hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 51 - 100 av 202
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Forsell Eriksson, Jenny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hedblom, Anna-Carin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hur mödrar upplever postpartum depression och mötet med vården2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning.

    Bakgrund: Att bli förälder är en av de största förändringarna i livet och uppfattas som en glädjefull upplevelse i de flesta kulturer. För vissa kvinnor blir den första tiden efter en förlossning istället en tid då de känner sig oroliga, nedstämda och känslomässigt labila. Dessa känslor brukar vara övergående och försvinna inom några veckor. Men för många kan nedstämdheten övergå i förlossningsdepression. På grund av skuld och skam undviker många att söka hjälp och därmed förblir deras depression oftast odiagnostiserad Syfte: Att beskriva mödrars upplevelse av Postpartum depression samt att beskriva hur de upplevde mötet med vårdgivare. Metod: Examensarbetet gjordes som en litteraturstudie uppbyggd på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO användes, med begränsningarna peer-reviewed, max 10 år, tillgänglig via HiG. Huvudresultat: De vanligaste upplevelserna som mödrar kände var skuld och oro över att något skulle hända barnet. Sjuksköterskans attityd gentemot kvinnorna var av stor vikt för huruvida de kände sig trygga nog att berätta om deras tankar och känslor. En förhoppning mödrarna hade var att sjuksköterskan skulle ta upp förlossningsdepression, och på det sättet skulle mödrarna våga öppna sig. På grund av detta så hade mödrarna en önskan om att få träffa en och samma sjuksköterska. Slutsats: Ökad kunskap om PPD till den allmänna sjuksköterskan kan snabbare ge mödrar den vård de behöver. Det första mötet med vården blir en viktig del om kvinnorna ska känna trygghet. Sjuksköterskan bör ha en god kunskap och ett empatiskt bemötande om relationen mellan dom ska bli stärkt.

     

    Nyckelord: Mödrar, Postpartum depression, Upplevelser

  • 52.
    Forsman, Henrietta
    et al.
    Högskolan Dalarna.
    Inger, Jansson
    Göteborgs Universitet.
    Leksell, Janeth
    Högskolan Dalarna.
    Lepp, Margret
    Göteborgs Universitet.
    Sundin Andersson, Christina
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Nilsson, Jan
    Sophiahemmet Högskola.
    Clusters of competence: Relationship between self-reported professional competence and achievement on a national examination among graduating nursing students2020Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 76, nr 1, s. 199-208Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims

    To identify clusters based on graduating nursing students’ self‐reported professional competence and their achievement on a national examination. Furthermore, to describe and compare the identified clusters regarding sample characteristics, students’ perceptions of overall quality of the nursing programme and students’ general self‐efficacy.

    Design

    A cross‐sectional study combining survey data and results from a national examination.

    Methods

    Data were collected at two universities and one university college in Sweden in January 2017, including 179 students in the final term of the nursing programme. The study was based on the Nurse Professional Competence Scale, the General Self‐Efficacy scale and results from the National Clinical Final Examination. A Two‐Step Cluster Analysis was used to identify competence profiles, followed by comparative analyses between clusters.

    Results

    Three clusters were identified illustrating students’ different competence profiles. Students in Cluster 1 and 2 passed the examination, but differed in their self‐assessments of competence, rating themselves under and above the overall median value respectively. Students in Cluster 3 failed the examination but rated themselves at the overall median level or higher.

    Conclusion

    The study illustrates how nursing students’ self‐assessed competence might differ from competency assessed by examination, which is challenging for nursing education. Self‐evaluation is a key learning outcome and is, in the long run, essential to patient safety.

    Impact

    The study has identified clusters of students where some overestimate and others underestimate their competence. Students who assessed their competence low but passed the exam assessed their general self‐efficacy lower than other students. The findings illuminate the need for student‐centered strategies in nursing education, including elements of self‐assessment in relation to examination to make the students more aware of their clinical competence.

  • 53.
    Forsström, Diana
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Wigzell, Ingeborg
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    HBTQ-personers erfarenheter av bemötande i hälso- och sjukvården2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Homo-, bi-, trans- och queerpersoner (HBTQ-personer) är en grupp människor som inte är heterosexuella eller identifierar sig med det kön de fötts med. HBTQ-personer är således människor som har en sexuell läggning eller könsidentitet annat än heteronormen. Denna norm beskriver att utgångspunkten för människors sexualitet och könsidentitet är att alla förväntas vara heterosexuella. Det är konstaterat att HBTQ-personer i större omfattning riskerar att drabbas av ohälsa. Att uppmärksamma HBTQ-personers erfarenheter inom hälso-och sjukvården är viktigt för att se till att kunskapen, medvetenheten och slutligen omvårdnaden av HBTQ-personer blir bättre. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva HBTQ-personers erfarenheter av bemötande i hälso-och sjukvården. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Litteraturstudien omfattar 11 artiklar om HBTQ-personers erfarenheter av bemötande i hälso- och sjukvården. Av dessa använde en mixed method, av resterande hade åtta en kvalitativ ansats och två hade en kvantitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet av föreliggande litteraturstudie visade att HBTQ-personer har både positiva och negativa erfarenheter kring sjukvårdspersonalens bemötande, kunskap och förståelse samt kommunikation. Slutsats: I föreliggande litteraturstudie framkom det att HBTQ-personer har både positiva och negativa erfarenheter av bemötande inom hälso-och sjukvården. En ökad kunskap och medvetenheten hos sjuksköterskor och sjukvårdspersonal behövs kring HBTQ-frågor, för att HBTQ-personer ska uppleva ett positivt bemötande.

  • 54.
    Fredin Buske, Evelina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Jonsson, Marlene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Patienters erfarenheter av tvångsvård inom den psykiatriska heldygnsvården -en beskrivande litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: All vård ska ges på lika villkor och alltid med respekt för människors rätt till autonomi och integritet. Psykiatrisk tvångsvård krävs i de fall när det finns behov av heldygnsvård på sjukhus, att personen motsätter sig frivillig vård eller att personen lider av en allvarlig psykisk störning. Mer kunskap om patienters erfarenheter av tvångsvård kan bidra till en större förståelse hos personalen inom vården. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av tvångsvård inom den psykiatriska heldygnsvården. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar användes i resultatet. Hildegard Peplau´s teori om interpersonliga relationer har använts som teoretisk referensram. Huvudresultat: Resultatet visade mestadels negativa erfarenheter av tvångsvård, där det mest centrala handlade om personalen och patienternas relationer. Patienter önskade mer tillit, ha godare kommunikation och bli bemötta med respekt av personalen. En stor del handlade om förlorad självständighet samt brist på autonomi, information och delaktighet. Det framkom att tvångsåtgärder även kunde leda till negativa följder efter vårdtidens slut. Resultatet beskrevs i fyra teman: Patienters erfarenheter av information och dess betydelse, Patienters erfarenheter av relationer mellan patient och personal, Patienters erfarenheter av livet efter tvångsvård och Patienters reflektioner efter erfaren tvångsvård. Slutsats: Tvångsvård innebär att patientens autonomi, värdighet och delaktighet i vården inte alltid kan tillgodoses. Huruvida patienter upplever erfarenheter som positiva eller negativa beror mycket på vilken relation de har till personalen. Engagerad personal samt en god kommunikation kan bidra till en förbättrad kvalitet av vården.

  • 55.
    Fure, Elin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nilsson, Signe
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Att beskriva livskvalitet hos personer med palliativ vård2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Då bot inte längre är möjlig påbörjas palliativ vård, vilket handlar om att skapa förutsättningar så att personen med palliativ vård och dennes anhöriga upplever högsta möjliga livskvalitet. Att träffa döende personer och ge dessa omvårdnad är en ofrånkomlig del av sjuksköterskeyrket. Beskrivningar av livskvalitet från personer med palliativ vård är därför en viktig kunskapskälla för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur personer med palliativ vård upplever livskvalitet. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på 13 vetenskapliga artiklar. Alla inkluderade artiklar hade kvalitativ ansats och söktes fram i databasen PubMed. Huvudresultat: Personer med palliativ vård beskrev att deras tankesätt förändrades efter sjukdomsdebuten. Detta upplevdes som en strategi för att hantera sjukdomen och öka känslan av livskvalitet. Något som ytterligare bidrog positivt till livskvaliteten var att upprätthålla relationer med släkt och vänner samt att få vara omgiven av sin familj. Den främsta orsaken till minskad livskvalitet beskrevs vara när symtom framträdde och när sjukdomen upplevdes styra personens liv. Slutsats: Att drabbas av obotlig sjukdom och få palliativ vård påverkade upplevelsen av livskvalitet. Den kunde både öka och minska under sjukdomsförloppet och att ha en sjuksköterska med helhetssyn på personen med palliativ vård var av stor vikt för bibehållen livskvalitet. 

  • 56.
    Ganstrand, Maja
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Tesfaye, Hilina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Unga vuxna personers upplevelser av leva med Diabetes Mellitus Typ 12019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att leva med diabetes typ 1 innebär ett stort ansvar gentemot sin hälsa samt upplevelser av livsförändringar. Den senaste forskningen påvisar att personer med Diabetes Mellitus typ 1 har specifika behov av stöd i det dagliga ansvaret för hantering av kost, motion, blodsocker övervakning och medicinering. Att leva med diabetes är en utmaning för både patienter, anhöriga och vårdgivare. Sjuksköterskans roll är att vägleda med behandling samt lära patienten att ta ansvar över sitt hälsotillstånd.

  • 57.
    Goude, Isabelle
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Svedberg, Zara
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Att vårda någon med tvång: En deskriptiv litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av tvångsvård inom psykiatrin2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund I Sverige vårdas årligen ca 12 000 män och kvinnor med tvångsvård. Tvångsvård regleras av lagar och får endast ges till personer som anses vara en fara för sig själv eller sin omgivning. Denna vårdform syftar till att upprätthålla säkerhet för både patient och dess omgivning, målet är att patienten ska ta emot frivillig vård. Att vårda någon med tvång är komplext och kan leda till svåra situationer för sjuksköterskor, vården ska därför utföras så hänsynsfullt som möjligt för att främja patienters autonomi och delaktighet. 

    Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av tvångsvård inom psykiatrin.

    Metod Litteraturstudien genomfördes med en deskriptiv design. Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO. Totalt tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel användes i studiens resultat. Artiklarna har analyserats där teman och subteman har urskilts.   

    Resultat Resultatet visade att sjuksköterskor saknar alternativ till tvångsåtgärder och detta har lett till etiska dilemman och negativa känslor. Trots detta fanns förståelse hos sjuksköterskor för syftet med tvångsåtgärderna och det sågs som en del av arbetet. Tvångsvård beskrevs ha en negativ påverkan på vårdrelationerna och därmed beskrevs även vikten av en god och tillitsfull relation mellan sjuksköterska och patient. Resultatet beskrevs i tre teman och fyra subteman. 

    Slutsats Utifrån resultatet till föreliggande litteraturstudie har författarna kommit fram till att det råder delade meningar om synen på tvångsvård hos sjuksköterskor. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att det fanns en önskan om möjliga alternativ till tvångsåtgärder och det behövs mer forskning i ämnet. 

    Nyckelord Tvångsvård, tvångsåtgärder, sjuksköterska

  • 58.
    Grudzinska, Maja
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskornas reflektioner om arbetet som konsultsköterska med fokus på telefonrådgivning med andra vårdgivare: En intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Livslängden ökar i hela världen vilket gör att antalet multisjuka stiger och belastningen på hälso – och sjukvården och på kommunsjuksköterskorna ökar. Kommunsjuksköterskorna har idag en komplex roll och är alltmer rådgivande konsulter under sitt arbete. Telefonrådgivning med omvårdnadspersonalen blir vanligare och kan medföra svårigheter för kommunsjuksköterskorna att göra bedömningar och utföra patientsäker vård.

    Syfte: Syftet med föreliggande studien var att beskriva sjuksköterskornas reflektioner om arbetet som konsultsköterska med fokus på telefonrådgivning med andra vårdgivare.

    Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats med beskrivande design valdes för att beskriva kommunsjuksköterskornas upplevelser. Resultat: Kommunsjuksköterskorna ansvarade för ett stort antal patienter under sitt arbetspass. Alla bedömningar som skedde togs utifrån omvårdnadspersonalens beskrivningar per telefon. Tre kategorier framkom för att belysa deras upplevelser: Att arbeta med telefonrådgivning inom äldreboenden, Ett utmanande arbete samt Kommunikation med omvårdnadspersonalen.

    Slutsats: Kommunsjuksköterskorna har en komplex och växlande roll inom äldrevården, de arbetar som rådgivande konsulter dagligen. Praktiska förutsättningar som påverkar kommunsjuksköterskornas arbete försvårar deras bedömningsförmågor. Telefonrådgivning med omvårdnadspersonalen är utmanade och kräver erfarenheter och kunskaper hos kommunsjuksköterskorna. Studien kan leda till en ökad förståelse hos olika yrkeskategorier som kommer i kontakt med kommunsjuksköterskorna och ger en inblick i deras arbetssätt.

  • 59.
    Gunnarsson, Cajsa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Norin, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Postoperativ smärta hos patienter som genomgått laparoskopisk kolecystektomi: En jämförande registerstudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att förebygga och behandla postoperativ smärta är anestesisjuksköterskans ansvar genom det perioperativa förloppet. Tidigare studier har visat att förekomsten av postoperativ smärta efter laparoskopisk kolecystektomi är hög.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva postoperativ smärtskattning hos patienter som genomgått laparoskopisk kolecystektomi på en sluten operationsavdelning och en dagkirurgisk operationsavdelning. Syftet var också att undersöka skillnader i förekomst av postoperativ smärta mellan män och kvinnor, yngre och äldre patienter samt mellan patienter som opererats på sluten- respektive dagkirurgisk operationsavdelning.

    Metod: Studien var en retrospektiv registerstudie med kvantitativ ansats. Registerdata innehållande data från 338 patienter inhämtades från kvalitetsregistret Svenskt Perioperativt Register från år 2016–2018. Materialet analyserades med beskrivande och jämförande statistik.

    Resultat: Resultatet visade att 70 % av patienterna skattade måttlig till svår postoperativ smärta (NRS 4-10). Det framkom även att kvinnor samt yngre patienter (<50 år) på den dagkirurgiska operationsavdelningen skattade signifikant högre postoperativ smärta jämfört med män och äldre patienter.

    Slutsatser: Även om inga generella slutsatser kan dras tyder resultaten på att kvinnor samt patienter 50 år och yngre är särskilt utsatta för otillräcklig smärtbehandling i samband med laparoskopisk kolecystektomi. Eftersom alla människor har rätt till god smärtlindring behöver omvårdnaden således anpassas efter patientens individuella förutsättningar och behov. När anestesisjuksköterskan når en förtrolig relation till patienten finns goda förutsättningar för en tillfredställande postoperativ omvårdnad.

  • 60.
    Gustafsson, Sofia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Blomqvist, Fannie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Personers upplevelser av hur livet förändrats efter en hjärtinfarkt: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdomar, så som hjärtinfarkt, är en vanlig orsak till inläggning på svenska sjukhus. Symtom och upplevelser efter hjärtinfarkt är en viktig faktor som varje sjuksköterska behöver ha förståelse och kunskap om för att kunna möta varje person individuellt och ge en god omvårdnad. Sjuksköterskan måste se varje individ som unik. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av hur livet förändrats efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design innehållande 11 kvalitativa artiklar som söktes fram i databaserna Pubmed, Cinahl & PsycINFO. Resultat: Människor som genomgått en hjärtinfarkt upplevde olika variationer av begränsningar i det vardagliga livet. De vanligaste begränsningarna i denna studie var trötthet och psykologiska förändringar. Några av deltagarna upplevde positiva förändringar där de blev motiverade till livsstilsförändringar och fick en andra chans i livet. Slutsats: Deltagarna upplevde förändringar som begränsade dem i deras liv. Främst negativa förändringar, dock förekom även positiva förändringar som känslan av att ha fått en andra chans i livet. Ökad förståelse hos sjuksköterskan kan underlätta arbetet med personers upplevelser samt hanteringen av dess mående efter en hjärtinfarkt.

  • 61.
    Göransson, Moa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Lindén, Julia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn med cancer2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Bakgrund: Den vanligaste dödsorsaken för barn i åldrarna 1-14 år är barncancer. Det är cirka en tredjedel av cancerdrabbade barn som insjuknar i leukemier och en tredjedel som drabbas av hjärntumörer. Den sista delen utgör de övriga diagnoserna. Det är viktigt att veta hur man ska bemöta föräldrars tankar och känslor av att leva med ett barn med cancer då vårdpersonal måste individanpassa vården av barnet efter föräldrarnas behov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med barn med cancer. Metod: En litteraturstudie som utgår från 11 artiklar med kvalitativ ansats med sökorden barn, barndomscancer, cancer, familjens erfarenheter, föräldrars erfarenheter, pediatrik. Databasen CINAHL användes för att söka artiklar. Huvudresultat: Det har varit genomgående i resultatet att föräldrarna upplevde ångest, depression, ilska och brist på sömn. Livet påverkas hos föräldrarna efter barnets cancerdiagnos då det blir brist på vardagliga rutiner och normaliteter. Vid en cancerdiagnos hade föräldrarna svårt att se en framtid med det cancersjuka barnet vilket visar att föräldrarna längtar till det ögonblick barnet blir botat. Slutsats: Det framkom tydligt att föräldrar till barn med cancer upplevde ett stort behov av stöd och vikten av att få rätt information. Föräldrar isolerar sig från omgivningen, men kan hitta andra föräldrar på sjukhuset med samma erfarenheter.

  • 62.
    Hagerman, Heidi
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Working Life Among First-Line Managers and Their Subordinates in Elderly Care: an Empowerment Perspective2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this thesis was to study the working life of first-line managers and their subordinates in elderly care from an empowerment perspective. Methods: Paper I and II used a qualitative approach, and semi-structured interviews were conducted with 14 male and 14 female first-line managers. Data were analyzed using qualitative content analysis. Paper III and IV used a quantitative approach with a longitudinal, correlational and multilevel design. 78 first-line managers and 1398 subordinates filled in the questionnaire at T1 and 56 first-line managers and 769 subordinates at T2. Data were analyzed using descriptive statistics, multivariate analyses (III &amp; IV) and multilevel modelling (IV). Results: In Paper I and II, the first-line managers reported having a challenging and complex work situation. Although the first-line managers sometimes expressed a need for better access to structural empowerment in terms of information, resources and support, they experienced psychological empowerment in their work. In Paper III, the results indicated that the more access the first-line managers had to structural empowerment over time, the more likely they were to feel psychologically empowered over time, resulting in lower ratings of their stress symptoms and higher ratings of their own self-rated leadership-management performance over time. Another finding in Paper III was the influence the number of subordinates per first-line manager had on the first-line managers’ ratings of structural empowerment and the subordinates’ ratings of structural empowerment and stress symptoms. In Paper IV, the results indicate that the more access the first-line managers had to structural empowerment at T1, the more access the subordinates had to structural empowerment at T2, and the higher the subordinates rated their first-line manager’s leadership-management performance at T2, when controlling for psychological empowerment. Conclusions: The working life of first-line managers in elderly care is complex and challenging, and they seem to need better access to structural empowerment (Paper I-IV). However, although deficiencies in access to structural empowerment were reported, the first-line managers experienced their work as a positive challenge (Paper 1) and felt that, though the work was not easy, it was worth it (Paper II).

  • 63.
    Hagerman, Heidi
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden; Nursing Department, Medicine and Health College, Lishui University, Lishui, China .
    Wadensten, Barbro
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Skytt, Bernice
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    How do first-line managers in elderly care experience their work situation from a structural and psychological empowerment perspective?: An interview study2019Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 27, nr 6, s. 1208-1215Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:

    The work situation for first-line managers in elderly care is complex and challenging. Little is known about these managers' work situation from a structural and psychological empowerment perspective.

    AIM:

    To describe first-line managers' experiences of their work situation in elderly care from a structural and psychological empowerment perspective.

    METHOD:

    Interviews from 14 female first-line managers were analysed using qualitative content analysis.

    RESULTS:

    The theme described the managers' work situation as "It's not easy, but it's worth it." In the four subthemes, the managers described their work in terms of "Enjoying a meaningful job," "A complex and demanding responsibility that allows great authority within set boundaries," "Supported by other persons, organisational preconditions and confidence in their own abilities" and "Lacking organisational preconditions, but developing strategies for dealing with the situations."

    CONCLUSION:

    The managers described having various amounts of access to structural empowerment and experienced a feeling of meaning, competence, self-determination and impact, that is, psychological empowerment in their work.

    IMPLICATIONS FOR NURSING MANAGEMENT:

    It is vital that first-line managers have access to organisational support. Therefore, upper management and first-line managers need to engage in continuous dialogue to customize the support given to each first-line manager.

  • 64.
    Haglund, Sarah
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Lindgren, Sarah
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjukvårdspersonals följsamhet till hygienrutiner inom akutsjukvård2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett stort problem som varje år drabbar patienter som vårdas inom akutsjukvård. Om sjukvårdspersonal följer de riktlinjer som finns inom hygien kan VRI minskas. I Sverige används vanligtvis basala hygienrutiner som riktlinjer för hygien inom sjukvården. Nationellt används World Health Organisations (WHO) riktlinjer i 5 steg för att hjälpa sjukvårdspersonal att följa riktlinjerna för hygien. Att arbeta inom akutsjukvård innebär att sjukvårdspersonal ställs inför press och snabb handling i beslut vid akuta situationer. Tyvärr prioriteras följsamheten till hygienrutiner ofta bort av olika anledningar.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjukvårdspersonals följsamhet till hygienrutiner inom akutsjukvård. Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat som bygger på 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databasen MedLine via PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade att sjukvårdspersonal inom akutsjukvård hade låg följsamhet till hygienrutiner. Följsamheten till att utföra hygienrutiner enligt föreskrifter efter att sjukvårdspersonalen hade varit hos en patient visade sig vara det steg som efterföljdes bäst. Följsamhet till hygienrutiner innan patientkontakt samt innan ren rutin visade sig vara lägre. Resultaten skiljer sig mellan olika yrkeskategorier och beroende på om sjukvårdspersonalen skattat sig själva eller blivit observerade. Slutsats: Sjukvårdspersonals följsamhet till hygienrutiner inom akutsjukvård var låg. Vid införande av interventioner och utbildning ökade sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienrutiner. Genom att belysa vikten av en god följsamhet till hygienrutiner för att undvika VRI kan patienters lidande samt att sjukvårdens merkostnader minskas.  

  • 65.
    Hamad, Arazo
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Rasoul, Louzan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hur vuxna personer upplever att det är att leva med en obotlig cancersjukdom och hur det påverkar deras livskvalitet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige diagnostiserades ca 60 000 personer med cancer under år 2016 och många av dessa erhåller palliativ vård eftersom cancersjukdomen för vissa förblir obotlig. En person som insjuknar i en obotlig cancersjukdom får en förändrad livskvalitet och upplevelsen av sjukdomen varierar beroende på sjukdomsstadiet. Syfte: Syftet med den här litteraturstudie var att beskriva hur vuxna personer upplevde att det var att leva med en obotlig cancersjukdom och hur det påverkade deras livskvalitet. Metod: En beskrivande litteraturstudie som grundar resultatet på elva vetenskapliga artiklar framtagna via databasen MedLine via PubMed. Resultat: Resultatet visar att cancerdrabbade personer upplever förändringar i det psykiska och fysiska måendet, vilket ledde till att de socialt isolerade sig på grund av problemen och symtomen sjukdomen medför. Stöd från anhöriga samt sjukvården var betydelsefullt och viktigt. Livskvaliteten påverkades negativt hos majoriteten av personerna med en obotlig cancersjukdom. Slutsats: Personers upplever förändringar och påverkan på livskvaliteten olika under sjukdomens olika stadier och därför är det viktigt att rätt individanpassad vård bedrivs.

  • 66.
    Hammarström-Rooth, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Mang Son, Nian Lun Cing
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Personers erfarenheter av att leva med försämrad talfunktion på grund av afasi eller dysartri2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kommunikation handlar om att förmedla information mellan individer. Det kan uppstå talsvårigheter till följd av afasi eller dysartri. Dysartri innebär att artikulationen påverkas på grund av förlamning i talmuskulatur medan afasi beror på en skada i hjärnans talcentrum. För att uppnå en god omvårdnad av personer med talsvårigheter var det viktigt att individen fick känna sig sedd och hörd. Stor vikt lades på sjuksköterskan och hens förmåga att uppfatta vad personen med talsvårigheter ville förmedla både verbalt och icke-verbalt. Det var därför viktigt att uppmärksamma personers erfarenheter av att leva med talsvårigheter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av att leva med försämrad talfunktion på grund av afasi eller dysartri. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Samtliga artiklar var av kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet har påvisat att livssituationen har förändrats för personer med talsvårigheter, de påverkades emotionellt negativt samt tvingades att hitta nya strategier och hanteringssätt för att handskas med sina talsvårigheter. Synen på framtiden var mycket individuell och skildes från person till person. Personer med talsvårigheter erfor både positiva och negativa förändringar i relationer till familj, vänner och omgivningen. I kontakten med vården har personer med talsvårigheter erfarit både positiva och negativa upplevelser. Slutsats: Gott bemötande och goda relationer till vårdpersonal har spelat en viktig roll i återhämtningsprocessen för personer med afasi och dysartri, därför bör sjuksköterskor vara medveten om detta för att ha möjligheten kunna skapa de bästa förutsättningar för patienten.

  • 67.
    Hansson, Erica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Forselius, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Upplevelser av att utföra egenvård hos personer som har Diabetes typ 2: Beskrivande litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanlig kronisk sjukdom som ökar över hela världenoch kan ge svåra komplikationer vid brist på egenvård. Med hjälp av goda levnadsvanoroch fysisk aktivitet kan sena komplikationer förebyggas.Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att utföra egenvård vid diabetes typ 2.Metod: En beskrivande litteraturstudie som har baserats på 13 stycken vetenskapligaartiklar. Artiklarna hittades i databaserna PubMed och Cinahl och var av kvalitativansats och skulle besvara studiens syfte och frågeställning.Resultat: Kunskap, förståelse, motivation och stöd ansåg som viktiga faktorer vidutförandet av egenvårdsrutiner vid diabetes typ 2, dock ansåg många det vara svårt attupprätthålla dem. Med en större förståelse var det lättare att reglera sinablodsockervärden med hjälp av diet och fysisk aktivitet. Det är av stor betydelse hursjuksköterskan förmedlar sin information till patienten.Slutsats: För att kunna göra en livsstilsförändring gällande egenvårdsrutiner var detviktigt att acceptera sin sjukdom diabetes typ 2. Personer med diabetes typ 2 har behovav stöd och motivation från sjuksköterskan för att upprätthålla utförandet avegenvårdsrutiner. Kunskap var viktigt för att kunna hantera sin sjukdom och förebyggasena komplikationer. Det är viktig som sjuksköterska att vara lyhörd och visa individenrespekt samt låta hen vara självbestämmande.

  • 68.
    Hanyi, Yang
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap. Lishui University, China.
    Yu, Xu
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap. Lishui University, China.
    Registered nurses’ Work to Promote Mother’s Self-efficacy of Breastfeeding2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 69.
    Hedlund, Elias
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Landquist, andreas
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Faktorer som påverkar motivationen till livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 70.
    Hedlund, Emily
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Lindgren, Carolin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Samband mellan arbetsrelaterad livskvalitet, psykologisk empowerment och akademisk examen hos intensivvårdssjuksköterskor.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det råder brist på intensivvårdssjuksköterskor i Sverige. Personalbrist, stress och arbetsbelastning kan påverka intensivvårdssjuksköterskornas arbetsrelaterade livskvalitet och känsla av psykologisk empowerment negativt. Detta kan leda till bland annat utbrändhet och depression. Långvarig stress kan leda till att sjuksköterskor väljer att lämna sitt arbete.

    Syfte: Att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor skattar arbetsrelaterad livskvalitet och psykologisk empowerment, samt att undersöka om det finns ett samband mellan intensivvårdssjuksköterskors arbetsrelaterade livskvalitet, psykologiska empowerment och akademiska examen.

    Metod: Studien var en enkätstudie med en kvantitativ ansats, och använde sig av ett bekvämlighetsurval gällande val av de fyra inkluderade sjukhusen. Undersökningsgruppen bestod av totalt 51 deltagare. Två validerade enkäter, Van Laar och Eastons enkät om Work Related Quality of Life (WRQoL) och Spreitzers skala för psykologisk empowerment, användes och kompletterades med bakgrundsfrågor om bland annat. kön, ålder och högsta akademiska examen. Enkäten om arbetsrelaterad livskvalitet översattes från engelska till svenska i en tvåstegsprocess. Studiens data analyserades med korrelationsanalyser och multipel linjär regression.

    Huvudresultat: Inget signifikant samband fanns mellan akademisk examen och WRQoL eller psykologisk empowerment. Däremot sågs ett positivt samband mellan psykologisk empowerment och WRQoL. Studiedeltagarna skattade lägst på delskalorna gällande stress (WRQoL) och självbestämmande (psykologisk empowerment), och högst gällande generellt välmående (WRQoL) och kompetens (psykologisk empowerment).

    Slutsats: Genom att stärka arbetsrelaterade livskvalitet och psykologisk empowerment hos intensivvårdssjuksköterskor kan eventuellt upplevelsen av deras arbetssituation och arbetsmiljö förbättras, vilket i förlängningen kan leda till att fler väljer att stanna i yrket.

    Nyckelord: Arbetsmiljö, arbetsrelaterad livskvalitet, intensivvårdssjuksköterska, omvårdnad, Psykologisk Empowerment.

  • 71.
    Hedlund, Åsa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Nordström, Tina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Nilsson, Annika
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    New insights and access to resources change the perspective on life among persons with long-term illness - An interview study2019Ingår i: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, Vol. 6, nr 4, s. 580-588Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The aim was to describe individuals’ experiences of living with long-term illness.

    Methods: A qualitative approach with a descriptive design was used. Semi-structured interviews were conducted with 16 persons (50–80 years). They were also asked to self-rate their perceptions of their current health status and confidence in their ability to cope with everyday life.

    Results: One main theme was identified: new insights and access to resources change the perspective on life. Personal characteristics and support from others were advantageous in finding ways to deal with limitations related to the illness. Most of the persons experienced a changed approach to life, in that they now valued life more than they had before. However, some persons also experienced lost values and found it difficult to accept medications. The persons rated their current health status as slightly above average, but their confidence in their ability to cope with everyday life as high.

  • 72.
    Hedman, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Uppsala University, Sweden.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Uppsala University, Sweden.
    Mamhidir, Anna-Greta
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Uppsala University, Sweden.
    Pöder, Ulrika
    Uppsala University, Sweden.
    Caring in nursing homes to promote autonomy and participation2019Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 26, nr 1, s. 280-292, artikel-id 969733017703698Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Autonomy and participation are threatened within the group of older people living in nursing homes. Evidence suggests that healthcare personnel act on behalf of older people but are still excluding them from decision-making in everyday care.

    OBJECTIVE: The purpose was to describe registered nurses' experience of caring for older people in nursing homes to promote autonomy and participation.

    RESEARCH DESIGN: A descriptive design with a phenomenological approach was used. Data were collected by semi-structured individual interviews. Analysis was inspired by Giorgi's method. Participants and research context: A total of 13 registered nurses from 10 nursing homes participated. Ethical considerations: Ethical approval was obtained from the Regional Research Ethics Committee. Informed consent was achieved and confidentiality guaranteed.

    FINDINGS: The essence of caring for older people in nursing homes to promote autonomy and participation consisted of registered nurses' awareness of older people's frailty and the impact of illness to support health and well-being, and awareness of acknowledgement in everyday life and trusting relationships. Paying attention to older people by being open to the persons' wishes were aspects that relied on registered nurses' trusting relationships with older people, their relatives and surrounding healthcare personnel. The awareness reflected challenges in caring to promote older people's right to autonomy and participation in nursing homes. Registered nurses' strategies, hopes for and/or concerns about development of everyday life in nursing homes were revealed and mirrored their engagement in caring for older people.

    DISCUSSION AND CONCLUSION: Awareness of older people's frailty in nursing homes and the importance of maintained health and well-being were described as the main source for promoting autonomy and participation. Everyday life and care in nursing homes needs to be addressed from both older people's and healthcare personnel's perspectives, to promote autonomy and participation for residents in nursing homes.

  • 73.
    Hemlin, Petra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sasse, Caroline
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård av barn på sjukhus: En beskrivande litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Palliativ vård innebär symtomlindring av obotliga tillstånd, som hos barn kan vara bland annat cancersjukdomar eller vissa neurologiska tillstånd. Att få palliativ vård som barn är en rättighet enligt WHO. Barnen upplevde ett behov av att ha sina föräldrar nära. Föräldrarna upplevde att de tappade sin föräldraroll när deras barn vårdades palliativt. Föräldrarna hade olika synpunkter på hur en sjuksköterska som arbetade med barn i palliativ vård borde vara och hur vården skulle bedrivas. Sjuksköterskans uppgift är att symtomlindra och stödja både barn och föräldrar inom en familjecentrerad omvårdnad.

    Syfte Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård av barn på sjukhus.

    Metod En beskrivande litteraturstudie som identifierat 11 artiklar genom databaserna Medline via PubMed och Cinahl. Dessa artiklar har analyserats och tematiserats till denna litteraturstudie.

    Resultat Sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden bedrevs ojämlikt, till följd av otillräckliga riktlinjer. Det uppstod även etiska dilemman inom den palliativa barnsjukvården, som kunde röra sig om kommunikationsproblem, samt att sjuksköterskor upplevde att en del barn blev övervårdade. Sjuksköterskor upplevde emotionella svårigheter, som på bästa sätt bearbetades via reflektionssamtal. Huvudkategorier som identifierats var Sjuksköterskors upplevelser av förutsättningarna inom palliativ barnsjukvård, etiska dilemman, övervård, känslomässig tyngd, att vårda vid livets slut samt reflektionssamtal.

    Slutsats Sjuksköterskor upplevde osäkerhet i arbetet med barn i palliativ vård, till följd av bristande riktlinjer, utbildning och kunskap. Det uppstod etiska dilemman i vårdandet, och sjuksköterskorna kunde uppleva emotionella svårigheter, som kunde påverka omvårdnaden. Därför behövde sjuksköterskorna tid för reflektion för att klara av att utföra omvårdnad.

  • 74.
    Hockman, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nilsson, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    En beskrivande litteraturstudie om sjuksköterskans erfarenheter vid palliativ vård2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Viktiga delar av sjuksköterskeprofessionen innebär lindring av lidande, stöttning av individer i sorg och att upprätthålla god livskvalité. Den palliativa vården blir därav komplex för sjuksköterskor. Vårdformen inträder då kurativa behandlingsmetoder inte längre ger önskvärda resultat. Palliativ vård utgår från ett salutogent synsätt där den holistiska vården utförs genom god symtomlindring. 

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av den palliativa vården av vuxna.

    Metod: Denna beskrivande litteraturstudie utgick från tolv artiklar som besvarade studiens syfte. Sökningarna gjordes systematiskt via databaserna CINAHL och PubMed.

    Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde den palliativa vården som en mental stress i samband med bristande erfarenhet. Svårigheter framkom i form av tidsbrist i omvårdnaden kring patienterna samt bristen på kommunikation till anhöriga, patienterna samt mellan kollegor. Fördelar visade sig genom att sjuksköterskorna upplevde positiva gensvar av sitt arbete då patienter och anhöriga kände sig sedda genom samtal och god symtomlindring. 

    Slutsats: Utifrån litteraturstudiens resultat kan sjuksköterskan få en uppfattning om vilka delar av den palliativa vården som är av störst vikt. Resultatet kan bidra till en ökad trygghet för sjuksköterskor i utförandet av den palliativa vården. Genom denna studie så kan sjuksköterskor med mindre erfarenhet av vårdformen lära av de mer erfarna sjuksköterskorna vad som anses relevant att fokusera på, vilket kommer att bidra till en tryggare palliativ vård för patienter.  

  • 75.
    Holman Fält, Linn
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Mohamad, Aya
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med den våldsutsatta kvinnan: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: In 2018, 22,400 sexual offenses were reported in Sweden, of wich 96% of them were against women. The Council of Europe had started in 2014 and the Convention on the Prevention and Control of Violence against Women and Domestic Violence. At the same, the Swedish Higher Education Ordinance (SFS 2017: 857 and 2018: 1135) made a change and from 1 July 2018, it became a requirement for nures to have knowledge of women who are subjected to violence.

    Purpose: The aim of this study was to describe nurse´s experiences of meeting abused women.

    Method: A descriptive literature study. The result is based on 11 scientific articles which were reviewed and analyzed. The articles are both of quantitative and qualitative approach.

    Main Results: Knowledge and guidelines are essential for nurses in providing care for sexually, mentally and physically abused women. If the nurses received adequate education, knowledge of resources in the hospital but also in society, it resulted in a safer care and environment for the women and the nurses, they felt mor secure in asking and talking about partner violence. 

    Conclusion: The nurse´s encounter with violent subjwomen aroused many strong feelings, and they were affected both during working hours and in private life. More training and knowledge in the subject are required for the nurses to be able to meet and care for women who are subjected to violence in a professional manner, which means more quality assured care. 

  • 76.
    Holmgren, Adina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hellström, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Cancerdiagnostiserade patienters erfarenheter av Komplementär och Alternativ Medicin (KAM).: En beskrivande litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Komplementär och alternativ medicin (KAM) är ett samlingsnamn som innefattar en annan typ av medicin och behandling än den konventionella behandlingen. KAM baseras på en helhetssyn av människan där man anser att både kropp och själ är en helhet och detta grundas på den holistiska synen. Patienter som har diagnostiserats med cancer söker ofta hopp och botemedel för sin sjukdom. Vissa för att bli botade, andra för att förlänga livet samt förbättra sitt psykiska och fysiska välbefinnande. Via egenvård söker patienten sig till KAM för att finna metoder som antingen ett komplement eller alternativ till den konventionella behandlingen.

     

    Syfte: Att beskriva cancerdiagnostiserade patienters erfarenheter av Komplementär och Alternativ Medicin (KAM).

     

    Metod: Litteraturstudie av en beskrivande design som omfattar totalt 12 artiklar varav alla är med kvalitativ ansats. Sökningarna genomfördes i PubMed och Cinahl. 

     

    Huvudresultat: Patienter som diagnostiserats med cancer sökte sig ofta till KAM i hopp om att hitta en metod som kunde förlänga livet eller få dem att må bättre, till exempel lindra symtom. Upplevelserna och erfarenheterna av KAM-metoderna var till största del positiva där patienterna blivit hjälpta med både fysiska och psykiska besvär. Det framkom att vårdpersonalens bemötande gällande KAM var bristfällig och det berodde på bristande intresse och kunskap.

     

    Slutsats: Patienter uppger att erfarenheterna av KAM-användandet överlag är positiva där känslan av kontroll och självbestämmande ökar. Det framgår dock att patienter upplever ett bristande stöd från vårdpersonalen inom den konventionella sjukvården, till exempel när de vill diskutera KAM. Detta visar sig genom ett ointresse och en bristande kunskap om metoderna.

  • 77.
    Huaiyu, Shen
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Yue, Li
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Health-related Quality of Life among elderly with Cardiovascular Disease in Lishui: - A cross-sectional study2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 78.
    Hulin, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Forslin, Linn
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Att vara föräldrar till ett barn med schizofreni: En litteraturstudie av Linn Forslin och Madeleine Hulin2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: När en familjemedlem insjuknat i psykisk sjukdom kan det upplevas förändringar inom familjen där deras sätt att leva tillsammans påverkas. Schizofreni klassas som en av de vanligaste psykiatriska folkhälsosjukdomarna och inom den svenska sjukvården uppges omkring 35 000 personer vid något tillfälle ha vårdats inom psykiatrisk heldygnsvård för schizofreni. Detta är en kronisk psykisk sjukdom som karaktäriseras av många olika symtom. Personen är i behov av löpande vård, behandling och stöd, där sjuksköterskans omvårdnadskunskap utgör en stor betydelse.

    Syfte: Beskriva upplevelser av att vara förälder till ett barn Schizofreni.               

    Metod: En deskriptiv litteraturstudie som är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.                                                                                                                                  Resultat: Resultatet visade att föräldrar upplevde negativa känslor kring att vara förälder till ett barn med schizofreni. Föräldrarna upplevde stigmatisering och brist på stöd från samhället men även från bekanta och familjemedlemmar. Kunskapen kring barnets sjukdom var minimal hos dessa föräldrar och resulterade i en sämre förståelse för sjukdomen. Personliga uppoffringar och att de levde utifrån sitt barn orsakade minskad livskvalitet. Dessa föräldrar upplevde ett stort ansvar gentemot barnet, vilket resulterade i att föräldrarna försummade sina egna arbeten för att ha möjlighet att ta hand om barnet. Det framkom även att dessa föräldrar blivit utsatta för både verbalt och fysiskt våld, vilket fick föräldrarna att uppleva rädsla för sitt barn. Relationen mellan föräldrarna försämrades medan relationen mellan föräldern och barnet blev starkare. Föräldrarna använde också olika copingstrategier för att kunna hantera sin livssituation                                                                                 

    Slutsats: Stigmatisering, bristande kunskap och negativa upplevelser är vanligt förekommande. Det bristande stödet från sjukvården är därför viktigt att åtgärda för att se till att dessa föräldrar får bättre möjligheter och hjälpmedel till att hantera och bearbeta sin situation. 

  • 79.
    Jansson, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Norling, Kajsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors/Sjuksköterskors upplevelse av utskrivningsplanering från sjukhus till Primärvård2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Första januari 2018 kom en ny lag om samverkan vid utskrivning från sjukhuset till Primärvård, där Primärvården har huvudansvaret för utskrivningsplaneringen. Då samverkanslagen är ny, var det svårt att finna studier om hur distriktssköterskorna/sjuksköterskorna upplever att vara ansvariga vid utskrivningsplaneringen.

    Syfte

    Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor/sjuksköterskor upplevde att arbeta med utskrivningsplanering från sjukhus till primärvård och hur de upplevde att vara ansvariga för denna planering utifrån den nya samverkanslagen.

     Metod

    Studien använde en kvalitativ ansats och deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer med elva distriktssköterskor/sjuksköterskor användes som datainsamlingsmetod. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys

    Huvudresultat

    Resultatet visade att det som påverkade distriktssköterskorna/sjuksköterskorna mest i arbetet med utskrivningsplanering var bristen på kommunikation och information från sjukhuset. Att få information om patientens tillstånd och behov av insatser efter hemgång, var en stor utmaning. Sökandet efter information var mycket tidskrävande och innefattade flera olika sökvägar. Samtliga distriktssköterskor/sjuksköterskor uppgav att de ofta ringde sjukhuset och anhöriga till patienten för att få information. När sjukhuset hade en vårdplanerare med erfarenhet och kompetens, upplevde deltagarna att information gällande patientens status och planerade åtgärder var tydligare, vilket bidrog till en tryggare hemgång för patienten.  

    Slutsats

    Studien har visat att distriktssköterskor/sjuksköterskor i Primärvården tyckte det var svårt att vara ansvariga vid utskrivningsplanering. Problem med att få information från sjukhuset, avsaknad av rätt kompetens hos vårdplaneraren på sjukhuset, utbildning i kommunikationssystemet Lifecare, samt tidsbrist var bekymmersamt.

  • 80.
    Jansson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Jagheden, Beatrice
    Substansbrukande patienters upplevelser och erfarenheter av bemötandet från sjuksköterskor2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 81.
    Jarnulf, Therese
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Skytt, Bernice
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Mårtensson, Gunilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden; Nursing Department, Medicine and Health College, Lishui University, Lishui, Zhejiang, China.
    District nurses experiences of precepting district nurse students at the postgraduate level2019Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 37, s. 75-80Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    District nurses are preceptors of district nurse students at the postgraduate level. These district nurse students are already registered nurses who have graduated and are now studying to become district nurses; this training is at the postgraduate level. As preceptors at the postgraduate level, district nurses play an important role in helping these students to achieve the learning outcomes of the clinical practice part of their education. However, there is a lack of studies on precepting at this level. Thus, the aim was to describe district nurses' experiences of precepting district nurse students at the postgraduate level. The study was descriptive in design and used a qualitative approach. Purposive sampling was used and nine district nurses from seven primary health care units in Sweden were interviewed. Data were analysed using qualitative content analysis. An overall theme ”Fluctuating between transferring knowledge and striving for reflective learning” and two subthemes emerged. The preceptors’ views on precepting and performance varied depending on the situation. The conclusions is that given the current learning outcomes for clinical practice education at the postgraduate level, district nurses need to bemore influenced by preception focused on reflective learning.

  • 82. Jelley, H.
    et al.
    Kerpershoek, L.
    Verhey, F.
    Wolfs, C.
    De Vugt, M.
    Bieber, A.
    Stephan, A.
    Meyer, G.
    Michelet, M.
    Norwegian National Advisory Unit on Ageing and Health, V.
    Selbaek, G.
    Sjölund, Britt-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. School of Nursing and Human Sciences, Dublin City University, Dublin, Ireland.
    Sköldunger, A.
    Hopper, L.
    Irving, K.
    Marques, M.
    Balsinha, M. C.
    Gonçalves-Pereira, M.
    Portolani, D. M.
    Zanetti, O.
    Woods, B.
    Carers' experiences of timely access to and use of dementia care services in eight European countries2019Ingår i: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Timely access to care services is crucial to support people with dementia and their family carers to live well. Carers of people with dementia (N = 390), recruited from eight countries, completed semi-structured interviews about their experiences of either accessing or not using formal care services over a 12-month period in the Access to Timely Formal Care (Actifcare) study. Participant responses were summarised using content analysis, categorised into clusters and frequencies were calculated. Less than half of the participants (42.3%) reported service use. Of those using services, 72.8 per cent reported timely access and of those not using services 67.2 per cent were satisfied with this situation. However, substantial minorities either reported access at the wrong time (27.2%), or feeling dissatisfied or mixed feelings about not accessing services (32.8%). Reasons for not using services included use not necessary yet, the carer provided support or refusal. Reasons given for using services included changes in the condition of the person with dementia, the service's ability to meet individual needs, not coping or the opportunity to access services arose. Facilitators and barriers to service use included whether participants experienced supportive professionals, the speed of the process, whether the general practitioner was helpful, participant's own proactive attitude and the quality of information received. To achieve timely support, simplified pathways to use of formal care services are needed.

  • 83.
    Jiang, Qianqian
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Qiu, Junyin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nursing Students' Learning Experience Under Cross-cultural Background: A descriptive literature review2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 84.
    Jiawei, Yu
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Mengyang, Jin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nurses’ experience of caring for adults with chronic pain: A descriptive literature review2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 85.
    Jie, Chen
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hongxia, Wu
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Career maturity of the second year nursing undergraduates: A quantitative study2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 86.
    Jinli, Bu
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Jialing, Zhou
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Relationship between health behavior and quality of life among the middle aged and elderly patients with cardiovascular disease2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 87.
    Jinyan, Hong
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Tingting, Yu
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nursing students’ professional identity: A descriptive literature review2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 88.
    Johansson, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Borgvald, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Att beskriva personers upplevelser av vardagen och livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste sjukdomarna som leder till plötslig död runt om i världen. I Sverige insjuknar varje år 25300 av hjärtinfarkt. Stress, ångest, depression och en ohälsosam livsstil är några riskfaktorer som ökar risken för att drabbas av en hjärtinfarkt. Efter en hjärtinfarkt så krävs det livsstilsförändringar för att uppnå god hälsa, exempelvis fysisk aktivering, hälsosamma kostvanor och rökstopp. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer upplever sin vardag och livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod, detta examensarbete är en litteraturstudie som utgår ifrån 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna som valdes ut överensstämmer med studien syfte. Databasen MedLine via PubMed användes för att leta upp artiklarna. Huvudresultatet i studien visar att många personer upplever problem i vardagen efter en hjärtinfarkt och har svårigheter att anpassa sig till de livsstilsförändringar som är nödvändiga efter en hjärtinfarkt. Resultatet visar att personens psykiska, emotionella, fysiska hälsa kan påverkas till det sämre efter en hjärtinfarkt. Detta kan leda till problem i det vardagliga livet, förhållanden och samlivet. Slutsatsen, hjärtinfarkt kan leda till en emotionell, existentiell och fysisk dagligt kamp. Sjuksköterskan ska kunna ge stöd, information och rehabilitering till vederbörande så att de kan återgå till ett mer hälsosamt vardagligt liv. Personer kan behöva få hjälp med olika copingstrategier av sjuksköterskan för att kunna hantera den nya livssituationen bättre. Personers erfarenheter och upplevelser av det dagliga livet kan ge sjuksköterskan värdefull kunskap, vilket kan förbättra den framtida vården för vederbörande.

  • 89.
    Jonsson, Isabelle
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Öhman, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hur personer med hypotyreos upplever sin livskvalité2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hypotyreos är en av de vanligaste endokrina sjukdomarna. Varje år insjuknar människor i sjukdomen och vanligast är att kvinnor drabbas. Att drabbas av hypotyreos innebär att man har brist på tyreoideahormoner i sköldkörteln och att energiproduktionen går på sparläge. Kompetenskrav sätts på sjuksköterskan i vårdandeprocessen hos patienter med hypotyreos då konsekvenserna av sjukdomen kan förefalla diffusa och svåra att mäta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med hypotyreos upplever sin livskvalité.  Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats och delats upp i teman och subteman. Huvudresultat: Personer med hypotyreos upplevde varken en bättre livskvalitet eller förbättringar gällande sköldkörtelrelaterade symtom trots att de medicinerats. Känslan hos dessa personer var att de kände sig svaga, orkeslösa, dränerade på ork och att deras dagliga aktiviteter begränsades. En känsla av missförståelse upplevdes inom vården då läkarna fokuserade främst på personernas provresultat. Trots det att läkaren talade om att blodvärdena låg inom referens upplevde personerna med hypotyreos att flertalet symtom kvarstått.  Slutsats: Personer med hypotyreos uttryckte missnöje över sin upplevelse av livskvalitet, sin medicinering och även vårdrelationen. Att leva med hypotyreos innebar att man kunde ha kvarvarande symtom trots medicinering och livskvalitén för dessa personer påverkades negativt. Genom en ökad förståelse för denna komplexa sjukdom skulle sjuksköterskan kunna bidra med en större trygghet och hjälpa dessa personer genom att skapa en bättre vårdrelation.

  • 90.
    Jordal, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Uppsala universitet.
    Öhman, Ann
    Umeå universitet.
    Wijewardene, Kumudu
    Department of Community Medicine, University of Sri Jaywardenepura, Nugegoda, Sri Lanka.
    Respectability and rights. Sexual and reproductive health and rights of Sri Lankan women formerly involved in prostitution2020Ingår i: Contemporary South Asia, ISSN 0958-4935, E-ISSN 1469-364X, Vol. 28, nr 1, s. 28-42Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Women in prostitution are often disrespected and subject to health risks. The aim of this study is to explore how women formerly engaged in prostitution in Sri Lanka position themselves in relation to gendered norms of respectability, and to discuss the possible implications for their sexual and reproductive health and rights (SRHR). Semi-structured qualitative interviews were conducted with fifteen women formerly engaged in prostitution. Discourse analysis was used to identify and describe interpretative repertoires and four repertoires were identified: Victimhood, Resistance, Responsibility, and Independence. The first three were drawn upon to construct their identities in line with norms of female respectability, as the women emphasised being victims of unfortunate situations, resisting sexual disrespectability and taking responsibility for their children and others. The last repertoire deviated from the respectability norm as it conveyed a picture of the women as independent, strong and courageous subjects, characteristics more in line with male respectability in Sri Lanka. Despite marginalised and oppressive circumstances, the women drew on interpretative repertoires to enhance access to respect, dignity and resources. However, their vulnerability to violence, SRHR risks and virtual absence of rights leave them with little access to resources that could enable a healthier and better life. © 2019, © 2019 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

  • 91.
    Kaltenbrunner, Monica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bengtsson, Lars
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för industriell ekonomi, industridesign och maskinteknik, Industriell ekonomi. Högskolan i Gävle, Centrum för logistik och innovativ produktion.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Lean maturity and quality in primary care2019Ingår i: Journal of Health Organisation & Management, ISSN 1477-7266, E-ISSN 1758-7247, Vol. 32, nr 2, s. 141-154Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose - The purpose of this paper is to 1) describe Lean maturity in primary care using a questionnaire based on Liker’s description of Lean, complemented with observations, and 2) determine the extent to which Lean maturity is associated with quality of care measured as staff-rated satisfaction with care and adherence to national guidelines. High Lean maturity indicates adoption of all Lean principles throughout the organization and by all staff.

    Design/methodology/approach - Data were collected using a survey based on Liker’s four principles, divided into 16 items (n = 298 staff in 45 units). Complementary observations (n = 28 staff) were carried out at four units.

    Findings - Lean maturity varied both between and within units. The highest Lean maturity was found for ‘adhering to routines’ and the lowest for ‘having a change agent at the unit’. Lean maturity was positively associated with satisfaction with care and with adherence to national guidelines to improve healthcare quality. 

    Practical implications - Quality of primary care may benefit from increasing Lean maturity. When implementing Lean, managers could benefit from measuring and adopting Lean maturity repeatedly, addressing all Liker’s principles and using the results as guidance for further development.

    Originality/value - This is one of the first studies to evaluate Lean maturity in primary care, addressing all Liker’s principles from the perspective of quality of care. The results suggest that repeated actions based on evaluations of Lean maturity may help to improve quality of care.

  • 92.
    Kaltenbrunner Nykvist, Monica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bengtsson, Lars
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för industriell ekonomi, industridesign och maskinteknik, Industriell ekonomi. Högskolan i Gävle, Centrum för logistik och innovativ produktion.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Högberg, Hans
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Staff perception of Lean, care-giving, thriving and exhaustion: a longitudinal study in primary care2019Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 19, nr 1, artikel-id 652Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background

    Lean is commonly adopted in healthcare to increase quality of care and efficiency. Few studies of Lean involve staff-related outcomes, and few have a longitudinal design. Thus, the aim was to examine the extent to which changes over time in Lean maturity are associated with changes over time in care-giving, thriving and exhaustion, as perceived by staff, with a particular emphasis on the extent to which job demands and job resources, as perceived by staff, have a moderated mediation effect.

    Method

    A longitudinal study with a correlational design was used. In total, 260 staff at 46 primary care units responded to a web survey in 2015 and 2016. All variables in the study were measured using staff ratings. Ratings of Lean maturity reflect participants’ judgements regarding the entire unit; ratings of care-giving, thriving, exhaustion and job demands and resources reflect participants’ judgements regarding their own situation.

    Results

    First, over time, increased Lean maturity was associated with increased staff satisfaction with their care-giving and increased thriving, mediated by increased job resources. Second, over time, increased Lean maturity was associated with decreased staff exhaustion, mediated by decreased job demands. No evidence was found showing that job demands and job resources had a moderated mediation effect.

    Conclusion

    The results indicate that primary care staff may benefit from working in organizations characterized by high levels of Lean maturity and that caregiving may also be improved as perceived by staff.

  • 93.
    Karlsson, Emilia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Christensen, Henrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hur information och bemötande upplevs av föräldrar inom barncancervården - en beskrivande litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barncancer är starkt förknippat med sorg och lidande. Föräldrar till barn med cancer drabbas ofta av psykologisk stress i samband med barnets cancerdiagnos. Forskning visar att föräldrar till barn som är i behov av annan typ vård än cancervård upplever att de får ett fint bemötande av vårdpersonal genom stöttning och information. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur föräldrar till barn med cancer upplever bemötande och information de erhåller av vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie med en beskrivande design baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Nio artiklar var av kvalitativ ansats, två artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: Föräldrar till barn med cancer upplevde ofta att de fick tillräcklig och relevant information av vårdpersonal. Däremot upplevde ett flertal att de fick för mycket information i samband med barnets diagnostisering och att denna information var svår att tillgodogöra sig på grund av emotionell påverkan. Föräldrar upplevde också att de fick för lite information gällande praktiska detaljer och att vårdpersonalens tillgänglighet blev sämre med tiden. Enligt föräldrar till barn med cancer är de i behov av stöttning från vårdpersonal vilket också kräver att de känner ett förtroende för vården. Slutsats: En kontinuerlig kommunikation mellan familjer och vårdpersonal anses av föräldrar vara av stor vikt. För att tillgodose föräldrars behov krävs det att vårdpersonal har de förutsättningar som krävs, i form av tid och bemanning, för att kunna ge en god omvårdnad.

  • 94.
    Kerpershoek, Liselot
    et al.
    Alzheimer Centre Limburg, Maastricht University, Maastricht, Netherlands.
    Wolfs, Claire
    Alzheimer Centre Limburg, Maastricht University, Maastricht, Netherlands.
    Verhey, Frans
    Alzheimer Centre Limburg, Maastricht University, Maastricht, Netherlands.
    Jelley, Hannah
    Bangor University, Bangor, UK.
    Woods, Bob
    Bangor University, Bangor, UK.
    Bieber, Anja
    Martin-Luther University Halle-Wittenberg, Halle, Germany.
    Bartoszek, Gabriele
    Martin-Luther University Halle-Wittenberg, Halle, Germany.
    Stephan, Astrid
    Martin-Luther University Halle-Wittenberg, Halle, Germany.
    Selbaek, Geir
    Norwegian National Advisory Unit on Ageing and Health, Vestfold Hospital, Tonsberg, Norway; Centre for Old Age Psychiatry Research, Innlandet Hospital Trust, Ottestad, Norway;Faculty of Medicine, University of Oslo, Oslo, Norway.
    Eriksen, Siren
    Norwegian National Advisory Unit on Ageing and Health, Vestfold Hospital, Tonsberg, Norway.
    Sjölund, Britt-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Aging Research Center (ARC), Department of Neurobiology, Care Sciences and Society (NVS), Karolinska Institutet and Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Hopper, Louise
    School of Nursing and Human Sciences, Dublin City University, Dublin, Ireland.
    Irving, Kate
    School of Nursing and Human Sciences, Dublin City University, Dublin, Ireland.
    Marques, Maria J.
    CEDOC, Nova Medical School, Faculdade de Ciências Médicas, Universidade Nova de Lisboa, Lisbon, Portugal.
    Goncalves-Pereira, Manuel
    CEDOC, Nova Medical School, Faculdade de Ciências Médicas, Universidade Nova de Lisboa, Lisbon, Portugal.
    Portolani, Daniel
    Zanetti, Orazio
    IRCCS Istituto Centro San Giovanni di Dio Fatebenefratelli, Brescia, Italy.
    Vugt, Marjolein
    Alzheimer Centre Limburg, Maastricht University, Maastricht, Netherlands.
    Optimizing access to and use of formal dementia care: Qualitative findings from the European Actifcare study2019Ingår i: Health & Social Care in the Community, ISSN 0966-0410, E-ISSN 1365-2524, Vol. 27, nr 5, s. e814-e823Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reports on qualitative data from the Actifcare study investigating experiences, attitudes, barriers and facilitators concerning access to and use of formal care. A total of 85 semi-structured in-depth interviews were conducted in eight European countries. Results were analysed with a deductive content analysis, first within country and then integrated in a cross-national analysis. Overall, analysis of the in-depth interviews revealed two major themes with five subcategories. The results can be summarised in an optimal pathway for access to dementia care. This pathway includes fixed factors such as disease-related factors and system-related factors. In addition there are personal factors that are subject to change such as attitudes towards care. An important finding consisted of the necessity of having sufficient information about the disease and available care and having a key contact person to guide you through the process of finding suitable care while monitoring your needs. In addition, it is important to involve your social network as they can take on care-giving tasks. It is helpful to have a diagnosis (in most countries). Concerning decision-making, the person closest to the person with dementia is in the majority of cases the one who makes the ultimate decision to access and use services and he/she should therefore be supported in this process. These results provide insight into the factors that influence the pathway to formal care use and help professionals to enhance access to formal dementia care by focusing on factors that can be modified.

  • 95.
    Keyvanara, Mahmoud
    et al.
    Isfahan University of Medical Sciences, Isfahan, Iran.
    Ghafour Mousavi, Seyed
    Isfahan University of Medical Sciences, Isfahan, Iran.
    Khayyer, Zahra
    University of Isfahan, Isfahan, Iran.
    Ngaosuvan, Leonard
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    A qualitative exploration of motives of suicide attempts among Iranian women2019Ingår i: Australian journal of psychology, ISSN 0004-9530, E-ISSN 1742-9536Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: The increased attempted suicide rate is one of the main problems healthcare systems face in many societies. Social meaning is one of the main fields of studying suicide attempts. The main aim of the present study was to investigate the motives of suicide attempts among Iranian women.

    Method: To explore suicide motives, history of medical or psychological issues, family relationships, and environmental conditions, participants were interviewed individually. The present study comprised semi-structured interviews involving 52 women who had attempted suicide and subsequently been hospitalised. Finally, the data were transcribed, categorised and narrated.

    Results: The study identified two types of suicide meanings: escape and appeal. Escape suicide attempts were motivated by a desire to run away from intolerable situations in the family or social life. Escape suicide attempts were characterised by flight from grief, loss of honour, shame, infamy or memories of failure incidents. In appeal suicide attempts, participants experienced high pressure or control from husbands or other heads of families and the suicide attempts were used as a strong request to make her husband or family change. Other participants attempted suicide when their honours or masteries were threatened, or when they had committed deeds associated with great shame. The results also showed that several participants provided clear examples of patriarchic oppression as a strong underlying mechanism for suicide motivation.

    Conclusions: As the results of our study revealed that family and gender structures play integral roles in motives of suicide attempts, future research among Iranian men is suggested. 

  • 96.
    Kleebthong, Duangkaew
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Chareonsuk, Sukjai
    Boromarajonani College of Nursing, Chakriraj, Thailand.
    Rising Holmström, Malin
    Mittuniversitetet.
    Kristiansen, Lisbeth Porskrog
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Mittuniversitetet.
    Family members’ perceptions and experiences of older people displaying major depression2020Ingår i: Archives of Psychiatric Nursing, ISSN 0883-9417, E-ISSN 1532-8228Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 97.
    Knarrström, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Jackson, Christoffer
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Äldres upplevelser av att leva med depression: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är en vanlig sjukdom i världen, och äldre människor är särskilt utsatta. Den förväntas vara den näst vanligast funktionsnedsättning i världen efter hjärtsjukdom inom ett par årtionden. På grund av atypiska symtom är den inte alltid identifierad och därför underdiagnostiserad och underbehandlad, särskilt hos äldre.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldres upplevelse av att leva med depression

    Metod: En beskrivande litteraturstudie som sammanfattar och analyserar resultatet av tretton kvalitativa studier.

    Huvudresultat: Identifierade teman var Känslolivets påverkan, Upplevelse avskamkänsla och stigmatisering, Syn på behandling och återhämtning, Samhörighet ochmeningsfullhet och Familjens roll i återhämtning.Flera studier visade på att de äldre inte förstod hur sjukdomen påverkade deras känsloroch tankar. De medgav att fördomar om sjukdomen var utbredd inom åldersgruppen ochbekände att deras egna tidigare obekantskap med depression hade lett till en saknadförståelse. De menade att det var en ledande faktor till att stigmatisering av sjukdomentillsammans med en rädsla för att associeras med galenskap. Att kunna dela erfarenhetermed vänner och familj ansågs viktigt för att bekämpa upplevelsen av ensamhet somvanligtvis är sammankopplad med depression.

    Slutsats: Denna litteraturstudie visade att upplevelsen av stigmatisering och känslor avensamhet var central i den äldres upplevelse av depression. För att förbättrabehandlingen och lindra upplevelsen var det av vikt att skingra fördomar ochförutfattade meningar om sjukdomen samt att inkludera familjen när relationen var godoch berikande.

  • 98.
    Kristiansen, Lisbeth Porskrog
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Mittuniversitetet.
    Willmer, Mikaela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Karlstrom, Annika
    Mid Sweden University.
    Strengthening adolescent well-being project - Qualitative outcomes from a pilot in a Swedish upper-secondary school2019Ingår i: British Journal of School Nursing, ISSN 1752-2803, E-ISSN 2052-2827, Vol. 14, nr 8, s. 390-397Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 99.
    Källquist, A.
    et al.
    Löwenströmska Hospital, Section North, Forensic Psychiatry Care, Upplands Väsby, Sweden.
    Salzmann-Erikson, Martin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Experiences of having a parent with serious mental illness: An interpretive meta-synthesis of qualitative literature2019Ingår i: Journal of Child and Family Studies, ISSN 1062-1024, E-ISSN 1573-2843, Vol. 28, nr 8, s. 2056-2068Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: Previous research found that burdens are put on relatives to patients with serious mental illness. A majority of the studies have described the situation of being a husband/wife or parent of someone who is mentally ill. However, little is known about the perspective of childhood experiences and the effect on adult life from having a parent with mental illness. Hence, the purpose of this review was to investigate experiences of having a parent with serious mental illness.

    Methods: We used a qualitative interpretive meta-synthesis. Five relevant databases were chosen: Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature, MEDLINE, PsycINFO, PubMed and Psychology and Behavioral Sciences Collection. We found 4302 studies in our initial search. Fourteen met the inclusion criteria and the quality assessment.

    Results: The findings are presented in four themes: (1) Growing up in a dysfunctional home environment; (2) The child’s feelings and thoughts; (3) The need of support; and (4) The lingering effects in adult life.

    Conclusions: We found that experiences of growing up in a dysfunctional home can result in relational issues later in life and that the need for support can persist into adult life. This has implications for clinical practice when encountering these patients. 

  • 100.
    Larsson, Emma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Öberg, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med sucidal problematik2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND

    Suicidal problematik är ett stort folkhälsoproblem som leder till att ca 800 000 människor tar sitt liv i världen varje år. Begreppet suicidal problematik innefattar suicid, suicidförsök och suicidtankar. Stigmatisering och attityders nära samband beskriver patientens upplevelser och sjuksköterskans sätt att bemöta, utifrån dess kunskap ge förutsättningar till en god omvårdnad. 

    SYFTE

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med suicidal problematik.

    METOD

    Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design och är sammanställd av 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaser som använts är PubMed, CINAHL och PsycINFO, artiklarna kvalitetsgranskades, lästes och färgkodades vilket gav huvudrubriker och underrubriker.  

    HUVUDRESULTAT

    Sjuksköterskorna upplever både positiva och negativa känslor i mötet med patienten. Negativa upplevelser grundar sig på okunskap, bristande erfarenhet och religiös tro. Positiva upplevelser grundar sig på utbildning, erfarenhet och teamkänsla. Ett viktigt verktyg anses vara kommunikation, sjuksköterskor med erfarenhet vågar tala mer öppet om suicidal problematik än de med lite erfarenhet. Att fatta beslut över patienter med suicidrisk skapar konflikt med integritet och självständighet, detta är etiska dilemman som sjuksköterskor upplever.

    SLUTSATS

    Det finns ett tydligt kunskapsglapp där behov av utbildning och erfarenhet behövs. Avsaknad av detta ger en negativ inställning till patienter med suicidal problematik, samtidigt som man tydligt ser att utbildning och erfarenhet skapar trygghet hos sjuksköterskor. Holistiskt förhållningssätt och icke dömande inställning är något som bör prägla sjuksköterskors bemötande.

12345 51 - 100 av 202
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf