hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
567891011 351 - 400 of 510
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 351.
    Lång, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Jansson, Madelene
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Pedagogers erfarenheter av arbete med barn med funktionsnedsättningar och extra anpassningar i fritidshem2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In the after school program, educators meets students with different disabilities with special needs. The role that the educators are given is to ensure that all students are being seen for who they are and that they receives the support that they need in their daily activities. This study aims at investigating what experiences educators have of working with children with these kind of disabilities and special needs in the after school program. The study was conducted through surveys that were given to educators at six different schools. The results shows that the educators' experiences of working with neccesary adjustments for children with disabilities based on the requirements, skills and financial conditions of the management documents may look different. However, the result is that additional adjustments are important and are performed daily.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 352.
    Löfkvist, Matilda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Zetterberg Ädel, Emilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Att planera för kvalitet: Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Löfkvist, M. & Zetterberg Ädel, E. (2017).

    Att planera för kvalitet – Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Examensarbete i didaktik. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.

    Sammanfattning

    Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkesverksamma förskollärare upplever och praktiserar organisatoriska processer, med fokus på planering, i relation till det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. För att uppnå studiens syfte föll val av metod på en webbaserad enkätstudie som forskningsinstrument, där 13 respondenter deltog i undersökningen. I studiens resultat presenteras undersökningens frågor och svarsresultat med hjälp av statistiska diagram och procentsatser. Studiens slutsats visar att undersökningens deltagare gav uttryck för ett visst behov av ny kunskap och forskning på området systematiskt kvalitetsarbete. Detta i enighet med vad tidigare forskning på området förevisar. Planering av kvalitetsarbete kräver förskollärare som är medvetna om hur väsentliga verksamhetsmål i förskolan konkretiseras och realiseras, för att undvika att planering av kvalitetsarbete blir intetsägande. Slutsatsen berör även sambandet mellan planering och stress, vilket respondenterna i undersökningen till stor del bekräftade.

    Nyckelord:

    förskola, kvalitet, läroplan, pedagogisk planering, planering, systematiskt kvalitetsarbete

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 353.
    Löfqvist, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Hultman, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Ups!: Produktutvecklingen och utvärderingen av den digitala applikationen Ups!The product development and the evaluation of the digital application Ups!2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 210 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to develop an educational application and evaluate how it could support multilingualism in preschool. In carrying out this study, two methods were used. First, a research and development method (R&D) was used to help form and develop the application. To develop the product further, an interview study was used to explore preschool teachers` experiences of the developed application and whether the developed application supports multilingualism in preschool. The interviews were processed and categorized. The study found that the developed application can encourage multilingualism in preschools and has the potential to be developed further.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 354.
    Löfström, Jan
    et al.
    Helsingfors universitet, Helsingfors, Finland.
    Ammert, Niklas
    Linnéuniversitet.
    Sharp, Heather
    Newcastle University, Australia.
    Edling, Silvia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    In search for intersections of historical empathy and moral sensitivity: observations from a study of Swedish and Finnish lower secondary school students2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 355.
    Löfström, Jan
    et al.
    Helsingfors universitet.
    Ammert, Niklas
    Linnéuniversitet.
    Sharp, Heather
    Newcastle University, Australia.
    Edling, Silvia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Social perspective taking and moral reflection [judgment] in lower secondary school students’ responses to historical moral dilemmas: observations from a Swedish-Finnish survey study2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 356.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Det teoretiska perspektivets potential - eller, teorierna och materialets möjlighet2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Genom att helt kort beskriva några förutsättningar i posthumanistisk/nymaterialistisk teoribildning (Barad 2007; Lenz Taguchi 2010; Åsberg et al. 2012) och sedan lyfta några pågående analyser från mitt avhandlingsarbete vill jag visa vad de teoretiska perspektiv jag använder gör med det empiriska materialet. Studien, ur vilken analyserna är del, handlar om treåringar och fotografi i förskolan. Barnen erbjuds inom ramen för den producerade empirin handgriplig tillgång till digitalkameror. Jag kommer i min presentation att synliggöra två av barnen-kamerornas fotografiska intra-aktioner. Genom att som i avhandlingen ingå i ett posthumanistiskt och därmed nymaterialistiskt teoretiskt landskap, med särskild utgångspunkt hos Karen Barad (2003, 2007), och genom detta synliggöra intra-aktioner mellan barn och kameror erbjuds en förändrad förståelse av fotografi i förskolan. Barnen och kamerorna gör sig begripliga för varandra på en mängd olika sätt. De analyser som jag kommer att lyfta visar några av dessa barnen-kamerornas tillblivelser med koppling till estetik. Barnen och kamerorna är deltagare i estetiska händelser och här synliggörs estetiska uttryck som visar sig i fotografisk handling och i färdiga fotografier. Genom att lyfta intra-aktioner mellan barnen, förskolan och kamerorna, som synliggjorts genom agentiska snitt i de pågående relationerna, är intentionen i presentationen att visa vad den teoretiska apparaten gör med materialet och hur jag förstår detta. De empiriska material som kommer att diskuteras och synliggöras kan betraktas som undersökande och instabilt, mitt i en pågående avhandlingsprocess.

  • 357.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Digitalkameran som agent i förskolans verksamhet2014Inngår i: Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv / [ed] Marie Bendroth Karlsson, Tarja Karlsson Häikiö, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, s. 119-132Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 358.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Digitalkameran som möjlighet - estetiska aspekter av små barns användande av digitalkameror i förskolan2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad händer om treåringar i förskolan får använda digitalkameror utan att de vuxna där instruerar dem om hur och till vad de skall användas? Vad kännetecknar små barns intra-aktiva digitalkamerapraktik? Gör barnen estetiska val med utgångspunkt i hur de använder och riktar kamerorna, mot och med, tingen omkring dem? När barn i en svensk förskolekontext blir fotograferade av pedagogerna så är det ofta utifrån en dokumenterande avsikt. Men barn i förskolan använder inte kamerorna på samma sätt som vuxna, de använder dem på en mängd andra sätt och med andra strategier. Målet i den här presentationen är att lyfta en möjlig estetisk aspekt av små barns kamerapraktik. Den utgör en del i ett pågående avhandlingsarbete med fokus på små barn och digitalkameror. I det empiriska materialet syns hur barnen sam-handlar med både tingen, relationerna och med platsen och det visar sig också att barnen ibland ger uttryck för estetiskt sam-handlingar med det som finns omkring dem. Genom att ta teoretisk utgångspunkt i posthumanistiska teorier och då med särskild utgångspunkt hos fysikern och feministen Karen Barad förstås barnens användande av digitalkamerorna som intra-aktiva, ömsesidiga händelser där digitalkamerorna lika mycket som barnen är aktiva deltagare i det som utspelar sig. Både barnen och kamerorna förstås som agentiska (Barad 2003, 2007). De resultat som presenteras och diskuteras här är preliminära och undersökande, de baserar sig på empiriskt material från ett pågående doktorandprojekt.

  • 359.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    I rörelse med en balaklava – att dela estetiska erfarenheter i högre utbildning2019Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande presentation har för avsikt att med hjälp av något som kan liknas vid en autoetnografisk metod (Ellington & Ellis, 2008) lyfta fram och diskutera en mindre forskningsstudie med fokus på estetiska uttrycksformer och estiska processer. Undersökningen inbegriper en intervention med lärare och studenter inom högre utbildning. Interventionen tar form som workshopar där först en grupp lärare och sedan en grupp studenter möter samma konstverk och samma konstpedagogiska uppgift. Med utgångspunkt i produktion av olika slags datamaterial och med erfarenheter från workshopar berör undersökningen bland annat frågor som: Vad kan estiska erfarenheter och estiska processer bidra med inom högre utbildning? Vilka dialoger och samtal öppnar den här typen av processer för?  Vilken roll spelar de gemensamma estetiska erfarenheterna för dessa samtal? Datamaterialet består av gestaltningar som inbegriper: lera, plast, tredimensionella konstruktioner, ljusbord, fotografi, glas, olika sorters papper, färger och tapetklister men också samtal och texter i olika former. I ett möjligt resultat berörs affekter och flyktlinjer (Deleuze & Guattari, 2015) med utgångspunkt i de estiska processerna och användandet av estetiska uttryck. Genom användandet av autoetnografi lyfts aspekter i data som lyser särskilt starkt (MacLure, 2010) och data som häftar vid forskarens intresse och inte lämnar henne ifred (MacRae, Hackett, Holmes, & Jones, 2018).  

  • 360.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Kameran kan titta: visuella händelser i förskolan2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 361.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Photographic agency and agency of photographs : Three-year-olds and digital cameras2018Inngår i: Australasian Journal of Early Childhood, ISSN 0312-5033, Vol. 43, nr 3, s. 34-42Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article contains some of the results from a recently completed small-scale qualitative research study with a focus on three-year-olds and digital cameras in preschool. The aim of the study was to give children access to the agency of being camera users. The study is based on two assumptions: that photographic documentation of young children’s learning and their development is an essential feature in Swedish preschools, and that it´s almost always the teachers who use the camera devices. The results show - with the help of a new materialistic theoretical framework (Barad, 2003, 2007, 2014; Lenz Taguchi, 2010) - that children, together with the cameras, illustrate changed power relations when it comes to who is looking at whom, and that they make visible new and changed photographic aspects of daily activities in preschool.

     

  • 362.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap. Research on Arts Education, CUL, HDK - Högskolan för design och konsthantverk.
    Treåringar, kameror och förskola – en serie diffraktiva rörelser2017Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to examine what happens when three-year-olds are given access to digital cameras, and what shape and form children’s photographic capacity takes within the framework of everyday pre-school activities. The notion that young children in pre-school rarely get to use cameras themselves, and that they take part in photographs produced by pre-school educators as part of an ongoing documenting practice rooted in the curriculum is the point of departure. The study has been conducted through an ethnographic approach further strengthened by post-qualitative thinking, where the research material was produced together with children in two different pre-schools. This material includes the children’s intra-actions with the cameras as well as the photographs that emerge during the course of the study. The thesis moves within a posthumanist theoretical framework, with a special focus on new materialism and agential realism, where humans and non-humans are seen as mutual performative agents. The theoretical perspective permeates the entire study, and does not, therefore, only serve as a support for analyses. Through diffractive readings, the results show that children and cameras approach pre-school and its visual events in a manner that is not recognisable in previous experiences of how pre-school and the life of children have formerly been made visible. In this study, the children use the cameras to create resistances and to look back at the educators, as well as to show what relations come into being with materials, peers, places, spaces and knowledge formation. The children, together with the cameras, also make visible the power of the eye to direct and display, where the cameras also come to be an aesthetic tool with the capacity to both see and make visible in everyday life. This, in turn, also brings to light aspects of ethics and leads to the breaking up of more traditional and normative photographic actions and expressions.

  • 363.
    Magnusson, Lena O
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Bäckman, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    STEM and STEAM - in the intercept of teacher's perspective and children'sperspective2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Over the past decades, the concepts of STEM and STEAM has been discussed and used in educational research in different ways. This paper is based on the results from two separate studies. One concerning preschool teachers' understanding of science, technology, engineering and mathematics, STEM, in relation to teaching in preschool. The other study concern children’s perspective and strategies in their use of digital technology concerning visual aspects of arts, the A in STEAM. The purpose of this paper is to compare and connects results from the two studies out of the question: What does the A in STEAM add to manners of teaching the subjects referred to in STEM? One theoretical point of departure derives from Shulman's (1986) theory of how knowledge develops in teaching and that teachers use special knowledge in teaching, i.e. pedagogical content knowledge, PCK. We also relate to the concepts of children’s perspective and child perspective (Halldén, 2003; Sommer, Pramling Samuelsson, & Hundeide, 2011) as well as the complexity of diffractive readings (Barad 2014; Magnusson, 2017). The two studies that are in focus are conducted in different ways, with varying methodological approaches and analysed with different theoretical perspective. In this paper, we want to do a meta-analysis with the help of the concepts of children’s perspective and child perspective. By doing that we hope to find new knowledge and thereby contribute to teacher knowledge about teaching STEAM areas. The research follows guidelines for research ethics adopted in the humanities and social sciences in Sweden (codex.vr.se). The preliminary results of the meta-analyses presented in this paper concern how different aspects of the intercept of teacher’s perspective/child perspective and children's perspective, in the two studies, can come to show learning, teaching/education and knowledge practice concerning the contribution of A in STEAM in relation to STEM. In an extension, we mean that the result can influence teacher knowledge and their didactic choices in teaching when it comes to the selection of content and strategies. The study can also contribute to a deeper understanding of what A in STEAM mean from children’s perspective in preschool education.

    Barad, K. (2014). Diffracting Diffraction: Cutting Together Apart. Parallax, 20(3), 168–18

    Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige, (1), 12.

    Magnusson, L. O. (2017). Treåringar, kameror och förskola – en serie diffraktiva rörelser. [Three-year-olds, cameras and preschool: A series of diffractive movements]. Doctoral dissertation, University of Gothenburg. Sweden.

    Shulman, L. S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher, 15(2), 4-14.

    Sommer, D., Pramling Samuelsson, I., & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. Stockholm: Liber.

    www.codex.vr.se

  • 364.
    Magnusson, Lena O
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Ivarsson, Anette
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Den digitala tekniken i förskolans verksamhet: möjligheter och förhållningssätt med fokus på programmering2020Inngår i: Förskola, barn och undervisning – didaktik i förskolan / [ed] Kerstin Bäckman, Annika Elm, Lena O Magnusson, Stockholm: Liber AB , 2020, 1, s. 107-122Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 365.
    Mahdiuon, Rouhollah
    et al.
    Department of Education, Azarbaijan Shahid Madani University Tabriz, Iran.
    Masoumi, Davoud
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Farasatkhah, Maghsoud
    Planning Department, Institute for Research and Planning in Higher Education, Tehran, Iran.
    Quality improvement in virtual higher education: A grounded theory approach2017Inngår i: Turkish Online Journal of Distance Education (TOJDE), ISSN 1302-6488, E-ISSN 1302-6488, Vol. 18, nr 1, s. 111-131, artikkel-id 8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article aims to explore the attributes of quality and quality improvement including the process and specific actions associated with these attributes-that contribute enhancing quality in Iranian Virtual Higher Education (VHE) institutions. A total of 16 interviews were conducted with experts and key actors in Iranian virtual higher education. A constant comparative analysis was adopted to construct a grounded theory model. Drawing on the experiences and perspectives of key actors and experts closely associated with quality in e-learning, a paradigm model for quality improvement in virtual higher education institutions was developed. The model articulates causal conditions, action/interaction strategies, consequences, contextual factors and intervening environments. Interestingly, quality of learning, i.e. deep learning was the core phenomenon in quality of virtual higher education institutions.

  • 366.
    Marklund, Erika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik. Erika Marklund.
    Kreativa metoders funktion i grupphandledning: En intervjustudie med fem handledare2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftar till att belysa hur några erfarna handledare resonerar kring kreativa metoders funktion vid grupphandledning. Tidigare forskning visar att kreativa metoder effektiviserar handledningen, hjälper de handledda att få tillgång till sina inre resurser, stärker gruppsammanhållning, möjliggör perspektivbyte, samt stärker reflektion genom att man tränar handling. Dessutom sker en metodutveckling. I bakgrunden presenteras systemteori och grupputvecklingsteori samt en presentation av grupphandledningens funktioner inom svensk skola. Studien består av fem semistrukturerade intervjuer med erfarna handledare. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys och resultatet ger att enligt dessa handledare har kreativa metoder funktionen att skapa trygghet, synliggöra och möjliggöra olika perspektiv. Handledarna menar också att metoderna ökar kreativiteten i gruppen och möjliggör för den enskilde att integrera tanke, känsla och handling. Studiens resultat visar god samstämmighet med tidigare forskning och funktionerna skulle kunna ses som stärkande av de teoretiska perspektiven.

    Fulltekst (pdf)
    Kreativa metoders funktion i grupphandledning
  • 367.
    Martinsson, Martin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Möllhagen, Eric
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Värdet av utomhuspedagogik - pedagogernas perspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om pedagoger inom grundskolans perspektiv på utomhuspedagogik som ett komplement till elevernas formella lärande och hur de ser på utomhuspedagogikens möjlighet till att främja elevernas utveckling.  Metoden består av semistrukturerade intervjuer med 5 olika respondenter. Pedagogerna som intervjuades berättar att de tycker att utomhuspedagogik fungerar bra som ett komplement till det formella lärandet och på vilka sätt som de tycker att eleverna utvecklas genom utomhuspedagogik. De menar att eleverna bl.a. utvecklar deras sociala kompetens, koncentrationsförmåga och kan även leda till ökad trygghetskänsla. För vidare forskning kan det vara intressant att ta reda på hur perspektivet på utomhuspedagogik ser ut i en större skala, då vi tror att resultatet kommer skilja sig när pedagoger som inte har utomhuspedagogik får berätta sin syn på ämnet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 368.
    Masoumi, Davoud
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Creating a culture of quality: Quality assurance in an Scandinavian higher education institution2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Quality has emerged as an important academic performance metric which can shape the future of higher educaion instituions and have significant impact on the reputation of individuals, departments, faculties and institutions. Danish higher education is regarded as one of finest in the world. Top OECD indices are an indication of its excellent reputation. This keynote speech examines the quality assurance system of one of the largest universities in Denmark, the Aarhus University (AU).  First, a brief history of the evaluation system in Denmark and a description of the current situation on quality and quality assurance in  Higher Education in Denmark will be presented. This will be done by looking closely at the objectives of quality assurance and analysing the quality assurance mechanisms and procedures in the light of recent developments in the University of Aarhus. By exampifing Aarhus university as a case, the principles  and  procedures implemented in the university will be disscused. More specifically, I will try to present an overview of the quality assurance and management systems, their facilities, the people involved (boards, committees, departments, internal and external examiners) and the procedures currently in place. This talk will further explore the current startgies adopted to create a culture of quality in Aarhus University including making quality assurance as a routine process, teaching and supporting staff and students , and raising their awareness of the importance of quality in the design and delivery of study programmes.

  • 369.
    Masoumi, Davoud
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Situating ICT in teacher education: The case of a preschool teacher education programme2019Inngår i: Technology, Pedagogy and Education, ISSN 1475-939X, E-ISSN 1747-5139Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 370.
    Masoumi, Davoud
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Situating IT in Teacher Education Program: Early Childhood Preservice Teacher Education2019Inngår i: European Conference on Educational Research (ECER), 2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The introduction of information technologies (IT) as agent of change has been pushed to educational practices. The ability to use and embed information technologies as an integral component of educational practices is increasingly considered an important qualification for educational institutions and teachers. Such extensive push of technological technologies, seems, has not transform educational practices in preschool and schools (Brown, Englehardt, & Mathers, 2016; Cuban, 2018; Player-Koro, 2013).

    An increasing number of studies highlight the importance of developing pre-service teachers’ digital competences as significant factor in determining the future level of information technology use in teaching and learning practices (Bakir, 2015; Brown et al., 2016; Tondeur et al., 2011). The Swedish Higher Education act underline the integrating information technologies as an integral part of teacher education programs (Government Bill, 2009/10:89, 2017/03:17). The Swedish curriculum for preschool (2018), similarly, highlights the preschool teachers’ role in providing authentic opportunities to develop children’s digital skills. A number of measures including substantial level of investment on IT have, accordingly, been adopted to extend the integration of IT in teacher education programs. The qualified pre-service teachers are, thus, expected to demonstrate ability and competence to use information technologies in their educational practices (Government Bill, 2017/03:17).

     An increasing number of teacher education institutions are implementing a verity of approaches to enhance pre-service teachers’ digital competences (Tondeur, van Braak, Ertmer, Ottenbreit-Leftwich, & Development, 2017). The ways i.e. how well teacher education programs prepare new teachers’ digital competences are seen as one of the factors which defines the teacher education programs’ quality.

    Preparing future teachers who know how to integrate and make use of IT in their teaching and learning practices remains a challenging goal for teacher education programs (Brown et al., 2016; Scherer, Tondeur, Siddiq, & Baran, 2018; Tondeur et al., 2012). It seems that many newly qualified teachers do not have the necessary skills to be able seamlessly woven information technologies into the teaching and learning practices (Chigona, 2015; Player-Koro, 2013). Davis (2010) and Tondeur et al. (2012) in their studies argue that promoting pre-service teachers’ digital competences are not firmly anchored in teacher-education programs. The findings of these studies reconfirm that pre-service teachers’ graduates are ill-prepared to use information technologies in their educational practices (Bakir, 2015; Jordan & Elsden-Clifton, 2017; Lund & Hauge, 2011; Player-Koro, 2013; Scherer et al., 2018). Little research, however, has focused on preparing early childhood preservice teachers’ digital competences.

    This study, accordingly, aimed to examine the underlying challenges in terms of whether (and if so, how) pre-service early childhood teachers are prepared to use information technologies in their future educational practices. The research questions that guide this case study are (1) How do preservice teachers perceive their digital competences? How do pre-service teachers’ digital competences are processed during their teacher education program? and Which factors can challenge and contribute developing of the preservice teacher digital competences?

  • 371.
    Masoumi, Davoud
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Hatami, Javad
    Educational Technology, Tarbiat Modares University (TMU), Tehran, Iran.
    Pourkaremi, Javad
    University of Tehran, Iran.
    Continuing Professional Development: policies, practices and future directions2019Inngår i: International Journal of Educational Management, ISSN 0951-354X, E-ISSN 1758-6518, Vol. 33, nr 1, s. 98-111Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article provides an overview of the current state of continuing professional development (CPD) in Iran and attempts to map the national and local initiatives, procedures and challenges found in higher education institutions. It reports on the findings of a multiple sources design, analyses of relevant documents and policies and interviews with 14 faculty members at a well-known Iranian higher education institution. The findings present valuable insights into faculty development procedures, challenges and paradoxes that seem to shape faculty development in these institutions. Moreover, the findings highlight the need for structural modifications to simplify and harmonise the policies and procedures and harness profession development. To conclude, the initiatives and action plans that could contribute to faculty development and reshape the Iranian higher education landscape are discussed. The applications and implications are also seen as being relevant for similar higher education systems in developing countries.

  • 372.
    Masoumi, Davoud
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Mahdiuon, Rohollah
    Masoumi, Batoul
    كاربست فناوري اطلاعات و ارتباطات در آموزش معلمان با رويكرد فرا تركيب گرا [ICT integration in teacher education with Meta-Synthesis Approach]2016Inngår i: Quarterly Journal of Training & Development of Human Resources, Vol. 2, nr 7, s. 27-51Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [fa]

    هدف اين مقاله بررسي چگونگي كاربست فناوري اطلاعات و ارتباطات (فاوا) در تربيت معلم و در يك رويكرد وسيعتر در توسعه مدارس است. براي آمادهسازي دانشجويان تربيت معلم و معلمان آينده جهت كار در جامعه به شدت در حال تغيير و سرشار از اطلاعات و فناوري، موسسات آموزش عالي در كشورهاي مختلف استراتژيهاي گوناگوني را براي كاربست فاوا در تربيت معلم اعمال ميكنند.بررسي و تجزيه و تحليل جهتگيريها و استراتژيهاي به كار رفته در كاربست فاوا در سيستمهاي آموزشي كشورهاي مختلف ميتواند مسير حركت ما را در بستري كه تنها عنصر ثابت آن تغيير است، تا حدود زيادي روشنتر نمايد. در همين راستا مقاله حاضر مطالعهاي كيفي از نوع فراتركيبي جهت تحليل و تركيب مطالعات و كاربست فاوا در آموزش، به خصوص در تربيت معلم، ميباشد. نتايج به دست آمده در دو مقوله اصلي شامل كاربست فاوا در آموزش ضمن خدمت معلمان و كاربست فاوا در آموزش پيش از خدمت معلمان، آورده شده است. جهتگيريها و استراتژيهاي به كار رفته در كاربست فاوا در آموزش پيش از خدمت معلمان بايستي مبتني بر رويكرد گلچين شدهاي باشد كه برنامه استراتژيك، دسترسي مناسب به نرم افزار و سخت افزار و پشتيباني در موسسات و رشته مورد نظر، ارائه فعاليتهاي تدريس سازنده، ايجاد شبكه ميان دانشجويان تربيت معلم و معلمان، افزايش مهارت فاوا مدرسان معلمي و ارشادگرها، و موارد مشابه را در خود داشته باشد. در همين راستا اثربخشترين نحوه كاربست فاوا در موسسات آموزشي، به كارگيري تركيبي از استراتژيهاست. براي كاربست فاوا در تربيت معلمان و در يك رويكرد كلي تر توسعه مدارس، لازم است بر هر دو نوع آموزش پيش و ضمن خدمت معلمان تاكيد گردد. در ابتدا رويكردهاي كاربست فاوا در توسعه مدارس بحث ميشود؛ سپس روشهاي كاربرد فاوا در آموزش پيش از خدمت و ضمن خدمت معلمان مورد بحث قرار ميگيرد و نهايتاً اين دو حوزه كاري به يكديگر ارتباط داده شده و به جستجوي شباهتها و تفاوتهاي آنها پرداخته ميشود.

  • 373.
    Mattsson Karlsson, Evelina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Olsson John, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Flerspråkiga barns kommunikationsresurser för att bli delaktiga i pedagoginitierade samlingsaktiviteter2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring vilka kommunikationsresurser flerspråkiga barn använder sig av för att bli delaktiga i pedagoginitierade samlingsaktiviteter. Samt att synliggöra vilka av dessa kommunikationsresurser som uppmärksammas av förskollärare för att skapa möjligheter för att flerspråkiga barn ska bli delaktiga i pedagoginitierade samlingsaktiviteter. Studien genomfördes genom videoobservationer på en förskola i en mellanstor svensk stad. Resultatet påvisade att flerspråkiga barn använder sig av flertalet kommunikationsresurser för att bli delaktiga, verbala såväl som icke verbala genom kroppsliga handlingar samt användandet av omgivningen och materiella ting. Resultatet påvisade vilka kommunikationsresurser förskolläraren uppmärksammade samt hur detta bidrog till olika nivåer av flerspråkiga barns möjligheter till delaktighet i pedagoginitierade samlingsaktiviteter. När förskolläraren uppmärksammade barnens kroppsliga kommunikationsresurser ökade nivåerna av barns delaktighet i enlighet med Shiers (2001) delaktighetsmodell.

     

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 374.
    Mattsson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Zetterholm, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Arbetet med barns delaktighet och inflytande: En studie om pedagogers arbete med barns delaktighet och inflytande på små- och storbarnsavdelningar i förskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med barns delaktighet och inflytande i förskolan på små- och storbarnsavdelningar. För att precisera studiens syfte har följande frågeställningar valts: Hur arbetar pedagogerna med barns delaktighet och inflytande? Skiljer sig arbetet på små- och storbarnsavdelningar? och Vilka eventuella faktorer upplever pedagogerna påverkar arbetet med barns delaktighet och inflytande? Intentionen med studien är således att synliggöra olika arbetssätt som pedagoger på små- och storbarnsavdelningar använder sig av när det kommer till barns delaktighet och inflytande, samt om det finns eventuella likheter och skillnader i arbetet. Intentionen är även att uppmärksamma de påverkansfaktorer som pedagogerna upplever i arbetet. Den valda undersökningsmetoden till denna studie är enkäter, som mestadels består av öppna frågor, detta med anledningen att det är pedagogernas egna beskrivningar som skall stå som grund för resultatet. Resultatet visar att arbetet med barns delaktighet och inflytande skiljer sig till viss del på små- respektive storbarnsavdelningar. De yngre barnen ges främst möjlighet till delaktighet och inflytande genom att göra små val, medan de äldre barnen får delta i större beslutsfattanden så som planering av verksamheten, demokratiska processer samt i utformningen av miljön. Det som också skiljer de olika arbetssätten åt, är att pedagogerna på småbarnsavdelningarna använder sig av Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) i sitt arbete för att främja barns delaktighet och inflytande. Resultatet visar också att de huvudsakliga påverkansfaktorerna som pedagogerna på både små- och storbarnsavdelningarna upplever finnas i arbetet med barns delaktighet och inflytande är: Barngruppens storlek, personaltätheten och tiden. Utifrån pedagogernas beskrivningar kan ett samband synliggöras mellan dessa faktorer. Stora barngrupper i relation till en låg personaltäthet resulterar i brist på tid till arbetet med barns delaktighet och inflytande. Studien påvisar att trots de påverkansfaktorer som finns, är det i slutänden upp till pedagogen att skapa goda förutsättningar för barns möjlighet till delaktighet och inflytande. Pedagogens didaktiska förhållningssätt blir således ytterst viktigt i arbetet med detta. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 375.
    Mavrokefalidis, Sotirios
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Lekens betydelse för barns lärande i fritidshemmet: En kvalitativ studie med fem pedagoger2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 376.
    Mikhaylova, Tatiana
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    A numbers game: Insights from shadow education in Russia2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 377.
    Mikhaylova, Tatiana
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Dancing shadows: public education and private tutoring in the eighteenth-century Russia2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Shadow education as a phenomenon has expanded globally during the past decades, attracting interest among educational researchers, policymakers and planners. The concept of "shadow education", made popular by Mark Bray, refers to fee-based education activities which are related to the school curricula but provided by private tutors outside ordinary school hours.

    This paper presents preliminary findings of an ongoing research project on shadow education in Russia. Specifically, it seeks to throw into light the emergence of shadow education in Russia. This is done by illuminating policy strategies through which the incipient national education system positioned and legitimized itself in relation to a historically well-established tradition of private tutoring.

    The study is theoretically framed by a Foucauldian perspective (historicizing of a present phenomenon, namely shadow education) as well as curriculum theory. By that, the paper elaborates on how private tutoring and public education have changed over time with regard to curriculum, positioning and legitimacy.

    The paper has a theoretical contribution in that it seeks to historicize a particular phenomenon as well as how this can be discussed in relation to curriculum theory. While curriculum theory has been predominantly used for studying educational institutions governed by the state, it will in this paper be applied to educational processes taking place outside these institutions normally in focus. This raises questions on new ways of thinking about the curriculum concept and the relationship between policy and practice, as well as the public good and the private good in education.

  • 378.
    Mikhaylova, Tatiana
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Exploring shadow education with curriculum theory: A conceptual framework2019Inngår i: : Att teoretisera läroplansarbete, didaktik och ledarskap i en transnationell tid, 2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Private supplementary tutoring, widely known as shadow education, has become a global enterprise, challenging the traditional boundaries of the educational landscape. The concept of shadow education refers to educational activities, which are related to school subjects and are provided by private tutors outside school hours, usually in exchange for a fee (Bray, 1999). The last decades saw the research on shadow education gaining in popularity; however, due to methodological challenges shadow education is still understudied and remains largely undertheorized.

    Recently, several studies have theorized the nature and the demands for shadow education by deploying the concepts of curriculum studies (Bray, Kobakhidze, Zhang, & Liu, 2018; Forsberg et al, 2019; Jokić, 2013; Kim, 2016; Kim & Jung, 2019; Sriprakash, Proctor, & Hu, 2016). The present paper joins this line of research. Drawing on findings from previous research and the ongoing PhD project, it provides a conceptual framework for analyzing and understanding the relationship between public education and private tutoring.

    From the perspective of curriculum theory, hiring a tutor can be seen as a strategic response  arising from an individual’s experiences or encounters with public education and from a mismatch between one’s own educational needs, aspirations and desires, and the preordained curriculum. The present paper exemplifies how the variety of manifestations and functions of private tutoring can be explained in terms of the (perceived) gaps between planned and enacted curriculum on the one hand, or between enacted and attained curricula on the other. However, since curriculum theory traditionally has been most concerned with public education, the explanatory capacity of the established terms (i.e. planned, enacted and attained curriculum) is limited; in particular, they tend to overlook the capability of the targeted subjects of education to refuse, contest, challenge and go beyond the prescribed set of knowledge. With this in mind, I endeavor to introduce a new concept - a desired curriculum – for exploring the tensions between structure and agency in education in general and for theorizing shadow education in particular. Together, these conceptual and analytical tools seem well suited for exploring how school curriculum is both reproduced and resisted in shadow education.

    References

    Bray, M. (1999). The Shadow Education System: Private Tutoring and its Implications for Planners. Paris: UNESCO International Institute for Educational Planning (IIEP).

    Bray, M., Kobakhidze, M. N., Zhang, W., & Liu, J. (2018). The hidden curriculum in a hidden marketplace: Relationships and values in Cambodia’s shadow education system. Journal of Curriculum Studies, 50(4), 1–21.

    Forsberg, E., Mikhaylova, T., Hallsén, S., & Melander Bowden, H. (2019). Supplementary tutoring in Sweden and Russia: A safety net woven with numbers. In C. Elde Mølstad & D. Pettersson (Eds.), New Practices of Comparison, Quantification and Expertise in Education: Conducting Empirically Based Research (pp. 207–229). London & New York: Routledge.

    Jokić, B. (Ed.). (2013). Emerging from the shadow: A Comparative Qualitative Exploration of Private Tutoring in Eurasia. Zagreb: Network of Education Policy Centers.

    Kim, Y. (2016). Shadow education and the curriculum and culture of schooling in South Korea. New York: Palgrave Macmillan.

    Kim, Y. C., & Jung, J.-H. (2019). Conceptualizing shadow curriculum: Definition, features and the changing landscapes of learning cultures. Journal of Curriculum Studies, (Journal Article), 1–21.

    Sriprakash, A., Proctor, H., & Hu, B. (2016). Visible pedagogic work: Parenting, private tutoring and educational advantage in Australia. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 37(3), 426–441.

  • 379.
    Mikhaylova, Tatiana
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Private tutoring for public good? Constructing educational policy in 19th century-Russia.2019Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Private tutoring is a phenomenon that in various forms had existed long before the inception of the national system of education in Imperial Russia. It was slightly downplayed under the Soviet period when collective values were put to the foreground, only to resurrect with a renewed intensity in the recent decades (Mikhaylova, 2016). However, it was during the nineteenth century that private tutoring most frequently appeared on a formulation arena (cf. Lindensjö & Lundgren, 2000). It was also during this time that education came to function as an important instrument for nation building with a strong emphasis on delivering what could be characterized as a public good.

    The paper focuses on this period and examines what aspects of private tutoring were recognized as a problem and what policy tools were employed to resolve it. In answering this question, the paper uses the concepts of ‘public good’ and ‘private good’ (see e.g. Labaree, 1997) for framing the discussion. By that, the overall aim is to develop knowledge on the relationship between public education and private tutoring as constructed in policy documents in nineteenth-century Russia.

    Theoretically, the study draws on the Foucauldian “history of the present” approach (Foucault, 1979) in order to uncover the conditions that shaped the hierarchical relations between public education and private tutoring. In doing so, I also use curriculum theory, which offers a broad understanding of curriculum as a historically, politically and culturally produced set of ideas about education (Englund, 2005; Lundgren, 1989). Specifically, the study deals with activities and inscriptions on the formulation arena and investigates the (trans)formation of policy regarding private tutoring. It elaborates on the following question: What ‘problems’ were intended to be solved by a particular form of selecting and organizing curriculum?

    Preliminary findings suggest that exacerbation of relations between publicly and privately provided education in the first half of the nineteenth century was triggered by two main factors. Firstly, private tutoring was recognized as a serious obstacle for further expansion of public education. Secondly, of special concern was the fact that the majority of tutors were foreigners who potentially could spread dangerous political ideas. By employing a variety of policy tools, the government gradually aligned the goals and content of private tutoring with those of public education. Hence, private tutoring no longer raised the same amount of concerns and eventually faded from the policydiscourse into the ‘shadows’, but, in fact, it has never disappeared from practice.

  • 380.
    Mikhaylova, Tatiana
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    The formation of policy on private supplementary tutoring in post-Soviet Russia2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Private supplementary tutoring (PST) is a phenomenon that in various forms has existed since the establishment of the national education in nineteenth-century Russia (Mikhaylova, 2018). However, it was after the collapse of the Soviet Union when a whole industry of PST has emerged, providing tutoring at all levels of national educational system (Kozar, 2013). Moreover, today the majority of Russians perceive private tutoring as an essential part of education (Forsberg et al, 2019).

    This paper explores the role and the legitimacy of PST in relation to public education in contemporary Russia. Drawing on curriculum theory (Forsberg, 2011; Lundgren, 1989) and Foucault’s (1984) concept of problematisation, I discuss the norms, assumptions and beliefs about education that lie behind national policy regarding PST. By examining what aspects of PST have been onto policy agenda, the study illuminates the impacts of particular problematisations on the relations between public education and PST.

    References

    Foucault, M. (1984). Polemics, politics and problematizations, based on an interview conducted by Paul  Rabinow.  In L. Davis. (Trans.), Essential works of Foucault (Vol. 1), Ethics, New York: New Press. 

    Forsberg, E.  (2011). Curriculum theory revisited: curriculum as content, pedagogy and evaluation. Saarbrücken: LAP, Lambert Academic publ.

    Forsberg, E., Mikhaylova, T., Hallsén, S., Melander, H.  (2019). Supplementary tutoring in Sweden and Russia: A safety net woven with numbers. Forthcoming.

    Kozar, O. (2013). The face of private tutoring in Russia: Evidence from online marketing by private tutors. Research in Comparative and International Education , 8(1), 74–86.

    Lundgren, U. P. (1989). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori (2. uppl.). Stockholm: Utbildningsförl. på uppdrag av Gymnasieutredningen.

    Mikhaylova, T. (2018). A Numbers Game: Insights from Shadow Education in Russia. Presentedat the ECER, Bolzano

  • 381.
    Mikhaylova, Tatiana
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    The language of excellence: Insights from shadow education in imperial and post-Soviet Russia2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: The history of private supplementary tutoring (PST), or shadow education, in Russia dates back to the second half of the nineteenth century. The notable expansion of formal education after the liberal reforms of 1860s and increased importance ascribed to educational credentials were accompanied by the growth of tutoring markets. It was around that time that the word repetitor, that is, the modern word for a private tutor, appeared and gradually gained currency in Russian educational discourse. Since then, the practice of PST underwent many changes simultaneously adopting the language and ideology of the ever-evolving education policies. Today, private tutoring – or repetitorstvo – is perceived as an essential part of education by the majority of Russians.

    Objectives: The present study seeks to contribute with knowledge on the interrelations between education policies and the practice of PST. More precisely, by focusing on assessment policies developed in Imperial and respectively post-Soviet Russia the study explores how those policies were translated into a specific language of excellence used for promotional purposes on the tutoring market.

    Data and methodology: The study consists of content analysis of policy documents and tutoring advertisements from both Imperial and post-Soviet Russia. The historical part concerns the introduction of the number system for measuring students’ achievement and the subsequent assessment policies in the second half of the nineteenth century. A special emphasis is put on the regulations for Maturity Examination issued in 1873. After that, I examine tutoring advertisements published in the daily newspapers Novoe Vremya between 1869 and 1910. The second part deals with the introduction of the Unified State Exam (USE) during the 2000s and proceeds with an analysis of tutors’ profiles collected in 2018 from on one of the largest online PST platforms in Russia.

    Findings: The so-called number system (ballovaya sistema) for grading students’ academic achievements came into Russian schools’ daily practice in the mid-nineteenth century. The need for replacing previous practice of verbal evaluations was justified by the assumed capacity of numbers to serve as a unified and objective measurement device that could protect children from personal bias. Regular measuring of individual achievements by means of tests and examinations was intended to provide a ‘fairer’ and more efficient basis for transition between different levels of education system. Eventually, a whole apparatus for centrally administrated nation-wide examinations – Maturity Examination – was developed to serve as a tool for final certification and selection to tertiary education.

    A century and a half later, in the early 2000s, a rather similar transition policy was launched; responding to global neoliberal discourse, Russia introduced the USE as a common test for both school leaving and university entrance. By means of unification of assignments and testing procedure, USE was supposed to provide students throughout the country with equal opportunities for pursuing further education.

    The analysis reveals some striking similarities between the assessment policies of the Imperial and post-Soviet Russia. However, the language of excellence created through those policies has considerably changed over time. This becomes evident in the practice of PST where references to academic achievements are frequently used to demonstrate the existing expertise of a tutor. In the nineteenth century, tutors put forward their academic awards and degrees, which implied highest scores in all subjects, without explicitly naming their original numerical value. In contrast, today tutors highlight their expert knowledge in one or two subjects by referring to “pure” numbers, which largely correspond to the USE’s 100-point scale. In both cases, the highly specialized - categorical or numerical - language of excellence might be unintelligible for the uninitiated.

  • 382.
    Mikhaylova, Tatiana
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Cybernetics and Systems Thought as a Salvation for Educational Problems2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper presents a comparison between two national educational contexts – the Soviet Union and Sweden. The countries exhibit similarities on how education was thought in relation to cybernetics (for a description of the early thinking of cybernetics, see Wiener, 1948) and ‘systems thought’ (for a description, see Heyck, 2015) from the early 1960s and onwards. By performing our study, we are able to historicize some of the prerequisites for the contemporary beliefs in education such as accountability, ‘evidence-based education’, and ‘feedback’.

    The history of Soviet cybernetics is a history of rebellion and conformity, enchantment and disappointment. This is a story of fascination with a new revolutionary language, which eventually gave way to a frustration when this new language was appropriated by the Soviet nomenclature (Gerovitch, 2002). But, it is also a history of how a new educational language and a new way of reasoning (cf. Hacking, 1990) on education was developed that embraced all educational ‘things’ in terms of organization, structure, system, function, and process (cf. Heyck, 2015). In this way, Soviet cybernetics in education carried a promise and a means of ‘salvation’ for making the educational sciences more ‘objective’ and ‘evidence-based’.

    In the Swedish case, we acknowledge cybernetics and ‘systems thought’ as something growing into a specific intellectual tradition, commonly labeled as a ‘systems approach’ (Kaijser & Tiberg, 2000). It has advanced into different fields of science, such as systems analysis, policy analysis and futures studies. The ‘systems approach’, combining cybernetics and ‘systems thought’, also entered the field of education through the language of behaviorism (Bosseldal, 2019) and ‘education technology’.

    Our paper is elaborative in its purpose: When dealing with data we firstly present articles important for the phase when cybernetics and ‘systems thought’ were introduced in the educational sciences in the USSR and Sweden (1960s an onwards). In the analysis of these texts we conclude that cybernetics and ‘systems thought’, carried a promise of ‘imagined futures’ (Beckert, 2016) and a tool for resolving some of the perceived educational problems at that time.  Secondly, we analyze (text)books published with a mission of introducing cybernetics and ‘systems thought’ to Soviet and Swedish teachers and students. In performing this task, we are able to demonstrate how cybernetics and ‘systems thought’ changed the organization, practices and roles within education creating a new ‘technology’ of teaching and learning; this is specifically demonstrated in relation to changes in curriculum, pedagogy and evaluation (cf. Bernstein, 1975).

    This setup allows us to elaborate on why and how the present reasoning on accountability, feedback, and evidence-based education are made intelligible.

    References:

    Beckert, J. (2016) Imagined Futures: Fictional Expectations and Capitalist Dynamics. Cambridge & London: Harvard University Press.

    Bernstein, B. (1975) Class, Code and Control. Volume 3. Towards a Theory of Educational Transmissions. London: Routledge & Kegan Paul.

    Bosseldal, I. (2019) Vart tog behaviorismen vägen? Social responsivitet mellan barn och vuxen, hund och människa. Lund: Lunds universitet.

    Gerovitch, S. (2002) Newspeak to Cyberspeak: A History of Soviet Cybernetics. Cambridge & London: MIT Press.

    Hacking, I. (1990) The Taming of Chance. Cambridge: Cambridge University Press.

    Heyck, H. (2015) Age of System: Understanding the development of modern social science. Baltimore: John Hopkins University Press.

    Kaijser, A. & Tiberg, J (2000) From Operations Research to Future Studies: The Establishment, Diffusion, and Transformation of the Systems Approach in Sweden. A. C. Hughes & T. P. Hughes (Ed.) Systems, Experts, and Computers: The Systems Approach in Management and Engineering, World War II and After. Cambridge & London: MIT Press.

    Wiener, N. (1948) Cybernetics: or Control and Communication in the Animal and the Machine. Cambridge: MIT Press.

  • 383.
    Mikhaylova, Tatiana
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Cybernetics in Soviet Union: From threat to treat2019Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 384.
    Miller, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Swén, Rebecca
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Förskollärarnas upplevelser av att arbeta med stora barngrupper: Pilotstudie2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Alla barn som går på förskola har rätt att delta på lika villkor och ha samma rättigheter

    enligt Barnkonventionen och i alla åtgärder som görs ska barns bästa komma i första

    hand. Under de senaste 30 åren har barngrupperna blivit större och utbildade personal

    saknas för att möta behovet.

    Syftet med denna pilotstudie är att analysera och diskutera förskollärarnas upplevelser

    av att arbeta med stora barngrupper. För att ge stöd åt vår undersökning valde vi att

    samla in material i form av en enkät. Data samlades in som sedan analyserades och

    delade upp utifrån två olika teman. Resultatet visar att förskollärarna upplever

    svårigheter att se varje enskilt barn på grund av gruppernas storlek och där det

    kollegiala lärandet blir huvudfokus. Förskollärarna upplever vidare att det saknas tid

    och fler utbildade förskollärare för att kunna genomföra arbetet utifrån läroplanens

    intentioner. Strategierna som förskollärarna använder sig av för att kunna hantera den

    stora gruppen är att dela den så långt som möjligt samt anpassa den pedagogiska miljön.

    I resultatet upplever förskollärare att det krävs förutsättningar för att kunna arbeta med

    stora grupper genom att det finns tillräckligt med personal. Slutsatsen är att

    förskollärarna upplever att de behöver förutsättningar för att möta den stora

    barngruppen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 385.
    Molstad, Christina
    et al.
    Hedmark University College, Elverum, Norway.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Forsberg, Eva
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Legitimization of knowledge: policy versus research by PISA and TIMSS2016Inngår i: NERA 2016, Social Justice, Equality and Solidarity in Education: Book of Abstracts, 2016, s. 148-149Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In society, different testsof educational performance have been given importance in policy initiatives, curriculum change, as well as in media. Throughout the last 15 years, the educational assessment programs PISA and TIMSS have been reference points for general economic and social policies and influential for national educational policy (Pettersson 2014). Research using PISA-and TIMSS-data and results are recurrently referred to in media debates (Forsberg & Román 2014) and in arguments for policy reforms and curriculum development. Given the importance of this discourse as a social practice it is crucial to take into account how International Large-Scale Assessment (ILSA) research is institutionalized.

    The main objective of this study is to enlarge our understanding about key actors and the legitimation and dissemination of different kinds of knowledge within the ILSA-research field. We analyse research articles reporting and discussing PISA and TIMSS data, respectively. Our corpus consists of articles published in international peer-reviewed journals and represents a selection of “high-impact” articles present in Web of Sciences. We focus on the disciplinary belonging of the journals and the affiliation of the authors of the articles as well as the publications referred in the articles. In addition, we pay attention to other articles referencing the PISA and TIMSS articles in our corpus.

    Our specific research questions are: what is the difference between actors and knowledge legitimized by the selected PISA and TIMSS articles? This is investigated by exploring which authors, fields and countries that are connected to the corpus through the method of scientometrics, which has demonstrated a potential in using research-databases for studying patterns of research activity.

    Our findings illuminate that there is a substantial difference in actors defining the discourse within PISA and TIMSS. TIMSS research is more internationally spread. In PISA research there was a large bias towards English speaking westernized nations in dissemination. For TIMSS research, USA and Germany are the most evident countries for author affiliation, and Egypt is the third most common country, followed by countries like People’s Republic of China and Turkey. Additionally within PISA research it was possible to observe two substantial key nodes of research environments. Notes of research are also evident in TIMSS research, but in comparison to PISA they are not that dominant. This also holds true concerning journals for publishing -TIMSS articles are more spreadin terms of different journals. Finally, connected to the PISA articles there is a connection between the research fields of education and psychology in framing the context of the phenomenon in focus as a new mode of global educational governance as well as reformulation of the relationship between curriculum, pedagogy and evaluation. This is not identified in the TIMSS articles, where education research is dominant. Based on our findings the PISA research field seems more aligned with an external political discourse while the TIMSS research field appears to be constituted primarily by an internal research discourse.

  • 386.
    Monika, Nordenrot
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Förskollärarens förhållningssätt: En studie om bemötande av barn under samlingen2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 387.
    Mooney Simmie, Geraldine
    et al.
    Faculty of Education and Health Sciences, University of Limerick, Limerick, Republic of Ireland.
    Edling, Silvia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Ideological Governing Forms in Education and Teacher Education: a Comparative Study between highly secular Sweden and highly non-secular Republic of Ireland2016Inngår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 2, nr 1, artikkel-id 32041Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There is an abundance of cross-national quantitative studies of ‘what works’ in education and teacher education in the international literature. However, there is a paucity of cross-national studies in relation to ideological governing forms in education and teacher education, what is perceived as worthwhile and desirable. This study seeks to address this gap in the literature through a comparative socio-historical meta-analysis of ideological governing forms in education and teacher education, in Sweden and the Republic of Ireland, from the mid-19th century to contemporary times. The study uses categories of governance, ideology, emancipation and democracy as linkage points to examine similarities and differences in contextual, moral and cultural politics. Despite significant differences between a highly secular education system in Sweden and a highly non-secular system of education in the Republic of Ireland, findings show remarkable similarities in the shaping of ideological governing forms over this long historical timeline, signalling a contemporary governance turn towards scientific rationalism and moral conservatism more typically associated with the 1960s.

  • 388.
    Mooney Simmie, Geraldine
    et al.
    University of Limerick.
    Edling, Silvia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Teachers’ democratic assignment: a critical discourse analysis of teacher education policies in Ireland and Sweden2019Inngår i: Discourse. Studies in the Cultural Politics of Education, ISSN 0159-6306, E-ISSN 1469-3739, Vol. 40, nr 6, s. 832-846Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Abstract: The needs of a globalized economy are rapidly changing what is legitimated as school knowledge and values in Europe and calling up a new understanding of teachers’ role in stimulating democratic spaces, which we have termed teachers’ democratic assignment. In this study we examined changing notions of teachers’ democratic assignment using a Critical Discourse Analysis grounded in the methodology of Fairclough (1995, 2004, 2013) and philosophical worldviews of education and democracy (Dewey 1959/1916; Edling, 2012, 2015; Englund, 2016). We tested our hypothesis that teachers’ democratic assignment has changed in rapid and unprecedented ways using a critical analysis of four public policy documents in teacher education in Ireland and Sweden. Our findings, albeit limited to only two policy documents in each country, reported a substantive and converging paradigm shift from a predominantly progressive (reconstructivist) discourse in the early years of this century to a more essentialist (perennialist) discourse in recent times. The findings will have interest for a wider audience and have implications for society and teacher education as a social responsibility for democracy and emancipation in turbulent times.

  • 389.
    Måchtens, Björn
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Språkliga interaktionens betydelse för identiteterna ledare och följare hos förskolebarn2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Language is power. Especially among preschool children, where one of the most coveted identities sought during social interactions is that of the leader. Leadership is not taken; it is given when individuals accept instructions from someone else and let them lead. These individuals then become followers. I decided, after reading various literature and scientific research about children’s peer talk and linguistic interactions, to study how preschool children use linguistic interactions and strategies to form the identities of leaders and followers during free play; scheduled points during the day where activities are based on the children’s interests and not led by preschool teachers, which aids in trying to see things from the children’s perspective. I did a video-enabled microethnographic study over the course of a week as a complete observer to capture the strategies used by five children (ages 5 to 6) to form the identities of leaders and followers during their peer talk and peer group interactions. After transcribing the recorded material where these social interactions were most apparent, I then analyzed at which points the children were given these identities and what strategies were used as resources from a sociolinguistic perspective. Three primary strategies were identified; speech genres, code-switching and language play. I also discovered that the children were inspired by their surroundings and the available materials in choosing what to play and base their linguistic interactions on. I concluded that leadership is closely related to expertise about various subjects and that followers allow individuals with more expertise than them to lead. This is how our society typically works. The children used their various levels of expertise regarding the subject matter and strategies like speech genres, code-switching and language play as resources to raise their own status and attempt to lower the status of others, forming the identities of leaders and followers.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 390. Najafi, Ali
    et al.
    Emamgholipour, Sara
    Sheikhshoaei, Fatemeh
    Razavi, Seyed Hossein
    Masoumi, Davoud
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    DEA-based Performance Evaluation of Libraries: A Systematic Mapping study2019Inngår i: Investigación Bibliotecológica, ISSN 0187-358XArtikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study employs a systematic mapping study to analysis publications on library performance evaluation with data envelopment analysis (DEA). The review is based on an extensive search in the academic literature including scientific Databases of Scopus and Web of science. 44 articles published between 1997 and 2018 were selected as the core of the study. The results show that the published studies are mostly conducted by specialists in economics, management, engineering, and hardly by library and information science specialists. Interestingly, a large number of the studies are conducted in Taiwan and the United States with a specific focus on performance evaluation of the university libraries. The findings of this study identify gaps in terms of the used techniques, methods, and processes about evaluating the performance of libraries. Identifying these gaps can help researchers in the library sciences to pay further attention to research about performance evaluating of the libraries. The study, further, identifies the key input and output variables in evaluating libraries' performance evaluation.

  • 391.
    Nilsson, Bengt
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Björntomten och tittmyran - Vart tog den kompensatoriska genuspedagogiken egentligen vägen?2017Inngår i: Kunskap Motstånd Möjlighet: Humanistisk forskning i dag / [ed] Ulrika Serrander & Peder Thalén, Halmstad: Molin & Sorgenfrei, 2017, 1, s. 171-192Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 392.
    Nilsson, Jacob
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Wallberg, Mikael
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Barns inflytande över den fysiska miljön i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Barnens inflytande över förskolans verksamhet är något som länge prioriterats här i Sverige. Läroplanen som förskolan ska följa poängterar även barnens rätt till inflytande över sin vardag, detta är dock ett problematiskt område då den inte specificerar hur inflytande ska se ut vilket gör att det är förskollärarens egna tolkningar som ligger till grunden för hur arbetet med inflytande ser ut. Syftet med denna studie är att undersöka vilket reellt inflytande barnen har, främst över den fysiska miljön men även i den övriga verksamheten så som i den fria leken och hur förskollärarna kommer fram till vad de ska arbeta med i exempelvis temaarbeten, då allt detta går in under barnens inflytande. Frågeställningen vi haft under detta arbete är vilket inflytande ges barn i den fysiska miljön i förskolan? Detta har undersökts via intervjuer med sex förskollärare där de fått berätta om sina verksamheter och hur de arbetar med inflytande för barn i förskolan. Resultatet av studien visar att nivån av inflytande som barnen får är sammankopplat med pedagogernas synsätt kring vad de ser som inflytande för barnen, samt vilja att släppa in barnen i beslutsfattningen. Av studien drar vi slutsatsen att möjlighet finns att låta barnen vara delaktiga i beslut rörande den fysiska miljön på förskolan. Detta då många av våra informanter berättar hur de via olika arbetssätt faktiskt ger barn inflytande inom detta område.   

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 393.
    Nilsson, Pernilla
    et al.
    aDepartment of Teacher Education, Halmstad University, Halmstad, Sweden.
    Elm, Annika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Capturing and Developing Early Childhood Teachers’ Science Pedagogical Content Knowledge Through CoRes2017Inngår i: Journal of Science Teacher Education, ISSN 1046-560X, E-ISSN 1573-1847, Vol. 28, nr 5, s. 406-424Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During the past decade, early childhood teachers have been faced with new needs to develop their content knowledge and pedagogical content knowledge (PCK) for different science subject areas. In order to meet these challenges there is a strong need for professional learning programmes for early childhood teachers that focus on the development of knowledge, and skills to work with science activities in their own context. In this article, 46 early childhood teachers participated in a professional development programme aimed at helping teachers capture and further develop their content knowledge and PCK for teaching science through the use of content representations (CoRes). A CoRe is a holistic reflective tool for making explicit the different dimensions of, and links between, knowledge of content, teaching, and learning about a particular topic. The aim of the project was to investigate in what ways the use of the CoRe helped the teachers in planning and reflecting on their science teaching and in developing their PCK. Thus, the project was based on opportunities for teachers to develop and reframe their knowledge of science teaching in ways that stimulated children's curiosity for scientific phenomena. The result indicates that with its content-specific focus, the CoRe helped the teachers to highlight the science content in their activities, not only the general pedagogical knowledge. The use of the CoRes also helped the preschool teachers to establish the fundamental ideas of the topic they were teaching and to develop confidence in what they were teaching, why, and how.

  • 394.
    Nordström, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Sandén, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    ”Beroende på vad man läser för barnen så får de omedvetet in de här könsrollerna”: En undersökning om hur verksamma pedagoger i förskolan ser på att använda barnböcker för att motverka traditionella könsroller2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förskolan har i uppdrag att aktivt arbeta för en jämställd verksamhet där alla barn får möjligheter att utveckla sin egen individ oberoende av könsuppfattningar. I läroplanen för förskolan skrivs också att barn ska få chans att ta till sig barnböcker och dess innehåll, uttrycka sig och utmana sitt tänkande (Skolverket, 2018). Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare och barnskötare tänker och agerar utifrån ämnen som genus, normer och jämställdhet i relation till arbete med barnböcker för att motverka traditionella könsroller.

    De teoretiska utgångspunkterna vi använt oss av är Hirdman och Hardings genusteorier. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare och barnskötare fördelade på två förskolor. Fokus var att synliggöra hur de tänker kring genus, normer, jämställdhet och barnböcker. En inventering av barnböcker utfördes på respektive förskola för att synliggöra verksamheternas variation av barnböcker. Resultatet av inventeringen redovisas i resultatavsnittet. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts. Den resulterade i sex kategorier där pedagogernas tankar kring centrala aspekter i förhållande till arbetet med genus, normer och jämställdhet avseende barnböcker framkommer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 395.
    Norling, Annazara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Öhlander, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Ett teknikdidaktiskt arbetsmaterial: Framtaget för förskolan2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt examensarbete har bestått i att utforma ett teknikdidaktiskt arbetsmaterial för användning inom förskolans verksamhet. Arbetsmaterialet består av uppdragskort med aktiviteter för barnen att utföra. Uppdragskorten innehåller utöver aktiviteterna också kopplingar till läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) och aktuell forskning knutet till det aktuella ämnet teknik. För att fånga barnens intresse och göra uppdragen meningsfulla ingår en tygdocka i materialet. Tanken är att det är denna tygdocka som ger barnen uppdragen att utföra. Utgångspunkten var att utforma ett verktyg för all personal att använda i verksamheten för att undervisning i ämnet teknik inte ska kännas för stort och avskräckande. I denna text presenteras materialet där uppdragskort utgör huvuddelen, arbetsprocessen, den teori som ligger bakom samt hur materialet har fungerat att använda i verksamheten. Arbetsmaterialet är tänkt att fungera som ett verktyg för pedagoger i förskolan att använda i teknikundervisningen. I bilagan finns uppdragskorten presenterade samt det inspirationsblad som följer med materialet som en introduktion till pedagogen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 396.
    Nygren, Elias
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Berglund Johansson, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Fritidshemmet och en yrkesroll i förändring: En fenomenografisk studie om uppfattning av fritidslärare2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 397.
    Nyman, Pia
    et al.
    Åbo Akademi, Åbo, Finland.
    Grannäs, Jan
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Kurkiala, Henrik
    Åbo Akademi, Åbo, Finland.
    Youth and sustainable co-creative citizenship2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This research focuses on youths’ terms, possibilities and knowledge for active democratic citizenship. In Lindberg & Persson’s (2013) report on Youths’ relationship to democracy a need for further research in the eld emerges. The report calls for more qualitative studies as a complement to various national and international longitudinal, quantitative studies. The aim of the present study is to fill this gap in the field through qualitative interview data collected during spring 2014. The respondents are from the region of Gävleborg in Sweden and from Östrobothnia in Finland. One of the purposes of this study is also to discern similarities and differences in the youths’ views on active democratic citizenship in the two Nordic neighbouring countries Sweden and Finland. The research group presents the first preliminary results at the conference in Lund. 

  • 398.
    Näslund, Freja
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    ”Det är inte bara att vårda utan också att lära”: En fenomenografisk studie om förskolepedagogers barnsyn utifrån barns behov och pedagogers förhållningssätt2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka pedagogers uppfattningar av barnsyn utifrån barns behov och pedagogers förhållningssätt. Barnsyn och uppfattningar är ett komplext begrepp som behöver studeras vidare för att kunna generera medvetenhet och insikter över hur synen på barn och dess uppfattningar faktiskt påverkar barns villkor i förskolan. Studiens forskningsansats har därav varit fenomenografi som fokuserar på uppfattningar. Studiens har en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer på två skilda förskolor.

     

    Resultatet synliggör att barn har behov av vägledning genom uttänkt syfte, pedagogers närvaro och barns ålder. Genom vuxnas ansvar kan barns välbefinnande säkerhetsställas men barngruppens storlek och personlig kompetens är väsentliga faktorer för hur det praktiskt fungerar. Barn motiveras till självständighet och självkänsla av pedagoger för barns framtida vägnar. Pedagogers förhållningssätt karaktäriseras av bemötande, respekt och trygghet. Pedagoger behöver bemöta barn situationsbundet och personbundet där pedagogers dagsform kan påverka. Pedagogers förhållningssätt behöver präglas av respekt utifrån relationer, tillsägelser, regler och värdegrund. I sin yrkesprofession så behöver pedagoger vara trygga så att de kan besluta åt barn, tillsammans med barn, veta när och varför de säger nej.

     

    Diskussionen karaktäriseras av tidigare forskning om barnsyn och resultatet där barns behov synliggör barns förmåga, hänsynstagande, barns rätt och barn i beroendeställning. Vidare diskuteras pedagogers förhållningssätt gentemot barn utifrån en framtidsvision, som kontextberoende och ansvar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 399.
    Obbarius, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Krüger, Amanda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Implementering av likabehandlingsplanen i förskolan: En kvalitativ intervjustudie med förskollärare2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förskolans styrdokument är överens om att de grundläggande demokratiska värderingarna ska vara grunden i förskolans verksamhet. Diskrimineringsombudsmannen säger att det ska finnas en plan för att skapa främjande insatser och förebygga diskriminering och kränkande behandling, planen utgår från diskrimineringsgrunderna. Genom normkritik ges förskolläraren kunskap och detta beskrivs som en grund i ett framgångsrikt likabehandlingsarbete. Genom normalisering utvecklar förskolläraren ett normkreativt förhållningssätt. Förhållningssättet hos förskolläraren påverkar barnens roll i likabehandlingsarbetet. Barnen ges inflytande och delaktighet i likabehandlingsarbetet, det är förskollärarens ansvar. Syftet med detta arbete var att undersöka hur förskolläraren implementerar likabehandlingsplanen i den pedagogiska verksamheten. Implementering av likabehandlingsplanen kräver medvetenhet.  Studien utgick från intervjuer med verksamma förskollärare. Intervjuerna undersökte betydelsen av likabehandlingsplanen, barnens delaktighet och hur den systematiska dokumentationen genomförs. Förhållningssätt och arbetssätt blev kärnan i resultatet. Likabehandlingsarbetet kräver kunskap om samhällets utveckling, stöd från förskolechef, planering, kreativitet och vidgande av normer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 400.
    Olofsson, Anders D.
    et al.
    Department of Applied Educational Science, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Lindberg, Ola J.
    Department of Education, Umeå University, Umeå, Sweden.
    A study of the use of digital technology and its conditions with a view to understanding what ‘adequate digital competence’ may mean in a national policy initiative2019Inngår i: Educational Studies, ISSN 0013-1946, E-ISSN 1532-6993Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In Sweden, adequate digital competence has been put in the spotlight due to the Swedish 2017 national strategy for the digitalisation of the K-12 school system. Based on both policy and practice, the aim is to explore teachers’ enacted digital competence in three upper secondary schools in Sweden and thereby provide an empirical account of what the notion ‘adequate’ means in practice. The data consists of interviews with teachers and classroom observations. At an aggregated analytical level, the results are presented as four  narrative sub-case descriptions. It is concluded that teachers’ adequate digital competence is flexible in meaning, determined by local contextual conditions and enacted in activities and decisions that are based on the teachers’ own value frameworks. The understanding of ‘adequate’ in this study does not appear to be clarified in the formulations used in the national strategy.

567891011 351 - 400 of 510
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf