hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 2654
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Ammert, Niklas
    et al.
    Faculty of Arts and Humanities, Linnaeus University, Sweden.
    Edling, Silvia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Löfstrom, Jan
    History and Social Studies Education, University of Helsinki, Finland.
    Sharp, Heather
    School of Education, University of Newcastle, Australia.
    Bridging historical consciousness and moral consciousness: promises and Challenges2017Inngår i: Historical Encounters: A journal of historical consciousness, historical cultures and history education, E-ISSN 2203-7543, Vol. 4, nr 1, s. 1-13Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This special issue is the result of the workshop, Towards an integrated theory ofhistorical and moral consciousness, supported by Riksbankens Jubileumsfond (The SwedishFoundation for Humanities and Social Sciences) and Suomen kasvatuksen ja koulutuksen historianseura (The Finnish Society for the History of Education) and held at the University of Helsinki, in2015. History teaching and social studies education are increasingly expected to develop, amongother things, students’ historical consciousness. This goal is highly relevant for students’ ability todeal constructively with controversial issues of history which is an important civic competence inthe situation where in many societies’ political arguments concerning, for example, citizenshiprights, ethnic and cultural diversity, and democracy are only too often fuelled by simplistic narrativesof historical change and continuity. However, there is a blank spot in the existing research onhistorical consciousness in that intersections between historical and moral consciousness remainvery much unexplored. This special issue seeks to identify promising theoretical and conceptualpoints of convergence for future interdisciplinary studies of historical and moral consciousness.Contributors are from the fields of history, educational research, social psychology, and philosophy.

  • 52.
    Ammert, Niklas
    et al.
    Linnéuniversitet.
    Löfström, Jan
    Helsingfors universitet.
    Edling, Silvia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Sharp, Heather
    Newcastle University, Australia.
    Identifying aspects of temporal orientation in students’ moral reflections2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 53.
    Andersson, Annika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Johansson, Pia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Flickors och pojkars talutrymme i förskolan2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den svenska förskolan är samlingarna en daglig aktivitet som ibland går på rutin och därför inte alltid engagerar barnen, vilket kan leda till många tillsägelser till barn som inte orkar sitta och lyssna. Studiens syfte var att undersöka förskollärares medvetenhet om flickors och pojkars talutrymme i samlingssituationer. Intervjuer med halvstrukturerade frågor till åtta förskollärare, fyra manliga och fyra kvinnliga har genomförts. Resultaten visar att förskollärare oavsett könstillhörighet är medvetna om pojkar och flickors talutrymme. En gemensam uppfattning var att det är fler flickor än pojkar som tar plats under samlingarna. De menar att pojkarna trots allt hörs och syns mest, då även kroppsspråk läggs till. Detta blir mer tydligt ju äldre barnen blir. Förskollärarna uttrycker att de är medvetna om hur de fördelar ordet under samlingen och menar att de inte ser till könstillhörighet utan till individ, med målet att alla barn ska få tala och även lyssna. En slutsats som kan dras av studien är att då de pratsamma och utåtagerande barnen fortfarande är såväl tids- som uppmärksamhetskrävande krävs riktade åtgärder för hur även de tysta, blyga barnen bör uppmärksammas och lyftas fram vid samlingarna.

  • 54.
    Andersson, Beatrice
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Lahtinen, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Inkludering på förskola och skola: En studie om några pedagogers upplevelser om en skola för alla2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens skola är pedagogens uppdrag att sträva efter en skola för alla, där alla elever oavsett kunskap, bakgrund och förutsättningar ska ha samma rätt till utbildning. Därför var syftet med denna studie att få ökad kunskap om inkludering och få reda på hur pedagoger på förskolan/skolans tidigare år arbetar med detta samt vilka upplevelser och kunskaper de har om ämnet. I en inkluderande verksamhet är skolan anpassad till alla barn/elever oavsett förutsättningar. Vår studie riktade sig mot elever i behov av särskilt stöd i allmänhet och ingen speciell diagnos eller särskilt behov. För att få svar på våra frågeställningar som var hur pedagoger upplever och arbetar med inkludering utefter styrdokumenten, samt om förskollärare/lärare arbetar på samma sätt, genomförde vi fyra kvalitativa intervjuer. De utvalda i intervjuerna var två förskollärare och två lärare med erfarenheter av elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visade att pedagogerna till stor del är positiva till inkludering, men är dock något kritiska och ansåg att mer resurser behövs. Det gemensamma hos samtliga pedagoger var att de strävar efter att få alla elever att känna sig lika mycket värda, samt att de försöker anpassa undervisningen till alla elevers behov oavsett förutsättningar.

  • 55.
    Andersson, Benny
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Modernt ledarskap?: En utvärderingsstudie och fallstudie om hur ledarskap förstås på en svensk myndighet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Andersson, B. (2014). Modernt Ledarskap. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi

    Den undersökta myndigheten uttrycker sig sträva mot att utveckla ett modernt ledarskap och genom detta strävar myndigheten mot att bli utsedd till Sveriges modernaste myndighet vilket är en utmärkelse som samtliga statliga myndigheter kan erhålla. I teorier om ledarskap uttrycks vanligtvis att ledarskapet är en viktig faktor för en väl fungerande organisation. Det transformella- och kommunikativa ledarskapet, samt Big Five-modellen valdes efter en genomförd litteratursökning av nyare forskning om ledarskap som exemplifieringar av det som beskrivs som ett modernt ledarskap. Detta jämfördes sedan i studien gentemot hur personal på myndigheten själva uttryckte sin syn på ett modernt ledarskap med hjälp av en insamlad enkät.

    Syftet med studien var att undersöka om myndighetens ledarskap är "modernt" i den meningen att den har likheter med de ledarskapsteorier som beskrivs som moderna i nyare ledarskapslitteratur.

    Metoden var huvudsakligen kvantitativ i form av en enkät med kvalitativa inslag där fritextfält kopplades till utvalda frågor. Enkäten skickades ut till 200 chefer med personalansvar. Svarsfrekvensen blev cirka 46 procent där respondenterna svarade på ett antal frågor kring rådande chefspolicy, samt vilka färdigheter och egenskaper de menar att ett modernt ledarskap innehåller. Urvalet av respondenter begränsades till en specifik svensk myndighet och de medarbetare som där är chefer med personalansvar.

    Resultatet av undersökningen antyder att rådande chefspolicy har visst stöd i modernare ledarskapsforskning (exemplifierat genom likheter och skillnader gentemot det tranformella- och kommunikativa ledarskapet, samt Big Five-modellen). Cheferna känner till den rådande policyn. Cheferna på myndigheten pekar på aspekter som att kunna kommunicera, ta beslut, skapa dialog och delaktighet, stötta och skapa entusiasm samt ge feedback som de viktigaste färdigheterna för det de kallar ett modernt ledarskap. De personliga egenskaperna som lyfts fram som de viktigaste är att vara stöttande/coachande, ha självinsikt och en positiv människosyn. Både färdigheterna och egenskaperna har tydliga kopplingar till de valda moderna ledarskapsteorierna som myndighetens personals åsikter jämfördes gentemot.

  • 56.
    Andersson, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Lek och lärande som utvecklar: Samlärande i fritidsverksamheten2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna forskningsstudie är att utläsa om och i vilka sammanhang samlärande sker under fritidsverksamheten. Samt att söka svar på om miljö och inställningar hos de vuxna gynnar samlärandet eller om dessa är ovidkommande för samlärande mellan barn, och att finna ut vad som utmärker samlärande mellan barn. Samlärande står för lärande mellan människor, kulturer, miljöer och diskurser.

    Detta är en kvalitativ studie med teoretisk ansats. Fokus ligger på essensen hos fenomenet. Studien är baserad på litteratur inom området samt observationer ute på fältet, kvalitativa intervjuer med verksamma fritidspedagoger/lärare och enkätsvar från 108 fritidspedagoger/lärare runt om i Sverige.

    I studien kan det tydligt utläsas att samlärande förekommer under fritidsverksamheten. Barn lär av varandra genom att iaktta, imitera men även genom att lyssna, diskutera och ställa frågor. Det lärande som sker mellan barn påverkas av pedagogers inställning och agerande samt att en gynnsam miljö berikar barns lärande på flera plan. Samlärande sker i många situationer men i studien framkommer att det främst är under den fria leken som man kan utläsa att samlärande sker.

  • 57.
    Andersson, Camilla
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Lärares uppfattning och arbetssätt kring begreppet hälsa: -en kvalitativ studie om synen på begreppet hälsa ur ett lärarperspektiv2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete, här är hälsa och lärande ömsesidigt beroende av varandra och en stor grupp av barn och ungdomar är tillgängliga. (Kostenius & Lindqvist, 2006)

    Syftet med detta examensarbete är att undersöka, beskriva och försöka förstå hur lärare tänker och arbetar kring begreppet hälsa. För att uppnå syftet så valdes intervju som metod. De medverkande lärarna ansågs som en lämplig grupp att intervjua, då de tidigare medverkat i en b-uppsats, som grundades på att undersöka hur mycket kring hälsobegreppet de tillägnar sig från sin lärarutbildning.

    Resultatet i denna undersökning visar att de intervjuade lärarna definierar begreppet hälsa väldigt lika och pekar på den fysiska hälsan som det viktiga. De medverkande lärarna försöker i sitt arbete tänka på hälsoperspektivet i den mån de kan. För att bidra till att eleverna får en positiv syn på den egna hälsan så kom de bland annat fram under intervjuerna att skolgården skulle kunna användas mera i undervisningen. De arbetar mest med temadagar som metod under hälsoundervisningen, men de är överens om att ett genomgående arbetssätt kring begreppet skulle vara bättre för eleverna.

  • 58.
    Andersson, Camilla
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Elfving, Viktor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Förskolans utegård: En fallstudie kring hur förskolepersonal använder förskolans utegård som en pedagogisk resurs2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur förskolepersonal kan använda förskolans utegård som ett verktyg i deras arbete med barn. För att närma oss detta har vi genomfört en fallstudie på en förskola med observationer och gruppintervjuer som metod för insamling av information. Resultatet visar att förskolepersonal använder sig av förskolans utegård utifrån olika syften beroende på om det är verksamhet på förmiddag eller eftermiddag. Under förmiddagen används utegården i huvudsak för att underlätta verksamhet inomhus och för att ge barn möjlighet att utveckla fantasi och lek samt för att tillgodose barns rörelsebehov. På eftermiddagen används utegården mer som en resurs för att genomföra planerade aktiviteter. Resultatet visar även att utegården uppskattas som ett extra rum av förskolepersonal. Utemiljön är ett rum som är viktig för att verksamheten ska fungera bra.

  • 59.
    Andersson, Carolin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Synen på en metod: Att arbeta med metoden ASL, Att skriva sig till läsning i en kommun och synen på metoden av olika aktörsgrupper.2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en intervjustudie vars syfte är att belysa Synen på en metod, genom en intervjustudie med de olika grupper som arbetar med metoden ASL, Att skriva sig till läsning. En metod som förändrar den traditionella läs- och skrivundervisningen genom att byta ut pennan som skrivmedel mot datorn och tangentbordet. Metoden är ursprungligen kommen av ett förebyggande arbete för barn med läs- och skrivsvårigheter som arbetats fram av specialpedagogen Mona Wiklander. Metoden Att skriva sig till läsning finns om än i något annan form även i andra länder, Arne Tragetons metod har fått stor uppmärksamhet i Norden, samt delar av Europa. Studien tittar närmare på två skolor inom en kommun och vad metoden är för aktörerna, studien baseras på 16 intervjuer fördelat på fem olika aktörnivåerna skolledningen, rektorer, lärare, föräldrar och elever. Genom framförandet av de olika aktörsgruppernas perspektiv skapas en empirisk och mångfascinerad bild av metoden. Studien belyser hur metoden upplevs, hur metoden inom kommunen utvecklats och fortskrider, samt hur metoden via de olika aktörerna inom skolsystemet tillges olika betydelse.

  • 60.
    Andersson, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Thoresson, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Några förskollärares syn på föräldrakontakten i förskolan2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Preschool is a place where children, parents and teachers meet. Preschool is for children but also for the parents, they should feel confident about the place where they leave their children. We who made this study have a common interest to examine how teachers´ attitudes to parental contact in preschool works. The purpose of this study is to examine how teachers relate to parental contact.

    What do the educators think of their professionalism in the profession? Do educators believe that parental contact is important? And how do they work to obtain a good parent contact?

    The study has three questioners holder: How does teachers relate to parental contact in preschool?

    What do the educators think of their professionalism in the profession? And how visible educators child development and learning in daily contact with parents?

    We chose to do qualitative interviews with four preschool teachers at two different preschools in Sweden, to seek answers to our questions. The results of this study show that teachers have a positive attitude to parental contact, and they felt that parents should feel confident about preschool

  • 61.
    Andersson, Christina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Strömberg, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Språkutveckling i förskolan: En studie om förskolans arbete för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling men också hur flerspråkiga barns modersmål synliggörs i förskolan. För att besvara syftet har intervjuer med förskollärare från tre förskolor i tre kommuner genomförts samt dokumentation av deras lärandemiljöer. Dessa förskolor valdes ut för att de alla har en hög andel barn med annat modersmål än svenska och att de profilerar sig som mångkulturella förskolor. Som tolkningsverktyg användes det sociokulturella perspektivet vilket utgår från att allt lärande är socialt och sker i samspel med andra människor.

    Resultatet av arbetet påvisade en stor variation av material och metoder med syfte att bidra till ett främjande av språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Det visade också att förskollärares intresse och engagemang är den mest betydande faktorn när det gäller arbetet med att främja språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska. I studien kunde även vissa skillnader urskiljas mellan de olika kommunerna gällande de förutsättningar förskollärarna har i detta arbete.

  • 62.
    Andersson, Christoffer
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Bergman, Lisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Elever med ADHD i klassrummet: hur påverkas vi?2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Today there are many students in schools with a wide variety of different behavioral disorders. Among these disorders you can find ADHD. We have selected to research how pedagogues respond to students with ADHD. The essay will address the issues concerning the pedagogues own knowledge about ADHD. This essay will problematize if pedagogues find their knowledge about ADHD sufficient enough to respond to students with ADHD and other students without diagnoses of one of the class equivalent manner. This essay will show different pedagogical methods which pedagogues use in classrooms to adapt their teaching to students who have ADHD in a proper way according to Lpo 94.

    In order to develop an understanding for this, we have chosen to do interviews which include five different teachers, in different schools in the same community in Sweden.

    As a result of our studies, we have concluded that teachers face a lot of different adversities regarding students with ADHD. Lpo 94 states that “every student is entitled to an equal education, an education that is tailored to student's abilities and skills”. This requires that teachers have the right skills and tools to adjust their pedagogue to fore fill this demand in the best possible way. Gillberg declares that one must take into consideration that every individual is different from the other. Our essay will show why this can be problematic for teachers, especially when they have students with ADHD-diagnosis in their classroom.

     

  • 63.
    Andersson, Claudia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Samverkan i ett lokalt perspektiv: En studie om kommunalpolitikers upplevelser och uppfattningar kring samverkan i relation till folkhälsoarbete2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I framtiden står vi inför stora utmaningar i fråga om hållbar utveckling, fortsatt välfärd och god folkhälsa. Folkhälsan påverkas särskilt av samhällsförändringar och politiska beslut, i synnerhet av beslut tagna på regional och kommunal nivå, eftersom de fastställda besluten berör människors dagliga förutsättningar. Framtidens organisering av välfärden kan samtidigt inte enbart lösas genom enskilda organisationsförändringar utan det behövs ett långsiktigt arbete med attitydförändringar och metoder som stödjer samverkan och nya förhållningssätt. Politikers intresse och kunskaper är därför betydelsefulla för att folkhälsofrågor ska prioriteras, vilket vanligtvis sker genom samverkan. Syftet med studien är följaktligen att skildra samverkan i relation till det lokala folkhälsoarbetet hos ledande kommunalpolitiker och om deras upplevda erfarenheter och uppfattningar av denna samverkan. Ytterligare att undersöka förutsättningarna för en fördjupad samverkan kring folkhälsofrågor inom ett specifikt svenskt län. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats och ett strategiskt urval av kommunalråd, vilka också besitter rollen som kommunstyrelseordförande, från samtliga kommuner inom det aktuella länet som datainsamlingsmetod. En semistrukturerad intervju valdes för att kunna förstå kommunalrådens uppfattningar om samverkan och det lokala folkhälsoarbetet. Empirin analyserades med hjälp av meningskategorisering och meningskoncentrering. I resultatet framgår det att begreppet samverkan är komplext och att betydelsen kan uppfattas ur flera perspektiv. Resultatet av studien återger således för de mest förekommande aspekter som de intervjuade kommunalråden samtalar om, samverkan som en ekonomisk fråga, samverkan som lärande och gemensam mötesplats, inte för vilka faktorer som är viktigast. Många talar om viljan att göra mer, men att det i praktiken förhåller sig annorlunda. Om inte annat är detta ett nödvändigt arbete som behöver få mer utrymme att implementeras och förankras i den dagliga politiska verksamheten. Det sker genom ett lärande i form av ett ’givande och tagande’ människor emellan. Samverkan ska underlätta folkhälsoarbetet då det handlar om att tillsammans se möjligheter och utmaningar för att bland annat nå resultat, effektivitet och utveckling. Ömsesidigt förtroende och ansvarstagande kommer att vara de komponenter som har mest betydelse för lyckad samverkan, precis som tidigare studier även påvisar. I diskussionen framhålls kommunalrådens både generella och specifika uppfattningar.

  • 64.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Jansson, Madeline
    ”Lärplattan – ett pedagogiskt redskap om den används rätt”: En intervju- och observationsstudie om förhållningssätt och tillgängliggörande av lärplattan för barn i förskolan.2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stora delar av samhället är uppbyggt på digitala tekniker och detta ställer därför höga krav på den digitala kompetensen hos varje samhällsmedborgare. Sveriges regering samt Skolverket framhäver att framtidens samhälle bygger på goda kunskaper i digital teknik. Tidigare studier pekar på att det behövs ytterligare kompetensutveckling i förskolan när det kommer till IKT, då det finns stor variation mellan förskolor angående hur man tillgängliggör IKT för barnen i verksamheten. Detta anses främst bero på förskollärares inställning och tidigare erfarenheter med digital teknik. Föreliggande studie syftar till att bidra med kunskap om barns möjlighet till digitalt lärande genom att intervjua och observera fem pedagoger på två olika förskolor. Genom att använda både observationer och intervjuer bidrar det till en mer omfattande bild av hur förskolans pedagoger tillgängliggör lärplattan för barnen i förskolan och hur förskolans pedagoger förhåller sig till barns användning av lärplattan. Studiens resultat har analyserats med stöd av det sociokulturella perspektivet och med hjälp av förskolans styrdokument. Resultatet av föreliggande studie visar att det finns skillnader i pedagogernas kunskaper vad gäller användning av lärplattan. Pedagogernas förhållningssätt till digital teknik skiljer dem också åt. Majoriteten av pedagogerna använde främst lärplattan som redskap för dokumentationspraktiken men de framhöll också att lärplattan är ett potentiellt redskap för att stimulera barns lärande- och utvecklingsprocess. Pedagogerna poängterade också att det finns ett ”rätt” sätt att arbeta med lärplattan tillsammans med barnen och detta är vad pedagogerna strävar efter. Majoriteten av pedagogerna förklarade att de stunder som barnen fick möjlighet att använda lärplattan styrdes av pedagogernas möjlighet att kunna vara delaktiga och närvarande i aktiviteten och när pedagogerna ansåg aktiviteten gynna barnets lärande. Samtliga pedagoger framhöll att utan pedagogens deltagande i barns aktivitet vid lärplattan blir aktiviteten endast ett tidsfördriv. Detta öppnar i sin tur upp för en diskussion om vilka aktiviteter vid barns användning av lärplattan som inte är önskvärda och varför dessa aktiviteter inte anses vara önskvärda.

  • 65.
    Andersson, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Karlsson, Lovisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Flerspråkighet och identitet: en intervjustudie om förskollärares arbete med flerspråkighet i förskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idag finns många barn på våra förskolor som är flerspråkiga och enligt läroplanen för förskolan ska barnen främjas i sin modersmålsutveckling liksom i utvecklingen av det svenska språket (Skolverket, 2016). Dessutom hör språk och identitetsutveckling ihop (a.a.). Syftet med denna intervjustudie är således att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt arbete med flerspråkighet, vilka metoder de använder och vad de anser om flerspråkighet relaterat till identitetsutveckling. Fyra intervjuer har genomförts med fyra förskollärare i fyra olika förskolor. Förskolorna valdes utifrån stort antal flerspråkiga barn och/eller lång erfarenhet av arbete med flerspråkiga barn. Denna studie är utförd utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Detta eftersom vi utgår från att lärande och utveckling sker i sociala och kulturella möten med olika människor, vilket också är något som Vygotskij menar. Materialet samlades in med hjälp av ljudupptagning och skrevs sedan ut. Därefter analyserades materialet och delades upp i kategorier utifrån den didaktiska frågan Hur, Vygotskijs, teorier om den proximala utvecklingszonen och den mer kompetente andre och utifrån Dahlberg, Moss och Pence teorier om mångfaldiga identiteter. Tre kategorier formades på så vis; Metoder, Mer kompetenta personer och Identitet relaterat till flerspråkighet.

    Resultatet visade att förskollärarna använde metoder som samtal, sång, läsning, tecken som stöd och olika material som till exempel böcker, bildscheman, lärplattor och datorer. Förskollärarna använde sig även av mer kompetenta andra såsom vårdnadshavare och barn med andra språk för att främja flerspråkigheten. En osäkerhet kring hur förskollärarna kunde främja flerspråkigheten på grund av bland annat egna begränsade språkkunskaper kunde dock urskiljas. Förskollärarnas beskrivningar visade hur viktigt det är för den flerspråkiga utvecklingen att barn får befinna sig i den proximala utvecklingszonen och där utvecklas tillsammans med andra personer som är mer kompetenta inom området. Identitetsutvecklingen konstaterades ha en stark förbindelse med språket där förskollärarna även kopplade in kulturen som en del av det hela; flera språk ger barn fler möjligheter till mångfaldiga identiteter.

  • 66.
    Andersson, Emelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Förskollärares erfarenheter kring arbetet med flerspråkiga barn2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få en ökad kunskap om förskollärares erfarenheter kring arbetet med flerspråkiga barn. Studien är gjord utifrån intervjuer med sex förskollärare på två mångkulturella förskolor. I studiens resultat synliggörs förskollärarnas erfarenheter kring arbetet med flerspråkiga barn. De uttrycker positiva erfarenheter kring arbetet samt att de belyser såväl utmaningar som möjligheter som finns i arbetet med flerspråkiga barn. Att lägga undervisningen på rätt nivå nämns som en utmaning men de uttrycker även möjligheter då de menar att ingå i en mångkulturell förskola bidrar till att fördomar förvinner. Samt att en ökad förståelse för olika kulturer skapas. Förskollärares erfarenheter kring samarbetet med vårdnadshavare beskrivs som en utmanande men viktig del, dels för att informera viktig information om barnet mellan hemmet och förskolan, dels i arbetet med barns språkutveckling. Förskollärarna beskriver att de arbetat mycket med sagor, sånger, rim och ramsor för att främja barns språkutveckling. Att arbeta med det här samt tala tydligt anser förskollärarna bidrar till en bättre språkförståelse hos barnen.

  • 67.
    Andersson, Emelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö.
    Hållbar utveckling i läroböcker för naturkunskap 1b2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Miljöundervisning har funnits länge och idag är det fokus på hållbar utveckling som har sitt ursprung från 1970- och 1980-talet. Det är ett begrepp har kritiserats av många för sin komplexitet. Hållbar utveckling har fått mer utrymme i den nyutformade kursplanen för kursen naturkunskap 1b i och med den nya läroplanen Gy11. Hur väl anpassade är då de nya läroböckerna för syfte och centralt innehåll för kursen naturkunskap 1b inom området hållbar utveckling? För att utföra undersökningen har de fem aktuella läroböckerna för kursen naturkunskap 1b lästs i fem omgångar, en analys av textens innehåll, frågor och illustrationer har utförts. Undersökningen visar på att det varierar hur väl de fem olika läroböckerna behandlar hållbar utveckling, samtliga fem läroböcker behandlar dock ämnet. Störst brister finns framförallt inom jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är generellt mer fokus på att presentera (och lära ut) fakta än att eleverna skall göra ställningstaganden, illustrationerna i läroböckerna är relevanta till texten. 

  • 68.
    Andersson, Emelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Engelska.
    Teachers' Attitudes Affect Students: A Study of Swedish Primary School Teachers' Attitudes towards CLIL2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Teachers play an important role in teaching English as a second language. Since many studies of students’ attitudes towards leaning English already exist this study aims to compensate the lack of studies examining teachers’ attitudes towards methods of teaching English as a foreign language. The main focus of the study is on Content and Language Integrated Learning (CLIL). The definition and effects of CLIL are presented and discussed as well as pedagogical implications about teaching English as a foreign language. Via an online survey questionnaire, this study examines the attitude towards CLIL of ninety-seven teachers in the Swedish primary school’s preschool class to grade three. Findings of this study implicate that teachers in general have a positive attitude towards a content integrated approach to teaching English as a foreign language. Finally, suggestions for future research are presented.

  • 69.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Rämgård, Linda
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Förskollärares förhållningssätt till genus i barnböcker2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I förskolan sker det hela tiden möten mellan barn och vuxna och dessa möten har en stor inverkan på barns utveckling. Vi valde att göra denna undersökning då syftet var att se vad förskollärare har för förhållningssätt till genus i barnböcker. Studien har genomförts genom intervjuer med tre förskollärare i två olika kommuner i Mellansverige. Intervjuernas resultat har varit grunden för underlag till vår analys och diskussion. I resultatet framgick det att förskollärares förhållningssätt till genus är viktigt för utvecklandet av barns värderingar och attityder kring könsroller och att barnböcker kan vara ett sätt att överföra dessa värderingar på. Resultatet visade även att barnböcker i samband med genus behövs uppmärksammas mer på vissa förskolor.

  • 70.
    Andersson, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Persson, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    De yngsta barnens delaktighet och inflytande: En studie på tre förskolor2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka de yngsta barnens demokratiska rättigheter och deras rätt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet är även att studera vilka faktorer som kan inverka på detta. Forskningsfrågorna är ställda utifrån dessa syften och handlar även om lärarens syn på delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lärare och barn utifrån delaktighet och inflytande.

  • 71.
    Andersson, Gunilla
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Lingvall, Eva-Lotta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Jehovas Vittnen: elever med en annan trosuppfattning1998Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju på Grundskollärarutbildningen 1-7 vid Högskolan i Gävle.

    Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda på hur man som blivande lärare på bästa sätt bemöter en elev som är ett Jehovas vittne med hänsyn till både elevens trosuppfattning och Lpo 94.

    Arbetet grundar sig på litteraturstudier och intervjuer med lärare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lärare som själv är ett vittne.

    Första delen av arbetet består av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne är och vad som skiljer dem från övriga samhällsmedlemmar.

    Nästa del tar upp hur Jehovas vittnen ser på skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver.

    I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och därefter följer diskussionen.

  • 72.
    Andersson, Gunn
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Bohlin, Ellinor
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Åtgärdsprogram mot mobbning: ett steg i rätt riktning?1997Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt skollagens första kapitel § 2 är varje skola skyldig att ha någon form av åtgärdsprogram mot mobbning. I den nya läroplanen, Lpo -94, anges att det är rektor som bär det särskilda ansvaret för att skolan verkligen utformar ett sådant åtgärdsprogram.

    Vi valde därför att inleda det här arbetet med att undersöka om skolorna i Gävle kommun, med inriktning på årskurs 1-6, var laglydiga eller inte. Med andra ord, hade de någon form av åtgärdsprogram mot mobbning eller inte?

    I och med Lpo -94, framhålls också skolans ansvar tydligt, när det gäller att ingripa mot alla slags trakasserier eller kränkande behandling. Vi är alltså som lärare, tillsammans med övrig skolpersonal, skyldiga att ingripa om vi misstänker ett fall av mobbning. Gör vi inte detta, begår vi följaktligen ett lagbrott! Till vår hjälp och till vårt stöd, ska vi då bland annat ha detta åtgärdsprogram.

    Vi intervjuade därför, sex lärare samt tre rektorer, på tre utvalda skolor även det inom Gävle kommun. Syftet med dessa intervjuer var att försöka få en uppfattning om hur pass väl åtgärdsprogrammen ute på skolorna är förankrade. Samtidigt försökte vi få svar på en rad andra frågor som vi hade angående dessa åtgärdsprogram. I arbetet presenterar vi också några, i åtgärdsprogrammen, vanligt förekommande metoder och modeller, exempelvis Farstamodellen och Österholmsmodellen. Vi gjorde också en intervju med en representant ur ett mobbningsteam. Mobbningsteamets arbete är ofta en viktig del av innehållet i ett åtgärdsprogram.

    • Vi kom fram till att av 28 tillfrågade skolor, hade bevisligen 27 stycken ett åtgärdsprogram av någon form.
    • Förankringen av åtgärdsprogrammen bland de intervjuade lärarna och rektorerna visade sig, tolkat utifrån våra intervjusvar, inte vara alltför god.
    • Vi fann också att de intervjuade på skolorna, hade väldigt olika uppfattningar om åtgärdsprogrammet och dess innehåll.
  • 73.
    Andersson, Hanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Malmén, Catharina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Vikten av att vara en grupp: en intervjustudie om gruppens betydelse i viktminskningsgrupper2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur personer som har genomgått viktminskning i grupp upplever att de har påverkats av själva gruppen samt söka få förståelse för själva grupprocessen. Metoden som användes var intervju, där fem personer i åldrarna 32- 48 år ingick, en man och fyra kvinnor. Resultatet som framkom var att gruppen har påverkat personerna på olika sätt, till exempel genom bidragandet av motivation och socialt stöd som för många har underlättat deras resa mot en sundare livsstil. Gruppen hade en större inverkan i de fallen där personerna kände varandra och där det öppnades upp för diskussion och reflektion gruppmedlemmarna sinsemellan, något som också bidrog till lärande. Slutsatsen är alltså; Ja, gruppen har en påverkan, men hur pass stor den påverkan är skiljer sig mellan olika grupper och individerna som befinner sig i dem.

  • 74.
    Andersson, Ida
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    "Ett slit och släng jobb": en studie om gymnasieelevers uppfattningar av arbetet inom äldreomsorgen2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om attityder och uppfattningar av äldreomsorgen, statustrappan, immanent pedagogik samt skolverkets läroplan. Syftet var att undersöka elever på vård- och omsorgsprogrammets uppfattningar av arbetet inom äldreomsorgen. Studien genomfördes genom en fokusgrupp där fyra elever från vård- och omsorgsprogrammets sista läsår utgjorde studiens respondenter. Fenomenografin som ansats fungerade som en stöttepelare genom de centrala delarna, så som syfte, frågeställning, metod och analys. Fokusgruppens samtal varade under två timmar där två fallbeskrivningar utgjorde underlag för diskussion, datamaterialet transkriberades och analyserades sedan. Resultatet innebar att sju olika uppfattningar hittades, de presenteras i varsin beskrivningskategori där uppfattningen beskrivs. Dessa sju är; ”En plats där livet slutat”, ”att visa respekt skapar värdighet”, ”ett enkelt arbete”, ”inget framtidsyrke”, ”förebilder och positiva erfarenheter stärker vårdyrket”, ”status bidrar till (o)intresse” och ”gymnasieutbildningen har betydelse för yrkesutövandet”. Respondenterna uppfattade inte äldreomsorgen som ett attraktivt framtidsyrke, de menade att vem som helst kunde utföra arbetsuppgifterna och att det var en stor anledning till att de hade andra framtidsplaner.

  • 75.
    Andersson, Inger
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Hofsten, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicinvetenskap.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Case seminars open new doors to understanding – students’ experiences of learning2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 76.
    Andersson, Katharina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Att skriva tillsammans2016Inngår i: Praktiknära forskning: Barn, lärare och lärande / [ed] Elisabeth Björklund och Christina Gustafsson, Lund: Studentlitteratur, 2016, 1, s. 123-146Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 77.
    Andersson, Katharina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Nya inlärares skrivande2017Inngår i: Kunskap Motstånd Möjlighet: Humanistisk forskning i dag / [ed] Ulrika Serrander & Peder Thalén, Halmstad: Molin & Sorgenfrei, 2017, 1, s. 277-293Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 78.
    Andersson, Katharina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket. Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten.
    Pojkar kan visst skriva!: skrivkompetenser på nationellt prov i svenska i årskurs tre i Sverige2014Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    10-year old boys are writing texts in a National Test in the spring of 2009. The aim of this study is to increase knowledge in and understanding of boys’ writing skills through description, analysis and interpretation of the texts produced by the boys in the National Test in Swedish for junior level year three, taken in Sweden in 2009. The material consists of texts produced by boys and is focused on their ability to write. Through avoiding relating to texts produced by girls, it is possible to search, review, interpret and observe without simultaneously comparing the two genders. The aim of the test is to measure writing proficiency from a normative perspective, while I am investigating content, reception, awareness, and other aspects relevant when producing text. Genres are described through the instruction given in the test, which defines the work that takes place in the classroom and thereby my approach to the analysis. The latter is focused on finding patterns in the competence of the students rather than looking for flaws and limitations. When competence is searched for beyond the relationship to syllabi or the demands of the test in itself, the boys’ texts from the test provide a general foundation for investigating writing proficiency. Person, place and social group have been removed from the texts thereby avoiding aspects of social positioning. The texts are seen from the perspective of 10-year old boys who write texts in a National Test. The theoretical basis as provided by Ivaničs (2004; 2012) offers models for theory on writing. A socio-cultural viewpoint (Smidt, 2009; Säljö, 2000) including literacy and a holistic view on writing is found throughout. By the use of abdicative logic (see 4.4) material and theory work in mutual cooperation. The primary method hermeneutics (Gadamer 1997) and analytical closereading (Gustavsson, 1999) are used dependent on the requirements of the texts. The thesis builds its foundation through the analysis from theoretically diverse areas of science. Central to the thesis is the result that boys who write texts in the National Test, are able to write in two separate genres without conversion or the creating hybrids between the two. Furthermore, the boys inhibit extensive knowledge about other types of texts, gained from TV, film, computers, books, games, and magazines even in such a culturally bound context as a test. Texts the boy has knowledge of through other situations can implicitly be inserted in his own text, or be explicitly written with a name of the main character, title, as well as other signifiers. These texts are written to express and describe what is required in the topic heading of the test. In addition other visible results of the boys’ ability to write well occur though the multitude of methods for analysis throughout the thesis which both search, and find writing competence in the texts written by the boys.

  • 79.
    Andersson, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Biologi.
    "It's funny that we don't see the similarities when that's what we're aiming for": Visualizing and challenging teachers' stereotypes of gender and science2012Inngår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 42, nr 2, s. 281-302Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study illuminates teachers’ conceptions of gender and science and possibilities to challenge these conceptions. Since 2005, a group of teachers (K-6) inSwedenhave met approximately once a month in two-hour seminars to discuss and develop their instruction in science and technology based on a gender perspective. The present data consist mainly of audio-recordings of the teacher seminars and video-recordings of science/technology activities with students. Analysis of the empirical data has been carried out in several stages and was inspired by thematic analysis, the theoretical framework of which is based on Hirdman’s and Beauvoir’s theories of gender. The results show that the teachers’ ideas about gender/equity and science exist on several levels, within which various conceptions are represented. On the one hand, “reasoning around similarity”, where teachers consider that both girls and boys should have the same prerequisites for working with science/technology. In contrast, stereotyped conceptions of girls and boys when the teachers evaluate their activities with students, where condescending attitudes toward girls are also observed. The girls’ ways of working with science/technology are not as highly valued as the boys’, and this outlook on children can ultimately have consequences for girls’ attitudes toward the subject. When teachers are allowed to read their own statements about the girls, they get “a glimpse of themselves”, and their condescending ideas about girls are made visible. In this way, the teachers can begin their active work toward change, which may lead to new outlooks on and attitudes toward students.

  • 80.
    Andersson, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Biologi.
    Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus2011Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet är fokus för denna avhandling, som belyses genom två studier: en longitudinell aktionsforskningsstudie som genomfördes tillsammans med en grupp förskollärare/lärare och en studie där verksamma förskollärare/lärare under en fortbildningskurs fick tillämpa en genusteori på en verklig klassrumshändelse.

     

    Studierna visar att genusarbete är komplicerat eftersom det inbegriper många aspekter av livet och en viktig del av genusmedvetenheten är att förhålla sig till dessa olika aspekter. Det är av avgörande betydelse att utmana föreställningar om genus, där utmaningarna resulterar i att föreställningarna blir verbaliserade och därmed synliggjorda. Vidare visar studierna att genom att ta avstamp i feministisk vetenskapskritik och pedagogik kan ett alternativt sätt att förhålla sig till lärande och undervisning i naturvetenskap bli möjligt. För lärare som inte har en naturvetenskaplig bakgrund, men som ska genomföra aktiviteter eller undervisa i ämnena, blir de didaktiska och pedagogiska kompetenser de redan besitter en startpunkt för att utveckla sina ämnesdidaktiska förmågor. Kompetensutveckling med ett feministiskt anslag kan ge lärarna ”empowerment” som medför att de känner större delaktighet i den naturvetenskapliga praktiken och därmed kan bidra till att utveckla såväl dess kultur som kunskapsstoffet.

     

    Avhandlingen ger också nya metodologiska kunskapsbidrag om aktionsforskning. Ett resultat är att tid är en viktig faktor som man måste ta hänsyn till beroende på vilken förändring man vill åstadkomma. Forskaren som deltar i aktionsforskningen som en ”outsider” har en viktig funktion genom att kunna överblicka processen samt uppmärksamma och använda sig av kritiska händelser för att driva förändringsarbetet framåt.             

     

  • 81.
    Andersson, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Biologi.
    Vad har genus med naturvetenskap att göra?2013Inngår i: Den onaturliga naturen: Kunskapsmaterial om sexualitet och kön för lärare i naturkunskap och biologi på gymnasiet / [ed] Hans Olsson, Tommy Eriksson, RFSU , 2013Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 82.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Biologi.
    Danielsson, Anna
    Faculty of Education, University of Cambridge.
    Gullberg, Annica
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Biologi.
    Hussénius, Anita
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Kemi.
    Acting for change: Challenging teachers through theatre, interventions and research2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 83.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Biologi.
    Danielsson, Anna
    Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
    Gullberg, Annica
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Biologi.
    Hussénius, Anita
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Kemi.
    Chasing borderlands - pre-service teachers' meeting with different cultures in their education2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 84.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Biologi. Centre for Gender Research, Uppsala University.
    Gullberg, Annica
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Biologi. Centre for Gender Research, Uppsala University.
    What is science in preschool and what do teachers have to know to empower children?2014Inngår i: Cultural Studies of Science Education, ISSN 1871-1502, E-ISSN 1871-1510, Vol. 9, nr 2, s. 275-296Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article we problematize the purpose of teaching science in preschool and what competences preschool teachers need in order to conduct science activities in the classroom. The empirical data were collected through an action research project with five preschool and primary school teachers (K-6). In the first section we have used one situation, a floating-sinking experiment, as an illustration of how two different epistemological perspectives generate different foci on which kind of science teaching competences that are fruitful in preschool. In the first perspective, the central goal of science teaching is the development of the children’s conceptual understanding. With this perspective, we found that the science activities with the children were unsuccessful, because the children’s thoughts about concepts did not develop but even the situation enhanced a misconception concerning density. Moreover, the teacher was unsuccessful in supporting the children’s conceptual learning. The second perspective uses a feminist approach that scrutinizes science, where we investigate if the floating-sinking activity contributes to a feeling of participation in a scientific context for the children and if so how the teacher promotes this inclusion. This second perspective showed that the children’s scientific proficiency benefited from the situation; they had acquired a positive experience of the density concept that they could build upon which was reinforced by the teacher. The children discovered that they had power over their own learning by using an experimental approach. On the basis of these findings, we conclude that there are competences other than subject matter knowledge that are also important when preschool teachers engage children in scientific activities. Through process-oriented work with the teacher group, we identified four concrete skills: paying attention to and using children’s previous experiences; capturing unexpected things that happen at the moment they occur; asking questions that challenge the children and that stimulate further investigation; situated presence, that is, “remaining” in the situation and listening to the children and their explanations. We discuss possible ways to move preschool teachers away from their feelings of inadequacy and poor self-confidence in teaching science by reinforcing this kind of pedagogical content knowledge.

  • 85.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Biologi.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Methodological dilemmas in action research2011Inngår i: Educational action research, ISSN 0965-0792, E-ISSN 1747-5074Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this study we want to call attention to and discuss two aspects of importance for work toward change regarding fundamental values through action research. The first aspect is time, and taking it into account according to “the action research spiral”. The second aspect concerns the importance of critical events for making progress and challenging preconceived notions. We also stress that researchers as “outsiders” have the opportunity to overview the process in a way that the other participants (insiders) do not. The empirical data is collected from an action research project on science and gender conducted inSweden with teachers from preschool and K-6. The collaboration was proceeded during 2005 to 2010, a total of 57 months.   

  • 86.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, Ämnesavdelningen för naturvetenskap.
    Hussenius, Anita
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, Ämnesavdelningen för naturvetenskap.
    Genusperspektiv i naturvetenskaplig undervisning2006Inngår i: Naturfagsdidaktikkens mange facetter: Proceedings fra Det 8. nordiske Forskersymposium om undervisningen i naturfag / [ed] Lisbeth Bering, Jens Dolin, Lars Brian Krogh, Jan Sölberg, Helene Sörensen, Rie Troelsen, Köpenhamn: Danmarks Paedagogiska Universitets Forlag , 2006, s. 95-102Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Våren 2005 har ett skolutvecklingsprojekt initierats tillsammans med åtta verksamma lärare för att studera om en ökad genusmedvetenhet kan påverka undervisningen inom naturorienterade ämnen (NO) och teknik. Lärargruppen har tillsammans med projektansvariga diskuterat litteratur från forskning inom genusvetenskap och ämnesdidaktik vid sammanlagt sju seminarietillfällen. Lärarna uppmärksammar könsbundna attitydskillnader till naturvetenskap och teknik. En ökad insikt om flickors behov av att se helheter och förstå sammanhang har fått lärarna att tänka kring sin undervisning i NO/teknik på ett nytt sätt. Lärarna har bland annat provat att presentera samma undervisningsmoment på olika sätt i flick- respektive pojkgrupper. Träning och erfarenhet inom ett område som eleverna tidigare inte behärskar, skapar trygghet och förtrogenhet med ämnet och därigenom kan attitydskillnader överbryggas. För att bättre kunna förmedla ett intresse och engagemang till eleverna uttrycker lärarna en önskan om kompetensutveckling inom NO/teknik. I artikeln presenteras delresultat från intervjuer med fyra av de deltagande lärarna.

  • 87.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, Ämnesavdelningen för naturvetenskap. Centre for Gender Research, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Hussenius, Anita
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, Ämnesavdelningen för naturvetenskap. Centre for Gender Research, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Gender theory as a tool for analyzing science teaching2009Inngår i: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, E-ISSN 1879-2480, Vol. 25, nr 2, s. 336-343Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study examines to what extent experienced teachers are aware of gender issues in the science classroom. It also explores how an introduction to gender theory might alter this awareness. Teachers wrote their reflections about a real classroom situation. They were then asked to analyse the same situation after having read texts that discussed gender theory concepts. The fourteen teachers' understanding about gender and society were challenged. Some teachers were able to analyse the case differently by applying gender theory, others discussed the case on a more general level, while one teacher showed signs of resistance regarding gender theory.

  • 88.
    Andersson, Lina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Förskollärares syn på barns lek i förskolan2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet handlar om vad två pedagoger på respektive förskola har för syn på barns lek i deras verksamhet; vad dessa två pedagogers uppfattningar om skillnaden mellan lek och fri lek är, samt hur deltagande pedagogen själv kan vara i leken kommer att behandlas. Ett annat område som behandlas i examensarbetet är om respektive förskollärare anser att miljön på förskolan kan påverka barn i deras lek och hur den kan formas för att gynna lekandet. Som metod har intervjuer och observationer använts och genom dem har det i slutsatsen kommit fram vad två förskollärare och deras kollegor anser om lek samt hur det överensstämmer med praktiken.

    Det har tidigare forskats en del om lek men inte om pedagogers uppfattningar om fri lek. Därför blev valet att behandla just den frågan i mitt examensarbete. En intressant jämförelse är att de teoretiska perspektiven författarna har i litteraturen har speglat hur författarna själva ser på lek, och då har även en relatering till vad studiens pedagoger kan ha för teoretiska perspektiv gjorts eftersom det påverkar deras uppfattning om lekens betydelse. Det är en egen tolkning som gjorts under granskning av resultat.

    Vad som kommer fram ur denna undersökning är att det finns olika sätt att uppfatta lek och hur man som pedagog kan agera och delta i lek. Lek är viktig för dessa pedagoger och den ska till stor del finnas i verksamheten eftersom den främjar barns utveckling ur flera perspektiv. Lek och fri lek skiljer sig åt på så sätt att i den fria leken får barnen själva bestämma över leken enligt en av de intervjuade. På dessa förskolor som ingår i undersökningen valde dessa pedagoger att inte delta i barnens lek, då de vill att barnen ska lära sig leka utan vuxna, såvida inte konflikter uppstår och barnen behöver en vuxens vägledning. Även då ville personalen att barnen till stor del skulle kunna reda ut situationen till stor del själv eftersom det främjar den personliga identitetsutvecklingen hos barnen. Barn ska kunna leka själva utan en vuxen närvarande i leken; en av pedagogerna ansåg att barnen skulle vara varandras kamrater och inte de vuxna. Miljön har enligt de intervjuade stor effekt på barnens lek och hur leken kan påverkas genom den. Barnen ska kunna tillgodose sin egen lek på så sätt att materialen ska vara tillängliga för barnen, såsom leksaker, skapandematerial osv.

    På dessa två förskolor överensstämde resultatet från undersökningen på flera områden, intervjupersonerna hade ungefär liknande värderingar om hur viktig leken var och även vad de hade för uppfattningar om den. Av intervju samt observation upplevdes det att de intervjuade i huvudsak ”lever som de lär”. De agerade till största delen i praktiken som de uppgav i intervjun.

     

  • 89.
    Andersson, Lina
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Lärares tankar och idéer kring musik i idrottsundervisningen2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet använder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte använder musik. Syftet är även att undersöka om gymnasielärarna i ämnet idrott och hälsa blir påverkade av några yttre faktorer som kan resultera i att de använder musiken i sin undervisning. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Resultatet visar att lärarnas tankar och idéer kring användandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stämmer bra överens med tidigare forskning som visar många fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar även att de yttre faktorer som påverkar lärarna mest, när det gäller hur det använder sig utav musik i deras undervisning, är eleverna och deras musikintresse. Slutsatsen av studien är att lärarna upplever att musik motiverar och inspirerar elever till rörelseglädje samt en högre prestationsnivå. Hur de använder musiken är antingen som bakgrundmusik eller som ett hjälpmedel.

  • 90.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Karlsson, Britt-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Leek, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Hur använder barn bild- och formskapande material utan instruktioner?2011Independent thesis Basic level (university diploma), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Andersson, L. Karlsson, B-M. & Leek, M. (2011). Hur använder barn bild- och formskapande material utan instruktioner? Examensarbete i Pedagogik 15 hp. Lärarprogrammet, akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.

     

    Vårt arbete grundar sig på en studie av en barngrupp med barn i tre års ålder. Syftet med studien var att försöka synliggöra vad barnen väljer att göra vid mötet av olika skapande material utan att ha fått vidare instruktioner. Den aktivitet vi benämner som ”utan instruktioner”, både i titel och vidare i texten, är att barnen inte får några uttalade instruktioner eller mallar. Vi träffade barnen vid fyra planerade skapandetillfällen där vi lät dem använda materialen på det sätt de själva valde. Vi lät även barnen visa sina alster vid ett femte tillfälle genom en vernissage på förskolan. Grunden för detta arbete ligger till stor del i studien ute på den valda förskolan där vi använt oss av olika slags dokumentation, till största del observation, men även genom litteratur och forskning som gett oss en bredare områdeskunskap. Det resultat vi kan se i vår studie är att barnen använder materialen på många olika sätt och inte ofta på det sätt som vi vuxna förväntar oss det. Olika faktorer som kan ha spelat in är bl.a. val av miljön och material.

     

    Nyckelord: Bildpedagogik, förskola, skapande, glädje, lek, material

  • 91.
    Andersson, Linn
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Segerkvist, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Förskollärares kommunikativa hjälpmedel i en mångkulturell förskola2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att studera hur förskollärare i en mångkulturell förskola kommunicerar med flerspråkiga barn vid samling. Frågeställningen i studien utgår från vilka hjälpmedel förskollärare använder sig av för att kommunicera med flerspråkiga barn. Metoden som används i denna studie är en triangulering iform av intervjuer med förskollärare, observationer av samlingar samt analys av förskolans arbetsplan. Det insamlade materialet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på kommunikation. Resultatet har påvisat att hjälpmedel som används vid kommunikation till stor del är tecken som stöd. Arbetet med kommunikation på förskolan bygger på en arbetsplan som fokuserar på aktiviteter i grupp vilka utförs med hjälp av olika kommunikativa hjälpmedel. Användandet av dessa kommunikativa hjälpmedel jämförs i diskussionen med tidigare forskning. 

  • 92.
    Andersson, Linnea
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Strindefjord, Michaela
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Där leken inte hör hemma: En studie om hur förskollärare resonerar kring val av pedagogiska applikationer2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det svenska skolsystemet, således också förskolan, står inför en digitaliseringsprocess där uppdragen i läroplanen kring att utveckla digital kompetens ska förtydligas. Skolverkets undersökningar har visat att förskollärare upplever att de inte har tillräckligt med kompetens inom detta område samtidigt som antalet datorplattor ökat kraftigt inom den svenska förskolan de senaste åren. Förskolebarn kommer i kontakt med de pedagogiska applikationer som dessa datorplattor innehåller och tidigare forskning visar att applikationernas utformning har inverkan på barns lärande och utveckling, vilket därmed blir en didaktisk fråga att som förskollärare förhålla sig till när dessa ska väljas till undervisningen. Förskolans läroplan består också av många andra uppdrag som förskollärare måste förhålla sig till i sina val, annars kan de pedagogiska applikationernas innehåll utgöra en dold läroplan, det vill säga förmedla ett innehåll som inte uttrycks i styrdokumenten. Föreliggande studie syftar därför till att genom intervjuer med åtta förskollärare, synliggöra hur förskollärare resonerar kring att välja ut pedagogiska applikationer till förskolans datorplattor. Ett särskilt fokus i studien riktas mot hur dessa resonemang stämmer överens med förskollärarnas olika uppdrag som förskolans läroplan beskriver. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av förskolans läroplan samt läroplansteori. Resultatet visar att förskollärarnas resonemang, kring att välja pedagogiska applikationer, till stor del stämmer överens med de olika uppdragen i förskolans läroplan. Både då förskollärarna beskriver att de väljer pedagogiska applikationer som stimulerar till samarbete, har barns intresse som utgångspunkt samt att de pedagogiska applikationernas innehåll ska gå i linje med likabehandlingsuppdraget. Det som skulle kunna utgöra en dold läroplan, är dels att pedagogiska applikationer som laddas hem från källor som förskollärarna upplever som tillförlitliga, inte granskas noggrant och dels en syn på att barns ålder begränsar deras inflytande över vilka pedagogiska applikationer som finns på förskolans datorplattor. Dessutom framkommer en syn på att de pedagogiska applikationer som väljs ut endast ska främja lärandet och åtskiljas från lek. Sammantaget kan det konstateras att det krävs god kompetens för att kunna välja ut pedagogiska applikationer som går i linje med uppdragen i läroplanen och samtidigt är av god kvalitet.

  • 93.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Berglund, Katarina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Inskolning - barnens första möte med förskolan2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När barnet ska börja i förskolan kan det vara en stor omställning för hela familjen. Från att barnet varit hemma under lång tid tillsammans med någon av sina föräldrar ska barnet nu få lära känna nya barn och vuxna som de behöver knyta an till. Syftet var att undersöka hur inskolningen utförs och på vilka grunder förskollärarna har valt den inskolningsmodell de praktiserar, samt att undersöka vilken betydelse inskolningen har för det enskilda barnet, barngruppen och familjen. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra förskollärare och tre föräldrar. Resultatet visar att valet av inskolningsmodeller ser olika ut i förskolorna. Vår tolkning är att valet av modell inte grundas på någon forskning, det har framkommit att pedagogerna i förskolan för diskussioner och även provar olika modeller. Det visade sig även vara vanligt med gruppinskolning och den har tillkommit mycket på grund av att inskolningen inte ska dra ut på tiden och påverka den ordinarie verksamheten under allt för lång tid. Något som alla informanter uttryckte att de vill uppnå med inskolningen är trygghet för barnet och föräldrarna.

  • 94.
    Andersson, Lise-Lotte
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Möller Heikkilä, Pia
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förskolan är ofta den första kontakten som nyanlända barn får med det svenska samhället. Därför har förskolan en viktig uppgift att fylla i mottagandet av nyanlända barn och deras familjer. Läroplanen för förskolan (Lpfö98) betonar vikten av att ge barn med utländsk bakgrund stöd i utvecklandet av en dubbel kulturtillhörighet. Syftet med detta examensarbete är att klargöra hur förskollärare belyser alla barns kulturtillhörighet. Eftersom förskolan spelar en viktig roll för nyanlända barns första tid i ett nytt samhälle, vill vi med examensarbetet visa hur betydelsefull förskollärares synsätt och bemötande är. Förskollärare bör vara medvetna om hur viktigt det är att belysa varje barns kulturtillhörighet i vardagen för att barnen ska kunna behålla sin identitet.

     

    Litteraturgenomgången visar att förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka barns förmåga att förstå kulturell mångfald och förbereda dem för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. I examensarbetets teoretiska del behandlas också det svenska samhällets förhållningssätt till mångkultur, mångfald och skillnader mellan olika kulturer. Här tar vi upp problematiken runt traumatiserade barn, liksom förskollärares förhållningssätt samt betydelsen av utbildning. Språk och kommunikations betydelse utgör slutet av den teoretiska delen i examensarbetet. Enligt tidigare forskning kan förskolan spela en viktig roll för att underlätta nyanlända barns integration och förhindra segregation i samhället. Förskolan har också en viktig och betydande roll för att utländska barn ska kunna utveckla en dubbel kulturtillhörighet. Olika undersökningar visar att förskollärare kan känna osäkerhet inför mötet med nyanlända barn. Vi har i vår undersökning lagt vikt vid att skapa en förståelse för vad denna osäkerhet kan bero på.  

     

    Det empiriska underlaget i examensarbetet är grundat på en kvalitativ metod uppbyggd av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer med förskollärare på fyra förskolor i två olika kommuner. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats utifrån förskollärarnas svar och resonemang för att finna gemensamma nämnare samt sådant som skiljer sig. Vi har tematiserat redovisningen av svaren så att de överensstämmer med intervjufrågorna och den teoretiska delen av vår undersökning.

     

    Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna på förhållandevis likartade sätt finner att fokus bör läggas på nyanlända barns språkutveckling samt på att utveckla ett bra samarbete och en fungerande kommunikation med barnens föräldrar. Resultatet visar också att samtliga intervjuade förskollärare upplever arbetet med integration av nyanlända barn i förskolan som ett mycket positivt och givande arbete. De menar dock att arbetet kräver ett något annorlunda och mer krävande arbetssätt än arbetet med barn som inte har utländskt ursprung. Likaså poängterade de intervjuade förskollärarna vikten av en väl fungerande föräldrakontakt. Att arbeta i en kulturell mångfald ger oftast positiva erfarenheter, men att arbeta som förskollärare mitt i en mångfald av språk och olika kulturer kan samtidigt vara en utmaning.

     

  • 95.
    Andersson, Louise
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Sjöström, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Drama i förskolan: En intervjustudie om hur förskollärare uppfattar begreppet drama2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Drama är ett brett begrepp vilket gör att det kan tolkas olika och därmed få olika innebörder beroende på vem som tillfrågas. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet drama som en metod för att stimulera barns lärande. Intresset var också att undersöka om det fanns skillnader mellan förskollärares definitioner av begreppet drama som kunde bero på när de tog sin förskollärarexamen. En tänkbar hypotes när studien påbörjades var att mängden utbildning av drama som förskollärare fick med sig från sin förskollärarutbildning skulle variera. Det skulle påverka hur de definierade begreppet drama. För att få information användes intervjuer som metod och det teoretiska ramverket för studien är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av drama i sina verksamheter för olika syften samt att begreppet drama och lek står nära varandra. Studiens slutsats visar att förskollärarna har teoretiska kunskaper om hur de kan använda drama. De eftersträvar mer utbildning kring hur drama kan användas praktiskt för att på ett lekfullt och lustfullt sätt stimulera barns lärande. Samtliga förskollärare har under sin förskollärarutbildning likvärdigt med utbildning om drama. Det som skilde sig mellan deras definitioner av begreppet drama var hur de betonade lärandebegreppet i samband med att använda drama.

  • 96.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Norénius Marander, Madelene
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Förskollärarens hälsa i relation till stora barngrupper2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 97.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Skorge, Jenny
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Pedagogik i medarbetarsamtal- en intervjustudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Medarbetarsamtal är en form av samtal på individnivå. Samtal kan vara en viktig arbetsform även för hälsopedagoger som arbetar med människor på individnivå. Att veta hur pedagogiken kan användas i samtal för att påverka individer blir därmed en stor tillgång.

    Undersökningen syftar till att ta reda på om och i sådana fall hur pedagogiska ledare använder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.

    Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och den metod som har använts är intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestående av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare på en pedagogisk arena.

    Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del är baserade på utveckling och utvecklingsinriktat lärande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ. Reflektionen kan leda till förståelse och därmed utveckling som kan leda till ytterligare reflektion och vidare utveckling. De tre begreppen reflektion, förståelse och utveckling utgör tillsammans en form av helhet.

  • 98.
    Andersson, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Bland mossa och småkryp -att stimulera barns intresse förnaturen med hjälp av uppdragskort2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 99.
    Andersson, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Harrysson, Annelie
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Mentorskap mellan två lärare i skolan: upplevelser och erfarenheter av en adept och en mentor2007Student paper second term, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning var att få ta del av en nyexaminerad lärare och en mentors erfarenheter och upplevelser av mentorskap. Metoden var att intervjua en adept och en mentor, som tillsammans hade haft en mentorskapsrelation. Intervjuerna gjordes av två personer med öppna och ostrukturerade frågor, vilket ledde till följdfrågor. Resultatet visade att de båda enbart hade positiva erfarenheter och upplevelser av mentorskap. Det visade sig att det viktigaste med ett väl fungerande mentorskap var erfarenhet inom yrket hos mentorn och en vilja och ett engagemang hos alla inblandade parter.

  • 100.
    Andersson, Matilda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Upplevelser av Sverigestafetten – ett hälsofrämjande projekt för att öka fysisk aktivitet: En kvalitativ intervjustudie om motivation och hälsopromotion på arbetsplatsen2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stillasittande arbeten med inaktiva medarbetare är ett stort problem i dagens samhälle. Låg grad av fysisk inaktivitet kan orsaka många av de allvarliga sjukdomar som också kallas vällevnadssjukdomar, vilka leder till sämre livskvalitet och i många fall förtidig död. Då arbetsplatsen är en arena som bidrar till mycket stillasittande, är det samtidigt en viktig arena för att främja den fysiska aktiviteten. Syftet med studien är att undersöka medarbetarnas upplevelser av Sverigestafetten och belysa dess motivationsfaktorer till fysisk aktivitet, samt att problematisera medarbetarnas generella upplevelser av hälsopromotion på Atea. Tre informanter som arbetar på Atea har intervjuats genom kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer, där resultatet visar att alla informanter har blivit mer fysiskt aktiva och påverkats av både lika och olika motivationsfaktorer. Slutsatsen är att den inre motivationen är den mest väsentliga för att åstadkomma ökad fysisk aktivitet, likaså visade studien att delaktighet och möjlighet till självförverkligande i hälsopromotionsarbete är av stor vikt för motivationen

1234567 51 - 100 of 2654
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf