hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
123 51 - 100 of 114
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Kaltenbrunner, Monica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bengtsson, Lars
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Industriell ekonomi. Högskolan i Gävle, Centrum för logistik och innovativ produktion.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige; Nursing Department, Medicine and Health College, Lishui University, China.
    Lean i primärvården - en bild av hur Lean tillämpas2018Inngår i: FALF KONFERENS 2018 Arbetet – problem eller potential för en hållbar livsmiljö?   10-12 juni 2018 Gävle: Program och abstracts / [ed] Per Lindberg, Gävle: Gävle University Press , 2018, s. 112-Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Lean har sitt ursprung i bilindustrin och har spridits till andra sektorer såsom hälso-och sjukvård. Implementering av Lean syftar vanligtvis till att öka vårdkvaliten. Vid utvärderingar av Lean saknas ofta en beskrivning av vilka principer av Lean som implementeras och i vilken utsträckning. Föreliggande studie utgår från Likers beskrivning av Lean. Liker beskriver Lean i fyra övergripande grupper kallad 4P modellen; philosophy, processes, people and partners, och problem-solving (filosofi, processer, anställda och partners, och problemlösning), som består av ett antal principer. Att implementera alla principer och involvera alla medarbetare är ovanlig, vilket Liker menar är avgörande om organisationen ska nå de mål de satt med att införa Lean.

    Syfte

    Syftet med studien var att illustrera hur Lean praktiseras inom primärvården. 

    Metod

    Studien utgår från ett större forskningsprojekt där både privata och landstingsägda primärvårdsenheter deltog. All personal vid enheterna fick 2016 besvara en enkät om Lean-principer, svarsfrekvens 35% (298 medarbetare vid 45 enheter). Höga Lean skattningar indikerade hög mognad av Lean vilket innebar att medarbetarna var kunniga rörande den efterfrågade Lean-principen; låg mognad av Lean innebar att man helt saknade principen på sin arbetsplats eller hade implementerat den i liten utsträckning av ett fåtal medarbetare. Baserat på enkätsvaren valdes fyra enheter ut för observationer, två med hög mognad av Lean och två med låg mognad. Observationerna inkluderade intervjuer och fältanteckningar som illustrerade hur 4P-modellen praktiserades på enheterna. Hälso- och sjukvårdspersonal med olika professioner deltog (n=28).

    Resultat

    Rörande filosofi ansåg medarbetarna vid alla fyra enheter att den närmaste chefen, återkommande men i varierande utsträckning, kommunicerade gemensamma mål. Patienternas behov styrde planeringen av vården. Processer kunde innefatta att medarbetarna baserade sin planering av vården på statistik. För vissa patientgrupper eller symtom fanns generella ordinationer, d.v.s. utan kontakt med läkare, t.ex. på vilka prover som skulle tas. Rörande anställda och partners var det vanligt att arbeta i team både inom och utanför sin enhet. Men det framkom även att medarbetarna inte arbetade tillsammans fast de borde det. Problemlösning förekom men ofta ostrukturerat med brister på uppföljning. En enhet hade påbörjat utvecklande av problemlösning genom dagliga möten och strullistor att dokumentera problemen på.

    Konklusion

    Tillämpning av Lean varierar i stor utsträckning mellan vårdcentralerna. Ett par enheter hade implementerat Lean i större utsträckning och dessa enheter var mer strukturerade rörande t.ex. problemlösning och teamarbete.

     

  • 52.
    Kaltenbrunner, Monica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bengtsson, Lars
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för industriell ekonomi, industridesign och maskinteknik, Industriell ekonomi. Högskolan i Gävle, Centrum för logistik och innovativ produktion.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Lean maturity and quality in primary care2019Inngår i: Journal of Health Organisation & Management, ISSN 1477-7266, E-ISSN 1758-7247, Vol. 32, nr 2, s. 141-154Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose - The purpose of this paper is to 1) describe Lean maturity in primary care using a questionnaire based on Liker’s description of Lean, complemented with observations, and 2) determine the extent to which Lean maturity is associated with quality of care measured as staff-rated satisfaction with care and adherence to national guidelines. High Lean maturity indicates adoption of all Lean principles throughout the organization and by all staff.

    Design/methodology/approach - Data were collected using a survey based on Liker’s four principles, divided into 16 items (n = 298 staff in 45 units). Complementary observations (n = 28 staff) were carried out at four units.

    Findings - Lean maturity varied both between and within units. The highest Lean maturity was found for ‘adhering to routines’ and the lowest for ‘having a change agent at the unit’. Lean maturity was positively associated with satisfaction with care and with adherence to national guidelines to improve healthcare quality. 

    Practical implications - Quality of primary care may benefit from increasing Lean maturity. When implementing Lean, managers could benefit from measuring and adopting Lean maturity repeatedly, addressing all Liker’s principles and using the results as guidance for further development.

    Originality/value - This is one of the first studies to evaluate Lean maturity in primary care, addressing all Liker’s principles from the perspective of quality of care. The results suggest that repeated actions based on evaluations of Lean maturity may help to improve quality of care.

  • 53.
    Knutsson, Anders
    et al.
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden .
    Karlsson, Berndt H.
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden .
    Örnkloo, Katarina
    Department of Oncology, Umeå University, Umeå, Sweden .
    Landström, Ulf
    National Institute for Working Life, Umeå, Sweden.
    Lennernäs, Maria
    Department of Medicine, Nutrition, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Eriksson, Kåre
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden .
    Postprandial responses of glucose, insulin and triglycerides: Influence of the timing of meal intake during night work2002Inngår i: Nutrition and Health, ISSN 0260-1060, Vol. 16, s. 133-141Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The objective was to study the postprandial responses of glucose, insulin and triglycerides to meal intake at different clock times during night work. Eleven night shift working nurses participated. Identical test meals were ingested at 19:30, 23:30 and 03:30, and contained 440 kcal/ 1860 kJ of energy (33 E% fat, 51 E% carbohydrate, 16 E% protein). The food intake was standardized three days before the first test meal. Blood samples were drawn just before the test meals were ingested and thereafter at 30, 60, 90, 120, 180 and 240 minutes. The postprandial responses were estimated as the total area under the curve (AUC) and significance testing was done using repeated measures ANOVA. The highest insulin level was found after meal intake at 23:30, and the lowest after meal intake 03:30. The glucose response showed the same pattern. The insulin response to food intake in night working nurses is more pronounced in the night compared with morning and evening. The results would have implications for metabolic and cardiovascular disorders in night workers.

  • 54.
    Landström, Ulf
    et al.
    Statshälsan/Prevab, National Institute for Working Life, Umeå.
    Knutsson, Anders
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå university, Mittuniversitetet, Department of Health Sciences, Sundsvall.
    Lennernäs, Maria
    National Institute for Public Health, Stockholm.
    Field studies on the effects of food content on wakefulness2000Inngår i: Nutrition and Health, ISSN 0260-1060, Vol. 14, nr 4, s. 195-204Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The investigation included six drivers engaged in day driving and six drivers engaged in night driving. Changes in wakefulness were analysed by means of a questionnaire where the drivers were asked to rate their wakefulness on a 100 mm rating scale. Changes in wakefulness were analysed during intake of food with higher and lower contents of fat. The day-drivers had their intakes as breakfast and lunch, the night-drivers as dinner and between meals. No significant difference was observed between the two types of intake, meaning that the balance between fat, protein and carbohydrate does not effect the development of drowsiness

  • 55.
    Landström, Ulf
    et al.
    National Institute for Working Life, Umeå, Sweden.
    Knutsson, Anders
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational Medicine, Umeå University Hospital, Umeå, Sweden.
    Lennernäs, Maria
    National Institute for Public Health, Stockholm, Sweden.
    Stenudd, Anita
    National Institute for Working Life, Umeå, Sweden.
    Onset of drowsiness and satiation after meals with different energy contents2001Inngår i: Nutrition and Health, ISSN 0260-1060, Vol. 15, nr 2, s. 87-95Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The investigation consisted of a laboratory study with 10 healthy subjects who were both sleep and food deprived prior to each experimental condition. The aim of the study was to investigate the importance of energy content and the bulk of food on wakefulness and satiation. Each subject was tested in four conditions, each with equal food composition but different energy amounts: 100, 500 and 1000 kcal and 100 kcal with low bulk content. Recordings and ratings of wakefulness and satiations were carried out throughout the investigation, starting 30 minutes before and continuing until 90 minutes after intake of the food alternatives. No differences in wakefulness could be observed after the four food alternatives. However, subjects rated themselves as more satiated after the food alternatives with higher energy content and higher bulk

  • 56.
    Landström, Ulf
    et al.
    National Institute for Working Life, Umeå, Sweden.
    Knutsson, Anders
    Deptartment of Occupational and Environmental Medicine, Umeå University Hospital, Umeå, Sweden.
    Lennernäs, Maria
    National Institute for Public Health, Stockholm, Sweden.
    Söderberg, Lena
    National Institute for Working Life, Umeå, Sweden.
    Laboratory studies of the effects of carbohydrate consumption on wakefulness2000Inngår i: Nutrition and Health, ISSN 0260-1060, Vol. 13, nr 4, s. 213-225Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Changes in wakefulness before and after exposure to carbohydrate intake were tested in 30 test persons. Changes in wakefulness were tested via EEG and subjective estimates. The intakes consisted of 400 ml glucose, 250 kcal (GI 100), 400 ml fructose, 209 kcal (GI 20), and 400 ml water. The study has indicated that intake of fructose, glucose and water had a similar stimulating effect on wakefulness in drowsy subjects immediately after intake. Our results also indicate that intake of fructose can lead to a delay in the development of drowsiness. Compared to water, a 20-30 minutes delay of the point in time when high-degree drowsiness developed, took place. There was no significant difference between glucose and water.

  • 57.
    Landström, Ulf
    et al.
    Statshälsan/Prevab, National Institute for Working Life.
    Lennernäs, Maria
    National Institute for Public Health, Stockholm.
    Knutsson, Anders
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå university.
    Fältstudier avseende kostinnehållets inverkan på vakenhet1997Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 58.
    Lennernäs, Maria
    Nutritionstorskning, Svensk Mjolk AB, Stockholm, Sweden.
    Biological rhythms, appetite and odd eating behaviour [Dygnsrytm, matlust och udda matvanor]2000Inngår i: Scandinavian Journal of Nutrition/Næringsforskning, ISSN 1102-6480, E-ISSN 1651-2359, Vol. 44, nr 3, s. 118-120Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Not only what we eat, but also when we eat seems to be of importance for well-being, nutritional status, and health. The regulation of food intake (amounts) operates through feed backs from the periphery reporting to the central nervous system about the energy content of the body. Timing of eating is controlled by circadian rhythms in activity and sleep, internal rhythms being entrained by the external light-dark rhythm. Disturbed behavioural rhythms, e.g. shift work and travelling across time zones, interact strongly with internal physiology. Life-style in the 24-hour society makes people stay awake, eat and sleep at the wrong times with respect to human circadian rhythms in metabolism and performance.

  • 59.
    Lennernäs, Maria
    Swedish Dairy Association (Svensk Mjolk), Stockholm, Sweden; Department of Medical Sciences, Nutrition Unit, Faculty of Medicine, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Dietary assessment and validity: To measure what is meant to measure1998Inngår i: Scandinavian Journal of Nutrition/Næringsforskning, ISSN 1102-6480, E-ISSN 1651-2359, Vol. 42, nr 2, s. 63-65Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Nutritional assessment is the interpretation of information obtained from dietary, biochemical, anthropometric and clinical studies. In individuals, qualitative or quantitative food consumption data may be collected by food frequency questionnaires or interviews (retrospective methods), by use of food records (prospective methods); weighed food record, estimated food record or menu record, or by observations. Nutrient values derived from food composition data or direct chemical analysis represent the maximum available to the body and not the amount actually absorbed and utilized. The design of the study is crucial and the methods for carrying it out are aimed at minimizing bias to improve internal and external validity. This paper will focus on factors of importance to improve the internal validity of dietary assessment studies; selection of method; data collection, assessment of nutrient intakes from food consumption data and evaluation of data.

  • 60.
    Lennernäs, Maria
    Swedish Dairy Association.
    En hungrig elev är en rastlös elev2002Inngår i: Vaar Foeda, ISSN 0042-2657, Vol. 54, nr 2, s. 33-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 61.
    Lennernäs, Maria
    Swedish Dairy Association.
    Geléhallon dyrare än morötter: prispolitik löser inte fetmaproblemet2003Inngår i: Vaar Foeda, ISSN 0042-2657, Vol. 55, nr 5, s. 14-, artikkel-id 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 62.
    Lennernäs, Maria
    Mejerierna Service AB.
    Goda matvanor1998Inngår i: Barn och ungdom med övervikt / [ed] Kathleen Gustafsson Lundmark, Gisela Dahlqvist, Ann-Charlotte Kihlstedt-Ödeen, Stockholm: Gothia Förlag AB , 1998, s. 15-27Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 63.
    Lennernäs, Maria
    Swedish Dairy Association.
    Kan vi lita på alla larmrapporter?: minisymposium om epidemiologi och kostrekommendationer1998Inngår i: Vaar Foeda, ISSN 0042-2657, Vol. 50, nr 7, s. 28-29Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 64.
    Lennernäs, Maria
    Department of Nutrition, University of Uppsala.
    När på dygnet ska vi äta?1996Inngår i: Vaar Foeda, ISSN 0042-2657, Vol. 48, nr 1, s. 3-7Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 65.
    Lennernäs, Maria
    Swedish Dairy Association.
    Så tycker EU-konsumenten om mat, näring och hälsa1997Inngår i: Vaar Foeda, ISSN 0042-2657, Vol. 49, nr 3, s. 28-29Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 66.
    Lennernäs, Maria
    et al.
    Department of Nutrition, University of Uppsala.
    Abrahamsson, Lillemor
    Department of Domestic Sciences, Uppsala University.
    Hambræus, Leif M.
    Department of Biosciences, Unit for Preventive Nutrition, Karolinska Institute.
    Åkerstedt, Torbjörn
    National Institute for Psychosocial Factors and Health, Karolinska Institutet, Avdelningen för stressforskning, Karolinska institutet.
    Nutrition and 3-shift work: the 24-hour intake of energy and nutrients1994Inngår i: Ecology of Food and Nutrition, ISSN 0367-0244, E-ISSN 1543-5237, Vol. 32, nr 3-4, s. 157-165Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Food consumption was studied (repeated 24-hour recalls) during five days (four different work shifts and days off) in 16 healthy Swedish male papermill workers (rotating 3-shift). A comparison (energy, fourteen nutrients) between 24-hr periods showed a higher intake of energy and five nutrients during the 12 h work shift day compared to days off. The mean 24-hr energy-intake varied between 16,7 MJ (12 h work shift) and 13,3 MJ (days off). When only work hours were considered, the intake of energy and six nutrients were significantly higher during the morning-shift compared to the night-shift. There were no differences in the quality of the diet or the coffee consumption between 24-hr days or between 8-hr shifts. It was concluded that shift work affects 24 h nutrient intake to a very limited extent, although the distribution within 24 hours may vary.

  • 67.
    Lennernäs, Maria
    et al.
    National Institute of Public Health.
    Andersson, Ingalena
    Obesity Unit and Health Behaviour Research, Karolinska Institute, Huddinge, Sweden.
    Food-based classification of eating episodes (FBCE)1999Inngår i: Appetite, ISSN 0195-6663, E-ISSN 1095-8304, Vol. 32, nr 1, s. 53-65Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The concept for categorization of eating episodes in dietary surveys was originally developed in studies of shift workers to compare 'meal patterns' between night and day work shifts. The concept has been further improved through experience from applications in dietary surveys in other populations. In this paper, results from categorization of eating episodes in shift workers, elderly women and men during life transition periods, elderly female leg ulcer patients and obese men and their lean controls are shown and discussed. The categorization concept is based on seven food categories with food items of similar nutrient characteristics within each category. Each eating event is categorized as any of four types of 'meals' or four types of 'snacks' due to its combination of food categories. Thus, categorization is based on visible properties (food types) but at the same time reflecting invisible properties (nutrients). Criteria is also established to sub-categorize the 'meal' types as being either 'prepared' or 'quick-prepared' from a behavioural perspective. Use of a defined and reliable concept for categorization is necessary to study eating episodes in dietary surveys, their determinants and also consequences on health and performance. Nocturnal eating during the circadian nadir might affect nutritional status. Since increasingly western populations appear to be moving from regular and planned meals to more episodic eating 'around the clock', such analyses are of increasing interest in a bio-social perspective.

  • 68.
    Lennernäs, Maria
    et al.
    Department of Nutrition, University of Uppsala.
    Becker, Wulf
    National Food Administration, Uppsala.
    Hagman, Ulla
    Department of Nutrition, University of Uppsala.
    Matvanor före och efter beskattningen av lunchsubventionerna1994Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 69.
    Lennernäs, Maria
    et al.
    Institutionen for Hushållsvetenskap, Uppsala Universitet.
    Fjellström, Christina
    Department of Home Economics, University of Uppsala, Institutionen for Hushållsvetenskap, Uppsala Universitet.
    Abrahamsson, Lillemor
    Department of Domestic Sciences, Uppsala University, Institutionen for Hushållsvetenskap, Uppsala Universitet.
    En spektralanalys av måltiden: kostsociologi - nytt ämne i Uppsala1994Inngår i: Scandinavian Journal of Nutrition/Næringsforskning, ISSN 1102-6480, E-ISSN 1651-2359, Vol. 38, nr 3, s. 144-145Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 70.
    Lennernäs, Maria
    et al.
    National Institute of Public Health.
    Fjellström, Christina
    Department of Home Economics, University of Uppsala.
    Becker, Wulf
    National Food Administration, Uppsala.
    Giachetti, Ismène
    CNERNA, Paris, France.
    Schmitt, Anette
    Reinheim, Germany.
    Remaut-De Winter, A. M. E.
    University of Gent, Faculty of Agriculture and Applied Biological Science.
    Kearney, Mary J.
    Institute of European Food Studies, Trinity College, Dublin.
    Influences on food choice perceived to be important by nationally-representative samples of adults in the European Union1997Inngår i: European Journal of Clinical Nutrition, ISSN 0954-3007, E-ISSN 1476-5640, Vol. 51, nr Suppl. 2, s. S8-S15Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: The purpose of this baseline survey was to obtain comparable data on perceived influences on food choice from EU member countries as the starting point for EU healthy eating promotion campaigns and programmes. Design: A cross-sectional study in which quota-controlled, nationally-representative samples of approximately 1000 adults from each country completed a face-to-face interview-assisted questionnaire. Setting: The survey was conducted between October 1995 and February 1996 in the 15 member states of the European Union. Subjects: 14,331 subjects (aged 15 y upwards) completed the questionnaire. Data were weighted by population size for each country and by sex, age and regional distribution within each member state. Results: The five most important factors influencing consumers food choice were 'quality or freshness' (74%), 'price' (43%), 'taste' (38%), 'trying to eat healthy' (32%) and 'family preferences' (29%). Subjects in different categories (age, sex, education and employment status) selected different factors as having major influence on their food choice. Demographic factors seemed to have greater effects on perceived influences than culture (country): 'quality/freshness', 'price', 'trying to eat healthy', 'family preferences' seemed to be most important in women, 'taste' and 'habit' in males. Females and older and more educated subjects were more likely than other subjects to select 'trying to eat healthy' as having a major influence. 'Price' seemed most important in unemployed and retired subjects.

  • 71.
    Lennernäs, Maria
    et al.
    Department of Nutrition, University of Uppsala.
    Hambræus, Leif M.
    Department of Biosciences, Unit for Preventive Nutrition, Karolinska Institute.
    Nutritionella aspekter på skiftarbete: arbetstidens påverkan på individens näringsintag och måltidsordning : slutrapportering av projekt1993Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 72.
    Lennernäs, Maria
    et al.
    Department of Nutrition, University of Uppsala.
    Hambræus, Leif M.
    Department of Biosciences, Unit for Preventive Nutrition, Karolinska Institute.
    Åkerstedt, Torbjörn
    National Institute for Psychosocial Factors and Health, Karolinska Institutet, Avdelningen för stressforskning, Karolinska institutet.
    Nutrient intake in day workers and shift workers1994Inngår i: Work & Stress, ISSN 0267-8373, E-ISSN 1464-5335, Vol. 8, nr 4, s. 332-342Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The 24-h dietary intake, nutritional status parameters and psychosomatic factors of two-shift, three-shift and day workers were compared. Estimations of the dietary intake (across a work cycle) were made by use of a nutrient database. No significant differences were found between the groups for a large number of nutritional variables: intake of energy; intake and percentage of energy from protein, fat, total carbohydrates and sucrose; intake of coffee; and intake and density of vitamins and minerals. Only minor differences were found between the groups with regard to the quantitative intake of alcohol and calcium, and with regard to the quality of the diet (percentage of energy from alcohol, density of calcium). The groups differed significantly with respect to attitude towards work hours (three-shift workers being most negative in their attitude) and sleep disturbances (shift workers being most negative). The three-shift workers were more evening-oriented and they had higher concentrations of glucose in their blood. It was concluded that work hours not related to nutritional intake-at least not when total amounts across time are considered. It was also concluded that work hours were not related to Body Mass Index or blood lipids: triglycerides, total cholesterol, LDL (low-density lipoprotein) cholesterol and HDL (high-density lipoprotein) cholesterol

  • 73.
    Lennernäs, Maria
    et al.
    Department of Nutrition, University of Uppsala, Karolinska Institute.
    Hambræus, Leif M.
    Department of Biosciences, Unit for Preventive Nutrition, Karolinska Institute, Department of Nutrition, University of Uppsala.
    Åkerstedt, Torbjörn
    National Institute for Psychosocial Factors and Health, Karolinska Institutet, Avdelningen för stressforskning, Karolinska institutet, National Institute for Psychosocial Factors and Health, Department of Stress Research, Karolinska Institute.
    Shift related dietary intake in day and shift workers1995Inngår i: Appetite, ISSN 0195-6663, E-ISSN 1095-8304, Vol. 25, nr 3, s. 253-265Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To study the impact of work hours on eating habits the dietary intake of 96 male industrial workers on day work and two- and three-shift work was investigated using repeated 24 h recall. The intake of energy, 14 nutrients, and coffee and tea was computed, using a nutrient data base, for 8 h work and shifts (day, morning, afternoon, night) and for the 24-h periods including these work shifts. No changes in intake of energy, nutrients and coffee/tea were observed between 8 h morning and afternoon shifts, but there was a reduction in intake during 8 h night shifts. Night shift work caused a redistribution of food and coffee intake, but not an overall 24 h reduction. On the whole, the energy-intake and the quality of food intake (percentages of energy from macronutrients and density of micronutrients) were not affected by shift work, although the intake of carbohydrates was lower in day- and three-shift workers during days off. The intake of alcohol was higher during days off in all groups. In summary, two- and three-shift work in this study affected the circadian distribution of food intakes and coffee consumption, but not the overall 24-h consumption.

  • 74.
    Lennernäs, Maria
    et al.
    Svensk mjölk.
    Wiberg, Karin
    Friskis & svettis.
    Kosten, kroppen, klockan: att äta, sova och arbeta på udda tider2006Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 75.
    Lennernäs, Maria
    et al.
    Department of Nutrition, University of Uppsala.
    Åkerstedt, Torbjörn
    National Institute for Psychosocial Factors and Health, Karolinska Institutet, Avdelningen för stressforskning, Karolinska institutet, Department of Nutrition, University of Uppsala.
    Hagman, Ulla
    Department of Nutrition, University of Uppsala.
    Bruce, Åke
    Department of Nutrition, University of Uppsala.
    Hambræus, Leif M.
    Department of Biosciences, Unit for Preventive Nutrition, Karolinska Institute, Department of Nutrition, University of Uppsala.
    A new approach for evaluation of meal quality and meal patterns1993Inngår i: Journal of human nutrition and dietetics (Print), ISSN 0952-3871, E-ISSN 1365-277X, Vol. 6, nr 3, s. 261-273Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    An objective, nutritionally orientated classification system is necessary to evaluate the frequency, nutritional quality and temporal distribution of eating events in dietary surveys. In this paper a system to classify eating events qualitatively with regard to the types of food items consumed is described and demonstrated. It comprises eight food categories and criteria for their combination into four types of meals and three types of snacks of various nutrient composition. The food categories represent food items of animal and plant origin, and also food products containing sucrose and beverages containing alcohol or lacking energy and nutrients. Classification requires individual data collected by established food-record or recall methods. Data on consumed amounts is not required to classify qualitatively the eating events per se, but is required for quantitative calculations of their content, composition and relative contribution to total intakes. The application of the system to dietary data (80 repeated 24-h recalls, 517 eating events) of 16 male three-shift workers showed that classification of eating events was easy and largely unequivocal compared to traditional methods. Subsequent calculations showed expected differences between eating types with regard to content and relative quality. The meal-classification system might be used as a cost-effective method to evaluate the nutritional profile of meal patterns in surveys.

  • 76.
    Lennernäs, Maria
    et al.
    Department of Nutrition, University of Uppsala.
    Åkerstedt, Torbjörn
    National Institute for Psychosocial Factors and Health, Karolinska Institutet, Avdelningen för stressforskning, Karolinska institutet.
    Hagman, Ulla
    Department of Nutrition, University of Uppsala.
    Bruce, Åke
    Department of Nutrition, University of Uppsala.
    Hambræus, Leif M.
    Department of Biosciences, Unit for Preventive Nutrition, Karolinska Institute.
    A new approach for evaluation of meal quality and meal patterns1997Inngår i: American Journal of Clinical Nutrition, ISSN 0002-9165, E-ISSN 1938-3207, Vol. 65, nr 4, s. 1360-1361Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 77.
    Lennernäs, Maria
    et al.
    National Food Administration, Nutrition Division, Uppsala.
    Åkerstedt, Torbjörn
    National Institute for Psychosocial Factors and Health, Karolinska Institutet, Avdelningen för stressforskning, Karolinska institutet, National Food Administration, Nutrition Division, Uppsala.
    Hambræus, Leif M.
    Department of Biosciences, Unit for Preventive Nutrition, Karolinska Institute, National Food Administration, Nutrition Division, Uppsala.
    Nocturnal eating and serum cholesterol of three-shift workers1994Inngår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, ISSN 0355-3140, E-ISSN 1795-990X, Vol. 20, nr 6, s. 401-406Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES - The goal of this study was to examine the effect of rotating three-shift work on the circadian distribution of dietary intake and to investigate the relationships between displaced eating and nutritional status variables [blood lipids, blood glucose, body mass index (BMI)]. METHODS - Dietary data were collected by 147 replicate 24-h dietary recalls from 22 male industrial workers in rotating three-shift work. The intakes of energy and nutrients were estimated by the use of a nutrient data base. The BMI was calculated, and blood glucose, serum triglycerides, high-density lipoprotein (HDL) cholesterol and low-density lipoprotein (LDL) cholesterol were measured once. RESULTS - The dietary intakes of energy, protein, total fat, saturated fat, total carbohydrates, sucrose, and dietary fibre did not differ between 24-h periods but did differ between work shifts and were lowest during the night. Correlation analyses between dietary intakes and nutritional status parameters showed that those who redistributed their eating most to the night shift had higher levels of serum total cholesterol and LDL and a higher LDL:HDL ratio; 63% of the LDL cholesterol level was explained by carbohydrate intake during night shifts. In contrast, the total intake for whole 24-h periods or across entire shift cycles was not related to serum variables or BMI. CONCLUSIONS - Dietary intake is lower during night shifts (34-37% of 24-h intake of various nutrients) than during morning shifts (43-47%) and afternoon shifts (47-59%). The redistribution of food intake to the night may be associated with metabolic disturbances in lipid metabolism.

  • 78.
    Liljestrand, Caroline
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Organisatorisk och social arbetsmiljö i svenska utlandsskolan i Spanien: En kvalitativ intervjustudie om åtta grundskolelärares upplevelser2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Problemformulering: En stor andel av lärare upplever stress och i Sverige är många lärare sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Ett flertal aspekter i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är associerade med ohälsa bland lärare enligt tidigare forskning. Detta är inte bara ett problem i för lärare i Sverige utan förekommer även bland lärare i flera olika länder. För svenska barn och ungdomar som bor i utlandet finns svenska utlandsskolor där svenska lärare arbetar, och Spanien är det land där det finns flest svenska utlandsskolor. Eftersom ingen tidigare forsning om lärare i svenska utlandsskolans arbetsmiljö och hälsa har gjorts finns stora kunskapsluckor inom området. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka grundskolelärares upplevelser av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i svenska skolan i Spanien. Metod: För att söka svar på syfte och frågeställningar har kvalitativ ansats med intervju som datainsamlingsmetod använts och data har analyserat med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudområden som lärarna beskriver som betydelsefulla för hur de upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i svenska skolan i Spanien; Omsättning av elever, lärare och ledning, Samarbete, Flexibiliteten, Arbetsbördan och Lokalernas betydelse. Slutsats: Lärarna i svenska skolan i Spanien upplever överlag att de har ett fritt och flexibelt arbete, men samtidigt att de arbetar mycket och begränsas i arbetet av den tid och de resurser som finns på skolan. Vidare visar studien att lärarna upplever att de sociala relationerna på arbetsplatsen har betydelse då de både kan möjliggöra och hindra god organisatorisk och social arbetsmiljö samt att de sociala relationerna påverkas av omsättningen av personer på skolan.

  • 79.
    Lindahl Waldenström, Simon
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Ledarskap, kreativitet och mental hälsa: Förändringsorienterat ledarskap och självskattad kreativitet ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lindahl Waldenström, Simon (2016). Ledarskap, kreativitet och mental hälsa, Förändringsorienterat ledarskap och självskattad kreativitet ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv. Projektkurs arbetshälsovetenskap, Högskolan i Gävle. Bakgrund: Den mentala ohälsan toppade listan för orsaker till sjukskrivningar i Sverige år 2015, samtidigt som den allt mer snabbföränderliga arbetsmarknaden ställer krav på kreativitet följt av innovation och i sin tur förändringsorienterat ledarskap inom organisationer. Typ av ledarskap är en viktig faktor gällande den mentala hälsan och möjlighet till kreativitet för medarbetare inom en organisatorisk kontext. Då kreativitet och förändringsorienterat ledarskap redan är vitt erkända faktorer för organisationers finansiella framgång hoppas studien kunna belysa dessas roll ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur förändringsinriktat ledarskap och kreativitet är associerat med mentala hälsan hos anställda.

    Metod: En tvärsnittsstudie utfördes. Alla deltagare(N=147) arbetade inom en organisation i Uppsala län, Sverige. För att mäta typ av ledarskap, mental hälsa och kreativitet användes tre väletablerade formulär; Cange-, produktion-, and employee-oriented leadership, The Hospital Anxiety and Depression scale och Epstein creativity competencies inventory. Två logistiska regressioner utfördes för att besvara syfte och frågeställningar.

    Resultat och slutsats: Resultatet från genomförd studie indikerar förändringsorienterat ledarskap som en positiv faktor i motverkande av ångest hos medarbetare inom en organisatorisk kontext. Det indikerar emellertid att det inte är förändringsorienterat ledarskap i sig som är av störst vikt att beakta i analyser av personalens upplevda ångest utan snarare möjlighet till kreativitet. Resultatet påvisar således framförallt vikten av möjligheten till kreativitet ur ett arbeteshälsovetenskapligt perspektiv men även förändringsorenterat ledarskap då studien visar på ett samspel faktorerna emellan.

  • 80.
    Ljung, Lena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Flexion i nacken vid sittande och stående datorarbete, en jämförande studie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Nackbesvär är vanligt förekommande vid datorarbete. Stående datorarbete har i visats ha en gynnsam effekt på nackbesvär. Nackflexion kan ge en ökad belastning på nacken. Syftet med studien var att jämföra flexion i nacken vid sittande och stående datorarbete för personer som utför datorarbete under en stor del av dagen i sitt ordinarie arbete.

    Sammanlagt tio personer, åtta kvinnor och två män, som arbetar på en företagshälsovård deltog i studien. De arbetade med datorarbete i växel, kundservice, sjukvårdsrådgivning eller sjuk och frisktjänst (en tjänst där arbetsgivare får hjälp att hantera sjuk och friskanmälningar, sammanställning av sjukskrivningsstatistik samt med rådgivning till sjukskrivna). Nackflexion mättes vid två tillfällen, två timmar per person, sittande och stående under en timme var. Mätningarna gjordes med triaxiala accelerometrar med placering i pannan, över Thorakalkota I samt på utsidan av låret för att säkerställa positionen.  Den relativa vinkeln mellan Thorakalkota I och pannan utgjorde flexionsvinkeln. Ingen 0-position användes vid beräkningen.

    Resultat: Jämförelsen av nackflexion mellan sittande och stående datorarbete kunde i den här studien inte påvisa någon skillnad mellan de två positionerna (medelvärde för nackflexion i sittande 29,2°, stående 28,1°, p:0,35) .

    Resultaten i den här undersökningen stödjer behovet av att undersöka fler variablar än nackflexion för belastning av nacken vid stående och sittande datorarbete till exempel om den spänning i nackmuskulaturen som arbete med armarna kan ge skiljer sig mellan de olika positionerna. 

  • 81.
    Löwden, Arne
    et al.
    Stockholm University, Stress Research Institute.
    Moreno, Claudia Roberta
    School of Public Health, University of São Paulo.
    Holmbäck, Ulf C.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Clinical Nutrition and Metabolism, Uppsala University.
    Lennernäs, Maria
    Kristianstad University College.
    Tucker, Philip T.
    Department of Psychology, Swansea University.
    Eating and shift work: Effects on habits, metabolism, and performance2010Inngår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, ISSN 0355-3140, E-ISSN 1795-990X, Vol. 36, nr 2, s. 150-162Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Compared to individuals who work during the day, shift workers are at higher risk of a range of metabolic disorders and diseases (eg, obesity, cardiovascular disease, peptic ulcers, gastrointestinal problems, failure to control blood sugar levels, and metabolic syndrome). At least some of these complaints may be linked to the quality of the diet and irregular timing of eating, however other factors that affect metabolism are likely to play a part, including psychosocial stress, disrupted circadian rhythms, sleep debt, physical inactivity, and insufficient time for rest and revitalization. In this overview, we examine studies on food and nutrition among shift workers [ie, dietary assessment (designs, methods, variables) and the factors that might influence eating habits and metabolic parameters]. The discussion focuses on the quality of existing dietary assessment data, nutritional status parameters (particularly in obesity), the effect of circadian disruptions, and the possible implications for performance at work. We conclude with some dietary guidelines as a basis for managing the nutrition of shift workers.

  • 82.
    Martinsson, My
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Skillnad i arbetstillfredsställelse mellan män och kvinnor inom en könsblandad organisation2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study was to examine if there is a difference in job satisfaction between men and women in a mixed-gender organization. This by comparing men’s and women's job satisfaction based on the work as whole, work tasks and division of labor. Previous research differs in this question, when there is not enough clear relationships that strengthen this and varying results have been demonstrated. Through a crosssectional design, based on a survey, employees in two identical supermarkets were included in the study. Three Mann-Whitney U-tests were then carried out to answer the study questions. The results indicate that there is no significant difference in job satisfaction between men and women. Likewise, there is also no marked differences between men and women in the examined variables, age, length of employment, work environment, motivation and work commitment, which is assumed to be a possible explanation to why gender differences in job satisfaction has not been found. As a result of the low sample in the study the results and conclusions that are presented are not reliable. This study can therefore be seen as a preliminary study for future research that intends to examine gender differences in job satisfaction.

  • 83.
    Morian, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Arbetsmiljö- och hälsoarbete i små svenska Norrlandsföretag: En komparativ intervjustudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den svenska regeringens intentioner är att arbetsmiljön skall vara utvecklande och bidra till god hälsa. Arbetsmiljön som framgångsfaktor och konkurrensmedel skall lyftas fram. Studier visar att små företag ofta har sämre kunskapsmässiga resurser att hantera arbetsmiljöproblem och har ett informellt och mindre organiserat arbets-miljö arbete. Målstyrning och uppföljning brister ofta. Syftet med denna studie är att undersöka de små företagens arbetsmiljö- och hälsoarbete och att identifiera incitament som hade betydelse för företagens inriktning i sitt arbetsmiljö- och hälsoarbete. Studien vill också utforska likheter och skillnader i företagens incitament utifrån två komparativa perspektiv: Främjande och förebyggande respektive efterhjälpande och rehabiliterande arbetsmiljö- och hälsoåtgärder. Sex företag med totalt sju respondenter deltog i denna intervjustudie med en komparativ och abduktiv design. Ämnet belystes både med fokuserade och semistrukturerade intervjufrågor som därefter analyserades med en hermeneutisk grund och en tematisk innehållsanalys utifrån Niofältstabellen. Det var inga större skillnader mellan de komparativa grupperna i studien. Resultatet visade att ett ekonomiskt perspektiv var det viktigaste incitamentet för alla företag att arbeta med arbetsmiljö- och hälsa. Visionerna kring en god arbetsmiljö och synen på medarbetarna som en tillgång i företaget var likvärdigt för alla företag. De små företagen fokuserar sina insatser mot den psykosociala arbetsmiljön. Ledningens tillgänglighet och närhet i det lilla företaget och medarbetarnas trivsel, gemenskap och delaktighet på arbetsplatsen var de viktigaste angivna faktorerna för att skapa en god arbetsmiljö och hälsa i de små företagen. Arbetstagarnas perspektiv skulle vara en intressant forskningsutveckling.

  • 84.
    Mustonen Ljung, Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Maten på jobbet: arbetsmåltider och uppfattningar om arbetsmåltider hos personal i roterande 3-skift vid en processindustri2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är vi aktiva dygnet runt både gällande fritid och arbete. Detta innebär att det måste finnas tillgänglig arbetskraft under dygnets alla timmar, vilket medför stor påfrestning på arbetstagares biologiska dygnsrytm. De oregelbundna arbetstiderna kan inverka negativt på arbetstagarens både fysiska och psykiska hälsa. Företag kan tillsammans med lokala fackföreningar förhandla bort den lagstadgade matrasten och ersatta den med ett måltidsuppehåll vilket innebär att det ingår i arbetstiden och får nyttjas i mån av tid. Syftet med denna studie var att kartlägga de uppfattningar som arbetstagare i roterande 3-skift vid en processindustri har om måltidsuppehållet, var och när deras måltidsuppehåll tar plats och vad de äter och dricker. 15 skiftarbetare har under 6 arbetsskift vardera, fotodokumenterat vad deras födointag under måltidsuppehåll bestod av. Dessa kategoriserades genom Food-based Classification of Eating Episodes. Fotografierna visade att totala antalet ät-tillfällen var lägre under nattskiftet i jämförelse med andra skift. Skiftarbetarna intervjuades och deras utsagor genomgick en fenomenografisk analys där det framkom att deras uppfattningar om måltidsuppehållet är att det är en social tillställning som stärker gruppgemenskapen. När arbetstagarna äter en måltid sitter de oftast vid matbordet och då ”ställer man upp för varandra” så att måltiden skall kunna slutföras. Om det gäller ett mellanmål kan intaget ske vid arbetsplatsen och om något händer får de bryta och arbeta. Vidare studier behövs för att verifiera uppfattningar i andra arbetsgrupper.

  • 85.
    Myrén, Maja
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Implementering av fysisk aktivitet på arbetstid – en okontrollerad interventionsstudie inom vårdsektorn2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på hälsa. Arbetsmiljölagen anger att risken för ohälsa ska undanröjas. Mot den bakgrunden skulle fysisk aktivitet på arbetstid kunna vara en legitim arbetsmiljöåtgärd för att förbättra arbetshälsan. Utifrån det förefaller det intressant att undersöka hur fysisk aktivitet på arbetstid kan implementeras så att den genererar positiva resultat. Studien beskriver en modell för implementering av fysisk aktivitet på arbetstid som är baserad på tidigare forskning och genomförbarhet. Syftet var att undersöka tillämpbarheten av modellen genom att mäta i vilken utsträckning medarbetare deltog i träningen och vilka det var som deltog. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka faktorer som var hindrande respektive underlättande för deltagande. I studien, som var en okontrollerad interventionsstudie, infördes frivillig fysisk aktivitet på arbetstid under åtta veckor för alla medarbetare (n=58) på en sjukhusklinik. Datainsamling gjordes med enkäter och semistrukturerade intervjuer. Alla medarbetare utom en deltog i studien och en valde att avbryta. Femtio procent av studiedeltagarna deltog vid minst hälften av träningstillfällena. De mest frekvent angivna underlättande faktorerna var att ha inställningen att fysisk aktivitet är viktigt för hälsan samt viljan att utnyttja förmånen. Den vanligaste upplevda begränsande faktorn var att träningstillfällena inte passade utifrån arbetssituationen. Resultatet indikerar vikten av anpassning till den specifika arbetsplatsen samt hänsynstagande till kunskapsnivå och inställning till fysisk aktivitet hos deltagarna. För att nå högt deltagande i FAPA antyder resultatet att fri tidpunkt för träning eller obligatorisk träning kan vara vägar att gå. Begränsningar i studien är att den fysiska aktivitetsnivån hos studiedeltagarna var högre än genomsnittet hos befolkningen vilket begränsar generaliserbarheten, samt att kontrollgrupp saknas.

  • 86.
    Narvén, Nina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Pettersson, Jonas
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    En narrativ studie om människors livsstilsförändringar tolkade mot motivationsteorier.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.  

  • 87.
    Neely, Gregory
    et al.
    Umeå university, National Institute for Working Life.
    Landström, Ulf
    Statshälsan/Prevab, Department of Work and the Physical Environment, National Institute for Working Life.
    Byström, Marianne
    Department of Work and the Physical Environment, National Institute for Working Life.
    Lennernäs, Maria
    Swedish Dairy Association.
    Missing a Meal: Effects on Alertness during Sedentary Work2004Inngår i: Nutrition and Health, ISSN 0260-1060, Vol. 18, nr 1, s. 37-47Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this investigation was to evaluate the acute effects of missing a meal on alertness. The participants were ten university students between 20–29 years old, five females and five males. Participants were chosen on the basis of their good sleep and eating practices. Measurements were collected during an eight hour period starting at 8.00 AM on four separate days. During the test period, participants carried out their normal study activities while on separate days receiving either just breakfast, just lunch, both lunch and breakfast, or no meal at all. During the test period, EEG was monitored continuously while subjective ratings of performance and tiredness were collected every half-hour. The results showed that while there were neither physiological nor subjective indications of tiredness which could be attributed to meal consumption, subjective feelings of lack of energy and motivation was significantly more pronounced at the end of the workday when missing a meal or two.

  • 88.
    Niaifar, Alexander
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    En kvalitativ intervjustudie med fokus på motivationsfaktorer vid bibehållandet av en viktnedgång2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som motiverar några kvinnor att bibehålla en hälsosammare livsstil efter tidigare misslyckade försök.

    Metod: Genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.

    Resultat: För kvinnorna var stödet en av två av de viktigaste faktorerna till att bibehålla sin vikt efter en viktnedgång. Den andra faktorn är att ändra sitt tankesätt kring vilka val man gör, vid träningen, men framförallt efter träningen.

    Slutsats: Det behövs flera ställen med ett koncept likt detta träningscenter. Det finns allt för många ”vanliga” gym men bara ett fåtal organisationer som inriktar sig specifikt på viktnedgång och bibehållandet av det. Men för dem som vill ha hjälp och behöver stöd till att vara fysiskt aktiv så är det nog svårare att få det stödet på vanliga gym. Därför är det, precis som deltagarna i denna studie tar upp, viktigt att ett träningscenter finns för den delen av befolkningen som behöver det där lilla extra, som kan betyda som oerhört mycket.

  • 89.
    Norrgård, Amanda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Obalans mellan ansträngning-och belöning, en riskfaktor för nedsatt psykiskt välbefinnande?: En kvantitativt studie bland kommunanställda2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Problemområde: Nedsatt psykiskt välbefinnande kan öka risken för sjukskrivning med psykisk ohälsa som orsak. Sjukskrivningar orsakad av psykisk ohälsa överrepresenteras av; kvinnor och kommunanställda. Den psykosociala arbetsmiljön kan vara en anledning till detta, dock saknas förståelse för anledningen. För att förstå denna kontext kan ansträngning- och belöningsmodellen tillämpas. Forskning påvisar att obalans mellan ansträngning- och belöning associerar med nedsatt psykiskt välbefinnande. Dock behövs fler studier inom ämnesområdet i en svensk kontext med fokus på kommunal förvaltning som utreder könsskillnader.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka om associationen mellan psykiskt välbefinnande och balansen mellan ansträngning- och belöning var olika hos respektive kön bland anställda inom barn- och utbildningsnämnden i en kommun.

    Metod: En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign tillämpades. Data samlades in genom en elektronisk enkät, vilken mailades ut till de 259 tillsvidareanställda i urvalspopulationen. 153 respondenter besvarade enkäten, varav 123 var kvinnor och 30 var män. Datan analyserades genom logistiska regressionsanalyser.

    Resultat och slutsats: Resultatet från den logistiska regressionsanalysen, vilken inkluderade respektive kön, indikerade en positiv statistisk signifikant association mellan summaindex balans och psykiskt välbefinnande (p=,006, OR=4,539). Resultatet från den logistiska regressionsanalysen, vilken enbart inkluderade kvinnor, indikerade en positiv statistisk signifikant association mellan summaindex balans och psykiskt välbefinnande (p=,025, OR=3,685). Männen hade ingen statistisk signifikant association med någon variabel. Slutsatsen är att oddset avseende att ha nedsatt psykiskt välbefinnande ökar när respondenterna rapporterar mer obalans mellan ansträngning- och belöning, uttryckligen mer ansträngning för varje belöning. Vidare har studien inte kunnat fastställt skillnader mellan könen avseende associationen mellan psykiskt välbefinnande och balansen mellan ansträngning- och belöning. 

  • 90.
    Outinen, Martin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Chefsroll, en genusrelaterad föreställning?: En studie om kvinnor på mellanchefsnivås uppfattningar av sin chefsroll i en mansdominerad bransch2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate and describe the perceptions women has of being in middle management position in male-dominated industries. Five qualitative semi-structured interviews have been conducted, and the empirical material analyzed from a phenomenographic perspective. The analyzed data resulted in four categories; Job satisfaction is strengthened by the feeling of security, the Organization task-orientation has a negative impact on the leadership, Traditional notions of masculinity and femininity requires adaptation, Good leadership requires some special features. Conclusion show that women in middle management-positions perceived to have strong support in their management role in the male-dominated industries, however, there are indications that these industries also require a certain type of leadership behavior. Women consider themselves even perceive a shift in the focus of what should be prioritized depending on which department they are in. Male-dominated departments often leads to down prioritizing relationship-oriented tasks, as the women think is an essential part of leadership

  • 91.
    Pedersen, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi.
    Första linjen-chefers upplevelser av att arbeta emot sexuella trakasserier ifrån patienter på sjukhus: En kvalitativ studie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sexuella trakasserier inom vårdbranschen är vanligt förekommande, och kan ha allvarliga konsekvenser för både individen och arbetsplatsen. Enligt tidigare studier är patienter en vanlig förövare för sexuella trakasserier, men trots det har arbetsgivaren ingen åtgärdsskyldighet utifrån Diskrimineringslagen. Däremot kan sexuella trakasserier ifrån patienter röra sig om en allvarlig arbetsmiljöfråga, vilket arbetsgivaren har yttersta ansvaret för. Det saknas generellt kunskap om sexuella trakasserier ifrån patienter, och i synnerhet kunskap i hur chefer på sjukhus upplever sitt arbete med att förebygga samt hanterar sexuella trakasserier ifrån sjukhus, vilket motiverar genomförandet av föreliggande studie. Syftet med denna studie var att undersöka första linjen-chefers upplevelser av att arbeta emot sexuella trakasserier ifrån patienter mot vårdpersonal på sjukhus. Studien är en mixed-method studie med kvalitativ ansats, som består av två delstudier: policystudien och intervjustudien. Policystudien bestod av en kartläggning över policydokument om sexuella trakasserier ifrån patienter inom en specifik region. Endast en relevant policy fanns och denna analyserades med hjälp av en policyanalys av Carol Bacchi: WPR. Data till intervjustudien samlades in via intervjuer med tio första linjen-chefer på sjukhuset som hade den relevanta policyn. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att den analyserade policyn i liten utsträckning handlar om sexuella trakasserier, och framställer patienter som inte har förtroende för en arbetsgrupp kännetecknad av mångfald som ett problem. Första linjen-chefer i föreliggande studie upplever en viss mättnad i hur mycket som fenomenet går att förebygga, och de tror att de flesta incidenter hanteras av vårdpersonalen själva.

  • 92.
    Persson, Lina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Hälsa, välbefinnande och förutsättningar för informellt lärande: En enkätstudie om kvinnor och mäns upplevelser av aktivitetsbaserade kontor2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det är viktigt hur kontorsmiljöer utformas så att de kan skapa förutsättningar för lärande, välbefinnande och hälsa på arbetsplatsen. Syftet med aktivitetsbaserade kontor (ABkontor) är att ge de anställda möjligheten att välja den kontorsplats som bäst lämpar sig för den uppgift som ska utföras. Det innebär att ingen har en egen plats att gå till. Även om den här kontorstypen blir alltmer populär finns det begränsat med forskning som undersökt vilken effekt ABkontor har på kommunikation, stöd, hälsa och välbefinnande, särskilt ur ett lärandeperspektiv. Syftet med den här studien var att undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnor i hur de skattar hälsa, välbefinnande och hur nöjda de är med olika förutsättningar för informellt lärande i ABkontor, samt om det finns ett samband mellan förutsättningar för informellt lärande på arbetsplatsen och upplevd hälsa och välbefinnande. Ett frågeformulär skickades ut till 174 arbetare på ett av Trafikverkets kontor och svarsfrekvensen var 53 %. Analyserna visar att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor i hur tillfredsställda de är med de olika förutsättningarna, generellt så skattades tillfredställelse högt. Ett signifikant samband hittades mellan informellt lärande och välbefinnande men inte mellan informellt lärande och hälsa. Vidare forskning behövs för att undersöka om informellt lärande faktiskt äger rum i ABkontor genom att undersöka en större population och en större variation av ABkontor för att reda ut den kausala relationen mellan informellt lärande och välbefinnande.

  • 93.
    Persson, Lina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Variation i arbetet: växlingar mellan fysiska och mentala arbetsuppgifter: Företag A2017Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 94.
    Persson, Lina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Variation i arbetet: växlingar mellan fysiska och mentala arbetsuppgifter: Företag B2017Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 95.
    Persson, Lina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Variation i arbetet: växlingar mellan fysiska och mentala arbetsuppgifter: Företag C2017Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 96.
    Persson, Lina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Variation i arbetet: växlingar mellan fysiska och mentala arbetsuppgifter: Företag D2017Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 97.
    Petterson, Ann
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Gabrielsson, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Äldre individers upplevelse av livskvalitet2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Inom äldreomsorgen ses ibland de äldre sitta ensamma tomt stirrandes. Funderingar kan uppstå om den äldre individen känner livskvalitet. Forskning visar att vad som ger livskvalitet är individuellt, det är därför viktigt att ta hänsyn till individens uppfattning om vad som ger livskvalitet.  Denna kvalitativa studies syfte var att beskriva hur äldre personer som bor i särskilt boende upplever sin livskvalitet. Resultatet bygger på tolv semistrukturerade intervjuer analyserade enligt Granheim & Lundmans metod. Till intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide med 8 öppna frågor.   Ett strategiskt urval användes för studien där inklusionskriterierna var att informanterna skulle vara över 80 år, svensktalande, boende på ett servicehus i Mellansverige som drivs i kommunal regi. Informanterna skulle även vara orienterade till tid, rum och tidigare yrkeserfarenhet var oviktig. Resultat visar att relationen till personalen är betydelsefull för informanterna, men att de ibland upplever sig vara beroende av dem och detta upplevs som negativt. Aktiviteter som ordnas på boendet uppskattas och valmöjligheten att delta eller inte samt kunna påverka utbudet av aktiviteterna upplevs som viktigt. Besvärande fysiska åkommor kan ibland begränsa informanternas deltagande i aktiviteterna, vilket upplevs negativt då aktiviteten ger de äldre individerna glädje och gemenskap. Fysisk träning är viktig, detta gör att de mår bra och känner sig mer självständiga. Besök av familj och vänner uppskattas och ger den äldre glädje, dock finns individer på det särskilda boendet som upplever ensamhet. Även lugna stunder i ensamhet uppskattas då de äldre ibland minns tillbaka i livet.

    Nyckelord: livskvalitet, särskild boendeform, äldre, kvalitativ studie

  • 98.
    Rashid, Mamunur
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Heiden, Marina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Nilsson, Annika
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Predictors of work ability among women on long-term sick leave due to musculoskeletal pain2017Inngår i: NES2017 conference proceedings / [ed] Anna-Lisa Osvalder, Mikael Blomé and Hajnalka Bodnar, 2017, s. 140-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Musculoskeletal pain is one of the leading causes of sick leave (SL), especially among women in Sweden and in other western countries. It is, therefore, important to know which health- and work-related factors are associated with work ability (WA) among women with long-term musculoskeletal pain.

         Purpose: The aim of this study was to determine whether there is any association between self-efficacy, anxiety, depression, sense of coherence, job strain, support at work, pain intensity, physical activity, beliefs to be back at the same work, coping strategies, and WA.

         Methods: A cross-sectional study was conducted on women with long-term pain who were on SL. Inclusion criteria: (i) age 18-65 years, (ii) SL: ≥ 1 months, (iii) SL: ≥ 50%, (iv) pain in neck, shoulder or back (≥ 3 months), and (v) understanding Swedish. Exclusion criteria: (i) rheumatoid arthritis, (ii) multiple sclerosis, (iii) stroke, (iv) cancer, (v) Parkinson, (vi) bipolar disease, (vii) schizophrenia, (viii) pregnancy. In spring 2016, self-administered questionnaires were sent out to 600 women who were receiving time-loss benefits according to the Swedish Social Insurance registers. Out of these, a total of 208 participants responded and were included in the analysis. For assessing the predictors and the outcome, seven instruments were used: General Self-Efficacy, Hospital Anxiety and Depression Scale, Demand-Control-Support Questionnaire, Sense of Coherence, Multidimensional Pain Inventory, Coping Strategy Questionnaire and Work Ability Index. Two of the predictors, physical activity and beliefs to be back at the same work, were measured by single questions. Multiple linear regression analyses were performed to detect which of the factors were associated with WA.

         Results: Women who more strongly believed that they would return to the same work within 6 months had higher WA (β= 0.39, p < .001), whereas women with higher pain intensity (β= -0.28, p < .001) and higher job strain (β= -0.12, p < .05) had lower WA. The results did not change when age, cohabitant, economic situation and social support were controlled for in the analysis. The regression model was significant (p < .0001), and its adjusted R- square was 48%.

         Discussion and practical implications: Women’s positive beliefs are associated with higher WA in accordance with previous studies. Our study also found that pain intensity and high job strain are associated with reduced WA. The results suggest that health care providers and employers should take women’s beliefs to be back at the same work into account for supporting them to return to work. Furthermore, the focus of rehabilitation program should be on women suffering from high pain intensity to increase WA.

         Conclusion: This study showed that beliefs to be back at the same work, pain intensity and job strain might be predictors of WA. Further studies are needed to identify if these predictors are also important for WA among women with long-term pain who are at work.

     

    Key words: Factors, ability to work, sickness absence, women and pain

  • 99.
    Richardsson, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Första linjens chefers upplevelser av krav och kontroll i den privata psykiatri-, och missbruksvården.: En intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Krav och kontroll utgör delar av den så kallade krav, kontroll, och stödteorin som ofta används för att förklara hälsoutfall i arbetslivet. En organisations ledarskap tillskrivs ofta den stödjande funktionen i krav, kontroll, och stödteorin. Genom teorin tilldelas ledaren ett ansvar för såväl anställdas hälsa som välbefinnande i arbetslivet. Att inneha en chefsroll i en organisation kan utifrån detta betraktas som utmanande. Ledarskapsforskningen innehåller en teori om hur ledaren kan anpassa nivån av stöd i relation till motstridiga krav i arbetslivet. Andra studier menar att ledarskap är ett resultat av den kontext ledarskapet utövas i. Första linjens chefer beskrivs genom forskning som en chefsposition utsatt för höga krav i kombination med begränsade kontrollutrymmen. Särskilt utsatta anses första linjens chefer inom hälso-, och sjukvården vara. Studier inom ämnet fokuserar främst på första linjens chefer med en vårdrelaterad yrkesroll där patientkontakt ingår, som verkar inom den offentliga hälso-, och sjukvården. Då den privata vårdsektorn växer sig allt större kan forskning med inriktning mot privat hälso-, och sjukvård ses som intressant att studera. Studiens syfte är att undersöka och beskriva första linjens chefers upplevelser av krav och kontroll inom den privata psykiatri-, och missbruksvården. Studiens datamaterial har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och sammanställts genom en fenomenografisk analysansats. Resultatet av studien visar att första linjens chefers upplevelser av krav och kontroll är ett relaterade till chefsrollens ansvarområden, kontext och möjlighet att utöva ledarskap. Första linjen chefernas möjlighet att utöva ledarskap är i sin tur ett resultat av omgivande kontext. Att addera kontext som en faktor i den befintliga krav, kontroll stödteorin kan utökas förståelsen för chefers arbetsmiljö, möjlighet att utöva ledarskap och möjlighet att ge underordnade anställda stöd.

  • 100.
    Rismalm, Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Hinder och möjligheter i arbetet med att främja arbetslösas hälsa och stödjandet på vägen till ett arbete2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract Rismalm, M. (2015). Obstacles and opportunities in efforts to promote the health of the unemployed and supporting on the way to work. Bachelor thesis in Public Health science. Department of work- and public health science. The academy of health and working life. University of Gävle, Sweden.

     

    Purpose: The purpose was to study the potential obstacles and opportunities in the work of promoting health among unemployed and support them to a job. The research questions were: How is health promoted practically in supporting unemployed, what are the obstacles and opportunities do the project staff encounter, how is the project organized and what future visions do the project staff have regarding the project.

    Method: The method used was a qualitative interview study with a semi-structured form for the interview questions. The studied project was in the middle of Sweden. Based on a convenience selection, four managers was selected from the project and was interviewed. Results: The study showed that potential obstacles regarding the job was, according to the respondents, language barriers, competence weighed against job market and the lack of health among the unemployed. In the result there were also opportunities that the respondents work with physical activity was used as a natural work in promoting health among unemployed. Conclusion: Physical activity and education in language was considered important in the work of promoting health among unemployed. This provided a greater possibility to enter the job market.

    Keywords: Obstacles, Opportunities, Unemployment, Projects, Health promotion.

123 51 - 100 of 114
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf