hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
67891011 401 - 450 av 510
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 401.
    Olofsson, Anders D.
    et al.
    Department of Education, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Lindberg, J. Ola
    Department of Education, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    What do upper secondary school teachers want to know from research on the use of ICT and how does this inform a research design?2017Ingår i: Education and Information Technologies: Official Journal of the IFIP technical committee on Education, ISSN 1360-2357, E-ISSN 1573-7608, Vol. 22, nr 6, s. 2897-2914Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigates what teachers taking part in a longitudinal research project on the use of ICT for teaching and learning in three upper secondary schools in Sweden want to learn more about. At the beginning of the project eighty-four teachers were invited to respond to a questionnaire relating to what teachers wanted to learn more about during their participation in a research project, both for themselves, their colleagues and their students. The questionnaire consisted of Likert-scale and open-ended questions. Sixty teachers responded, thereby yielding a response rate of 71%. In focus in this paper is a qualitative content analysis of the open-ended questions. The analysis revealed six desired areas of learning: (a) technological aspects, (b) how to use ICT for teaching and learning, (c) the Learning Management System (LMS), (d) safety and plagiarism, (e) best practice and (f) collaboration and professional development. The aspects of knowledge addressed in these themes were analysed and discussed in relation to the TPACK model. A conclusion that can be drawn from the analysis is that the teachers inquired different forms of knowledge and that interpretation of ‘technological pedagogical content knowledge’ only emerged in one of the themes. This study then informed the research design in multiple ways, the two most apparent being a survey of students acknowledging teachers’ expressed research interests and the design and implementation of a formative intervention group interview.

  • 402.
    Olofsson, Anders D.
    et al.
    Umeå Universitet.
    Lindberg, Ola J.
    Umeå Universitet.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Structure and support rather than state of the art technology – Mapping students´ talk about Information and Communication Technology in Upper Secondary Schools2017Ingår i: The International Conference on Information Communication Technologies in Education (ICICTE 2017) Proceedings / [ed] Linda Morris & Costas Tsolakidis, 2017, s. 285-295Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper explores upper secondary school students’ talk about how information and communication technology (ICT) can structure and support their everyday activities and time in school. The data consists of 11 group interviews with a total of 46 students. The results show that ICT plays a central role in the students’ schooling, not in terms of “state-of-the-art” but rather as “state-of-the-actual,” for instance in supporting the writing process and for peer-support, digital documentation and storage.

  • 403.
    Olofsson, Anders D.
    et al.
    Umeå Universitet.
    Lindberg, Ola J.
    Umeå Universitet.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Students´ voices about information and communication technology in upper secondary schools2018Ingår i: The international journal of information and learning technology, ISSN 2056-4880, E-ISSN 2056-4899, Vol. 35, nr 2, s. 82-92Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – To explore upper secondary school students’ voices on how ICT could structure and support their everyday activities and time at school.

    Design/methodology/approach –11 group interviews were conducted with a total of 46 students from three upper secondary schools. NVivo PRO 11 was used for a qualitative content analysis.

    Findings – The results show that ICT plays a central role in the students’ schooling, not in terms of “state-of-the-art” technology, but rather as ‘state-of-the-actual’, by for example supporting the writing process and for peer-support, digital documentation and storage.

    Research limitations/implications – A relatively small number of students in three schools and three specific programmes make generalisations difficult.

    Practical implications – Students’ perspectives on the ‘state-of-the-actual’ could influence teachers’ use of ICT in education, their professional development activities and the development of an in-school ICT infrastructure.

    Social implications – The study could lead to a better understanding of students’ expectations and use of ICT at school and in everyday life. 

    Originality/Value – The originality of this article is the focus on students’ voices about how the basic use and functionality of ICT could structure and support their everyday activities at school.

  • 404.
    Olofsson, Anders D.
    et al.
    Department of Education, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Lindberg, Ola J.
    Department of Education, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    What do upper secondary school teachers want to know from educational research on ICT in teaching and learning?2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    The purpose of this paper is to (a) present and discuss a multi-dimensional context sensitive design in an educational research project focusing on IT in teaching and learning in upper secondary schools, and (b) report what participating teachers want the resource to focus on. 

    The project in focus in this paper is financed by the Swedish Research Council and will run between 2015-2018. The project embraces three levels of stakeholders – students, teachers and school leaders. This paper concerns the teachers and the importance of research projects being firmly based in the teachers´ own previous experiences, their questions and expectations on the project. The question posted is how the design of the project potentially can contribute with a long-term effect by providing knowledge and insights of importance when establishing sustainable ecologies of teaching and learning with IT in the schools? ,

    Over the last 15 years there has been a continuing discussion about ICT in schools (Olofsson, Lindberg, Fransson & Hauge, 2015). This both on a policy level (cf. the European Commission, 2008: OECD, 2010) and within the research community (cf. Cox, 2012; Beckman, Bennett and Lockyer, 2014). Promising words on a policy level seem that stand in somewhat contrast to what a rather large body of research in this field reports. For example McGarr (2009) claims a lack of evidence that ICT in school in fact change neither the practice nor the pedagogy. Voogt et al. (2011), claim the necessity of a substantial body of research studies showing that the IT in schools change educational practices and have a positive effect on students’ learning experiences. Säljö (2010) that the results of the use of ICT in schools are seldom obvious or successful at a general or a subject-specific level. In Sweden, Håkansson Lindqvist (2015) concludes, the absence of up-to date and research-based strategies for the use of IT in upper secondary schools is noteworthy.

    Even though significant efforts are done to improve the use of IT in schools, research seems to conclude that a lot of work remains. One might ask why. In this paper we can think of at least three reasons to this. First, and in line with Hayes (2006), research that reports negative results in relation to schools’ integration of IT tends to focus on indicators that can be identified in all schools, which means that there is a tendency for the results to be generalised. Further that so far studies have not enough considered the contextual factors that are unique to each school. Second, in line with Tondeur et al. (2009), that in order to understand the integration and use of IT in schools, research studies need to include structural and cultural factors and different levels in their design. Third, Third, implementing ICT must go hand in hand with teachers professional development to gain sustainability. In this, it has been claimed that the outcome of professional development to a great extent are influenced by “teachers subjectivity, which includes perceptions, previous knowledge, and the internalization of the power and influence present in educational policy and socioeconomic realities.” (Fore, et.al. 2015, p. 101). This call for to strengthen teachers influence and agency in professional development and implementation as well as in research. 

    In order to capture the emergence and development of teaching and learning with IT the design theoretically draws on notions as task perception, agency, and  enactment as well as the TPACK-framework (Mishra & Koehler, 2008). Most important for this presentation is the notion of task perception, the self-understanding based on deeply held values and beliefs about the purpose with the education and one’s own tasks and responsibilities (Kelchtermans, 2009), agency, the way in which individuals “critically shape their response to problematic situations (Biesta & Tedder, 2006, p. 11), and how these interact in the enactment of ICT.

    Method and context

    With the ambition to design a context sensitive project in which the teachers will feel involved the teachers at the three upper secondary schools were in spring 2015 invited to answer a web-based survey. In order to focus on some aspects relation to different rational in different subjects as to the TPACK-framework were teachers teaching maths, social science or English and teachers in vocational education invited to answer the survey. In total 84 teachers were invited and 60 answered, giving a response rate of 71 %.

    Besides receiving information about the teachers´ previous experiences, their questions and expectations on the project this data also served as a basic description of the schools. The web-based survey contained in total 18 questions with a mix of background questions, Likert scale multiple choice questions combined with optional text comment boxes together with questions with open comment boxes only. In this paper the main focus is on the open-ended qualitative questions which have been analysis with help of the software NVivo in which codes were created based on content analysis (Miles, Huberman & Saldaña, 2014).

    The three schools are known for their advanced use of IT in teaching and learning and they can briefly be described as follows: School A being located in mid-Sweden in a municipal that has profiled itself for enacting IT to support teaching and learning in school. Since the mid-1990s, strategic efforts have been made regarding infrastructure and the professional development of teachers and school leaders in the digitalised school. School B is located in a large municipality in northern Sweden. For the past years the municipality has worked intensively to integrate and make use of IT. Due to School B’s advanced use of IT, a private foundation made it possible to establish a Centre of Technology and further to administrate 10,000,000 SEK over a period of 10 years for student scholarships. School C is the only upper secondary school in the municipality and has about 120 students and approximately 20 teachers. The school has become known for its distance teaching and its international partnerships. The principal of the school has received the Golden Apple Award from the Swedish journal “Computers in Education” (DIU) for his work in integrating IT in education. All three schools have for a rather long time been so-called one-to-one schools meaning that every student and teacher has their own computer.

    Some expected results

    Analyses shows that the teachers wanted the research-project to generate knowledge (for the teachers) regarding: (a) know-how about technological aspects how using ICT (how to use a smartboard, a software etc.), (b) know-how about methods using ICT-tools, applications and s for teaching and student learning like Flipped classroom, using the smartboard, or video editing apps, (c) know-how how to improve the use of the schools LMS, (d) issues related to Safety (netcontrol and plagiarism), (e) examples of best practice in ICT use, and (f) how organisational and interpersonal relations could facilitate teachers collaboration in teaching and learning, regarding their own professional development as well as in teaching the students. For example, how to share IT-supported teaching experiences by means of teacher community learning that in the long run can pave the way for a joint understanding about the teaching practice. In addition, the survey also provided rich information about what opportunities and challenges the teachers have experienced when using ICT.

    The ambition is that the results of the survey to will generate a research-informed discussion about a context sensitive approach with potential to legitimize itself in the schools by starting in the needs expressed by the involved teachers. By doing so the project´s ambition is to open up for teachers’ involvement and agency and for the possibility for an enactment of ICT that becomes a sustainable use of IT in teaching and learning also after the project is finished. By this approach teacher concerns and knowledge is taken seriously as well as the question about ethics and values, that is – for whom and with which ambitions are we designing and carrying out research projects? This will be further problematized during the presentation.

  • 405.
    Olofsson, Johannes
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Beteendeproblem i fritidshem; erfarenheter av och strategier verksamma pedagoger kan använda för att hantera dessa: En kvalitativ undersökning om personal i fritidshems syn på och strategier för att hantera beteendeproblem i fritidshemmet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I fritidshemmet möter pedagoger dagligen elever som i beteendet sticker ut från mängden. Detta beteende kan ses som problematiskt och svårt att hantera. Syftet med studien är att undersöka verksamma pedagoger i fritidshems syn på och erfarenheter av beteendeproblem samt ta reda på vilka strategier de använder för att hantera dessa. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua fem pedagoger som är verksamma i fritidshem. Resultatet visar på att respondenterna alla regelbundet behöver förhålla sig till beteendeproblem och att de använder sig av ganska likartade och dessutom medvetna strategier för att hantera dessa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 406.
    Olsson, Anja
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Wennberg, Stina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Att arbeta för en inkluderande förskola: Vilket stöd kan specialpedagoger erbjuda förskollärare?2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers uppfattning kring inkludering i förskolan, och vilket stöd de kan erbjuda förskolläraren. För att samla in data gjordes kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger i olika kommuner. Den teorianknytning som använts för att analysera resultatet är den sociokulturella teorin, där vi tar stöd i socialt samspel, verksamhet och verktyg. Resultatet visar att specialpedagogerna kan uppfatta inkluderingsbegreppet som svårt och komplext. Trots detta så visar resultatet också att det finns en samsyn på inkludering, att alla barn ska känna tillhörighet i ett socialt sammanhang. Informanterna talar om vikten av det sociala samspelet. Vidare beskriver specialpedagogerna de olika former av stöd de kan erbjuda i verksamheten. Dessa stöd innefattar rådgivning, handledning, fortbildning, samt fysiska hjälpmedel i form av AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation) och anpassningar av den materiella kontexten som kan underlätta arbetet med inkludering av barn i behov särskilt stöd. Just den fortbildande delen beskrev specialpedagogerna som förebyggande och denna del kan förändra arbetssituationen för specialpedagogen och sättet förskolläraren ställer sig till det inkluderande arbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 407.
    Olsson, Ronya
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Thuresson, Ida
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Inkluderande förskola: En enkätstudie om förskollärares arbete med inkludering av barn med speciella behov2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur olika förskolor arbetar för att skapa en inkluderande miljö som är till för alla barn men också där speciellt barn med speciella behov uppmärksammas och inkluderas i den pedagogiska verksamheten. För att få svar på syftet har vi utgått från tre frågeställningar som är följande: ”Hur tolkar förskollärarna begreppet inkludering?”, ”Vilka förutsättningar har betydelse i arbetet med inkludering av barn med speciella behov?” och ”Vilka fungerande metoder har förskollärare för att inkludera barn med speciella behov i den pedagogiska verksamheteten?”. Studien är baserad på en enkät i två undersökningsgrupper med totalt 60 förskollärare, 45 i grupp 1 och 15 i grupp 2. Resultatet visade på att det finns många metoder som fungerar men det finns även många hinder i arbetet med inkludering så som personalbrist och bristande kunskap och många förskollärare upplever att de inte har rätt förutsättningar för att kunna bedriva ett inkluderingsarbete. Resultatet visar dock också på att majoriteten av förskollärarna tolkar inkludering på samma sätt att det ska vara en förskola för alla barn men de har inte förutsättningarna för att nå dit. Slutsatsen av studien är att förskollärare behöver bättre förutsättningar för att kunna genomföra ett lyckat inkluderingsarbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 408.
    Olsson Röst, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Två länders läroplaner: En jämförelse av Englands och Sveriges läroplaner för barn i förskoleålder med inriktning på värdegrund, mål och utvärdering2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete presenteras en jämförelse av läroplaner i England och Sverige för barn upp till fem års ålder. Denna jämförelse görs för att kunna se skillnader mellan de olika läroplanernas innehåll för att besvara frågorna; Hur skiljer sig innehållet mellan Englands och Sveriges läroplan för barn i förskoleålder? Leder skillnaderna i läroplanernas innehåll till att de har olika läroplanskoder? Examensarbetet inleds med en genomgång av läroplansteori och en presentation av hur Englands Early Years Foundation Stage framework och Sveriges Läroplan för förskolan 2018 växt fram. Läroplanerna har studerats sida vid sida och texten kategoriserats efter innehåll, de tre kategorierna som presenteras är; värdegrund, mål och utvärdering. Det kategoriserade materialet analyseras sedan med hjälp av teorin om läroplanskod. Resultatet visar på hur Sverige har en starkare anknytning till moralisk läroplanskod medan Englands läroplan passar mer in i en rationell läroplanskod. Arbetet avslutas med en diskussion om hur jämförelsen av dessa två läroplaner passar in i ett större perspektiv och om det finns anledning att tro att Sverige är på väg mot en läroplan som mer liknar den engelska.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 409.
    Palm, Therese
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Att möta barn i svåra livssituationer i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande arbete undersöker hur förskollärare bemöter barn i svåra livssituationer i förskolan. Syftet är att få kunskap om hur förskollärare på bästa möjliga sätt kan ge stöd till sådana barn, för att de lättare ska kunna komma ur den svåra livssituationen. Arbetet baseras på muntliga intervjustudier med erfarna förskollärare kring deras kunskaper, erfarenheter och råd i frågan. Intervjuerna resulterade i flera metoder i att bemöta barn i svåra livssituationer i förskolans verksamhet, för att kunna ge dem bekräftande närhet, trygghet, rutiner och se deras individuella behov. Intervjuerna resulterade även i flera metoder som förskollärarna använts sig av för att bemöta de berörda barnens föräldrar, liksom förlag på kreativa sysselsättningar för barnen för att kunna bearbeta den svåra livssituationen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 410.
    Parker Jenkins, Marie
    et al.
    Department of Education, University of Limerick, Limerick, Republic of Ireland.
    Francia, Guadalupe
    Department of Education, University of Uppsala, Uppsala, Sweden.
    Edling, Silvia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Education for the other: policy and provision for Muslim children in the UK and Swedish education systems2017Ingår i: Compare, ISSN 0305-7925, E-ISSN 1469-3623, Vol. 47, nr 2, s. 257-270Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The European Convention on Human Rights has been signed by both the UK and Sweden as well as other European states, providing legal justification for accommodating the educational needs of religious minorities. This legal entitlement is explored in the paper, with particular reference to parental choice for schools based on an Islamic ethos. How the UK and Sweden have responded to accommodate the religious convictions of Muslim families is the focus of discussion, drawing on historical and policy backgrounds. The paper also draws on the theoretical work of Kumashiro and the concept of ‘Education for the Other’, examining the positioning of minority groups within the broad context of a multicultural society and the challenge of accommodating religious convictions in a climate of increasing support for cultural assimilation.

  • 411.
    Persson, Joakim
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Speech and Gender in the English as a Second Language Swedish High School Classroom: a Sociolinguistic Study.2018Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Gender dominance has been the focus of research in recent years. However, this research was conducted in countries with less progressive stances towards gender equality than Sweden. This paper focuses on gender equality in the Swedish high school English as a second language classroom. 

    A mix of quantitative research, empirical analyses using modern technology and qualitative interviews were conducted. This approach focused upon students’ views regarding gender and speech dominance and how these views correlate with the views of the teachers. Furthermore, the quantitative amount of spoken language output was measured to confirm informants’ views about speech dominance.

    Three informant groups were interviewed and observed. For a myriad of reasons, it was impossible to come to a definite conclusion regarding speech and gender equality. However, it is clear that floor-time is a vital factor for students’ learning, meaning that it is important that second language teachers are aware of the issues raised.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 412.
    Persson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Ögren, Carolin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Förskollärares didaktiska val: En intervjustudie avseende matematikundervisning i utomhusmiljön2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare kan arbeta med matematik i utomhusmiljön samt hur de utformar lärandesituationer. För att visa hur förskollärarna arbetar synliggörs Bishops sex matematiska aktiviteter i verksamheten samt förskollärares didaktiska val. För att undersöka detta intervjuades åtta förskollärare med avsikt att ta del av hur de undervisar matematik i utomhusmiljön. I studiens resultat framkommer det fyra kategorier. Den första kategorin handlar om spontana situationer i undervisningen. Den andra kategorin lägger tonvikt på planerade situationer i undervisningen. Den tredje kategorin innebär att förskolläraren ska utmana barnen i undervisningen. Den fjärde och sista aktiviteten omfattar förskollärares kunskap om barnen. Utifrån förskollärarens mål, syfte, kunskap om ämnet, kunskap om barnen och planering kan dessa kopplas ihop med didaktikens utgångspunkter: vad, varför, hur, vem, när och var. I det insamlade materialet identifieras samtliga av Bishops sex matematiska aktiviteter, att leka, att förklara, att mäta, att räkna, att designa och att lokalisera i utomhusundervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 413.
    Pettersson, Aillinora
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Kimström, Micaela
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    "Genusböcker finns det ju gott om": Förskollärares uppfattningar om normkritiskt arbete med barnlitteratur2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet normkritik och hur de tillämpar det i arbetet med barnlitteratur i förskolan. Forskning kring det normkritiska perspektivet visar att det krävs stor medvetenhet kring normer och privilegier för att vi inte omedvetet istället förstärker normer och skapa utanförskap. Tidigare forskning har visat att förskollärare tycker att det är svårt att implementera normkritiska arbetssätt på ett enkelt sätt i förskolans vardag. De upplever heller inte att de har tillräckligt med utbildning eller förståelse för ämnet. Genom kvalitativa intervjuer och en tillämpning av normkritiskt perspektiv i analysen har vi undersökt vilka normer som lyfts i samtalet kring begreppet normkritik och vilka normer som inte nämns. Studien undersöker även förskollärares uppfattningar om arbetet med barnlitteratur ur ett normkritiskt perspektiv. Empirin består av tio intervjuer av förskollärare i geografiskt olika områden i Sverige.

     

    Undersökningen visar att förskollärare definierar normkritik på tre olika sätt. De beskriver normkritik som ett förhållningssätt, en medvetenhet om egna privilegier och fördomar och som ett synliggörande av normer och strukturer. Studien visar att alla förskollärare i undersökningen anser att de har förståelse för ämnet, antingen genom utbildningen eller eget intresse. I studien framkommer det att genus är den norm som uppmärksammas mest, både i definitionen av normkritik och i förskollärarnas uppfattningar om arbetet med barnlitteratur. Vi kan också se att fortbildning i normkritik behövs för att ge förskollärarna bättre förutsättningar att välja bra litteratur till förskolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 414.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    En tankestil och dess gränser: exemplifierat genom en räknande häst, en talande papegoja och en teckenspråkstalande schimpans2016Ingår i: Att ta utbildningens komplexitet på allvar: en vänskrift till Eva Forsberg / [ed] Maja Elmgren, Maria Folke-Fichtelius, Stina Hallsén, Henrik Román, Wieland Wermke, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2016, s. 106-120Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 415.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    International Large-Scale Assessments in Education: The Social and Intellectual Organization of a Research Field2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper is the result of a systematic research review of international comparisons in education by means of International Large-Scale Assessments (ILSA). We ask what research has been carried out and which research results and conclusions are presented in this field of study. We begin by identifying a large set of research publications in the field – more than 11 000 articles are identified by means of search engines for the period 2004-2017. The PISA- and TIMSS-research programmes and the CIVED/ICCS research programme on civics education are chosen – in sum more than 8 000 publications. In the task of assessing research quality, we include peer reviewed scientific articles and primary research on international comparisons. When mapping and synthesizing research it is important to capture arguments and conclusions in a broad field that vary in terms of study- and knowledge objects. A broad result concerns what needs to be explained. We note that the reviewed articles commonly identify achievement gaps over population taxonomies, e.g. classifications in terms of social class or gender, thus pointing to inequities and how they are associated with different kinds of education measures or contextual variations, such as gender inequity coefficients in different countries. To a much lesser extent the differences in efficiency are analyzed, e.g. school performances over educational measures or school systems. We have also found research that analyzes how to redirect or govern students into certain careers – often in science. Examining how these explanations are formulated, the studies often refer to student characteristics, different kinds of education measures and variations in the contextual circumstances. These analyses present what is regarded as significant results based on the strength of association between categories and variables, e.g. how early differentiation in a school system is related to increased social inequity, or how gender gaps differ between national contexts. To our understanding, ILSA research entails a particular kind of statistical analysis and construction of data in order to define the world of education. One conclusion is that the ILSA research field is heterogeneous when the subjects of its research are described. This point is supported by the rather fragmented research communication structure that is captured by analyzing how journal publications quote or reference articles. However, with regard to knowledge objects, there is a homogeneous intellectual organization of ILSA in terms of what can be discussed as style of reasoning. This refers to the ways in which research objects are formulated, how research inquiries are carried out and what are considered as valid statements in this research process. There is an internal relation in the formulation of explanandum and explanans as knowledge objects and accepted procedures for accepting or rejecting statements concerning this relation, e.g. when comparing school performances in different parts of the population. We understand this to be the kind of reasoning that is at work in international large-scale assessments. Such reasoning also sets limits, in that it lends itself to specific analyses and the production of valid statements about the research problem in focus.

  • 416.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik. Uppsala universitet.
    Skolkris och internationella jämförande kunskapsmätningar: siffran och jämförelsens hegemoni2016Ingår i: Vägval i skolans historia, ISSN 2002-0147, Vol. -, nr 1Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 417.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Sveriges och Tysklands deltagande i internationella kunskapsmätningar2016Ingår i: Bedömningskulturer i omvandling / [ed] Eva Forsberg & Henrik Roman, Uppsala: Uppsala universitet , 2016Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 418.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Varför tror vi på PISA?2017Ingår i: Skola och samhälle, E-ISSN 2001-6727, Vol. 27 februariArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Tilltron till PISA-undersökningen är stor. Samtidigt minskar tilliten till att lärare kan bedöma elevers kunskaper på ett likvärdigt sätt. Titt som tätt hörs krav på nationella bedömningar och kanske till och med betygssättning. Daniel Pettersson reder ut den historiska bakgrunden till varför det blev som det blev. (red)

  • 419.
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Elde Mølstad, Christina
    Inland University, Norway.
    A summary and an invitation2019Ingår i: New Practices of Comparison, Quantification and Expertise in Education: Conducting Empirically Based Research / [ed] Elde Mølstad, C. & Pettersson, D., London & New York: Routledge, 2019, 1Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 420.
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik. Uppsala universitet.
    Elde Mølstad, Christina
    Inland University, Norway.
    Introduction2019Ingår i: New Practices of Comparison, Quantification and Expertise in Education: Conducting Empirically Based Research / [ed] Elde Mølstad, C. & Pettersson, D., London & New York: Routledge, 2019, 1Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 421.
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Elde Mølstad, Christina
    Faculty of Education and Natural Sciences, Høgskolen i Hedmark.
    Forsberg, Eva
    Department of Education, Uppsala university, Uppsala, Sweden.
    Experts or Algorithms in the Framing of Curriculum Research2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Mapping research in relation to research interest is a common act of performing a research review. This kind of activity is an important part of being a researcher. The act of showing belongingness and relationship to different paradigms and thinkers (Kuhn, 1962) or various epistemic cultures (KnorrVCetina, 1991) has over time been given different forms within the community of research. In relation to the act of framing research by different strategies we raise questions on: who inhabits and cultivates the field of curriculum research according to different strategies for framing?

    In particular, we are interested in the potential movement of research reviews from an act of collective ‘intellectualizing’ among ‘experts’ to an act of ‘technologizing’ dependent on algorithms and terminology embedded in various databases, in which the amount of data is more important in ‘evidenceVmaking’ than the perceived expertise of the source. To put it differently, the databases with their vast aggregation of data, organized by algorithms and terminology, are perceived as the authority and not the authors or the epistemic cultures in which the authors are embedded. Focusing on three different forms of research reviews we describe, analyze and compare various forms of reviews with regards to:

    • how knowledge of a research field is constructed,
    • what kind of research that is selected and privileged,
    • the production of different pictures of a research field.

    In our study we use the field of curriculum research to elaborate on the different forms of research reviews and their consequences for knowledge produced. Within the field of curriculum research, handbooks have had a dominant position in describing the field. Also, explicit research reviews within different journals have been important among researchers in the framing of the field of curriculum. However, in the contemporary, bibliometric analyses grounded in database searches are more and more employed.

    Dependent on which strategies used by researchers for framing different research fields we especially hypothesize on the importance of epistemic cultures and how these epistemic cultures historically have transported research, and how this is transformed, or even disappeared, with the entrance of various databases. We chose the collaborative act of ‘experts’ producing handbooks and research reviews within field specific journals as two modern examples of ‘intellectualizing’ dependent on that some researchers are given, or have taken, the role of ‘experts’. In contrast, we perform bibliometric searches, for reason of illuminating variances, by using Web of Science and Scopus as examples of ‘technologizing’, where databases more than individual researchers or research groups have transformed into the epistemic culture per se. We are as such in a position to elaborate on how the field of curriculum research is portrayed by using different strategies for framing a specific research field. This is most important for understanding how the field of curriculum theory today is reproduced in various research settings.

  • 422.
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Elde Mølstad, Christina
    Inland University of Applied Sciences, Norway.
    Prøitz, Tine S.
    University of Southeast Norway, Norway.
    PISA on teachers: the downloading and uploading of narratives2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Currently in many countries there is a dominant discussion about the challenges the teacher profession is facing due to political moves, new technologies of assessment, accountability and norms intended to regulate daily professional work (Mausethagen & Mølstad, 2015). One aspect of this policy development has been characterized as a ‘datafication’ of governance (Hansen, 2015), meaning e.g. that education is framed and understood in terms of various algorithms (cf. Pettersson, Popkewitz & Lindblad, 2016). This kind of policy is driven by an expert discourse that, by means of comparative strategies, tends to impose natural or common sense answers in national settings (cf. Pettersson, 2008) which provides policymakers with a global policy lexicon concerning what education is and ought to be (cf. Pettersson, 2014) and as such co-construct how ‘teachers’ are conceived. This can be seen in how the OECD, with its international comparative knowledge assessment PISA, has developed into producing international comparative data for educational policies and practices. Through statistics, reports and studies OECD has activated a “common sense” in political decision making by stating that numerical scientific ‘proofs’ are indisputable (Martens et al., 2007). With this in mind, how teachers are presented and defined by PISA becomes a question of high relevance. Our study draws on a previous study (Pettersson & Mølstad, 2016) analysing PISA reports illuminating how teachers are constructed as important and crucial for educational transformation and development. Moreover, teachers were emphasised as developers of education and educational strategies, rather than deliverers of state determined policy. In this current study, we aim to further elaborate on these findings by investigating aspects of uploading and downloading of educational policy (Prøitz, 2015) with a particular eye to teacher narratives in PISA reports. In order to illuminate how a PISA narrative on teachers can be downloaded (and uploaded) across international and national borders we draw on examples from PISA international and national reports concerning education policy developments in evaluation and accountability. The investigation is conducted through content analysis. Hence we elaborate and contribute to a comparative perspective on and the restructuring of the teaching profession in the contemporary.

    References

    Hansen, H. K. (2015) Numerical operations, transparency illusions and the datafication of governance. European Journal of Social Theory. 18(2) p. 203-220. Mausethagen, S., & Mølstad, C. E. (2015). Shifts in Curriculum Control: Contesting Ideas of Teacher Autonomy. Nordic Journal of Studies in Educational Policy (NordSTEP), 1(2). Martens, K., Rusconi, A., & Leuze, K. (Eds.). (2007). New arenas of education governance: the impact of international organizations and markets. Palgrave Macmillan. Pettersson, D., & Mølstad, C. E. (2016). PISA Teachers: The Hope and the Happening of Educational Development. Educação & Sociedade (Education & Society), 37(136), 629-645. Pettersson, D. (2008). Internationell kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan. (PhD), Uppsala University, Uppsala. Pettersson, D. (2014). Three narratives: National interpretations of PISA. Knowledge Cultures, 2(4). Pettersson, D, Popkewitz, T. S. & Lindblad, S. (2016) On the use of Educational Numbers: Comparative Constructions of Hierarchies by means of Large-Scale Assessments. Espacio, Tiempo y Education. 3 (1) 177-202. Prøitz, T. S. (2015). Uploading, downloading and uploading again - concepts for policy integration in education research. Nordic Journal of Studies in Educational Policy (NordSTEP), 1(1), 70-80.

  • 423.
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Forsberg, Eva
    Meritokratin och jämförande kunskapsmätningar2016Ingår i: Skola, Lärare, Samhälle - en vänbok till Sverker Lindblad / [ed] Gun-Britt Wärvik, Caroline Runesdotter, Eva Forsberg, Biörn Hasselgren, Fritjof Sahlström, Göteborg: Göteborgs universitet , 2016Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 424. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Magnusson, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap. Uppsala universitet.
    Ett ord och dess betydelse2017Ingår i: Förskolans kommunikationsmiljö: betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter / [ed] Pettersson, D. & Magnusson, L., Gävle: Gävle University Press , 2017, s. 21-23Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 425. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Magnusson, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap. Uppsala universitet.
    Forskning av och om praktik2017Ingår i: Förskolans kommunikationsmiljö: betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter / [ed] Pettersson, D. & Magnusson, L., Gävle: Gävle University Press , 2017, s. 239-242Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 426. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Magnusson, LindaHögskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Förskolans kommunikationsmiljö: betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 427. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Magnusson, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap. Uppsala universitet.
    Inledning: Social kommunikation i ett sammanhang2017Ingår i: Förskolans kommunikationsmiljö: betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter / [ed] Pettersson, D. & Magnusson, L., Gävle: Gävle University Press , 2017, s. 13-20Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 428. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Magnusson, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap. Uppsala universitet.
    Kommunikativa aktiviteter och miljöer i förskolan2017Ingår i: Förskolans kommunikationsmiljö: betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter / [ed] Pettersson, D. & Magnusson, L., Gävle: Gävle University Press , 2017, s. 105-107Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 429.
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Molstad, Christina
    Hedmark University College, Elverum, Norway.
    The Making of Educational Facts: A History of International Large-Scale Assessments2016Ingår i: NERA 2016, Social Justice, Equality and Solidarity in Education: Book of abstracts, 2016, s. 163-164Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In a meritocracy society performance in schools has been increasingly judged on the basis of effective student learning outcomes. This can be studied e.g. in shifts of emphasis between curriculum, pedagogy and evaluation (e.g. Mølstad, 2015). Countries inspired by the importance of comparisons and data developed tools and techniques for evaluation and assessment as part of their efforts to improve student learning outcomes; this because education is characterized as a central requirement for national economic development and political democratization. Since the end of the 19th century production of numbered data starts to be used for bringing new visions of the social and economic world. The new construction of epistemic references for defining “reality” with the help of data is linked to the creation and management of the self-defined “democratic” state. Numerical data also provided more than an “objective way” of seeing reality, it “instituted” reality by creating a “common cognitive space” that could be both observed and described through data (Lussi, Borer, & Lawn, 2013). This “common cognitive space” has been framed by e.g. the narratives of different international knowledge assessments. Consequently, we are able to discuss some prerequisites for the creation and dissemination of International Large-Scale Assessments (ILSA).

    ILSA produce educational facts through international comparative data influencing curriculum, pedagogy and evaluation (cf. Bernstein, 1977). Through statistics, reports and studies the ILSA organizations have activated a “common sense” by stating that scientific “proofs” are indisputable (Martens, 2007). The policy is driven by an expert discourse that, by means of comparative strategies, tends to impose natural or common sense answersin national settings (cf. Pettersson, 2008). While ILSA serves national policymakers well with a comparable discourse in terms of statistics, it also provides them with a global policy lexicon concerning what education is and ought to be (cf. Pettersson, 2014). However, what becomes evident is that ILSA forms how educational concepts are interpreted and understood. Consequently, ILSA creates not only facts for policy, they also creates facts for e.g. science, grey-zone actors (Lindblad, Pettersson & Popkewitz, 2015), mass-media, school development actors and public opinion.

    Our article illustrates different historical trajectories on international comparisons and the usage of data as important phenomenon for understanding how various ILSA became well knownproducers of educational facts. We also highlight how the phenomenon of comparisons and data usage was manifested, disseminated and established as the very core of educational thinking – interpreted, legitimated and put into practice within meritocracy and creating frames for curriculum, pedagogy and evaluation

  • 430.
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Molstad, Christina E.
    Hedmark University of Applied Sciences, Norway.
    Pisa teachers : The hope and the happening of educational development [Les enseignants du PISA: L’espoir et la réalisation de l’éducation] [Professores do PISA: A esperança e a realização da educação]2016Ingår i: Educação & Sociedade, ISSN 0101-7330, E-ISSN 1678-4626, Vol. 37, nr 136, s. 629-645Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Programme for International Student Assessment (PISA) activities and their effects are diverse, and it can be said that PISA both creates and forms a specific reasoning (HACKING, 1992) about how to argue, talk, and think about education. In this study of PISA activities, ideas about teachers, the activities they perform, and how these are conceptualized within a textual PISA narrative are analyzed. The results show that teachers are highlighted as being important in and crucial for educational transformation and development. Teachers are also interpreted as being essential for closing a measured ”achievement gap” among students in terms of how they perform in PISA tests. Moreover, “good” teachers and “effective” teaching are described as teachers and strategies that facilitate the closure of measured “achievement gaps”. Consequently, the main PISA reports emphasize teachers as developers of education and educational strategies, rather than deliverers of state determined policy. As such, teachers are regarded as indicators of the effectiveness of the education system, and as important factors for raising the performance standards, thereby regarding them as the hope and the process of education. 

  • 431.
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik. Uppsala universitet.
    Popkewitz, Thomas S.
    University of Wisconsin-Madison, Madison, Wisconsin, USA.
    A chimera of quantifications and comparisons: the changing of educational 'expertise'2019Ingår i: New Practices of Comparison, Quantification and Expertise in Education: Conducting Empirically Based Research / [ed] Elde Mølstad, C. & Pettersson, D., London & New York: Routledge, 2019, 1Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 432.
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap. Department of Education, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Popkewitz, Thomas S.
    Department of Curriculum and Instruction, University of Wisconsin-Madison, Madison, WI, USA.
    Lindblad, Sverker
    Department of Education and Special Education, Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    In the grey zone: large-scale assessment-based activities betwixt and between policy, research and practice2017Ingår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 3, nr 1, s. 29-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper elaborates on a systematic research review containing 11,000 articles on international large-scale assessment (ILSA) research. Several activities operating under the ?formal radar? of science and governmental policy are observed, which we analytically name ?grey zone? activities. These activities are historicised, presented and discussed. An analytical division into three different reasons for performing the activities is made: an entrepreneurial policy reason, an entrepreneurial profitable reason and an appurtenance reason. This division highlights some of the actors in the educational grey zone. The paper is theoretical and elaborative, and contains examples of the activities that can be found in a grey zone.

  • 433.
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Popkewitz, Thomas S
    University of Wisconsin-Madison, Madison, United States.
    Lindblad, Sverker
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    On the use of Educational Numbers: Comparative Constructions of Hierarchies by means of Large-Scale Assessments [Sobre el uso de los números de la Educación : construcciones comparativas de jerarquías a través deevaluaciones a gran escala]2016Ingår i: Espacio, Tiempo y Education, ISSN 2340-7263, Vol. 3, nr 1, s. 177-202Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Our text is focusing on two central knowledge problematics. First, the relation between educationand a specific technology, framed by ideologies on modernity and meritocracy, understood as a selection to differentand hierarchical positions in society by means of education performances. Second, the development and expansion ofnational, regional and international assessments and the increasing use of them within educational practice, policy andbureaucracy is acknowledged. In doing so we note that an historical tradition within education to compare and use dataevolved into a specific technology for framing education with a centrality of numbers. Educational numbers came as suchto be transformed from representations of education into education per se. This could happen due to societal historicalconnections to reasoning about modernity and meritocracy, which were considered as central in the development of thestate and society. Porter (1995) is making an argument about that the reason that numbers came to be central in thedevelopment of society had to do with that numbers are perceived as «objective» and as such «neutral», but in reality thisis in many respect false, and even contradictory. Instead, numbers should be perceived as a technology of steering andmanaging society and the state, a technology based on connotations of «objectivity», but also as a technology of distanceand neutrality. What we are making an argument about is connected to Porters statements. We state that comparisonsand the use of numbered data for describing education dependent on parallel societal processes, in science, society andstate, came to be transformed into that numbered data on education came to be perceived as education per se. Thisdevelopment can be described in several aspects, but we are primarily describing it through emphasizing some historicalcomparative and data aggregative collaborations within science and governmental organizationsimportance of transnational agencies and international, regional and national assessments.

  • 434.
    Pettersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Prøitz, Tine Sophie
    Department of Educational Sciences, University of Southeast norway, Vestfold, Norway.
    Forsberg, Eva
    Department of Pedagogy, didactics and Educational Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    From role models to nations in need of advice: Norway and Sweden under the OECD’s magnifying glass2017Ingår i: Journal of education policy, ISSN 0268-0939, E-ISSN 1464-5106, Vol. 32, nr 6, s. 721-744Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    By analysing five separate OECD reviews of evaluation and assessment practices with Norway and Sweden as cases, our study illustrates different ways in which a specific international educational reasoning is blended into more context-based national education policies and, as such, works in parallel with internal reforms and agendas. It is evident that an overarching narrative promotes the importance of coherent and integrated systems of evaluation and assessment in order to strengthen social and political endeavours for equity, quality and achievements. The parallel mix of OECD discourses and national discourses creates a combined narrative in which evaluations and assessments appear natural, self-evident and rational as well as highly adaptable to national settings. The study shows that national vertical and/or horizontal developments are intertwined with the OECD policy recommendations, which are quite general in character. In a continuing process of uploading and downloading, within different contexts, policies are elaborated and recontextualised. Evaluations and assessments are part of a contemporary rational paradigm for mapping and promoting performance in national educational systems – what we identify as a comparative curriculum code.

  • 435.
    Pettersson, Emelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Förskollärares attityder till en inkluderande specialundervisning i förskolan.: En kombinerad studie om verksamma förskollärare.2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka verksamma förskollärares attityder till en inkluderande specialundervisning samt att se skillnader beroende på var förskolläraren arbetar, vilken erfarenhet man har samt om man arbetar kommunalt eller privat. Studien bygger på en kombinerad forskning av enkäter och intervjuer med förskollärare som arbetar privat och kommunalt, enkäten är besvarad av18 förskollärare i två olika kommuner, och de fyra semistrukturerade intervjuerna är gjorda med förskollärare från en förskola och en förskoleklass I olika kommuner. Enkäterna samt intervjuerna i denna studie är uppbyggda på TATIS/TAISA-skalan för att öka studiens tillförlitlighet samt för att ha en vetenskaplig grund att vila på. Resultatet av studien visar att inkluderingsarbetet är förskollärarens grundläggande ansvarsområde men att attityderna kring detta ser olika ut beroende på var förskolläraren arbetar om det är kommunalt eller privat, samt vilka erfarenheter man besitter i yrket. Resultatet visar vidare att inkludering är ett brett begrepp som i vissa fall är svårt att tyda och att erfarenhet och kompetens spelar stor roll i inkluderingsarbetet. Sammanfattningsvis ser jag utifrån studiens resultat att attityderna kring inkluderingsarbetet är olika beroende på vilka olika förutsättningar förskollärarna har i sitt yrke, och att det därför krävs mer forskning kring det på flera olika områden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 436.
    Pettersson, Evelina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Wahlman, Lina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Barns inflytande och delaktighet i förskolans planerade aktiviteter: En observation- och samtalsstudie om barns möjligheter till inflytande och delaktighet2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka barns erfarenheter av planerade aktiviteter utifrån ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Frågeställningarna behandlar barnens möjligheter till inflytande och delaktighet samt barnens åsikter kring aktiviteterna. Studien utgår från en barnsyn där barnen ses som kompetenta, dessutom används både ett barnperspektiv och barnens perspektiv.

    Som metod användes videoobservationer av två aktiviteter på en förskola och i samband med detta genomfördes samtal med barn. Analysverktyget som användes var Shiers inflytande- och delaktighetsmodell som innehåller fem olika steg som berör barns inflytande. Dessutom analyserades förskollärarnas förhållningssätt utifrån kontroll och styrning.

    Resultatet visade att barnen hade möjligheter till inflytande och delaktighet beroende på hur de bemöttes av de vuxna. Studien visade att barnen fick inflytande enligt Shiers modell men även situationer där barnen inte gavs möjlighet till inflytande förekom. Det fanns även ett samband mellan inflytande, delaktighet och demokrati vilket uppmärksammades genom Shiers modell. Resultatet innehåller även kategorierna barnen blir delaktiga och att barnen inte blir delaktiga. Barnens åsikter kring de olika aktiviteterna belyser hur de ser på vem det är som bestämmer i verksamheten.

    Studien visar på hur viktigt förskollärarnas förhållningssätt är för att barn ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet. Dessutom lyfts förskolans roll som en demokratisk mötesplats och hur olika ramfaktorer kan påverka verksamheten. Studiens resultat uppmärksammar vikten av att reflektera kring begreppen inflytande och delaktighet då de är komplexa. Förhoppning är dessutom att verksamma i förskolan ska reflektera kring meningsfullhet i aktiviteter, för vem planerar man aktiviteterna ute i förskolorna och för vem ska de vara betydelsefulla? Barnens perspektiv bör få ta plats. De didaktiska val som förskollärare gör har en stor betydelse för utfallet i verksamheten.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Barns inflytande och delaktighet i förskolans planerade aktiviteter
  • 437.
    Pinaitis Karlsson, Amanda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Urval och val av applikationer som läromedel i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetets syfte har varit att bidra med kunskap kring vilka faktorer som styr valet av applikationer för undervisning i förskolan. Syftet har också varit att uppmärksamma vilka applikationer som används i undervisning på kommunala förskoleavdelningar. Kanonforskning utgör de teoretiska utgångspunkterna och bidrar i studien med en begreppsapparat för urvalsprocesser samt urval och ligger till grund för valet av enkät som metod. 39 förskoleavdelningar från 8 kommuner har besvarat enkäten. Enkätsvaren har kompletterats genom ytterligare datainsamling kring de namngivna applikationernas upphovsmän och genom sökning på applikationer i forskningsdatabaser. Resultatet visar att det finns ett brett urval av applikationer som används i förskoleundervisning och att ett fåtal applikationer förekommer i större utsträckning än andra. Resultatet visar också att det finns flera faktorer som påverkar förskoleavdelningarnas val av applikationer. Bland dessa påverkansfaktorer finns ekonomiska resurser, val av operativsystem och personalens värderingar av vad som utgör en pedagogiskt användbar applikation representerade. Slutsatser som dras av studien är att det i stort sett är ett varierat urval av applikationer som används i förskoleundervisningen, men att det på lokal nivå förekommer en selektiv kanon, där en specifik IKT-grupp har inflytande över vilka applikationer som skattas högt. Ytterligare slutsatser som dras är att trots att personalen kommer i kontakt med applikationer via många olika källor så finns det krav som varierar från avdelning till avdelning angående vilka applikationer som kan installeras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Pinaitis Karlsson 2018
  • 438.
    Riihimäki, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Lärplattan - vad, hur och varför?: Barns och förskollärares användande av lärplattan2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här arbetet handlar om lärplattan och dess roll inom förskolan. Lärplattan är idag ett digitalt verktyg som många förskollärare och barn använder sig av i sin verksamhet på förskolan. Det finns många faktorer som avgör vad lärplattan används till, hur den används och varför den används. Skolverket har som vision att öka IT-kompetensen för personalen inom skolväsendet, vilket även inkluderar personalen i förskolan. Skolverket har även som vision att öka användandet utav digitala verktyg, både för barn och för personal. Frågan är hur användandet av lärplattan ser ut i förskolor. Tidigare forskning har antytt att språk, dokumentation och matematik är stora användningsområden för lärplattan och att lärplattan har blivit ett verktyg för barnen. Annan forskning poängterar att lärplattan är ett smidigt verktyg som barnen lätt kan använda sig av och ta med sig vilket skulle öka barnens möjlighet till självständighet. Det här arbetet utgår från den tidigare forskningen och en enkät utformades för att få fram det empiriska materialet. Enkäten har varit webbaserad vilket har gjort att respondenterna har fyllt i enkäten när de har haft möjlighet att göra det. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur lärplattan används förskolor. Studien vill belysa hur förskollärarna anser att de använder sig av lärplattan, varför de gör det och till vad de använder lärplattan. Studien syftar även till att belysa hur förskollärarna upplever att barnen använder sig av lärplattan och varför förskollärarna tror att barnen använder sig av lärplattan.

    Frågeställningen som detta arbete är utformat efter är följande:

     

    • Vad används lärplattan till i förskolan?
    • Varför används lärplattan?
    • Hur ser förutsättningarna runt lärplattan ut?

     

    Denna studie vill i förlängningen försöka bidra till att i en tydligare diskussion om hur digitala hjälpmedel kan användas för att stötta den didaktiska utvecklingen i förskolan.

    Studiens resultat visade att det finns likheter med det som tidigare publicerats angående lärplattan som verktyg inom förskolan men att det finns olikheter också. Genom dessa likheter och olikheter argumenteras det, i detta arbete, om huruvida lärplattan är ett verktyg för barnen eller förskollärarna och huruvida det är ett verktyg som för förskolans verksamhet och barns lärande framåt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 439.
    Rispoli, Elvira
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Skotte, Julia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Hur förstås pedagogiskt lyssnande som förhållningssätt och stödmaterial, och hur kan det användas?: En fokusgruppstudie med yrkesverksamma förskollärarstudenter2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete undersöks hur pedagogiskt lyssnande kan förstås och användas av yrkesverksamma förskollärarstudenter både som förhållningssätt och som stödmaterial, samt hur ett potentiellt stödmaterial skulle kunna förbättras. Begreppet pedagogiskt lyssnande, som vi själva arbetat fram, beskriver ett förhållningssätt som kombinerar omsorg om individen, och ömsesidiga relationer mellan barn och vuxna, med en medvetenhet om hur strukturer och normer påverkar människors handlingar och synsätt. För att främja ett förhållningssätt baserat på pedagogiskt lyssnande planerar vi även att utveckla ett relaterat stödmaterial som kan användas av arbetslag i förskolan. Detta val motiveras utifrån att forskning visar att den pedagogiska personalens förhållningssätt till, och interaktion med, barnen påverkar barns förutsättningar och möjligheter i förskolan till exempelvis likabehandling, delaktighet och inflytande på olika sätt. Mot denna bakgrund kommer en fokusgruppstudie göras med yrkesverksamma förskollärarstudenter för att undersöka hur pedagogiskt lyssnande kan förstås och användas både som förhållningssätt och som stödmaterial i förskolan, samt undersöka hur stödmaterialet skulle kunna förbättras. Resultaten från undersökningen visar att fokusgruppen av yrkesverksamma förskollärarna visar förståelse för pedagogiskt lyssnande, och ser både möjligheter och svårigheter i ett sådant förhållningssätt. Exempel på möjligheter som vi uppfattade var ömsesidiga och respektfulla relationer mellan barn och vuxna på förskolan, samt möjligheter att ifrågasätta makt. Medan vi uppfattade att utmaningarna handlade om behovet att förstå pedagogiskt lyssnande på djupet för att se det som meningsfullt, samt hur barnen skulle kunna göras delaktiga i likabehandlingsarbetet. Resultaten visar även att stödmaterialet skulle kunna vara användbart för att ge en struktur till arbetslagets reflektionstid, samt att materialet skulle kunna förbättras genom att bli mer multimodalt. Slutsatsen som kan dras från fokusgruppstudien är därför att pedagogiskt lyssnande som förhållningssätt och stödmaterial skulle kunna användas i förskolan för att främja den pedagogiska personalens relationskompetens, samt möjligheter till omsorg präglad av ömsesidigt, samförstånd och respekt. Dessutom uppfattar vi att pedagogiskt lyssnande skulle kunna främja arbetet med likabehandling, samt barns delaktighet och inflytande i verksamheten, eftersom det kan möjliggöra att makt ifrågasätts och att vuxna kan närma sig barns perspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 440.
    Rosén, Vanya
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    En idéanalys om människosynen i ledarutvecklingsprogram: som de beskrivs på företagens hemsidor2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ledarutbildningar som marknadsförs på hemsidorna ha varit utgångspunkten för min undersökning. Det finns ett stort utbud och chefer från både privata företag och de offentliga organisationerna anlitar dessa utbildningsföretag för att deras ledare ska utveckla sin kompetens i ledarskap.  Hemsidorna förmedlar ett kursinnehåll eller ett erbjudande att skräddarsy kursen efter önskemål. Valet av ledarutbildningsföretag sker ofta genom rekommendationer. Min inriktning av uppsatsen har varit att genom textanalys undersöka 20 hemsidor där utbildningsföretagen presenterar sina kurser. Det var speciellt vilken människosyn som utbildarna förmedlade som var intressant. Metoden som jag valt är idéanalys och med hjälp av verktyget idealtyp har det varit möjligt att sortera texten. Resultatet visar att det var möjligt att med den valda metoden utläsa människosynen från utbildningsföretagens hemsidor. Nästan hälften av de undersökta företagen visar att motivation och delaktighet är viktigt. Några företag framhåller istället effektivitet och att vara högpresterande som egenskaper hos en medarbetare för att bidra till lönsamhet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 441.
    Rundberg, Mattias
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    "Det är ju bara att göra som vanligt, men i digital form": IKT i det naturvetenskapliga klassrummet - en studie av lärares yrkesförmågor för att hantera det digitaliserade klassrummet.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en studie som grundar sig teoretiskt i ett sociokulturellt perspektiv och med Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) som ramverk. Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse för hur lärare erfar och använder digitala verktyg i den naturvetenskapliga undervisningen. 

          I denna studie i didaktik står två naturvetenskapslärare i fokus och hur de ser på sin egen förändringsprocess som yrkesutövare i ett digitaliserat klassrum.

    Datamaterialet för studien består av semistrukturerade intervjuer med lärarna när de planerar och analyserar en genomförd lektion i sex och samlevnad med VSR. De transkriberade intervjuerna med lärarna har analyserats med hjälp av kategoriseringskoder som bygger på TPACK utarbetad av Mishra och Koehler (2006) och med influenser från TPACK-in-Action (Koh, Chai, & Tay, 2014).

          Resultatet visar att lärarna har tydligt fokus att överföra sin tidigare undervisning in en ny digital ”kostym”. Lärarna betonar faran med att se införseln av digitala hjälpmedel som t.ex. surfplattor som ett syfte i sig. Vikten av att ha en tydlig plan och ett syfte med användningen av surfplattan och inte lämna eleverna själva i dessa processer är något lärarna lyfter fram.

          Lärarna framhåller olika fördelar med de digitala verktygen bl.a. att tillbakadragna elever lättare kan få möjlighet att komma till uttryck. Andra fördelar som framkommer vid intervjuerna är att elever med läs- och skrivsvårigheter eller elever med annat modersmål en svenska kan stödjas genom olika appar och program som hjälpverktyg.  Dessutom menar lärarna att när undervisningen sker i ämnen som kan vara känsliga för eleverna som t.ex. i sex och samlevnad går det att arbeta med program där eleverna kan ställa frågor och svara anonymt.

          Vidare visar resultatet att lärarna har ett tydligt fokus mot de delar i TPACK som förenar pedagogiken med tekniken (TPK). Lärarna lyfter i väldigt liten omfattning fram hur tekniken kan användas för att förtydliga och understödja elevernas förståelse för ämnesinnehåll.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 442.
    Ryskina, Victoria
    et al.
    Saint Petersburg Information Center “Family”, Russian Federation.
    Artamonova, Anna
    Caritas educational center for social service, Saint Petersburg, Russian Federation.
    Kalinnikova Magnusson, Liya
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Magnusson, Magnus
    Northern Arctic Federal University named after M.Lomonosov, Arkhangelsk.
    von Tetzchner, Stephen
    University of Oslo, Norway.
    Augmentative and Alternative Communication in Russia2016Ingår i: 17th Biennial Conference of International Society for Augmentative and Alternative Communication, 8-13 August, 2016, Toronto, Canada: Bringing Us Together / [ed] Bronwyn Hemsley; Gregor Renner, 2016, s. 190-, artikel-id 113Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Augmentative and alternative communication (AAC) has a relatively short history in Russia. Especially communication possibilities for people who have low communication and cognitive skills have not been well known i Russia. Russian professionals and researchers are becoming more informed about AAC research and practice but the process of implementation is still moderate. One reason for the limited information about AAC in Russia is related to the fact that official ideology did not recognize alternative communication forms as a «normative» language. Another reason was the concern that use of AAC might have a negative effect on speech development. The implementation is geographically irregular and unsystematic but three international conferences in the European part of Russia have had a strong influence. The community of professionals using AAC has grown in the last years, as evidenced by the number of conference participants. There were more than 300 participants in each of the conferences. The discussions included issues of availability and acceptance of the alternative communicative means in society, their legalization in schools, procedure of assessment. New professional alliances have been established, and the possibility has been raised that Russian professionals may join in ISAAC international, not just as individual members, but as a Russian language AAC Chapter.

  • 443.
    Rytivaara, Anna
    et al.
    University of Tampere, Tampere, Finland.
    Frelin, Anneli
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Committed to trouble: Learning from teachers’ stories of challenging yet rewarding teacher-student relationships2017Ingår i: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, E-ISSN 1879-2480, Vol. 68, s. 12-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Teacher-student relationships are vital for student learning, yet they can be experienced as a burden by teachers and cause teacher attrition. This paper is based on the stories of six teachers who gave accounts of relationships with students that, counterintuitively, were both problematic and positive. Narrative analysis was applied to these accounts in order to disentangle the complexities of teaching and better understand what factors led the teachers to find the challenge of difficult teacher-student relationships ultimately rewarding.

  • 444.
    Rytivaara, Anna
    et al.
    University of Tampere.
    Frelin, Anneli
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Finding the reward in the challenge: Teachers' stories of balancing difficult relationships with students2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In order to successfully teach all students teachers need to handle challenging relations to/ with students. This paper aims to use teachers’ stories to find important clues to how teachers think about such challenges. Six teachers’ seemingly contradictory answers to two questions in a questionnaire in which they identified the same student as a source of trouble and joy were analyzed as stories. Four perspectives into teacher-student relationships were identified: problems, contradictions, closeness and improvement. Teachers’ stories about relationships provide important clues to the everyday creation of relationships that help students succeed. 

  • 445.
    Räihä, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Sundell, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Samlingar och planering i förskolan: En webbenkätundersökning med pedagoger2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samlingar är en vanligt förekommande aktivitet och har länge varit ett dagligt inslag i förskolornas verksamheter. Alla förskolor planerar verksamheten och de aktiviteter som ingår i den. Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för samlingarnas innehåll och form samt kunskap om hur och när pedagogerna planerar samlingarna och varför de planerar vid de valda tillfällena. Som metod användes en webbenkätundersökning där 204 pedagoger medverkade. Pedagogerna som deltog i undersökningen har svarat på frågor om deras samlingars innehåll och form samt att de själva med hjälp av kommentarsfält kunnat utveckla och lämna mer utförliga svar. De har även svarat på frågor om planering och planeringstid gällande samlingar, de har beskrivit hur och när de planerar samt varför de väljer att planera vid olika tillfällen. Resultatet av undersökningen visar att alla har samlingar i olika former och med varierande innehåll. Genomsnittstiden för planering som pedagogerna har i sin tjänst är 2–3 timmar per vecka och två tredjedelar av pedagogerna anser att den tiden inte räcker. Det synliggörs också att pedagogerna menar att de skulle få större möjlighet att utgå från barnens intressen och behov om de hade mer planeringstid, samt att arbeta mer med hjälp av förskolans läroplan och verksamheternas egna arbetsplaner. En del av pedagogerna arbetar utifrån egna erfarenheter och anser därför att planeringstiden är tillräcklig och att samlingarna inte skulle bli annorlunda med mer planeringstid. Eftersom pedagogerna har olika mycket planeringstid får de också olika förutsättningar att planera verksamheten och aktiviteter utifrån förskolans läroplan samt deras egna arbetsplaner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 446.
    Samuelsson, Felix
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Westberg, Erika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Digitala verktyg i samlingen på förskolan: Förskollärares resonemang2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare resonerar om användningen av digitala verktyg i samlingen på förskolan. Den insamlade empirin bestående av nio intervjuer har bearbetats och analyserats. Resultatet i studien synliggör nio förskollärares resonemang om användningen av digitala verktyg i samlingen vilka visade sig innefatta både likheter och skillnader. Förskollärarna hade olika inställningar till vilken betydelse de digitala verktygen bidrog med till barnens utveckling och lärande. Ett redskap som lockar och inspirerar barnen till utveckling och lärande eller ett verktyg som är nödvändigt att använda men som tar för mycket fokus från barnen. Denna undersökning kan bidra med kunskaper om vilka förutsättningar som kan skapas för barns lärande vid användningen av digitala verktyg i samlingen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 447.
    Samuelsson, Sofia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Förskollärares sätt att förstå och hantera konflikter som uppstår i barns lek2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att studera hur förskollärare förstår konflikter som uppstår i barns lek och hur förskollärarna skulle ha agerat i två autentiska konfliktfall. För att kunna besvara studiens syfte och dess frågeställningar användes enkät med fritextsvar som metod. Studien har en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag. De begrepp som används för att kunna analysera förskollärares förståelse och hantering av konflikter i barns lek är Thornbergs fyra konflikttypersakkonflikter, värderingskonflikter, känslokonflikter och intressekonfliktersamt konflikthanteringsstrategierna/metodernamedling, känsla-tanke-handling (KTH), Galtungs ABC-triangel ochlågaffektiv bemötande.

     

    Resultatet visar att de flesta förskollärarna såg konflikter som positiva för barns utveckling, att konflikter är nödvändiga och behöver tränas på då konflikter är något som människor kommer uppleva flera gånger i sitt liv. Undersökningen visade även att förskollärarna använde olika hanteringsstrategier och metoder beroende på konfliktsituation. I fall 1 ”Två eller fler barn bråkar om samma leksak” kunde strategierna medling, lågaffektivt bemötande och KTH synliggöras. Även andra metoder som att avleda situationen och komma med färdiga lösningar. I fall 2 ”Ett barn som inte får vara med och leka” kunde Galtungs ABC-triangel och KTH synliggöras. Några respondenter skrev att det kan vara svårt att bestämma en och samma strategi då många konfliktsituationer kan vara komplexa. I fall 2 menade respondenterna att deras strategi beror på varför barnet ej får vara med och leka. Skulle situationen förekomma regelbundet skulle de ha arbetat med gruppdynamik och sammanhållning på ett mer övergripande plan. Om situationen däremot skulle förekomma vid enstaka tillfällen menar några respondenter att det kan vara värt att skydda den lek som redan pågår.

     

    Med hjälp av forskning som redan finns bidrar denna studie till en förståelse av vad konflikter kan innebära i barns lek och vad konflikter kan erbjuda barn i deras fortsatta lärande. Utan förståelse och kunskaper kan inte förskolläraren stötta barn i att utveckla olika förmågor i de konflikter som uppstår.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 448.
    Sandlöv, Caroline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Ullberg, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Skapandets betydelse för yngre barns litteracitetsutveckling: Om att erövra litteracitet2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

     

    Den här undersökningen tar utgångspunkt i att forskning kring skapande kopplat till litteracitet är begränsad. Litteracitet är ett begrepp som kommer från eng. literacy och betyder i första hand läs- och skrivkunnighet, men kan också ses ur ett vidare perspektiv, vilket även innefattar sociala samspel (Axelsson, 2005). Studiens övergripande syfte var att undersöka och beskriva hur och på vilka sätt skapande aktiviteter i ateljén kan erbjuda möjlighet till barns litteracitetsutveckling. Syftet var tvådelat, att synliggöra vilka litteracitetshändelser som uppstod samt vilka multimodala resurser som deltagarna använde. Vi har med utgångspunkt i läroplanen valt tidigare forskning som presenterar skapandets betydelse i barns vardag och lärande samt forskning som kopplar detta till litteracitetsutveckling och multimodalitet.

     

    I de metodologiska valen var vår utgångspunkt att göra en mindre studie med en etnografisk ansats. En minietnografi användes och i undersökningen tillämpades videoobservation, i tre olika ateljéer (på två förskolor och i en privat fristående pedagogisk verksamhet), där vi observerat förskollärare/ateljeristor och barn i det skapande arbetet i ateljén. 

     

    Resultatet visar att det uppstår olika sorters litteracitetshändelser i ateljén och att dessa är sammanlänkade med det sociala sammanhanget. De multimodala resurser, så kallade modes, som litteracitetshändelserna analyseras med hjälp av är; verbalt språk, kroppsspråk, skrift, bild och sång. Det mode som visade sig mest framträdande var verbalt språk, vilket ofta förstärks med hjälp av kroppsspråk. Slutsatsen är att många olika modes används i de sociala sammanhangen, i litteracitetshändelserna. Vi kan också se att olika modes används och tillämpas olika i våra exempel. 

     

    Sammantaget framkommer att skapande kan stödja barns litteracitetsutveckling och att det med fördel sker i sociala sammanhang, såsom i ateljén.

     

    Då det finns begränsad forskning kring praktisk undervisning om hur barn kan erövra litteracitet, menar vi att denna studie kan komma att bidra inom detta område.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Skapandets betydelse för yngre barns litteracitetsutveckling – Om att erövra litteracitet.
  • 449.
    Sefa, Albijana
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Östergren, Matilda
    Fritidspedagogers arbete med flerspråkiga barn i fritidshemmet: En kvalitativ undersökning om hur fritidspedagoger upplever flerspråkighet i fritidsverksamheten2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I fritidshemmen möts de flerspråkiga barnen av fritidspedagoger och svenskfödda barn. Enligt undersökningar vi tagit del av är det viktigt att bemötandet av de flerspråkiga barnen är genomtänkt och anpassat efter deras behov och kulturer. Det måste också ske med ett stimulerande arbetssätt. Undersökningarna visar även att språket är en förutsättning för att kunna lära sig nya saker, att kunna kommunicera med andra och att kunna stärka sin självkänsla och identitet. Syftet i vår undersökning är att belysa hur fritidspedagoger kan underlätta språkutveckling och integrering i fritidshemmet för flerspråkiga barn. Undersökningen tar reda på vilka arbetssätt som kan användas samt vilka möjligheter kontra vilka hinder som finns med flerspråkigheten i verksamheten. För att få reda på undersökningens alla frågor intervjuades 12 fritidspedagoger som varit verksamma i mer än 3 år. Denna undersökning är en kvalitativ studie. Resultatet visar att arbetssätten varierar hos fritidspedagogerna, men det finns också arbetssätt som de flesta av fritidspedagogerna har gemensamt. Undersökningen visar att det finns fler möjligheter än hinder med flerspråkiga barn i fritidshemmet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 450.
    Selhammer, Stephanie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Törnlund, Josefin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Leken, grundstenen till en inkluderande verksamhet?: En studie om förskollärares syn på inkludering i förskolan.2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka tio förskollärares syn på inkludering i förskolan med leken som verktyg. Det är av vikt eftersom förskolan anses som en plats för alla barn samt att leken har en väsentlig roll i barns lärande och utveckling. Vi vill genom detta få en bredare kunskap kring inkluderingsarbetet samt belysa förskollärarnas syn på och upplevelser med uppdraget att skapa en förskola för alla. I studien användes fokusgruppsintervjuer som metod, sammanlagt genomfördes tre fokusgruppsintervjuer. Dessa ägde rum vid tre olika tillfällen och spelades in samt skrevs ut. Resultatet visar att förskollärarna som ingår i vår studie anser att inkludering handlar om att skapa en verksamhet som passar alla barn där de ser leken som en viktig aspekt i arbetet med att inkludera alla barn i barngruppen. Resultatet påvisar att förskollärarna i studien upplever en svårighet och en komplexitet i arbetet med att inkludera alla barn. Det visas också att förskollärarna anser att de har ansvaret för att skapa en verksamhet som inkluderar alla barn. De menar att om de arbetar aktivt och närvarande i barns lek så blir de didaktiska implikationerna att de kan upptäcka exkluderingar och arbeta motverkande för att förhindra dessa. De menar att genom samtal med barnen och att ge barnen olika verktyg för att ta sig in i leken och gruppen så blir den didaktiska följden att verksamheten i förskolan blir mer inkluderande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
67891011 401 - 450 av 510
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf