hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
6789101112 401 - 450 av 3341
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 401.
    Borgström, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hur blir man nöjd och hittar kraft på jobbet?: Hur sjuksköterskor inom äldreomsorgen skattar sin arbetssituation utifrån strukturell empowerment, psykologisk empowerment, chefs- och ledarskap, arbetstillfredsställelse, vårdkvalitet samt upplevd hälsa.2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom äldreomsorgen skattar sin arbetssituation utifrån strukturell- och psykologisk empowerment, arbetstillfredsställelse, upplevd hälsa, vårdkvalitet samt chefs- och ledarskap. Vidare var syftet att studera skillnader och samband mellan ovan nämnda faktorer utifrån subgruppers (ålder, yrkesverksamma år, heltid/deltidsarbete och uttag av kompetensutvecklingsdagar) skattningar. Under 2011 – 2012 besvarades fyra standardiserade frågeformulär av 79 äldrevårdssjuksköterskor i fem kommuner i Mellansverige. Resultatet visade att sjuksköterskor som var 50 år eller yngre upplevde att de fick mer kritik än äldre sjuksköterskor. Deltidsarbetande sjuksköterskor skattade sig ha lägre grad av informell makt samt lägre grad av stress än heltidsarbetande sjuksköterskor. Sjuksköterskor inom äldreomsorgen som hade arbetat 12 år eller kortare ansåg sig besitta högre grad av möjligheter, global empowerment, personlig utveckling och samarbetsförmåga. Uttag av kompetensutvecklingsdagar visade sig ge ökad upplevelse av psykologisk empowerment, strukturell empowerment, arbetstillfredsställelse och LaMI. Positiva samband identifierades mellan upplevelsen av arbetstillfredsställelse och skalorna total LaMI, total CWEQ och total psykologisk empowement, samt mellan total CWEQ och skalorna total LaMI och total psykologisk empowerment.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 402.
    Bornedal, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Individers uppfattningar av motivation till en viktnedgång samt det sociala stödets inverkan: en fenomenografisk studie2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är hälften av alla män överviktiga, drygt en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn är överviktiga eller feta (Svenska livsmedelsverket, 2010). Med detta i åtanke väcktes tanken angående hur överviktiga individer motiveras i en process av viktnedgång. Syftet med studien var att undersöka uppfattningar av motivation hos överviktiga individer som genomgår en viktminskningsprocess. Vidare var även syftet att undersöka hur dessa individer påverkas av att genomgå en viktminskningsprocess i grupp. Detta är en fenomenografisk studie där intervjuer har genomförts med tre individer som är i en pågående viktminskningsprocess hos ett viktminskningsföretag. Efter en bearbetning av det empiriska materialet kunde tre beskrivningskategorier utläsas, att komma igång, att nå framsteg samt att blicka framåt. Resultatet visade på många skillnader, men också likheter i individernas uppfattningar av motivation. Slutsatsen blev att respondenterna fann motivation i form av ett stort stöd hos gruppen på viktminskningsföretag, vilket var viktigt för dem i deras viktminskningsprocess, samt att en snabb start i början av processen ökar motivationen för den resterande resan

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 403.
    Bos, Elisabeth
    et al.
    Centre for Family and Community Medicine, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Huddinge, Sweden.
    Löfmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Törnkvist, Lena
    Centre for Family and Community Medicine, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Huddinge, Sweden.
    District nurses' experience of supervising nursing students in primary health care: A pre- and post-implementation questionnaire study2009Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 9, nr 6, s. 361-366Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Nursing students go through clinical supervision in primary health care settings but district nurses' (DNs) circumstances when supervising them are only briefly described in the literature. The aim of this study was to investigate DNs experience of supervising nursing students before and after the implementation of a new supervision model. Ninety-eight (74%) DNs answered a questionnaire before and 84 (65%) after implementation of the new supervision model. The study showed that DNs in most cases felt that conditions for supervision in the workplace were adequate. But about 70% lacked training for the supervisory role and 20% had no specialist district nurse training. They also experienced difficulty in keeping up-to-date with changes in nurse education programmes, in receiving support from the university and from their clinic managers, and in setting aside time for supervision. Improvements after the implementation of a new model chiefly concerned organisation; more DNs stated that one person had primary responsibility for students' clinical practice, that information packages for supervisors and students were available at the health care centres, and that conditions were in place for increasing the number of students they supervised. DNs also stated that supervisors and students benefited from supervision by more than one supervisor. To conclude, implementation of a new supervision model resulted in some improvements.

  • 404.
    Bosch, Tim
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    De Looze, Michiel
    TNO Work & Employment.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Visser, Bart
    Faculty of Human Movement Sciences, VU Amsterdam.
    van Dieën, Jaap
    Faculty of Human Movement Sciences, VU Amsterdam.
    Fatigue, timing strategy and performance during prolonged repetitive work with interposed breaks2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 405.
    Bosch, Tim
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    De Looze, Michiel
    TNO, Work& Employment, the Netherlands.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Visser, Bart
    Amsterdam School of Health Professions, the Netherlands.
    van Dieën, Jaap
    VU Amsterdam, Faculty of Human Movement Sciences, the Netherlands.
    Temporal strategy and performance during a fatiguing short-cycle repetitive task2012Ingår i: Ergonomics, ISSN 0014-0139, E-ISSN 1366-5847, Vol. 55, s. 863-873Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigated temporal changes in movement strategy and performance during fatiguing short-cycle work. Eighteen participants performed six 7-minutes work blocks with repetitive reaching movements at 0.5 Hz, each followed by a 5.5-minute rest break for a total duration of one hour. Electromyography (EMG) was collected continuously from the upper trapezius muscle, the temporal movement strategy and timing errors were obtained on a cycle-to-cycle basis, and perceived fatigue was rated before and after each work block. Clear signs of fatigue according to subjective ratings and EMG manifestations developed within each work block, as well as during the entire hour. For most participants, timing errors gradually increased, as did the waiting time at the near target. Changes in temporal movement strategy were negatively correlated with changes in the level and variability of EMG, suggesting that an adaptive temporal strategy offset the development of unstable motor solutions in this fatiguing, short-cycle work

  • 406.
    Boström, Jonathan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vilken beredskap har Gästriklands idrottsföreningar inför utmaningarna som skapas av förändringar i samhället?: Ändrade spelregler för idrottsföreningarna2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ändamålet med studien var att kartlägga vilken beredskap Gästriklands idrottsföreningar har inför de utmaningar som skapas av förändringar i samhället, studien fokuserade på samhällsförändringarna kommersialisering och demografiska förändringar då dessa bland annat ser ut att hota det ideella engagemanget och föreningarnas möjlighet att få ekonomiskt stöd från samhället. Detta undersöktes genom en webbaserad enkätstudie och målpopulationen för studien var Gästriklands idrottsföreningar. Enkäten skickades ut till 232 stycken och 55 svar inkom vilket ger en svarsfrekvens på 23% och ett bortfall på 75%, frågorna i enkäten var skapta för att belysa styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Det finns vissa mönster som tyder på att det finns en relation mellan demografiska förändringarna, kommersialisering och föreningarnas upplevda styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Resultatet visar också att det finns skillnader mellan föreningar i mindre och större kommuner vad gällande bland annat den upplevda mängden av ideella ledare samt barn och ungdomar. Sammantaget finns det en brist på ideella ledare i Gästrikland samt att det finns en rädsla för ett ekonomiskt minskat stöd från kommunerna, det går dock inte att säga att kommersialiseringen eller demografiska förändringar är den direkta orsaken till detta. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 407.
    Boström, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Granström, Frida
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Att överleva ett hjärtstopp- Personers upplevelser av livet efteråt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar som bland annat innefattar hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, fler överlever och kan räddas med hjälp av HLR. En förutsättning för att överleva ett hjärtstopp är att snabbt få adekvat vård. Sjuksköterskan har genom sin profession ett omvårdnadsansvar, därför är det viktigt att ha förståelse för hur personer upplever tiden efter ett hjärtstopp och anpassar bemötande samt omhändertagandet efter det. Syfte: Att beskriva personers upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tematisk dataanalysmetod. Resultatet grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: Överlevarna upplevde uppvaknandet och minnesluckorna efter hjärtstoppet som ett tomrum. De kände sig sårbara och saknade känslan av sammanhang. Hjärtstoppet ledde till att personerna upplevde en osäkerhet kring sin kropp och dess begränsningar. Överlevare upplevde fysiska och psykiska utmaningar. Personerna upplevde en längtan efter att återgå till vardagen och kände ett behov av att hitta en mening med det som hänt för att återfå sitt välbefinnande. Hjärtstoppet väckte existentiella funderingar och personerna upplevde hjärtstoppet som en vändpunkt och att de hade fått en andra chans. Slutsats: Överlevarna upplevde att deras liv påverkas utifrån flera aspekter, både fysiskt, psykiskt, emotionellt och existentiellt. Personerna hade en längtan att återgå till sitt tidigare liv och hitta en mening med det som hänt. Denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskan i sitt kliniska arbete, genom att förståelsen bidrar till ett bättre bemötande och individen kan därför få bästa möjliga omvårdnad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 408.
    Boutzas, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Hälsokontroller och beteendeförändring hos byggarbetare: en intervjustudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av ohälsa är mer vanligt i byggarbetabranschen än i andra branscher, p.g.a. arbetsolyckor och övriga förhållanden i arbetet. En av de viktiga resurserna till att förebygga skada och upprätthålla hälsa i arbetslivet, är företagshälsovård. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att beskriva byggarbetares upplevelser om deras arbetshälsa/arbetsmiljö och om vad företagshälsovårdens hälsokontroller har haft för betydelse för deras beteendeförändring.

     

    Fem byggarbetare som genomgått en hälsokontroll via företagshälsovård och åstadkommit en potentiell beteendeförändring som förbättrat hälsan, intervjuades. Den tematiska analysen av intervjuerna resulterade i fyra huvudteman: ”möjliggörande faktorer till en god arbetshälsa i byggarbetarens yrke”, ”begränsade faktorer till god arbetshälsa i byggarbetarens yrke”, ”konkreta resultat av företagshälsovårdens hälsokontroller” och ”fördelarna med företagshälsovårdens hälsofrämjande arbete”.

    Studiens resultat visar att byggarbetare upplevde sin arbetshälsa/arbetsmiljö som både positivt och negativt. Det positiva med arbetet var den sociala kontakten med kollegor och arbetsgivare och det negativt var arbetsmiljön som bidragit till sämre hälsa p.g.a. av muskuloskeletala skador och stress. Hälsokontroller bidrog till beteendeförändring som kan förebygga sjukdomar bland byggarbetarna.

     

    Hälsokontrollen upplevdes som meningsfull då ett gott bemötande möjliggjorde en beteendeförändring samtidigt som en ökad insikt av att förbättra sin egen hälsa skett, efter negativa provsvar. Vidare forskning behövs om hur byggarbetares arbetshälsa kan förbättras genom företagshälsovårdens insatser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 409.
    Brand, Linn
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Pettersson, Magdalena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Personers erfarenhet och livskvalitet av att leva med ALS: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjukdomen Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) går inte att bota vilket skapar mycket ångest och lidande. Att finna mening med livet lutar sig åt att få stöd i familjen, sin livskamrat, vänner och fritidsintressen. När tal- sväljsvårigheter samt andningssvikt ger sig till kända finner dessa personer hjälp genom teknisk utrustning för att uppnå en bättre livskvalitet.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers erfarenhet och livskvalitet av att leva med ALS, samt att granska datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna.

    Metod: Denna beskrivande litteraturstudie är resultatet av 16 granskade artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats.

    Huvudresultat: Det finns mycket symtom som behöver lindras i olika skeden av sjukdomen. Anhöriga och fritidsintressen ger ett viktigt stöd då sjukdomen präglas av ett enormt lidande. Senare i sjukdomsprocessen då kroppens funktioner avtar finns det teknisk utrustning att tillgå för att förbättra livskvaliteten.

    Slutsats: För att finna livskvalitet i denna förödande sjukdom vänder sig dessa personer till sina anhöriga och fritidsintressen. Idag finns det teknisk utrustning som dessa personer kan tillgå för att bland annat kunna fortsätta kommunicera och få hjälp med sin andningssvikt som förbättrar deras livskvalitet. Mera forskning behövs för att finna botemedel samt bättre behandlings metoder så att symtomen i denna sjukdom kan lindras så att bättre livskvalitet kan skapas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 410.
    Brandebo, Annika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Witkowska, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Kvinnors erfarenhet av att leva med endometrios2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 411.
    Brander Lund, Alexandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hur upplever tonåringar och unga vuxna med ätsörningar att livskvaliteten påverkas?: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans arbete innebär att kunna ge en bra vård till människor med olika typer av etnisk bakgrund, tro och värderingar. Ätstörning är ett tillstånd av psykisk ohälsa där den drabbade har utvecklat vad som kan likna en fobi för normal kroppsvikt. Den fysiska hälsan blir också påverkad på grund av de olika metoder som den drabbade använder för viktnedgång samt på grund av näringsnedsättning. Livskvailtet är hur en människa upplever sin tillvaro och om personen känner någon mening i sitt liv. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och unga vuxna med ätstörningar upplever sin livskvalitet. Författaren har använt sig av 10 olika vetenskapliga artiklar som med syftet att beskriva hur tonåringar och vuxna med ätstörningar upplever sin livskvalitet. I resultatet fann forskarna att de drabbade  hade en låg livskvalitet. Vid jämförelser med människor utan ätstörningar, visade värdena att de med ätstörningar hade sämre resultat både fysiskt med framför allt psykiskt vid mätning av livskvalitet. Män och pojkar hade riskfaktorer som fysisk träning och kroppsmissnöje, medan flickor och kvinnors riskfaktorer var en önskan om smalhet, kroppsmissnöje och kroppsobjektifiering. Det visade sig även att drabbade med mycket socialt stöd hade en bättre livskvalitet än de utan socialt stöd.  Oberoende av ålder och kön, så har patienter med ätstörningar sämre livskvalitet. Det är viktigt för sjuksköterskor att hjälpa denna patientgrupp genom att våga se deras lidande på andra plan när de söker sig till vården.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 412.
    Brandt, S. Anders
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för samhällsbyggnad.
    Föreläsningar - övningar - eller?: en jämförande studie av undervisningsmetoder inom gevärsskytte och geografiska informationssystem2004Ingår i: Kunskap och lärande i den högre utbildningen: lärarreflektioner från praktiken / [ed] Sara Dahlström och Göran Fransson, Gävle: Pedagogiska rådet, Högskolan i Gävle , 2004, s. 19-38Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 413.
    Bransell, Magdalena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Lind Kron, Carola
    Sjuksköterskors möjligheter och svårigheter vid palliativ vård.2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som sjuksköterska inom hälso- och sjukvården är mötet med palliativa patienter vanligt.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors möjligheter samt svårigheter i mötet med palliativa patienter i hemsjukvård, på hospice samt på sjukhus.

    En litteraturstudie genomfördes där författarna granskade tretton kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed.

    Resultatet i studien visade att sjuksköterskorna oavsett om de arbetade inom den palliativa vården på sjukhus, i hemmet eller på hospice, så stod de inför olika svårigheter och möjligheter i sitt möte med patienter.

    Sjuksköterskorna ansåg att de viktigaste delarna var att kunna skapa goda relationer till patienter och anhöriga och att dessutom kunna ha en god kommunikation. Det framkom också att sjuksköterskorna upplevde svårigheter då de stod inför svåra etiska frågor. Sjuksköterskorna kände att de i sitt arbete kunde uppleva en maktlöshet på grund av tidsbrist och ekonomi, samt att det fanns en risk att i arbetet bli utbränd. Arbetet underlättades av att arbeta i team och få stöd från arbetskamrater. Det var även viktigt att sjuksköterskorna tog hand om sin egen hälsa.

    Sjuksköterskorna upplevde att den palliativa vården styrkte dem i sin yrkesroll och det gav både yrkesmässiga och personliga erfarenheter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 414. Brattberg, Charlotta
    et al.
    Lennernäs, Maria
    National Institute of Public Health.
    Socialtjänstens roll i det förebyggande folkhälsoarbetet1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 415.
    Brehlin, Magnus
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Brun, Jimmie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Förekomst och uppkomst av skador inom CrossFit: Hur ofta, var och i vilka moment skadar sig svenska avancerade utövare?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet är att analysera skador, dess förekomst och uppkomst, bland svenska avancerade CrossFit-utövare. Frågeställningar är hur många skador inträffar och hur ofta skadar sig svenska avancerade CrossFit-utövare? Var är de eventuella skadorna lokaliserade? I vilka moment uppstår de eventuella skadorna?Metod som användes var ett frågeformulär om träningsrutiner och eventuella skador under tolv månaderna. Enkäten distribuerades via de sociala medierna Facebook och Instagram till individerna som placerade sig inom topp fem procent på den svenska Open-rankingen 2017. Data samlades in mellan 29 mars och 16 april 2018. Totalt uppfyllde 231 personer inklusionskriterierna och enkäten skickades till 217 av dessa. Av de 217 deltagarna svarade 130 på enkäten. Deskriptiva statistiska analystekniker i SPSS användes för att beskriva förekomst och uppkomst av skador.Resultatet visar att av samtliga respondenter har 85 (65,4 %) skadat sig vid minst ett tillfälle inom tolv månader. Skadeincidensen bland deltagarna beräknades till 1,7 skador per 1000 timmar av CrossFit-utövande. De vanligaste lokalisationerna för skada var i axel (n = 31, 22 %), ländrygg (n = 25, 18 %) och knä (n = 23, 17 %). De flesta av skadorna inträffade under momentet tyngdlyftning (n = 38, 23,7 %), gymnastik med redskap (n = 31, 19,3 %) följt av styrkelyft och övrig styrketräning på vardera 10 % (n = 16).Slutsatsen är att CrossFit inte har en högre skaderisk än många andra populära sporter. Avancerade CrossFit-utövare verkar skada sig i lägre utsträckning än övriga nivåer av CrossFit-utövare. Längre tid med utövande av CrossFit verkar minska skaderisken. Skador sker oftast i axlar, ländrygg och knän under momenten tyngdlyftning och gymnastik med redskap. Resultaten kan ge värdefull information för skadeförebyggande arbete inom CrossFit genom att förmedla kunskap om vilka kroppsdelar som oftast skadas och under vilka moment.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 416.
    Brenne, Tor S.
    et al.
    Fakultet for sykepleie og helsevitenskap - Nord universitet.
    Enmarker, Ingela
    Fakultet for sykepleie og helsevitenskap - Nord universitet.
    Valderaune, Victor
    Fakultet for sykepleie og helsevitenskap - Nord universitet.
    Etterutdanningsnettverket i Namdal: visjon og virkelighet2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Etter 10 år som et forsøk/prosjekt har EiNa endelig fått sin permanente organisering gjennom en partnerskapsavtale. EiNa-partnerskapet har nå medlemmer som dekker det meste av helseog sosialtjenestene i Namdalen. I tillegg er også oppvekstsektorens ansatte tatt inn i målgruppen for EiNas aktivitet. Denne rapporten er del 2 i det evalueringsprosjektet som styret i EiNa initierte i 2009 og som ble gjennomført av Høgskolen i Nord-Trøndelag. Del 1 presenterte virksomheten gjennom 10 år dels som en historiefortelling, dels med dokumentasjon av prosess og avtaler som EiNa er bygd opp omkring og dels gjennom å presentere aktiviteten i oversikter og i statistikk. Denne rapporten tar for seg resultatene av en brukerundersøkelse som ble gjennomført våren 2009.

  • 417.
    Brever, Andrea
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Akide, Cynthia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta med patienter med diagnosen schizofreni2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     Bakgrund

    Schizofreni är en kronisk psykisk sjukdom som har stor påverkan på patientens beteende, tankar och känslor.

     Syfte

    Litteraturstudiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta med schizofreni patienter samt att beskriva hur de valda artiklarna beskriver urvalsmetod.

     Metod

    Litteraturstudien baserades på totalt 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, Cinahl and PsycInfo.

     Huvudresultat

    Sjuksköterskan har en stor roll när det gäller att stödja patienten till sjukdomsinsikt samt vid kommunikationen med patienten. Sjuksköterskans observationsförmåga gynnar sjukdomstillståndet samt supporten som sjuksköterskan visar till patienten betyder mycket under omvårdnadsperioden. Att tro på patienten kan resultera till positiva upplevelser båda för sjuksköterskor och patienter. Bra kommunikationsförmågan hjälper sjuksköterskan att bygga starka relationer med patienter. Sjuksköterskor visar båda positiva och negativa attityder mot schizofrena patienter men bemötandet kan hjälpa att förstärka eller försvåra relationer mellan sjuksköterskor, patienter och deras anhöriga.

     Diskussion

    Patientens sjukdomstillstånd och relationen till anhöriga och sjuksköterskan påverkas av sjuksköterskans kompetens och förmåga samt attityder. Olika arbetssituationer, arbetsmiljöer och arbetsrelationer påverkar hur sjuksköterskor upplever deras arbete och vilka erfarenheter de har angående att arbeta med schizofrena patienter.

     Slutsatser

    Det är viktigt att omvårdnaden till patienter med schizofreni ska ses som helhet. Sjuksköterskan ska ha bra kunskaper och förmåga för att kunna ge en bra omvårdnad så att patienten kan når sin välmående. Sjuksköterskor har behov av att vidare utbilda sig och få tillräcklig bra kunskap angående schizofreni som kan resultera till en god omvårdnad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 418.
    Bring, Annika
    et al.
    Department of Neuroscience, Physiotherapy, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Bring, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Statistik.
    Söderlund, Anne
    Department of Neuroscience, Physiotherapy, Uppsala University, Uppsala, Sweden, and School of Health, Care and Social Welfare, Physiotherapy, Mälardalen University, Västerås, Sweden.
    Wasteson, Elisabet
    Division of Psychology, Department of Social Sciences, Mid Sweden University, Östersund , Sweden.
    Åsenlöf, Pernilla
    Department of Neuroscience, Physiotherapy, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Coping Patterns and Their Relation to Daily Activity, Worries, Depressed Mood, and Pain Intensity in Acute Whiplash-Associated Disorders2013Ingår i: International Journal of Behavioral Medicine, ISSN 1070-5503, E-ISSN 1532-7558, Vol. 20, nr 2, s. 293-303Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND

    There is a lack of knowledge regarding how individuals with acute whiplash-associated disorders (WAD) appraise and cope with situation-specific stressors.

    PURPOSE

    The aim of the study was to describe the daily process of coping reported in a daily coping assessment by individuals with acute WAD within 1 month after the accident. More specifically, profiles of coping strategies were identified and patterns between stressors, primary and secondary appraisals, and coping strategy profiles were described in relation to reported level of activity, worries, depressed mood and pain intensity during the day.

    METHOD

    A descriptive and exploratory design was applied. Two hundred and twenty-nine whiplash-associated disorders-daily coping assessment (WAD-DCA) collected during seven consecutive days from 51 participants with acute WAD in Sweden, were included. Cluster analysis was used to obtain coping strategy profiles and data were graphically visualised as patterns through the coping process.

    RESULTS

    When measuring coping as a daily process relating to the specific stressful situation, different coping pocess patterns appeared. During days with a high degree of physical and mental well-being, high self-efficacy beliefs seemed to be working as an important secondary appraisal, whereas during days with a low degree of physical and mental well-being primary appraisals of the stressor as a threat and catastrophic thoughts were present in the coping process.

    CONCLUSIONS

    Early identification of situational- and individual-specific stressors, appraisals and coping efforts as measured by the WAD-DCA may contribute to the understanding of the coping process in the acute stage of WAD and its possible impact on recovery and adjustment.

  • 419.
    Bring, Johan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Statistik.
    Bring, Annika
    Department of Neuroscience, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Measuring gait - how the choice of measure can affect the statistical results and the clinical interpretation2017Ingår i: European Journal of Physiotherapy, ISSN 2167-9169, E-ISSN 2167-9177, Vol. 19, nr 1, s. 8-12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims: The aim of this study was to illustrate how the choice of gait measure could affect the statistical analysis of data and the resulting clinical conclusions. Methodology: A descriptive design in which the results from different tests from 10 patients with normal pressure hydrocephalus illustrates the potential to generate different clinical conclusions. Major findings and principal conclusion: The results illustrate how the choice of measure can affect the statistical results and the clinical interpretation of a study. It is possible to have the paradoxical situation in which one group has a better walking ability if the variable speed is used but the other group has a better walking ability if the variable time is used. An important message is that the choice of measurement and the transformation of data are not primarily statistical issues. If the statistical results are to be useful for clinical decisions, the variables used must be directly related to the utility for the subjects. An understanding of the clinical relevance of different outcomes is required. The distinction between when numbers are purely descriptive and when numbers represent a valuation is subtle and difficult to comprehend.

  • 420.
    Brink, Isabel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Löf, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Observerbara indikatorer på smärta hos personer med demenssjukdom - En litteraturstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    C-uppsats
  • 421.
    Broberg, Berit
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Noren, Linnéa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Näringstillförsel för äldre personer med demenssjukdom,2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    The aim of this littrature review has been to describe how you can satisfy the need of nourishment for older people who suffer from dementia. Data has been retrieved by searches in Academic Search Elite, Sience Direct, Blackwell, PubMed and in the Journal Vård i Norden. The studies show that most of the people with dementia have a hard time to satisfy the nourishment. The results show that through different preventive measurement you can improve the nourishment for these people, to set the table, play calm music and to have a table companion. By taking the food oneself created a good meal environment and the individually need was provided for. A good oral status improved the nutritional status. Patients who got nourishment addition put on weight or retained their weight. Nursing staff wished and needed more education in nutrition for older people with dementia.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 422.
    Broberg, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Lidström, Sophie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Kvinnor med bröstcancer och deras erfarenheter av fysisk aktivitet vid fatigue: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor och den behandlas vanligen med kirurgi, strålning och cellgiftsbehandling. Både bröstcancer och dess behandling är känd för att ge många symtom och biverkningar varav fatigue, extrem trötthet, är en av de vanligaste. Fatigue påverkar kvinnornas vardag, sociala liv och många upplever minskad livskvalité. Att vara fysisk aktiv förebygger många sjukdomar och på så vis kan en aktiv livsstil öka välbefinnandet och bidra till en ökad livskvalité. Sjuksköterskan har som ansvar att främja och bevara hälsa vilket kan uppnås genom att informera, stödja och motivera kvinnorna till att utföra egenvård under och efter cancerbehandling. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva vilka erfarenheter kvinnor med bröstcancer har av fysisk aktivitet vid fatigue. Metod: Beskrivande litteraturstudie utifrån 12 kvantitativa vetenskapliga artiklar identifierande utifrån databassökningar via MEDLINE på PubMed och CINAHL. Artiklarna är granskade med granskningsmallar och sammanfattade utefter likheter och skillnader. Resultat: Kvinnorna erfor att fysisk aktivitet lindrade deras fatigue. Regelbunden träning var en viktig faktor för god effekt och mer krävande träning visade sig ha bättre resultat än lättare träning. Under cellgiftsbehandling ökar symtomen av fatigue, resultatet visar då att styrketräning och högintensiv intervallträning har mycket god effekt på fatigue. Fysisk aktivitet hade god effekt vid fatigue i upp till tre månader efter behandling. Slutsats: Kvinnorna upplevde att fysisk aktivitet i olika former reducerade deras fatigue. därför bör fysisk aktivitet erbjudas som en del av bröstcancerbehandlingen då många av kvinnorna lider av fatigue. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 423.
    Broberg, Sofia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Kan någon stoppa oss om vi börjar rulla fram?: Föreställningar som vårdpersonal har om orsaken till övervikt och fetma bland barn och ungdomar upp till 18 år.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Objective: The purpose of this study was to identify the contributing factors for overweight and obesity among children and adolescents based on a treating person perspective. A secondary purpose of this work was to describe the course of events if or when children and adolescents suffer from overweight and obesity are emitted to treatment, and what type of efforts that are deployed

     

    Method: The study utilized a qualitative method. Six interviews were conducted with clinicians who had expertise in treating child and adolescent obesity. The data collection method consisted of semi-structured interviews.

     

    Result: All respondents agreed that treatment of child and adolescent obesity needed to be individualized and adjusted to the child or young person's needs and abilities. The most influencing factors to the obesity problem were deemed to be the heritage and the environment. Half of the respondents feel that it was appropriate for some improvements in treatment, but these may not be implemented in the absence of resources. In order to solve the obesity problem, several efforts must be deployed at different levels in society.

     

    Conclusion: Overweight and obesity among children and adolescents represents a complex public health problem. It is important to prevent and treat obesity among children before its transition to adult obesity when it is more difficult to treat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 424.
    Broda, Anja
    et al.
    Martin Luther University Halle-Wittenberg, Institute of Health and Nursing Sciences, Halle (Saale), Germany.
    Bieber, Anja
    Martin Luther University Halle-Wittenberg, Institute of Health and Nursing Sciences, Halle (Saale), Germany.
    Meyer, Gabriele
    Martin Luther University Halle-Wittenberg, Institute of Health and Nursing Sciences, Halle (Saale), Germany.
    Hopper, Louise
    Dublin City University, School of Nursing and Human Sciences, Dublin, Ireland.
    Joyce, Rachael
    Dublin City University, School of Nursing and Human Sciences, Dublin, Ireland.
    Irving, Kate
    Dublin City University, School of Nursing and Human Sciences, Dublin, Ireland.
    Zanetti, Orazio
    IRCCS S. Giovanni di Dio "Fatebenefratelli", Brescia, Italy.
    Portolani, Elisa
    IRCCS S. Giovanni di Dio "Fatebenefratelli", Brescia, Italy.
    Kerpershoek, Liselot
    Alzheimer Center Limburg, Maastricht University, Maastricht, The Netherlands.
    Verhey, Frans
    Alzheimer Center Limburg, Maastricht University, Maastricht, The Netherlands.
    de Vugt, Marjolein
    Alzheimer Center Limburg, Maastricht University, Maastricht, The Netherlands.
    Wolfs, Claire
    Alzheimer Center Limburg, Maastricht University, Maastricht, The Netherlands.
    Eriksen, Siren
    Norwegian National Advisory Unit on Ageing and Health, Vestfold Hospital Trust, Oslo, Norway.
    Røsvik, Janne
    Norwegian National Advisory Unit on Ageing and Health, Vestfold Hospital Trust, Oslo, Norway; Department of Geriatric Medicine, Oslo University Hospital, Oslo, Norway.
    Marques, Maria J.
    CEDOC, Chronic Diseases Research Center, Nova Medical School/Faculdade de Ciências Médicas, Universidade Nova de Lisboa, Lisbon, Portugal.
    Gonçalves-Pereira, Manuel
    CEDOC, Chronic Diseases Research Center, Nova Medical School/Faculdade de Ciências Médicas, Universidade Nova de Lisboa, Lisbon, Portugal.
    Sjölund, Britt-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Aging Research Center (ARC), Karolinska Institutet and Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Woods, Bob
    Bangor University, Dementia Services Development Centre, Bangor, UK.
    Jelley, Hannah
    Bangor University, Dementia Services Development Centre, Bangor, UK.
    Orrell, Martin
    Nottingham University, Institute of Mental Health, Nottingham, UK.
    Stephan, Astrid
    Martin Luther University Halle-Wittenberg, Institute of Health and Nursing Sciences, Halle (Saale), Germany.
    Perspectives of policy and political decision makers on access to formal dementia care: expert interviews in eight European countries2017Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 17, nr 1, artikel-id 518Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: As part of the ActifCare (ACcess to Timely Formal Care) project, we conducted expert interviews in eight European countries with policy and political decision makers, or representatives of relevant institutions, to determine their perspectives on access to formal care for people with dementia and their carers.

    METHODS: Each ActifCare country (Germany, Ireland, Italy, The Netherlands, Norway, Portugal, Sweden, United Kingdom) conducted semi-structured interviews with 4-7 experts (total N = 38). The interview guide addressed the topics "Complexity and Continuity of Care", "Formal Services", and "Public Awareness". Country-specific analysis of interview transcripts used an inductive qualitative content analysis. Cross-national synthesis focused on similarities in themes across the ActifCare countries.

    RESULTS: The analysis revealed ten common themes and two additional sub-themes across countries. Among others, the experts highlighted the need for a coordinating role and the necessity of information to address issues of complexity and continuity of care, demanded person-centred, tailored, and multidisciplinary formal services, and referred to education, mass media and campaigns as means to raise public awareness.

    CONCLUSIONS: Policy and political decision makers appear well acquainted with current discussions among both researchers and practitioners of possible approaches to improve access to dementia care. Experts described pragmatic, realistic strategies to influence dementia care. Suggested innovations concerned how to achieve improved dementia care, rather than transforming the nature of the services provided. Knowledge gained in these expert interviews may be useful to national decision makers when they consider reshaping the organisation of dementia care, and may thus help to develop best-practice strategies and recommendations.

  • 425.
    Brodin, Lisa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Bengin Uslan, Yekta
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Äldres uplevelser av depression: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag är depression den vanligaste psykiatriska diagnosen i Sverige. Var femte svensk har någon gång i sitt liv fått diagnosen. Befolkningen i landet blir äldre och med åldern kommer riskfaktorer för depression. Dessa riskfaktorer är minskad socioekonomisk status, att förlora en eller flera familjemedlemmar och funktionsnedsättning.

    Syfte: Syftet var att beskriva äldre personers upplevelse av att leva med depression samt att beskriva urvalsgrupperna.

    Metod: En deskriptiv litteraturstudie med 12 artiklar. 10 av dessa var kvalitativa och 2 hade mixad metod. Sökningarna gjordes i PubMed och Cinahl. Samtliga deltagare led av depressiva symtom, enbart några hade diagnosen depression.

    Huvudresultat: Äldre personer med depression upplevde rädslor för de känslor som kom i samband med depressionen. De upplevde också att de isolerade sig från vänner och bekanta på grund av sin sjukdom. Dels på grund av att de förlorade självförtroendet men också på grund av de fysiska smärtorna som gjorde att de inte orkade umgås. Deltagarna upplevde också att mötet med vården till stor del var negativt. Dock framkom att upplevelsen av sjuksköterskor var positiv.

    Slutsats: Andelen äldre ökar och likaså psykisk ohälsa. Äldre personer som lever med depression är svåra att upptäcka och det kan leda till onödigt lidande. Därför är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap inom ämnet för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad. Nyckelord: Depression, upplevelser, äldre

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 426.
    Broeng, Kevin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Undernäring på äldreboenden: En kvalitativ studie om hur nutritionsansvariga arbetar för att förebygga undernäring hos patienter på äldreboenden2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Broeng, K. (2015). Malnutrition in the elderly care. A qualitative study about how nutrition managers works preventively against malnutrition with patients in the elderly care. Bachelor thesis in Public Health science. Department of work- and public health science. The academy of health and working life. University of Gävle, Sweden  The aim of the thesis was to describe how nutrition managers in the elderly care works preventively against malnutrition and also to describe the barriers that the nutrition managers considers to be common in the work with preventing malnutrition. Qualitative method with individual semistructured interviews was used and later on, the material was analyzed by a thematic analysis. Four people in the charge for elderlys nutrition in the elderly care was interviewed. The results found that nutrition managers in the elderly care, among other things, works preventively against malnutrition for the elderly by making estimations if the elderly are at risk of malnutrition. The results also found that meals for the elderly are in some cases planned by recommendations by the Swedish National Board of Health and Welfare and the Swedish National Food Administration (NFA) and also some activities around meals that was planned were based on NFAs recommendations for prevention of malnutrition. Another thing the results found was that a big part of the nutrition managers working with prevention of malnutrition was to teach and motivate the other staff in the elderly care to work preventively against malnutrition, because the nutrition managers perceived that the staff did not have enough motivation and knowledge about the subject.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 427.
    Brolund, Emelie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Jonsson, Kristin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt skattar och upplever sin livskvalitet efter utskrivning från sjukhus: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Att ha drabbats av en hjärtinfarkt kan vara väldigt omvälvande och innebär inte bara att patienter kan få fysiska skador på hjärtmuskulaturen utan även att den psykiska hälsan kan påverkas. Därför är det viktigt att studera hur patienter skattar och upplever att deras livskvalitet har påverkats efter att de drabbats av hjärtinfarkt.

    Syfte

    Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt skattar och upplever sin livskvalitet efter utskrivning från sjukhus samt vilka datainsamlingsmetoder som använts i artiklarna.

    Metod

    Examensarbetet har gjorts i form av en deskriptiv litteraturstudie utifrån 12 stycken artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna är hämtade från databaserna Medline och PsycINFO och har granskats av båda författarna.

    Huvudresultat

    Studien visar att livskvaliteten kan förändras hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt, och att många kan ha svårt att acceptera och hantera den nya situationen. I föreliggande studie framkom att patienternas brist på energi ligger till grunden för andra problem hos majoriteten av patienterna. Data har samlats in med hjälp av enkäter samt genom semistrukturerade intervjuer.

    Slutsats

    Denna studie visar att patienter som drabbats av hjärtinfarkt behöver tydlig information om deras tillstånd och vad de har att förvänta sig efter hjärtinfarkten för att lättare kunna acceptera och hantera den omvälvande situationen. Informationen och rehabiliteringen bör vara anpassad utifrån varje enskild individ eftersom patienterna många gånger upplever olika typer av problem och då kan behöva olika strategier för att handskas med dessa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 428.
    Broman, Marinah
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Nyberg, Sandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser i samband med rehabilitering efter stroke: En beskrivande litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som drabbar ungefär 30 000 personer i Sverige varje år och beräknas kosta samhället runt 18 miljarder kronor. Rehabiliteringen efter stroke är ofta intensiv, mångfacetterad och långvarig.

    Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser i samband med rehabiliteringen efter stroke samt att beskriva undersökningsgruppen i de ingående artiklarna.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie som grundar sig på 12 kvalitativa artiklars resultat.

    Resultat: Stroke upplevdes som en omvälvande livshändelse och huvudmålet med all rehabilitering var att få återgå till det liv som patienterna levt innan stroken. Hoppet om att återfå förlorade funktioner upplevdes som viktigt och varje tecken på förbättring gav motivation till fortsatt rehabilitering. Det var stor kontrast mellan de patienter som upplevde delaktighet i rehabiliteringsprocessen och de som önskade att de hade haft ett större inflytande. Kvinnor upplevde sig mindre delaktiga än män. Det framkom att patienter upplevde att de hade skrivits ut för tidigt från strokeenheten och inte förberetts tillräckligt inför hemkomsten. Den nedsatta funktionsnivån blev mycket tydligare när de kom tillbaka till sin vardag hemma och de saknade den nära kontakten och erfarenhetsutbytet som de hade haft med andra patienter på sjukhuset.

    Slutsats: Det framkom att patienter med stroke har skilda upplevelser beträffande mål, stöd, information och delaktighet i rehabiliteringen. Ett individanpassat förhållningsätt till patienters målsättningar är betydelsefullt och adekvat information viktigt. Ändamålsenligt stöd från vårdpersonal bidrar till ökad delaktighet samt ökar patientens förmåga att utföra och klara av aktiviteter i rehabiliteringen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 429.
    Broman, Monica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Eklöv, Margareta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Läkemedelsöverföring vid byte av vårdform. Litteraturstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 430.
    Browaldh, Nanna
    et al.
    Karolinska University Hospital, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden .
    Nerfeldt, Pia
    Karolinska University Hospital, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden .
    Lysdahl, Michael
    Aleris Fysiolog Lab, Sleep Division, Stockholm, Sweden .
    Bring, Johan
    Statisticon AB, Uppsala, Sweden .
    Friberg, Danielle
    Karolinska University Hospital, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    SKUP3 randomised controlled trial: polysomnographic results after uvulopalatopharyngoplasty in selected patients with obstructive sleep apnoea2013Ingår i: Thorax, ISSN 0040-6376, E-ISSN 1468-3296, Vol. 68, nr 9, s. 846-853Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To assess the 6-month efficacy of uvulopalatopharyngoplasty (UPPP) compared with expectancy in selected patients with obstructive sleep apnoea syndrome (OSAS).

    DESIGN: A prospective single-centre randomised controlled trial with two parallel arms stratified by Friedman stage and body mass index (BMI).

    PARTICIPANTS: 65 consecutive patients with moderate to severe OSAS (apnoea-hypopnoea index (AHI) ≥15 events/h sleep), BMI <36 kg/m(2), Epworth sleepiness scale ≥8, Friedman stage I or II.

    INTERVENTION: Surgical treatment with UPPP. The control group underwent UPPP after a delay of 6 months.

    OUTCOMES: Changes in AHI and other polysomnography parameters at baseline compared with the 6-month follow-up.

    RESULTS: All patients (32 in the intervention group and 33 in the control group) completed the trial. The mean (SD) AHI in the intervention group decreased significantly (p<0.001) by 60% from 53.3 (19.7) events/h to 21.1 (16.7) events/h . In the control group the mean AHI decreased by 11% from 52.6 (21.7) events/h to 46.8 (22.8) events/h, with a significant difference between the groups (p<0.001). The mean time in the supine position and the BMI were unchanged in both groups. Subgroup analyses for Friedman stage, BMI group and tonsil size all showed significant reductions in AHI in the intervention group compared with controls. There were no severe complications after surgery.

    CONCLUSIONS: This trial demonstrates the efficacy of UPPP in treating selected patients with OSAS with a mean reduction in AHI of 60% compared with 11% in controls, a highly significant and clinically relevant difference between the groups.

    TRIAL REGISTRATION NUMBER: NCT01659671.

  • 431.
    Brundin, Philip
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Marcus, Ekenberg
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Patienters erfarenheter av livet samt livskvalité efter en hjärtinfarkt.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är en vanlig sjukdom, som drabbar både män och kvinnor. Syretillförseln till hjärtat minskar, vilket försämrar hjärtats vitala funktion. Hjärtinfarkt kan påverka människans hälsa och livskvalitet ur olika aspekter. Det behövs mer kunskap om detta.

    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av livet samt livskvalité efter en hjärtinfarkt.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie. Sökningar av artiklar gjordes i databasen Cinahl. Studiens resultat grundar sig på tio utvalda vetenskapliga artiklar, varav sju kvantitativa, två kvalitativa samt en mixed method.

    Resultat: I studiens resultat framkom att hjärtinfarktpatienters erfarenheter av sin livskvalitet kan delas upp i två huvudkategorier, nämligen negativ samt positiva erfarenheter av sin livskvalitet. Många patienter upplever en kraftig trötthet, psykiska besvär i form av oro/rädsla samt fysiska begränsningar. Vissa patienter kan känna tacksamhet för att de faktiskt fortfarande lever, samt att det framkommit hur viktigt det är med coping. De negativa erfarenheterna delades upp i underkategorier trötthet/sömnbrist, psykisk påverkan, social påverkan samt fysiska begränsningar. Motsvarande delades de positiva erfarenheterna upp i underkategorierna hopp/tacksamhet samt copingstrategier.

    Slutsats: Denna studie visade på hur patienters erfarenheter speglade deras livskvalitet efter drabbad hjärtinfarkt. Erfarenheterna kunde efter analys delas upp i två olika huvudkategorier, positivt samt negativt. I denna studie beskrivs hur patienternas vardag påverkas av diagnosen hjärtinfarkt och hur den influerar på dennes livskvalitet. Det mest påtagliga som uppkom från resultatet var de olika begränsningar som patienterna ansåg påverka deras livskvalité.

    Vårdpersonal kan med fördel ta del av denna studie för att i fortsatt omvårdnadsarbete kunna se patienten i centrum och identifiera dennes behov för att upprätthålla en bra livskvalitet. 

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 432.
    Brungs, Jenny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Granevåg, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    BVC-sjuksköterskors reflektioner kring sitt arbete med övervikt och fetma hos barn mellan 2 och 5 år inom primärvården2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fyrtioen miljoner barn runt om i världen under 5 års ålder lider idag av övervikt eller fetma. Detta ställer högre krav på BVC-sjuksköterskans arbete med prevention av övervikt och fetma.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors reflektioner kring sitt arbete med övervikt och fetma hos barn mellan 2 och 5 år inom primärvården.

    Metod: En kvalitativ ansats med en deskriptiv design har använts i denna studie. Datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer med nio kvinnliga BVC-sjuksköterskor som hade erfarenhet av fetma och övervikt hos barn mellan 2 och 5 år. Materialet analyserades med hjälp av manifest och latent innehållsanalys.

    Huvudresultat: I analysprocessen framkom ett tema och fyra kategorier. Temat var Att inte skuldbelägga föräldrarna och skapa förutsättningar för livsstilsförändringar för hela familjen. De fyra kategorierna som framkom var: Förutsättningar i BVC-sjuksköterskans arbete, Ett familjefokuserat arbetssätt, BVC-sjuksköterskans förebyggande arbete samt Hinder och utmaningar i BVC-sjuksköterskans arbete.

    De BVC-sjuksköterskor som deltog beskrev önskan av att inte skuldbelägga föräldrarna och hur de försökte skapa förutsättningar för en livsstilsförändring för att kunna passa hela familjen. Ibland hade dock BVC-sjuksköterskorna svårt att utföra detta arbetet på grund av olika hinder. BVC-sjuksköterskorna upplevde att föräldrarna var det största hindret i arbetet med livsstilsförändringar hos familjen.

    Slutsats: BVC-sjuksköterskor behöver mer tid och kunskap inom området barnfetma, för att lättare kunna hjälpa föräldrarna så att familjen kan uppnå en livsstilsförändring, som i slutändan hjälper barnet att uppnå en hälsosammare kroppsvikt. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 433.
    Brunn, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Carlsson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Anmälningar till landstingets patientnämnd gällande etik och bemötande          : En registerstudie2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 434.
    Bruzelius, Emmelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Ungdomar och sexualitet: Attityder hos anställda på ungdomsmottagningar i Gävleborgs län2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

    Bruzelius, E. (2010). Adolescents and sexuality – Attitudes among employees at Juvenile receptions in Gävleborgs län. Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.

    The aim of the current study was to examine and describe what perceptions and values of em-ployees at Juvenile receptions in the county of Gävleborg have about adolescents’ sexual and general health. Information was gathered from three different employees at Juvenile recept-ions in the county of Gävleborg, one welfare officer and two midwifes. The method used was unstructured qualitative interviews. The results show that the informants put adolescents’ sex-uality in relation to their general health status and they think there are distinct connections between adolescents’ attitudes toward sexuality and their sexual behaviors. Furthermore, all the respondents argue that parents and the society have very strong impact on adolescents’ attitudes toward sexuality. The results are eventually discussed in relation to previous studies.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ungdomar och sexualitet
  • 435.
    Brändholm, Jonas
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    En kvalitativ intervjustudie om bedömningskonstens resa inom idrott och hälsa2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    En kvalitativ intervjustudie om bedömningskonstens resa inom idrott och hälsa
  • 436.
    Brännström, Margareta
    et al.
    Strategic Research Program in Health Care Sciences (SFO-V), Karolinska Institutet, and Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Ivarsson, Bodil
    Department of Cardiothoracic Surgery, Lund University and Skåne University Hospital, Lund, Sweden.
    Nilsson, Ulrica
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Svedberg, Petra
    School of Social and Health Sciences, Halmstad University, Halmstad, Sweden.
    Thylén, Ingela
    Division of Nursing Sciences, Department of Medicine and Health Sciences, Faculty of Health Sciences, Linköping University, and Department of Cardiology UHL, County Council of Östergötland, Linköping, Sweden.
    Sexual knowledge in patients with a myocardial infarction and their partners2014Ingår i: Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 0889-4655, E-ISSN 1550-5049, Vol. 29, nr 4, s. 332-339Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Sexual health and sexual activity are important elements of an individual’s well-being. For couples, this topic is often affected after a myocardial infarction (MI). It has become increasingly clear that, after an MI, patients are insufficiently educated on how to resume normal sexual activity. However, sufficient data on the general knowledge that patients and partners have about sexual activity and MI are lacking.

    Objective: The aims of this study were to explore and compare patients’ and partners’ sexual knowledge 1 month after a first MI and 1 year after the event and to compare whether the individual knowledge had changed over time. A second aim was to investigate whether patients and their partners report receiving information about sexual health and sexual activity from healthcare professionals during the first year after the event and how this information was perceived.

    Subjects and Methods: This descriptive, comparative survey study enrolled participants from 13 Swedish hospitals in 2007-2009. A total of 115 patients with a first MI and their partners answered the Sex After MI Knowledge Test questionnaire 1 month after the MI and 1 year after the event. Correct responses generated a maximum score of 75.

    Results: Only 41% of patients and 31% of partners stated that they had received information on sex and relationships at the 1 year follow-up. The patients scored 51±10 on the Sex After MI Knowledge Test at inclusion into the study, compared with the 52±10 score for the partners. At the 1-year follow-up, the patients’ knowledge had significantly increased to a score of 55±7, but the partners’ knowledge did not significantly change (53±10).

    Conclusions: First MI patients and their partners reported receiving limited information about sexual issues during the cardiac rehabilitation and had limited knowledge about sexual health and sexual activity.

  • 437.
    Buchert, Iva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Öman Olsson, Maja
    Anhörigvårdare till personer med Alzheimer; Upplevelser och copingstrategier: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 438.
    Budakci, Elif
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Gäfvert, Emilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans roll för att främja egenvård och livsstilsförändringar hos personer med metabolt syndrom2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för riskfaktorer som kan orsaka allvarliga komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Tillståndet ökar kraftigt i världen och är ett globalt problem som är starkt associerat till hur personen lever sitt vardagliga liv. Därför är livsstilsförändringar avgörande för att främja hälsa hos personer med metabolt syndrom. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskan kan främja egenvården och livsstilsförändringar hos personer som har metabolt syndrom. Metod: Underlaget för litteraturstudien hämtades från databasen Medline via sökmotor Pubmed. Totalt 10 kvalitetsgranskade artiklar som besvarade litteraturstudiens syfte valdes för inkludering. Artiklarna innehöll både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Huvudresultat: Insamlat material uppvisade att undervisning och rådgivning inom egenvård är viktiga aspekter för att verkställa livsstilsförändringar hos personer med metabolt syndrom. Att vara tillräckligt kompetent inom egenvårdsåtgärder är avgörande i sjuksköterskeprofessionen. Med hjälp av olika slag av underlag kan sjuksköterskan genomföra strukturerad undervisning, rådgivning samt uppföljning med personer som är i behov av att förändra levnadsvanor. Slutsats: Litteraturstudien visade att sjuksköterskan kan bidra till att främja genomförandet av egenvården hos personer med metabolt syndrom genom att vägleda till livsstilsförändringar. I och med att personerna upprätthåller sin egenvård bildas i längden en livsstilsförändring som förbättrar metabolt syndrom.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 439.
    Burmeister, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Perceptions of physical activity among ethnic minority women in Sweden.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 440.
    Burström, Bo
    et al.
    Centre of Health Equity Studies, Stockholm University/Karolinska Institutet, Sweden.
    Macassa, Gloria
    Centre of Health Equity Studies, Stockholm University/Karolinska Institutet, Sweden.
    Öberg, Lisa
    Centre of Health Equity Studies, Stockholm University/Karolinska Institutet, Sweden.
    Bernhardt, Eva
    Centre of Health Equity Studies, Stockholm University/Karolinska Institutet, Sweden.
    Smedman, Lars
    Centre of Health Equity Studies, Stockholm University/Karolinska Institutet, Sweden.
    Equitable Child Health Interventions: The Impact of Improved Water and Sanitation on Inequalities in Child Mortality in Stockholm, 1878 to 19252005Ingår i: American Journal of Public Health, ISSN 0090-0036, E-ISSN 1541-0048, Vol. 95, nr 2, s. 208-216Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Today, many of the 10 million childhood deaths each year are caused by diseases of poverty—diarrhea and pneumonia, for example, which were previously major causes of childhood death in many European countries. Specific analyses of the historical decline of child mortality may shed light on the potential equity impact of interventions to reduce child mortality.

    In our study of the impact of improved water and sanitation in Stockholm from 1878 to 1925, we examined the decline in overall and diarrhea mortality among children, both in general and by socioeconomic group. We report a decline in overall mortality and of diarrhea mortality and a leveling out of socioeconomic differences in child mortality due to diarrheal diseases, but not of overall mortality. The contribution of general and targeted policies is discussed.

     

  • 441.
    Burström, Lage
    et al.
    Occupational and Environmental Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden; Department of Work and the Physical Environment, National Institute for Working Life, Umeå, Sweden.
    Lundström, Ronnie
    Occupational and Environmental Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden; Department of Biomedical Engineering and Informatics, University Hospital of Northern Sweden, Umeå, Sweden.
    Sjödin, Fredrik
    Department of Work and the Physical Environment, National Institute for Working Life, Umeå, Sweden.
    Lindmark, Asta
    Department of Work and the Physical Environment, National Institute for Working Life, Umeå, Sweden.
    Lindkvist, Markus
    Department of Biomedical Engineering and Informatics, University Hospital of Northern Sweden, Umeå, Sweden.
    Hagberg, Mats
    Department of Occupational and Environmental Medicine, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Nilsson, Thor
    Occupational and Environmental Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden; Department of Occupational and Environmental Medicine, Sundsvall Hospital, Sundsvall, Sweden.
    Acute effects of vibration on thermal perception thresholds2008Ingår i: International Archives of Occupational and Environmental Health, ISSN 0340-0131, E-ISSN 1432-1246, Vol. 81, nr 5, s. 603-611Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective This study focuses on the acute effects of vibration and how vibrations influence the measures of the thermal perception thresholds during different vibration magnitudes, frequencies, and durations.

    Methods The fingers of ten healthy subjects, five males and five females, were exposed to vibration under 16 conditions with a combination of different frequency, intensity and exposure time. The vibration frequency was 31.5 and 125 Hz and exposure lasted between 2 and 16 min. The energy-equivalent frequency weighted acceleration, according to ISO 5349-1, for the experimental time of 16 min was 2.5 or 5.0 m/s(2) (r.m.s.), corresponding to a 8-h equivalent acceleration, A(8) of 0.46 and 0.92 m/s(2), respectively. A measure of the thermal perception of cold and warmth was conducted before the different exposures to vibration. Immediately after the vibration exposure the acute effect was measured continuously on the exposed index finger for the first 75 s, followed by 30 s of measures at every minute for a maximum of 10 min. If the subject's thermal thresholds had not recovered, the measures continued for a maximum of 30 min with measurements taken every 5 min.

    Results For all experimental conditions and 30 s after exposure, the mean changes of the thresholds compared with the pre-test were found to be 0.05 and -0.67C for the warmth and cold thresholds, respectively. The effect of the vibration exposure was only significant on the cold threshold and only for the first minute after exposure when the threshold was decreased. The warmth threshold was not significantly affected at all. The frequency and the exposure time of the vibration stimuli had no significant influence on the perception thresholds for the sensation of cold or warmth. Increased equivalent frequency weighted acceleration resulted in a significant decrease of the subjects' cold threshold, not the warmth. The thresholds were unaffected when changes in the vibration magnitude were expressed as the frequency weighted acceleration or the unweighted acceleration.

    Conclusion When testing for the thermotactile thresholds, exposure to vibration on the day of a test might influence the results. Until further knowledge is obtained the previous praxis of 2 h avoidance of vibration exposure before assessment is recommended.

  • 442.
    Burström, Lage
    et al.
    Occupational and Environmental Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden; Department of Work and the Physical Environment, National Institute for Working Life, Umeå, Sweden.
    Lundström, Ronnie
    Occupational and Environmental Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden; Department of Biomedical Engineering and Informatics, University Hospital of Northern Sweden, Umeå, Sweden.
    Sjödin, Fredrik
    Department of Work and the Physical Environment, National Institute for Working Life, Umeå, Sweden.
    Lindmark, Asta
    Department of Work and the Physical Environment, National Institute for Working Life, Umeå, Sweden.
    Lindkvist, Markus
    Department of Biomedical Engineering and Informatics, University Hospital of Northern Sweden, Umeå, Sweden.
    Hagberg, Mats
    Department of Occupational and Environmental Medicine, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Nilsson, Thor
    Occupational and Environmental Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden; Department of Occupational and Environmental Medicine, Sundsvall Hospital, Sundsvall, Sweden.
    Acute effects of vibration on thermal perception thresholds2006Ingår i: Diagnosis of injuries caused by hand-transmitted vibration - 2nd International workshop, Göteborg, 2006, 2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective This study focuses on the acute effects of vibration and how vibrations influence the measures of the thermal perception thresholds during different vibration magnitudes, frequencies, and durations.

    Methods The fingers of ten healthy subjects, five males and five females, were exposed to vibration under 16 conditions with a combination of different frequency, intensity and exposure time. The vibration frequency was 31.5 and 125 Hz and exposure lasted between 2 and 16 min. The energy-equivalent frequency weighted acceleration, according to ISO 5349-1, for the experimental time of 16 min was 2.5 or 5.0 m/s(2) (r.m.s.), corresponding to a 8-h equivalent acceleration, A(8) of 0.46 and 0.92 m/s(2), respectively. A measure of the thermal perception of cold and warmth was conducted before the different exposures to vibration. Immediately after the vibration exposure the acute effect was measured continuously on the exposed index finger for the first 75 s, followed by 30 s of measures at every minute for a maximum of 10 min. If the subject's thermal thresholds had not recovered, the measures continued for a maximum of 30 min with measurements taken every 5 min.

    Results For all experimental conditions and 30 s after exposure, the mean changes of the thresholds compared with the pre-test were found to be 0.05 and -0.67C for the warmth and cold thresholds, respectively. The effect of the vibration exposure was only significant on the cold threshold and only for the first minute after exposure when the threshold was decreased. The warmth threshold was not significantly affected at all. The frequency and the exposure time of the vibration stimuli had no significant influence on the perception thresholds for the sensation of cold or warmth. Increased equivalent frequency weighted acceleration resulted in a significant decrease of the subjects' cold threshold, not the warmth. The thresholds were unaffected when changes in the vibration magnitude were expressed as the frequency weighted acceleration or the unweighted acceleration.

    Conclusion When testing for the thermotactile thresholds, exposure to vibration on the day of a test might influence the results. Until further knowledge is obtained the previous praxis of 2 h avoidance of vibration exposure before assessment is recommended.

  • 443.
    Bylund, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors och Distriktsköterskors erfarenheter av telefonrådgivning: En systematisk litteraturstudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Telefonen är ett kommunikativ redskap som till fortsatt stor del användas idag, när personer ute i samhället behöver hälso-och sjukvårdsråd. Man kan definiera telefonrådgivning som praxis att tillhandahålla en komponent av telefonrådgivning som fokuserar på att bedöma, prioritera och referera till korrekt vårdnivå samt att identifiera orsaken och skyndsamheten av vårdsökarens behov. Svårigheter med telefonrådgivning för sjuksköterskor kan vara att man inte ser patienten som man samtalar med Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors och distriktsköterskors erfarenheter av telefonrådgivning. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med databassökningar i Cinahl och Pubmed. Studien består av 12 vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixmetod ansatts. Artiklarnas innehåll hade kritiskt granskat utifrån deras relevans mot syftet. Resultat: Tre övergripande kategorier framkom: Erfarenheter av kommunikation, Erfarenheter av krävande patientmöten och Erfarenheter av organisationen samt 12 subkategorier som belyser dessa svårigheter. Diskussion: I resultat så framkom det olika aspekter som telefonrådgivningssjuksköterskan fick hantera i samband med telefonrådgivningstillfället. Telefonrådgivningssjuksköterskans erfarenheter av att lyssna och ställa öppna medicinska frågor belystes som en bidragande faktor till att säkerhetsställa att korrekt information blivit utbytt mellan parterna. Det fanns många faktorer som kunde försvåra telefonrådgivningssamtalet så som krävande patienten men också telefonrådgivningssjuksköterskans egen arbetsmiljö. Slutsatser: Telefonrådgivningssjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning är att det förekommer många patientmöten som medför svårigheter för telefonrådgivningssjuksköterskan att hantera.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 444.
    Bylund-Grenklo, Tove
    Karolinska institutet.
    Barn som anhöriga när föräldrar är allvarligt sjuka och dör: En kartläggning med fokus på Kronobergs län2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 445.
    Bylund-Grenklo, Tove
    Karolinska institutet.
    Barn som närstående2012Ingår i: Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012–2014, Regionala cancercentrum i samverk , 2012, s. 32-35Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 446.
    Bylund-Grenklo, Tove
    Karolinska institutet; Linnéuniversitetet.
    Obearbetad sorg, depression och sömnproblem 6-9 år efter tonårsförlust av en förälder i cancer2016Ingår i: BestPractice Nordic, Vol. 7, nr 28, s. 28-32Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 447.
    Bylund-Grenklo, Tove
    Karolinska institutet.
    Utvärdering av webbplatsen ”Samlat stöd för patientsäkerhet”2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 448.
    Bylund-Grenklo, Tove
    Karolinska institutet.
    Var ärliga och berätta sanningen för oss – föräldrarna orkar inte2014Ingår i: Palliativ vård, ISSN 2001-841X, nr 2, s. 12-13Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 449.
    Bylund-Grenklo, Tove
    et al.
    Karolinska institutet.
    Axelsson, Susanna
    Tandläkarmetoder i behov av utvärdering – resultat från en enkätundersökning2000Ingår i: Behov av utvärdering i tandvården, SBU , 2000, s. 39-54Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 450.
    Bylund-Grenklo, Tove
    et al.
    Karolinska institutet; Linnéuniversitetet.
    Furst, C. J.
    Nyberg, T.
    Steineck, G.
    Kreicbergs, U.
    Unresolved grief and its consequences: A nationwide follow-up of teenage loss of a parent to cancer 6-9 years earlier2016Ingår i: Supportive Care in Cancer, ISSN 0941-4355, E-ISSN 1433-7339, Vol. 24, nr 7, s. 3095-3103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose The early loss of a parent is a tragedy and a serious life event. This study investigated grief resolution and morbidity in cancer-bereaved teenagers 6 to 9 years after the loss of a parent to cancer. MethodsIn a nationwide population-based study of 622 of 851 (73 %) youths who as teenagers 6 to 9 years earlier had lost a parent to cancer, we explored the magnitude of unresolved grief and its association with psychological and physiological morbidity. Participants answered a study-specific anonymous questionnaire including questions about if they had worked through their grief and about their current health. Results Six to nine years post-loss 49 % reported unresolved grief (8 % no and 41 % a little grief resolution). They had, in comparison with youths reporting resolved grief. statistically significantly elevated risks, e.g. for insomnia (sons' relative risk (RR) 2.3, 95 % CI 1.3-4.0; daughters' RR 1.7, 95 % CI 1.1-2.7), fatigue (sons' RR 1.8, 95 % CI 1.3-2.5; daughters' RR 1.4, 95 % CI 1.1-1.7) and moderate to severe depression, i.e. score &gt;9, PHQ-9 (sons' RR 3.6, 95 % CI 1.4-8.8; daughters' RR 1.8, 95 % CI 1.1-3.1). Associations remained for insomnia in sons, exhaustion in daughters and fatigue in both sons and daughters when depression, negative intrusive thoughts and avoiding reminders of the parents' disease or death were included in a model. Conclusions Approximately half of cancer-bereaved youth report no or little grief resolution 6 to 9 years post-loss, which is associated with fatigue, sleeping problems and depressive symptoms.

6789101112 401 - 450 av 3341
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf