significantly added to the life-satisfaction of women. Results were the same for newly established relationships and older relationships. Results will be discussed in relation to the shift from marriage to divorce culture (Hackstaff), the transformation of intimacy (Giddens), potentials of the third age (Laslett), and gender socialization, but also in terms of how the results can be interpreted in a context of Swedish welfare-state supported individualism where a partner provides both autonomy in relation to adult children and social integration.

  • 3261.
    Öberg, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Bildtgård, Torbjörn
    Stockholms universitet.
    Initiation and development of new intimate relationships in later life2016Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 56, nr Suppl. 3, s. 17-18, artikel-id Suppl. 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    According to contemporary family theory late modern relationships are guided less be external norms and more by internal negotiation between relatively equal partners. The purpose of this paper is to study initiation and development of new intimate relationships in later life, with a focus on negotiation and change, based on relationship histories with older Swedes (n=28), who are currently in new late in life cross-gender relationships initiated 60+, or currently dating singles. The results show a paradox: relationship ideals often seem unchangeable in prospect, but actual relationship arrangements appear open and changeable, when described in retrospect. LATs recall having been determined not to initiate any new relationships, cohabitants to retain their own home, remarried informants never to marry again. The analysis focuses the negotiations leading to relationship change. We discuss and question prevailing implicit assumptions about older people’s relationships as non-negotiated and unchangeable.

  • 3262.
    Öberg, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Bildtgård, Torbjörn
    Stockholms universitet.
    New Forms of Intimacy in Later Life in a Culture of Divorce2014Ingår i: 8th International Conference on Cultural Gerontology: Programme and Abstracts, 2014, s. 92-92Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Studies on intimacy in later life have mostly focused on institutionalized life-­‐long marriages, and the transition out of such marriages into widowhood. Based on theories about the shift from marriage to divorce culture (Hackstaff), the transformation of intimacy (Giddens) and potentials of the third age (Laslett), this paper focuses on forms of intimacy in later life in late modern Sweden. The results arebased partly on qualitative interviews, including relationship biographies, with 28 Swedes (63–91 years) living in new heterosexual relationships initiated after the age of 60 (marriage, cohabitation, LAT) and dating singles. And partly on a quantitative survey to 60–90 year old Swedes (n=1225). The results show: A great diversity in relationship careers; a preference of LAT and cohabitation (non-­‐visible in official statistics); the importance of intimate relationships for well-­‐being and that new relationships are as important for life-­‐satisfaction as long-­‐lasting ones; that intimate relationships are more important than children for well-­‐being. A central analytical finding was the importance of time as an organizing frame for new intimate relationships in later life: the paradox of having a lot of free time in the third age, but a restricted life time left. Results will be discussed in relation to the theorizing frames mentioned above, especially new practices for intimacy in a culture of divorce. Cohort replacement is only one explanation for changing practices and the period effect seems to be as important.

  • 3263.
    Öberg, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Bildtgård, Torbjörn
    Social Work, Stockholm University.
    The impact of new intimate relationships in later life on life satisfaction2013Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 53, nr Suppl. 1, s. 61-61Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 3264.
    Öborn, Helena
    et al.
    Division of Pediatrics, Department of Clinical Science, Technology and Intervention, Karolinska Institutet, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Wettergren, Lena
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Herthelius, Maria
    Division of Pediatrics, Department of Clinical Science, Technology and Intervention, Karolinska Institutet, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Forinder, Ulla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Social Work, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Associations between lower urinary tract dysfunction and health-related quality of life in children with chronic kidney disease2016Ingår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 105, nr 8, s. 959-966Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim Little is known about the health-related quality of life (HRQoL) of children with lower urinary tract dysfunction (LUTD) and chronic kidney disease (CKD). We investigated LUTD and other possible predictors of impaired HRQoL in children with conservatively treated moderate to severe CKD or with a kidney transplant.

    Methods All 64 children with CKD or a kidney transplant treated at Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden, between June 2011 and December 2012 were approached and 59 children aged 8-18 were enrolled in the study. Lower urinary tract function was evaluated with voiding history, frequency and volume chart, uroflowmetry and post void ultrasound measurements. Self-reported HRQoL was assessed with validated generic instruments.

    Results The HRQoL of the study cohort was as good as the general paediatric population, apart from the physical and psychological well-being dimensions, and was no different to children with other chronic conditions. Urinary incontinence, but not LUTD in general, was associated with impaired HRQoL, as was having a kidney transplant and being female in some dimensions.

    Conclusion LUTD was common in children with CKD or a kidney transplant but did not affect their general HRQoL. Predictors of impaired HRQoL included incontinence, having had a kidney transplant and being female.

  • 3265.
    Ödlund, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Berg, Lotta
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Omvårdnad vid höftfraktur2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Patienter med höftfraktur blir allt fler i takt med att medelåldern ökar. Det är en stor och resurskrävande patientgrupp. De har under en längre tid varit underprioriterade vilket har resulterat i långa väntetider till operation.

    Syfte:

    Syftet var att beskriva om det fanns några fördelar att arbeta med höftspår vid höftfrakturer samt att beskriva urvalet av de använda vetenskapliga artiklarna.

    Metod:

    Deskriptiv litteraturstudie med tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Likheter och olikheter i artiklarnas resultat har kategoriserats och sammanställts till fem olika teman.

    Huvudresultat:

    Resultatet visade att det fanns fördelar med att arbeta med omhändertagande via höftspår, detta resulterade i kortare väntetid till operation samt färre komplikationer. Dessa patienter som omhändertogs via höftspår hade även en kortare vårdtid. Risken för mortalitet påverkades inte nämnvärt vid höftspår kontra konventionell vård vid höftfraktur.

    Slutsats:

    I kategorien förkortad tid till operation samt kortare vårdtid kan man se stora positiva skillnader efter införandet av höftspår, i minskade postoperativa komplikationer en viss förbättring. I kategorin minskad risk för dödlighet ses ingen statistisktsignifikant skillnad. Riktlinjerna kring detta höftspår har påverkat omvårdnaden i en positiv riktning. Dessa patienter omhändertas nu med en snabbare och bättre rutin. Det har inte upptäckts några nackdelar med att arbeta med höftspår.

  • 3266.
    Öhberg, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Biomechanical methods and error analysis related to chronic musculoskeletal pain2009Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background Spinal pain is one of humanity’s most frequent complaints with high costs for the individual and society, and is commonly related to spinal disorders. There are many origins behind these disorders e.g., trauma, disc hernia or of other organic origins. However, for many of the disorders, the origin is not known. Thus, more knowledge is needed about how pain affects the neck and neural function in pain affected regions. The purpose of this dissertation was to improve the medical examination of patients suffering from chronic whiplash-associated disorders or other pain related neck-disorders.

    Methods A new assessment tool for objective movement analysis was developed. In addition, basic aspects of proprioceptive information transmission, which can be of relevance for muscular tension and pain, are investigated by studying the coding of populations of different types of sensory afferents by using a new spike sorting method. Both experiments in animal models and humans were studied to accomplish the goals of this dissertation. Four cats where were studied in acute animal experiments. Mixed ensembles of afferents were recorded from L7-S1 dorsal root filaments when mechanical stimulating the innervated muscle. A real-time spike sorting method was developed to sort units in a multi-unit recording. The quantification of population coding was performed using a method based on principal component analysis. In the human studies, 3D neck movement data were collected from 59 subjects with whiplash-associated disorders (WAD) and 56 control subjects. Neck movement patterns were identified by processing movement data into parameters describing the rotation of the head for each subject. Classification of neck movement patterns was performed using a neural network using processed collected data as input. Finally, the effect of marker position error on the estimated rotation of the head was evaluated by computer simulations.

    Results Animal experiments showed that mixed ensembles of different types of afferents discriminated better between different muscle stimuli than ensembles of single types of these afferents. All kinds of ensembles showed an increase in discriminative ability with increased ensemble size. It is hypothesized that the main reason for the greater discriminative ability might be the variation in sensitivity tuning among the individual afferents of the mixed ensemble will be larger than that for ensembles of only one type of afferent. In the human studies, the neural networks had a predictivity of 0.89, a sensitivity of 0.90 and a specificity of 0.88 when discriminating between control and WAD subjects. Also, a systematic error along the radial axis of the rigid body added to a single marker had no affect on the estimated rotation of the head.

    Conclusion The developed spike sorting method, using neural networks, was suitable for sorting a multiunit recording into single units when performing neurophysiological experiments. Also, it was shown that neck movement analysis combined with a neural network could build the basis of a decision support system for classifying suspected WAD or other pain related neck-disorders.

  • 3267.
    Öhlund, Lennart S
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för folkhälsovetenskap.
    Grönbladh, Leif
    Uppsala universitet.
    Patterns of deviance career in the history of female methadone clients: an exploratory study2009Ingår i: International Journal of Social Welfare, ISSN 1369-6866, E-ISSN 1468-2397, Vol. 18, nr 1, s. 95-101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to describe the drug career of 71 severely opioid-dependent women who had a history of selling sex and were enrolled in methadone maintenance treatment. Data were collected through semi-structured interviews, from medical records and reports from social agencies and correctional institutions. The sequential pattern could be described in the following order: initiation of the first drug of abuse, opioid onset, initiation of selling sex, first non-methadone treatment episode, first sentence and, finally, methadone maintenance treatment. There were significant age differences and correlations between most of the events. The main correlation (r = 0.70) was the one between debut of opioid use and selling sex, which was confirmed in a stepwise multiple regression analysis. In addition, a history of running away from home advanced the age at which the women started selling sex for those with an onset of opioid use at an older age than the mean of 18.4 years.

  • 3268.
    Öhlund, Lennart S.
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Folkhälsovetenskap.
    Gunne, Lars
    Uppsala universitet, Uppsala, Sweden.
    The treatment goal in maintenance treatment of heroin addiction ought to be more than retention2013Ingår i: Heroin Addiction and Related Clinical Problems, ISSN 1592-1638, Vol. 15, nr 1, s. 53-56Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 3269.
    Öhman, Jessica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Jogin, Jennie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans omvårdnadserfarenheter av patienter med en strokediagnos2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Stroke tillhör en av våra största folksjukdomar och förblir en av de sjukdomar som kräver de högsta dödsantalen och ger allvarliga följder med omfattande funktionsnedsättningar. Följderna efter en stroke varierar beroende av vart och med vilken omfattning skadan orsakat, vilket ger en varierande symptombild med olika grader av funktionsnedsättningar. Detta gör omvårdnaden av en strokepatient till komplex som ställer höga krav på en individuellt anpassad vårdplan med anpassade professioner som omger patienten.

     

    Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med en strokediagnos. 

     

    Metod En beskrivande litteraturstudie som baserats på resultatet av 10 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar.

     

    Huvudresultat Det framkommer att sjuksköterskan har en viktig uppgift i att arbeta kliniskt och nära patienten men att det på grund av brist på resurser och utbildning är svårt att ge en tillfredställande omvårdnad. Sjuksköterskans position bland andra professioner upplevs inte heller som självklar och behöver vara väldefinierad för att kunna säkerställa att patientens vård är av hög kvalitet. Det framkommer även att sjuksköterskan i sin omvårdnad behöver involvera patienten mer i kommunikationen genom att lära känna personen bakom patienten för att på så vis förbättra återhämtningen efter en stroke.

     

    Slutsats Sjuksköterskan utgör en nyckelroll vid omvårdnaden av strokepatienten. Studier visar dock att det saknas kunskap, utbildning och förståelse från både organisation och sjuksköterskor vilket på flera sätt sänker patientens vårdkvalitet.

  • 3270.
    Öhman, Johanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Jonsson, Isabelle
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hur personer med hypotyreos upplever sin livskvalité2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hypotyreos är en av de vanligaste endokrina sjukdomarna. Varje år insjuknar människor i sjukdomen och vanligast är att kvinnor drabbas. Att drabbas av hypotyreos innebär att man har brist på tyreoideahormoner i sköldkörteln och att energiproduktionen går på sparläge. Kompetenskrav sätts på sjuksköterskan i vårdandeprocessen hos patienter med hypotyreos då konsekvenserna av sjukdomen kan förefalla diffusa och svåra att mäta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med hypotyreos upplever sin livskvalité.  Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats och delats upp i teman och subteman. Huvudresultat: Personer med hypotyreos upplevde varken en bättre livskvalitet eller förbättringar gällande sköldkörtelrelaterade symtom trots att de medicinerats. Känslan hos dessa personer var att de kände sig svaga, orkeslösa, dränerade på ork och att deras dagliga aktiviteter begränsades. En känsla av missförståelse upplevdes inom vården då läkarna fokuserade främst på personernas provresultat. Trots det att läkaren talade om att blodvärdena låg inom referens upplevde personerna med hypotyreos att flertalet symtom kvarstått.

    Slutsats: Personer med hypotyreos uttrycker missnöje över sin upplevelse av livskvalitet, sin medicinering och även vårdrelationen. Att leva med hypotyreos innebär att man kan ha kvarvarande symtom trots medicinering och livskvalitén för dessa personer påverkas negativt. Genom en ökad förståelse för denna komplexa sjukdom skulle sjuksköterskan kunna bidra med en större trygghet och hjälpa dessa personer genom att skapa en bättre vårdrelation.

  • 3271.
    Öhman, Louisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hur sjuksköterskor kan bidra till följsamhet av basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Basic hygiene is an important measure to prevent healthcare associated infections, save patients’ lives, and reduce economic costs for health care. Healthcare associated infections are a threat to patient safety. In community care persons who are the care takers are a risk group and nurses must make sure that basic hygiene procedures are followed.

    Method: Literature studies with descriptive design, article search in databases Cinahl and PubMed. The results found are based on twelve chosen articles.

    Aim: To describe factors related to adherence to basic hygiene and how nurses in community care can help to improve compliance with these procedures.

    Results: In the nursing staff and leadership in health care interest in and the understanding of basic hygiene is described as being of most importance. Lack of knowledge of the meaning of patient care cleanliness, negative attitudes and non-existing availability of necessary tools and heavy workload had a negative impact. Intensified education and making sure that equipment is available as well as the application of standardized methods, were found to be prerequisite for adherence to basic hygiene routines.

    Conclusion: Nurses can contribute to improved adherence to basic hygiene routines by promoting education, positive attitudes, a positive adaption of the physical environment, strategic structuring of the workload, and standardized methods, applying basic hygiene routines, being part of and promoting increased interaction in nursing care. Suggestions for future studies is to implement web-based courses, updating courses and training in basic hygiene routines in the workplace. That may increase knowledge, understanding and awareness of the application of basic hygiene routines hence leading to improved nursing care and enhancing patient safety.

  • 3272.
    Öhman, Michaela
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Östergrens, Lisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykossjukdom inom den somatiska vården: En beskrivande litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ungefär 2000 personer i Sverige insjuknar varje år i någon form av psykos. Psykossjukdom förknippas ofta med fördomar och stigmatisering. Forskning har visat att ju mer stigmatisering psykossjuka patienter förväntar sig från omgivningen, desto mer ökar deras stigmatisering av sig själva, vilket i sin tur påverkar deras återhämtning negativt. Personer med psykossjukdom har också beskrivit att de ej fått fullgod somatisk vård på grund av sin psykiska sjukdom.

    Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykossjukdom inom den somatiska vården.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 5 kvalitativa och 5 kvantitativa vetenskapliga artiklar. PubMed och Cinahl var de databaser som användes i sökningarna till de inkluderade artiklarna.

    Huvudresultat: Okunskapen kring psykossjukdomar beskrevs vara stor inom den somatiska vården. Sjuksköterskor upplevde ofta känslor som rädsla, anspänning och osäkerhet, vilket gjorde mötet med dessa patienter problematiskt. Begränsningar som tidsbrist i den somatiska vårdmiljön beskrevs bidra till ogynnsamma förutsättningar i mötet med psykossjuka patienter.

    Slutsats: Stigmatisering, okunskap och brister i vårdmiljön kan leda till att omvårdnaden för patienter med psykossjukdom blir bristfällig, och att de inte får vård på lika villkor som andra. Det är därför viktigt att sjuksköterskor blir medvetna om sina egna attityder och fördomar, och att de somatiska verksamheterna erbjuder sjuksköterskor mer kunskap om ämnet. De somatiska verksamheterna bör även se över möjligheter till förbättring i vårdmiljön.

  • 3273.
    Öholm-Lundahl, Helen
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Mählqvist, Evalena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av intravenös jämfört med nasal smärtlindring inom ambulanssjukvården i Stockholm: En empirisk studie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett vanligt symtom inom ambulanssjukvården är smärta, vilken ofta kan förvärra den smärta som redan upplevs av patienten, då de nödvändiga förflyttningarna genomförs av besättningen till bår och ambulans. Det är sjuksköterskorna i ambulansbesättningen som gör bedömningen huruvida smärtlindring krävs akut eller inte under transporten till sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av intranasal (i.n) smärtlindring jämfört med intravenös (i.v) smärtlindring inom ambulanssjukvården i Stockholm. Metod: Studien är en empirisk studie med deskriptiv design. Huvudresultat: Studien visade endast signifikant skillnad i området där upplevelsen av oro och/eller rädsla mättes i samband med i.n kontra i.v smärtlindringsmetod. Det var fler som upplevde en negativ aspekt i form av oro och eller rädsla i den grupp som fått i.n smärtlindring. Inga andra signifikanta skillnader i upplevelsen av varken, nöjdhet av smärtlindringens effekt, själva sättet att erhålla läkemedlet eller upplevelse av biverkningar påvisades. En jämförelse mellan de rapporterade biverkningarna visade att illamående var den vanligaste biverkningen och den var vanligast i den grupp som erhållit i.n smärtlindring. Slutsats: Med bakgrund av detta resultat kan man ifrågasätta om administreringssättet är avgörande kring effekten och upplevelsen av positiva eller negativa aspekter av smärtbehandlingen.

  • 3274.
    Öhrn, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Steinmark, Heidie
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Mjuk massage för personer med demens: personal och patienters perspektiv2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    The aim with the literature study was to describe how persons with dementia and health care workers in the geriatric care experiences soft massage and to describe the derived effects for persons with dementia. Scientific articles were sampled from the databases: Medline (Pub Med), Cinahl and Psyc INFO. The main results of the study are presented in three parts: how persons with dementia experiences soft massage, health care workers experiences of giving soft massage and the health care workers descriptions on derived effects on persons with dementia. The results showed that persons with dementia experienced a positive reaction to soft massage and the health care workers did no longer feel helpless in their care service towards persons with dementia. The studies showed that soft massage decreased agitation, wandering, pain and sleeplessness. Not all persons with dementia was receptive to soft massage, therefore an ethical awareness was required by the health care workers.

  • 3275.
    Ölund, Charlotta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Att vara prövad men inte uppgiven - konsten att leva med bensår2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin vardag ur ett fysiskt, känslomässigt, och socialt perspektiv. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio patienter med bensår från tre hälsocentraler intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat: Att vara prövad men inte uppgiven som bildades av tre kategorier: Sårets kondition, Komplikationer till att leva med bensår samt Anpassning till att leva med bensår. Temat beskrev att patienter med bensår hade många svårigheter men att de, samtidigt, på olika sätt, tog itu med dessa svårigheter för att kunna leva ett så bra liv som möjligt. Sårets kondition hade stor betydelse för patientens upplevelse av smärta. Många patienter var otillräckligt smärtlindrade och hade ont både dag och natt. Andra besvär var lukt och läckage från såret. Komplikationer till att leva med bensår innebar känslomässiga påfrestningar så som nedstämdhet, ilska och oro. Fysiska svårigheter bestod i att inte orka gå längre sträckor. Praktiska besvär innefattade att behöva hjälp med vardagliga sysslor. Många patienter hade svårt att upprätthålla sina sociala kontakter. Patienternas anpassning till att leva med bensår var stor och de använde sig av både praktiska och känslomässiga copingstrategier.

  • 3276.
    Öman-Olsson, Linn
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Gunnarsson, Anneli
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans stöd till en hälsosam förändring för överviktiga barn och deras familjer2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan kan stödja överviktiga barn och deras familjer till en hälsosam förändring samt beskriva vilket stöd dessa barn och deras familjer vill ha från sjuksköterskan för att genomföra en hälsosam förändring. Vidare var syftet att granska de ingående artiklarnas kvalitet, avseende datainsamlingsmetod.

    Metod: En systematisk litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl och Academic Search Elite. Dessa sökningar genererade 11 artiklar vilka resultatet baserades på.

    Resultat: Barn som lider av övervikt och deras föräldrar önskar ett utökat stöd från sjuksköterskan och sjukvården genom till exempel individuella viktminskningsprogram för hela familjen. Genom att använda ett neutralt språk och att ta hjälp av tillväxtkurvan kan sjuksköterskan göra familjerna uppmärksammade på barnens övervikt. En bra metod för sjuksköterskan att använda sig av för att kunna stödja familjerna är motiverande samtal. Olika interventionsprogram har utvecklats för att stödja överviktiga barn och deras föräldrar och är ett bra sätt för att uppmärksamma levnadsvanor samt för att kunna ge en mer individuell rådgivning till familjerna. Datainsamlingsmetoden beskrevs tydligt i samtliga av de 11 inkluderade artiklarna.

    Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visar att överviktiga barn och deras familjer önskar ett utökat stöd från sjuksköterskan och sjukvården. Sjuksköterskan önskar mer utbildning för att kunna uppmärksamma barnen och föräldrarna på problemet. Genom att utveckla och stärka de tillvägagångsätt och verktyg som är framtagna kan sjuksköterskan stärkas i sin yrkesroll i arbetet med att stödja överviktiga barn och deras föräldrar.

  • 3277.
    Österberg, Jenny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Söderström, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Att vara anhörig till en demenssjuk person: en litteraturstudie som belyser livssituationen ur ett anhörigperspektiv2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att belysa hur livssituationen påverkas av att vara anhörig till en person som drabbats av demens.

    Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserades på 13 artiklar som samlats in i databaserna PubMed och Cinahl.

    Resultat: Resultatet visade att livet förändras för alltid för anhöriga till dementsjuka personer och att livssituationen kunde påverkas på många olika sätt. Livssituationen kunde upplevas olika beroende på vilken relation den demenssjuka och den friska anhöriga hade innan sjukdomen. Upplevelser som exempelvis isolering, ilska, maktlöshet, saknad och skuld var känslor som framkom i resultatet. Olika sätt att hantera den nya situationen kunde vara en positiv inställning och ett bra socialt stöd omkring sig. Anhöriga ville ofta hålla kvar sin vårdarroll så länge som möjligt men när situationen blev ohållbar blev flytten till ett boende för de demenssjuka personerna oundviklig.

    Slutsats: Resultatet i studien visade att den generella påverkan av livssituationen för anhöriga till demenssjuka personer var negativ. Forskning kring hur livssituationen för anhöriga till demenssjuka personer påverkas finns men ytterligare forskning och sammanställningar av forskning krävs inom området. Även forskning om hur sjuksköterskan kan använda sig av denna information behövs för att sjuksköterskan ska kunna veta vilka insatser som krävs för att ge bästa möjliga stöd till anhöriga.

  • 3278.
    Österberg, John
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Rahim, Namir
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    En beskrivning av hur personer med diabetes typ 2 upplever att genomgå livsstilsförändringar till följd av sjukdomen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes är en av de sjukdomar som är mest växande globalt. I Sverige är det över 400 000 människor som lever med diabetes. Diabetessjukdomen finns i olika former och de vanligaste formerna är diabetes typ 1 och diabetes typ 2. Risken att bli drabbad av den sjukdomen ökar vid fetma, tobaks- och alkoholkonsumtion. Därför kan det bli nödvändigt att genomföra livsstilsförändring för att förbättra den mentala och fysiska hälsan hos personer som lever med diabetes typ 2.

     

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med diabetes typ 2 upplever att genomgå livsstilsförändringar till följd av sjukdomen. Syftet var också att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna i resultatet.

     

    Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design som baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar.

     

    Huvudresultat: Resultatet för denna litteraturstudie baserades på möjligheter och svårigheter som påverkade upplevelsen av att genomgå livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2. Utifrån möjligheter har fyra subteman identifierat: Kost och motion som motivationsfaktorer, erhållen kunskap, betydelsen av stöd från omgivningen och att ta personligt ansvar. I huvudteman svårigheter presenterades dessa subteman: Kost- och motions påverkan på det sociala och vardagliga livet, brist på kunskap samt krav och inre kamp.

     

    Slutsats: Flera personer fick blandade känslor utifrån upplevda möjligheter och svårigheter som de har stött på under livsstilsförändringen. Det blir viktigt att sjukvårdspersonal får en bättre helhetsförståelse kring patienters olika upplevelser av att genomgå en livsstilsförändring för att kunna optimera en personcentrerad vård, egenvårdsinsatser och tillgodose patienters egenvårdsbehov.

  • 3279.
    Östergren, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Folkhälsovetenskap.
    Hinder och förutsättningar för nyanlända; ett perspektiv från människor som arbetar med nyanländas mottagande: En intervjustudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 3280.
    Östergårds, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Aburweileh, Hossam
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Vuxna patienters upplevelser av den palliativa vården i hemmet2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år dör omkring 90 000 personer i Sverige och de flesta har behov av palliativ vård. Den enskilde individen skall i största möjliga mån få avgöra om denne vill dö hemma eller inom den slutna vården. Historiskt sett har den palliativa vården behandlat personer med cancersjukdom men har med tiden utvecklats till att behandla flera typer av sjukdomstillstånd.

    Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur vuxna patienter upplever den palliativa vården i hemmet, samt att studera de valda artiklarnas datainsamlingsmetod.

    Metod: Föreliggande studie har en deskriptiv design. Studiens resultat baseras på elva vetenskapliga artiklar, tio med kvalitativ ansats och en med mixad ansats. Samtliga artiklar granskades av båda författarna och färgmarkerades beroende på innehåll. Artiklarna identifierades genom databaserna Cinahl och Pubmed.

    Huvudresultat: Den palliativa vården i hemmet upplevdes till stor del som positiv av patienterna. Det värderades högt att ha sina närstående nära och att få vistas i sin trygga hemmiljö den sista tiden i livet. Det framkom även att de palliativa patienterna var oroliga över att vara en börda för sina närstående. Genom att ha sjukvårdare i hemmet samt stöd från närstående gavs möjlighet att utföra vardagliga aktiviteter på egen hand, som visade sig generera livskvalitet. Värdighet hos de palliativa patienterna beskrevs genom begreppen integritet, välbefinnande och självbestämmande. God kommunikation och kontinuitet upplevdes som viktiga faktorer för de patienterna.

    Slutsats: Palliativa patienter som vårdats hemma såg i hög grad positivt på den vård de erhållit. De upplevde att samarbete mellan sjukvården och deras närstående är en förutsättning för trygg vård i hemmet. Hälso- och sjukvård bör prioritera dessa patienters önskan om att få vårdas och dö hemma eftersom detta genererar livskvalitet. Föreliggande studies resultat ger en tydlig indikation på utvecklingsområden inom palliativ vård.

  • 3281.
    Österlund, Catharina
    et al.
    University of Umeå, Faculty of Medicine, Department of Odontology, Clinical Oral Physiology, Umeå, Sweden.
    Nilsson, Evelina
    University of Umeå, Faculty of Medicine, Department of Odontology, Clinical Oral Physiology, Umeå, Sweden.
    Hellström, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Häger, Charlotte K.
    University of Umeå, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Umeå, Sweden.
    Häggman-Henrikson, Birgitta
    University of Malmö, Faculty of Odontology, Orofacial Pain and Jaw Function, Malmö, Sweden.; Scandinavian Center for Orofacial Neurosciences (SCON), Malmö, Sweden.
    Jaw-neck movement integration in 6-year old children differs from that of adults2020Ingår i: Journal of Oral Rehabilitation, ISSN 0305-182X, E-ISSN 1365-2842, Vol. 47, nr 1, s. 27-35Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: A functional integration between the jaw and neck regions during purposive jaw movements is well described in adults, but there is a lack of knowledge of such integration during jaw function in children.; Objectives: To determine the movement integration between the jaw and neck during jaw motor tasks in 6-year-olds, whether there is a difference between children and adults.; Methods: Jaw and neck movements were recorded with an optoelectronic 3D system in 25 healthy 6-year-olds (12 girls, 13 boys) and 24 healthy adults (12 women, 12 men) during paced jaw opening-closing and self-paced gum chewing. Jaw and neck movement amplitudes, intra-individual variation in movement amplitude, ratio between neck-jaw movement amplitudes, and movement cycle time were analysed. Differences between children and adults were evaluated with Mann-Whitney U test for independent samples.; Results: Compared to adults, 6-year old children showed larger neck movement amplitudes (P=0.008) during chewing, higher intra-individual variability in amplitudes of jaw (P=0.008) and neck (P=0.001) movements, higher ratio between neck-jaw movement amplitudes for jaw opening-closing (P=0.026) and chewing (P=0.003), and longer jaw movement cycle time (P≤0.0001) during the jaw opening-closing task.; Conclusion: Despite integrated jaw-neck movements in 6-year old children, the movement pattern differs from that of adults and may be interpreted as an immature programming of jaw-neck motor behavior. The well-integrated movements observed in adults most likely develop over years, perhaps into adolescence, and needs further research including well controlled longitudinal studies to map this development in order to provide appropriate age-related clinical treatment for functional disorders. This article is protected by copyright. All rights reserved.; This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 3282.
    Österlund, Liza
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Elever i årskurs 6 och deras inställning till ämnet Idrott och hälsa: En kvalitativ intervjustudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Våra barn och unga mår idag allt sämre fysiskt och psykiskt. I samband med det ökar även problemet med inaktiva och stillasittandet barn. Skolan är en viktig arena och ämnet Idrott och hälsa har en betydande roll för att skapa fysiskt aktiva barn och unga. För att minska stillasittandet bland unga behöver vi veta vad som får elever att vilja delta på idrottslektioner. Motivation ses som centralt för att kunna förstå det mänskliga beteendet. Därför var syftet med studien att undersöka elevers inställning och motivation till ämnet Idrott och hälsa. Studien undersökte även hur eleverna upplever sin idrottslärares förmåga att motivera till ett deltagande. Metoden i studien är semistrukturerade intervjuer, då intervjuer lämpar sig bra när man vill undersöka människors tankar, känslor eller upplevelser. I en storstad i Sverige har tre elever i årskurs 6 intervjuats. Resultatet visade att eleverna hade en positiv inställning till skolämnet Idrott och hälsa. Motivationen ökade när de tyckte någon aktivitet var rolig eller när de kände sig duktiga, vilket ökade känslan av meningsfullhet Alla tre elever upplevde sin idrottslärare motiverande genom att han var sträng och snäll. 

  • 3283.
    Östgård, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD)2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Allt fler personer drabbas av demenssjukdom och en stor del av dessa drabbas någon gång av ett eller flera beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD skapar stort lidande för den drabbade men kan även vara svårt att hantera för människorna omkring dem, närstående och vårdpersonal, och är en stor anledning till att personen flyttar till särskilt boende. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via sex individuella semi-strukturerade intervjuer. Genom bekvämlighetsurval rekryterades undersköterskor på ett demensboende i Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ett övergripande tema framträdde i resultatet, ”Svårigheter att finna balans mellan behov och resurser”. Informanterna upplevde arbetet med personer med BPSD som en stor utmaning men att det var mycket givande. Känslan av att inte räcka till, att sakna kunskap eller förmåga att hantera vissa situationer eller symtom samt bristen på resurser upplevdes som påfrestande av informanterna. Aggressivitet, oro och ångest hos personer med BPSD var de symtom som upplevdes som svårast att hantera. Resultatet visar även att informanterna upplevde arbetet med personer med BPSD som spännande, intressant och roligt och att de kände tillfredsställelse i att finnas där för personen med BPSD och att kunna bidra till deras välmående. Studiens slutsats visar att informanterna upplevde stora utmaningar i sitt arbete med att skapa välbefinnande för personer med BPSD. Stöd och utbildning skulle kunna öka arbetstillfredsställelsen för vårdpersonalen men även livskvaliteten för personer med BPSD. 

  • 3284.
    Östlin, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Jansson, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vuxna personers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 2: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antal fall av diabetes mellitus typ 2 ökar i Sverige samt över hela världen. Okunskap om hur sjukdomen utvecklas och hanteras kan leda till komplikationer och andra sjukdomar.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 2, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.

    Metod: Litteraturstudien har deskriptiv design. Studien inkluderar 12 kvalitativa artiklar funna i databaserna PubMed och Cinahl.

    Huvudresultat: I analysen av artiklarna framkom kategorier som besvarade vuxna personers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 2. Kategorierna var: Erfarenheter av att ha diagnostiseras med diabetes typ 2, Vuxna personers erfarenheter av kontroll och behandling av diabetes typ 2, Erfarenheter av kostförändringar i samband med diabetes typ 2 hos vuxna personer, Erfarenheter av sociala sammanhang hos vuxna personer med diabetes typ 2 och Erfarenheter och hanteringssätt att leva med sin diabetes typ 2. Resultatet reflekterar positiva och negativa erfarenheter i det vardagliga livet i hos personer med diabetes mellitus typ 2.

    Slutsater: Att få diabetes mellitus typ 2 medförde många olika känslor hos flera informanter. Diabetes påverkade vardagliga livet och krävde förändringar i den drabbades liv. Flera informanter erfor frustation över vården och många erfor stöd från familj och vänner. Rädsla för att drabbas av komplikationer till följd av sin sjukdom och inte få se sina barn växa upp gav motivation till att ta hand om sin sjukdom. 

  • 3285.
    Östlund, Amanda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Hillberg, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Anhörigas upplevelser av att leva med närstående som drabbats av Alzheimers sjukdom: -En beskrivande litteraturstudie-2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med eller i närheten av en person som har drabbats av Alzheimers sjukdom. Studien utgick från ett socialt, fysiskt och psykiskt perspektiv. Studien byggde på 18 vetenskapliga artiklar som kvalitet granskades med hjälp av en granskningsmall. Artiklar söktes genom databaserna Academic Search Elite, Cinahl och Vård I Norden Online. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade på studiens syfte, var skrivna på svenska eller engelska och publicerade mellan åren 2000 till 2008. Resultatet visade att anhöriga ställs inför en dramatisk förändring som är krävande, utmanande och de anhöriga upplevde oro, sorg, stress och skuld. Det sociala nätverket minskade och det leder oftast till ensamhet och isolering. Resultatet visade också att anhöriga är i behov av stöd från släkt och vänner samt från hälso- och sjukvården. Sammanfattningsvis upplevde majoriteten av anhöriga en ökad belastning av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom.

    Nyckelord: Alzheimers sjukdom, familj, anhöriga, upplevelser.

  • 3286.
    Östlund, Ann-Sofi
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Distriktssköterskors upplevelser av och tillvägagångssätt vid ett motiverande samtal2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 3287.
    Östlund, Ann-Sofi
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Uppsala universitet.
    Motivational Interviewing in Primary Care: Nurses' experiences and actual use of the method2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aim: The overall aim of the present thesis was to describe and examine primary care nurses´ self-reports on training, use and performance as well as experiences and actual performance of MI.

    Method: One qualitative and three quantitative studies were conducted among primary care nurses. A study-specific questionnaire was sent to 980 primary care nurses and 673 (69%) responded (Study I). Semi-structured interviews were conducted with 20 MI trained primary care nurses (Study II). MI sessions between 12 (Study III) respective 23 (Study IV) primary care nurses and patients (total 32 respective 50 sessions) were audio-recorded. Data were analyzed using qualitative content analysis, Motivational Interviewing Integrity Code, Motivational Interviewing Sequential Code for Observing Process Exchanges and statistical analysis.

    Results: The findings showed that primary care nurses reported and experienced lack of training in MI and lack of prerequisites for using MI (Study I-II), while training, knowledge, prerequisites and time were associated with use of MI. They also reported and experienced that MI facilitated their work with patients (Study I-II) as well as elicited their own ability to motivate and be empathetic (Study II). About half of the primary care nurses reported that they used MI (Study I), and none of the nurses (Study III) achieved the approved skill levels in MI in their recorded sessions. They overestimated their performance on six of eight aspects of MI (Study III). The most frequently used nurse talk in the recorded sessions was neutral, which is not consistent with MI. Questions and reflections directed toward change were most likely to be followed by change talk among patients (Study IV).

    Conclusions: Self-reported knowledge about MI and personal as well as workplace prerequisites for using it were associated with self-reported use of MI. Participating nurses´ experienced that MI requires openness, practice, support, feedback and willingness. The participating primary care nurses did not achieve approved levels of MI skills in their recorded MI sessions. Patients´ change talk is more likely to occur after open questions, complex reflections as well as after questions and reflections directed toward change.

  • 3288.
    Östlund, Ann-Sofi
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala universitet.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala universitet.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala universitet.
    Wadensten, Barbro
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala universitet.
    Primary care nurses' performance in motivational interviewing: a quantitative descriptive study2015Ingår i: BMC Family Practice, ISSN 1471-2296, E-ISSN 1471-2296, Vol. 16, nr 1, s. 89-100Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Motivational interviewing is a collaborative conversational style intended to strengthen motivation to change. It has been shown to be effective in addressing many different lifestyle problems as well as in chronic disease management, and many disease prevention guidelines promote use of motivational interviewing. The aim of the present study was twofold: to assess to what extent the primary care nurses in the study perform motivational interviewing according to the Motivational Interviewing Treatment Integrity Code and to investigate how the participating primary care nurses rated their own performance in motivational interviewing.

    Method: The study was based on twelve primary care nurses’ audio-recorded motivational interviewing sessions with patients (total 32 sessions). After each session, the nurses completed a questionnaire regarding their experience of their own performance in motivational interviewing. The audio-recorded sessions were analyzed using Motivational Interviewing Integrity Code 3.1.1.

    Results: None of the nurses achieved beginning proficiency in all parts of any motivational interviewing sessions and two nurses did not achieve beginning proficiency in any parts or sessions. Making more complex than simple reflections was the specific verbal behavior/summary score that most nurses achieved. Beginning proficiency/competency in “percent open questions” was the summary score that fewest achieved.

    Conclusion: Primary care nurses did not achieve beginning proficiency/competency in all aspects of motivational interviewing in their recorded sessions with patients, where lifestyle change was discussed. This indicates a need for improvement and thus additional training, feedback and supervision in clinical practice with motivational interviewing.

  • 3289.
    Östlund, Ann-Sofi
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala universitet.
    Wadensten, Barbro
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala universitet.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    District nurses' and registered nurses' training in and use of motivational interviewing in primary care settings2014Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 23, nr 15-16, s. 2284-2294Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives

    To examine to what extent district nurses and registered nurses have training in motivational interviewing, to what extent they use it and what prerequisites they have for using it; to compare district nurses and registered nurses, as well as to compare users and nonusers of motivational interviewing; and to examine possible relationships between use of motivational interviewing and the variables training, supervision and feedback in motivational interviewing and prerequisites for use.

    Background

    Motivational interviewing is an effective method for motivating patients to change their lifestyle, used increasingly in primary care.

    Design

    A cross-sectional survey study.

    Methods

    A study-specific questionnaire was sent to all district nurses and registered nurses (n = 980) in primary care in three counties in Sweden, from September 2011–January 2012; 673 (69%) responded. Differences between groups as well as relationships between study variables were tested.

    Results

    According to self-reports, 59% of the respondents had training in motivational interviewing and 57% used it. Approximately 15% of those who reported using it had no specific training in the method. More district nurses than registered nurses had training in motivational interviewing and used it. The following factors were independently associated with the use of motivational interviewing: training in and knowledge of motivational interviewing, conditions for using it, time and absence of ‘other’ obstacles.

    Conclusions

    Having knowledge in motivational interviewing and personal as well as workplace prerequisites for using it may promote increased use of motivational interviewing.

    Relevance to clinical practice

    Having the prerequisites for using motivational interviewing at the workplace is of significance to the use of motivational interviewing. In the context of primary care, district nurses seem to have better prerequisites than registered nurses for using motivational interviewing.

  • 3290.
    Östlund, Ann-Sofi
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Wadensten, Barbro
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Lindqvist, Helena
    Department of Clinical Neuroscience, MIC Lab, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Primary care nurses' communication and its influence on patient talk during motivational interviewing2016Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 72, nr 11, s. 2844-2856Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim

    To describe what verbal behaviors/kinds of talk occur during recorded motivational interviewing sessions between nurses in primary care and their patients. The aim was also to examine what kinds of nurse talk predict patient change talk, neutral talk and/or sustain talk.

    Background

    Motivational interviewing is a collaborative conversational style. It has been shown to be effective, in addressing health behaviors such as diet, exercise, weight loss and chronic disease management. In Sweden, it is one of the approaches to disease prevention conversations with patients recommended in the National Guidelines for Disease Prevention. Research on the mechanisms underlying motivational interviewing is growing, but research on motivational interviewing and disease prevention has also been called for.

    Design

    A descriptive and predictive design was used.

    Methods

    Data were collected during 2011-2014. Fifty audio-recorded motivational interviewing sessions between 23 primary care nurses and 50 patients were analyzed using Motivational Interviewing Sequential Code for Observing Process Exchanges. The frequency of specific kinds of talk and sequential analysis (to predict patient talk from nurse talk) were computed using the software Generalized Sequential Querier 5.

    Findings

    The primary care nurses and patients used neutral talk most frequently. Open and negative questions, complex and positive reflections were significantly more likely to be followed by change talk and motivational interviewing-inconsistent talk, positive questions and negative reflections by sustain talk.

    Conclusions

    To increase patients’ change talk, primary care nurses need to use more open questions, complex reflections as well as questions and reflections directed toward change.

  • 3291.
    Östlund, Ann-Sofi
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Wadensten, Barbro
    Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Motivational interviewing: Experiences of primary care nurses trained in the method2015Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 15, nr 2, s. 111-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Motivational interviewing is a person-centered counseling style used to promote behavioral change regarding a wide variety of lifestyle problems. Use of motivational interview is growing worldwide and among many different healthcare professions, including primary care nursing. The study aim was to describe motivational interview trained nurses' experiences of motivational interviewing in primary care settings. The study had a qualitative descriptive design. It was carried out in Swedish primary care settings in two county council districts, with 20 primary care nurses trained in motivational interviewing. Half of them used the method in their work, half did not. Qualitative semi-structured interviews were used. Data were analyzed using qualitative content analysis. The nurses experienced that openness to the approach and an encouraging working climate are required to overcome internal resistance and to increase use of motivational interviewing. They also experienced mutual benefit: motivational interviewing elicits and develops abilities in both nurses and patients. For the nurses using it, motivational interviewing is perceived to facilitate work with patients in need of lifestyle change. Lack of training/education, support, interest and appropriate work tasks/patients are reasons for not using motivational interviewing.

  • 3292.
    Östlund, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Mossberg, Marianne
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Nyutexaminerade sjuksköterskor och stress: En litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelse av stress i yrket. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserade sig på 17 artiklar. Resultatet blev tydligt att stressen var en nedbrytande faktor för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Upplevelsen att det förväntades av dem att vara en självständig sjuksköterska och kunna allt från början skapade stress. Den kliniska kunskapen och ledarskapsrollen har den nyutexaminerade sjuksköterskan för lite träning på och detta anses vara en brist i utbildningen. Stressen kan bli och var en början till utmattningssyndrom för många nyutexaminerade. Det var ett stort antal nyutexaminerade som hade tankar om att sluta redan tidigt i sjuksköterskeyrket. De sjuksköterskor som upplevde arbetsglädje och fick sina behov tillfredsställda kände inte av stressen på samma vis. Faktorerna som oftast kom upp som orsak att till öka stressen var när arbetsmiljö, ledning, bemanning och kontakten med kollegor inte fungerade. Slutsats Det är viktigt att vara medveten om stressen som nyutexaminerad sjuksköterska och ta ansvar för sin egen hälsa. Ledningen inom hälso- och sjukvården bör öka sin medvetenhet om sjuksköterskeyrkets risker.

  • 3293.
    Östlund, Hanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Blad, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Fysisk aktivitets inverkan på individers mentala hälsa som depression och nedstämdhet vid ischemisk hjärtsjukdom2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ungefär en femtedel av ischemiskt hjärtsjuka individer lider av depressiva besvär. Depression hos ischemiskt hjärtsjuka individer leder till ökad dödlighet. Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet har effekt på människors mentala hälsa vid depression. Dödligheten i  ischemisk hjärtsjukdom minskar och behovet av en väl fungerande hjärtrehabilitering ökar.

    Syfte: Syftet var att undersöka vilken inverkan fysisk aktivitet har på individers mentala hälsa vid ischemisk hjärtsjukdom samt beskriva de inkluderade studiernas undersökningsgrupper.  

    Metod: En beskrivande litteraturstudie av 11 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl.

    Huvudresultat: Fysisk aktivitet hade en positiv effekt på depression och nedstämdhet hos patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Enbart den fysiska träningens effekt på depression och nedstämdhet var svår att mäta och bevisa, men forskningen visade på att förbättrad kondition i många fall ledde till minskning av depressiva besvär. Effekterna av fysisk aktivitet skiljde sig åt mellan könen. Deltagarantalet i studierna låg mellan 62-522 och fler män än kvinnor deltog. Merparten av studierna hade en medelålder på deltagarna mellan 61 – 67,5 år.

    Slutsats: Fysisk aktivitet förbättrade den mentala hälsan hos ischemiskt hjärtsjuka individer. Det var svårt att bevisa att fysisk aktivitet enbart var det som påverkade den mentala hälsan, eftersom många aspekter, förutom fysisk aktivitet ingår i ett rehabiliteringsprogram. Att belysa vikten av fysisk aktivitet ur fler än en aspekt, borde dock öka förutsättningarna att motivera fler till att delta vid träningsbaserad hjärtrehabilitering. Det blir inte bara en vinst för patienten utan också en vinst för samhället i stort.

  • 3294.
    Östlund, Kajsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    En kvalitativ studie om upplevda möjligheter och begränsningar med hälsofrämjande öppen förskola: Ett uppdrag från Salutsatsningen i Västerbottens Läns Landsting2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka öppen förskola som arena för ett hälsofrämjande arbete. Fokus var på de möjligheter och begränsningar som personalen upplevde i sitt arbete utifrån det hälsoprogram som tillämpades av dem. Studien var ett uppdrag från Salutsatsningen vid Västerbottens läns landsting. Metoden var en kvalitativ ansats och fem intervjuer genomfördes med personal inom öppen förskola i Västerbottens län. Intervjuerna utgick från de kriterier som fungerade som riktlinjer för arbetet. De tre huvudområdena (kriterierna) var psykosocial hälsa, matvanor och fysisk aktivitet. Resultatet visade att personalen som intervjuades hade goda rutiner för det hälsofrämjande arbetet. De upplevde möjligheter att stödja föräldrarna i deras föräldraskap och främja hälsosamma budskap. De upplevda begränsningarna bestod främst av avsaknad av utrymme för matlagning samt fysiska aktiviteter. Samverkan med andra aktörer som Barnavårdcentralen, Mödrahälsovården, Socialtjänsten och Tandhälsan var även de avgörande för det hälsofrämjande arbetet. Slutsatsen var att det hälsofrämjande arbete som bedrivs i Västerbotten har en god grund för att stärka och stödja barn och föräldrar samt främja hälsosamma budskap. Men det finns vissa brister i ämneskunskap hos personalen samt otydlighet vad vissa kriterier syftar till.

  • 3295.
    Östlund, Ulrika
    et al.
    Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Sweden.
    Wennman-Larsen, Agneta
    Persson, Carina
    Gustavsson, Petter
    Wengström, Yvonne
    Mental health in significant others of patients dying from lung cancer2010Ingår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 19, nr 1, s. 29-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3296.
    Strömberg, Annika (Redaktör)
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Forskning pågår 2018: Akademin för hälsa och arbetsliv2018Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Forskningsrådet vid Akademin för Hälsa och Arbetsliv har identifierat behovet av att synliggöra den forskning som bedrivs inom akademin ämnesområden. Som en del i detta arbete samlade forskningsrådet inför 2018 in projektbeskrivningar för pågående projekt. Det huvudsakliga syftet var att få överblick över forskningsverksamheten vid akademin. För att även kunna kommunicera den forskning som pågår, såväl internt som externt, har vi valt att publicera projektbeskrivningarna i denna rapport.

    Titeln på rapporten ”Forskning pågår” signalerar att forskning bedrivs i föränderliga processer. Forskningens ständiga utveckling gör att rapporten ger en ögonblicksbild av forskningens inriktning och innehåll. Projekt formas, omformas och nya projekt startar upp. I rapporten har projekten sorterats under temporära samlingsrubriker som vi idag ser som starka inriktningar för forskningen vid akademin. I arbetet med att samla forskningen i styrkeområden kommer även dessa inriktningar att kunna förändras.

  • 3297.
    Strömberg, Annika (Redaktör)
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Forskning pågår 2019: Akademin för hälsa och arbetsliv2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Genom denna rapport vill vi synliggöra den forskning som bedrivs inom Akademin för hälsa och arbetsliv. Som underlag samlar forskningsrådet vid akademin årligen in projektbeskrivningar från forskarna kring pågående projekt. Rapporten är tänkt att ge en överblick över forskningens inriktning och innehåll. Rapporten bidrar även till att kunna kommunicera pågående forskning såväl internt som externt.

    I rapporten har projekten sorterats under temporära samlingsrubriker som vi idag ser som starka inriktningar för forskningen vid akademin. Forskning och kunskapande sker i processer där både innehåll och inriktning flyttas under resans gång. Projekt formas, omformas och nya projekt startar upp. Titeln på rapporten ”Forskning pågår” signalerar just denna föränderlighet.

    Det är med stor glädje som vi för andra året i rad kan presentera över 100 pågående projekt med inriktning mot hälsa och arbetsliv.

  • 3298.
    Strömberg, Annika (Redaktör)
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Forskning pågår 2020: Akademin för hälsa och arbetsliv2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inför varje årsskifte samlar vi in projektbeskrivningar för de forskningsprojekt som pågår inom Akademin för Hälsa och Arbetsliv. Detta görs för att ge en överblick över forskningen men också som ett underlag för att kunna kommunicera forskningens inriktning och innehåll, såväl internt som externt.

    I rapporten är forskningsprojekten sorterade under temporära samlingsrubriker som vi idag ser som starka inriktningar för forskningen vid akademin. Forskning och kunskapande formas och omformas vilket ger att projekt och inriktningar ändras över tid. Titeln på rapporten ”Forskning pågår” signalerar just denna föränderlighet.

    Det är med stor glädje som vi i denna rapport kan presentera över 100 pågående projekt med inriktning mot hälsa och arbetsliv.

63646566 3251 - 3298 av 3298
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf