hig.sePublications
Change search
Refine search result
12 51 - 53 of 53
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Carlson, Åsa
    Filosofiska institutionen, Stockholms universitet.
    Why Judith Butler is wrongly worried about the (in)definite article2005Conference paper (Refereed)
  • 52.
    Carlson, Åsa
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science, Education.
    Edenheim, Sara
    Jarlsdotter Wikström, Jenny
    New Materialism2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Today, it is rather common that feminist researchers position themselves as new materialists within the theory of science instead of as social constructivists or poststructuralists. Since we believe that this change happened without very much discussion, we encourage debate on the topic, in order to get a deeper understanding of new materialism and how it relates to these other positions. Our point of departure is the view of Karen Barad as presented in Meeting the Universe Half-Way. In a reaction against (oversimplified) post-structuralism, Barad attempts to reintroduce the significance and causality of matter into scientific explanations without ending up as an empiricist. Like social constructivist and poststructuralists she thinks that knowledge always depends on the subject of knowledge, situated in her social and historical context. In addition, Barad thinks that everything we observe are phenomena that depend on perceptive and technical apparati, that is, tools for investigating nature including ourselves. Since we are nature, or the ‘object’ of enquiry, strictly speaking we have no causal relation to the ‘object’. This is so because relata (that which the causal relation is a relation of) have to be two distinct entities, but the subject of knowledge is not distinct from the object of knowledge. Barad underscores this by writing that we intra-act (as opposed to interact) with nature. Because of this, she concludes that phenomena are everything that exists. This conclusion and some other entailments have not been thoroughly scrutinized.

  • 53.
    Ljungquist, Sarah
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Swedish and Gender studies.
    Carlson, Åsa
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science, Education.
    Svaleryd, Kajsa
    University of Gävle, Central University Administration.
    Genus och jämställdhet i organisationer: Om en kurs för chefer2019In: FALF 2019: Hållbar utveckling i organisationer: Book of Abstracts, 2019, p. 94-95Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problem

    Forskning om jämställdhetsintegrering av organisationer visar på betydelsen av att ledningen initierar arbetet utifrån kunskap och medvetenhet om vad arbetet handlar om (Wittbom 2009).

    Som ett led i regeringsuppdraget att jämställdhetsintegrera universitet och högskolor i Sverige 2016-2019 har cheferna på Högskolan i Gävle under kalenderåret 2018 genomgått en poängbelagd genusvetenskaplig utbildning, Genus och jämställdhet i organisationer, 4 hp. Syftet med utbildningen var att ge cheferna tillräckligt med kunskap samt att ge dem bättre verktyg för att kunna planera och fatta beslut som leder till ökad jämställdhet. Utbildningen som bestod av fyra utbildningstillfällen (fem heldagar) avslutades i december 2018 med att deltagarna redovisade de handlingsplaner för jämställdhetsintegrering av den egna verksamheten som de utarbetat under utbildningens gång. 

    Det övergripande syftet med presentation av kursen Genus och jämställdhet i organisationer 4 hp är att beskriva ett effektivt sätt att stärka jämställdhetsarbetet i en organisation genom att börja uppifrån och utbilda chefer i genus och jämställdhet. I enlighet med detta fokuserar presentationen, på den mer detaljerade nivån, till att belysa hur arbetet med jämställdhetsintegrering kräver kunskap om kön, genus och normer kopplade till organisationen. Detta för att långsiktigt förändra maktstrukturer som skapar ojämställdhet. Genom att samtidigt utbilda alla chefer i organisationen skapas förutsättningar för att kunna genomföra analyser som fokuserar på makt och hierarkier, analyser som kan leda till motsättningar om inte förändringsarbetet ägs av organisationen. Detta för att arbetet med jämställdhetsintegrering ska leda till förverkligande av de jämställdhetspolitiska målen[1] och inte enbart reduceras till kvantifierbara övningar inom rådande system (Callerstig 2014).

    Aktiviteter

    Kursen Genus och jämställdhet i organisationer 4 hp genomförs under kalenderåret 2018 med ett första utbildningstillfälle i januari, ett andra i juni, ett tredje i september och ett fjärde avslutande i december. Till tre av fyra utbildningstillfällen är föreläsare inbjudna. Det första utbildningstillfället (två heldagar) inleds med en föreläsning av högskolans rektor Ylva Fältholm (”Min genusresa och organisationen”). Under samma utbildningstillfälle föreläser också organisationspsykolog Lars Einar Engström (”En sexists funderingar: bekännelser, karriär och våld”) samt organisationsforskare Hanna Kusterer, Högskolan i Gävle (”Genus och chefskap i organisationen”). Vid det andra utbildningstillfället föreläser statsvetaren Renée Andersson från Örebro universitet (”Genus och organisation”) och vid det tredje utbildningstillfället föreläser pedagog Susanne Andersson från Stockholms universitet (”Genusmedvetna chefer som ett villkor för ett genusmedvetet universitet”).

    Inför det andra utbildningstillfället får deltagarna i uppgift att genomföra observationer av genusmönster i den egna verksamheten. Resultaten som redovisas i samband med utbildningstillfället utgör en grund för probleminventeringen som handlar om att ta fram relevanta fakta om tillståndet på varje avdelning (till exempel könsuppdelad statistik) inom organisationen.  Utifrån resultatet av probleminventeringen får grupperna diskutera hur man skulle komma till rätta med den brist på jämställdhet som uppdagats. Små och stora problem, kortsiktigt såväl som långsiktigt, till exempel att locka fler studenter som är män till kvinnodominerade utbildningar och tvärt om, lyfts fram och diskuteras. I samband med detta synliggörs maktstrukturer som ger könsdiskriminerande effekter vilket leder till en diskussion om hur dessa kan utmanas och förändras.

    Samtliga föreläsningar följs upp av diskussioner där föreläsningens tema knyts till den aktuella organisationen och situationen på Högskolan i Gävle. Föreläsningarna tillsammans med kurslitteraturen (cirka 800 sidor med fokus på chefskap, organisation och kön) fungerar som inspiration till det största arbetet i kursen: det arbete som sker i mindre, avdelningsvisa grupper (beskrivet ovan).

    I januari 2019 bedöms och analyseras de handlingsplaner för jämställdhetsintegrering av den egna verksamheten, vilka utgör utbildningens examinationsuppgift, av kursledningen.

    Resultat

    Resultatet av den genomförda utbildningen i genus och jämställdhet för chefer vid Högskolan i Gävle visar att samtliga deltagare har fått större kunskap och medvetenhet om hur genus konstrueras och omförhandlas i organisationer och det omgivande samhället och hur detta påverkar den egna organisationen och det egna ledarskapet. De handlingsplaner för jämställdhetsintegrering som deltagare utarbetat under utbildningens gång (utbildningens examinationsuppgift) visar att deltagarna uppnått olika mått av färdighet och förmåga. I några fall mycket hög, i andra fall god, i några få fall mindre god. En analys av särskilt det senaste är att utbildningen med fördel hade kunnat vara längre.

    Ett ytterligare resultat av utbildningen är deltagarnas förändrade inställning till möjligheten att på ett naturligt sätt integrera ett genus- och jämställdhetsperspektiv i de ordinarie arbetsuppgifterna.

    Litteratur

    Wittbom, Eva, Att spränga normer. Om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering. Diss, Stockholms universitet, 2009.

    Callerstig, Making equality work: Ambiguities, conflicts and change agents in the implementation of equality in public sector organisations. Diss, Linköpings universitet, 2014.

    [1] Det övergripande målet med jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Arbetet med jämställdhetsintegrering av organisationen handlar om att organisationen ska nå de jämställdhetspolitiska målen. För akademins del handlar arbetet lika mycket om att ge lärare och forskare jämställda förutsättningar att genomföra sitt arbete och att göra akademisk karriär, som om att säkerställa att studenterna erbjuds en jämställd utbildning

     

12 51 - 53 of 53
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf