hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
7677787980 3901 - 3950 av 3956
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 3901.
    Öberg, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Jämställdhet inom könsintegrerat yrke - ambulanssjuksköterskors uppfattningar: Semistrukturerad intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problemformulering: Tidigare studier tyder på att den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad samt att det förekommer en könssegregering av arbetsuppgifter inom samma yrkestitel. Detta innebär att män och kvinnor utsätts för olika typer av mentala och fysiska belastningar. Eftersom arbetshälsovetenskapen delvis har till syfte att studera orsaker till arbetsrelaterade belastningar samt hur arbete kan organiseras för att minska belastningar inom arbetet är jämställdheten på arbetsmarknaden relevant ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors uppfattningar av jämställdhet inom yrket. Metod: Kvalitativ studie med fenomenografi som ansats. Semistrukturerade intervjuer med 10 ambulanssjuksköterskor. Huvudresultat: Intervjumaterialet utmynnade i tre kategorier relaterat till jämställdhet inom yrket: samma förutsättningar oavsett kön, kön inverkar på bemötande från patienter och anhöriga samt förändringar över tid. Resultatet tyder på att ambulanssjuksköterskorna i studien uppfattar yrket som jämställt utifrån att de har samma möjligheter till utbildning, arbetar under samma förutsättningar samt att de har samma rättigheter. Vidare uppfattade ambulanssjuksköterskorna i studien att manliga och kvinnliga ambulanssjuksköterskor behandlas olika från patienter och anhöriga. Ambulanssjuksköterskorna beskrev även uppfattningar om att jämställdheten inom yrket har förändrats över tid då yrket tidigare varit mansdominerat. Slutsats: Ambulanssjuksköterskorna uppfattade att män och kvinnor verkar under samma förutsättningar inom yrket. En tänkbar förklaring till detta kan vara den tydliga strukturen på arbetsplatsen. Vidare uppfattade ambulanssjuksköterskorna att kön inverkar på bemötande från patienter och anhöriga samt att jämställdheten inom yrket har förändrats över tid, då yrket tidigare varit mansdominerat. Framtida forskning bör därmed fokusera på strukturens betydelse för jämställdhet inom arbetslivet samt vilken betydelse genus kan komma att ha på arbetsmiljön.

  • 3902.
    Öberg, Lina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Lindahl, Elinoré
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Mamma, mamma, barn: En studie med fokus på kvinnornas och familjerättssekreterarnas upplevelser av utredningsförfarandet kring faderskap och närståendeadoption i samkönad relation2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Under år 2003 och år 2005 gjordes flera lagförändringar till samkönade pars fördel. Bland annat fick lesbiska par rätt till att prövas som adoptivföräldrar och möjlighet till assisterad befruktning via landstingen. Med sådana lagändringar utvecklas samhället och familjekonstellationer idag har fler former än den ännu rådande kärnfamiljen. Likaså ökar valmöjligheterna av tillvägagångssätt för att bilda familj i en samkönad relation, två alternativ utanför landstingets assisterade befruktning är; insemination via utrikesklinik eller heminsemination med privat donerade spermier. När insemination i samkönad relation sker hemma eller på utrikesklinik krävs efterföljande faderskapsutredning och närståendeadoption för att den icke bärande mamman ska betraktas som juridisk förälder, en utredning som begärs av tingsrätten och som drivs av familjerätten i respektive kommun. Ju med samkönade pars rätt till att prövas som adoptivföräldrar följer också förväntningar kring utredningsförfarandet och dess riktlinjer som medpart i utvecklingen. Syftet med denna studie är att försöka skapa en syntetiserad kunskap kring utredningsförfarandet av faderskapsutredning och närståendeadoption, när det sker i samkönad relation. Detta genom att gemensamt försöka förstå kvinnors och familjerättssekreterares upplevelser av utredningsprocessen och dess innehåll. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med både kvinnor som genomgått processen och familjerättssekreterare som handlagt dessa ärenden. I resultatet framkommer en dominerande gemensam upplevelse av otydliga riktlinjer där det finns en efterfrågan om nyanserad lagstiftning och uppdaterade underlag.

  • 3903.
    Öberg, Lina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Mattsson, Sofia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Med hedern mellan sina lår: en kunskapsöversikt kring förståelsen av hedersproblematik2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hedersproblematik inom ramen för socialt arbete samt hur problemet kan begripas av professionella som kan komma att stöta på hedersrelaterat våld och förtryck i sitt yrke. Studien baserade sig på en kvalitativ metod, en kunskapsöversikt som hade en hermeneutisk ansats för att försöka ökan kunskapen för hedersproblematik. Med 11 primärdokument urskiljde vi tre teman; kvinnans underordnade ställning, kultur och generation, lojalitet och makt. Resultaten visade att det finns olika sätt att förklara hedersrelaterat våld och mord, men vi fann överensstämmelser; att flickans oskuld måste vara icke ifrågasatt, om bara så ett rykte om motsatsen förekom fanns det en direkt fara för hennes liv. Kultur var en omdiskuterad förklaring till fenomenet, där resultaten visade att de kulturella normerna och synsätten var olika i en kultur där det praktiserades heder i jämförelse med en kultur utan. Dessa resultat analyserades sedan socialkonstruktionistiskt.  Vår slutsats av denna studie är att hedersrelaterat våld konstrueras beroende på kön, kultur, generation, lojalitet, makt och det samhälle man befinner sig i. Beroende på vem man är i vilken kontext har hedersrelaterat våld och mord olika betydelse och förstås på olika sätt.

  • 3904.
    Öberg, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Changing perspectives on, and Demographics of, Ageing2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3905.
    Öberg, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Sociologi/Socialt arbete.
    Demographical changes and the silver economy: New lifestyles and social structures of older people2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3906.
    Öberg, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Sociologi/Socialt arbete.
    Livshistorieintervju2011Ingår i: Handbok i kvalitativa metoder / [ed] Göran Ahrne & Peter Svensson, Malmö: Liber, 2011, 1, s. 58-70Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3907.
    Öberg, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Sociologi/Socialt arbete.
    Livsloppsperspektivet2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3908.
    Öberg, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    The demographic picture, trends and future development2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3909.
    Öberg, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Bildtgard, Torbjörn
    Stockholms universitet.
    Diversity of intimacy forms and their importance for well-being in later life2014Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 54, nr Suppl. 2, s. 195-195Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper focuses on different forms of intimacy in later life in late modern Sweden and their consequences for well-being. The results are based both on qualitative interviews with 28 Swedes (63–91 years), living in new relationships initiated after the age of 60 (marriage, cohabitation, LAT) or currently dating; and on a quantitative survey to 60–90 year old Swedes (n=1225; response rate 42%). The results show: A great diversity in relationship careers over the life course; a preference for LAT (70%) and cohabitation (26%) in new unions established 60+; strong support from adult children for parents’ new LAT (86%) and cohabitation (76%) relationships, but less support for marriage (50%); that new relationships are as important for life-satisfaction as long-lasting ones; after subjective health, a partner is the second most important explanation for life-satisfaction, more important than having children; LAT was the union form that added most to life-satisfaction for men while marriage was the only form that significantly added to the life-satisfaction of women. Results were the same for newly established relationships and older relationships. Results will be discussed in relation to the shift from marriage to divorce culture (Hackstaff), the transformation of intimacy (Giddens), potentials of the third age (Laslett), and gender socialization, but also in terms of how the results can be interpreted in a context of Swedish welfare-state supported individualism where a partner provides both autonomy in relation to adult children and social integration.

  • 3910.
    Öberg, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Bildtgård, Torbjörn
    Stockholms universitet.
    Changing Union Forms Among Older People in Late Modern Sweden2015Ingår i: Aging Families/Changing Families, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper focuses on union form in cross-gender relationships in later life, against the background of the transformation of intimacy in late modernity. Results are based on a survey to 60–90 year old Swedes (n=1225; response rate 42%) and European census data. Sweden seems to be the only country where there are more divorced than widowed people in this age group. Almost 1/3 of Swedes, aged 60-90, categorized as “singles” by official Swedish census data on civil status, are in fact living as LATs or cohabitants. In new romantic relationships initiated 60+ the dominant union form is LAT (70%) followed by cohabitation (26%), while marriage is rare (4%). Less than 2 in 10 singles think that is important to be married – and among marrieds less than 8 in 10. Relationship history data shows that although half of the respondents have been married only once, one third (33%) have had 2+ cohabiting unions (marital/non-marital), half (46%) 2+ established relationships, and a majority (66%) 3+ sexual partners. The results indicate that the transformation of intimacy includes older Swedes. Discussion: Should we see older people as a vanguard in the exploration of late modern intimacy, rather than carriers of cultural lag?

  • 3911.
    Öberg, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Bildtgård, Torbjörn
    Stockholm University.
    Diversity and Ageing – the meaning of new intimate relationships in later life2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3912.
    Öberg, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Sociologi/Socialt arbete.
    Bildtgård, Torbjörn
    Social Work, Stockholm University.
    Diversity and ageing – the meaning of new intimate relationships in later life2012Ingår i: : Book of Abstracts, 2012, s. 423-423Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Social gerontology and family sociology about intimacy in old age has almost exclusively focused on institutionalized life-long marriages and little research has focused on re-partnering and the forms and meaning of this diversity of new intimate relationships in later life. Framed by Giddens’ transformation of intimacy and Laslett’s theory of the third age, as well as changing social and demographical conditions, this paper will focus on how different forms of new intimate relationships are formative for the experi-ence of ageing.The strategical sampel was diversified according to differ-ent forms of new intimate relationships: dating singles, married, cohabiting and living apart together. Qualitative interviews was used with 28 Swedes, 63–91 years, who have established a new intimate heterosexual relation-ship after 60 or who are dating singles. The results showed the significance of new intimate relations for social integration and for the experience of old age as the “crown of life”. The meaning of new intimate relations in differ-ent intimacy forms are discussed in relation to everyday life in old age, the relational history and relational careers and future perspectives of informal support structures by the relation.

  • 3913.
    Öberg, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Bildtgård, Torbjörn
    Stockholms universitet.
    Initiation and development of new intimate relationships in later life2016Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 56, nr Suppl. 3, s. 17-18, artikel-id Suppl. 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    According to contemporary family theory late modern relationships are guided less be external norms and more by internal negotiation between relatively equal partners. The purpose of this paper is to study initiation and development of new intimate relationships in later life, with a focus on negotiation and change, based on relationship histories with older Swedes (n=28), who are currently in new late in life cross-gender relationships initiated 60+, or currently dating singles. The results show a paradox: relationship ideals often seem unchangeable in prospect, but actual relationship arrangements appear open and changeable, when described in retrospect. LATs recall having been determined not to initiate any new relationships, cohabitants to retain their own home, remarried informants never to marry again. The analysis focuses the negotiations leading to relationship change. We discuss and question prevailing implicit assumptions about older people’s relationships as non-negotiated and unchangeable.

  • 3914.
    Öberg, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Bildtgård, Torbjörn
    Stockholms universitet.
    New Forms of Intimacy in Later Life in a Culture of Divorce2014Ingår i: 8th International Conference on Cultural Gerontology: Programme and Abstracts, 2014, s. 92-92Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Studies on intimacy in later life have mostly focused on institutionalized life-­‐long marriages, and the transition out of such marriages into widowhood. Based on theories about the shift from marriage to divorce culture (Hackstaff), the transformation of intimacy (Giddens) and potentials of the third age (Laslett), this paper focuses on forms of intimacy in later life in late modern Sweden. The results arebased partly on qualitative interviews, including relationship biographies, with 28 Swedes (63–91 years) living in new heterosexual relationships initiated after the age of 60 (marriage, cohabitation, LAT) and dating singles. And partly on a quantitative survey to 60–90 year old Swedes (n=1225). The results show: A great diversity in relationship careers; a preference of LAT and cohabitation (non-­‐visible in official statistics); the importance of intimate relationships for well-­‐being and that new relationships are as important for life-­‐satisfaction as long-­‐lasting ones; that intimate relationships are more important than children for well-­‐being. A central analytical finding was the importance of time as an organizing frame for new intimate relationships in later life: the paradox of having a lot of free time in the third age, but a restricted life time left. Results will be discussed in relation to the theorizing frames mentioned above, especially new practices for intimacy in a culture of divorce. Cohort replacement is only one explanation for changing practices and the period effect seems to be as important.

  • 3915.
    Öberg, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Bildtgård, Torbjörn
    University of Stockholm, Stockholm, Sweden.
    Partner-age in late life unions - ideals vs realities2016Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 56, nr 3, s. 732-732, artikel-id Suppl. 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Age homo/heterogamy in romantic unions is given little attention in current gerontological research. Still partner age-differences are important for men’s and women’s relationship opportunities. This paper studies actual partner-age (age-difference) in cross-gendered unions, and ideal partner-age both for singles and respondents in unions. The study was carried out by a survey to 60–90 year old Swedes, currently either singles or in a cross-gender relationship (married, cohabiting, LAT) (n=1225). Unions follow a traditionally gendered age structure: 56% of men, but only 16% of women have a younger partner. This pattern is more pronounced: in first unions (p<.001) and unions initiated before 1970 (p<.01). For respondents in unions actual partner-age showed no significant correlation with union form or urbanity (modernity-hypothesis), and not with education or income (power-hypothesis). For respondents in unions Ideal Partner-Age correlates strongly (p<.001; R2=0,76) with actual partner-age (ideal slightly younger). Among single respondents, almost all (92%) single men and half of the single women (47%) prefer a younger partner (8,9 years younger on average for men; 2,2 for women). The proportion preferring a younger partner increases by age, leading to increasingly incompatible age ideals. Results will be discussed in relation to life-course theory; gender and power; the deinstitutionalization hypothesis.

  • 3916.
    Öberg, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Bildtgård, Torbjörn
    Stockholms universitet.
    Sexual activity and norms among older Swedes: a life course perspective2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It has been argued that in late modernity sex has escaped its reproductive cage and people form pure relationships, based on mutual satisfaction. Ironically, although older people are per definition non-reproductive, they have often been neglected in studies on sexuality. In this paper we present results from 1) a qualitative interview study with a strategic sample of 28 63–91 year old Swedes currently dating or in a heterosexual relationship (married, cohabiting, LAT) initiated 60+ and 2) a quantitative survey including answers from 1225 60–90 year old Swedes. The interviews revealed a clear normative change, from a cultural context that condemned extra-marital sex in young adulthood to a context which encourages sexual relationships but not marriage in later life. All had experienced the sexual liberation of the 1960s, and today, these liberal attitudes seem to encompass later life. Today, an active sex-life was regarded as important for a good relationship and sexual attraction was seen as a precondition for new relationships. Many informants had interpreted sexual decline in former relationships as “natural” and age-related, but re-discovered sexuality with their new partner. In the survey, a majority (93 %) had had their sexual debut before marriage (despite the restrictive norms). Half or the respondents have had ≥ 4 more sexual partners, and one in five ≥ 10. Sexual activity correlated negatively with relationship length. It has often been argued in gerontology that sexual values and practices will become more liberal in the future by cohort replacement. Our data indicates that “the future might already be here”.

  • 3917.
    Öberg, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Bildtgård, Torbjörn
    Social Work, Stockholm University.
    The impact of new intimate relationships in later life on life satisfaction2013Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 53, nr Suppl. 1, s. 61-61Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 3918.
    Öberg, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Bildtgård, Torbjörn
    Social Work, Stockholm University.
    The impact of new intimate relationships in later life on social and filial relationships.2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3919.
    Öberg, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Bildtgård, Torbjörn
    Stockholms universitet.
    The importance of intimate relationships for well-being in later life2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Studies on intimacy in later life have mostly focused on institutionalized life-long marriages, and the transition out of such marriages into widowhood. Based on theories about the shift from marriage to divorce culture (Hackstaff), the transformation of intimacy (Giddens) and potentials of the third age (Laslett), this paper focuses on forms of intimacy in later life in late modern Sweden. The results are based partly on qualitative interviews, including relationship biographies, with 28 Swedes (63–91 years) living in new relationships initiated after the age of 60 (marriage, cohabitation, LAT) and dating singles. And partly on a quantitative survey to 60–90 year old Swedes (n=1225). The results show: A great diversity in relationship careers; a preference of LAT and cohabitation (non-visible in official statistics); the importance of intimate relationships for well-being and that new relationships are as important for life-satisfaction as long-lasting ones; that intimate relationships are more important than children for well-being. A central analytical finding was the importance of time as an organizing frame for new intimate relationships in later life: the paradox of having a lot of free time in the third age, but a restricted life time left. Results will be discussed in relation to the theorizing frames mentioned above, especially new practices for intimacy in a culture of divorce. Cohort replacement is only one explanation for changing practices and attitudes to new intimate relationships in later life and the period effect seems to be as important.

  • 3920.
    Öberg, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Bildtgård, Torbjörn
    Stockholms universitet.
    Time as a structuring condition for new intimate relationships in later life: A qualitative study of elderly Swedes2013Ingår i: The Journal of Nutrition, Health & Aging, ISSN 1279-7707, E-ISSN 1760-4788, Vol. 17, nr Suppl. 1, s. 109-110Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Social gerontology about intimacy in old age has almost exclusively focused on institutionalized life-long marriages. However, mobility in and out of intimate relationships has become more common in late modern societies also in later life. In this paper the research questions are: What characterizes the formation of new intimate relationships in later life? Are there any specific, more or less universal, conditions that separate them from relationships in earlier life phases?

    Method: Qualitative interviews were used with a strategical sample of 28 6-?91 year old Swedes, who have established a new intimate heterosexual relationship after the age of 60 or who are dating.

    Results: The results showed time as constituting a central structuring condition for new intimate relationships in later life. In the results three aspects of time: Available free time, Lived time and Remaining time ? which all have a constituting and formative power on new late in life relationships are discussed in relation to theories of late modernity and the Third Age and in relation to changing demographical conditions.

    Conclusion: The concluding discussion will be about the time theoretical frame as a model for understanding experiences of ageing.

  • 3921.
    Öberg, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Bildtgård, Torbjörn
    Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Andersson, Lars
    Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV), NISAL, Linköpings universitet, Linköping, Sverige.
    Skyddar en parrelation på äldre dar mot ensamhet?2016Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 23, nr 1, s. 19-36Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to study the importance of intimate relationships as protection from loneliness in later life. We base ourselves on a survey to Swedes aged 60–90 (n=1 225) focusing on intimate relationships. The analysis considers neglected issues in ageing research on loneliness: the importance of union form, the importance of looking at relationship dissolution in terms of both widowhood and divorce, and the importance of new late life unions (a gains perspective). We use two theoretical perspectives: the discrepancy model (realities vs. ideals), and the protection hypothesis, where the partner is generally the first and most important source of support in everyday life. The results show that a partner protects against loneliness and that union form matters: marriage provides the best protection, followed by cohabitation and Living Apart Together (LAT). Feelings of loneliness decrease over time following a union dissolution – and, for men, more rapidly after separation than widowhood. The more the ideal union form differs from one’s actual union form, the more common are feelings of loneliness. Initiating a new relationship after a union dissolution protects against loneliness. The article discusses the importance of using union form instead of civil status as relationship indicators in studies of older people in late modern Sweden, and of including separation/divorce as indicators of union dissolution besides widowhood. It also stresses the importance of looking at later life not only from a loss – but also from a gains – perspective.

  • 3922.
    Öborn, Helena
    et al.
    Division of Pediatrics, Department of Clinical Science, Technology and Intervention, Karolinska Institutet, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Wettergren, Lena
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Herthelius, Maria
    Division of Pediatrics, Department of Clinical Science, Technology and Intervention, Karolinska Institutet, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Forinder, Ulla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Social Work, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Associations between lower urinary tract dysfunction and health-related quality of life in children with chronic kidney disease2016Ingår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 105, nr 8, s. 959-966Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim Little is known about the health-related quality of life (HRQoL) of children with lower urinary tract dysfunction (LUTD) and chronic kidney disease (CKD). We investigated LUTD and other possible predictors of impaired HRQoL in children with conservatively treated moderate to severe CKD or with a kidney transplant.

    Methods All 64 children with CKD or a kidney transplant treated at Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden, between June 2011 and December 2012 were approached and 59 children aged 8-18 were enrolled in the study. Lower urinary tract function was evaluated with voiding history, frequency and volume chart, uroflowmetry and post void ultrasound measurements. Self-reported HRQoL was assessed with validated generic instruments.

    Results The HRQoL of the study cohort was as good as the general paediatric population, apart from the physical and psychological well-being dimensions, and was no different to children with other chronic conditions. Urinary incontinence, but not LUTD in general, was associated with impaired HRQoL, as was having a kidney transplant and being female in some dimensions.

    Conclusion LUTD was common in children with CKD or a kidney transplant but did not affect their general HRQoL. Predictors of impaired HRQoL included incontinence, having had a kidney transplant and being female.

  • 3923.
    Ödlund, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Berg, Lotta
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Omvårdnad vid höftfraktur2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Patienter med höftfraktur blir allt fler i takt med att medelåldern ökar. Det är en stor och resurskrävande patientgrupp. De har under en längre tid varit underprioriterade vilket har resulterat i långa väntetider till operation.

    Syfte:

    Syftet var att beskriva om det fanns några fördelar att arbeta med höftspår vid höftfrakturer samt att beskriva urvalet av de använda vetenskapliga artiklarna.

    Metod:

    Deskriptiv litteraturstudie med tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Likheter och olikheter i artiklarnas resultat har kategoriserats och sammanställts till fem olika teman.

    Huvudresultat:

    Resultatet visade att det fanns fördelar med att arbeta med omhändertagande via höftspår, detta resulterade i kortare väntetid till operation samt färre komplikationer. Dessa patienter som omhändertogs via höftspår hade även en kortare vårdtid. Risken för mortalitet påverkades inte nämnvärt vid höftspår kontra konventionell vård vid höftfraktur.

    Slutsats:

    I kategorien förkortad tid till operation samt kortare vårdtid kan man se stora positiva skillnader efter införandet av höftspår, i minskade postoperativa komplikationer en viss förbättring. I kategorin minskad risk för dödlighet ses ingen statistisktsignifikant skillnad. Riktlinjerna kring detta höftspår har påverkat omvårdnaden i en positiv riktning. Dessa patienter omhändertas nu med en snabbare och bättre rutin. Det har inte upptäckts några nackdelar med att arbeta med höftspår.

  • 3924.
    Öhlund, Lennart S.
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Folkhälsovetenskap. Aalesund University College, Aalesund, Norway .
    Grönbladh, Leif
    Uppsala University, Uppsala University Hospital, Uppsala, Sweden .
    Letter to the Editor Regarding "Exiting Prostitution: An Integrated Model," by L. M. Baker, R. L. Dalla, & C. Williamson, Violence Against Women, 16, 579-6002012Ingår i: Violence against Women, ISSN 1077-8012, E-ISSN 1552-8448, Vol. 18, nr 3, s. 371-372Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 3925.
    Öhlund, Lennart S.
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Folkhälsovetenskap.
    Gunne, Lars
    Uppsala universitet, Uppsala, Sweden.
    The treatment goal in maintenance treatment of heroin addiction ought to be more than retention2013Ingår i: Heroin Addiction and Related Clinical Problems, ISSN 1592-1638, Vol. 15, nr 1, s. 53-56Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 3926.
    Öhman, Jessica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Jogin, Jennie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans omvårdnadserfarenheter av patienter med en strokediagnos2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Stroke tillhör en av våra största folksjukdomar och förblir en av de sjukdomar som kräver de högsta dödsantalen och ger allvarliga följder med omfattande funktionsnedsättningar. Följderna efter en stroke varierar beroende av vart och med vilken omfattning skadan orsakat, vilket ger en varierande symptombild med olika grader av funktionsnedsättningar. Detta gör omvårdnaden av en strokepatient till komplex som ställer höga krav på en individuellt anpassad vårdplan med anpassade professioner som omger patienten.

     

    Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med en strokediagnos. 

     

    Metod En beskrivande litteraturstudie som baserats på resultatet av 10 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar.

     

    Huvudresultat Det framkommer att sjuksköterskan har en viktig uppgift i att arbeta kliniskt och nära patienten men att det på grund av brist på resurser och utbildning är svårt att ge en tillfredställande omvårdnad. Sjuksköterskans position bland andra professioner upplevs inte heller som självklar och behöver vara väldefinierad för att kunna säkerställa att patientens vård är av hög kvalitet. Det framkommer även att sjuksköterskan i sin omvårdnad behöver involvera patienten mer i kommunikationen genom att lära känna personen bakom patienten för att på så vis förbättra återhämtningen efter en stroke.

     

    Slutsats Sjuksköterskan utgör en nyckelroll vid omvårdnaden av strokepatienten. Studier visar dock att det saknas kunskap, utbildning och förståelse från både organisation och sjuksköterskor vilket på flera sätt sänker patientens vårdkvalitet.

  • 3927.
    Öhman, Johanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Jonsson, Isabelle
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hur personer med hypotyreos upplever sin livskvalité2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hypotyreos är en av de vanligaste endokrina sjukdomarna. Varje år insjuknar människor i sjukdomen och vanligast är att kvinnor drabbas. Att drabbas av hypotyreos innebär att man har brist på tyreoideahormoner i sköldkörteln och att energiproduktionen går på sparläge. Kompetenskrav sätts på sjuksköterskan i vårdandeprocessen hos patienter med hypotyreos då konsekvenserna av sjukdomen kan förefalla diffusa och svåra att mäta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med hypotyreos upplever sin livskvalité.  Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats och delats upp i teman och subteman. Huvudresultat: Personer med hypotyreos upplevde varken en bättre livskvalitet eller förbättringar gällande sköldkörtelrelaterade symtom trots att de medicinerats. Känslan hos dessa personer var att de kände sig svaga, orkeslösa, dränerade på ork och att deras dagliga aktiviteter begränsades. En känsla av missförståelse upplevdes inom vården då läkarna fokuserade främst på personernas provresultat. Trots det att läkaren talade om att blodvärdena låg inom referens upplevde personerna med hypotyreos att flertalet symtom kvarstått.

    Slutsats: Personer med hypotyreos uttrycker missnöje över sin upplevelse av livskvalitet, sin medicinering och även vårdrelationen. Att leva med hypotyreos innebär att man kan ha kvarvarande symtom trots medicinering och livskvalitén för dessa personer påverkas negativt. Genom en ökad förståelse för denna komplexa sjukdom skulle sjuksköterskan kunna bidra med en större trygghet och hjälpa dessa personer genom att skapa en bättre vårdrelation.

  • 3928.
    Öhman, Louisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hur sjuksköterskor kan bidra till följsamhet av basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Basic hygiene is an important measure to prevent healthcare associated infections, save patients’ lives, and reduce economic costs for health care. Healthcare associated infections are a threat to patient safety. In community care persons who are the care takers are a risk group and nurses must make sure that basic hygiene procedures are followed.

    Method: Literature studies with descriptive design, article search in databases Cinahl and PubMed. The results found are based on twelve chosen articles.

    Aim: To describe factors related to adherence to basic hygiene and how nurses in community care can help to improve compliance with these procedures.

    Results: In the nursing staff and leadership in health care interest in and the understanding of basic hygiene is described as being of most importance. Lack of knowledge of the meaning of patient care cleanliness, negative attitudes and non-existing availability of necessary tools and heavy workload had a negative impact. Intensified education and making sure that equipment is available as well as the application of standardized methods, were found to be prerequisite for adherence to basic hygiene routines.

    Conclusion: Nurses can contribute to improved adherence to basic hygiene routines by promoting education, positive attitudes, a positive adaption of the physical environment, strategic structuring of the workload, and standardized methods, applying basic hygiene routines, being part of and promoting increased interaction in nursing care. Suggestions for future studies is to implement web-based courses, updating courses and training in basic hygiene routines in the workplace. That may increase knowledge, understanding and awareness of the application of basic hygiene routines hence leading to improved nursing care and enhancing patient safety.

  • 3929.
    Öhman, Michaela
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Östergrens, Lisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykossjukdom inom den somatiska vården: En beskrivande litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ungefär 2000 personer i Sverige insjuknar varje år i någon form av psykos. Psykossjukdom förknippas ofta med fördomar och stigmatisering. Forskning har visat att ju mer stigmatisering psykossjuka patienter förväntar sig från omgivningen, desto mer ökar deras stigmatisering av sig själva, vilket i sin tur påverkar deras återhämtning negativt. Personer med psykossjukdom har också beskrivit att de ej fått fullgod somatisk vård på grund av sin psykiska sjukdom.

    Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykossjukdom inom den somatiska vården.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 5 kvalitativa och 5 kvantitativa vetenskapliga artiklar. PubMed och Cinahl var de databaser som användes i sökningarna till de inkluderade artiklarna.

    Huvudresultat: Okunskapen kring psykossjukdomar beskrevs vara stor inom den somatiska vården. Sjuksköterskor upplevde ofta känslor som rädsla, anspänning och osäkerhet, vilket gjorde mötet med dessa patienter problematiskt. Begränsningar som tidsbrist i den somatiska vårdmiljön beskrevs bidra till ogynnsamma förutsättningar i mötet med psykossjuka patienter.

    Slutsats: Stigmatisering, okunskap och brister i vårdmiljön kan leda till att omvårdnaden för patienter med psykossjukdom blir bristfällig, och att de inte får vård på lika villkor som andra. Det är därför viktigt att sjuksköterskor blir medvetna om sina egna attityder och fördomar, och att de somatiska verksamheterna erbjuder sjuksköterskor mer kunskap om ämnet. De somatiska verksamheterna bör även se över möjligheter till förbättring i vårdmiljön.

  • 3930.
    Öhnell, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Martinsson, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Allt går att reparera förutom döden: en studie om tillitens betydelse mellan behandlare och klient2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur ett antal klienter och behandlare beskriver sina upplevelser och känslor kring hög respektive låg tillit mellan behandlare och klient. Vi har gjort tre enskilda intervjuer varav två är med klienter och en är med behandlare, samtliga kommer från samma HVB-hem. Vi fann att de klienter som vi intervjuade hade en del gemensamma nämnare i sina berättelser. Exempelvis hade de båda brister i anknytningen i sin barndom och orsaken till deras missbruk handlade om att döva sin ångest. Båda hade tidigare upplevelser av ett svagt samarbete med behandlare och det kunde försvåra behandlingen. Behandlaren vi intervjuade var av den uppfattningen att tidigare anknytningserfarenheter hos klienten kunde spela in för hur lätt eller svårt en relation mellan behandlare och klient kunde etableras. Det mest intressanta i vårt tycke var att alla intervjuerna vi genomförde hade gemensamt att alla tyckte tilliten mellan behandlare och klient var viktigt för en bra behandling.

  • 3931.
    Öholm-Lundahl, Helen
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Mählqvist, Evalena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av intravenös jämfört med nasal smärtlindring inom ambulanssjukvården i Stockholm: En empirisk studie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett vanligt symtom inom ambulanssjukvården är smärta, vilken ofta kan förvärra den smärta som redan upplevs av patienten, då de nödvändiga förflyttningarna genomförs av besättningen till bår och ambulans. Det är sjuksköterskorna i ambulansbesättningen som gör bedömningen huruvida smärtlindring krävs akut eller inte under transporten till sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av intranasal (i.n) smärtlindring jämfört med intravenös (i.v) smärtlindring inom ambulanssjukvården i Stockholm. Metod: Studien är en empirisk studie med deskriptiv design. Huvudresultat: Studien visade endast signifikant skillnad i området där upplevelsen av oro och/eller rädsla mättes i samband med i.n kontra i.v smärtlindringsmetod. Det var fler som upplevde en negativ aspekt i form av oro och eller rädsla i den grupp som fått i.n smärtlindring. Inga andra signifikanta skillnader i upplevelsen av varken, nöjdhet av smärtlindringens effekt, själva sättet att erhålla läkemedlet eller upplevelse av biverkningar påvisades. En jämförelse mellan de rapporterade biverkningarna visade att illamående var den vanligaste biverkningen och den var vanligast i den grupp som erhållit i.n smärtlindring. Slutsats: Med bakgrund av detta resultat kan man ifrågasätta om administreringssättet är avgörande kring effekten och upplevelsen av positiva eller negativa aspekter av smärtbehandlingen.

  • 3932.
    Öman-Olsson, Linn
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Gunnarsson, Anneli
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans stöd till en hälsosam förändring för överviktiga barn och deras familjer2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan kan stödja överviktiga barn och deras familjer till en hälsosam förändring samt beskriva vilket stöd dessa barn och deras familjer vill ha från sjuksköterskan för att genomföra en hälsosam förändring. Vidare var syftet att granska de ingående artiklarnas kvalitet, avseende datainsamlingsmetod.

    Metod: En systematisk litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl och Academic Search Elite. Dessa sökningar genererade 11 artiklar vilka resultatet baserades på.

    Resultat: Barn som lider av övervikt och deras föräldrar önskar ett utökat stöd från sjuksköterskan och sjukvården genom till exempel individuella viktminskningsprogram för hela familjen. Genom att använda ett neutralt språk och att ta hjälp av tillväxtkurvan kan sjuksköterskan göra familjerna uppmärksammade på barnens övervikt. En bra metod för sjuksköterskan att använda sig av för att kunna stödja familjerna är motiverande samtal. Olika interventionsprogram har utvecklats för att stödja överviktiga barn och deras föräldrar och är ett bra sätt för att uppmärksamma levnadsvanor samt för att kunna ge en mer individuell rådgivning till familjerna. Datainsamlingsmetoden beskrevs tydligt i samtliga av de 11 inkluderade artiklarna.

    Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visar att överviktiga barn och deras familjer önskar ett utökat stöd från sjuksköterskan och sjukvården. Sjuksköterskan önskar mer utbildning för att kunna uppmärksamma barnen och föräldrarna på problemet. Genom att utveckla och stärka de tillvägagångsätt och verktyg som är framtagna kan sjuksköterskan stärkas i sin yrkesroll i arbetet med att stödja överviktiga barn och deras föräldrar.

  • 3933.
    Örndahl Lindqvist, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Knaggård, Therese
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Sjuksköterskestudenters attityder angående att samtala med patienter om deras sexualitet: en enkätstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 3934.
    Österback, Julia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för folkhälso- och idrottssvetenskap.
    En undersökning om pedagogers uppfattningar om pedagogisk måltid i förskolan: Med en induktiv studiedesign2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Österback, J. (2019). A survey about preschool teachers’ perceptions of pedagogic meal. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden.

     

    Aim: Examine preschool teacher’s perceptions about pedagogic meal.

    Design: The survey included an inductive approach, intensity sampling, semi-structured interviews and a qualitative content analysis.

    Results: The result was presented on the basis of four main categories; the first, The preschool teacher´s view of the pedagogic meal. The second, Factors in the environment that affect the educational meal with the subcategories Room and group size, How food is served, Space and time for the meal, Interruptions during meals. Subsequently, the category Socialization during the meal with two subcategories, Norms and rules & Learning strategies affect children's habits. Finally, the category Preschool teachers’ knowledge, background and development with the subcategories Learning strategies affect children's habits & skills development is needed.

    Conclusions: Further research is proposed to be quantitative research, a survey to test what emerged in the results of this study. This would provide a basis for creating guidelines and policies for how a pedagogical meal should be shaped more concretely.

     

    Keywords: pedagogic meal, meal environment, children's habits, resources, skills

  • 3935.
    Österberg, Jenny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Söderström, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Att vara anhörig till en demenssjuk person: en litteraturstudie som belyser livssituationen ur ett anhörigperspektiv2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att belysa hur livssituationen påverkas av att vara anhörig till en person som drabbats av demens.

    Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserades på 13 artiklar som samlats in i databaserna PubMed och Cinahl.

    Resultat: Resultatet visade att livet förändras för alltid för anhöriga till dementsjuka personer och att livssituationen kunde påverkas på många olika sätt. Livssituationen kunde upplevas olika beroende på vilken relation den demenssjuka och den friska anhöriga hade innan sjukdomen. Upplevelser som exempelvis isolering, ilska, maktlöshet, saknad och skuld var känslor som framkom i resultatet. Olika sätt att hantera den nya situationen kunde vara en positiv inställning och ett bra socialt stöd omkring sig. Anhöriga ville ofta hålla kvar sin vårdarroll så länge som möjligt men när situationen blev ohållbar blev flytten till ett boende för de demenssjuka personerna oundviklig.

    Slutsats: Resultatet i studien visade att den generella påverkan av livssituationen för anhöriga till demenssjuka personer var negativ. Forskning kring hur livssituationen för anhöriga till demenssjuka personer påverkas finns men ytterligare forskning och sammanställningar av forskning krävs inom området. Även forskning om hur sjuksköterskan kan använda sig av denna information behövs för att sjuksköterskan ska kunna veta vilka insatser som krävs för att ge bästa möjliga stöd till anhöriga.

  • 3936.
    Österberg, John
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Rahim, Namir
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    En beskrivning av hur personer med diabetes typ 2 upplever att genomgå livsstilsförändringar till följd av sjukdomen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes är en av de sjukdomar som är mest växande globalt. I Sverige är det över 400 000 människor som lever med diabetes. Diabetessjukdomen finns i olika former och de vanligaste formerna är diabetes typ 1 och diabetes typ 2. Risken att bli drabbad av den sjukdomen ökar vid fetma, tobaks- och alkoholkonsumtion. Därför kan det bli nödvändigt att genomföra livsstilsförändring för att förbättra den mentala och fysiska hälsan hos personer som lever med diabetes typ 2.

     

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med diabetes typ 2 upplever att genomgå livsstilsförändringar till följd av sjukdomen. Syftet var också att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna i resultatet.

     

    Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design som baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar.

     

    Huvudresultat: Resultatet för denna litteraturstudie baserades på möjligheter och svårigheter som påverkade upplevelsen av att genomgå livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2. Utifrån möjligheter har fyra subteman identifierat: Kost och motion som motivationsfaktorer, erhållen kunskap, betydelsen av stöd från omgivningen och att ta personligt ansvar. I huvudteman svårigheter presenterades dessa subteman: Kost- och motions påverkan på det sociala och vardagliga livet, brist på kunskap samt krav och inre kamp.

     

    Slutsats: Flera personer fick blandade känslor utifrån upplevda möjligheter och svårigheter som de har stött på under livsstilsförändringen. Det blir viktigt att sjukvårdspersonal får en bättre helhetsförståelse kring patienters olika upplevelser av att genomgå en livsstilsförändring för att kunna optimera en personcentrerad vård, egenvårdsinsatser och tillgodose patienters egenvårdsbehov.

  • 3937.
    Östergren, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Folkhälsovetenskap.
    Hinder och förutsättningar för nyanlända; ett perspektiv från människor som arbetar med nyanländas mottagande: En intervjustudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 3938.
    Östergårds, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Aburweileh, Hossam
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Vuxna patienters upplevelser av den palliativa vården i hemmet2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år dör omkring 90 000 personer i Sverige och de flesta har behov av palliativ vård. Den enskilde individen skall i största möjliga mån få avgöra om denne vill dö hemma eller inom den slutna vården. Historiskt sett har den palliativa vården behandlat personer med cancersjukdom men har med tiden utvecklats till att behandla flera typer av sjukdomstillstånd.

    Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur vuxna patienter upplever den palliativa vården i hemmet, samt att studera de valda artiklarnas datainsamlingsmetod.

    Metod: Föreliggande studie har en deskriptiv design. Studiens resultat baseras på elva vetenskapliga artiklar, tio med kvalitativ ansats och en med mixad ansats. Samtliga artiklar granskades av båda författarna och färgmarkerades beroende på innehåll. Artiklarna identifierades genom databaserna Cinahl och Pubmed.

    Huvudresultat: Den palliativa vården i hemmet upplevdes till stor del som positiv av patienterna. Det värderades högt att ha sina närstående nära och att få vistas i sin trygga hemmiljö den sista tiden i livet. Det framkom även att de palliativa patienterna var oroliga över att vara en börda för sina närstående. Genom att ha sjukvårdare i hemmet samt stöd från närstående gavs möjlighet att utföra vardagliga aktiviteter på egen hand, som visade sig generera livskvalitet. Värdighet hos de palliativa patienterna beskrevs genom begreppen integritet, välbefinnande och självbestämmande. God kommunikation och kontinuitet upplevdes som viktiga faktorer för de patienterna.

    Slutsats: Palliativa patienter som vårdats hemma såg i hög grad positivt på den vård de erhållit. De upplevde att samarbete mellan sjukvården och deras närstående är en förutsättning för trygg vård i hemmet. Hälso- och sjukvård bör prioritera dessa patienters önskan om att få vårdas och dö hemma eftersom detta genererar livskvalitet. Föreliggande studies resultat ger en tydlig indikation på utvecklingsområden inom palliativ vård.

  • 3939.
    Österlund, Catharina
    et al.
    University of Umeå, Faculty of Medicine, Department of Odontology, Clinical Oral Physiology, Umeå, Sweden.
    Nilsson, Evelina
    University of Umeå, Faculty of Medicine, Department of Odontology, Clinical Oral Physiology, Umeå, Sweden.
    Hellström, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Häger, Charlotte K.
    University of Umeå, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Umeå, Sweden.
    Häggman-Henrikson, Birgitta
    University of Malmö, Faculty of Odontology, Orofacial Pain and Jaw Function, Malmö, Sweden.; Scandinavian Center for Orofacial Neurosciences (SCON), Malmö, Sweden.
    Jaw-neck movement integration in 6-year old children differs from that of adults2020Ingår i: Journal of Oral Rehabilitation, ISSN 0305-182X, E-ISSN 1365-2842, Vol. 47, nr 1, s. 27-35Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: A functional integration between the jaw and neck regions during purposive jaw movements is well described in adults, but there is a lack of knowledge of such integration during jaw function in children.; Objectives: To determine the movement integration between the jaw and neck during jaw motor tasks in 6-year-olds, whether there is a difference between children and adults.; Methods: Jaw and neck movements were recorded with an optoelectronic 3D system in 25 healthy 6-year-olds (12 girls, 13 boys) and 24 healthy adults (12 women, 12 men) during paced jaw opening-closing and self-paced gum chewing. Jaw and neck movement amplitudes, intra-individual variation in movement amplitude, ratio between neck-jaw movement amplitudes, and movement cycle time were analysed. Differences between children and adults were evaluated with Mann-Whitney U test for independent samples.; Results: Compared to adults, 6-year old children showed larger neck movement amplitudes (P=0.008) during chewing, higher intra-individual variability in amplitudes of jaw (P=0.008) and neck (P=0.001) movements, higher ratio between neck-jaw movement amplitudes for jaw opening-closing (P=0.026) and chewing (P=0.003), and longer jaw movement cycle time (P≤0.0001) during the jaw opening-closing task.; Conclusion: Despite integrated jaw-neck movements in 6-year old children, the movement pattern differs from that of adults and may be interpreted as an immature programming of jaw-neck motor behavior. The well-integrated movements observed in adults most likely develop over years, perhaps into adolescence, and needs further research including well controlled longitudinal studies to map this development in order to provide appropriate age-related clinical treatment for functional disorders. This article is protected by copyright. All rights reserved.; This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 3940.
    Österman Menander, Charlotta
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Jakobsson, Katarina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Dilemman i väntrummet: En etnografisk studie om interaktioner och dilemman i socialtjänstens väntrum2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Socialtjänstens verksamhet balanserar på en våg där den ena vågskålen innehåller service och den andra innehåller kontroll. Att förena dessa delar är en utmaning och denna studie intresserar sig för hur olika socialkontor förhåller sig till denna balansgång i deras arbete med besökares väntrumsupplevelse. Studien har syftat till att genom observationer och intervjuer, undersöka vad som gestaltas i socialtjänstens väntrum, vilka interaktioner som synliggörs samt hur eventuella dilemman framträder. Resultatet visar på att olika tillvägagångssätt för att ropa upp klienter till besök förekommer och att tillgängligheten till eller avsaknaden av lånedatorer, kopiator och telefon tydliggör den maktobalans som råder inom myndighetsutövning. Resultatet visar även på att vissa interaktioner i väntrummet kan upplevas som tvingande och att innehållet i socialtjänstlagens portalparagraf många gånger blir svår att leva upp till. 

  • 3941.
    Österström, Stina Lisa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Ohlsén, Oscar
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Inre arbetsmotivation och engagemang i organisationen: en studie om skillnader mellan inhyrda och tillsvidareanställda läkare2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om inre arbetsmotivation samt engagemang i organisationen skiljer sig mellan tillsvidareanställda och inhyrda läkare. Det gjordes genom en internetbaserad enkät som skickades ut till fem av Sveriges landsting. De totalt 63 läkarna som deltog i studien fick besvara totalt 21 frågor hämtade från Basic Need Satisfaction at Work Scale och 3 frågor från delen “engagemang i organisationen” i QPS Nordic. Studiens huvudresultat visade på att tillsvidareanställda läkare upplever en högre grad av inre motivation på alla tre behoven autonomi, kompetens och samhörighet. Resultatet visade också på en stark tendens till att tillsvidareanställda läkare upplevde högre grad av engagemang i organisationen än inhyrda läkare.

  • 3942.
    Östgård, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD)2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Allt fler personer drabbas av demenssjukdom och en stor del av dessa drabbas någon gång av ett eller flera beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD skapar stort lidande för den drabbade men kan även vara svårt att hantera för människorna omkring dem, närstående och vårdpersonal, och är en stor anledning till att personen flyttar till särskilt boende. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via sex individuella semi-strukturerade intervjuer. Genom bekvämlighetsurval rekryterades undersköterskor på ett demensboende i Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ett övergripande tema framträdde i resultatet, ”Svårigheter att finna balans mellan behov och resurser”. Informanterna upplevde arbetet med personer med BPSD som en stor utmaning men att det var mycket givande. Känslan av att inte räcka till, att sakna kunskap eller förmåga att hantera vissa situationer eller symtom samt bristen på resurser upplevdes som påfrestande av informanterna. Aggressivitet, oro och ångest hos personer med BPSD var de symtom som upplevdes som svårast att hantera. Resultatet visar även att informanterna upplevde arbetet med personer med BPSD som spännande, intressant och roligt och att de kände tillfredsställelse i att finnas där för personen med BPSD och att kunna bidra till deras välmående. Studiens slutsats visar att informanterna upplevde stora utmaningar i sitt arbete med att skapa välbefinnande för personer med BPSD. Stöd och utbildning skulle kunna öka arbetstillfredsställelsen för vårdpersonalen men även livskvaliteten för personer med BPSD. 

  • 3943.
    Östlin, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Jansson, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vuxna personers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 2: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antal fall av diabetes mellitus typ 2 ökar i Sverige samt över hela världen. Okunskap om hur sjukdomen utvecklas och hanteras kan leda till komplikationer och andra sjukdomar.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 2, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.

    Metod: Litteraturstudien har deskriptiv design. Studien inkluderar 12 kvalitativa artiklar funna i databaserna PubMed och Cinahl.

    Huvudresultat: I analysen av artiklarna framkom kategorier som besvarade vuxna personers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 2. Kategorierna var: Erfarenheter av att ha diagnostiseras med diabetes typ 2, Vuxna personers erfarenheter av kontroll och behandling av diabetes typ 2, Erfarenheter av kostförändringar i samband med diabetes typ 2 hos vuxna personer, Erfarenheter av sociala sammanhang hos vuxna personer med diabetes typ 2 och Erfarenheter och hanteringssätt att leva med sin diabetes typ 2. Resultatet reflekterar positiva och negativa erfarenheter i det vardagliga livet i hos personer med diabetes mellitus typ 2.

    Slutsater: Att få diabetes mellitus typ 2 medförde många olika känslor hos flera informanter. Diabetes påverkade vardagliga livet och krävde förändringar i den drabbades liv. Flera informanter erfor frustation över vården och många erfor stöd från familj och vänner. Rädsla för att drabbas av komplikationer till följd av sin sjukdom och inte få se sina barn växa upp gav motivation till att ta hand om sin sjukdom. 

  • 3944.
    Östlin, Nurtena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Rasoulzadeh, Arezou
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Livskvalitet och copingstrategier hos ungdomar med cancer: : En litteraturstudie2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 3945.
    Östlund, Ann-Sofi
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Uppsala universitet.
    Motivational Interviewing in Primary Care: Nurses' experiences and actual use of the method2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aim: The overall aim of the present thesis was to describe and examine primary care nurses´ self-reports on training, use and performance as well as experiences and actual performance of MI.

    Method: One qualitative and three quantitative studies were conducted among primary care nurses. A study-specific questionnaire was sent to 980 primary care nurses and 673 (69%) responded (Study I). Semi-structured interviews were conducted with 20 MI trained primary care nurses (Study II). MI sessions between 12 (Study III) respective 23 (Study IV) primary care nurses and patients (total 32 respective 50 sessions) were audio-recorded. Data were analyzed using qualitative content analysis, Motivational Interviewing Integrity Code, Motivational Interviewing Sequential Code for Observing Process Exchanges and statistical analysis.

    Results: The findings showed that primary care nurses reported and experienced lack of training in MI and lack of prerequisites for using MI (Study I-II), while training, knowledge, prerequisites and time were associated with use of MI. They also reported and experienced that MI facilitated their work with patients (Study I-II) as well as elicited their own ability to motivate and be empathetic (Study II). About half of the primary care nurses reported that they used MI (Study I), and none of the nurses (Study III) achieved the approved skill levels in MI in their recorded sessions. They overestimated their performance on six of eight aspects of MI (Study III). The most frequently used nurse talk in the recorded sessions was neutral, which is not consistent with MI. Questions and reflections directed toward change were most likely to be followed by change talk among patients (Study IV).

    Conclusions: Self-reported knowledge about MI and personal as well as workplace prerequisites for using it were associated with self-reported use of MI. Participating nurses´ experienced that MI requires openness, practice, support, feedback and willingness. The participating primary care nurses did not achieve approved levels of MI skills in their recorded MI sessions. Patients´ change talk is more likely to occur after open questions, complex reflections as well as after questions and reflections directed toward change.

  • 3946.
    Östlund, Ann-Sofi
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala universitet.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala universitet.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala universitet.
    Wadensten, Barbro
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala universitet.
    Primary care nurses' performance in motivational interviewing: a quantitative descriptive study2015Ingår i: BMC Family Practice, ISSN 1471-2296, E-ISSN 1471-2296, Vol. 16, nr 1, s. 89-100Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Motivational interviewing is a collaborative conversational style intended to strengthen motivation to change. It has been shown to be effective in addressing many different lifestyle problems as well as in chronic disease management, and many disease prevention guidelines promote use of motivational interviewing. The aim of the present study was twofold: to assess to what extent the primary care nurses in the study perform motivational interviewing according to the Motivational Interviewing Treatment Integrity Code and to investigate how the participating primary care nurses rated their own performance in motivational interviewing.

    Method: The study was based on twelve primary care nurses’ audio-recorded motivational interviewing sessions with patients (total 32 sessions). After each session, the nurses completed a questionnaire regarding their experience of their own performance in motivational interviewing. The audio-recorded sessions were analyzed using Motivational Interviewing Integrity Code 3.1.1.

    Results: None of the nurses achieved beginning proficiency in all parts of any motivational interviewing sessions and two nurses did not achieve beginning proficiency in any parts or sessions. Making more complex than simple reflections was the specific verbal behavior/summary score that most nurses achieved. Beginning proficiency/competency in “percent open questions” was the summary score that fewest achieved.

    Conclusion: Primary care nurses did not achieve beginning proficiency/competency in all aspects of motivational interviewing in their recorded sessions with patients, where lifestyle change was discussed. This indicates a need for improvement and thus additional training, feedback and supervision in clinical practice with motivational interviewing.

  • 3947.
    Östlund, Ann-Sofi
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala universitet.
    Wadensten, Barbro
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala universitet.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    District nurses' and registered nurses' training in and use of motivational interviewing in primary care settings2014Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 23, nr 15-16, s. 2284-2294Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives

    To examine to what extent district nurses and registered nurses have training in motivational interviewing, to what extent they use it and what prerequisites they have for using it; to compare district nurses and registered nurses, as well as to compare users and nonusers of motivational interviewing; and to examine possible relationships between use of motivational interviewing and the variables training, supervision and feedback in motivational interviewing and prerequisites for use.

    Background

    Motivational interviewing is an effective method for motivating patients to change their lifestyle, used increasingly in primary care.

    Design

    A cross-sectional survey study.

    Methods

    A study-specific questionnaire was sent to all district nurses and registered nurses (n = 980) in primary care in three counties in Sweden, from September 2011–January 2012; 673 (69%) responded. Differences between groups as well as relationships between study variables were tested.

    Results

    According to self-reports, 59% of the respondents had training in motivational interviewing and 57% used it. Approximately 15% of those who reported using it had no specific training in the method. More district nurses than registered nurses had training in motivational interviewing and used it. The following factors were independently associated with the use of motivational interviewing: training in and knowledge of motivational interviewing, conditions for using it, time and absence of ‘other’ obstacles.

    Conclusions

    Having knowledge in motivational interviewing and personal as well as workplace prerequisites for using it may promote increased use of motivational interviewing.

    Relevance to clinical practice

    Having the prerequisites for using motivational interviewing at the workplace is of significance to the use of motivational interviewing. In the context of primary care, district nurses seem to have better prerequisites than registered nurses for using motivational interviewing.

  • 3948.
    Östlund, Ann-Sofi
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Wadensten, Barbro
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Lindqvist, Helena
    Department of Clinical Neuroscience, MIC Lab, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Primary care nurses' communication and its influence on patient talk during motivational interviewing2016Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 72, nr 11, s. 2844-2856Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim

    To describe what verbal behaviors/kinds of talk occur during recorded motivational interviewing sessions between nurses in primary care and their patients. The aim was also to examine what kinds of nurse talk predict patient change talk, neutral talk and/or sustain talk.

    Background

    Motivational interviewing is a collaborative conversational style. It has been shown to be effective, in addressing health behaviors such as diet, exercise, weight loss and chronic disease management. In Sweden, it is one of the approaches to disease prevention conversations with patients recommended in the National Guidelines for Disease Prevention. Research on the mechanisms underlying motivational interviewing is growing, but research on motivational interviewing and disease prevention has also been called for.

    Design

    A descriptive and predictive design was used.

    Methods

    Data were collected during 2011-2014. Fifty audio-recorded motivational interviewing sessions between 23 primary care nurses and 50 patients were analyzed using Motivational Interviewing Sequential Code for Observing Process Exchanges. The frequency of specific kinds of talk and sequential analysis (to predict patient talk from nurse talk) were computed using the software Generalized Sequential Querier 5.

    Findings

    The primary care nurses and patients used neutral talk most frequently. Open and negative questions, complex and positive reflections were significantly more likely to be followed by change talk and motivational interviewing-inconsistent talk, positive questions and negative reflections by sustain talk.

    Conclusions

    To increase patients’ change talk, primary care nurses need to use more open questions, complex reflections as well as questions and reflections directed toward change.

  • 3949.
    Östlund, Ann-Sofi
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Wadensten, Barbro
    Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Motivational interviewing: Experiences of primary care nurses trained in the method2015Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 15, nr 2, s. 111-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Motivational interviewing is a person-centered counseling style used to promote behavioral change regarding a wide variety of lifestyle problems. Use of motivational interview is growing worldwide and among many different healthcare professions, including primary care nursing. The study aim was to describe motivational interview trained nurses' experiences of motivational interviewing in primary care settings. The study had a qualitative descriptive design. It was carried out in Swedish primary care settings in two county council districts, with 20 primary care nurses trained in motivational interviewing. Half of them used the method in their work, half did not. Qualitative semi-structured interviews were used. Data were analyzed using qualitative content analysis. The nurses experienced that openness to the approach and an encouraging working climate are required to overcome internal resistance and to increase use of motivational interviewing. They also experienced mutual benefit: motivational interviewing elicits and develops abilities in both nurses and patients. For the nurses using it, motivational interviewing is perceived to facilitate work with patients in need of lifestyle change. Lack of training/education, support, interest and appropriate work tasks/patients are reasons for not using motivational interviewing.

  • 3950.
    Östlund, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Mossberg, Marianne
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Nyutexaminerade sjuksköterskor och stress: En litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelse av stress i yrket. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserade sig på 17 artiklar. Resultatet blev tydligt att stressen var en nedbrytande faktor för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Upplevelsen att det förväntades av dem att vara en självständig sjuksköterska och kunna allt från början skapade stress. Den kliniska kunskapen och ledarskapsrollen har den nyutexaminerade sjuksköterskan för lite träning på och detta anses vara en brist i utbildningen. Stressen kan bli och var en början till utmattningssyndrom för många nyutexaminerade. Det var ett stort antal nyutexaminerade som hade tankar om att sluta redan tidigt i sjuksköterskeyrket. De sjuksköterskor som upplevde arbetsglädje och fick sina behov tillfredsställda kände inte av stressen på samma vis. Faktorerna som oftast kom upp som orsak att till öka stressen var när arbetsmiljö, ledning, bemanning och kontakten med kollegor inte fungerade. Slutsats Det är viktigt att vara medveten om stressen som nyutexaminerad sjuksköterska och ta ansvar för sin egen hälsa. Ledningen inom hälso- och sjukvården bör öka sin medvetenhet om sjuksköterskeyrkets risker.

7677787980 3901 - 3950 av 3956
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf