hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 51 - 100 av 233
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Ek Hessel, Matilda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Enerhall, Lovisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Grönområden i urbana miljöer: En jämförelse av kvalitetsprioriteringar inom stadsplanering2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Befolkningen ökar kraftigt i Sverige och utökande av bostäder är högst aktuellt. Frågor som blir aktuella är var de nya bostadshusen ska placeras och vad berörda beslutsfattare anser när de behöver kompromissa med grönområden. Denna studie inriktar sig på Gävle kommun som har en vision om att utveckla 10 500 bostäder till år 2030 (Gävle kommun, 2016). Ur ett hållbarhetsperspektiv är det olämpligt att bebygga grönområden i städer. Trots detta finns det planer på att bygga bostäder i parker i Gävles innerstad, vilket har diskuterats i media. Syftet med denna studie är att med hjälp av en enkätstudie undersöka hur Gävle kommuns anställda på samhällsbyggnad prioriterar och tar hänsyn till kvaliteter på grönområden. Resultatet jämförs även med de anställda på samhällsbyggnad på Sandvikens kommun, Tierps kommun, Älvkarleby kommun och Bollnäs kommun. Resultatet visade att det inte finns någon markant skillnad mellan de olika kommunerna eller arbetsgrupperna och överlag finns det heller inga större skillnader mellan praktiken och vad litteraturen påvisar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 52.
    Ekelund, Hugo
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Gustavar, Joakim
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Lutning och Buktningskontroll av horisontell yta med geodetiska mätinstrument2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utförande av kontroller av olika objekt i byggskedet är av stor betydelse för att undvika onödiga kostnader och förseningar. Betonggolv är en typ av objekt som har toleranskrav avseende lutning och buktighet. I Sverige gäller det svenska referensverket AMA-Hus, där anges toleranser för lutning och buktighet. Buktighet kontrolleras för två olika diametrar på 0,25 m respektive 2 m, i den här studien benämnda som lokal och global buktighet.Avsikten med studien var att identifiera det optimala tillvägagånssättet att kontrollera lutning och buktighet av en horisontell yta samt infallsvinkelns påverkan vid reflektorlösa mätningar. Rutnätsskanning med olika punktavstånd utförd med multistation och laserskanning från multistation och laserskanner har använts för att samla in data. Före mätning placerades konstgjorda upphöjda buktningar ut på golvet. Data från mätningarna interpolerades i Surfer-mjukvara, där kartor med höjdkurvor skapades. Interpolationsmetoden som användes var Kriging. Även ett program för objektiv kontroll av buktighet utvecklades i samarbete med en civilingenjör i datateknik.Vid analys konstaterades det att rutnätsskanningarna med punktavstånden över 12,5 cm ej anses lämpliga för kontroll av buktighet. Rutnätsskanningen med punktavstånd på 12,5 cm eller tätare kan inte heller anses optimal för kontroll av buktighet då tidsåtgången blir för omfattande. Laserskanning med multistationen är det tillvägagångsätt som utifrån resultatet i denna studie, baserat på kontrollbarhet av buktighet och lutning, ger tydligast resultat i förhållande till tidsåtgång.Högre infallsvinkel från mätningar längre bort från instrumentet visade ingen systematisk inverkan på mätningarna i denna studie. Den ökade punkttätheten som påvisats nära instrumentet orsakade något som tolkats som brus i punktmolnet och förhöjd tidsåtgång för utförande av mätningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 53.
    Ekenstaf, Joar
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Jonsson, Jonas
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Tomtplatsavgränsning för strandskyddsdispens vid fastighetsbildning i Gävleborgs län2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vattnet och dess stränder har alltid lockat människor. Många vill bo vid vatten och stränder. Kuster är också naturliga rekreationsplatser för många. Strandskyddslagstiftningen finns för att se till att Sveriges stränder även i framtiden är tillgängliga för allmänheten. Den här uppsatsen handlar framförallt om fastighetsbildning vid strandskyddsdispens och hur väl fastigheterna stämmer överens med de tomtplatser som utmärks i dispensen.

     

    Det övergripande syftet med arbetet är att förbättra tillgången till landets stränder utan att inskränka den enskildes äganderätt allt för mycket. Målet är att ge förslag som kan underlätta arbetet med tomtplatsavgränsningar och fastighetsbildning.

     

    Som metod har ett antal intervjuer med sex kommuner i länet samt med ett antal förrättningslantmätare utförts. Det har också gjorts en studie av dispens- och förrättningshandlingar.

     

    Intervjuerna gav svar på hur kommunerna och lantmäteriet arbetar i frågan om fastighetsbildning i strandnära lägen. Studien av dispens- och förrättningshandlingarna visade hur otydliga kommunerna ofta är och att det till och med ofta saknas anvisad tomtplats i handlingarna.

     

    Ett problem som återkommer är bristen på kunskap om fastighetsbildning hos kommunerna. Därför bör det ges mer undervisning i fastighetbildningsfrågor. Ett annat förslag är att lantmäteriet tar över hanteringen av tomtplatsavgränsningar. Det skulle dessutom vara bra om allmänheten fick mer kunskap om hur lagstiftningen fungerar samt skillnaden mellan tomt och fastighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 54.
    Eketorp, Samuel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Sundin Bromhed, Stefan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Tidpunkten för marköverlåtelser som styrinstrument vid kommunala markanvisningar: En jämförelse av förfaranden som tillämpas i Örebro och Gävle2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har gjorts i syfte att utreda vilka effekter som kommun, byggherre och bank upplever då en exploateringsfastighet överlåts till en byggherre först efter att byggnationer påbörjats inom ramen för en kommunal markanvisning. Studien har gjorts på förslag av Gävle kommun som sökt svar på om en överlåtelsetidpunkt efter byggstart kan vara ett instrument att uppnå rätt resultat då exploatering görs på kommunalt ägd mark.

     

    För att belysa effekterna har studien gjorts genom jämförelse av hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Örebro kommun med hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Gävle kommun. I Örebro kommun genomförs marköverlåtelsen till byggherren först efter att byggnationer påbörjats på fastigheten. I Gävle kommun sker normalt överlåtelsen innan byggstart även om svävarvillkor ibland förekommer vilket fördröjer byggherrens möjlighet att erhålla lagfart.

     

    För att förstå hur aktörerna kommun, byggherre och bank upplever effekterna har (1) semi-strukturerade, kvalitativa telefonintervjuer gjorts med aktörer på respektive orter. (2) Avtal om markanvisning har granskats för att förstå hur kommunerna reglerar sina respektive överlåtelsetidpunkter.

     

    Resultatet visar att tidpunkten för exploateringsfastighetens överlåtelse kan användas som instrument att förhindra spekulation med kommunalt ägd mark. Resultatet visar också att mindre byggherrar behöver mer egna medel för att klara ökade kostnader i exploateringsprocessens tidiga skeden som följd av att byggnationer behöver påbörjas innan finansiering genom byggnadskreditiv finns på plats. Av de svar som erhållits från banker indikeras att tidpunkten som sådan inte har någon betydelse för bankens möjlighet att ställa ut ett byggnadskreditiv, så länge banken kan erbjudas tillräcklig säkerhet. Utöver panträtt i fast egendom kan vissa banker godta en moderbolagsborgen som säkerhet.

     

    Som medel att förhindra markspekulation kan också köpets bestånd göras beroende av att byggnationer påbörjas på exploateringsfastigheten. I det fallet påbörjas överlåtelseprocessen innan byggstart med ett giltigt köpekontrakt och panträtt kan upplåtas i fastigheten med den lagfarna ägarens medgivande. Det kommunala målet att säkerställa rätt resultat förefaller snarare vara beroende av kommunala förvaltningars samordning och hur exploateringsprocessen bedrivs i sin helhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 55.
    Eklund, Per
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Olofsson, Elias
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Galileos påverkan på snabb statisk mätning vid korta baslinjer2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Global Navigation Satellite System (GNSS) är ett system för global satellitpositionering och navigering och innefattar bland annat Global Positioning System (GPS) och Globalnaya Navigatsionnaya Sputnikovaya Sistema (GLONASS), dessa två system är de enda fullt globala operativa systemen i dagsläget. Galileo är ett europeiskt satellitsystem under utveckling och erbjuder för närvarande 14 satelliter, men ska bestå av totalt 30 satelliter när systemet beräknas vara fullt fungerande 2020.

    Den mätmetod med GNSS som har lägst osäkerhet är statisk mätning. Det är en relativ metod vilket innebär att minst två mottagare samlar observationer samtidigt, vanligtvis i flera timmar. Snabb statisk mätning är en vidareutveckling av statisk mätning och erbjuder mycket kortare observationstider, däremot innebär det en begränsning på baslinjelängden.

    Syftet med denna studie var att undersöka Galileos påverkan vid snabb statisk mätning och se huruvida Galileo kan bidra med lägre osäkerheter, avvikelser och observationstider i olika konstellationer tillsammans med GPS och

    GLONASS.

    Mätningarna utfördes under två dagar i fyra respektive två timmar. Två baslinjer mättes; ena baslinjen hade en längd på 0,4 km och den andra på drygt 2 km. I ett bearbetningsprogram delades därefter konstellationerna upp i tio tidsfönster (epoker) och varje tidsfönster delades i sin tur upp i tre sessioner (1, 5 och 10 minuter). Fyra typer av konstellationer testades: GPS, GPS och GLONASS, GPS och Galileo och sist alla tre tillsammans.

    Resultatet i studien visar på låga osäkerheter när fler än en konstellation används. Lägst osäkerhet uppnås generellt när mätning med alla konstellationer görs. Mätning med endast GPS ger högst osäkerhet i samtliga fall, men detta är framförallt kännbart vid den kortaste sessionen (1 minut). Likheten i osäkerheterna vid den korta och långa baslinjen är tydlig, men osäkerheterna är större för den långa baslinjen. Avvikelserna är lägst med alla konstellationer, men baslinjelängden är i nästan alla fall för kort mot sin referens.

    Slutsatsen från studien är att Galileo kan användas för att minska observationstider och osäkerheter vid snabb statisk mätning. Detta är dock försumbart ifall GPS och GLONASS redan används, åtminstone för de två baslinjerna i detta test. Låga osäkerheter uppnås antingen med multi-konstellation eller längre observationstider.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Enebjörk, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Tillgänglighetsstrategi för kommunala planerare: Ett arbetssätt för att identifiera och planera åtgärder av enkelt avhjälpta hinder2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stadsmiljön är i dagsläget inte anpassad för alla individer och innehåller många hinder. En del av dessa hinder räknas som så kallade enkelt avhjälpta hinder (EAH) och ska enligt regeringsbeslut åtgärdas. Det saknas ett verktyg för kommunala planerare att arbeta med tillgänglighetsanpassning där hindren visas på ett tydligt sätt. Geografiska informationssystem (GIS) är ett kraftfullt verktyg för visualisering och analysering och kan användas för att göra analyser av tillgängligheten. Syftet med examensarbetet är att föreslå ett arbetssätt som kommunala samhällsplanerare kan använda i arbetet med att identifiera EAH och planera åtgärder.

    En litteraturstudie gjordes för att ta reda på vad som redan har gjorts och om det finns pågående arbete inom tillgänglighetsområdet. Existerande metoder utvärderades och en strategi som är uppbyggd av flera steg utarbetades. Arbetssättet är ett förslag på hur kommunala samhällsplanerare kan arbeta med tillgänglighetsfrågor och metoden har potential att utvecklas ytterligare.

    Det är av yttersta vikt att informationen om hinder används efter att den hämtats in och informationen måste ständigt hållas uppdaterad. Genom att utveckla en webbtjänst eller mobilapplikation skulle kommunen kunna få hjälp att samla in information om hinder av kommuninvånarna, inklusive de hindrade.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 57.
    Engblom, Mikael
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Planläggning av cirkulationsplatser ur ett säkerhetsperspektiv: En fallstudie av cirkulationsplatser i Gävle2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Planläggning av cirkulationsplatser har blivit ett vanligt inslag i en mängd olika städer världen över för att lösa farliga situationer som kan uppstå i traditionella fyrvägskorsningar. Detta eftersom bilisternas hastighet hålls låg i en cirkulationsplats jämfört med en vanlig fyrvägskorsning vilket i sin tur leder till mindre allvarliga olyckor. Är de oskyddade trafikanternas säkerhetsfördelar vid en cirkulationsplats lika tydliga?

    Syftet med studien är att undersöka utformningen av trafikmiljöer, med fokus på fotgängares och cyklisters säkerhet i anslutning till cirkulationsplatser. Jag har sett på vilka säkerhetshöjande aspekter som bör tas i beaktande för oskyddade trafikanter.

    Frågeställningarna i arbetet är

    - Vilka för- och nackdelar för oskyddade trafikanter finns det med planläggning och konstruktion av cirkulationsplatser?

    - Vilka säkerhetsaspekter tas i beaktande vid cirkulationsplatser?

    Forskningen baserar sig på en kvalitativ metod. Datainsamlingsmetoder som använts är observation, intervju och kvalitativ textanalys. I undersökningen deltog tre planerare från Gävle, Eskilstuna och Västerås. I undersökningen lyfts säkerhetsaspekter, samt för- och nackdelar fram som de undersökta kommunerna utgår ifrån i planläggningen av cirkulationsplatser och övergångsställen.

    I resultatet kan konstateras att det med snabba och relativt enkla metoder och åtgärder är möjligt att förbättra fotgängares och cyklisters säkerhet på passager vid cirkulationsplatser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 58.
    Engström, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik.
    ATTRAKTIVT BOENDE I HOFORS KOMMUN: Förslag och förbättringar till hyresrätter inom Hoforshus AB2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The little steel industrial community Hofors is situated in Gästrikland on the border to Dalarna and its population is decreasing every year. The biggest housing operator is in a place where they must tear down a lot of buildings because they do not have enough tenants. But what do people really want in an apartment and in the surroundings? What is needed to make it attractive? That is something that this study will discuss and in the end it will lead to a proposal of an area that is suitable for a new housing and a few proposals to make the existing apartments more attractive.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Engvall, Jakob
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Andersson, Gustav
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Trafikverket som samhällsutvecklare: En studie av rollen som samhällsutvecklare och tillhörande kompetenser2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rörelse och framkomlighet har alltid spelat en stor roll för samhällsutvecklingen. Människans geografiska räckvidd har ökat mycket under de senaste 50 åren och detta tack vare bilen. Detta har fått vissa konsekvenser såsom glesare städer, miljöförstöring och ökat antal trafikolyckor för att nämna några. Planering av våra transportsystem har skett utan eftertanke och är byggda utan större hänsyn till miljön, vilket är ohållbart och det måste till en förändring i användandet av våra transportsystem. Trafikverket är en svensk statlig organisation som står för den långsiktiga planeringen av det samlande transportsystemet i Sverige. Trafikverket har länge haft en roll som “infrastrukturbyggare”, men vill nu utveckla sin identitet till “samhällsutvecklare”. Detta för att på bästa sätta skapa ett hållbart transportsystem som bidrar till ett hållbart resande.

     

    Syftet med denna studie var att undersöka vilka kompetenser som anses vara viktiga hos en samhällsutvecklare och om kompetenserna hos Trafikverkets Region Mitt skiljer sig jämfört med de förväntade kompetenserna hos en samhällsutvecklare. För att undersöka vilken kompetensnivå Trafikverket Region Mitt hade, skapades ett kunskapstest där fem olika kompetenser testades på alla utom ett verksamhetsområde hos Region Mitt. De kompetenser som testades var kommunikationsförmåga, förhandlingsteknik, pedagogik, samhällsförståelse samt analytisk förmåga. Kunskapsprovet baserades på intervjuer och litteraturstudier. Något som alla intervjuer hade gemensamt var att de intervjuade menade på att en samhällsutvecklares viktigaste egenskap var att ha en bred kompetens. Trafikverket har en viktig roll i samhällsutvecklingen och bör vara samhällsutvecklare. Resultatet visade att alla verksamhetsområdena hade lägst medelpoäng i delmomenten samhällsförståelse och pedagogik samt högst medelpoäng i delmomentet kommunikationsförmåga. Dock visade det sig svårt att bedöma resultat av kunskapstestet, då det var svårt att fastställa validiteten på frågorna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 60.
    Enman, Mirron
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Stadsförnyelse och utomhusmiljö: En analys av fysiska faktorer och behov av förbättringar i Andersberg, Gävle kommun2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter andra världskriget ställdes Sverige inför en ekonomisk tillväxt och urbanisering vilket startade den tidsperiod som kallas rekordåren. En miljon bostäder byggdes på tio år och kritiserades tidigt för brister i miljön. Miljonprogrammet förde med sig en högre bostandard men kunde inte garantera en stimulerande utemiljö. Centrumanläggningen skulle istället förse invånarna med förnödenheter. Andersberg i Gävle är ett typiskt miljonprogramsområde som är under förnyelse. Syftet med studien är att undersöka om den pågående förnyelsen som bostadsbolaget Gavlegårdarna genomför är ett steg i rätt riktning mot en trivsam miljö eller om utemiljön är i behov av komplettering. Med hjälp av observationer och en inventering av miljön samt en enkätundersökning har det framkommit att grönytor, fler mötesplatser, upprustning och komfortabla detaljer som bänkar och grönska är vad som kan förbättras. Trots att miljonprogrammen förknippas med negativt rykte framkom det i studien att tryggheten är god i området samt att befolkningen generellt trivs. Studien visar även att de negativa egenskaper som miljonprogrammens miljö för med sig även är tillgångar. Det fortsatta arbetet i Andersberg bör succesivt förnyas med mindre komplement i utomhusmiljön, t.ex. med fler bänkar och en inbjudande gestaltning. Miljonprogrammen var en stor satsning, men det framtida arbetet måste ske succesivt med en involvering av invånarna. Inför framtida studier är ett arbete om hur invånare bättre kan involveras i planeringsprocessen ett viktigt komplement. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 61.
    Ennerfors, Senny
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Värdering och prissättning av fastigheter som är upplåtna med tomträtt för småhus: – En studie kring friköp2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tomträtt är en nyttjanderätt till en fastighet under obestämd tid. Det är möjligt att upplåta tomträtt till en fastighet som tillhör staten och kommunen. Det är även möjligt att upplåta tomträtt i en fastighet som tillhör en stiftelse såvida regeringen ger sitt medgivande.De flesta kommuner låter sina tomträttshavare friköpa sina tomträtter för småhus till ett rabatterat pris som oftast baseras på en viss procentsats av marktaxeringsvärdet. Det finns ett flertal svårigheter med att värdera fastigheter upplåtna med tomträtt såsom avsaknaden av en fri och öppen marknad eftersom det endast finns en köpare vilket är tomträttshavaren. Det är därmed brist på bra ortsprismatrial.Syftet med studien är att undersöka hur fastigheter upplåtna med tomträtt prissätts och värderas av kommuner och värderingsföretag. Studien går ut på att undersöka vilka bakomliggande orsaker som påverkar prissättningen.Målet med studien är att ge svar på om fastigheter upplåtna med tomträtt för småhus vid ett friköp ens kan säljas till marknadsvärde och i sådana fall hur en sådan värderingsmodell möjligen kan se ut.Studien har genomförts med två metoder. Den första metoden bestod av en enkät som skickades ut till 68 olika kommuner i Sverige för att undersöka hur de prissätter fastigheter upplåtna med tomträtt för småhus inför friköp och vilka utmaningar de ser med prissättningen. Sedan genomfördes intervjuer med tre olika värderingsföretag. Syftet med intervjuerna är att undersöka hur värderingsföretag ser på värdering och prissättning av dessa fastigheter.Studien visar på att kommuner upplever att fastigheter upplåtna med tomträtt för småhus säljs till ett för lågt pris men också att det finns vissa faktorer som förklarar detta. Intervjuerna visade även på att värdering och prissättning av dessa fastigheter är kluven i två frågor dess vidare värdering och markpolitik. Slutligen konstateras att kommuner bevisligen kan låta tomträttshavare friköpa sina tomträtter för småhus till ett marknadsvärde för en obebyggd tomt men att det finns vissa viktiga aspekter som talar emot detta, exempelvis avsaknaden på en fri och öppen marknad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 62.
    Ericsson, John
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Lovén, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Gränsmarkering i behövlig omfattning: Förrättningslantmätares och mätningsingenjörers förhållningssätt till markering av gränser vid fastighetsbildning2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att få kunskap om hur förrättningslantmätare tillsammans med mätningsingenjörer förhåller sig till behövlig omfattning av gränsmarkering. Begreppet behövlig omfattning återfinns i Fastighetsbildningslagen, FBL, 4 kap. 27 §.

     

    Metoder som tillämpats för att uppnå studiens syfte består, utöver en pilotstudie, av intervjuer och en kvalitativ enkätundersökning. Urval har gjorts bland statligt och kommunalt anställda förrättningslantmätare och mätningsingenjörer. 11 personer intervjuades och 36 personer besvarade enkät. I pilotstudie intervjuades 2 personer.

     

    Erfarenhet av yrket är en viktig faktor som påverkar synen på gränsmarkering i lantmäteriförrättning. Bedömning, tolkning och tillämpning av behövlig omfattning grundas på sakägares behov av att tydligt förstå var fastighetsgränser går. Det råder delade meningar om hur tydliga tillgängliga riktlinjer är. Handbok för Enhetligt arbetssätt används som bedömningsunderlag, vilket innefattar en basnivå för fältarbete. Rättssäkerhet från juridiskt perspektiv är den enskilt viktigaste faktorn som styr behövlig omfattning av gränsmarkering. Mätningsingenjör har också de facto stor del i beslutsprocessen.

     

    Slutsatser från genomförd studie visar att det finns svårigheter med att markera gränser i exploateringsområden. Erfarenhet ligger ofta till grund för bedömning, tolkning och tillämpning av behövlig omfattning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 63.
    Eriksson, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Sektionsindelade gemensamhetsanläggningar: Om dess användning utifrån förrättningslantmätarens och ett rättsligt perspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samverkan mellan olika fastigheter kan vara centralt för att skapa ändamålsenliga fastigheter. Samverkan kan exempelvis ske genom bildandet av gemensamhetsanläggning bestående av väg som tillgodoser behov för flera fastigheter. När en gemensamhetsanläggning bildas ska kostnader för anläggningens utförande respektive drift fördelas genom andelstal. Ett andelstal kan avse hela gemensamhetsanläggningen eller del av gemensamhetsanläggningen. När olika andelstal avser olika delar av gemensamhetsanläggningen är gemensamhetsanläggningen sektionsindelad. Sektionsindelning är rent lagtekniskt möjligt men har lyfts fram som olämpligt i många sammanhang av flera källor, vilket gör det viktigt att studera.

    Syftet med denna studie var därför att beskriva användandet av sektionsindelning utifrån förrättningslantmätarens och ett rättsligt perspektiv. Studien syfte besvarades med hjälp av fyra frågeställningar. Frågeställningarna besvarades med hjälp av två metoder. För det första användes en juridisk metod där lagen, förarbeten, rättsfall och doktrin undersöktes. För det andra genomfördes en intervjustudie där sex förrättningslantmätare intervjuades.

    Resultatet från den juridiska metoden pekar på svårigheter i den senare förvaltningen som ett av huvudskälen till att sektionsindelning inte används i så stor utsträckning. Vägar är den typ av anläggning som sektionsindelning är mest lämplig för. Resultatet från intervjustudien visar att förrättningslantmätare i större utsträckning använder sektionsindelning för utförandeandelstalen än driftandelstalen. Samtidigt spelar ett antal faktorer in om sektionsindelning används eller inte som storleken på kostnader och relationen mellan de medverkade i gemensamhetsanläggningen. Samtidigt pekar resultat mot att sektionsindelning för olika kostnadsslag inte används i så stor utsträckning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 64.
    Eriksson, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Hedlund, Emmy
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Avveckling av gemensamhetsanläggningar: Hur nuvarande lagstiftning har tillämpats och förslag till förbättringar2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Gemensamhetsanläggningar har ett väl etablerat regelverk i form av anläggningslagen, där villkor för bland annat anläggningens inrättande och kostnadsfördelning för anläggningens utförande och drift finns lagstadgat. När anläggningen inte längre är i bruk och ägarna till de deltagande fastigheterna vill avveckla och bortföra anläggningen, saknas däremot ett fullständigt regelverk för bortförandet av den fysiska anläggningen och för hur kostnader ska fördelas.

    Examensarbetets syfte är att framställa ett underlag för hur relevant lagstiftning och tillämpningen av relevant lagstiftning vid avvecklingar av gemensamhetsanläggningar kan förbättras, för att i framtiden underlätta handläggningen i förrättningar där avvecklingar av gemensamhetsanläggningar genomförs.

    För att uppfylla studiens syfte genomfördes en granskning av förrättningsakter där avvecklingar av gemensamhetsanläggningar tidigare genomförts. I förrättningsakterna granskades vilka problem som uppstått gällande kostnadsfördelningen och hur ansvaret för den fysiska anläggningens bortförande hanterats. Som ett komplement till granskningen av förrättningsakterna utfördes intervjuer, samt en juridisk metod där relevanta lagrum, förarbeten och doktrin granskades.

    Resultatet visar att det finns ett behov av att avveckla gemensamhetsanläggningar, och att förrättningsprocessen där avvecklingar tidigare genomförts sett olika ut. Kostnadsfördelningen och ansvaret för den fysiska anläggningens bortförande har hanterats på olika sätt av ansvariga förrättningslantmätare, och i ett fall ligger delar av en avvecklad gemensamhetsanläggning kvar fysiskt. Vår egen slutsats är att det finns brister i relevant lagstiftning och även brister i hur lagstiftningen skall tillämpas, gällande avvecklingar av gemensamhetsanläggningar. Bristerna medför att förändringar behöver göras, för att i framtiden underlätta handläggningen i förrättningsprocesser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 65.
    Eriksson, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Grönområden som en strategi för hållbar utveckling.: En fallstudie av Skutskär i Älvkarleby kommun.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Grönområden har en betydande del i människors hälsa, både fysiskt och psykiskt, och vikten av närhet till grönområden har lett till att Boverket satt upp riktlinjer på 300 meter för bostadsnära natur. När människor har tillgång till grönområden innebär det att människor håller sig friskare, både fysiskt och psykiskt. En frisk befolkning är ett allmänt intresse som leder till en förbättrad folkhälsa. Grönområden är en del av god livskvalitet för människor och grönområden kan fungera som en strategi för kommuner i att säkra en inflyttning av fler invånare till kommunen och bryta negativa befolkningsutvecklingstrender. Studien fokuserar på orten Skutskär som är den största tätorten i Älvkarleby kommun, och är belägen ca 200 km norr om Stockholm samt ca 20 km söder om Gävle. Älvkarleby kommun har drygt 9000 invånare, och har som många andra små kommuner under de senaste 40 åren haft en negativ befolkningsutveckling. Inom Älvkarleby kommun är vatten och naturresurser en självklar del av miljön, men inom orten Skutskär marknadsförs dessa naturtillgångar bristfälligt.

    Metoden som har använts för studien är en fokusgrupp som genomfört en SWOT-analys på Skutskärs befintliga grönområden och en fallstudie av tre kommuner, Habo, Nykvarn och Örebro. I SWOT-analysen analyserades styrkor, svagheter, möjligheter och hot på Skutskärs befintliga grönområden. Fallstudierna har genomförts genom en kvalitativ undersökning av de tre kommunernas grönstrategiplaner. Svaren från fallstudierna har analyserats genom en innehållsanalys och där även resultatet utgår ifrån. Resultatet visar att Habo, Nykvarn och Örebro kommun har en tydlig strategi över hur grönområden fungerar som en bidragande faktor till att människor väljer att bosätta sig i just deras kommun. Fokusgruppen var medveten om vilka naturtillgångar Skutskär har, samt att den största svagheten inom orten är befintliga industrierna som blockerar den direkta närheten till naturen.

    Det tydliga sambandet mellan de tre kommunerna i fallstudien är att det finns en tydlig plan över hur grönområden ska användas, skötas, utvecklas och prioriteras för människors bästa i åtanke. En tydlig strategi för hur Älvkarleby kommun ska kunna bryta trenden med en minskad befolkningsmängd kan vara att utveckla de befintliga grönområdena, visa upp de för invånarna och ha en klar och tydlig plan för hur grönområdena ska vara en del av kommunens långsiktiga och hållbara utveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 66.
    Eriksson, Jennie
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Användning av 3D-modeller hos kommuner i Gävleborgs län2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Visualisering av 2D-data, dvs. kartor, bilder och papper/trämodeller har gjorts på kommuner i decennier, till exempel inom samhällsplanering för att ge en bild av hur en planerad byggnad ska passa in i det nuvarande området. Nu under 2000-talet har det blivit mer populärt att använda sig av 3D för att visualisera kommande projekt inom samhällsplanering och GIS.

     

    Syftet med arbetet var att få en bild över hur 3D-användningen ser ut hos kommunerna i Gävleborgs län och göra en realistisk 3D-modell av en byggnad i Google SketchUp, för att demonstrera hur det fungerar att göra en 3D-modell från inmätningsdata.

     

    För att ta reda på hur användningen av 3D-modeller ser ut i Gävleborgs län gjordes en enkätundersökning, där samhällsplanerare, GIS-ingenjörer och mätingenjörer i länets tio kommuner fick svara på en enkät som sedan skickades tillbaka via e-post. För att demonstrera hur visualisering av ett hus kan göras gjordes en modell i Google SketchUp 7.0. Först gjordes en inmätning av en fastighet med hjälp av totalstation. Samtidigt togs fotografier som användes till textureringen av modellen i Google SketchUp.

     

    Resultatet av enkätundersökningen visar att 8 av 10 kommuner i Gävleborgs län inte använder sig av 3D-modellering i sitt arbete och detta beror till största del på att det inte finns kompetens, tid eller pengar att börja använda 3D-modellering, viljan att börja använda 3D-modellering finns. De kommuner som använder 3D-modellering är Hudiksvall och Gävle. Hudiksvall använder 3D-modellering till bygglovshandläggning och Gävle använder 3D-modellering till bland annat visualisering av hus/områden, visualisering av planerade objekt och visualisering av t.ex. radonmätning.

     

    Resultatet visar att det är brist på kompetens som gör att utvecklingen av 3D-modeller inte ökar. Det finns inte många högskolor/universitet i Sverige som erbjuder kurser inom 3D-modellering för t.ex. samhällsplanerare. För att få fler kommuner att börja kombinera 2D med 3D kommer det att behöva utbildas fler personer med 3D-kompetens, detta kan göras antingen genom att erbjuda 3D-modelleringskurser inom GIS- och samhällsplanerarutbildningar. De anställda på kommunen skulle kunna få chansen att gå kurser inom 3D-modellering, antingen på en högskola/universitet eller genom internkurser som kommunen själva anordnar.

     

    Nyckelord: 3D-modellering, 3D, visualisering, Google SketchUp, Gävleborgs län

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 67.
    Eriksson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Ekholm, Moa
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Jordbruksarrendatorers investeringar: Hur jordbruksarrendatorer förhåller sig till investeringar på arrenderad mark2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arrende är ett mycket gammalt koncept som funnits i många samhällen världen över och som genom åren har förändrats väldigt mycket. Upplåtelseformen har funnits längre än begreppet arrende som först under 1600-talet blev det vedertagna ordet i Sverige. Idag räknas arrende som en form av nyttjanderätt och regleras av Jordabalken. Det finns fyra olika arrendeformer, den här studien riktar enbart in sig på jordbruksarrende och på jordbruksarrendatorer. De aktuella juridiska reglerna i den här studien är besittningsskyddet, rätten att överta marken, skyldigheten att investera på stället de arrenderar och det skydd arrendatorer har för sina investeringar.

    En del forskare menar att det finns en koppling mellan markförstöring och utarrenderad mark. Att en bonde brukar marken olika beroende på om han arrenderar marken eller om han är ägare av marken. Detta är ett intressant ämne att forska i eftersom det i många länder är stora andelar mark som utarrenderas. Den här studien lägger fokus på att undersöka hur jordbruksarrendatorer förhåller sig till att investera i det ställe som de arrenderar. Studien undersöker också hur arrendatorernas investeringar påverkas av deras juridiska rättigheter.

    Underlag till den här studien bygger på enkätsvar och intervjuer från olika jordbruksarrendatorer. De har bidragit med sina egna åsikter och tankar kring investeringar. Inkomna enkätsvar är 21 stycket och det intervjuades 5 stycken. De juridiska rättigheterna som kommer i och med besittningsskyddet påverkar majoriteten av deltagarna att utföra större och långsiktiga investeringar. Förhållningssättet som jordbruksarrendatorerna har skiljer sig från arrendator till arrendator. Förhållningssättet skiljer sig beroende på vad det rör sig om för investering. Investeringens lönsamhet för arrendatorn, kostnad, omfattning samt hur tidskrävande investeringen är, påverkar arrendatorernas förhållningssätt till investeringar på mark de arrenderar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 68.
    Eriksson, Ola
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Miljöteknik.
    Hadin, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Miljöteknik.
    Hennessy, Jay
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Miljöteknik.
    Jonsson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Miljöteknik.
    Hästkrafter och hästnäring – hållbara systemlösningar för biogas och biogödsel: Explorativ systemanalys med datormodellen ORWARE2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Antalet hästar i Sverige ökar och enligt beräknad statistik från Jordbruksverket finns det uppskattningsvis 360 000 hästar i landet. Dessa hästar återfinns i olika typer av verksam­heter (jordbruk, turridning, trav och galopp med mera) och ger upphov till stora mängder hästgödsel. Hästgödsel består av fekalier, urin och strömaterial där olika strömaterial används olika mycket. Hanteringen av hästgödseln medför miljöproblem då miljöstö­rande ämnen avges vid nedbrytning av det organiska materialet, samtidigt som växtnä­ringsämnen inte återförs till kretsloppet. Intresset för att kunna röta hästgödseln och till­verka biogas har ökat i och med ett ökat intresse för biogas som förnybart drivmedel.

    Denna studie har haft som mål att belysa miljöpåverkan från olika sätt att hantera häst­gödsel i ett systemperspektiv. Särskild uppmärksamhet har riktats mot inblandningen av olika typer av strömedel och hur det påverkar effektiviteten i olika behandlingsprocesser. Behandlingsmetoderna som undersökts är

    1. Okontrollerad kompostering
    2. Kontrollerad kompostering
    3. Storskalig förbränning i ett avfallskraftvärmeverk
    4. Torkning och småskalig förbränning
    5. Torrötning
    6. Våtrötning med och utan termisk förbehandling

    Till följd av betydande dataosäkerhet i undersökningen är resultaten endast indikativa men de pekar ändå på storskalig förbränning som en miljömässigt bra metod. Undantag utgör bidrag till klimatpåverkan där rötning i olika former är att föredra. Utifrån under­sökningen av olika strömaterial framstår pappersströ som ett intressant alternativ att gå vidare med.

    Den övergripande slutsatsen är att mer forskning behövs för att säkerställa kvaliteten i kommande undersökningar, det vill säga en samlad forskningsinsats från hästhållning till avfallshantering. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 69.
    Eriksson, Tim
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Jansson, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    GIS baserad kartering av urbana ekosystemtjänster: Fallstudie av Bomhus, Gävle2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bevarande av ekosystem överlag men i synnerhet i urbana miljöer är en viktigfaktor för att främja människors hälsa, eftersom de bidrar medekosystemtjänster (EST). EST är de funktioner ekosystem har som på någotvis förbättrar miljön för oss människor. Urbaniseringen, som det senasteårhundrandet ökat dramatiskt ser inte ut att avta. Det är också urbaniseringensom är den drivande kraften för markanvändningsförändringar, vilket är detstörsta hotet mot de urbana EST. Att planera rätt bebyggelse på rätt plats ärdärför av största vikt om utbudet och produktionen av de urbana EST inte skaminska eller försvinna. Kunskap om vilka tjänster som produceras, var deproduceras samt i vilken omfattning de produceras kan underlätta förplanerare och beslutsfattare att fatta bättre och mer välgrundade beslut.Syftet med denna studie var att undersöka vilken kapacitet en stadsdel medblandad bebyggelse och markanvändning har att producera de fyra mestkarterade reglerande EST. Målet var att analysera, värdera och karterautbudet av tjänsterna: temperaturreglering, luftrening, flödesreglering ochvattenrening. Studien är en fallstudie av stadsdelen Bomhus i Gävle där vi medfjärranalys av satellitbilder och GIS identifierade vilka marktäcken fanns iområdet. Marktäckena tilldelades sedan ett värde utifrån hur mycket debidrog till varje tjänst. Värdena baserades dels på befintlig forskning ochlitteratur och dels på kunskapen från två tillfrågade experter inom området.Resultatet visar att Bomhus har en hög kapacitet att producera de undersöktatjänsterna, speciellt tjänsterna temperaturreglering och luftrening. Till stordel beror det på att Bomhus har stora ytor av de högt värderademarktäckesklasserna barrskog, vatten och lövskog. Barrskog som visade sigvara den näst största klassen och täckte ca 20% av studieområdet var även denklass som fick högst värde. Våtmark som var den klart minsta klassen men somfick näst högst värde tillsammans med vatten ansågs därför som extra känsligoch bör skyddas vid exploatering. Öppen mark med vegetation som däremotvar den största klassen samtidigt som den erhöll det lägsta värdet ansågs därförsom mest lämplig för exploatering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 70.
    Eskehed, Frida
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Jordförvärvslagen: Uppfylls syftet vid Jordbruksverkets och länsstyrelsens prövning?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mark som används för jordbruk i Sverige taxeras som lantbruksenheter enligt Skatteverkets 100-serie. Förvärv av lantbruksenheter kan omfattas av jordförvärvslagen och kräver då förvärvstillstånd. Lantbruksenheter som ligger i glesbygdsområden, omarronderingsområden eller där förvärven sker från en fysisk person till en juridisk person omfattas. Tillstånden söks hos länsstyrelsen eller Jordbruksverket beroende på förvärvets storlek. Syftet med studien är att belysa de svårigheter som finns kring förvärvstillstånd.

     

    Frågeställningarna i studien: Hur uppfylls syftena som finns med JFL i och med tillämpningen av den?och Finns det skillnader i bedömning av prövning gällande förvärvstillstånd som prövats av länsstyrelsen och Jordbruksverket och i så fall vilka?, besvarades genom juridisk metod, studie av beslut och intervjuer. Den juridiska metoden belyste syftet med jordförvärvslagen. Studien av beslut användes för att se likheter och skillnader mellan myndigheternas beslutsfattande. Beslut begärdes ut från Jordbruksverket och tre länsstyrelser. Myndigheterna samt tre intresseorganisationer intervjuades. De syftade till att visa om syftet med jordförvärvslagen uppfylls samt om någon skillnad finns mellan myndigheternas beslut.

     

    Resultatet visar att de största svårigheterna kring att fatta beslut enligt jordförvärvslagen är kring juridiska personers förvärv. Speciellt enligt punkten särskilda skäl (6§ 2 st. 4 p.). Intervjuerna visade att det finns tveksamheter kring om en kontroll att förvärv i främst glesbygd leder till en ökad sysselsättning och bosättning i glesbygd. Resultatet visar även att det finns en skillnad i hur Jordbruksverket och länsstyrelserna beslutar. Det visar sig främst de yttranden som länsstyrelsen överlämnar till Jordbruksverket.

     

    Från studien kan två slutsatser dras. Syftena med jordförvärvslagen uppfylls inte i sin helhet som lagen tillämpas idag. Syftet gällande juridiska personers förvärv uppfylls helt eller delvis men tillämpningen och besluten är svårast. Glesbygds- och omarronderingssyftet tycks inte uppfyllas som lagen tillämpas idag. Det finns en skillnad i hur Jordbruksverket och länsstyrelserna beslutar gällande jordförvärv. Skillnaden visar sig främst i de ärenden som överlämnas till Jordbruksverket med ett yttrande och i ärenden gällande särskilda skäl. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 71.
    Estenberg, Mattias
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Hedman, Olle
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Effekter för skogsägare vid förläggning av ledning intill skogsväg2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns möjligheten för staten och företag att expropriera mark från fastighetsägare för att utöka eller effektivisera en allmännyttig anläggning. En ”allmännyttig anläggning” kan till exempel handla om ett företags önskemål att anlägga teleledningar i syfte att tillgodose eller förbättra en teleförbindelse till ett område. När det gäller rätten för ett företag att dra fram ledningar av olika slag tillämpas ledningsrättslagen som är speciellt utformad för markåtkomst angående anläggandet av ledningar. I de flesta länder har staten eller exploatörer möjligheten att ta mark i anspråk för att utveckla landets infrastruktur och att gynna allmännyttan. Genom att bygga ut eller dra om en motorväg kan man se till att den utnyttjar marken på bästa sätt utan att påverka omgivningen alltför negativt. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida skogsägare blir påverkade eller inte av att ledningsrätter upplåts nära eller alldeles intill deras skogsvägar istället för i skogsgator som är normalfallet. Material till arbetet har samlats in genom studier och analyser av publikationer angående gällande rätt, normer och rekommendationer om ersättning, empiriskt material har införskaffats genom expertintervjuer.

     

    Resultatet visar att skogsägare blir negativt påverkade av ledningens placering intill väg genom att den kan begränsa möjligheterna till lastning och skotning av virke vid vägen. Denna påverkan kan dock minimeras genom kommunikation och god planering parterna emellan. Vanligast är det att ledningshavaren och markägaren kommer överens om planeringen och ersättningen. Om det blir tal om expropriation används ledningsrättslagen som i sin tur hänvisar till expropriationslagen som anger vad som ska stå till grund för ersättning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 72.
    Fermskog, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Klassificering och värdering av solkraft vid fastighetstaxering2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Klassificering och värdering av solkraft vid fastighetstaxering
  • 73.
    Fernström, Åsa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Bergström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Godtagbara ändamål vid fastighetsbildningenligt 3:1 FBL: - en studie om ”udda” ändamål2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med studien var att undersöka vilka ”udda” ändamål som kan godtas vid fastighetsbildning med delsyften om hur samhällsutvecklingen påverkar ändamålen och att undersöka hur förrättningslantmätarna bedömer ”överskådlig tid”. Tradition och praxis finns för ett flertal ändamål som kan anses vara självklara, till exempel bostad, jordbruk, skog, kontor och industri. För mer udda ändamål är praxis oklar. Lagen talar inte om vilka ändamål som kan anses vara godtagbara för att kraven om lämplighet ska anses uppfyllda. Lantmäterimyndigheterna har till uppgift att ansvara för en enhetlig och rättssäker fastighetsindelning. Studien belyser frågan om hur lantmäteriverksamheten tillämpar reglerna idag för att ge stöd åt en enhetlig rättstillämpning.

    Metoder som använts i studien för att besvara syfte och forskningsfrågor var en juridisk metod, en enkätstudie, en intervjustudie och en rättsfallsstudie. Den juridiska metoden användes för att få kunskap om rättsläget. Enkätstudien genomfördes för att samla data och information om ändamål som förrättningslantmätarna ansett vara ”udda”. För att få förståelse och en bakgrund till förrättningarna av de utvalda ”udda” ändamålen genomfördes en intervjustudie med förrättningslantmätarna. Rättsfallsstudien syftade till att få en grund och inblick i hur ”udda” ändamål bedömts.

    Resultatet av den juridiska metoden visade på hur rekvisiten i lagen ska tolkas. Enkätstudien gav information för vilka ”udda” ändamål det fastighetsbildats. Intervjustudien grundade sig på enkätstudiens resultat och den information som lämnats. Den gav svar på förrättningarnas bakgrund, begreppet ändamålet och dess tillkomst och bedömningen av tidsbegreppet ”överskådlig tid”. Rättsfallsstudien gav en bakgrund till besluten och om hur diskussionerna förts samt huruvida ändamålet varit föremål för bedömning.

    Den viktigaste slutsatsen var att det är rekvisiten, den tilltänkta funktion, den rådande situation och behoven som avgör vilket ändamål som är godtagbart. Samma faktorer avgör bedömningen av överskådlig tid som i och med det varierar från fall till fall. Samhällsutvecklingen medför att förutsättningarna för fastighetsbildning är föränderliga och därmed förändras också möjliga ändamål. En enhetlig rättstillämpning bör därmed ske utifrån rekvisiten, den tilltänkta funktion, den rådande situation och behoven.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 74.
    Fontaeus, Oliwer
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Virtual Reality i planering: Ett kompletterande underlag för ungdomars förståelse av plankartor2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många medborgare har ibland svårigheter med att förstå delar av detaljplaner och plankartor som presenteras av Sveriges kommuner. Det presenterade materialet kan uppfattas som komplex och det krävs ibland god kunskap inom området för att fullt förstå sig på detaljplaner. I samband med detta står även kommuner inför svårigheter när det kommer till att locka till sig flera medborgare till medborgardialoger. Ungdomar är speciellt underrepresenterade i medborgardeltagande och vissa anser till och med att deras röst inte blir hörd (Alinazari & Alvinder, 2018). I syfte till att öka medborgardeltagande och förståelse för detaljplaner finns det idag flera tillvägagångssätt som kommuner kan använda sig av. Detta kan vara allt från 3D-visualiseringar till att använda Virtual Reality (VR). I vissa fall går det även att använda mobiltelefonen för att använda VR. Användningen av VR är väldigt nyligen etablerat och det är idag endast ett fåtal kommuner som använder sig av det. Många kommuner känner inte till möjligheterna med VR eller har varken kunskap eller möjlighet till att använda det. Genom att etablera smartphone-VR kan medborgare i alla åldrar, med fokus på ungdomar i studien ta del av visualiseringar och VR-material var som helst och när som helst. Den här studien  testade hur smartphone-VR kan användas som ett kompletterande visualiseringsunderlag för detaljplaner tillsammans med andra visualiseringsformer med hjälp av programvaran Juxtapose (2019). Tillhandahållandet av smartphone-VR presenterades med hjälp av online tjänsten RoundMe (2019). De visualiserade modellerna skapades i Sketchup. Vilket är ett visualiseringsprogram som både är lättillgängligt och idag brukas av många kommuner. Frågor om det visuella innehållet ställdes i en enkät som deltagarna fick besvara. Statistiken som alstrades av enkäterna sammanställdes med enkel linjär regressionsanalys. Detta möjliggjorde undersökandet ifall det fanns en statistisk signifikans mellan de besvarade frågorna i enkäten. Även ifall det fanns något samband mellan upplevd förståelse och faktisk förståelsen för det presenterade materialet. Deltagarna i studien får även rangordna den egna uppfattade förståelsen för det presenterade materialet. Den faktiska förståelsen mättes utifrån deltagarnas enkätsvar. Med hjälp av de besvarade enkäterna visade det sig att det fanns en delvis ökande förståelse för detaljplaner med hjälp av Juxtapose och smartphone-VR som komplement. Den största implikationen av resultatet var att personer med bakgrund inom samhällsbyggnade hade lägst faktisk förståelse för det presenterade visualiseringarna. Implementeringen av detta i praktiken kan därför vara en genomförbar lösning till att öka ungdomars förståelse för detaljplaner. Implementeringen behöver inte bara innebära att ungdomars förtåelse ökar utan även att det kan locka flera medborgare till att delta i medborgardialoger.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 75.
    Forsberg, Marina
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Åtgärder för att skapa säkrare hämtning och lämning vid skola: Undersökning vid Ludvigsbergsskolan i Valbo2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet fokuserar på att ta reda på hur stort trafikproblemet är vid Ludvigsbergsskolan i stadsdelen Valbo i Gävle kommun. Många forskare menar att det är stor trängsel med bilar omkring rusningstid vid skolor och trafikolyckorna ökar när föräldrarna allt oftare skjutsar barnen till skolan.

    Det räcker inte bara att uppmana människor att sluta skjutsa sitt barn. Det behövs mer arbete som exempelvis utbilda barn, omkonstruera och förbättra infrastrukturen i samhället. Andra åtgärder är att barnen kan få cykelträning, låta barnen gå till och från skolan och samåkning.

     

    Målet med examensarbetet är att komma fram till olika konkreta förbättringsförslag. Metoden har varit att observera trafiksituationen, skicka ut enkät till föräldrarna och genomföra fokusgrupper med eleverna. Resultatet är flera åtgärder som ska leda till att Ludvigsbergsskolan börjar samarbeta mer med Gävle kommun, lärare, elever och föräldrar för att underlätta trafiksituationen.

     

    Ett exempel på på åtgärd är att eleverna börjar vid olika tider på morgonen. Vid Ludvigsbersskolan är det många föräldrar som lämnar och hämtar sina barn  med bil. Majoriteten av barnen blir lämnade omkring klockan 8:00 på morgonen, detta skapar trängsel mellan bilarna samt att det blir dålig trafiksäkerhet på parkeringen.

     

    Det finns många åtgärder som går att sätta in men det kräver motivation från både föräldrar och elever. De lämpligaste åtgärderna för Ludvigsbergsskolan är att barnen i högre utsträckning går eller cyklar till och från skolan samt att föräldrarna samordnar samåkning mellan varandra. Barn som har längre än 2 km bör få rätt till skolskjuts oavsett ålder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 76.
    Fredriksson, Annika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Olsson, Madeleine
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Jämförelse av höjdmätning med olika GNSS-mottagare i SWEPOS nätverks-RTK-tjänst2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns i nuläget många olika fabrikat av utrustning för mätning med GNSS på den svenska marknaden och dessa instrument har olika egenskaper. För att kunna göra en positionsbestämning i höjd med GNSS och få låg mätosäkerhet används SWEPOS, Lantmäteriets stödsystem för satellitpositionering, och deras nätverks-RTK-tjänst. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om SWEPOS nätverks-RTK-tjänst ger likvärdiga höjdvärden vid mätning med olika GNSS-mottagare och olika avstånd till närmaste fysiska referensstation, såväl som mätosäkerheten i mätningarna. Undersökningen har gjorts hos Lantmäteriet som arbetar kontinuerligt med att minska mätosäkerheten i höjd genom pågående förtätningar av det befintliga SWEPOS-nätet. Det är viktigt att kontrollera att roverutrustningarna på användarsidan arbetar på ett korrekt sätt så att en så låg mätosäkerhet som möjligt kan uppnås i det slutliga mätresultatet.

     

    Fältarbetet med nätverks-RTK pågick under tre veckor i Gävle på Lantmäteriets antennkalibreringsfält. Fyra olika roverutrustningar användes för att utföra jämförelsen. Varje mätserie pågick i två timmar där en epok var en sekund. Närmaste fysiska referensstation varierades mellan två stationer på olika avstånd, 40 m respektive 30 km, för att kunna se hur mätosäkerheten påverkades. De data som erhölls sammanställdes och analyserades i Microsoft Excel.

     

    Studien visar att en av GNSS-utrustningarna kontinuerligt gav sämre mät-osäkerhet än de övriga som höll en jämn nivå. Den visar även en markant skillnad i mätosäkerhet om baslinjen till den närmaste fysiska referensstationen ökar. För två–tre av utrustningarna sjunker höjdvärdet med cirka ett par centimeter, samtidigt som avvikelsen från känd höjd blir större, då den närmaste fysiska referensstationen byts från den närmast belägna till den som ligger belägen längre bort. Dessa utrustningar gav dock individuellt ett likvärdigt resultat så länge samma referensstation var den närmaste.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 77.
    Fryksten, Jonas
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Study on ongoing subsidence in Uppsala City using Sentinel-1 radar data2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Many cities in Sweden are partly located on clay and because of that, some urban city centres are undergoing significant subsidence. To measure subsidence in cities, precise leveling has been the traditional technique, but the interest for the Persistent Scatter InSAR (PSI) technique has increased in the last years, in this application. With the PSI technique, a mm-accuracy can be obtained and the analyses can be done over large areas. In this study, a validation between the PSI and the precise leveling techniques was performed for a selection of buildings located in areas that are facing great subsidence. A correlation between the subsidence rate achieved in the PSI analyses and near-surface soil type was also done, to easier identify risk zones. The city of Uppsala was chosen as study area, because it is partly built on deep layers of clay and the consulting company Bjerking AB has established a leveling network with metal pegs on many buildings. One ascending and one descending PSI analysis was performed, with Sentinel-1 data from the period mid-2015 to mid-2019, and the PSI analyses were done in SARPROZ. After the PSI analyses, comparative permanent scatters (PS) points and metal pegs were identified creating validation pairs. 15 different validation pairs were identified in four different objects, which was one or two buildings. The PSI analyses showed that Uppsala is undergoing significant subsidence in some parts, with an annual rate of about 6 mm/year in the line-of-sight (LOS) direction, which corresponds to about 7.5 mm/year in the vertical direction. The areas of greatest deformation were exclusively found on postglacial clay. The standard deviation of the time series were calculated around their linear regression lines, which was a measure of how temporal coherent the points were. The mean of this standard deviation for the PS points in the 15 validation pairs was 1.5 mm. This standard deviation increased to 2.3 mm in the time series where the direction was transformed from LOS to vertical and where the movements were in respect to the benchmarks. Between the PSI and the precise leveling techniques, in the validation, the vertical subsidence rate differed less than 1 mm/year in all validation pairs and the mean of all differences was 0.56 mm/year. Based on these results, Sentinel-1 data can measure urban subsidence in a satisfactory way, when the PSI technique is applied.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 78.
    Fröberg, Ida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Hellsten, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Aktiebolags syn på fastighetsöverlåtelser genom köpehandling2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Olika aktörer på fastighetsmarknaden har svårigheter att värdesätta kommersiella fastigheter på grund av den minskade transparensen på marknaden. Den minskade transparensen är ett resultat av att färre fastigheter överlåts genom köpehandling idag. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse på fastighetsmarknaden och på så vis underlätta för olika aktörer på fastighetsmarknaden att genomföra marknadsanalyser. Målet är att utreda varför vissa bolag väljer att överlåta sina fastigheter med köpehandling istället för att överlåta fastigheter genom att paketera den i ett dotterbolag. Två rättsfall har studerats för att få rättsväsendets bedömningar. Genom rättsfallen kunde det konstateras att det råder en viss osäkerhet i hur beskattningen ska genomföras vid fastighetsöverlåtelser. Denna osäkerhet kan leda till att bolagen väljer att överlåta fastigheterna genom köpehandling där rättsläget är mycket tydligare.

     

    För att utreda varför bolag väljer att överlåta kommersiella fastigheter genom köpehandling har en intervjustudie genomförts. Intervjustudien påvisade att bolagens val av överlåtelseform är beroende av de för- och nackdelar samt de skattemässiga konsekvenser som överlåtelsen medför. Intervjustudien visar även att enklare överlåtelseprocesser föredras av bolagen samt att de säljande bolagen vill uppnå en ekonomisk vinning genom överlåtelserna av fastigheterna.

     

    Slutsatsen är att säljarens val av överlåtelseform är beroende på utfallet av kalkyleringsmetoden, köparens påverkan på överlåtelseformen samt hur komplicerad överlåtelseprocessen får vara. Den ökade transparensen som överlåtelser genom köpehandling bidrar till gör att de olika aktörernas marknadsanalyser på fastighetsmarknaden kan förenklas och bli mer tillförlitliga. Utöver detta avser regeringen att tillsätta en utredning angående skatteplanering i samband med då fastigheter paketeras i bolag. Beroende på vad regeringens utredning får för utfall kan antalet överlåtelser på fastighetsmarknaden ändras vilket skulle kunna vara intressant att undersöka i en framtida studie. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 79.
    Gadaan, Kim
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Lund, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Riktlinjer för trafiksäkerhetsåtgärder i småstäder: Exemplifierat i Söderfors tätort2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trafiksäkerhet är den viktigaste utgångspunkten vid planering av vägar. Små tätorter saknar ofta underlag för storskaliga trafiksäkerhetslösningar och kräver istället mer lokala åtgärder i det befintliga vägnätet. Lokal trafikplanering är kommunernas ansvar som de genomför med hjälp av TRAST (2015) framtaget av bland annat Boverket och Trafikverket. TRAST (2015) inkluderar bland annat riktlinjer för ökad trafiksäkerhet, främst inom stadsmiljöer, men saknar konkreta riktlinjer för små tätorter. Examensarbetets syfte är att bli ett komplement till TRAST (2015) och tillhandahålla riktlinjer med rekommendationer för trafiksäkerhet i små tätorter (1000-5000 invånare).

    I framtagandet av riktlinjerna har olycksstatistik från tre likvärdiga tätorter undersökts där olycksorsakerna har brutits ned i sina beståndsdelar. Lämpliga åtgärder har framställts genom litteraturöversikten som består av underlag från huvudaktörerna inom området, vetenskapligt forskningsunderlag, samt exempel från likvärdiga tätorter där trafiksäkerhetsåtgärder har framtagits tidigare. I examensarbetet har fallstudier i Söderfors genomförts för att framställa riktlinjerna genom att undersöka lokal olycksstatistik, göra inventeringar och observationsstudier på orten. Söderfors har sedan använts som exemplifierad ort där de framtagna riktlinjerna har applicerats.

    Resultatet består av det sammanställda materialet från all olycksstatistik där de olika olyckskomponenterna har brutits ned samt kartor och bilder från inventeringen och observationsstudierna i Söderfors. De vanligaste olycksorsakerna är höga hastigheter samt distraherade förare. De mest olycksdrabbade platserna i Söderfors är Tamms väg och området kring Tierpsvägen. Riktlinjerna framgår under 4 huvudrubriker: gator, hastigheter, passager och beteendeförändringar. Därefter demonstreras de framtagna riktlinjerna i ett flödesschema där arbetsmetoden framställs och problemställningar matchas mot åtgärder. Riktlinjerna appliceras sedan på de olycksdrabbade vägarna samt ytterligare tre gator i Söderfors.

    För förankring till lokala förhållanden har inventering och observationsstudier varit tillräckliga metoder för att göra kopplingar och finna lämpliga åtgärdsförslag till problemområden. Mer djupgående fallstudier med fler observationstillfällen samt tekniska verktyg hade gett ett säkrare resultat. Bra komplement till vidare studier är även frågor kring ägoförhållanden samt projekt tillsammans med medborgarna om estetisk utformning av gatumiljöerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 80.
    Ghanim, Danny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Holmström, Max
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Utvärdering av reflektorlös vägmätning med totalstation, laserskanner och UAS2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker reflektorlös mätning av vägmitt med totalstation samt skapande av markmodeller av vägar genom terrester laserskanning (TLS) och unmanned aerial system (UAS). Målet är att utvärdera metoder som undviker traditionell mätning på väg med handhållen prisma eftersom detta innebär att den som mäter måste befinna sig på vägen, vilket medför risker för trafikrelaterade olyckor samt kostnader för skyddsåtgärder.

    Studieområdet är en asfaltsbelagd parkeringsyta med vita markeringar liknande väglinjer. Genom TLS och fotogrammetrisk bearbetning av UAS-bilder skapades punktmoln och sedan markmodeller över en 60x10 m yta. Toleransen för markmodeller av asfaltsytor beskrivs i SIS-TS 21144:2016, som anger att den maximalt tillåtna medelavvikelsen i höjd är 0,02 m. Markmodellerna från både TLS och UAS-fotogrammetri uppfyllde kraven och erhöll medelavvikelser på -0,001 m respektive 0,005 m.

    Reflektorlös mätning som utförs från marknivå och ned mot terrängen med totalstation eller TLS resulterar i stora infallsvinklar, vilket i sin tur orsakar en förlängd träffbild. Pga. stråldivergens ökar dessutom träffbildens storlek med avstånd. En ytterligare faktor som påverkar reflektorlös mätning är mätobjektets reflektans. Asfalt har en reflektans på knappt 20 %, medan reflektansen hos de vitmålade markeringarna är tre gånger så hög. När det gäller TLS minskar dessutom punkttätheten, som påverkar vilka detaljer som kan identifieras, i samband med ökande avstånd.

    Toleranserna för inmätning av kontrollpunkter har i denna studie satts till 0,05 m i plan och 0,02 m i höjd. Resultaten visar att reflektorlös totalstationsmätning mot väglinjer uppnår RMS under toleransgränsen på upp till 55 m från instrumentet. I plan syns en trend som visar att avvikelserna ökar i samband med avstånd/infallsvinkel. I höjd syns inte en lika tydlig trend men vid ett avstånd på 57,5 m ökar avvikelserna drastiskt i både plan och höjd, vilket får betraktas som ett överskridande av den maximala räckvidden.

    Med dessa mätmetoder behöver hänsyn tas till bl.a. fri sikt, vägens utformning och skick, faktorer i omgivningen, trafikbelastning samt det rådande vädret. För både punktmoln och bilder behöver dessutom georeferering göras och lämplig upplösning bestämmas. Slutsatsen är dock att samtliga metoder kompletterar varandra och kan användas för insamling, kontroll, inpassning och komplettering av markmodeller och undviker samtidigt riskerna som medföljer handhållen prismamätning på väg. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ghanim_Holmström_2017
  • 81.
    Gillberg, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Vem äger fastigheten?: Tvister om hävning, återgång och bättre rätt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år hamnar ett antal fastighetstvister om hävning, återgång och bättre rätt i tingsrätterna. Dessa tvister antecknas i fastighetsregistret, men utan någon information om vad tvisterna handlar om.

    Frågeställningen i detta examensarbete är:

    • Vad är orsakerna bakom tvister om hävning, återgång och bättre rätt som hamnar i tingsrätterna?

    Syftet är att undersöka om det finns något mönster, eller några återkommande skäl till tvist och om det går att göra något för att minska antalet tvister.

    Ett fastighetsköp kan hävas av flera olika anledningar, till exempel om fastigheten är behäftad med allvarliga fel. Återgång kan ske när en överlåtelse av någon anledning är ogiltig. En talan om bättre rätt kan väckas av någon som anser sig ha bättre rätttill en fastighet än den som besitter den.

    Metoden bestod i att granska ett antal tingsrättsärenden utifrån de fastigheter som fått en anteckning om tvist i fastighetsregistret under 2015. Tvisterna delades in i huvudgrupperna hävning, återgång och bättre rätt och därefter i undergrupper utifrån skälen bakom tvisterna. Totalt studerades 46 tvister.

    Av dessa tvister handlade endast en om hävning, 17 tvister handlade om återgångoch 28 handlade om bättre rätt. Gränsen mellan återgång och bättre rätt visade sig dock inte vara knivskarp.

    Följande undergrupper skapades:

    • Hävning: Endast en tvist, inga undergrupper.
    • Återgång: Återvinning, ogiltiga gåvor, förfalskningar.
    • Bättre rätt: Dold samäganderätt, avstyckningar, förfalskningar, dubbelöverlåtelser, ogiltiga köp, ogiltiga gåvor, enskild egendom, oklara köp.

    Totalt var de vanligaste orsakerna återvinning efter konkurs (10 st.), ogiltiga gåvor (7 st.), förfalskningar (7 st.), dold samäganderätt (6 st.) och avstyckningar (5 st.). De flesta tvisterna var mellan personer som kände varandra sedan tidigare, många var inom familjen. För att minska antalet tvister diskuteras främst elektroniska fastighetsöverlåtelser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 82.
    Gustafsson, Olof
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Undersökning av kvaliteten av bytet av geodetiskt referenssystem i Ljusdals kommun: Jämförelse mellan passivt och aktivt referensnätverk2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med hjälp av personal från Metria bytte Ljusdals kommun ut sitt gamla geodetiska referenssystem RT R10 2,5 gon V 0:–15, mot det nya systemet SWEREF 99. Samhällsutvecklingsförvaltningen i kommunen ville få hjälp med att testa hur bra koordinattransformationen hade lyckats vilket blev examensarbetets syfte. För att uppnå detta gjordes en jämförelse mellan inmätta plana koordinater och de av Metria bestämda koordinaterna.

     

    En GNSS-mottagare av typen Leica GX 1230+GNSS och en antenn av modellen Leica AX 1203+GNSS användes. Ambitionen var att mäta in så många som möjligt av de stompunkter som fanns i Ljusdals tätort, med mätmetoden nätverks-RTK. Det resulterade i inmätningar av 37 stompunkter under sommaren och hösten år 2011.

     

    De 119 gjorda mätserierna utgjorde data för beräkning av ett viktat medelvärde och dess standardosäkerhet för N- respektive E-koordinaten på varje stompunkt. Det beräknades koordinatdifferenser jämfört med de kända värdena för N, E och radiellt. Slutligen beräknades ett kvadratiskt medelvärde (RMS) för koordinatdifferenserna i N, E och radiellt. RMS-värdena blev för N 9 mm, för E 11 mm och radiellt 14 mm. Det radiella RMS-värdet är bara något större än osäkerheten i den använda mätmetoden och alla RMS-värden är relativt låga jämfört med i tidigare studier.

     

    Det fanns två utmärkande drag i mätresultaten, dels att mätningarna råkat ut för ett systematiskt fel i riktningen sydväst och dels att standardosäkerheterna var anmärkningsvärt låga. En förklaring till det till det systematiska felet kan eventuellt vara att någon del av utrustningen, troligast trefoten med dess optiska lod, har varit en aning defekt. Detta hade i så fall kunnat upptäckas om kalibrering hade gjorts vid betydligt fler tillfällen och med en strängare bedömning av dess resultat. Att det var så låga standardosäkerheter kan bero på att arbetet utfördes med mycket god tillgång av tid. Många försök att mäta avbröts p.g.a. att det för tillfället var för dålig satellittäckning. De misslyckade försöken återupptogs i många vid senare tillfällen. Mätdata från fyra av stompunkterna visade stora koordinatdifferenser i alla eller i de flesta mätserier vilket ger anledning att misstänka att de kan ha drabbats av deformation.

     

    Undersökningen ger skäl att tro att den koordinattransformation som Ljusdals kommun gjorde år 2010‒2011 har lyckats bra.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 83.
    Gustafsson, Pontus
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Karlsson, Tobias
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Ökat medborgardeltagande: En experimentell studie med hjälp av Virtual Reality2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många av Sveriges kommuner har idag svårt att få deltagare till medborgardialoger som angår nya planprojekt. Det är av stor vikt att dialogerna mellan kommuner och medborgare fungerar på ett bra sätt eftersom en bristfällig dialog kan leda till svårigheter i demokratin. För att kunna stärka demokratin och locka fler medborgare till dialogerna, framförallt yngre, finns olika verktyg som kommuner kan använda för att att illustrera de olika planförslagen. I denna studie undersöks frågor om virtuell verklighetsteknik (VR) är ett verktyg som skulle kunna locka fler till medborgardialoger samt om VR ökar förståelsen för kommunens olika illustrationer. VR är en tredimensionell visualisering med speciella skärmar och rörelse utrustning. Virtuella verklighetsillustrationer presenteras med en huvudmonterad display där du blir placerad i en miljö och kan röra dig fritt. För att studera dessa frågor utfördes ett experiment där deltagarna fick titta på två områden från en illustrationsplan, 3D-visualisering, samt använda VR. Deltagarna fick på en enkät ringa in upp till två svar för hur de upplevde området. För att enkelt tolka resultatet i denna studie användes värderosor. Med hjälp av dessa framkom resultatet att VR förbättrar förståelsen för illustrationsplaner och 3D-visualiseringar. Experimentet gav även svar på att VR kan locka personer till att medverka i medborgardialoger. Studien visade att VR bör användas som ett komplement till kommunens illustrationer för att fler medborgare ska lockas till medborgardialoger. Genom att jämföra resultatet går det tydligt att se stora skillnader på hur personer uppfattar de olika illustrationsverktygen. Den ökade förståelsen ger möjlighet för fler att lämna synpunkter till planprojekt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Guven, Huseyin
    et al.
    Istanbul Technical University, Civil Engineering Faculty, Environmental Engineering Department, Istanbul, Turkey.
    Wang, Zhao
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap, Miljövetenskap.
    Eriksson, Ola
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap, Miljövetenskap.
    Evaluation of future food waste management alternatives in Istanbul from the life cycle assessment perspective2019Ingår i: Journal of Cleaner Production, ISSN 0959-6526, E-ISSN 1879-1786, Vol. 239, artikel-id 117999Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In developing countries like Turkey, food waste has the highest share compared to other municipal solid waste components. A detailed life cycle assessment has been performed to evaluate different food waste management options (i.e., landfilling, anaerobic digestion, thermal treatment, co-treatment with municipal wastewater) for Istanbul which is the largest city of Turkey and Europe. The current waste management has the worst environmental performance compared to proposed waste management scenarios as follows: Anaerobic digestion, thermal treatment and co-treatment with municipal wastewater. The thermal treatment scenario has been found to have the best environmental performance in most of the impact categories including climate change. The anaerobic digestion scenario ranks in the first place only in freshwater eutrophication, which is attributed to avoided fertilizer use in this scenario. A drastic improvement with 866% has been found in this category if the anaerobic digestion scenario was followed. Co-treatment with municipal wastewater refers to use of food waste disposers at households and provides improvements especially in marine eutrophication and ecotoxicity. Lower effluent emissions by means of biological wastewater treatment in the co-treatment scenario compared to other proposed scenarios lead to better performance in these categories. Various sub-scenarios have also been investigated such as using biogas as vehicle fuel, replacing a combined heat and power with a condensing plant and increasing food waste addition to sewer lines. Important improvements are not achievable in the first two sub-scenarios; however, increasing food waste addition to sewer lines reduces various environmental impact categories by −41% and −60%. © 2019 Elsevier Ltd

  • 85.
    Hagblom, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Lind, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Utvärdering av olika metoder för framställning av höjdkurvor från laserskannade höjddata2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lantmäteriet har sedan 2009 arbetat med att laserskanna hela Sverige. Från det laserskannade datat framställs GSD-Höjddata, grid 2+ som är en digital höjdmodell (DEM) i rasterformat med upplösningen 2 m. Från dessa data och laserpunktmolnet, i form av en las-fil, kan höjdkurvor framställas. Lantmäteriet har ännu inte gjort höjdkurvor på det här sättet, men planer på att uppdatera höjdkurvorna i deras kartprodukter på detta sätt finns. Om det ska kunna göras på ett bra sätt behövs en utvärdering av olika tillgängliga metoder. Syftet med det här examensarbetet är därför att undersöka skillnaderna mellan olika metoder för framställning av höjdkurvor från en DEM, samt olika generaliseringsmetoder som kan tillämpas på höjdkurvorna. Målet är främst att hitta en bra metod för Lantmäteriets behov, men även andra användare av laserdatat ska kunna dra nytta av resultatet.

     

    Undersökningen skedde i form av en litteraturstudie av andra författares erfarenheter av olika metoder och en egen serie tester. Testerna utfördes i programvarorna FME, ArcMap och Karttapullautin. Höjdkurvorna utvärderades både på egen hand och med hjälp av kartografer och andra kunniga på Lantmäteriet. Detaljering, mjukhet/kantighet och bibehållande av karaktäristiska formationer hos höjdkurvorna undersöktes. Även topologiska felaktigheter och osäkerheter i höjd kontrollerades. Undersökningarna resulterade i att samtliga linjeutjämningsalgoritmer i programmen som testades bedömdes som olämpliga. Gemensamt för alla program var att överdriven detaljering förekom vid icke-generaliserade kurvor. Överlägset bäst för tillämpning till Lantmäteriets kartprodukter ansågs en metod där DEM:en medelvärdesfiltrerades vara. Vi anser därför att likande metoder skulle kunna vara lämplig att undersöka vidare.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Utvärdering_av_olika_metoder_för_framställning_av_höjdkurvor_från_laserskannade_höjddata
  • 86.
    Hallberg, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för byggnadskvalitet.
    Stojanovic, Bojan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för byggnadskvalitet.
    Akander, Jan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för byggnadskvalitet.
    Långsiktig underhållsplanering av fjärrvärmenät: en förstudie av möjligheter till utveckling av LMS2007Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Samtidigt som fjärrvärme är ett effektivt sätt att leverera värme så leder en centraliserad värmeproduktion till att fler personer drabbas vid eventuella driftavbrott. Detta skapar ett behov av ökad leveranssäkerhet och kontroll av prestanda över hela fjärrvärmenätets livscykel. Genom en långsiktig planering av nätets utbyggnad och förvaltning erhålls effektivare resursanvändande och större säkerhetsmarginaler. Långsiktig planering bygger till stor del på analys av olika scenarier där såväl rådande förutsättningar som ”worst cases” kan beaktas utifrån olika aspekter (tekniska, ekonomiska, säkerhetsmässiga m.m.). Målet är att hitta optimerade åtgärder, vilket kräver systematisk hantering och bearbetning av en stor mängd information. Detta kan endast göras rationellt med hjälp av IT-verktyg. Life cycle Management System (LMS) är ett resultat av tre konsekutiva EU-finansierade forskningsprojekt där gruppen för byggnadsmaterialteknik – Högskolan i Gävle, har haft en ledande roll. Systemet innehåller utvecklade rutiner och metoder för hantering av information som ligger till grund för långsiktig planering och optimerad förvaltning av byggnadsverk. Systemmässigt är LMS uppbyggt av moduler som hanterar och analyserar data på olika sätt. Anledningen till systemets modulbaserade struktur är att det, helt eller i delar, kan anpassas mot de krav och önskemål som klienten ställer på systemet. På så sätt behöver klienten bara komplettera sitt befintliga system med de funktioner som önskas av LMS, samtidigt som denne undviker att ”kasta ut” det gamla systemet. Förstudien omfattar en litteraturstudie och analys av Gävle Energi AB:s (GEAB) drift- och underhållsdata. Förstudiens syfte är att identifiera och kartlägga de anpassnings- och utvecklingsbehov som föreligger en implementering av LMS som planeringsverktyg för GEAB:s fjärrvärmenät.

  • 87.
    Hallengren, Rickard
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Bäckström, Julia
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Användbarhet av GIS i tidiga planläggningsskeden inom järnväg: Tillämpning av cost path -analys för lokalisering av järnvägskorridor2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Järnvägen transporterar människor samt gods billigt och miljövänligt. I Sverige identifierar Trafikverket flera alternativa sträckningar när de planerar en ny järnväg. Landskapets karaktär, miljöförhållanden, geologi, tätortsstruktur, befolkningsutveckling, resande och transporter är exempel på kriterier som kan påverka beslutet om var dessa sträckningar ska placeras. Geografiska Informationssystem (GIS) kan standardisera processen för att identifiera flera möjliga korridorer.

    Syftet med detta examensarbete är att ge rekommendationer på hur GIS, särskilt cost path och känslighetsanalys, kan användas vid planering av nya järnvägskorridorer. Ett testfall i Blekinge län valdes för att illustrera potentialen i dessa metoder. Examensarbetet utvärderar även den nuvarande användningen av GIS inom företagsvärlden genom semistrukturerade intervjuer med medarbetare på Vectura Consulting AB.

    Cost path och känslighetsanalysen identifierar fem olika korridorer där olika teman (miljö, jordarter, markanvändning, lutning och lika vikt) används och viktas enligt deras betydelse. De resulterande sträckningarna, speciellt sträckningen som baserades på markanvändningstemat, överensstämmer till viss del en planerad korridor från en tidigare förstudie. Intervjuerna indikerade att GIS ses som ett användbart verktyg men att det idag används huvudsakligen för presentation och visualisering av data. Resultaten visar att det finns en önskan om att använda GIS för att utföra analyser. Det kan även användas som ett samgranskningsverktyg för att lätt visualisera alla parters intressen. En nackdel däremot, är att det tar tid att lära sig och förstå samt att det krävs kunskap för att behärska det fullt ut.

    Trots skillnaderna i hur den planerade korridoren och de GIS-genererade korridorerna skapades, visade resultatet likheter mellan dem. De övergripande resultaten indikerar att GIS, speciellt cost path-analyser är ett användbart verktyg för att välja nya järnvägs korridorer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 88.
    Hammas, Katarina
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Framställning av primärkarta över Furuviks djurpark, Gävle, med hjälp av UAS2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete har vart att ta reda på vilken osäkerhet man kan få i plan och höjd vid kartering med UAS. Arbetet kommer redogöra för hur en karta (primärkarta) framställs över en avgränsad del av Furuviks djurpark, belägen i södra delen av Gävle kommun, med hjälp av UAS. Flygningen skedde på en solig dag med flyghöjden 112 m.

    En digital höjdmodell (DEM) och en ortofotomosaik skapades i PhotoScan utifrån de bilder som togs under flygningen över studieområdet. Primärkartan digitaliserades sedan i ArcMap utifrån ortofotomosaiken med höjdangivelse utifrån DEM. Vid inmätningar av stöd och kontrollpunkter användes en GNSS-mottagare med antenn från Leica ansluten till SWEPOS Nätverks-RTK (Real Time Kinematic).

    Kontroll av den genererade DEM gjordes i analogi med SIS-TS 21144:2013 där den totala medelavvikelsen i området blev -0,006 m med en standardosäkerhet på 0,047 m. Vid en analys av medelavvikelsen i höjd för varje enskild kontrollprofil, uppstår ett fenomen. De profilerna där flygblocken överlappade varandra hade ett höjdvärde som låg över den genererade DEM medan de övriga profilernas höjdvärden låg under DEM. Detta fenomen kan ha orsakats av skuggområden i bilderna vid bildmatchningen utförd i PhotoScan.

    Kartan kontrollerades i plan där en lägeskontroll av de digitaliserade kartobjekten genomfördes. Ett Root Mean Square error (RMS-värde) beräknades fram till 0,054 m vilket är något högre än det i HMK-Geodatakvalitet rekommenderade för primärkartor på 0,050 m.

    Även tidsåtgången med kartering med hjälp av UAS undersöktes i detta arbete. 70 procent av den totala tidsåtgången för förberedelser, flygning och insamling av data gick till inmätningen av flygsignalerna med GNSS-RTK i denna studie.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 89.
    Hanson, Erik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Öqvist, Joel
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Jämförelse av metoder för anslutning av GNSS-mätning till referenssystemet SWEREF 992019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    GNSS är idag den vanligaste tekniken för positionering och för att ansluta punkter till det nationella referenssystemet SWEREF 99. Systemet realiseras av ett nätverk av permanenta referensstationer, SWEPOS. Nätet består av ett mindre antal stabilt förankrade klass A-stationer och ett större antal, men mindre stabila klass B-stationer.

    Lantmäteriet erbjuder idag tre tjänster för efterberäkning av GNSS-data som använder SWEPOS-nätet: 1) SWEPOS Beräkningstjänst, som beräknar positioner genom anslutning till klass A-stationer med långa baslinjer som följd, 2) nedladdning av RINEX-data från valfria SWEPOS-stationer, vilket möjliggör medellånga baslinjer och 3) skapande av virtuella referensstationer (VRS), där baslinjerna är mycket korta. Syftet med detta examensarbete är att, genom att använda dessa tjänster, jämföra olika metoder för anslutning av statisk efterberäknad GNSS-mätning till SWEREF 99 och un-dersöka hur mätosäkerheten beror av sessionstid och baslinjelängd. Dessutom undersöks påverkan av mätmiljö och om det finns någon systematisk skillnad mellan de olika metoderna.

    Fyra s.k. SWEREF-punkter användes som kontrollpunkter. Punkterna mättes i tre 8 h-sessioner. Insamlat mätdata delades in i fönster och skickades till SWEPOS Beräkningstjänst, beräknades i en kommersiell programvara mot klass A-, närmaste stationer och en VRS. För att jämföra de olika metoderna beräknades RMS och standardosäkerheter.

    Resultaten visar att vid kortare sessionstider har SWEPOS Beräkningstjänst ett högre RMS än övriga metoder, men vid lätt och normal mätmiljö sjunker RMS till samma nivå som övriga metoder redan efter 1 h sessionstid, vilket var 1 cm eller lägre i plan och 2 cm eller lägre i höjd. Vid svår mätmiljö fortsätter RMS att sjunka ända upp till 4 h sessionstid och ligger då något högre än vid lätt och normal mätmiljö. För övriga metoder sjunker RMS inte lika tydligt när sessionstiden ökar. Det framgår att mät-miljön påverkar mätresultatet. Både standardosäkerheter och RMS är högre vid svår mätmiljö jämfört med lätt och normal mätmiljö. Signifikanta skillnader mellan de olika metodernas medelavvikelser kunde påvisas, vilket innebär att det finns systema-tiska avvikelser mellan metoderna, som kan bero på olika troposfärsmodeller och att SWEPOS beräkningstjänst använder referenssystemet ITRF för att sedan göra en transformation till SWEREF 99.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 90.
    Haraldson, Elis
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Danielsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Stora bostadsfastigheter i glesbygd: En studie av rättsfall och praxis2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att främja landsbygdens utveckling och till följd av förändringar i markpolitiken tilläts genom lag bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden 1990. Detta skulle ske genom att öka den enskildes möjlighet att utforma sin fastighet efter egna önskemål. Glesbygd, som är landsbygd karaktäriserad av gles befolkning, är mer utsatt för de problem som landsbygden står inför. Syftet med studien är att undersöka om det finns eller borde finnas en skillnad mellan lands- och glesbygden vid fastighetsbildning av stora bostadsfastigheter. Studien utförs genom en genomgång av rättskällor, tolkning av rättsfall och analys av Lantmäteriets praxis. Resultaten visar att flera rättsliga faktorer, nämligen skyddszon, extensivt nyttjande, skogsmark, jordbruksmark och fastighetens belägenhet i glesbygd påverkar tillåtligheten av att bilda stora bostadsfastigheter. Vidare visas att inga avsevärda skillnader mellan lands- och glesbygd i Lantmäteriets praxis finns. Därutöver så tyder tolkningen av rättsfall på att domstolarna inte alltid beaktar markpolitikens främjande av glesbygden. Det starkaste motstående intresset för bildandet av stora bostadsfastigheter ligger i skyddet av skogsnäringen, som även till stor del sammanfaller geografiskt med glesbygden. Resultaten tyder på att nuvarande rättsläge och markpolitik inte tillräckligt beaktar glesbygdens regionalpolitiska intressen, i form av främjande av boende och sysselsättning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Stora bostadsfastigheter i glesbygd
  • 91.
    Harrie, Lars
    et al.
    Lund University.
    Larsson, Karin
    Lund University.
    Tenenbaum, David
    Lund University.
    Horemuz, Milan
    Royal Institute of Technology (KTH).
    Ridefelt, Hanna
    National mapping and land registration authority, Gävle, Sweden.
    Lysell, Gunnar
    National mapping and land registration authority, Gävle, Sweden.
    Brandt, S. Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad/GIS-Institutet.
    Sahlin, Eva A.U.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad/GIS-Institutet.
    Adelsköld, Göran
    Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.
    Högström, Mats
    Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.
    Lagerstedt, Jakob
    Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.
    Some strategic national initiatives for the Swedish education in the geodata field2014Ingår i: Connecting a Digital Europe through Location and Place: Selected best short papers and posters of the AGILE 2014 Conference, 3‐6 June 2014, Castellón, Spain / [ed] Joaquin Huerta, Sven Schade, Carlos Granell, AGILE Digital Editions , 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper describes national cooperation in Sweden launched by its universities and authorities, aimed at improving geodata education. These initiatives have been focused upon providing common access to geodata, the production of teaching materials in Swedish and organizing annual meetings for teachers. We argue that this type of cooperation is vital to providing high quality education for a poorly recognized subject in a country with a relatively small population.

  • 92.
    Hast, Isak
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Quality Assessment of Spatial Data: Positional Uncertainties of the National Shoreline Data of Sweden2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study investigates on the planimetric (x, y) positional accuracy of the National Shoreline (NSL) data, produced in collaboration between the Swedish mapping agency Lantmäteriet and the Swedish Maritime Administration (SMA). Due to the compound nature of shorelines, such data is afflicted by substantial positional uncertainties. In contrast, the positional accuracy requirements of NSL data are high. An apparent problem is that Lantmäteriet do not measure the positional accuracy of NSL in accordance to the NSL data product specification. In addition, currently, there is little understanding of the latent positional changes of shorelines affected by the component of time, in direct influence of the accuracy of NSL. Therefore, in accordance to the two specific aims of this study, first, an accuracy assessment technique is applied so that to measure the positional accuracy of NSL. Second, positional time changes of NSL are analysed. This study provides with an overview of potential problems and future prospects of NSL, which can be used by Lantmäteriet to improve the quality assurance of the data.

    Two line-based NSL data sets within the NSL classified regions of Sweden are selected. Positional uncertainties of the selected NSL areas are investigated using two distinctive methodologies. First, an accuracy assessment method is applied and accuracy metrics by the root-means-square error (RMSE) are derived. The accuracy metrics are checked toward specification and standard accuracy tolerances. Results of the assessment by the calculated RMSE metrics in comparison to tolerances indicate on an approved accuracy of tested data. Second, positional changes of NSL data are measured using a proposed space-time analysis technique. The results of the analysis reveal significant discrepancies between the two areas investigated, indicating that one of the test areas are influenced by much greater positional changes over time.

    The accuracy assessment method used in this study has a number of apparent constraints. One manifested restriction is the potential presence of bias in the derived accuracy metrics. In mind of current restrictions, the method to be preferred in assessment of the positional accuracy of NSL is a visual inspection towards aerial photographs. In regard of the result of the space-time analysis, one important conclusion can be made. Time-dependent positional discrepancies between the two areas investigated, indicate that Swedish coastlines are affected by divergent degrees of positional changes over time. Therefore, Lantmäteriet should consider updating NSL data at different time phases dependent on the prevailing regional changes so that to assure the currently specified positional accuracy of the entire data structure of NSL.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 93.
    Hast, Isak
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Mehari, Asmelash
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Automating Geographic Object-Based Image Analysis and Assessing the Methods Transferability: A Case Study Using High Resolution Geografiska SverigedataTM Orthophotos2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Geographic object-based image analysis (GEOBIA) is an innovative image classification technique that treats spatial features in an image as objects, rather than as pixels; thus resembling closer to that of human perception of the geographic space. However, the process of a GEOBIA application allows for multiple interpretations. Particularly sensitive parts of the process include image segmentation and training data selection. The multiresolution segmentation algorithm (MSA) is commonly applied. The performance of segmentation depends primarily on the algorithms scale parameter, since scale controls the size of image objects produced. The fact that the scale parameter is unit less makes it a challenge to select a suitable one; thus, leaving the analyst to a method of trial and error. This can lead to a possible bias. Additionally, part from the segmentation, training area selection usually means that the data has to be manually collected. This is not only time consuming but also prone to subjectivity. In order to overcome these challenges, we tested a GEOBIA scheme that involved automatic methods of MSA scale parameterisation and training area selection which enabled us to more objectively classify images.

    Three study areas within Sweden were selected. The data used was high resolution Geografiska Sverigedata (GSD) orthophotos from the Swedish mapping agency, Lantmäteriet. We objectively found scale for each classification using a previously published technique embedded as a tool in eCognition software. Based on the orthophoto inputs, the tool calculated local variance and rate of change at different scales. These figures helped us to determine scale value for the MSA segmentation. Moreover, we developed in this study a novel method for automatic training area selection. The method is based on thresholded feature statistics layers computed from the orthophoto band derivatives. Thresholds were detected by Otsu’s single and multilevel algorithms. The layers were run through a filtering process which left only those fit for use in the classification process. We also tested the transferability of classification rule-sets for two of the study areas. This test helped us to investigate the degree to which automation can be realised.

    In this study we have made progress toward a more objective way of object-based image classification, realised by automating the scheme. Particularly noteworthy is the algorithm for automatic training area selection proposed, which compared to manual selection restricts human intervention to a minimum. Results of the classification show overall well delineated classes, in particular, the border between open area and forest contributed by the elevation data. On the other hand, there still persists some challenges regarding separating between deciduous and coniferous forest. Furthermore, although water was accurately classified in most instances, in one of the study areas, the water class showed contradictory results between its thematic and positional accuracy; hence stressing the importance of assessing the result based on more than the thematic accuracy. From the transferability test we noted the importance of considering the spatial/spectral characteristics of an area before transferring of rule-sets as these factors are a key to determine whether a transfer is possible.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 94.
    Hedin, Josefina
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Uppdatering av laborationer från ArcGIS 9.2 och 9.3 samt ArcView 3.3 till ArcGIS 10 i kursen Geografisk Informationsteknik І2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På Högskolan i Gävle ges kursen Geografisk Informationsteknik І med laborationer som utförs i bl.a. programmen ArcGIS 9.2, 9.3 och i ArcView 3.3. Syftet med detta arbete har varit att uppdatera dessa laborationers handledningar och anpassa dem till den nya versionen ArcGIS 10.

    I sex av sju laborationer har handledningarna uppdaterats från ArcMap 9.2 och 9.3, och den sjunde har i stort sett helt skrivits om från ArcView 3.3. De tidigare handledningarna har använts som vägledning för att producera de nya handledningarna. I kursen finns ett antal kursmål som ska ingå i laborationerna som även har varit riktlinjer för handledningarna.

    I arbetet beskrivs också förändringar och uppdateringar som skett i ArcGIS 10. Den nya versionen av ArcGIS har bl.a. fått ett uppdaterat användargränssnitt. Tillgängligheten är en stor förändring i form av utökad möjlighet att använda programvaran. Det är möjligt att använda programvaran via webben och ute i fält samt genom mobilen.

    Resultatet består av de sju uppdaterade handledningarna och kommentarer till förändringar som gjorts i dem. Slutsatsen som kan dras av arbetet är att alla handledningar är kompletta och genomförbara med godkänt resultat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 95.
    Hedlund, Samuel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Roos, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Rörelse hos stompunkter längs med järnvägen i Sverige2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Passiva geodetiska referenssystem ger möjlighet till noggranna positionsbestämmelser via fysiska koordinatbestämda markeringar. Detta ger i sin tur goda möjligheter för etablering av instrument och noggranna detaljmätningar av objekt. För att mätosäkerheten i referenssystemen ska hållas stabilt över tid bör markeringar av punkter ske där yttre faktorer påverkar stompunkter så lite som möjligt. I stomnät längs med järnvägen finns många olika markeringstyper som kan påverkas olika mycket av yttre påfrestningar. Då det kostar mycket pengar på att underhålla stomnät längs järnvägen bör dessa stompunkter markeras på bästa möjliga sätt.  I studien är syftet att undersöka hur mycket olika markeringstyper tenderar att deformera sig över tid längs järnvägen för att eventuellt kunna ge Trafikverket ett bättre beslutsunderlag för framtida markeringar av stompunkter. Detta görs genom undersöka Trafikverkets stompunktsarkiv.  Resultaten visade att olika markeringstyper deformeras olika mycket vid samma epoker, men att det är väldigt små skillnader vid jämförelser av medelvärden och standardosäkerheter. För stompunkter som befinner sig nära spåret kan ett tydligare samband ses kring att de punkterna deformeras mer än punkter som ligger längre bort från spåret.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 96.
    Hedqvist, Emma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Jakobsson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Uppdatering av nationella höjdmodellen över begränsade områden med hjälp av UAS2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här examensarbetet undersöks möjligheten att använda UAS över begränsade områden när den nationella höjdmodellen skapad av Lantmäteriet ska uppdateras. Ämnet var ett förslag från Lantmäteriet och huvudsyftet var att testa om UAS kan användas som komplettering till traditionell flygfotografering. Det blir allt vanligare att använda UAS inom till exempel geomatiken, eftersom det är ett bra verktyg när ett snabbt och effektivt resultat krävs. Lantmäteriet använder flygburen laserskanning vid genereringen av nationella höjdmodellen och den uppdateras med traditionell flygfotografering.

    Andra aspekter som undersökts i detta examensarbete var vilken mätosäkerhet kan uppnås med UAS vid framställandet av en DHM, vilken skillnad i lägesosäkerhet finns mellan studiens punktmoln jämfört med nationella höjdmodellen, samt mot punktmolnet genererat från traditionell flygfotografering och den ekonomiska aspekten vid användning av UAS. Detta utfördes genom att samla in data med hjälp av UAS över Furuvik, Gävle. Flyghöjden var 88 m över ett område på ca 1 ha. Därefter skapades en höjdmodell som kontrollerades enligt den tekniska specifikationen SIS-TS 21144:2013. I examensarbetet jämfördes punktmolnet som genererades från flygfoton tagna med UAS mot nationella höjdmodellen.

    Osäkerheten för den genererade höjdmodellen vid användandet av UAS visade ett bra resultat i höjd med en standardosäkerhet på 0,015 m. Punktmolnet genererat från Lantmäteriets bildmatchning låg 0,315-0,392 m under studiens punktmoln medan punktmolnet från laserskanningen låg 0,014-0,155 m över.

    Resultatet visade att användning av UAS är väldigt kostnadseffektivt när den nationella höjdmodellen över begränsade områden ska uppdateras. Det rekommenderas därför för Lantmäteriet att använda UAS för detta ändamål. Det blir mer än väl godkänt resultat och kostnaden är liten med tanke på resultatet, d.v.s. en metod för att verkligen kunna ajourhålla nationella höjdmodellen och komplettera traditionell flygfotografering över begränsade områden. Med denna metod slipper de vänta på att den traditionella flygfotograferingen ska ske.

    Tekniken går hela tiden framåt och inom en snar framtid kommer även laserskanning kunna ske med UAS. Det skulle vara intressant att se resultat av den metoden. Intressant skulle även vara att se om det i framtiden går att utesluta flygsignalering och verkligen kunna använda direkt georeferering för att spara tid ute i fält.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 97.
    Hedtorp, Joel
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Frivilliga markåtkomstavtal som ett alternativ till tvångsåtgärder: En studie om förundersökningsmedgivande och förundersökningstillstånd2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förundersökningsmedgivande (MFÖ) är ett avtal som upprättas på frivillig grund mellan Svenska kraftnät och fastighetsägaren. Är fastighetsägaren inte villig att ingå MFÖ-avtal söker Svenska kraftnät istället förundersökningstillstånd hos Länsstyrelsen för att på så sätt få tvångsvist tillträde till fastigheter för att genomföra förundersökningsarbeten inför kommande ledningsprojekt.

    I det här arbetet genomfördes en studie av MFÖ-avtal och förundersökningstillstånd för att ta reda på hur Svenska kraftnät kan få fler fastighetsägare att ingå frivilliga överenskommelser. Detta för att på så sätt få tillträde till fastigheter för att utföra förundersökningsarbeten på frivilliga grunder.

    Fyra rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen studeras för att undersöka på vilka grunder som fastighetsägare överklagade Länsstyrelsens beviljade förundersökningstillstånd åt Svenska kraftnät. Vidare genomfördes fyra intervjuer med sakkunniga inom Svenska kraftnät för att besvara två frågor. Den första var vilken motvilja som de upplevde att det fanns från fastighetsägares sida att ingå MFÖavtal med Svenska kraftnät. Den andra frågan var vad som Svenska kraftnät kunde göra för att öka andelen fastighetsägare att ingå MFÖ-avtal.

    Resultatet av studien visade att fastighetsägares yrkanden till domstol stämmer överens med de orsaker som sakkunniga inom Svenska kraftnät menade inverkade på fastighetsägares motvilja att ingå MFÖ-avtal. Fastighetsägare lade stor fokus på vad som kan komma att hända i senare skeden i ledningsprojekten, bland annat med avseende på ledningens placering och teknikval.

    För att få fler fastighetsägare att ingå MFÖ-avtal behövdes det ske bättre kommunikation med fastighetsägare gällande avtalets innebörd. Däremot kunde detta vara lättare sagt än gjort pågrund av hur resurskrävande en sådan åtgärd kan vara.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98.
    Hellman, Isabella
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Svensson, Yvonne
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Överenskommelse om ersättning vid markåtkomst: Hur nya regler i expropriationslagen påverkat ersättningsnivån för att träffa frivilliga avtal2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att tillgodose allmänhetens behov av vägar, kraft- och vattenledningar med mera, får mark tas i anspråk. Expropriationsändamål och ersättningsbestämmelser för att tvångsvis ta mark i anspråk, finns stadgat i Expropriationslagen (SFS 1972:719). Genom århundraden har kritik framförts mot höga kostnader för att få åtkomst till mark vilket motiverat sänkningar av ersättning för mark. År 2010 genomfördes ändringar i ersättningsbestämmelserna som syftade till att höja markersättningen. Förhandlingar ska alltid föras vid markåtkomst för att eftersträva frivilliga uppgörelser. Syftet med denna studie var att undersöka hur ersättningshöjningar i lagen har påverkat ersättningsnivån för att träffa frivilliga avtal. Undersökningen skulle även påvisa vilka rättsekonomiska konsekvenser som följt av lagändringen.

    Kvalitativa intervjuer genomfördes med ett fåtal personer som besitter stor erfarenhet inom markförhandling och god kunskap om ersättningsregler. En enkätundersökning utfördes för att få ett större underlag till vissa frågor i studien.

    Resultatet visade att kostnader för att ta mark i anspråk har ökat. Förhandlingsutrymmet för att nå frivilliga uppgörelser har minskat en aning men möjligheten att träffa frivilliga avtal har emellertid inte blivit sämre. Slutligen konstaterades att det vid vissa markintrång fordras att extra ersättning, utöver lagstadgad ersättning, utgår för att nå en frivillig uppgörelse. Extra ersättningen utgör vanligen 5-10 procent vilket är en minskning sedan lagändringen 2010. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 99.
    Hellman, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Åhman, Victoria
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Olovligt nyttjande av kommunal mark i bostadsområden2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Användning av mark har stor betydelse för samhällsutvecklingen och kommuner har olika roller och ansvarsområden som hör ihop med detta, både som myndighet och som stora markägare. Inom tätorter och inte minst i bostadsområden är det i många fall kommunen som äger den mark som angränsar till bostadsfastigheter. Det förekommer att denna mark nyttjas av personer för eget bruk, då det sker i stor utsträckning antas det innebära konsekvenser för såväl allmänhet, bostadsinnehavare och kommuner.

    Syftet med denna studie var därför att öka kunskapen om olovligt nyttjande av kommunal mark. Detta gjordes dels genom att belysa vilka olika typer av överträdelser som förekommer när det gäller olovligt nyttjande av kommunal mark utanför bostadsfastigheter, men också genom att undersöka hur utvalda kommuner hanterar samt anser att det olovliga nyttjandet bör hanteras.

    För att ta reda på vilka typer av överträdelser som görs i bostadsområden valdes tre kommuner ut samt två bostadsområden i varje kommun. En jämförelse gjordes därefter mellan flygfoton och fastighetsindelningen för alla bostadsfastigheter i området för att se vilka typer av överträdelser som var förekommande. Representanter från de olika kommunerna intervjuades därefter för att få deras syn på vilka typer av överträdelser som förekommer och för att få kunskap om hur de olika kommunerna hanterar samt anser att olovligt nyttjande av kommunal mark bör hanteras.

    Vid jämförelsen mellan flygfoton och fastighetsindelningen identifierades olika typer av överträdelser, något som till stor del överensstämde med vad som framkommit under intervjuerna. Intervjuerna visade även på grundläggande likheter när det gäller hanteringen av olovligt nyttjande av kommunal mark, skillnader antas främst bero på olika kommunala förutsättningar med bland annat varierande resurser. När det gäller hur hanteringen bör gå till råder delade meningar mellan kommunerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 100.
    Hellrup, Gustav
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Lämpliga skogsbruksfastigheter: Om långa avstånd mellan skogsskiften efter fastighetsreglering2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På Lantmäteriet har frågan funnits om hur enhetlig lämplighetsprövningen av fastigheter är gällande avstånd mellan skogsskiften. Denna fråga blev än mer aktuell efter att stämpelskatten på fastighetsköp för juridiska personer höjdes 2011. En enhetlig rättstillämpning blev då än viktigare ur ett rättviseperspektiv. Syftet med denna undersökning var därför att utreda rättsläget och tillämpningen angående om det efter fastighetsreglering ska få uppstå långa avstånd mellan skogsskiften inom samma fastighet och utifrån vilka kriterier denna bedömning ska göras. Undersökningen skulle också utreda om förrättningslantmätarna bedömer att s.k. skatteförrättningar där denna fråga är aktuell blivit vanligare.

    Huvudsakligen har tre metoder använts för att genomföra undersökningen: Rättsläget har undersökts genom den rättsdogmatiska metoden. För att få svar på hur lämplighetsvillkoren tillämpas i denna fråga och om förrättningslantmätare bedömer att skatteförrättningar blivit vanligare har en enkätundersökning genomförts. För att få en djupare förståelse för hur skogsbruket påverkas av långa avstånd hölls en intervju med en representant för Skogsstyrelsen.

    Om rättsläget kunde konstateras att det både finns goda argument för, och goda argument emot, att tillåta långa avstånd mellan skogsskiften. Det starkaste för är att längre avstånd normalt inte inverkar menligt på skogsbruket. Det starkaste mot är att de ombildade fastigheterna ofta inte blir lämpliga försäljningsobjekt. Slutsatsen drogs att rättsläget är oklart. Angående rättstillämpningen kunde konstateras att denna varierar avsevärt, både vad gäller tillåtna avstånd och vilka kriterier bedömningen görs utifrån. Bedömningen är inte enhetlig och riskerar att bli alltför subjektiv. Angående skatteförrättningar bedömde tillräckligt många förrättningslantmätare att dessa ökar för att en ökning ska vara trolig. Slutligen konstaterades att tydligare riktlinjer behövs, men att vägledande rättsfall krävs för att kunna ge sådana.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
12345 51 - 100 av 233
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf